|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 20/2016-2017 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2017-03-30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
En revidering av plan- och bygglagen
I lagförslaget föreslås ändringar i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland. Syftet med ändringarna är att sätta fokus på universell utformning i plan- och byggprocessen samt att förenkla reglerna så att krav på bygglov bara ställs när det är motiverat. En del åtgärder som idag kräver bygglov ersätts med en enklare anmälningsplikt. Vidare införs obligatorisk ventilationskontroll för att komma tillrätta med dålig inomhusluft i framförallt offentliga byggnader och flerfamiljshus.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
2.2 Byggproduktförordningen och landskapsregeringens tillsynsuppgifter
2.3 Bygglov och anmälningsplikt
2.4 Obligatorisk ventilationskontroll
Ändring av plan och bygglagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
I Plan- och bygglagen anges att det krävs bygglov för att uppföra byggnader, för att göra tillbyggnader och för vissa ändringar som påverkar utseendet, konstruktionen, säkerheten eller sättet byggnaden används på. Det krävs även bygglov för att uppföra eller placera ut vissa andra konstruktioner eller anläggningar. Från bygglovskravet finns det flera undantag. Det krävs till exempel inte bygglov för att uppföra en eller flera friliggande komplementbyggnader, förutsatt att komplementbyggnaderna inte har en större byggnadsarea än 10 kvadratmeter inom detaljplanerat område, inte har en taknockshöjd som överstiger 3 meter och inte placeras närmare tomtgränsen än 5 meter. Om tomten ligger på ett område som inte är detaljplanerat får komplementbyggnaden ha en byggnadsyta på max 15 kvadratmeter, såvida inte komplementbyggnaden är en friliggande carport då den får vara 30 kvadratmeter. Kommunen har dessutom möjlighet att i byggnadsordningen göra undantag från kravet på bygglov och endast kräva en anmälan för att utanför detaljplanerat område bygga ekonomi- eller förrådsbyggnader. I dessa fall finns inga begränsningar vare sig på byggnadernas storlek eller på tidigare bebyggelse på tomten. Vad som faller in under begreppet ekonomi- och förrådsbyggnad varierar mellan kommunerna.
Det är dock inom detaljplanerat område som undantagen från bygglovskravet har störst betydelse. Även om all byggnadsrätt är utnyttjad kan man uppföra en komplementbyggnad på tomten. Det är också möjligt att bygga komplementbyggnaden på en plats på tomten där en byggnad normalt inte får uppföras. Har man grannarnas tillåtelse får man även bygga närmare tomtgränsen än 5 meter. Däremot måste kraven i 65 § att en byggnad ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och leder till minsta möjliga miljöpåverkan med mera även följas trots att bygglov inte krävs för byggnaden.
2. Landskapsregeringens förslag
Den 27 maj 2015 gav Ålands lagting sitt bifall[1] till att en rikslag om att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll även skulle gälla på Åland. Därmed förbinder sig Åland att arbeta för att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning.
2.1.1 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
1982 antog FN:s Generalförsamling ”Världsaktionsprogrammet för handikappade”. För första gången definierades ”handikapp” som ett förhållande mellan människor med funktionsnedsättning och brister i omgivningen. Funktionsnedsättningar var därmed inte längre en fråga för medicinska experter, utan handlade om mänskliga rättigheter. Idag säger vi inte att människor är ”handikappade”. Ordet funktionsnedsättning beskriver att en person har en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och omgivningen, när det finns brister som begränsar en individs möjligheter att vara delaktig. Det betyder, att det är samhället som ska anpassas efter individernas behov, inte tvärtom.
Arbetet med konventionen inleddes 2001. I arbetet har, utöver FN:s medlemsstater, den internationella handikapprörelsen och företrädare för olika organisationer deltagit. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen antogs av FN i december 2006.
Konventionen utgör en fortsättning på arbetet inom FN för att få till stånd internationella regler om personer med funktionsnedsättnings rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter, eftersom personer med funktionshinder självklart har samma mänskliga rättigheter som alla andra. Den nya konventionen har istället till syfte att undanröja hinder som begränsar de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Finland ratificerade konventionen i juni 2016.
Universell utformning eller ”Design för Alla” är en designfilosofi som syftar till att en produkt eller en tjänst kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar. Begreppet har sitt ursprung i arbetet med att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning där målet är ett samhälle utan hinder som ger fördelar till en större del av befolkningen. Design för Alla har pekats ut av Europeiska kommissionen som en framkomlig väg för att uppnå mer användarvänlighet i Europa. Design för Alla handlar om att säkerställa att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och funktionsförmågor i olika situationer och under varierande omständigheter. Att till exempel tänka på tillgängligheten i en byggnad tidigt i designprocessen är mer kostnadseffektivt än att behöva göra justeringar i efterhand.
2.2 Byggproduktförordningen och landskapsregeringens tillsynsuppgifter
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, byggproduktförordningen, trädde i kraft 1 juli 2013 då den ersatte byggproduktdirektivet. Syftet med byggproduktförordningen är att villkoren för försäljning av byggprodukter på den inre marknaden ska vara enhetlig. Byggprodukter måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att få säljas, om de omfattas av en harmoniserad standard eller har en europeisk teknisk bedömning (ETA). CE-märkningen gör det enklare att handla med byggprodukter inom Europa, eftersom alla tillverkare bedömer och beskriver sina produkter med samma metoder. Tillverkare behöver bara bedöma sin produkt på ett sätt för att kunna sälja den i alla EES-länder, och användare av byggprodukter får lättare att jämföra olika produkter. I prestandadeklarationen och CE-märkningen finns viktig information om produkten samt kontaktuppgifter till tillverkaren. Det är tillverkaren som upprättar prestandadeklarationen. I den redovisas byggproduktens prestanda för dess väsentliga egenskaper. På så sätt kan användarna jämföra produkter, oavsett var de tillverkats. I prestandadeklarationen finns också information om vad produkten är tänkt att användas till, vem som tillverkat den och om ett anmält organ varit inblandat i tillverkningskontrollen. När det finns en prestandadeklaration ska tillverkaren CE-märka produkten.
Det är inte möjligt att CE-märka en byggprodukt direkt mot förordningen. CE-märkning görs mot en harmoniserad standard eller en utfärdad ETA.
CE-märkning för andra slags produkter, exempelvis leksaker eller elprodukter, markerar ett godkännande. Men för byggprodukter anger CE-märkningen att produktens egenskaper bedömts och beskrivits på ett enhetligt europeiskt sätt och att uppgifterna är trovärdiga. Byggreglerna är olika i EU:s länder. Därför är kraven för användning av byggprodukter också olika och det går inte att använda CE-märkningen som ett bevis på att produkten är "godkänd" inom EU. Den som ska använda en byggprodukt måste ta till sig informationen i prestandadeklarationen och CE-märkningen för att avgöra om produkten går att använda så att landets byggregler uppfylls.
Medlemsstaternas krav på byggnader och anläggningar samt byggproduktens prestanda ligger till grund för om en byggprodukt är lämplig för avsedd användning. Medlemsstaternas byggregler är inte harmoniserade genom byggproduktförordningen.
CE-märkningen visar att byggproduktens prestanda har bedömts i enlighet med metoder och kriterier i en harmoniserad teknisk specifikation och att tillverkaren upprättat en prestandadeklaration med uppgifter från denna bedömning.
Det finns vissa förenklade förfaranden för CE-märkning, i synnerhet för mikroföretag. Ett mikroföretag definieras[2] som ett företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning (det belopp som tas under en viss period) eller balansomslutning (en deklaration över ett företags tillgångar och skulder) som understiger två miljoner euro.
Det görs också undantag i förordningen från upprättande av en prestandadeklaration. Tillverkaren får avstå från att upprätta en prestandadeklaration i de fall när en byggprodukt som omfattas av en harmoniserad standard släpps ut på marknaden då
a) byggprodukten är individuellt tillverkad eller specialtillverkad i en process som inte innebär serietillverkning för en särskild beställning och installeras i ett enda identifierat byggnadsverk, av en tillverkare som är ansvarig för att produkten införlivas på ett säkert sätt i byggnadsverket, i överensstämmelse med tillämpliga nationella bestämmelser och under ansvar av dem som är ansvariga för att det angivna byggnadsverket uppförs på ett säkert sätt, utnämnda enligt tillämpliga nationella bestämmelser,
b) byggprodukten har tillverkats på byggarbetsplatsen för att införlivas i respektive byggnadsverk, i överensstämmelse med tillämpliga nationella bestämmelser och under ansvar av dem som är ansvariga för att det angivna byggnadsverket uppförs på ett säkert sätt, utnämnda enligt tillämpliga nationella bestämmelser,
c) byggprodukten tillverkas på traditionellt sätt eller på ett sätt som respekterar byggnadsminnet och i en icke-industriell tillverkningsprocess för att på ett ändamålsenligt sätt renovera byggnadsverk med officiellt skydd som del av en utvald miljö, eller på grund av deras särskilda arkitektoniska eller historiska värde, i överensstämmelse med tillämpliga nationella bestämmelser.
Det ska finnas nationella kontaktpunkter för byggprodukter som ska upplysa om nationella regelverk som är relevanta för användande av byggprodukter. På Åland är det landskapsregeringen som är kontaktpunkt. Landskapsregeringen ska också utöva tillsyn (marknadskontroll) av byggprodukter på den åländska marknaden. I marknadskontrollen ingår exempelvis att se om alla produkter som omfattas av en harmoniserad standard har en prestandadeklaration och är CE-märkta.
2.3 Bygglov och anmälningsplikt
En nyhet i det här lagförslaget är att bygglov krävs för att inreda ytterligare en bostad i en byggnad eller för att slå samman två bostäder till en. Bygglovsplikten har införts för att åtgärden kan ha inverkan på behov och dimensionering av VA-anläggningar, gator, parkeringsutrymmen, utrymningsvägar, service med mera.
Inom detaljplanerat område krävs att man gör en anmälan för att byta färg eller på annat sätt förändra utseendet på ett byggnadsverk som inte skyddas genom annan lagstiftning.
Djurpark och golfbana är nya anläggningar som man måste söka bygglov för att få uppföra.
Efter anmälan ska man utanför detaljplanerat område kunna göra en tillbyggnad med en bruttoarea på maximalt 15 kvadratmeter på ett en- eller tvåbostadshus. Man ska, likaså utanför detaljplanerat område, kunna bygga en komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter, ändra en byggnad så att byggnadens bärande delar berörs, byggnadens planlösning påverkas avsevärt eller brandskyddet väsentligt ändras i byggnaden, installera eller väsentligt ändra en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnaden, anlägga eller ändra placeringen av en infart, ställa upp en husvagn, buss eller liknande fordon på annan plats än campingplats för en tid överstigande två månader om syftet är att fordonet ska användas för boende, näringsverksamhet eller liknande samt angöra ett fartyg eller anläggning på vatten för en tid överstigande två månader om avsikten är boende, näringsverksamhet eller liknande.
När anmälan har kommit in har byggnadsnämnden femton arbetsdagar på sig att granska anmälan och, om den finner det nödvändigt, ge villkor eller synpunkter på arbetets utförande eller kanske meddela att bygglov krävs för att projektet inte uppfyller kraven för anmälan, till exempel om byggnaden uppförs närmare gränsen än vad som är tillåtet utan grannarnas medgivande eller liknande.
2.4 Obligatorisk ventilationskontroll
Syftet med bestämmelserna om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är att öka förutsättningarna för ett bra inomhusklimat i byggnader och visa att ventilationssystemet fungerar. OVK ska genomföras dels innan ett ventilationssystem för första gången tas i bruk och dels regelbundet vid återkommande tillfällen. Återkommande besiktningar ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant som också ska ge förslag på hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö.
Det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs. Vid varje OVK kontrolleras att ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga och att ventilationssystemet fungerar som det ska och uppfyller de krav som gällde när systemet byggdes. Godkänd OVK behöver alltså inte betyda att ventilationen uppfyller de regler som gäller i dag. De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är att luftflödena är mindre än de flöden som beräknades när huset byggdes och att det finns smuts i fläktar och kanaler.
Vid varje besiktning ska funktionskontrollanten skriva ett protokoll som redovisar resultatet. Kontrollanten ska underteckna protokollet och lämna ett exemplar till byggnadens ägare. Protokollet ska visa datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning. I byggnader som omfattas av kravet på regelbundna besiktningar ska byggnadens ägare sätta upp protokollet på väl synlig plats i byggnaden.
Byggnadens ägare ska se till att fel och brister som upptäcks vid OVK åtgärdas så fort som möjligt. Tillsynen över bestämmelserna om OVK ligger på kommunen. Om byggnadens ägare inte genomför OVK eller om det framgår av ett besiktningsintyg att kraven inte uppfylls kan kommunen, med stöd av bestämmelserna i 17 kap. i PBL förelägga ägaren att genomföra OVK eller åtgärda bristerna. Kommunen ska inte föra något register eller samla statistik över OVK men kommunen har en skyldighet att kontakta byggnadens ägare om den får kännedom om att den obligatoriska ventilationskontrollen inte har utförts eller är bristfällig i en byggnad som omfattas av kravet.
2.4.1 Utbildning och certifiering
Den åländska branschorganisationen EMIL (Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland r.f.) ordnar kurser och utbildningar för bygg-, el-, energi- och VVS-branschen och de har sagt sig vara positiva till att ordna kurser för certifiering av funktionskontrollanter om sådana kurser efterfrågas.
Lagförslaget har beretts av lagberedningen och landskapsregeringens infrastrukturavdelning. Förslaget har skickats på remiss till kommunerna, Räddningsverket, Räddningsområde Ålands landskommuner, Ålands natur och miljö, Ålands handikappförbund, Ålands näringsliv, Energi- och miljötekniska föreningen i landskapet Åland, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet samt Företagarna på Åland. Remissvaren har behandlats och beaktats så långt det varit möjligt.
Ett bättre berett planförslag där den universella utformningen genomsyrar förslaget och landskapsregeringen hörs i beredningsskedet kommer att leda till bättre och på sikt billigare samhällsbyggnad. Det kommer att kräva mer resurser av landskapsregeringen eftersom kommunerna alltid ska samråda med landskapsregeringen vid planprocesser men för att få en hållbarare och mer övergripande planering på Åland så är det en kostnadseffektiv lösning att involvera landskapsregeringen tidigt i planprocessen.
Att landskapsregeringen blir tillsynsmyndighet av byggprodukter på den åländska marknaden kräver en del resurser i form av informationstillfällen för berörda aktörer men det finns få åländska producenter som ska kontrolleras så arbetsbelastningen för landskapet bedöms inte bli stor och några tilläggsresurser krävs inte.
Den obligatoriska ventilationskontrollen leder till något högre kostnader för byggnadernas ägare men en sundare inomhusluft leder istället till färre sjukdomsfall och en svårmätbar men utan tvekan stor samhällsekonomisk nytta. VVS-tekniker och sotare har möjlighet att utbilda sig och erbjuda OVK-tjänster och detta ger fler arbetstillfällen.
Ett anmälningsförfarande kräver inte lika stora resurser som en bygglovsansökan, varken för byggaren eller för kommunens byggnadsnämnd vilket kommer att spara pengar. Detta leder samtidigt till att kommunens intäkter sjunker något eftersom kommunen inte kommer att ta ut en lika hög avgift för en anmälan som för en bygglovsansökan.
Förslaget har inga följdverkningar för jämställdheten mellan könen men ska på sikt stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har. Den obligatoriska ventilationskontrollen i framför allt skolor och daghem syftar till att upptäcka och åtgärda dålig inomhusluft vilket gynnar barnens hälsa och välmående.
Ändring av plan och bygglagen för landskapet Åland
1 § Lagens syfte. I ett nytt moment slås fast att vid allt planerande och byggande ska man tänka på att det man skapar så långt det är möjligt ska kunna användas av så många som möjligt. Tanken att man bygger för alla från början ska genomsyra lagen. På det viset slipper man framtida kostsamma anpassningar och ombyggnader.
2 § Definitioner. Några nya begrepp får här sin förklaring. Definitionen av byggnadsverk har tagits från EU:s byggproduktförordning.
Definitionen av komplementbyggnad har förtydligats så att det klart framgår att byggnaden inte är en komplementbyggnad om den inte placeras på en tomt där det redan finns ett bostadshus. Med bostadshus avses både hus för permanentboende och fritidshus. Dock är det inte avsett att reglerna om komplementbyggnad ska tillämpas på fritidshus i stugbyar och liknande grupper av uthyrningsstugor.
Med universell utformning anammas en designfilosofi som kort beskrivet syftar till att en produkt kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar och för att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning där målet är ett samhälle utan hinder som ger fördelar till en större del av befolkningen.
Vid ändring av en byggnad måste man välja lösningar som utgår ifrån den befintliga byggnaden. Utgångspunkten är att samma krav gäller vid ändring som för nya byggnader, men vid ändring måste kraven anpassas utifrån ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Detta medför att vid ändring så måste kraven alltid bestämmas utifrån den aktuella byggnadens kvaliteter och brister och den specifika ändringssituationen. Det finns dock alltid en miniminivå som inte får underskridas. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad. En tillbyggnad är en åtgärd då man ökar byggnadens volym. En ombyggnad är en ändring som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. En betydande del kan t.ex. vara trapphus med omgivande lägenheter.
12 § Landskapsregeringens övriga uppgifter. Enligt byggproduktförordningen är landskapsregeringen marknadstillsynsmyndighet över byggprodukter som släpps ut på den åländska marknaden. Det gäller både CE-märkta produkter och icke CE-märkta produkter som införlivats i byggnadsobjekt om de kan påverka uppfyllandet av väsentliga tekniska krav. De väsentliga tekniska kraven för en byggprodukt fastställs i samband med godkännande av produkten.
27 § Utformning av detaljplanen. Det kartmaterial som ska användas då en detaljplan görs upp måste uppfylla vissa krav på aktualitet och detaljrikedom. Kommunen ska granska det kartmaterial som planeraren vill använda och kan vid behov kräva att kartorna uppdateras för att säkerställa kravet på aktualitet och detaljrikedom. Med detaljrikedom kan till exempel avses att ekvidistansen, det vill säga höjdskillnaden mellan kartans utritade höjdkurvor ska vara en meter och med aktualitet att baskartans fastighetsgränser stämmer överens med verkligheten.
30 § Hörande i beredningsskedet. För att så långt det är möjligt undvika intressekonflikter är det viktigt att alla som på ett eller annat sätt berörs av ett planerat projekt får möjlighet att så tidigt som möjligt lägga fram sina synpunkter. För att till exempel få synpunkter på trafiklösningar eller för att tillvarata allmänhetens natur- och kulturintressen ska även landskapets myndigheter bjudas in till samråd.
31 § Utställande av planförslag. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att ett planförslag som varit utställt och därefter förändras mer än bara obetydligt ställs ut på nytt. Detta gäller inte om ändringen bara har betydelse för några och dessa hörs på nytt.
Vad en väsentlig ändring av en plan innebär måste avgöras från fall till fall. En väsentlig ändring kan till exempel vara om ändringen påverkar miljön inom planområdet eller en del av detta och är av betydande intresse för allmänheten, eller har påtaglig betydelse för sakägare och andra inom det område som berörs av ändringen. Det kan också vara en väsentlig ändring om en del av planområdet efter utställningen ändrats från allmänt område till tomtmark.
39 § Allmänna områdens tillgänglighet. Fysiska hinder såsom mindre nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter ska avhjälpas. Vid planering av nya allmänna områden ska sådana hinder undvikas. Bestämmelsen fanns tidigare i 65 §.
65 § Allmänna krav på byggnadsverk vid nybyggnad eller ändring. Paragrafen motsvarar tidigare bestämmelse men har omarbetats och tillgänglighetskraven har förtydligats. Vid en större renovering eller ombyggnad ska bland annat tillgängligheten och energieffektiviteten utredas även för den del av byggnaden som inte berörs av ombyggnaden och om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart ska även den delen av byggnaden åtgärdas. Kravet på höghastighetsnät för elektronisk kommunikation har tillkommit för att uppfylla Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. Med accesspunkt menas den fysiska punkt belägen inuti eller utanför byggnaden som är tillgänglig för aktörer som levererar allmänna kommunikationsnät där anslutning till höghastighetsfärdig inbyggd fysisk infrastruktur tillhandahålls.
Tillgången till bredband är viktigt och är en fråga om delaktighet och lika möjligheter i det åländska samhället. Det finns också en stor efterfrågan hos villahushållen att få sin fastighet ansluten till ett fibernät och en stor investeringsvilja hos nätägarna att bygga och leverera fiber till enfamiljshus. I vissa fall kan dock kostnaden bli oproportionellt hög för enskilda fastighetsägare och därför finns ett undantag från kravet på höghastighetsnät av ekonomiska skäl.
65b § Obligatorisk ventilationskontroll. För att garantera ett bra inomhusklimat ska OVK utföras med jämna mellanrum enligt intervallerna i paragrafen. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. Kontrollanten ska också ge förslag till hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö. Det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs. Ägaren ska välja en sakkunnig funktionskontrollant, som är certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan.
Byggnadens ägare ska sedan se till att eventuella fel och brister som upptäcks vid OVK åtgärdas så snart det är möjligt. Ägaren har ansvaret, även mellan besiktningstillfällena, för att vidta de åtgärder som behövs för att kraven på ventilationssystemet ska vara uppfyllda och för att de underhålls så att deras väsentliga tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. Efter besiktningen får byggnadens ägare ett intyg över kontrollen med mätvärden och datum för besiktningen. Intyget ska sättas upp på en synlig plats i byggnaden. Enligt 94 § har byggnadsnämnden och -inspektören rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk och har även rätt att få ta del av de handlingar som behövs för tillsynsarbetet.
66 § Bygglov. Bygglov krävs för att dela upp en bostad i två eller för att slå samman två bostäder till en.
Endast inom detaljplanerat område krävs numera bygglov för att förändra utseendet på ett byggnadsverk genom att till exempel byta fasad.
Tidigare krävdes bygglov för att till exempel göra ingrepp i bärande konstruktioner eller byta bränsle i värmepannor. För denna typ av ombyggnader räcker det nu med en anmälan till byggnadsnämnden.
67 § Bygglov för anläggningar. Bygglov krävs för att anlägga en motorbana eller skjutbana på grund av störningsrisken och det gäller vare sig den är privat eller för allmänheten.
Enligt andra punkten krävs bygglov för anläggande av småbåtshamnar och större kajer, broar, vågbrytare, kanaler, båthus eller andra konstruktioner som ändrar eller påverkar strandlinjen väsentligt. Här avses anläggningar som medför omfattande markarbeten, täcker en stor yta eller avsevärt påverkar omgivningen, t.ex. genom utökad trafik. Åtgärdens påverkan måste bedömas från fall till fall men en åtgärd jämförbar med den tidigare bygglovsplikten för småbåtshamn för 10 båtar är att betrakta som väsentlig påverkan på strandlinjen. Vid byggande i vatten kan även prövning krävas enligt miljöskyddslagstiftningen.
Om ett vindkraftverk ska vara bygglovspliktigt eller inte är numera knutet till verkets storlek och inte hur många hushåll som det betjänar.
Ett bygglovsärende ska inte avgöras innan eventuell miljöprövning är gjord.
67a § Anmälan. En åtgärd som inte behöver bygglov kan kräva en anmälan. Exempel på sådana åtgärder är rivning av bygglovspliktiga byggnadsverk enligt 69 §, ändring av byggnaders konstruktion eller planlösning och installation eller väsentlig ändring av tekniska installationer i byggnader. Även uppförande av vissa komplementbyggnader samt mindre tillbyggnader av en- och tvåbostadshus kan kräva anmälan. En anmälan med ritningar och beskrivning av projektet ska skickas in till byggnadsnämnden. Därefter har nämnden 15 arbetsdagar på sig att komma med synpunkter och eventuella villkor innan arbetet får påbörjas.
I punkt ett anges att för en- och tvåbostadshus får man göra en tillbyggnad som inte har en större våningsyta än 15 kvadratmeter, om den inte placeras närmare gränsen än 5 meter. En tillbyggnad kan uppföras i flera plan så länge den sammanlagda våningsytan inte blir större än 15 kvadratmeter.
Punkt två reglerar bland annat åtgärder som påverkar byggnadens bärande delar eller byggnadens brandskydd. I Ålands byggbestämmelsesamling finns allmänna råd om vad som avses med ändring som väsentligt påverkar brandskyddet.
Enligt punkt tre får komplementbyggnader uppföras utan bygglov om byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som har uppförts med stöd av paragrafen inte har en större byggnadsyta än 25 kvadratmeter. Bestämmelsen innebär också att man utan bygglov får bygga till en mindre byggnad om den totala byggnadsarean av den tillbyggda byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som uppförts med stöd av paragrafen, inte blir större än 25 kvadratmeter. För att utan bygglov uppföra eller bygga till en sådan byggnad krävs det att det görs i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, att taknockshöjden på byggnaden inte får överstiga 4,5 meter och att byggnaden inte placeras närmare gränsen än 5 meter utan grannarnas medgivande. Vad som är omedelbar närhet kan variera och får avgöras i varje enskilt fall. Generellt kan man säga att det ska finnas en samhörighet eller ett naturligt samband mellan bostadshuset och komplementbyggnaden.
Anmälningsplikt för anläggande av infart har tillkommit efter påpekande från staden. Var och hur infarter placeras kan ha betydelse både ut estetisk och ur trafiksäkerhetsmässig synpunkt och av den anledningen är det viktigt att byggnadsnämnden får kännedom om dessa projekt. För att ansluta en infart till en landsväg krävs tillstånd enligt landskapslagen om allmänna vägar.
Om man vill byta kulör på en byggnad inom detaljplanerat område ska en anmälan göras till byggnadsnämnden. I vissa fall anges kulörer som får användas i detaljplanen och genom en anmälan får kommunen möjlighet att meddela byggnadens ägare om färgändringen strider mot planen. Vad som är en avsevärd förändring måste bedömas i relation till ändringen av byggnadens utseende och inte till ändringarna i sig.
Anmälan krävs för att anlägga större upplag utomhus. Upplaget ska vara självständigt i förhållande till annan verksamhet varför uppläggning av foder, gödning och annat i samband med jordbruk inte ska betraktas som ett upplag. Inte heller material som läggs upp i anslutning till en industri kan betraktas som upplag. Det är bara om upplaget är mera permanent eller omfattande som det är att betrakta som ett upplag i lagens mening. En mindre vedstapel på en tomt eller ett måttligt förråd av byggnadsmaterial inför en planerad byggåtgärd är inte ett upplag. Ett omfattande varu- eller materialförråd ska betraktas som upplag, även om det är tillfälligt. Ett litet varu- eller materialförråd ska också betraktas som upplag om det är permanent. Exempel på upplag som kräver en anmälan är uppställning av ett stort antal bilar exempelvis bilkyrkogård, vinteruppläggning av viss omfattning av småbåtar eller husvagnar.
Kommunen har möjlighet att i byggnadsordningen införa anmälningsplikt för vissa projekt som annars inte kräver tillstånd. Dessa anges i 3 mom. punkt 1, 2 och 3. Kommunen har också möjlighet att ersätta kravet på bygglov för ekonomi- eller förrådsbyggnader med en anmälan.
När anmälan har kommit in ska kommunen kontrollera att åtgärden är förenlig med lagstiftningen och inte kräver bygglov.
Möjligheten att efter en anmälan göra mindre tillbyggnader och uppföra komplementbyggnader gäller på icke detaljplanerat område. På detaljplanerade områden krävs fortfarande bygglov. Enligt 83 § 1 mom. har byggnadsnämnden möjlighet att utöva tillsyn över byggandet i kommunen om nämnden anser att det finns ett sådant behov. Detta kan även tillämpas på anmälningspliktiga byggprojekt.
68 § Undantag från lovbestämmelserna. Som en följd av att anmälningsförfarandet har tillkommit har paragrafens bestämmelser om carport respektive ekonomi- och förrådsbyggnader flyttats till 67a §. En carport är en komplementbyggnad och för att få uppföra en större komplementbyggnader än 15 kvadratmeter utanför detaljplanerat område krävs en anmälan enligt 67a §.
70 § Tillstånd för miljöåtgärder. Ett moment har lagts till i paragrafen som slår fast att det bara är när en planerad miljöåtgärd skulle motverka syftet med planen eller förstöra stads- eller landskapsbilden som kommunen kan avslå en ansökan.
71b § Alternativa energiförsörjningssystem. Momentet utgör ett undantag från den generella regeln att en utredning om alternativa energiförsörjningssystem ska göras innan en byggnad uppförs. Undantaget gäller byggnader som inte är större än 100 kvadratmeter, byggnader som inte har något uppvärmningssystem alls och byggnader vars uppvärmningssystem baserar sig på energi från förnybara energikällor.
73 § Underrättande av grannar. Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra berörda och ge dem en möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Byggnadsnämnden ska nämligen göra en avvägning mellan de olika enskilda intressena.
Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om att höra grannar följs. Om reglerna inte följs upphävs beslutet om det överklagas.
Till grannar räknas grannar med gemensam tomtgräns, så kallade rågrannar samt grannar på andra sidan mindre gator och vägar.
Byggnadsnämnden bestämmer själv i varje enskilt fall hur man vill distribuera underrättelsen. Underrättelse till grannar sker oftast med brev. Utskick av underrättelser kan bestyrkas genom att en tjänsteanteckning görs på en sändlista.
83 § Byggnadsnämndens tillsyn. I ett nytt andra moment sägs att kommunen ska underrätta landskapsregeringen om den upptäcker byggprodukter som inte uppfyller kraven enligt byggproduktförordningen.
89 § Underhåll av byggnadsverk. Ändringarna i paragrafen gäller reglerna om underhåll av byggnadsverk på tomtgräns. En generell bestämmelse har införts som ger byggnadsverkets innehavare rätt att använda grannens mark under den tid som underhållsarbetet pågår. Kan inte grannarna komma överens om hur eller när underhållsarbetet ska göras kan en av parterna begära att byggnadsnämnden ska avgöra saken. I övrigt har termen byggnad ersatts av termen byggnadsverk.
96 § Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd. Ett beslut som byggnadsnämnden har fattat gällande bygglov eller andra tillståndsärenden kan överklagas till Ålands förvaltningsdomstol. Om ÅFD:s beslut i sin tur kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen beror på om HFD beviljar besvärstillstånd. Den som ansöker om besvärstillstånd måste motivera varför besvärstillstånd ska beviljas. Besvärstillstånd beviljas om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen, om det finns särskilda skäl för domstolen att avgöra ärendet på grund av att det skett ett uppenbart fel i ärendet eller om domstolen anser att det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd.
Ändringen i fjärde momentet gäller myndigheternas rätt att överklaga ett beslut av Ålands förvaltningsdomstol vilken begränsats till de fall när domstolen ändrat eller upphävt myndighetens beslut.
I femte momentet har bestämmelsen om när ett beslut vinner laga kraft förtydligats och överensstämmer med lydelsen i förvaltningsprocesslagen.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S
L A G
om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 §, inledningssatsen till 27 § 1 mom., 30 § 1 mom., 39 §, 65 §, 66 § 1 mom. 4 och 5 punkterna, 67 §, 68 §, 71b § 2 mom., 73 §, 89 §, 96 § 1, 4 och 5 mom. plan och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland, av dessa lagrum 71b § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2014/32 samt
fogas till lagens 1 § ett nytt 2 mom., till 12 § nya 2 och 3 mom., till 31 § ett nytt 3 mom., till lagen en ny 65b § och en ny 67a §, till 70 § ett nytt 4 mom. och till 83 § ett nytt 2 mom., varvid 2 mom. blir 3 mom., som följer:
1 §
Lagens syfte
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Principen om universell utformning ska beaktas vid planläggning och i bygglovsärenden.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med:
1) allmänt område: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,
2) byggnad: en varaktig konstruktion med tak eller tak och väggar som är placerad på mark, helt eller delvis under mark eller i vatten och konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
3) byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,
4) byggnadsverk: en byggnad eller anläggning,
5) byggnadsarea: den yta en byggnad upptar på marken,
6) gatuområde: ett i detaljplanen anvisat område för gata inklusive ledningar, anordningar och konstruktioner på, under och ovanför markytan,
7) huvudritningar: plan-, skärnings- och fasadritningar som utvisar byggnadens huvudsakliga utformning samt en situationsplan som utvisar byggnadens placering och anknytning till närmiljön,
8) komplementbyggnad: ett uthus, förråd eller annan mindre byggnad som kompletterar ett på tomten redan befintligt bostadshus,
9) källarvåning: våning som helt eller delvis ligger under marknivån,
10) ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
11) projekthandlingar: huvud-, konstruktions-, arbets- och andra ritningar med tillhörande teckenförklaringar, beskrivningar, beräkningar och andra handlingar,
12) tillbyggnad: en åtgärd som ökar en byggnads volym,
13) tomt: mark avsedd att bebyggas samt en fastighet som bildats enligt en bindande tomtindelning och införts i fastighetsregistret,
14) trafikområde: ett område som i detaljplanen anvisats för allmän väg, vattenväg, hamn och flygfält,
15) universell utformning: planering och utförande som genomsyras av design framställd för universell tillgänglighet och användbarhet vilket omfattar lösningar för byggnader, infrastruktur och miljö som ska vara användbara för alla,
16) vindsvåning: våning som i huvudsak ligger högre än nivån för fasadens och yttertakets skärningslinje och ovanför våningarna,
17) våning: utrymme i byggnad som begränsas av golvplanet och ovanliggande mellanbjälklags eller vindbjälklags övre yta och som i sin helhet ligger över marknivån samt utrymme som delvis ligger över marknivån, om golvplanet i den närmast högre våningen ligger mera än 1,5 meter över omgivande marknivå och byggnadsnämnden inte med hänsyn till terrängförhållandena medger annan bedömning,
18) våningsyta: våningarnas ytor beräknade efter ytterväggarnas utsidor och källar- och vindsyta där lokaler avsedda för byggnadens huvudsakliga ändamål placeras eller med tanke på dessa lokalers läge, förbindelse, storlek, ljus och andra egenskaper kan placeras. Om ytterväggen är tjockare än 250 millimeter, får byggnadens våningsyta överstiga den tillåtna våningsytan med den yta som följer av detta,
19) ändring av byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende, eller kulturhistoriska värde inbegripet tillbyggnad och ombyggnad.
12 §
Landskapsregeringens övriga uppgifter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Landskapsregeringen är marknadstillsynsmyndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, byggproduktförordningen. Landskapsregeringen ansvarar också för marknadstillsynen över andra byggprodukter som införlivas i byggnadsobjekt, om de kan påverka uppfyllandet av de väsentliga tekniska kraven.
Om det finns grundad anledning att misstänka att en byggprodukt är farlig för säkerheten, hälsan eller miljön eller byggprodukten inte stämmer överens med ett typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll eller något annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande, kan landskapsregeringen ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att avhjälpa bristerna inom en skälig tid. Om bristen inte avhjälps inom den utsatta tiden eller om bristen är allvarlig, kan landskapsregeringen förbjuda användningen av produkten och vid behov ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att vidta åtgärder för att dra tillbaka produkten från marknaden.
27 §
Utformning av detaljplanen
Detaljplanen presenteras på en tillräckligt detaljerad och aktuell baskarta i skalan 1:2 000 eller större. Kartan ska utvisa
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
30 §
Hörande i beredningsskedet
När en plan utarbetas ska landskapsregeringen samt andra kommuner, myndigheter, juridiska personer och enskilda som berörs av förslaget ges tillfälle till samråd och att yttra sig antingen skriftligen eller muntligen när det är ändamålsenligt med tanke på planens syfte och betydelse.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
31 §
Utställande av planförslag
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om kommunen efter utställandet ändrar planförslaget väsentligt, ska planen ställas ut på nytt. Detta är inte nödvändigt om ändringarna bara gäller enskilt intresse och de intressenter som berörs av ändringarna hörs särskilt.
39 §
Allmänna områdens tillgänglighet
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på ett allmänt område ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Närmare bestämmelser om hur de praktiska och ekonomiska förutsättningarna ska bedömas kan ges i landskapsförordning.
65 §
Allmänna krav på byggnadsverk vid nybyggnad eller ändring
Ett byggnadsverk ska vara lämplig för sitt ändamål, utformas och placeras med hänsyn tagen till stads- eller landskapsbilden och med minsta möjliga negativa miljöpåverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte för uppförande av fritidshus, och kravet på tillgänglighet gäller inte till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
Byggnadsverket ska uppfylla grundläggande krav på bärförmåga, stadga och beständighet i konstruktionerna, brandskydd, ventilation och fuktskydd, hygien, möjligheten att hantera avfall, miljö- och hälsoskydd, användningssäkerhet, bullerskydd, energihushållning samt vara lätt att underhålla. En byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska projekteras och utföras så att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation och ett flerbostadshus ska dessutom vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden. Kravet på höghastighetsnät för elektronisk kommunikation gäller inte enfamiljshus om kostnaden blir oproportionellt betungande för enskilda ägare, fritidshus eller komplementbyggnader samt arbetslokaler om kravet är obefogat med hänsyn till den verksamhet som lokalen är avsedd för.
Kraven i 2 mom. ska uppfyllas på så sätt att de med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd.
I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde ska enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i enlighet med bestämmelser som meddelats med stöd av denna lag.
Vid ändring av ett byggnadsverk ska kraven i 1 och 2 mom. uppfyllas för den del av byggnadsverket som påtagligt förnyas genom ombyggnaden och, om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart, för hela byggnadsverket. Hänsyn ska tas till byggnadsverkets kvaliteter och lämplighet för den planerade användningen. Ändringar får inte leda till att säkerheten eller hälsan för dem som använder byggnadsverket äventyras.
Särskilda värden ur historisk, kulturhistorisk eller estetisk synpunkt, som grundas på fackmässiga bedömningar, ska skyddas.
65b §
Obligatorisk ventilationskontroll
För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat ska byggnadens ägare se till att kontroll av funktionen hos följande byggnaders ventilationssystem görs.
Förskolor, skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader oavsett typ av ventilationssystem ska kontrolleras vart tredje år.
Flerbostadshus, kontorsbyggnader samt personalutrymmen och kontor i industribyggnader och liknande med fläktventilation där både frånluft- och tilluftsflödena är fläktstyrda, med eller utan värmeåtervinning, ska kontrolleras vart tredje år.
Flerbostadshus, kontorsbyggnader samt personalutrymmen och kontor i industribyggnader och liknande med självdragsventilation eller med fläktventilation där frånluftsflödena är fläktstyrda, med eller utan värmeåtervinning ska kontrolleras vart sjätte år.
Vid nybyggnad av en- och tvåbostadshus med fläktventilation med värmeåtervinning installationsbesiktigas systemet innan det tas i bruk. Ingen återkommande kontroll behövs.
Kontrollen ska göras av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Funktionskontrollanten ska utfärda ett intyg som visar att byggnaden genomgått funktionskontroll av ventilationssystemet med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning. Byggnadens ägare ska sätta upp intyget på väl synlig plats i byggnaden. Byggnadens ägare ska se till att fel och brister som upptäcks vid ventilationskontrollen åtgärdas omgående.
Kommunen ansvarar för tillsynen över den obligatoriska ventilationskontrollen.
Närmare bestämmelser om vad som ska ingå i en obligatorisk ventilationskontroll kan ges i landskapsförordning.
66 §
Bygglov
Bygglov krävs för att
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) inreda ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri i byggnaden eller slå samman bostäder eller andra lokaler i byggnaden,
5) inom detaljplanerat område byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller göra andra ändringar så att byggnadens utseende avsevärt förändras.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
67 §
Bygglov för anläggningar
Bygglov krävs för att:
1) anlägga en nöjespark, djurpark, idrottsplats, golfbana, campingplats, skjutbana eller motorbana,
2) anlägga en småbåtshamn med plats för flera än 10 båtar, kajer, broar, vågbrytare, kanaler, båthus eller andra konstruktioner som ändrar eller påverkar strandlinjen väsentligt,
3) anlägga en fast cistern eller liknande anordning med en volym överstigande 10 kubikmeter,
4) uppföra en mast med en höjd över 25 meter,
5) uppföra ett torn avsett att vara tillgängligt för allmänheten,
6) anlägga ett vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än kraftverkets totala höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad eller
d) har en rotordiameter som är större än tre meter,
7) uppföra plank eller mur med en höjd över 1,5 meter om planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än fem meter.
Bygglov behövs inte, om åtgärden baserar sig på en gatuplan eller en godkänd vägplan.
Om miljötillstånd eller miljögranskning krävs enligt landskapslagen om miljöskydd (2008/124) får avgörandet av bygglovsärendet skjutas upp till dess miljötillstånds- eller granskningsärendet är avgjort.
67a §
Anmälan
Trots bestämmelsen i 66 § krävs endast en anmälan till byggnadsnämnden innan följande åtgärder vidtas:
1) utanför detaljplanerat område till en- och tvåbostadshus göra en tillbyggnad med en våningsyta på högst 15 kvadratmeter om tillbyggnaden inte placeras närmare tomtgränsen än fem meter,
2) ändra en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens bärande delar berörs, byggnadens planlösning påverkas avsevärt eller brandskyddet väsentligt ändras i byggnaden,
3) utanför detaljplanerat område i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus uppföra en komplementbyggnad på högst 25 kvadratmeter med en taknockshöjd som inte överstiger 4,5 meter och som, tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 25 kvadratmeter och inte utan grannarnas medgivande placeras närmare tomtgränsen än fem meter.
Anmälan krävs även för att:
1) inom detaljplanerat område anlägga parkeringsplats utomhus för fler än fem bilar eller anlägga eller ändra placeringen av en infart som inte kräver tillstånd enligt annan lagstiftning,
2) inom detaljplanerat område byta färg på byggnaden så att byggnadens utseende avsevärt förändras,
3) bygga scen, läktare, samlingstält eller liknande anläggningar för allmänheten avsedd att vara uppställd över en månad,
4) anlägga upplag för förvaring av bilar, båtar eller annat gods,
5) ställa upp husvagn, buss eller liknande fordon på annan plats än campingplats för en tid överstigande två månader om syftet är att fordonet ska användas för boende, näringsverksamhet eller liknande,
6) förtöja fartyg eller anläggning på vatten för en tid överstigande två månader om avsikten är att använda fartyget eller anläggningen för boende, näringsverksamhet eller liknande.
I byggnadsordningen kan kommunen införa anmälningsplikt för
1) reklamskyltar, markiser och liknande anordningar som placeras på eller i anslutning till en byggnad,
2) uppförande av master, cisterner, vindkraftverk, solenergianläggningar, större antenner eller belysningsstolpar eller motsvarande som inte kräver bygglov,
3) ändring av en byggnad som är skyddad med stöd av lag där åtgärden inte kräver bygglov,
4) byggande av ekonomi- eller förrådsbyggnad som annars omfattas av bygglovsplikt.
Till anmälan fogas en ritning som tillräckligt väl utvisar byggnadsverkets konstruktion, placering och utseende med behövliga huvudmått samt vid behov en utredning om besittningsrätten till tomten eller fastigheten. Byggandet får påbörjas om inte byggnadsnämnden senast 15 arbetsdagar från mottagandet av anmälan meddelar att kompletterande utredning krävs eller vilka villkor som måste uppfyllas för att tillvarata grannarnas intressen eller för att uppfylla bestämmelserna i denna lag eller bestämmelser meddelade med stöd av lagen.
68 §
Undantag från lovbestämmelserna
Om inte annat angivits i en detaljplan krävs inte bygglov eller anmälan för att uppföra en eller flera friliggande komplementbyggnader, om byggnaden eller byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10 kvadratmeter, taknockshöjden inte är högre än 3,0 meter och byggnaderna inte utan grannens medgivande placeras närmare tomtgränsen än 5 meter. Inte heller krävs bygglov för att anordna skärmtak med en största area av 12 kvadratmeter i anslutning till huvudbyggnad eller för att uppföra en mur eller plank som inte är högre än 1,8 meter för att anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset.
Utanför detaljplanerat område krävs inte bygglov eller anmälan för att uppföra komplementbyggnader som avses i 1 mom. med en sammanlagd byggnadsarea av högst 15 kvadratmeter under förutsättning att byggnaden tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten inte får en större byggnadsarea än 25 kvadratmeter. Inte heller krävs bygglov eller anmälan för att anordna skärmtak som avses i 1 mom. med en största area av 15 kvadratmeter eller för att glasa in en uteplats under ett skärmtak.
70 §
Tillstånd för miljöåtgärder
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Tillstånd ska ges om inte åtgärden försvårar användningen av området för det ändamål som reserverats i planen eller förstör stads- eller landskapsbilden.
71b §
Alternativa energiförsörjningssystem
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En utredning om alternativa energiförsörjningssystem behöver inte göras för byggnader vars totala våningsyta uppgår till högst 100 kvadratmeter. Inte heller krävs det för byggnader som inte har något system för uppvärmning eller vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybara energikällor, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar.
73 §
Underrättande av grannar
Innan en ansökan om bygglov avgörs på ett icke detaljplanerat område eller på ett planerat område där ett beviljande av bygglovet innebär en avvikelse från planen ska byggnadsnämnden underrätta grannarna och ge dem tillfälle att yttra sig.
Grannarna ska reserveras minst sju dagar för att komma med eventuella yttranden. Om grannarna meddelar att de inte har några invändningar mot bygglovsansökan kan ansökan avgöras direkt.
Om grannarna inte är kända eller inte utan svårighet kan anträffas eller om det är fler än tio grannar som ska underrättas, kan delgivning ske offentligen enligt förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.
Grannarna behöver inte underrättas om det är uppenbart att lov inte kan ges.
83 §
Byggnadsnämndens tillsyn
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Byggnadsnämnden ska underrätta landskapsregeringen om den upptäcker byggprodukter som inte uppfyller kraven enligt byggproduktförordningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
89 §
Underhåll av byggnadsverk
Ett byggnadsverk och dess omgivning ska hållas i sådant skick att det uppfyller sanitära krav, krav på säkerhet och användbarhet och inte leder till miljöolägenheter eller avsevärt förfular omgivningen.
För underhåll av byggnadsverk som är placerat i fastighetsgränsen har innehavaren rätt till tillträde på grannens fastighet. Underhållet ska utföras på sådant sätt att grannens olägenhet eller störning blir så liten som möjligt. Efter arbetet ska grannens område återställas i det skick det var före åtgärden. Kan grannarna inte komma överens ska saken avgöras av byggnadsnämnden på ansökan av en av parterna.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
Om underhållet försummas kan byggnadsnämnden bestämma att byggnadsverket ska repareras eller dess omgivning snyggas upp. Innan reparationsuppmaning ges kan byggnadsnämnden kräva att byggnadsverkets ägare dokumenterar byggnadsverkets skick och vilka reparationer som är uppenbart nödvändiga med tanke på personers hälsa eller säkerhet. Om byggnadsverket utgör en uppenbar fara för personers säkerhet kan byggnadsnämnden fatta beslut om att byggnadsverket inte får användas innan det har reparerats eller att det ska rivas.
96 §
Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd
Beslut som fattats av byggnadsnämnden eller av en annan kommunal myndighet i ärenden gällande bygglov eller andra tillståndsärenden med stöd av denna lag överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Om Ålands förvaltningsdomstol inte ändrar beslutet eller beslutar att inte pröva ärendet får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Beslut som landskapsregeringen har fattat överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En myndighet som fattat ett beslut enligt denna lag har rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut om förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut. På ändringssökande tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996).
Byggnadsnämndens beslut om bygglov eller tillstånd för miljöåtgärder ska överklagas inom 30 dagar från att beslutet har delgivits räknat från dagen efter delgivningen.
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 30 mars 2017 |
|
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Nina Fellman |
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 20/2016-2017
[1] Lagtingets beslut LTB 35/2015, genom vilket lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll (FFS 373/2015) träder i kraft i landskapet Åland till de delar FN-konventionen faller inom landskapets behörighet.
[2] Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (delgivet med nr K(2003) 1422) (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36–41)
