|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 20/2014-2015 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2015-04-21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Sänkta promillegränser i trafiken
Landskapsregeringen föreslår ändringar i trafiklagstiftningen för att främja trafiknykterheten.
Enligt förslaget och i enlighet med handlingsprogrammet mot risk- och missbruk 2013 – 2016 ska gränsen för straffbar alkoholpåverkan i trafiken sänkas från en blodalkoholhalt på 0,5 promille till 0,2 promille och gränsen för grovt rattfylleri sänkas från 1,2 till 0,8 promille.
I förslaget görs också vissa följdändringar i den körkortslag som nu behandlas i lagtinget avseende bestämmelserna om körförbudstider vid rattfylleri. Vid de fall av rattfylleri som nu föreslås bli kriminaliserade där promillehalten i blodet ligger mellan 0,20 och 0,49 ska föraren inte automatiskt ges en körförbudstid. Om föraren däremot inom ett år på nytt gör sig skyldig till samma brott ska körkortet omhändertas och föraren ges en körförbudstid på mellan en och sex månader.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
2.1. Ändringen av trafikbrottslagen
2.2. Andra aspekter att ta i beaktande då gränsen för rattfylleri sänks till 0,2 promille
2.3. Ändringar i körkortslagen
4. Tillämpning av tvångsmedelslagen vid utredning av rattfyllerier på Åland
1. Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
2. Ändring av körkortslagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av körkortslagen för Åland
Förslagen att sänka gränsen för straffbart bruk av alkohol i trafiken för rattfylleri och grovt rattfylleri har debatterats under lång tid i lagtinget och det finns idag en klar majoritet för en sänkning. I landskapsregeringens förslag till ett nytt handlingsprogram mot riskbruk och missbruk för åren 2013-2016 sägs bland annat följande:
”Med motiveringen att en lägre promillegräns leder till attitydförändringar och minskar olyckshändelserna i trafiken ska promillegränsen för rattfylleri sänkas till 0,2 promille i blodet under programperioden, något som också förespråkas av Nordiska rådet. Promillegränserna för grovt rattfylleri sänks till 0,8 promille i blodet och promillegränsen för sjötrafik ses över.”
Handlingsprogrammet har debatterats i lagtinget och social- och miljöutskottet har utarbetat ett betänkande[1] där man välkomnar en sänkning av gränsen för grovt rattfylleri från 1,2 till 0,8 promille. Däremot är utskottet kritiskt till de tankar som förts fram i debatten om att införa begreppet rattfylleriförseelse i lagstiftningen för rattfyllerier mellan 0,2 och 0,49 promille. Motiveringen är att vid misstanke om att en förare gjort sig skyldig till rattfylleri fastställs alkoholhalten i blodet genom användande av en precisionsalkometer eller genom ett blodprov. Användande av precisionsalkometer och tagande av blodprov definieras som kroppsbesiktning som endast kan tillgripas under de förutsättningar som anges i rikets tvångsmedelslag (FFS 806/2011). Enligt tvångsmedelslagen kan endast en förare som är misstänkt för rattfylleri, inte rattfylleriförseelse, tvingas till att genomgå en kroppsbesiktning. Det är således inte möjligt att tvinga en person misstänkt för rattfylleriförseelse att blåsa i en precisionsalkometer eller lämna blodprov.
Utskottet berör även det osäkra rättsläget huruvida det kan bli problem att tillämpa tvångsmedelslagens bestämmelser om kroppsbesiktning vid rattfylleri om begreppet rattfylleri får olika innebörd med olika höga promillehalter i riket och på Åland. På grund av det oklara läget tar utskottet därför inte ställning till frågan.
2. Landskapsregeringens förslag
2.1. Ändringen av trafikbrottslagen
Trafiksäkerheten kräver god förmåga och gott omdöme hos den som vistas i trafiken. Alkohol påverkar förmågan och omdömet i trafiken negativt vilket i sin tur medför risker för trafikolyckor. Alkohol är samtidigt en riskfaktor som är möjlig att undvika.
Landskapsregeringen föreslår att den undre promillegränsen bestäms till 0,2 för att motverka riskbeteenden i alla grupper av förare och i olika trafiksituationer. På vägtrafikområdet har undersökningar visat att för grupper som påverkas mer av alkohol än den genomsnittlige föraren, t.ex. ungdomar, kan en riskhöjning inträda redan vid 0,3–0,4 promille framförallt när det gäller att utföra komplicerade och inte endast rutinartade uppgifter.
Den som ertappas bakom ratten med en promillehalt mellan 0,20 och 0,49 kommer enligt förslaget att tilldelas en ordningsbot. Personen blir inte av med körkortet men får naturligtvis inte köra vidare innan promillehalten har sjunkit under 0,2. Rör det sig om ett återfall inom ett år ska polismyndigheten omhänderta körkortet och bestämma en körförbudstid som, beroende på olika omständigheter som till exempel alkoholhalt, trafiksituation och tidigare rattfylleribrott, kan vara upp till sex månader.
Landskapsregeringens bedömning av hur en sänkning av promillehalten till 0,2 på Åland stämmer överens med bestämmelserna i tvångsmedelslagen behandlas i avsnitt 4.
Landskapsregeringen föreslår att gränsen för grovt rattfylleri sänks till 0,8 promille. Vid en promillehalt på 0,8 råder det inte längre någon tvekan om att personen är berusad. Den relativa risken att dödas eller skadas i en olycka har ökat ca 50 gånger jämfört med en helt nykter förare. Den relativa risken ökar sedan kraftigt för att vid en alkoholkoncentration på 2,2–2,4 promille vara ungefär 1300 gånger större än för en nykter förare[2]. Landskapsregeringen ser mycket allvarligt på det grova rattfylleriet och när gränsen sänks är avsikten att också straffskalan följer med neråt.
Vidare föreslås en ändring av 1 § i trafikbrottslagen för att förtydliga lagstiftarens intention av vem som kan göra sig skyldig till ett trafikbrott. De flesta brott som anges i trafikbrottslagen kan bara begås med ett motordrivet fordon. Detta sägs i första paragrafen men det framgår även av respektive paragraf i lagen. Det finns dock några bestämmelser där avsikten har varit att alla som rör sig i trafiken ska kunna lagföras och där första paragrafen alltså står i strid med dessa bestämmelser. I andra paragrafen står det till exempel att en vägtrafikant kan göra sig skyldig till äventyrande av trafiksäkerheten. Genom att ta bort anknytningen till motordrivna fordon och ange att lagen gäller trafik på och utanför väg försvinner de tolkningsproblem som finns om till exempel en cyklist eller en gående kan göra sig skyldig till äventyrande av trafiksäkerheten.
2.2. Andra aspekter att ta i beaktande då gränsen för rattfylleri sänks till 0,2 promille
När gränsen för straffbart bruk av alkohol i trafiken sänks kommer fler förare att fastna i polisens kontroller. För att kunna arbeta på ett rationellt sätt behöver polisen utrustas med mobila precisionsalkometrar.
Polismyndigheten i riket har under hösten och vintern tagit i bruk ett femtiotal precisionsalkometrar av samma modell som används i de övriga nordiska länderna. Alkometrarna är mobila och kan tas med både i bilar, båtar och helikoptrar. Alkotesterna utförs med två blåsningar med tre minuters mellanrum och resultatet fås direkt. Till alkometern hör ett program med vilket man administrerar mätningen och överför mätresultaten för uppföljning av kvalitetskontrollen. I riket sköts kvalitetsuppföljningen av Institutet för hälsa och välfärd (THL) som även ansvarat för kvalitetsuppföljningen av polismyndighetens andra precisionsalkometrar. Samma kanaler borde kunna användas på Åland.
2.3. Ändringar i körkortslagen
Landskapsregeringen föreslår även att vissa ändringar görs i det förslag till ny körkortslag som ännu inte är färdigbehandlat i lagtinget. I detta lagförslag används därför nya körkortslagen i den lydelse som den har i Lag- och kulturutskottets betänkande nr 10/2014-2015.
För att inte den som gör sig skyldig till ett rattfylleribrott med en promillehalt under 0,5 ska ges en årslång körförbudstid måste paragrafhänvisningarna till trafikbrottslagens bestämmelse om rattfylleri ändras i körkortslagens 20, 38, 41, 43, 44, 48 och 52 §.
Åland har lagstiftningsbehörighet över vägtrafiken (SjL 18 § 21 punkten), över beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets behörighet (SjL 18 § 25 punkten). Däremot har riket lagstiftningsbehörigheten när det kommer till förundersökning (SjL 27 § 23 punkten) och administrativa ingrepp i den personliga friheten (SjL 27 § 24 punkten). Det här betyder att den åländska rattfyllerilagstiftningen måste vara förenlig med den finska tvångsmedelslagstiftningen för att den åländska polismyndigheten ska kunna tillämpa lagstiftningen på ett tillfredsställande sätt.
4. Tillämpning av tvångsmedelslagen vid utredning av rattfyllerier på Åland
Tvångsmedelslagen (FFS 806/2011) har tillkommit för att samhället på ett effektivt sätt ska kunna bekämpa allvarligare brott. Tvångsmedel är sådana åtgärder en myndighet eller myndighetsperson har rätt att utföra trots att åtgärden inskränker på en persons fri- och rättigheter. Tvångsmedel kan vara olika typer av frihetsberövanden men också till exempel kroppsvisitation, kroppsbesiktning och husrannsakan.
Enligt 9 kap. 2 § i tvångsmedelslagen kan polisen göra blåsprov vid trafikövervakningen. Om en person vägrar genomgå provet, får polisen också utan någon brottsmisstanke bestämma om kroppsbesiktning, vilket i praktiken betyder att personen förs till en enhet inom hälso- och sjukvården för blodprov eller till Mariehamns sjöbevakningsstation för ett prov med precisionsalkometer. Att inte iaktta detta föreläggande kan bedömas som tredska mot polis enligt 9 kap. 7 § polislagen (2013:87) för Åland. Det vanligaste är trots allt att föraren blåser i polisens sållningsinstrument.
Om den misstänkte rattfylleristen vägrar blåsa i precisionsalkometer eller lämna ett blodprov har polisen rätt att ta till tvångsmedel enligt 8 kap 32 § tvångsmedelslagen. Förutsättningen för att få genomföra en kroppsbesiktning i dessa fall är att föraren på sannolika skäl är misstänkt för rattfylleri eller straffbart bruk av narkotika eller det på synnerligen giltiga skäl kan antas att en kroppsbesiktning kommer att resultera i att påverkansgraden kan fastställas.
Att föraren på sannolika skäl ska vara misstänkt för rattfylleri för att polisen ska ha rätt att tvinga till sig ett provresultat betyder att de tankar som har förts fram i den politiska debatten att kalla onykterhet i trafiken mellan 0,2 och 0,49 promille för rattfylleriförseelse inte fungerar. Tvångsmedelslagen kräver att personen är på sannolika skäl misstänkt för rattfylleri. I propositionen till tvångsmedelslagen[3] ställs inga krav på någon minsta promillehalt för att en kroppsbesiktning ska kunna påtvingas en person. Det är brottsrubriceringen rattfylleri eller straffbart bruk av narkotika som avgör om polisen får tvinga någon till en kroppsbesiktning. Därför ska tvångsmedelslagen tillämpas på en person som är misstänkt för rattfylleri på Åland på samma sätt som lagen tillämpas på en person som är misstänkt för rattfylleri i riket.
För att detta lagförslag ska fungera väl anser landskapsregeringen att polismyndigheten bör utrustas med mobila precisionsalkometrar. När den straffbara gränsen för rattfylleri sänks till 0,2 promille kommer cirka 40 % fler förare att hamna över den tillåtna gränsen för rattfylleri[4]. Med mobila precisionsalkometrar förenklas hanteringen av rattfylleriärendena betydligt och trafikövervakningen kommer att bli mycket effektivare. Resurser kommer att frigöras på vårdinrättningar när färre antal blodprov kommer att behöva tas. Kostnaden för inköp och kvalitetsuppföljning av en eller flera mobila precisionsalkometrar kommer att belasta polismyndighetens budget. Kostnaden för inköp av en mobil precisionsalkometer ligger idag mellan nio och tio tusen euro.
15 - 20 % av de förare som gör sig skyldig till rattfylleri idag har en promillehalt mellan 0,8 och 1,2 och kommer med denna lagändring att göra sig skyldiga till grovt rattfylleri med de konsekvenser det för med sig.
Vad gäller lagförslagets konsekvenser för jämställdheten mellan könen är det svårt att dra några säkra slutsatser. Enligt ÅSUBs statistik från 2012 gällande antal registrerade körkort är könsfördelningen relativt jämn, 47,7 % av de som har körkort är kvinnor och 52,3 % är män. Motorfordonsbyråns statistik från 2013 gällande indragna körkort är inte indelad enligt kön. Detsamma gäller statistiken på körförbud vilket gör det omöjligt att se tendenser eller dra slutsatser ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Bristen på relevant statistik gör det därför mycket svårt att dra några slutsatser angående lagförslagets jämställdhetskonsekvenser.
Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. Förslaget skickades på remiss till Ålands polismyndighet, Ålands tingsrätt och till Landskapsåklagarämbetet på Åland. Ett remissutlåtande har kommit in från polismyndigheten. I lagförslaget har polismyndighetens synpunkter beaktats till alla delar utom vad gäller straffsatsen för rattfylleri mellan 0,2 och 0,49 promille där polismyndigheten förordade dagsböter istället för lagförslagets ordningsbot.
1. Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
1 § Tillämpningsområde. Tidigare angavs i paragrafen att lagen gällde vid förande av motordrivna fordon. Den preciseringen har tagits bort eftersom det av varje paragraf i lagen framgår vilken typ av vägtrafikant som omfattas av paragrafens bestämmelser. Genom denna ändring kan till exempel en cyklist eller en gående göra sig skyldig till äventyrande av trafiksäkerheten. Med trafik avses all rörelse av personer och transportmedel så begreppet sätter inga ramar för lagens tillämpningsområde.
4 § Rattfylleri. Enligt förslaget ändras paragrafen så att den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,20 promille i blodet eller minst 0,09 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri. En alkoholhalt mellan 0,2 och 0,49 promille straffas med ordningsbot. Någon ändring av straffskalan för den som påträffas med en promillehalt på minst 0,5 mot vad som gäller innan denna lag träder i kraft är inte avsedd.
5 § Grovt rattfylleri. Gränsen och därmed även straffskalan för grovt rattfylleri justeras nedåt. En alkoholhalt på 0,8 promille i blodet motsvaras av en alkoholkoncentration i utandningsluften på 0,35 mg/l.
2. Ändring av körkortslagen för Åland
20 § Handledare för privat övningskörning. Ändring på grund av en ny punkt i 43 § 2 mom.
41 § Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort. Ändringen är av teknisk natur och görs för att inte rattfylleri under 0,5 promille ska bedömas lika hårt som rattfylleri från 0,5 promille. Dessutom införs en ny tredje punkt för att fånga upp upprepade fall av rattfylleri med lägre promillehalt.
43 § Fastställande av körförbudstid. Samma typ av ändring som i 41 §. Även här införs en ny tredje punkt för att fånga upp upprepade fall av rattfylleri med lägre promillehalt.
44 § Körförbudstid. Tekniska ändringar på grund av en ny tredje punkt i 43 § 2 mom.
48 § Ansökan om nytt körkort. Tekniska ändringar på grund av en ny tredje punkt i 43 § 2 mom.
52 § Villkorstid. Ändringen är av teknisk natur och görs för att hålla isär rattfylleri under 0,5 promille från rattfylleri från 0,5 promille.
Lagtexter
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 och 4 §§ samt 5 § 1 punkten trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland som följer:
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag gäller trafik på och utanför väg. Termerna fordon, motordrivet fordon, vägtrafikant och väg har i denna lag samma innebörd som i vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland (nedan vägtrafiklagen).
4 §
Rattfylleri
Den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller minst 0,09 milligram per liter i utandningsluften men understiger 0,5 promille i blodet eller 0,22 milligram per liter i utandningsluften döms för rattfylleri till ordningsbot på 200 euro.
Om alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,5 promille i blodet eller minst 0,22 milligram per liter i utandningsluften döms föraren för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader.
För rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som för ett motordrivet fordon efter att ha använt narkotika som avses i narkotikalagen (FFS 373/2008) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne eller någon ämnesomsättningsprodukt från det kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan kommer från ett läkemedel som föraren har ordinerats.
För rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som för ett motordrivet fordon och då är så påverkad av annat rusmedel än alkohol eller alkohol i kombination med något annat rusmedel att förarens förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är nedsatt. Med rusmedel avses även läkemedel som påverkar prestationsförmågan.
5 §
Grovt rattfylleri
Om vid rattfylleri
1) alkoholhalten är minst 0,8 promille i gärningsmannens blod eller minst 0,35 milligram per liter i utandningsluften,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av körkortslagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 20 § 4 mom. 2 punkten, 38 § 4 mom. 1 punkten, 41 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 43 § 1 mom. 2 punkten, 44 § 1 mom., 48 § 4 mom. och 52 § 1 mom. körkortslagen (201x:xx) för Åland,
fogas till 41 § 1 mom. en ny 3 punkt varvid gällande 3 och 4 punkterna blir 4 och 5 punkterna och till 43 § 2 mom. en ny 3 punkt varvid gällande 3 – 6 punkterna blir 4 – 7 punkterna som följer:
20 §
Handledare för privat övningskörning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som varit föremål för ett körkortsingripande får endast godkännas som handledare om
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) körkortsingripandet har meddelats enligt 43 § 2 mom. 2, 3 eller 4 punkten och den körförbudstid som löpt under de senaste fem åren före ansökan inte överstigit tre månader.
38 §
Yrkeskörtillstånd
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Yrkeskörtillstånd får inte beviljas eller förlängas om
1) sökanden under de fem år som föregår ansökan har gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland, rattfylleri enligt 4 § 2-4 mom., grovt rattfylleri enligt 5 § eller smitning enligt 7 § samma lag,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
41 §
Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort
En polis har rätt att meddela en körkortshavare ett interimistiskt körförbud och omhänderta körkortet
1) om körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 2 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 1 punkten samma lag eller brott mot bestämmelser om transport av farliga ämnen enligt landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen,
2) om körkortshavaren befaras ha gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 3 eller 4 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 2 eller 3 punkten samma lag, grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland eller smitning enligt 7 § samma lag,
3) om körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 1 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland och tidigare gjort sig skyldig till rattfylleri enligt samma lagrum och mindre än ett år förflutit mellan gärningarna,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
43 §
Fastställande av körförbudstid
I samband med att föraren av ett motordrivet fordon döms för
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) rattfylleri enligt 4 § 2-4 mom. trafikbrottslagen eller grovt rattfylleri,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Polismyndigheten bestämmer en körförbudstid om
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3) körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 1 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland och tidigare gjort sig skyldig till rattfylleri enligt samma lagrum och mindre än ett år förflutit mellan gärningarna,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
44 §
Körförbudstid
Den körförbudstid som domstolen fattar beslut om enligt 43 § 1 mom. 1, 3-4 punkten ska vara högst fem år. Den körförbudstid som polismyndigheten fattar beslut om enligt 43 § 2 mom. 1-4 punkten får inte överstiga sex månader. När körförbudstiden bestäms ska hänsyn tas till konsekvenserna för personens försörjning och dennes behov av att röra sig i trafiken. Den som gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten ska ges en körförbudstid på minst tre månader. När en körförbudstid bestäms enligt 43 § 2 mom. 5-7 punkten gäller den tills vidare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
48 §
Ansökan om nytt körkort
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om prövotid löpte och körkortet omhändertagits med stöd av 43 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten eller 43 § 2 mom. 1, 2 eller 3 punkten krävs, utöver kraven i 2 mom., en genomförd av landskapsregeringen godkänd kurs om attityd och trafik samt ny förarexamen. Vad som ingår i och vem som ansvarar för kursen attityd och trafik anges i landskapsförordning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
52 §
Villkorstid
Bifalls en ansökan gäller en villkorstid på ett år, om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 2 mom. trafikbrottslagen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 21 april 2015 |
|
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Fredrik Karlström |
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 20/2014-2015
