LAGFÖRSLAG nr 5/2014-2015

 

Datum

 

 

2014-12-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ny körkortslagstiftning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny körkortslag och en lag om trafikskolor.

     Detta lagförslag är till stora delar identiskt med lagförslag LF 9/2013-2014 som landskapsregeringen, efter att ha mottagit påpekanden från EU avseende införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort, valt att återta från Ålands lagting. Ändringsförslag och påpekanden som inkommit från Ålands polismyndighet och från motorfordonsbyrån under beredningen av LF 9/2013-2014 har även inarbetats i detta lagförslag.

     Den nya körkortslagen har till syfte att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. I den nya körkortslagen finns de för den enskilde och ur trafiksäkerhetssynpunkt mest betydelsefulla bestämmelserna om körkort och körkortstillstånd. Till den nya lagen om trafikskolor förs bestämmelser om förutsättningar att bedriva trafikskola.

     Den nya körkortslagen har i sak många likheter med den gällande körkortslagen, men innehåller även en del nyheter. Lagen har fått en överskådligare struktur och gjorts mer användarvänlig.

     Mopedkörkortet delas upp i ett körkort för två- och trehjulig moped, AM 120, och ett körkort för fyrhjulig moped och mopedbil, AM 121.

     De föreslagna lagarna innebär förutom en omstrukturering av författningar också vissa terminologiska ändringar och ändringar i det materiella innehållet. Således föreslås att det blir obligatoriskt att ha körkortstillstånd vid all övningskörning och en godkänd handledare vid all privat övningskörning. Vidare föreslås, som en konsekvens av kraven i tredje körkortsdirektivet att körkortshavaren för att få ha kvar körkortsbehörigheten för lastbil och buss måste visa att han eller hon uppfyller de medicinska kraven för behörigheten varje gång körkortet förnyas, det vill säga vart femte år.

     Samtidigt som landskapsregeringen föreslår att körförbudstiden efter ett rattfylleri eller grovt rattfylleri ska bli avsevärt längre, införs en möjlighet att i många fall ersätta körförbudstid på grund av rattfylleri med en körkortsbehörighet för ett fordon utrustat med alkolås.

     Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den…

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. En ny körkortslagstiftning. 3

2. Landskapsregeringens förslag. 4

Körkortslagen. 4

2.1 Första kapitlet, innehåll och begrepp. 4

2.2 Andra kapitlet, körkortsbehörigheter 4

2.3 Tredje kapitlet, körkortstillstånd. 6

2.4 Fjärde kapitlet, förarutbildning och övningskörning. 6

2.5 Femte kapitlet, förarexamen och utfärdande av körkort 8

2.6. Prövotid. 9

2.7 Sjätte kapitlet, körkortsingripanden. 11

2.8 Sjunde kapitlet, alkolås. 12

2.9 Åttonde kapitlet, utländska körkort 14

2.10 Nionde kapitlet, körkortsregistret 14

Landskapslag om trafikskolor 15

3. Förslagets verkningar 15

3.1 Ekonomiska konsekvenser för medborgarna. 15

3.2 Konsekvenser för myndigheterna. 15

3.3 Samhälleliga konsekvenser 15

4. Beredningen av förslaget 16

Detaljmotivering. 17

1. Körkortslag för Åland. 17

2. Landskapslag om trafikskolor 31

3. Landskapslag om ändring av 2 § polislagen för Åland. 32

4. Landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon  32

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare  32

6. Landskapslag om ändring av 69 § vägtrafiklagen för landskapet Åland. 32

7. Landskapslag om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland  32

Lagtext 33

K Ö R K O R T S L A G för Åland. 33

L A N D S K A P S L A G om trafikskolor 57

L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § polislagen för Åland. 59

L A N D S K A P S L A G om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon  59

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare  60

L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland. 62

L A N D S K A P S L A G om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland  62

Parallelltexter 64

 


 

Allmän motivering

 

1. En ny körkortslagstiftning

 

Landskapsregeringens förslag till ny körkortslagstiftning har till syfte att höja trafiksäkerheten och därigenom minska antalet trafikolyckor och de kostnader och personliga lidande som följer av olyckorna genom att bland annat föreslå att:

 

-          En förarutbildning som fokuserar mer på attityder, trafiksäkert beteende och riskmedvetenhet än idag införs. Landskapsregeringen har föreslagit ett införande av ett inledande teoriprov eller teorikurs första gången man ansöker om körkortstillstånd, en säkerhetsutbildning som ska genomföras för körkort i kategori AM 120, AM 121, A1, A2 eller A och en säkerhetsutbildning för körkort i kategori B, obligatoriska körlektioner i stadstrafik med moped eller lätt fyrhjuling och en uppdelning av mopedkörkortet i en kategori för två- och trehjuliga mopeder och en kategori för lätta fyrhjulingar/mopedbilar samt en handledarutbildning för den som ska vara handledare vid privat övningskörning. Ramarna till förarutbildningens upplägg och innehåll föreskrivs i lagen medan de detaljerade utbildningsmålen kommer att anges i förordning och i läroplaner. Som ett led i att förarutbildningen moderniseras kommer även förarexamen att ändras och mer fokus kommer att läggas på reflektion och självinsikt hos föraren.

-          Ett krav på körkortstillstånd införs. För att få köra ett fordon i trafiken ska en person uppfylla vissa medicinska och personliga krav. Idag görs denna kontroll först när polismyndigheten prövar ansökan om körkort vilket normalt sker då eleven har slutfört sin förarutbildning. I landskapsregeringens förslag ska denna kontroll göras och kraven vara uppfyllda innan sökanden beviljas ett körkortstillstånd och innan han eller hon får börja övningsköra.

-          I en förordning föreskriva vilka medicinska krav som ska uppfyllas och hur kontrollerna för att undersöka om de medicinska kraven ska göras. Genom en detaljreglering av de medicinska kraven kommer trafiksäkerheten att höjas och den enskildes rättssäkerhet att stärkas.

-          Ett krav på att läkarna ska anmäla till polismyndigheten om en person inte längre uppfyller de medicinska kraven införs vilket ger polismyndigheten möjlighet att omhänderta körkortet om en person inte längre uppfyller de krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten. Idag kan läkaren göra en anmälan till polismyndigheten, men genom att införa ett krav på anmälningsplikt behöver inte läkaren ställas inför en lojalitetskonflikt med patienten.

-          Krav på ny förarexamen efter en genomförd kurs om beteenden och attityder i trafiken om körkortshavaren får körkortet omhändertaget under prövotiden införs, eftersom statistik visar att nyblivna förare är överrepresenterade i trafikolyckor.

-          Villkorligt körförbud tas bort och längre körförbudstider för rattfylleri och grovt rattfylleri införs. Vid körkortsingripande på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri införs möjligheten att ansöka om att få köra med alkolås under körförbudstiden, vilket utöver höjd trafiksäkerhet även har positiva effekter för den enskilde och samhället.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

Körkortslagen

 

2.1 Första kapitlet, innehåll och begrepp

 

Körkortslagens första kapitel har rubriken innehåll och begrepp och innehåller definitioner och hänvisningar till regler i andra författningar. För att underlätta för den enskilde som söker information kring körkort i körkortslagen innehåller 1 § de viktigaste begreppen samt en hänvisning till det kapitel där bestämmelserna är samlade. Förklaring av begreppen och definitioner framgår sedan i respektive kapitel. På det här viset får 1 § karaktären av en innehållsförteckning.

 

2.1.1 Förklaring av några nya begrepp i körkortslagen

 

     Med kategori avses den beteckning i körkortet som anger behörighet att köra det eller de fordon som anges i lagen. Begreppet infördes i körkortslagen den 19 januari 2013. Tidigare användes termen klass. Även i den finska körkortslagstiftningen använder man numera termen kategori.

     Körförbudstid är den tid under vilken en körkortshavare inte får köra ett körkortspliktigt fordon på grund av att körkortet blivit omhändertaget.

 

2.2 Andra kapitlet, körkortsbehörigheter

 

Kapitlet innehåller bestämmelser om vilken typ av fordon de olika körkortskategorierna ger rätt att framföra. Av artikel 4 i det tredje körkortsdirektivet framgår vilka kategorier och bestämmelser som måste införas i de olika medlemsländerna och vilka som är frivilliga. Ålderskrav anges också samt möjliga nationella undantag från dem.

 

2.2.1 Kategori A2

 

När tredje körkortsdirektivets bestämmelser infördes i körkortslagen den 19 januari 2013 tillkom den nya motorcykelkategorin A2.

     Införandet av ytterligare en motorcykelkategori är i linje med principen om stegvis tillträde till tyngre fordon och syftar till att öka trafiksäkerheten för motorcyklister. Kategori A2 är en mellankategori mellan kategori A1 och A. Behörigheten A2 ska krävas för den som har tänkt köra en motorcykel med en nettoeffekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. Det är inte ovanligt att man för att få ett fordon i en viss begränsad kategori "stryper" motoreffekten på ett fordon med större motor. Samma motorcykelmodell kan, av tillverkaren eller någon annan, modifieras för att uppfylla kraven för kategori A1, A2 eller A. För att få en motorcykel klassad i kategori A2, får den enligt direktivet inte vara strypt från en motorcykel med mer än dubbla effekten.

     Gränsen mellan A1 och A2 går vid 11 kW.

 

2.2.2 Direktivets valmöjlighet för stegvis tillträde

 

För stegvis tillträde till kategorierna A2 och A finns det enligt tredje körkortsdirektivet en valmöjlighet för medlemsländerna att antingen föreskriva krav på utbildning eller krav på körprov. Artikel 7.1 c) i tredje körkortsdirektivet handlar om hur kategori A2 respektive A förvärvas. Det krävs två års erfarenhet av att köra motorcykel i en närmast lättare kategori samt antingen godkänt resultat på ett körprov eller genomförd obligatorisk utbildning. I bilaga VI, Minimikrav på utbildning av förare och förarprov för motorcyklar i kategori A (stegvis tillträde), anges i första punkten att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 7.1 c) eller anordna körprov enligt samma artikel och punkt. I punkten 2.1 i samma artikel anges att förarutbildningens längd ska vara minst 7 timmar och i punkt 3 anges att utbildningen ska omfatta de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkt 6 i bilaga II. Varje utbildningsdeltagare ska genomföra de praktiska delarna av utbildningen och visa sin förmåga och sitt beteende på allmän väg på en motorcykel som ska omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökning avser. Väljer medlemsstaten i stället att anordna ett körprov så anges i fjärde punkten i bilaga VI att körprovets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräcklig för bedömning av förmåga och beteende enligt punkt 3 i bilagan.

     Landskapsregeringen anser att ett körprov är en bra värdemätare på de kunskaper körkortshavaren har. De teoretiska kunskaperna har körkortshavaren redan tillägnat sig genom hans eller hennes tidigare körkortsutbildning och erfarenheter av att köra lättare motorcyklar. Däremot är det skillnad på att manövrera en lätt och en tung motorcykel.

     Det högre ålderskravet, 24 år vid direkttillträde till kategori A är ett absolut krav enligt direktivet. Bakgrunden är att motorcykelförare som inte har någon tidigare erfarenhet av att köra motorcykel är särskilt olycksdrabbade.

 

2.2.3 Trafiktraktor

 

En trafiktraktor är enligt definitionen i fordonslagen en lastbärande traktor med hydraulisk ledramstyrning som är avsedd för godstransport samt en annan för godstransport använd traktor som är utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är större än 10 ton såvida inte traktorn används för transporter som sker inom jord- och skogsbruk. Oavsett användningsområde så registreras fordonet som trafiktraktor. När en trafiktraktor används inom jord- och skogsbruk får den köras med traktorkörkort av en person som fyllt 15 år. Används samma fordon vid till exempel ett vägarbete eller för andra transporter på väg som inte har direkt anknytning till jord- eller skogsbruk krävs körkort i kategori C och grundläggande yrkeskompetens och fortbildning enligt landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare.

     För att utjämna skillnaderna mellan de olika användningsområdena för trafiktraktor föreslår landskapsregeringen nu att de som har ett körkort i kategori B ska få köra trafiktraktor. Körkort i kategori T förbehålls de traktorer som inte är trafiktraktorer.

 

2.2.4 Mopeder och lätta fyrhjulingar

 

Mopedutbildningen förändras genom att högre krav ställas på utbildningen. Dessa krav framgår inte direkt i körkortslagen på annat sätt än att landskapsregeringen föreslår att det införs två obligatoriska körlektioner i stadstrafik. Landskapsregeringen kommer att utarbeta nya läroplaner för samtliga körkortskategorier.

     Mopederna delas in i två kategorier. Två- och trehjuliga mopeder återfinns i kategori AM 120 och fyrhjuliga mopeder, de så kallade lätta fyrhjulingarna dit mopedbilarna räknas, i kategori AM 121. Uppdelningen görs för att utbildningen ska kunna differentieras eftersom både körteknik och sättet på vilket mopederna framförs i trafiken skiljer sig. Den som i framtiden tar körkort för motorcykel utan att tidigare ha tagit något AM-körkort kommer då att få rätt att köra tvåhjulig moped men inte fyrhjulig och den vars första körkort är ett B-körkort har rätt att köra fyrhjulig men inte tvåhjulig moped.

     Förarexamen för körkort i kategori AM 120 och AM 121 kommer, utöver teoriprovet, att bestå av ett hanteringsprov och ett körprov i stadstrafik.

 

2.2.5 Åldersgränser för kategorierna C, CE, D och DE

 

Tredje körkortsdirektivet föreskriver att åldersgränsen för kategori C ska vara 21 år som ett led i att göra även behörigheterna för gods och persontransport erfarenhetsbaserade och att beakta fordonens vikt och storlek.

     Andra ålderskrav ska dock gälla om man genomgått grundläggande yrkeskompetensutbildning. Eftersom det stora flertalet personer som kommer att förvärva behörighet för kategori C kan antas göra detta för att köra lastbil i yrkesverksamhet så omfattas de inte av det högre ålderskravet.

     För att förvärva körkort för kategori D krävs enligt 29 § i gällande körkortslag att man har körkort i kategori C och att man under minst fem år innan examen, som huvudsyssla, har kört bil med en totalvikt på minst 12 000 kg eller annars i betydande omfattning i minst ett år ha kört bil med en totalvikt på minst 12 000 kg. Man kan också förvärva körkort för kategori D genom att ta körkort för kategori C och sedan gå en yrkesutbildning för förare som godkänts av landskapsregeringen.

     I detta förslag finns inget krav på körkort i kategori C innan man förvärvar körkort i kategori D. Ålderskravet på 24 år för D kommer att omfatta de som inte genomgått grundläggande yrkeskompetensutbildning.

 

2.3 Tredje kapitlet, körkortstillstånd

 

Körkortstillstånd utfärdas av polismyndigheten och är grundförutsättningen för att få övningsköra och för att få avlägga förarexamen.

     För ansökan om körkortstillstånd krävs förutom själva ansökan också att man fyller i en hälsodeklaration, gör en synundersökning hos läkare eller optiker och klarar det inledande teoriprovet eller genomgår kursen som förklaras närmare i avsnitt 2.4.1.

     Det är polismyndigheten som prövar ansökan om körkortstillstånd.

     När polismyndigheten gjort sin prövning och beviljat körkortstillståndet får sökanden ett bevis om körkortstillstånd. Detta är giltigt i två år och ska finnas i fordonet under övningskörningen.

     Ett av syftena med kravet på körkortstillstånd vid privat övningskörning är bl.a. att hindra att bestämmelserna om körkort kringgås genom att körningar hänförs till privat övningskörning utan tidsbegränsning. Det har också till syfte att kontrollera att de som ger sig ut i trafiken för första gången uppfyller de grundläggande krav vad gäller hälsa och kunskap som ställs på förare av körkortspliktigt fordon.

     En förutsättning för att man ska beviljas ett körkortstillstånd är att man inte gjort sig skyldig till olovlig körning under det närmaste året före ansökan. Det här betyder att en person som ertappas med att köra en trimmad moped, som genom att vara trimmad klassificeras som en typ av motorcykel, inte kommer att beviljas körkortstillstånd förrän tidigast ett år efter händelsen.

 

2.4 Fjärde kapitlet, förarutbildning och övningskörning

 

Landskapsregeringen har valt att sätta fokus på attityder, trafiksäkert beteende och riskmedvetenhet i den föreslagna förarutbildningen. Landskapsregeringen har valt att öka de obligatoriska momenten innan en förarexamen kan avläggas. Landskapsregeringen har valt att införa ett inledande teoriprov eller teorikurs, en säkerhetsutbildning som ska genomföras vid en trafikskola för körkort i kategori A1, A2 eller A samt en säkerhetsutbildning för körkort i kategori B, obligatoriska körlektioner i stadstrafik med moped eller lätt fyrhjuling samt en handledarutbildning för den som ska vara handledare vid privat övningskörning. Likt riket har landskapsregeringen infört möjligheten att övningsköra i trafikskola eller privat med moped eller lätt fyrhjuling, likt riket och Sverige har landskapsregeringen infört möjligheten att övningsköra i trafikskola eller privat med motorcykel och likt Sverige har landskapsregeringen infört möjligheten att övningsköra i trafikskola eller privat med lastbil och buss.

     Redan idag kan man genomföra förarutbildningen för körkort i kategori B privat. Genomför man förarutbildningen privat krävs att man genomför teoriundervisning i halk- och mörkerkörning och körundervisning i mörkerkörning vid en trafikskola. Trafikskolorna ordnar i dag undervisning i halkkörning på frivillig basis utanför landskapet. I dag kan motorfordonsbyrån inte kontrollera att de som genomför sin förarutbildning faktiskt genomfört 20 teorilektioner och 17 körlektioner, utan kontrollen är förarexamen som avläggs.

     Med den nya förarutbildningen vill landskapsregeringen göra det möjligt för den enskilde att välja att genomföra vissa delar av förarutbildningen privat och andra delar av förarutbildningen i trafikskola. I det här lagförslaget har landskapsregeringen för avsikt att göra förarutbildningen mer flexibel och individanpassad utan att pruta på trafiksäkerheten.

     Två lektionstimmar övningskörning i stadstrafik kommer att ingå som ett krav i förarutbildningen för mopeder och lätta fyrhjulingar. Dessa timmar kan göras i trafikskola eller i privat regi. Övningskörningen i stadstrafik är viktig och ger eleverna förståelse för den teori de läser, de får erfarenheter av att hantera olika situationer och de förbereder sig för att köra i trafiken på egen hand.

     Utöver mopedutbildningens krav på lektioner i stadstrafik och säkerhetsutbildningens obligatoriska lektioner (se avsnitt 2.4.3) kommer det inte att införas några krav på minsta antal lektionstimmar i lagen. På lägre lagstiftningsnivå kommer däremot tydliga krav och mål att anges som ska vara uppfyllda för att eleven ska anses mogen att köra upp. Den som vill ska kunna kombinera trafikskolelektioner med privat övningskörning för att få en så effektiv utbildning som möjligt. Hur många lektioner som en elev behöver måste avgöras från individ till individ. Huvudmålet är att den enskilde ska övningsköra till dess att handledaren och eller trafikläraren anser att han eller hon uppfyller målen och är redo att ge sig ut i trafiken på egen hand. Någon statistik på antalet övningstimmar som görs i genomsnitt finns inte men den som övningskör med privat handledare får betydligt mer mängdträning än en som bara tar lektioner på trafikskola.

     Övningskörning som begrepp omfattar all körning som sker innan förarexamen, såväl privat som i trafikskola.

     För att garantera trafiksäkerheten ställs krav på handledaren vid privat övningskörning. Vid privat övningskörning ska handledaren genomgå en handledarutbildning. För att höja trafiksäkerheten ingår för alla elever vare sig de utbildas privat eller i trafikskola, en obligatorisk säkerhetsutbildning. Säkerhetsutbildningen ska alltid göras i en trafikskola.

 

2.4.1. Inledande teoriprov eller teorikurs innan körkortstillståndet beviljas

 

En nyhet i detta lagförslag är kravet på teoretiska trafikkunskaper innan någon övning i trafiken tillåts. Förslaget är att en förutsättning för att få ett körkortstillstånd är dokumenterat goda teoretiska trafikkunskaper. Hur kunskaperna inhämtas är upp till var och en och två alternativ kommer att finnas. Antingen läser man på egen hand eller också går man en kurs som ordnas av en trafikskola. Därefter ska ett teoriprov avläggas på motorfordonsbyrån eller på en av motorfordonsbyrån anvisad plats. På motorfordonsbyråns hemsida kommer tips och råd, länkar till myndigheter och trafikskolor, boktips och kompendier att läggas ut.

     Det inledande teoriprovet eller teorikursen ersätter inte teoriprovet som görs vid förarexamen.

 

2.4.2. Handledarutbildning

Landskapsregeringen föreslår att alla som tar del i en elevs förarutbildning ska ha en viss dokumenterad kunskapsnivå, oberoende om personen ska sköta hela utbildningen eller bara en del av den privata övningskörningen. Dagens system med en person som utövar överinseende vid övningskörning tas bort och all övningskörning ska ske med en godkänd handledare. Det ska även vara möjligt att ha två handledare om man till exempel vill öva med båda föräldrarna.

     För att bli handledare krävs det att man går en handledarutbildning och skriver ett teoriprov. Motorfordonsbyrån ska vara ansvarig för att handledarutbildningen anordnas men avsikten är att utbildningen ska upphandlas. Efter genomgången utbildning och godkänt teoriprov får personen ett utbildningsbevis som gäller i fem år.

 

2.4.3. Säkerhetsutbildningen

 

Förslaget är att säkerhetsutbildningen ska ordnas i trafikskolornas regi för dem som tar körkort första gången i kategori AM 120, AM 121, A1, A2 eller A och för kategori B.

     Säkerhetsutbildningen syftar till att ge eleven kunskap och insikt om hur alkohol, andra droger, trötthet och andra faktorer kan påverka körförmågan. Eleven ska även få kunskap om och insikt i vilka konsekvenserna kan bli samt vad som ökar riskerna och hur de kan undvikas. Dessutom ska säkerhetsutbildningen belysa svårigheterna med körning såväl på halt underlag som körning under andra förhållanden samt möjligheterna att undvika risker förknippade med sådan körning. Utbildningen syftar också till att eleven ska inse hur olycksrisk har samband med hastighet och väglag samt hastighetens och skyddsutrustningens betydelse vid trafikolyckor. Genom att förstå dessa samband förväntas eleven få förståelse för betydelsen av att anpassa sin hastighet, köra med säkerhetsmarginaler och undvika risker.

     Säkerhetsutbildningen delas upp i två delar. Del ett består av teoriundervisning där elever i små grupper på max åtta elever aktivt deltar i diskussioner kring olika riskfyllda situationer och beteenden i trafiken med fokus på reglerna för rattfylleri, droger och trötthet, men också hur attityder och beteenden påverkar föraren och vad olika slags distraktionsfaktorer som medpassagerare, mobiltelefoner och stress kan ha för inverkan på trafiksäkerheten. Säkerhetsutbildningens första del tar upp de beteenden i trafiken som står för den största andelen olyckor. Poängen med utbildningen är att skapa en medvetenhet runt dessa slags beteenden, och påtala att alla trafikanter tillsammans har ett stort ansvar för både eget och andras liv när vi sätter oss bakom ratten.

     Säkerhetsutbildningens andra del består av praktiska och teoretiska övningar där eleven ska få uppleva hur hastighet och väglag hänger samman med olycksrisken och ge eleven förståelse för hur till exempel hastigheten påverkar möjligheten att undvika trafikolyckor. Även körning i mörker och sparsam körning ska ingå i säkerhetsutbildningens andra del. Säkerhetsutbildningen är anpassad efter vilken fordonstyp eleven utbildas på.

 

2.5 Femte kapitlet, förarexamen och utfärdande av körkort

 

I detta kapitel finns bestämmelser om förarexamen, utfärdade av körkort samt om yrkeskörtillstånd.

     Landskapsregeringen föreslår att motorfordonsbyrån genom lagen ges rätt att i syfte att utvärdera förarutbildningen och förarexamen genomföra körningar med nyexaminerade körkortshavare. Förarutbildningen och förarexamen måste kontinuerligt utvärderas och utvecklas. Deltagandet i utvärderingen är frivillig och kostnadsfri för körkortshavaren.

     Landskapsregeringen har i förslaget förtydligat kraven för att erhålla ett yrkeskörtillstånd och även infört tydliga regler när ett yrkeskörtillstånd ska kunna återkallas.

 

2.6. Prövotid

 

På Åland gäller en tvåårig prövotid för ett körkort som har utfärdats efter godkänt förarexamen. Bestämmelsen finns i 38 § i gällande lag och gäller de som tar B-körkort för första gången. Nu föreslår landskapsregeringen att prövotiden ska gälla i två år första gången man tar ett körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T.

     För de som under prövotiden gör sig skyldiga till trafikbrott som leder till att körkortet omhändertas föreslår landskapsregeringen att föraren, för att få tillbaka rätten att köra körkortspliktiga fordon går en kurs som, beroende på vad som förorsakade körkortsingripandet, behandlar alkohol och trafik eller attityd och trafik. Därefter ska personen göra om förarexamen. Kursen är tänkt att fokusera på det som den nyblivna körkortshavaren uppenbarligen inte har lärt sig och ska ta upp konsekvenserna av ett dåligt trafikbeteende och riskerna man utsätter andra trafikanter för genom sitt körsätt. Har föraren till exempel gjort sig skyldig till rattfylleri ska han eller hon gå en kurs som är inriktad på alkohol och trafik. Det är samma kurs som alla förare som gjort sig skyldig till rattfylleri som lett till ett körkortsingripande måste genomgå. Har körkortet däremot omhändertagits på grund av något annat trafikbrott ska föraren gå en kurs med fokus på attityderna i trafiken.

     Landskapsregeringen är övertygad om att framför allt kravet på ny förarexamen för förseelser som äger rum under prövotiden kommer att ha en stor allmänpreventiv effekt och leda till en bättre trafikmoral.

 

2.6.1. Några internationella jämförelser av körkort under prövotid

 

Prövotid för nyblivna körkortshavare och konsekvenserna av ett felaktigt trafikbeteende under prövotiden behandlas på olika sätt i olika länder och har också varit föremål för flera utredningar både inom länderna och i EU:s regi.

 

2.6.1.1. Sverige

 

Regler om prövotid infördes i Sverige 1990. Bakgrunden var ett förslag från Trafiksäkerhetsverket om bl.a. rätt att införa en provisorisk körkortsbehörighet under två år för nya körkortshavare och krav på att därefter genomgå ett nytt förarprov. En rehabiliteringskurs föreslogs också för dem som hade brutit mot vissa väsentliga trafikregler.

     Förslagen bedömdes medföra allt för höga kostnader för den enskilde och genomfördes inte, med undantag för prövotiden, vilken ansågs viktig för att markera att samhället inte ansåg de nyblivna körkortshavarna helt fullärda direkt när körkortet utfärdats. Vid en körkortsindragning är huvudregeln att för att på nytt få behörigheten måste ett förarprov avläggas.

 

2.6.1.2. Tyskland

 

En ny körkortshavare har en tvåårig prövotid. Den anges på körkortet men körkortet behöver inte bytas ut därefter. Under prövotiden ställs krav på att köra utan olyckor och att iaktta trafikreglerna. Om något inträffar under prövotiden, det behöver inte vara en olycka, bestämmer de lokala administrativa myndigheterna en åtgärd. Därutöver finns det straffrättsliga och civilrättsliga systemet som också kan träda in. Trafikbrott delas in i A och B-brott. Det finns en stege av åtgärder för ett eller flera av A- och B-brotten. Påföljderna består bl.a. i att delta i en kurs för höjande av körskickligheten. Man menar att den nyblivna föraren ännu inte har visat att han eller hon är en olämplig körkortshavare. Vissa trafikbrott innebär dock att man är olämplig även som novis och det är smitning, rattfylleri och att utsätta andra för fara eller att ha ett missbruk. I de fallen dras körkortet in av domstolen. Första steget i det administrativa korrektionssystemet är att beordra en kurs. Om personen inte deltar blir körkortet indraget och kan bara fås tillbaka om kursen fullföljs. Om körkortet redan är indraget gäller genomgång av kurs som krav för att få tillbaka det. Ny prövotid om 2 år bestäms för det nya körkortet.

     Det finns fyra sorters kurser i Tyskland för olika kategorier.

     1. Allmän kurs för nya förare med upprepade brott,

     2. Speciell kurs för nya förare som ovan men inkluderande alkoholproblematik,

     3. Allmän kurs för alla typer förare med upprepade brott under en viss poäng (poängsystem för trafikbrott finns) och

     4. Speciell kurs för alla typer inkluderande alkoholproblematik.

 

2.6.1.3. Österrike

 

Prövotid för nya körkortshavare finns sedan 1992. För dessa gäller för rattfylleri en lägre promillehalt 0,1 mg/l (för övriga gäller 0,5 mg/l.) Prövotiden är 2 år och körkortet behöver inte bytas. Förlängning kan ske med ett år i taget. Rehabiliteringskurser krävs för vissa utpekade trafikbrott samt vid den lägre promillehalten för de nya körkortshavarna. Det finns A-kurser (alkohol) och V-kurser (andra trafikbrott). Rehabiliteringskurserna är obligatoriska vid rattfylleri med viss högre promille (1,2) och kan sättas som krav från myndigheterna vid lägre halt. I olika intervall är det reglerat hur högt bötesbeloppet är, och hur lång tiden är som föraren är utan körkort samt om rehabiliteringskurs krävs.

 

2.6.1.4. EU

 

EU-projektet GADGET gav mycket kort slutsatsen att ett påverkansprogram eller DI-program (driver improvement) ska vara av hög kvalitet och ha lärare med psykologisk utbildning och vara en del av varje förarutbildningssystem för att vara framgångsrikt.

     I EU-projektet ANDREA har de program som förekommer i Europa utvärderats och satts i ett större sammanhang, varvid kan utläsas olika aspekter på vad som krävs för att ett program ska få ett positivt resultat.

     Av ANDREA-rapporten framgår följande. Ett rehabiliteringsprogram definieras som ett systematiskt program för att behandla trafikbrottslingar, vilket syftar till att ändra beteendet hos dem för att förhindra framtida trafikbrott och få dem att kunna behålla körkortet. Utgångspunkten är att vid trafikbrott såsom rattfylleri och hastighetsöverträdelser räcker inte straff och omhändertagande av körkort för att förhindra nya överträdelser. Socialt ansvarstagande krävs också. Det är orsaken till att påverkansprogram utarbetats och provats i vissa EU-länder.

     Sammanfattningsvis anges i ANDREA projektet att det har visats i olika oberoende utvärderingar av program att antalet återfall för rattfyllerister halverats för dem som deltagit i program jämfört med personer som inte gjort det. Det gäller under en period om 2–5 år efter det första brottet. Efter fem år visar en utredning att minskningen av återfall gått ned. För att programmen ska vara framgångsrika bör de inriktas på trafiksäkerhetsproblemen i det aktuella landet. Som exempel nämns i rapporten att i de nordiska länderna beror rattfylleri ofta på personliga alkoholproblem medan genomsnittsföraren har en strikt inställning till att alkohol och körning inte passar ihop. I medelhavsländerna, där rattfylleri inte ses som ett så allvarligt brott, är rattfylleri inte heller så förknippat med personliga alkoholproblem. Detta påverkar mål och pedagogiskt upplägg på en kurs. Det går inte att utan vidare ta ett system från ett land och införa det i ett annat. Det måste passa in i det aktuella landets struktur och så vidare. Ett incitament för att gå ett program, till exempel en kortare körförbudstid än annars, rekommenderas. Enligt ANDREA-rapporten bör en myndighet vara ansvarig för kvaliteten på programmen även om kurserna hålls av privata aktörer.

     Följande likheter kunde konstateras bland de program som reducerade återfallen till hälften: Deltagarantalet var maximalt 10 personer, programmen var 3–8 veckor långa och uppdelade på 3-6 sessioner om vardera 2–3 timmar. Lärarna hade kompetens för att kunna diskuterar alkoholrelaterade frågor och kursernas upplägg var mer självreflekterande än lärande.

     En reflektion som man kan göra är att ANDREA-rapporten fokuserar mest på rattfylleriproblemet och de, både oerfarna och erfarna, förare som åker fast för rattfylleri och mindre på unga förares attitydproblem vad gäller övriga trafikbrott.

 

2.7 Sjätte kapitlet, körkortsingripanden

 

Ett körkortsingripande kan ske genom att körkortshavaren meddelas en körförbudstid eller genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås.

     Det finns flera orsaken till ett körkortsingripande. Dessa kan delas in i följande grupper:

·         man har gjort sig skyldig till ett trafikbrott

·         man har gjort sig skyldig till flera trafikförseelser

·         man har gjort sig skyldig till brott mot en väsentlig trafikregel

·         personens sjukdom eller bristande hälsa tillåter inte att han eller hon har körkortet kvar

·         man underlåter att komma in med läkarutlåtande eller att avlägga ny förarexamen i de fall detta ålagts

 

2.7.1. Körkortsingripande vid trafikbrott

 

Som trafikbrott räknas brott mot trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland. De medför nästan undantagslöst ett körkortsingripande. Viss hänsyn till behovet av körkort kan vägas in vid bestämmande av körförbudstiden, men inte vid rattfylleri.

     De vanligaste trafikbrotten är grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, olovlig körning och smitning. Trafikbrott förekommer i två grader: normalt och grovt brott.

 

2.7.2. Körkortsingripande vid upprepade förseelser

 

Förseelser, som sedda var för sig kanske inte är så allvarliga, kan tillsammans bilda ett mönster. Detta kan tyda på att föraren inte har viljan eller förmågan att rätta sig efter de bestämmelser som finns för att skapa en säker trafikmiljö. För att markera för sådana förare att lagstiftaren ser allvarligt på likgiltig attityd till regler eller oförmåga att ta till sig elementära regler i trafiken kan körkortsingripande ske.

     Med "upprepade förseelser" avses i allmänhet minst tre förseelser inom ett år eller fyra förseelser om de sker inom en tvåårsperiod.

 

2.7.3. Körkortsingripande vid brott mot väsentlig trafikregel

 

Somliga felbeteenden i trafiken som inte är så allvarliga att de benämns trafikbrott kan ha konsekvenser för körkortet. Dessa kallas för brott mot en väsentlig trafikregel. Det kan röra sig om rödljuskörning, att inte stannat vid stoppskylt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan väsentlig regel som är av betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.

 

2.7.4. Körkortsingripande vid sjukdom

 

Trafikmedicin är ett stort och komplicerat område. I korthet kan man säga att körkortsinnehavet ifrågasätts vid alla slag av sjukdomar och skador som ökar risken för medvetandeförluster, långsamma och felaktiga reaktioner, ouppmärksamhet, nedsatt iakttagelseförmåga, oöverlagda manövrer och så vidare. Förutom vanliga sjukdomar och skador av olika slag kan till exempel alkoholism och demens utgöra grund för körkortsingripande på grund av sjukdom. Den behandlande läkaren är skyldig att anmäla till polismyndigheten att det föreligger risker i trafiken vid fortsatt körkortsinnehav för patienten.

 

Diagnoser som ofta leder till att körkortet omhändertas

 

·         Epilepsi (det behöver inte vara fråga om stora anfall utan det räcker med kortare medvetandeförluster eller mental "frånvaro" för att riskerna i trafiken ska öka drastiskt).

·         Diabetes (beroende på typ och hur insulinet verkar på den enskilda patienten och vilken körkortsbehörighet patienten har).

·         Psykisk sjukdom, exempelvis depression eller schizofreni.

·         Demens.

·         Otillräcklig syn.

·         Alkoholism eller missbruk av narkotika, andra droger och läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet.

 

2.7.5. Körkortsingripande vid försummat läkarutlåtande

 

Om polismyndigheten har skäl att befara att körkortshavarens hälsotillstånd är sådant att det kan påverka dennes förmåga att köra ett motordrivet fordon kan polismyndigheten ålägga körkortshavaren att komma in med läkarutlåtande. På grundval av vad utlåtandet visar fattar polismyndigheten beslut om vad som ska ske med körkortsinnehavet.

     Följer man inte ett åläggande och kommer in med begärt utlåtande förlorar man rätten att köra tills vidare.

 

2.7.6. Nytt körkort efter körkortsingripande

 

Om körförbudstiden varat högst 12 månader får man tillbaka körkortet utan krav på ny förarexamen. Om körförbudstiden varat under längre tid än 12 månader krävs både körkortstillstånd och förarexamen. Därefter får man ett nytt körkort med ny administrativ giltighetstid.

 

2.8 Sjunde kapitlet, alkolås

 

Intentionen med att införa en möjlighet för personer som dömts för rattfylleri att köra fordon med alkolås är både att öka trafiksäkerheten genom att förhindra onykter körning och att stödja människor som är i riskzonen för ett eskalerat alkoholmissbruk.

     Enligt nu gällande regler får en körkortshavare ett körförbud om han eller hon gör sig skyldig till vissa typer av brott som äventyrar trafiksäkerheten. En körförbudstid har betydande effekter på den enskildes tillvaro. Den personliga ekonomin och det sociala livet kan slås i spillror om körförbudstiden medför att körkortshavaren förlorar sitt arbete som en följd av att han eller hon inte längre kan ta sig till sitt arbete eller företa resor i tjänsten eller skjutsa barnen till daghem innan arbetet börjar och så vidare. Möjligheten finns att genom att villkora ett körkortsinnehav med alkolås begränsa körkortsingripandets effekter utan att samtidigt utsätta de övriga trafikanterna för fortsatt risk. Användningen av alkolås bedöms kunna ha en betydande potential för minskning av antalet återfall i rattfylleri och därmed också för en förbättring av trafiksäkerheten.

     Reglerna om körkortsingripande är ett instrument som används för att uppnå en säkrare vägtrafik. Ett känt och väl dokumenterat problem är att alltför många av dem som fått sitt körkort omhändertaget på grund av rattfylleri ändå fortsätter att köra bil utan körkort. De gör sig då skyldiga till olovlig körning och återfaller ofta i rattfylleribrott.

     I Sverige har brottsförebyggande rådet (BRÅ) i sina undersökningar visat att rattfyllerister ofta återfaller i brott eftersom en stor del av rattfylleribrotten hänger samman med ett alkoholberoende. En specialstudie som BRÅ genomförde på uppdrag av Dagens Nyheter, visar att av samtliga som år 2004 lagfördes för rattfylleri var 35 procent tidigare dömda för rattfylleri under de senaste 12 åren. BRÅ understryker dock att detta är minimiskattningar, eftersom upptäcktsrisken vid rattfylleri är mycket liten.

     I Sverige, där möjligheten att använda alkolås som ett alternativ till körkortsindragning har funnits i ca 15 år, har alkolåsprogrammet utvärderats flera gånger. I juni 2009 redovisades en slutrapport från Statistiska Centralbyrån om försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse (alkolåsprogrammet). Rapporten visar att 59 procent av deltagarna, vilket anses vara en imponerande hög andel, fullföljer försöket enligt de krav som finns i föreskrifterna. Dessa deltagare har alltså på sin höjd haft något enstaka misslyckat startförsök med alkolåset under sitt deltagande i programmet. Dessutom har de uppvisat normala värden för de alkoholmarkörer som studeras vid de regelbundna läkarkontrollerna med blodprovstagning under det andra året i programdeltagandet. Positiva hälsoeffekter har påvisas för de individer som återfått körkortet efter att ha genomfört en ”godkänd” läkaruppföljning som inkluderat upprepade provtagningar av alkoholmarkörer. I denna grupp har det skett en halvering av sjukfrånvaron, från 62 till 32 sjukdagar per år[1].

     Beträffande risken för återfall i rattfylleribrott visar utvärderingsrapporten att andelen rattfylleribrott per person och år i hela den grupp som gått in i alkolåsprogrammet har minskat från 4,7 till 3,2 procent. Bland de programdeltagare som har lyckats fullfölja programdeltagandet är minskningen ännu större, från 5,2 till 2,2 procent. Av de individer som avbrutit försöket med alkolås har så mycket som 51 procent gjort det uteslutande på grund av misslyckade startförsök. Enbart 22 procent avbryter försöket på grund av ej styrkt nykterhet, d.v.s. de medicinska resultaten från de återkommande läkarkontrollerna har visat på fortsatt missbruk. Fyra procent avbryter försöket på grund av ej styrkt nykterhet i kombination med misslyckade startförsök[2].

     När man i Sverige införde alkolås på försök noterade man ganska snart att det var relativt få personer som utnyttjade möjligheten att installera ett alkolås. För de som deltog i försöksverksamheten var resultaten goda, både vad gäller långsiktig minskning av alkoholintag, färre återfall i rattfylleribrott och färre sjukdagar och sjukhusvistelser. Men det var inte fler än 11 procent av de som dömts som valde att delta. Att det var så få berodde dels på relativt höga kostnader, dels på att villkorstiden med alkolås upplevdes som lång i förhållande till återkallelsetiden för körkortet. I valet mellan att delta i den tvååriga försöksverksamheten och att få sitt körkort återkallat en kortare tid valde få att delta i försöksverksamheten. De som däremot riskerade en lång spärrtid, och därigenom även riskerade att behöva skaffa sig ett nytt körkort genom nytt godkänt förarprov, valde oftare att ansöka om villkorlig återkallelse av sitt körkort, det vill säga villkor om att endast få framföra körkortspliktiga fordon som har godkänt alkolås. När försöket med alkolås permanentades i Sverige valde man därför att stärka incitamenten till att få alkolås som villkor för att få köra ett motordrivet fordon, på så sätt att konsekvenserna blev mer kännbara för de personer som döms för rattfylleri och som väljer att inte ansöka om alkolås. Man förlängde spärrtiderna så att de som inte installerade alkolås skulle vara utan körkort under lika lång tid som de som installerade alkolås hade låsen monterade.

     I kapitel 7 föreslår landskapsregeringen ett permanent system att som alternativ till körförbudstid vid rattfylleribrott medge körkortsinnehav med alkolås som villkor. Det nya systemet med alkolås utgår ifrån att det i princip bör vara obligatoriskt för den som har dömts för rattfylleri att använda alkolås för att under det eller de närmaste åren ha rätt att köra ett motordrivet fordon. Förslaget innebär att ett beslut om körkortsinnehav villkorat av alkolås ska kunna ges efter ansökan till den som fått eller riskerar att få sitt körkort omhändertaget på grund av rattfylleri efter alkoholintag. Tiden med alkolåset, villkorstiden, varierar. För dem som begår grovt rattfylleri eller återfaller i rattfylleribrott inom de senaste fem åren gäller en villkorstid på två år. För övriga gäller en villkorstid på ett år. Om en ansökan inte ges in, eller om den inte kan bifallas gäller den körförbudstid som domstolen har fastslagit, det vill säga ett eller två år. Förslaget innebär att körförbudstiden blir längre än vad som för närvarande är fallet när en person idag får ett körförbud.

 

2.8.1 Nytt trafikbrott eller annan misskötsamhet under villkorstiden

 

Vid nytt rattfylleri eller annat allvarligt trafikbrott under villkorstiden återkallas körkortet med vanlig körförbudstid som följd. Någon möjlighet att på nytt få körkort med alkolåsvillkor i anslutning till detta finns inte. Mindre allvarliga trafikbrott ger däremot bara paus i villkorstiden.

 

2.9 Åttonde kapitlet, utländska körkort

 

Förslaget är att samma principer som tillämpas på körkort utfärdade på Åland också ska tillämpas på körkort som utfärdats i andra EU- och EES-stater. De ska exempelvis förnyas enligt samma regler.

     Giltighetstiden för körkort som utfärdats i tredje land som – liksom EU- och EES-staterna - har tillträtt vägtrafikkonventionen från Genève eller Wien förlängs. Förslaget är att körkorten ska var giltiga tills det har förlöpt två år från det att man har bosatt sig permanent i Finland. Därefter måste man byta ut det mot ett åländskt körkort oavsett körkortets faktiska giltighetstid.

 

2.10 Nionde kapitlet, körkortsregistret

 

Bestämmelserna har inte ändrats utan har plockats in i stort sett oförändrade från gällande körkortslag. Någon gång i framtiden kommer de att flyttas, troligen till en ny lag om motorfordonsbyrån.

     Inom EU pågår ett arbete för att förbättra kommunikationen mellan de nationella myndigheterna genom att det skapas ett nätverk för informationsutbyte om körkort mellan dem, kallat RESPER. Hur detta nätverk ska kopplas ihop med det åländska körkortsregistret är en fråga som kommer att utredas av landskapsregeringen.

 

Landskapslag om trafikskolor

 

I den gällande körkortslagen finns bestämmelser om bilskolor; bl.a. om tillstånd, föreståndare, trafiklärare, läromedel och om motorfordonsbyråns övervakning av bilskolorna.

     Bestämmelserna om bilskolor, som i fortsättningen kommer att benämnas trafikskolor, och deras verksamhet har brutits ut ur körkortslagen och placerats i en egen lag.

     Rätten att bedriva näring på Åland är bland annat reglerad i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring. Där sägs att landskapsregeringen kan fastställa särskilda bestämmelser för utövande av viss näring och att det genom landskapslag kan fastställas en skyldighet att ansöka om tillstånd för utövande av viss näring. Landskapsregeringen anser att trafiksäkerhetsskäl talar för att en viss kunskaps- och lämplighetsnivå måste krävas för verksamhet som bedrivs i trafikskola. De krav som ska ställas på den som driver trafikskola och undervisar elever ska därför även i fortsättningen lagregleras.

 

3. Förslagets verkningar

 

3.1 Ekonomiska konsekvenser för medborgarna

 

Det administrativa förnyandet av körkorten vart femtonde år i grupp 1 och vart femte år i grupp 2 innebär att hanteringen av körkortsärendena och kostnaderna de medför kommer att öka. Kostnaderna för att förnya körkortet uppskattas idag till ca 40-50 euro.

     Kostnaderna för körkortet blir lägre om myndigheterna utgår ifrån anmälningar från läkare vid uppföljningen av kraven på förarnas hälsotillstånd. I det fall någon anmälan inte har lämnats bör man kunna anta att körkortshavarens hälsotillstånd uppfyller de föreskrivna medicinska kraven. I fråga om förare i grupp 1 krävs läkarutlåtande först vid 70 års ålder och därefter med fem års intervaller. I grupp 2 krävs läkarutlåtande varje gång körkortet ska förnyas efter det att körkortshavaren har fyllt 45 år.

     Kostnaden för säkerhetsutbildningens och handledarutbildningen uppskattas bli likvärdig med kostnaden för de obligatoriska momenten i dagens förarutbildning.

     Att installera ett alkolås leder till kostnader för den enskilde. Alkolåset gör dock att personen kan fortsätta köra, vilket gör att han eller hon kan behålla ett arbete som kräver körkort.

 

3.2 Konsekvenser för myndigheterna

 

I egenskap av körkortsmyndighet kommer polismyndighetens behov av resurser att öka i och med att ändringarna införs i hanteringen av körkortsärenden. Fler körkort kommer att utfärdas p.g.a. körkortens kortare administrativa giltighetstid. Ett datasystem för körkort villkorat av alkolås kommer att behöva byggas upp och hanteras.

     Motorfordonsbyråns uppgifter kommer att öka i och med att det inledande teoriprovet och utvärderingen av förarutbildningen och förarexamen tillkommer. Därtill ska motorfordonsbyrån ansvara för handledarutbildningen. Kostnaden för att ta fram nya teori- och körprov tillkommer liksom kostnader relaterade till nya eller förändrade dataprogram. Arbetsbördan kommer även att öka för registersektionen med ansvar för kundtjänst, växel och körkorts- och fordonsregistret.

 

3.3 Samhälleliga konsekvenser

 

Den nya körkortslagen har till syfte att höja trafiksäkerheten och reducera kostnaderna som trafikolyckorna orsakar. De ekonomiska förlusterna på grund av trafikolyckor uppskattas i riket till ca 2,5 % av den årliga bruttonationalprodukten. Då Mariehamn är den plats där det enligt statistik från försäkringsbolagen sker flest trafikolyckor i hela Finland så finns det mycket att spara på ett bättre trafikbeteende.

     Avsikten med reformen av förarutbildningen är att ge nya förare bättre praktiska färdigheter i trafiken och därigenom höja trafiksäkerheten. I förarutbildningen poängteras förarens ansvar också för andra vägtrafikanters säkerhet, för att agera på ett förutseende sätt och undvika farliga situationer samt i synnerhet i mopedundervisningen förmågan att manövrera fordonet. Enligt statistik från ÅSUB avseende år 2012 var ca 63 % av de som var inblandade i en trafikolycka män. Sett till ålder var gruppen 18-29 år störst med ca 31 procent av de inblandade personerna (ca 30 procent år 2011), anmärkningsvärt är att omkring 11 procent av de inblandade personerna var 17 år eller yngre (ca 14 procent år 2011). Omkring 5 procent av de inblandade personerna var 70 år eller äldre (ca 7 procent år 2011). Över 10 % av de som skadade sig satt på en moped trots att endast 2,4 % av det totala antalet olyckor som har kommit till myndighetens kännedom skedde med moped.

     Lagförslaget har förutsättningar att på ett positivt sätt påverka miljön genom bestämmelser om sparsam körning.

     Vad gäller lagförslagets eventuella konsekvenser för jämställdheten mellan könen är det svårt att dra några slutsatser. Enligt ÅSUBs statistik från 2012 gällande antal registrerade körkort är könsfördelningen relativt jämn, 47,7 % av de som har körkort är kvinnor och 52,3 % är män. Som nämnts ovan är männen överrepresenterade i trafikolyckor. Motorfordonsbyråns statistik från 2013 gällande omhändertagna körkort är inte indelad enligt kön. Detsamma gäller statistiken på körförbud vilket gör det omöjligt att se tendenser eller dra slutsatser ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Statistiken gällande vägtrafikolyckor mellan åren 2000-2012 anger inte antal inblandade personer. Inte heller är den tillgängliga statistiken gällande dödade eller skadade personer i vägtrafikolyckor samt offrets trafikantgrupp mellan åren 2000-2012 indelad enligt kön. Bristen på relevant statistik gör det därför mycket svårt att dra några slutsatser angående lagförslagets jämställdhetskonsekvenser.

 

4. Beredningen av förslaget

 

Förslaget har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av personal från lagberedningen, trafikavdelningen, motorfordonsbyrån och polismyndigheten.

     Ett utkast skickades på remiss till Ålands polismyndighet, motorfordonsbyrån, Ålands gymnasium, Ålands tingsrätt, Ålands förvaltningsdomstol, Landskapsåklagarämbetet i landskapet Åland, Ålands yrkesbilägarförening ÅYBF r.f., Mariehamns åkeriförening r.f., Ålands näringsliv, Företagarna på Åland, Ålands trafikskolor, Studeranderåden vid Ålands gymnasieskolor, Ungdomskonsulenten, Alandia-Bolagen, Ålands ömsesidiga försäkringsbolag, Elevråden i högstadieskolorna i Strandnäs, Övernäs, Kyrkby, Godby, Föglö, Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga, SKUNK - skärgårdsungdomarnas intresseorganisation, Ålands brand- och räddningsförbund, Ålands producentförbund, Ålands hälso- och sjukvård, Cityläkarna, Medimar, Ålands handikappförbund, Handikapprådet, Kansliavdelningen, Utbildnings- och kulturavdelningen, Trafikavdelningen, Näringsavdelningen samt Social- och miljöavdelningen. Remissen besvarades med 30 utlåtanden. Ett bearbetat förslag skickades för ett andra utlåtande till Ålands polismyndighet, motorfordonsbyrån, Ålands ömsesidiga försäkringsbolag, Fribergs Bilskola, Jahréns Bilskola, Norra Ålands Bilskola, AX trafikskola och Bengans bilskola.

     Ändringsförslag och synpunkter från remissinstanserna har i den vidare beredningen så långt det har varit möjligt beaktats i lagtexten och i motiveringarna.

 

Detaljmotivering

 

1. Körkortslag för Åland

 

Den tidigare körkortslagen (1991:79) upphävs och ersätts med en ny. Bakgrunden till förslaget att upphäva hela lagen och placera bestämmelserna, ändrade och nya, i en ny lag med en delvis ny disposition är dels behovet av att språkligt modernisera och förenkla lagen, dels det stora antalet ändringar och omdisponeringar som föreslås.

     Samtliga bestämmelser i den nuvarande lagen har moderniserats rent språkligt vid överförandet till den nya lagen. I övrigt är författningskommentarerna till tidigare bestämmelser fortfarande tillämpliga, om inte annat följer av det som sägs här.

 

1 § Lagens innehåll. Paragrafen motsvarar den inledande bestämmelsen till nu gällande körkortslag men har fått formen av en innehållsförteckning för att göra det lättare att hitta i lagen.

 

2 § Definitioner. Paragrafen innehåller definitioner för uttryck som används i lagen. Definitionerna är i huvudsak hämtade från tredje körkortsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort).

     Kravet på att regelbundet återvända till platsen där man har sin personliga anknytning är inte absolut. Om man bor i ett annat land under en bestämd tidsbegränsad period anses man trots det ha sin permanenta bosättningsort i det land där man har sin personliga anknytning.

     Även ett åländskt körkort är ett EES-körkort men i körkortslagen används termen för andra än åländska körkort som är utfärdade i riket eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

     I körkortslagen används termen vikt som en synonym till termen massa som används i många fordonslagar i riket vilka är tillämpliga på Åland. I tredje körkortsdirektivet och i rikets nya körkortslag används termen vikt.

 

3 § Yrkesmässig trafik. Paragrafen hänvisar till annan lagstiftning som rör yrkestrafiken.

 

4 § Fordon som kräver körkort. Eftersom körkortskravet är kopplat till vägtrafiklagens begrepp ”väg” betyder det att körkort inte krävs till exempel inom ett avstängt tävlingsområde. Ett tävlingsområde är avstängt om det genom skyltar och någon typ av väghinder klart framgår att området är reserverat för tävlingar och att den allmänna trafiken inte har tillträde. Om det är nödvändigt får man köra en snöskoter kortast möjliga sträcka på väg, till exempel för att korsa vägen.

     Moped med låg effekt är ett motordrivet fordon på två, tre eller fyra hjul, som är konstruerat för en hastighet av högst 25 km/h, har en motor av högst 50 kubikcentimeter och vars effekt inte överskrider 1 kilowatt. Går mopeden fortare än 25 km/h eller har en högre motoreffekt än 1 kW är den inte att anse som en moped med låg effekt. En moped med låg effekt kräver inget körkort. Det enda kravet som ställs är att föraren har fyllt 15 år.

 

5 § Körkortskategorier. I tabellen anges de körkortskategorier som finns. Kategorierna anges i den första kolumnen. I den andra kolumnen förklaras vilka fordon som innehav av viss kategori ger behörighet för och i den tredje kolumnen ser man vilka andra kategorier som den aktuella kategorin ger behörighet för utan att det behöver anges på körkortet. Kategorierna och definitionerna är i huvudsak hämtade från tredje körkortsdirektivet. Kategorierna har delats in i två grupper. Strängare medicinska krav och kortare giltighetstid gäller generellt för behörigheterna i grupp 2.

     Landskapsregeringen har valt att dela in mopederna i två kategorier. Vanliga tvåhjuliga mopeder – och de mindre vanliga trehjuliga ­– återfinns i kategori AM 120 och de fyrhjuliga mopederna, med eller utan kaross, i kategori AM 121. Eftersom både körteknik och sättet de framförs i trafiken skiljer sig kommer även utbildningen att skilja sig. Den som i framtiden tar körkort för motorcykel utan att tidigare ha tagit något AM-körkort kommer då att få rätt att köra tvåhjulig moped men inte fyrhjulig och den vars första körkort är ett B-körkort har rätt att köra fyrhjulig men inte tvåhjulig moped.

     EU-lagstiftningen omfattar inte bestämmelser om traktorer och kategori T är fortfarande en nationell körkortskategori. Ett åländskt körkort som bara har kategori T gäller endast på Åland. Traktorerna delas in i trafiktraktorer och traktorer som inte är trafiktraktorer (jord- och skogsbrukstraktorer). Idag krävs körkort i kategori C för att köra trafiktraktorer. Dessa traktorer används, trots sitt namn, ofta inom jordbruket parallellt med jordbrukstraktorer. I och med den höjda åldersgränsen och kraven på yrkeskompetens för kategori C så anser landskapsregeringen det omotiverat att ha kvar kravet på C-behörighet för trafiktraktorer och föreslår att dessa fordon på Åland ska få framföras av den som har ett körkort i kategori B.

 

6 § Utökad släpvagnsbehörighet. Paragrafen reglerar rätten att köra en personbil med ett tillkopplat släp vars totalvikt överstiger 750 kg och hela ekipagets totalvikt överstiger 3500 kg men inte 4250 kg. Bestämmelsen finns i artikel 4.4b i tredje körkortsdirektivet. Godkänt resultat på ett körprov som görs på motorfordonsbyrån krävs för att få rättigheten.

 

7 § Undantag.                     En polisman som är i tjänst har rätt att flytta alla typer av fordon en kortare sträcka om det krävs till exempel för att avvärja en farlig situation.

 

8 § Villkor för utfärdande av körkort. Som framgår av rubriken anges i paragrafen vad som krävs för att ett körkort ska kunna utfärdas. För det första krävs att sökanden har ett körkortstillstånd. Förutsättningarna för att beviljas ett körkortstillstånd framgår av 10 -12 §. Därutöver ska sökanden uppfylla kravet på permanent bosättningsort och ha uppnått rätt ålder för aktuell körkortsbehörighet. Ålderskraven finns i 9 §. Slutligen ska sökanden klara förarexamen.

     Enligt artikel 7.5. a i tredje körkortsdirektivet är det inte tillåtet att ha mer än ett körkort och en medlemsstat får inte utfärda ett körkort om det har fastställts att den sökande redan har ett körkort. Finns det rimlig anledning att misstänka att en sökande redan har ett körkort i någon annan medlemsstat ska detta kontrolleras mot den andra staten. Kontroll och utbyte av information kan ske via RESPER.

     Ett körkort blir ogiltigt om det inte förnyas inom dess administrativa giltighetstid. Ett nytt körkort får då utfärdas utan en ny förarexamen om ansökan om nytt körkort lämnas in inom rätt tid. På grund av de stränga medicinska kraven som gäller förare av tunga fordon krävs i dessa fall också att ett läkarutlåtande lämnas in.

 

9 § Ålderskrav. Ålderskraven är i huvudsak desamma som i tredje körkortsdirektivets artikel 4. Enligt artikel 4.6 i direktivet har medlemsstaterna rätt att höja eller sänka vissa åldersgränser i förhållande till vad direktivet anger som huvudregel. För att få köra moped har landskapet valt att behålla 15-årsgränsen. Eftersom åldersgränsen är 16 år enligt direktivet betyder det att ett körkort i kategori AM 120 eller AM 121 som utfärdas till en femtonåring enligt huvudregeln i direktivet bara gäller på Åland till dess att körkortshavaren har fyllt 16 år. En medlemsstat får dock godkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den åldersgräns som anges i direktivet. En femtonåring som vill köra moped utanför landskapet bör därför kontrollera om körkortet är giltigt i de länder han eller hon vill köra.

     Under g) punkten klargörs de regler som gäller för att få tillträde till de högre behörigheterna inom grupp 2 i enlighet med lagen om yrkeskompetens. För att få köra upp behöver eleven visa att han eller hon har fullgjord utbildningen i grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare eller, om eleven är gymnasiestuderande, att de moment som krävs enligt lagen om yrkeskompetens är avklarade. Värt att notera är dock 18 § där det anges att övningskörningen inte får påbörjas innan körkortsaspiranten har fyllt 18 år.

     Bestämmelsen i andra momentet knyter an till tredje körkortsdirektivets syfte att stärka principen om stegvis tillträde till fordon avsedda för gods- eller persontransporter.

     För att inte skapa problem inom landskapets avtalsbrandkårer har ett undantag lagts in i sista momentet som ger personer som vill köra brandbilar en möjlighet att ta ett villkorat körkort med behörigheten C redan vid 18 års ålder. Ett krav är dock att personen först har tagit körkort i kategori B, vilket framgår av 23 § och fått ett intyg av kårchefen.

 

10 § Förutsättningar för att beviljas körkortstillstånd. Polismyndigheten beviljar sökanden ett körkortstillstånd efter att ha kontrollerat att det inte finns några formella hinder mot att bevilja körkortstillståndet. Polismyndigheten kontrollerar alltså den sökandens lämplighet som förare i trafiken redan innan någon övningskörning har påbörjats och sökanden får tidigt reda på om det finns några formella hinder mot ett körkortsinnehav.

     Att den som ansöker om ett körkortstillstånd och på grund av personliga eller medicinska skäl kan betraktas som en fara i trafiken inte utan vidare ska få ett tillstånd är naturligt. I paragrafen anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att tillståndet ska kunna beviljas. I andra momentet sägs bland annat att om en person gjort sig skyldig till olovlig körning så ska det ha gått ett år efter den olovliga körningen innan personen kan beviljas körkortstillstånd om det inte finns särskilda skäl att bevilja tillståndet tidigare. Särskilda skäl att frångå körförbudstiden är det till exempel om den olovliga körningen beror på att den administrativa giltighetstiden på det gamla körkortet har gått ut men inte om den olovliga körningen beror på att en person kör en fordonstyp som denne inte har körkortsbehörighet för.

     Om en sökande lider av något men eller har någon sjukdom eller någon kroppsskada som nämns i bilaga III till tredje körkortsdirektivet är han eller hon skyldig att genomgå en läkarundersökning för att få en professionell bedömning av hur sjukdomen eller skadan inverkan på körningen och om eller under vilka förutsättningar ett körkortstillstånd kan beviljas.

     Vilka synkrav och övriga medicinska krav som man måste uppfylla för att kunna få ett körkortstillstånd och för att få behålla sitt körkort i framtiden anges i bilaga III till tredje körkortsdirektivet. Dessa krav kommer att tas in i den åländska körkortslagstiftningen genom en landskapsförordning.

 

11 § Tillfälligt hinder mot att beviljas körkortstillstånd. Tidigare beteenden i trafiken spelar in i bedömningen om personen ska beviljas ett körkortstillstånd och då beaktas både typen av trafikbrott och tiden som har gått sedan trafikbrottet skedde. I punkt 14.1 i bilaga III till tredje körkortsdirektivet anges att körkort inte får utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att framföra fordon i alkoholpåverkat tillstånd. För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Samma sak gäller narkotika- och läkemedelsmissbruk. Den som ansöker om ett körkortstillstånd och tidigare har gjort sig skyldig till rattfylleri eller andra trafiknykterhetsbrott måste utredas innan han eller hon kan beviljas ett körkortstillstånd. Problemet är hur en person ska bedömas och vad som tas med i bedömningen. Ett exempel är att det har riktats nykterhetsanmärkningar mot en sökande, till exempel att han eller hon blivit omhändertagen enligt polislagen för att personen på grund av berusning inte kunnat ta vara på sig själv. Om någon under loppet av ett år upprepade gånger omhändertas för berusning så finns det så starka indikationer på olämplighet som motorfordonsförare att ett körkortsinnehav kan accepteras endast undantagsvis och bara om sökanden genom ett läkarutlåtande kan visa att det inte finns några hinder mot att bevilja ett körkortstillstånd. Hur lång en avhållsamhetsperiod är beror på vilken diagnos personen har. Generellt gäller följande tidsrymder: nykterhet ska verifieras under en observationstid om

     1. minst sex månader vid diagnosen missbruk,

     2. minst ett år upp till två år vid allvarligt missbruk, och

     3. minst ett år vid diagnosen beroende, och upp till två år vid svårt beroende.

     Den som olagligt använder narkotika eller som har en liten mängd narkotika för eget bruk eller som försöker skaffa en liten mängd narkotika kan dömas för straffbart bruk av narkotika. För att detta brott ska ha inverkan på huruvida personen ska få ett körkortstillstånd eller inte ska personen ha dömts för att ha brukat narkotikan. Det räcker inte med innehav.

 

12 § Ansökan om körkortstillstånd. Paragrafen anger hur en ansökan om körkortstillstånd ska gå till och vilka handlingar som ska bifogas. Om minimiåldern för körkortskategorin är 15 eller 16 år och den som ansöker om körkortstillstånd inte har fyllt 18 år krävs samtycke från båda vårdnadshavarna. Om körkortsansökan avser behörighet inom grupp 2 enligt 18 § k) punkten så krävs intyg från utbildningsarrangören som styrker att personen blivit antagen till yrkeskompetensutbildning för lastbils- eller bussförare eller påbörjat studier för gymnasieexamen inom logistik eller persontransporter vilken då ger rätt till en lägre tillträdesålder för dessa behörigheter.

 

13 § Villkor. I likhet med vad som gäller i dag (39 §) ska olika villkor kunna bestämmas för innehav av körkortstillstånd och körkort. Ett villkor kan avse en begränsning i behörigheten till fordon med viss utrustning, till exempel automatväxlad bil (anges med kod 78), eller en skyldighet som måste uppfyllas vid färd, till exempel att glasögon eller kontaktlinser ska användas (kod 01.06). Ett villkor kan också syfta till att fortlöpande kontrollera att körkortshavaren uppfyller de krav som gäller för körkortsinnehavet. I sådant fall kan villkoret avse att med vissa tidsintervall ge in läkarutlåtande.

     Villkor för ett körkort ska kunna föreskrivas både innan och efter det att ett körkort har utfärdats. Detsamma gäller ändring eller upphävande av villkoret. Ändras villkoren ska körkortshavaren ersätta körkortet.

 

14 § Återkallelse av körkortstillståndet. Om körkortstillståndet ska återkallas på grund av att innehavaren gjort sig skyldig till olovlig körning kan något nytt körkortstillstånd inte utfärdas förrän efter ett år. Återkallas körkortstillståndet av någon annan anledning sätts däremot en körförbudstid som motsvarar den som en person med ett körkort får. Återkallas körkortstillståndet på grund av att innehavaren drabbas av en sjukdom eller ett funktionshinder som skulle ha utgjort hinder för beviljande av körkortstillstånd kan ett nytt körkortstillstånd beviljas först efter att sökanden visat att han eller hon uppfyller de medicinska kraven.

 

15 § Allmänt. I paragrafen anges de grundläggande bestämmelserna om att övningskörning får ske privat eller i trafikskola. Naturligtvis kan den som vill både övningsköra privat och i en trafikskola. Däremot krävs körkorts­tillstånd innan man har rätt att börja övningsköra. Undantaget från kravet på körkortstillstånd gäller där den som vill övningsköra redan har ett giltigt körkort i kategori B, men vill upphäva villkoret att körkortet endast gäller framförande av automatväxlat fordon eller för den som vill förvärva utökad släpvagnsbehörighet. Med automatväxlat fordon avses en bil utan kopplingspedal där växling sker automatiskt.

 

16 § Innehållet i förarutbildningen. Lagens målparagraf avseende förarutbildningen. I 3 mom. finns ett bemyndigande för landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om utbildningen för de olika körkortskategorierna.

 

17 § Inledande teoriprov eller kurs. Att på egen hand lära sig de teoretiska grunderna av förarutbildningen är en nyhet i detta lagförslag. För en studievan elev med tillgång till lärobok och internet är det inget stort hinder att tillägna sig de kunskaper som man behöver innan man ger sig ut i trafiken och som krävs för att skriva ett inledande teoriprov på motorfordonsbyrån. Den som vill ska dock kunna gå en inledande teorikurs på en trafikskola innan provet skrivs Det här förslaget är menat att ge eleven en stabil teoretisk grund inför den fortsatta förarutbildningen, som kan vara privat, kombinerat privat och i trafikskola eller enbart i en trafikskola. Eleven kan fritt välja när han eller hon vill börja självstudierna men provet får inte skrivas och kursen får inte påbörjas förrän tidigast en månad innan sökanden uppnått rätt ålder för att få börja övningsköra på allmänna vägar. Teoriprovet skrivs på motorfordonsbyrån och resultatet skickas direkt till polismyndigheten.

 

18 § Ålder för att få börja övningsköra. Med tredje körkortsdirektivet följer nya åldersgränser för när man får ta körkort. Detta påverkar åldern när man kan beviljas körkortstillstånd och få börja övningsköra i trafiken. Dessutom ges här genom k) punkten möjlighet för de som är 18 år att påbörja övningskörning för de fordonsklasser som angivits under förutsättning att personen studerar inom en utbildning som ger grundläggande yrkeskompetens för lastbils- eller bussförare.

 

19 § Uppsikt under övningskörning. Paragrafen anger vem som har det juridiska ansvaret under en övningskörning. Handledaren eller trafikläraren ska i de flesta fall sitta med i fordonet och kunna manövrera fordonet om det krävs. När övningskörningen sker med moped eller motorcykel kan handledaren eller trafikläraren färdas i ett annat fordon bakom eleven. Under utbildningens gång ska alla lektioner, både teori- och körlektioner antecknas i en elevloggbok som alltid ska finnas med under övningskörningen. Loggboken är ett hjälpmedel under utbildningsperioden där alla moment som ska läras ut finns med. Efterhand som boken fylls i får man en tydlig bild över undervisningen och elevens kunskapsnivå. När den privata handledaren eller trafikläraren anser att eleven har fullgjort ett moment antecknas det i loggboken.

 

20 § Handledare för privat övningskörning. Privat övningskörning ska ske under uppsikt av den som är godkänd handledare för den som övningskör. Detta betyder att godkännandet som handledare ska vara knutet till en viss elev. De krav som ställs för godkännande som handledare vid privat övningskörning är i huvudsak desamma som gäller i dag. Handledaren ska ha haft körkort i minst fem år. De blivande handledarna ska även gå en handledarutbildning. Handledarutbildningen ska ge blivande handledare vägledning inför den privata övningskörningen. Handledarutbildningen ska fokusera på förarutbildningens mål och innehåll samt regler för övningskörning, planering och strukturering av övningskörning, samt för trafiksäkerheten och miljön viktiga faktorer. Utbildningen avslutas med ett teoriprov. Handledarutbildningen är giltig i fem år vilket gör det möjligt att vara handledare åt flera elever under dessa år utan att behöva gå utbildningen på nytt.

     För att undvika ”svarta” trafikskolor som opererar utan motorfordonsbyråns tillstånd finns en bestämmelse i andra momentet som kräver släktskap eller sammanboende mellan parterna om en privat handledare vill undervisa två elever på en gång. Detta krav finns inte om handledaren bara har en elev. Med nära släkt menas enligt denna lag föräldrar, far- eller morföräldrar, andra vårdnadshavare, barn, barnbarn eller syskon. Boende i samma hushåll kan vara den ena förälderns nya partner.

     I fjärde momentet finns de bestämmelser som begränsar en persons rätt att vara privat handledare på grund av tidigare misskötsamhet i trafiken.

 

21 § När ett godkännande som handledare blir ogiltigt. Ansvaret att lära någon att köra ett fordon upphör om handledaren bryter mot de regler han eller hon ska lära ut. En ringa överträdelse kan det till exempel vara om godkännandet som handledare eller körkortstillståndet inte finns med i fordonet vid övningskörningen.

 

22 § Utrustning vid övningskörning. Bestämmelserna motsvarar de som gäller i dag. Den vita triangeln som hittills använts för att märka ut ett övningsfordon har dock ersatts av en grön skylt med texten ”övningskör” för att tydligare märka ut övningsfordonen i trafiken. Sista momentet avser övningskörning med handledare och trafiklärare där läraren åker i ett annat fordon än det som eleven kör.

 

23 § Kunskapskrav för att få övningsköra vissa fordon. Enligt tredje körkortsdirektivets princip om stegvist tillträde ska en körkortshavare successivt, med stigande ålder eller ökad erfarenhet av ett fordon av lättare slag, få tillträde till de mer krävande fordonen inom en fordonskategori. Detta motiverar att körkortshavaren ska ha ett körkort i kategori B innan han eller hon kan beviljas ett körkortstillstånd och får börja övningsköra i nämnda kategorier.

 

24 § Säkerhetsutbildning. I dagens förarutbildning ingår ett obligatoriskt moment i trafikskola, även för den som väljer att köra privat. Det är teori och en praktisk övning i mörkerkörning. I detta förslag har den delen utvidgats till att omfatta fler riskfyllda situationer som man som förare kommer att möta i trafiken. Utbildningen är uppdelad i två delar där den första delen är teoretisk och tar upp alkohol och andra droger, trötthet och andra riskfyllda beteenden. Den som tar körkort för moped ska genomgå den första delen av säkerhetsutbildningen. Del två fokuserar på svårigheterna med körning såväl på halt underlag som körning under mörker och andra svåra förhållanden samt möjligheterna att undvika risker förknippade med sådan körning. Denna del av säkerhetsutbildningen omfattar också praktiska moment där eleven får möjlighet att uppleva det som utbildningen har som mål.

     Enligt 2 mom. 3 punkten krävs ingen ny säkerhetsutbildning om sökanden tidigare har haft körkort i den aktuella kategorin. Har sökandens körkortstillstånd däremot återkallats efter genomförd säkerhetsutbildning men innan sökanden godkänts i förarexamen ska säkerhetsutbildningen göras om.

 

25 § Förutsättningar för att avlägga förarexamen. I första momentet nämns vilka moment som ingår i en förarexamen.

     Det är den som ska köra upp som ska tillhandahålla det fordon som uppkörningen ska ske med. Har personen gått i trafikskola brukar uppkörningen ske i trafikskolans fordon. Under körprovet är det eleven som är ansvarig förare.

     Villkoren för att få avlägga förarexamen framgår av tredje och fjärde mom. Om sökandens körkortstillstånd har omhändertagits har han eller hon inte rätt att avlägga förarexamen. När körförbudstiden är över måste ett nytt körkortstillstånd sökas innan examen kan avläggas. Eftersom körkortstillstånd krävs för att få avlägga förarexamen måste sökanden trots bestämmelsen i 3 mom. ha fyllt 15 år för att få avlägga förarexamen för körkort i kategori AM eller T.

 

26 § Körprov i vissa fall. När körkortshavaren redan har ett körkort i den aktuella kategorin men vill göra ett körprov för att erhålla utökad släpvagnsbehörighet krävs inget körkortstillstånd eller någon ny säkerhetsutbildning. Detsamma gäller den som har ett körkort som endast ger rätt att köra automatväxlade fordon och vill göra ett körprov för att avlägsna villkoret.

 

27 § Körprov för förare av tyngre motorcykel. Den som redan har körkort och minst två års erfarenhet av att köra lätt motorcykel får uppgradera sitt körkort till en tyngre motorcykelkategori utan att behöva genomgå en förarexamen. Däremot ska sökanden avlägga ett körprov.

 

28 § Godkännande i förarexamen. I körkortslagen anges inte närmare vad en förarexamen avser. Sökanden ska godkännas i förarexamen om han eller hon har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt ska krävas av en förare av ett körkortspliktigt fordon. De detaljerade krav på kunskaper och förmåga som krävs vid förarexamen utfärdas av landskapsregeringen i en förordning och följer de krav som ställs i bilaga II till tredje körkortsdirektivet.

 

29 § Utfärdande av körkort. När sökanden har godkänts i förarexamen skickar motorfordonsbyrån ett meddelande om detta till polisen som, om inga hinder föreligger, fattar beslut om att körkortet ska utfärdas. Beslutet skickas till motorfordonsbyrån som beställer körkortet hos tillverkaren. Eleven får en bekräftelse på genomförd förarexamen som gäller som körkort under tiden som det nya körkortet tillverkas eller i max två månader. När körkortet är tillverkat får körkortshavaren ett meddelande om att körkortet kan hämtas hos polisen.

     Ibland händer det att den nyblivna föraren gör sig skyldig till något brott eller drabbas av någon sjukdom eller skada innan körkortet har hunnit lämnas ut. I dessa fall tillämpas bestämmelserna om körkortsingripanden.

     Hur körkorten ska se ut har bestämts på EU-nivå och framgår av tredje körkortsdirektivet.

 

30 § Utvärdering av förarutbildningen och förarexamen. Genom paragrafen bemyndigas motorfordonsbyrån att inom sin verksamhet genomföra körningar med nyexaminerade körkortshavare i syfte att utvärdera förarutbildningen och förarexamen. Deltagandet i körningen är kostnadsfri och frivillig för den nyexaminerade körkortshavaren.

 

31 § Den administrativa giltighetstiden. I paragrafen bestäms olika körkorts giltighetstid. Körkorten i grupp 1 gäller normalt i femton år och körkort i grupp 2 gäller i fem år. Detta är den längsta giltighetstid som ett körkort i dessa kategorier får ges enligt artikel 7 i tredje körkortsdirektivet.

 

32 § När ett körkort blir ogiltigt. Ett körkort kan i vissa fall upphöra att gälla av formella skäl, alltså utan att något beslut fattats om att omhänderta körkortet. Dessa situationer regleras i 1 mom. 1-7 punkten i denna paragraf.

Enligt 1 mom. punkt 8 blir körkortet ogiltigt om körkortshavaren inte följer ett åläggande av polismyndigheten enligt 35 § 6 mom. att ersätta körkortet. I åläggandet ska polismyndigheten ange en tid inom vilken körkortet ska ersättas. Först därefter blir körkortet ogiltigt.

     Om körkortshavaren avbryter gymnasieutbildningen enligt 9 § 2 mom. eller om körkortshavaren själv begär att körkortet eller viss kategori i körkortet ska bli ogiltigt ska polismyndigheten fatta beslut om att körkortet blir ogiltigt i aktuell kategori.

 

33 § Ersättande av körkort. Bestämmelsen motsvarar 41a § i nu gällande lag.

 

34 § Förutsättningar för att få förnya och ersätta körkortet. Huvudregeln i EU är att man ska ha körkort som är utfärdat av den stat där man har sin permanenta bosättningsort. Det betyder att en körkortshavare med ett åländskt körkort som har flyttat till ett annat land inom EES inte kan förnya eller ersätta sitt åländska körkort utan får vända sig till körkortsmyndigheten i det landet där han eller hon är permanent bosatt. Har körkortshavaren däremot flyttat till ett land utanför EES kan han eller hon förnya eller ersätta det åländska körkortet. Om det körkortet är giltigt i tredje land beror på det landets nationella lagstiftning.

 

35 § Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort. Hur en ansökan går till framgår av paragrafen. Alla nya körkort som utfärdas ska uppfylla kraven i denna lag och ges en administrativ giltighetstid som inte överstiger den som anges i 31 §. Polismyndigheten ska kunna ålägga en körkortshavare att ersätta sitt körkort ifall körkortet inte uppfyller kraven i körkortslagen till exempel om en person har bytt namn, om körkortet är förstört eller om ett villkor enligt 13 § ska införas i körkortet.

 

36 § Skyldighet att medföra körkort. För att kunna fastställa en förares identitet och att föraren har behörighet att framföra fordonet ska körkortet medföras vid färd. Denna skyldighet gäller både de som har ett åländskt och de som har ett utländskt körkort. Försummar man den skyldigheten kan man enligt 69 § i vissa fall föreläggas en ordningsbot.

 

37 § Prövotid. Alla nyblivna körkortstagare, med undantag för de som tar körkort för moped eller traktor, får en prövotid på två år. Prövotid innebär att den som gör sig skyldig till någon av de förseelser som anges i 43 § och som leder till att körkortet omhändertas måste göra en ny förarexamen, det vill säga både teoriprov och körprov för att få ett nytt körkort. Före examen ska de även gå en kortare kurs där fokus ska ligga på förarens beteende i trafiken och förhållandet mellan ett dåligt trafikbeteende och olyckor i trafiken.

 

38 § Yrkeskörtillstånd. När polismyndigheten bedömer en förares lämplighet som taxiförare fästs särskild uppmärksamhet vid sådana omständigheter som kan inverka på säkerheten vid transporter, trafiksäkerheten och tillförlitligheten i kundrelationen. Trafiksäkerheten för passagerarna är beroende av förarens agerande. Det ställs högre krav på att den som kör fordon i yrkesmässig trafik inte har några medicinska problem som kan hota trafiksäkerheten. Därför finns ett krav att varje gång en yrkesförare ska förnya sitt körkort ska han eller hon lämna in ett läkarutlåtande. Detta gäller även om körkortshavaren bara har körkort i kategori B.

     I 4 mom. räknas de omständigheter upp som utgör hinder för beviljande av yrkeskörtillstånd. När det gäller de allvarliga trafikbrotten under 1 punkten finns det inte något behov av en närmare analys av om gärningarna ska ses som ett bevis på olämplighet eller inte. Gärningarna ska i sig utan separat uppföljning ses som ett bevis på att personen är olämplig som taxiförare. Uppföljningsperioden ska omfatta de gärningar som begåtts inom fem år före ansökan om tillstånd.

     När det gäller andra brott än trafikbrott görs en bedömning av personens lämplighet med hänsyn till den inverkan som brottet har till exempel på passagerarnas säkerhet och den personliga integriteten, förarens tillförlitlighet eller kundservicen. Vid bedömningen ska särskilt beaktas att arbetet innefattar arbete med barn, till exempel vid skolskjutsning. Förarens tillförlitlighet och kundservice kan ifrågasättas till exempel om en person gjort sig skyldig till bedrägeri eller diskriminering.

     Punkt 3 gäller andra trafikbrott och upprepade förseelser som anges i 43 §. I dessa fall räcker det med att ett år har gått mellan gärningen och ansökan om tillstånd.

 

39 § Återkallande av yrkeskörtillstånd. Ett yrkeskörtillstånd är knutet till ett giltigt körkortsinnehav och återkallas om körkortet omhändertas. Dessutom kan ett tillstånd återkallas utan att körkortet omhändertas om innehavaren inte uppfyller eller följer de villkor som är förknippade med tillståndet. Tillståndet kan även återkallas på egen begäran.

     Ett yrkeskörtillstånd återkallas tills vidare om körförbudstid meddelats tills vidare eller om tillståndshavaren har underlåtit att visa att förutsättningarna för ett giltigt yrkeskörtillstånd föreligger. Det kan vara fråga om att föraren inte uppfyller de medicinska krav som ställs eller att han eller hon inte visar upp en sådan utredning som visar att han eller hon har de förutsättningar som behövs. För att tillståndet ska återlämnas krävs att tillståndshavaren kommer in med de handlingar som visar att han eller hon uppfyller de medicinska kraven.

     Körkort förenat med alkolås är i sig inget hinder mot fortsatt yrkeskörtillstånd. Att tillåta att en taxiförare kör ett fordon med alkolås gör inte gärningen mindre allvarlig och klandervärd, men förfarandet ger polismyndigheten en möjlighet att tillåta yrkesverksamheten med hjälp av övervakning med alkolås. På detta sätt främjas användningen av alkolås i yrkestrafiken och samtidigt förhindras körningar i berusat tillstånd.

 

40 § Inledning. I gällande lag finns fyra möjligheter att gripa in i rätten att köra;

     körförbud, vilket betyder att föraren mister rätten att köra under en viss bestämd tid,

     villkorligt körförbud, vilket betyder att föraren borde mista rätten att köra men på grund av att han eller hon har ett starkt behov av att köra får köra i alla fall,

     förordnande att körkortshavaren ska förnya sitt körkort, vilket betyder att kunskaperna att köra bedöms vara så bristfälliga att en uppdatering är nödvändig samt

     varning, vilket betyder att polisen anser att ett äventyrande av trafiksäkerheten, en smitning eller en annan trafikförseelse inte är så allvarlig att körkortet ska dras in, och personen dessutom kör mycket.

     I detta förslag har körkortsingripandena renodlats och möjligheten till villkorligt körförbud har tagits bort. Antingen har körkortshavaren gjort sig skyldig till ett brott som är så allvarligt att en körförbudstid ska bestämmas eller också har körkortshavaren inte gjort det. Har man gjort sig skyldig till rattfylleri kan man dock ansöka om körkort villkorat av alkolås. Bestämmelserna om detta finns i 7 kap.

     Bestämmelserna om körkortsingripande ska också gälla körkortstillstånd såvida det inte handlar om att förena ett körkortsinnehav med krav på alkolås.

 

41 § Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort. Punkterna 1-4 motsvarar nuvarande 47 § i körkortslagen. Även då polisen påträffar en förare med ett körkort som av någon anledning inte längre är giltigt ska körkortet tas omhand. I 46 § finns polismyndighetens möjligheter att ålägga föraren att komma in med läkarutlåtande eller genomgå ny förarexamen.

 

42 § Körkortsingripande på grund av hastighetsöverträdelse. Paragrafen motsvarar 45 § i nu gällande körkortslag. Den som anser att han eller hon inte gjort sig skyldig till gärningen eller anser att gärningen var försvarbar på grund av något av skälen i tredje mom. kan begära att få sitt ärende omprövat av polismyndigheten.

 

43 § Fastställande av körförbudstid. Bestämmelserna är i sak desamma som i 7 kap. i gällande körkortslag.

     Smitning enligt 7 § trafikbrottslagen för landskapet Åland har ett högt straffvärde och gärningen tyder i många fall på en betydande brist på respekt och omdöme i trafiken. Det motiverar att körkortet omhändertas för viss tid.

     Om körkortshavaren har gjort sig skyldig ett av de brott som nämns i 1 mom. 1-4 punkten och även gjort sig skyldig till olovlig körning ska domstolen väga in den olovliga körningen när den bestämmer körförbudstiden. I dessa fall ska alltså inte polismyndigheten bestämma någon körförbudstid på grund av den olovliga körningen.

     2 mom. 1 punkten rör trafikförseelser som är särskilt allvarliga ur trafiksäkerhetssynpunkt. Om omständigheterna i det enskilda fallet tyder på att någon faktisk trafikfara inte förelegat ska överträdelsen behandlas enligt bestämmelsen i 2 mom. 2 punkten. I den praktiska tillämpningen innebär detta att till exempel en omkörning före ett övergångsställe kan vara mycket allvarlig om det omkörda fordonet stannat för att släppa fram gående medan det kan vara ringa i andra fall då sikten varit fri och inga gående funnits i närheten av övergångsstället.

     2 mom. 6 punkten rör de fall då körkortet utfärdats under felaktiga förutsättningar. Det kan till exempel vara att sökanden inte haft sin permanenta bosättningsort på Åland, samtidigt haft körkort i en annan EES-stat eller inte uppfyllt de medicinska kraven.

 

44 § Körförbudstid. När domstol eller polismyndighet bestämmer körförbudstiden ska hänsyn i första hand tas till brottets art och allvarlighet men även vilken inverkan körkortsingripandet har på körkortshavaren. Återfall inom fem år är en omständighet som i normalfallet ska leda till en längre körförbudstid. För rattfylleri och grovt rattfylleri finns en minimitid som inte får understigas. Körförbudstiderna för dessa brott är betydligt längre än i gällande lag för att markera allvaret i den typen av trafikbrott och för att motivera så många körkortshavare som möjligt att installera alkolås i sina fordon.

 

45 § Varning. Bestämmelserna om när en körkortshavare kan ges en varning har skärpts i förhållande till gällande lag. Liksom tidigare ska polisen kunna ge en varning till en förare trots upprepade trafikförseelser som tyder på att körkortshavaren inte kan eller vill följa spelreglerna i trafiken. En förutsättning är dock att förseelserna har bedöms vara av mindre allvarlig art och att ett körkortsingripande skulle slå oproportionerligt hårt mot körkortshavarens eller dennes familjs försörjning. Har en varning getts ska ingen ny varning kunna delas ut under de närmaste fem åren.

 

46 § Kontroll av hälsotillstånd och prestationsförmåga. Paragrafen ger polismyndigheten vissa befogenheter att kontrollera körkortshavarens hälsotillstånd och prestationsförmåga.

 

47 § Läkares anmälningsplikt. Begreppet läkare avser person som avlagt grundexamen för läkare och på ansökan beviljats rätt av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. I denna paragraf införs en skyldighet för en läkare att anmäla körkortshavare som är medicinskt olämplig att ha körkort. Tidigare fanns en möjlighet för läkaren att göra en anmälan och det var således inte fråga om någon skyldighet. Systemet med anmälningsskyldigheten kan därmed bli mer effektivt för att hindra personer att framföra motordrivna fordon om de inte uppfyller de medicinska kraven för körkort. Tredje körkortsdirektivet kräver att de medicinska kraven ska vara uppfyllda för att körkortet ska förnyas och att det kontrolleras att kraven är uppfyllda. Om ingen anmälan har gjort ska man kunna utgå från att de medicinska kraven fortfarande uppfylls, om det inte finns särskilda skäl att tro något annat. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta personen.

     Om läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och personen motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning ska läkaren anmäla detta förhållande till polismyndigheten (s.k. utredningsanmälan). Vid utredningsanmälan finns det inte något krav att underrätta körkortshavaren innan en sådan anmälan görs.

     Om läkaren anser att det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra ett körkortspliktigt fordon behöver en anmälan inte göras. Läkaren tar då på sig ett stort ansvar, inte minst för uppföljningen av att tillsägelsen följs. Tillsägelse att avstå från att köra ett körkortspliktigt fordon är inte något förbud i juridisk mening, eftersom personen fortfarande har behörigheten kvar. Således har körkortshavaren inte heller någon möjlighet att överklaga läkarens tillsägelse.

 

48 § Ansökan om nytt körkort. Om en körkortshavare har varit av med sitt körkort under mer än ett år oavsett anledning ska en ny förarexamen avläggas innan personen kan få tillbaka rätten att köra körkortspliktiga fordon. En förutsättning för att få avlägga en ny förarexamen är att personen söker och beviljas ett körkortstillstånd. Om körförbudstiden inte varat längre tid än ett år återlämnas det gamla körkortet om det fortfarande gäller. Beroende på av vilken anledning körkortet drogs in kan det i vissa fall krävas nytt körkortstillstånd.

     Den som får sitt körkort omhändertaget under prövotiden på grund av ett icke alkoholrelaterat trafikbrott måste göra om förarexamen och även gå en obligatorisk kurs om attityd och trafik. Kursen attityd och trafik ska behandla personens attityd till sin egen och andra trafikanters säkerhet, med fokus på det eller de trafikbrott som lett till körkortsingripandet. Det kan till exempel vara körning mot rött ljus, hastighetsöverträdelser, olika grader av vårdslöshet i trafik eller upprepade trafikbrott av samma typ. Kursen ska vara lika lång som och läggas upp på samma sätt som landskapsregeringens kurs om alkohol och trafik.

 

49 § Krav för att få körkort villkorat av alkolås. Bestämmelsen anger tillämpningsområdet för de nya reglerna om villkor om alkolås som alternativ till en körförbudstid. Av 2 mom. framgår under vilka förutsättningar ett körkort villkorat av alkolås kan utfärdas; körkortshavaren ska ha sin permanenta bosättningsort på Åland, ha ett körkort som är giltigt på Åland och ha gjort sig skyldig till rattfylleri till följd av alkoholförtäring. Även en körkortshavare som är under prövotid kan få sitt körkortsinnehav förenat med alkolås. I 3 mom. anges emellertid att detta inte gäller om körkortet också ska omhändertas på grund av något annat brott än alkoholrelaterat rattfylleri.

 

50 § Ansökan om alkolås. För att komma i fråga för alkolås krävs en ansökan från körkortshavaren. I 2 mom. anges vad en ansökan om beslut om villkor om alkolås ska innehålla.

     I 3 mom. anges att det är polismyndigheten som fattar beslut om körkort villkorat av alkolås. Ansökan kan lämnas in till polisen redan i samband med att körkortshavaren delges misstanke om brott av polisen. Polismyndigheten har alltså rätt att utfärda ett körkort med alkolås redan innan ärendet har behandlats i domstol om det kan anses stå klart att domstolen kommer att fatta beslut om en körförbudstid på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring. Avsikten är att om den som är misstänkt för rattfylleri ber att få körkort med alkolås och uppfyller förutsättningarna enligt lagen, ska polismyndigheten kunna bestämma att villkorstiden med alkolås ska börja. Genom detta förfarande kan ibruktagandet av alkolås snabbas upp, vilket undersökningar har visat kan förhindra återfall.

 

51 § Hinder mot att bevilja ansökan. I bestämmelsen anges förutsättnin­garna för att anses lämplig att inneha körkort med villkor om alkolås. Ett absolut krav är att körkortshavaren avstår från att bruka ämnen som är klassade som narkotika. Vad gäller andra psykoaktiva substanser än alkohol och narkotika, liksom läkemedel som inte är av psykoaktivt slag men som ändå bedöms kunna påverka förmågan att köra motordrivna fordon, finns inget krav på absolut avhållsamhet. Det kan till exempel röra sig om läkemedel som körkortshavaren har fått ordinerade av en läkare. Missbruk och i vissa fall beroende av sådana substanser utgör dock ett medicinskt hinder för att inneha körkort med villkor om alkolås.

 

52 § Villkorstid. I paragrafen behandlas hur den tid under vilken körkortet ska vara förenad med villkor om alkolås ska bestämmas. Som utgångspunkt ska villkorstiden enligt första momentet bestämmas till ett år. Villkorstiden ska emellertid bestämmas till två år om körkortshavaren gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller rattfylleri där körkortshavaren genom den aktuella gärningen återfaller i alkoholrattfylleri inom en femårsperiod.

 

53 § Villkor för föraren. I paragrafen anges de förutsättningar och begränsningar som gäller för körkortsinnehav med villkor om alkolås.

     Alkolåset installeras och servas vid ett serviceställe som är anvisat av leverantören av alkolås och som är anmält till motorfordonsbyrån. Körkortshavaren är skyldig att med jämna mellanrum köra till en verkstad för att få alkolåsets minne avläst och alkolåset kalibrerat.

     I 4 mom. anges att ett körkort villkorat av alkolås ska återkallas om körkortshavaren inte iakttar de skyldigheter som följer av lagen och som han förklarat sig villig att uppfylla. En förutsättning är emellertid att körkortshavaren genom den aktuella överträdelsen inte längre bedöms lämplig för fortsatt villkorat körkortsinnehav.

     Ett körkort villkorat av alkolås ska också återkallas om körkortshavaren under villkorstiden inte avhåller sig från att bruka narkotika eller brister i fråga om de medicinska krav som trafiksäkerheten ställer, med undantag för kravet på att inte vara beroende av eller missbruka alkohol. Det kan till exempel handla om beroende av lösningsmedel eller anabola steroider eller om andra sjukdomstillstånd. I dessa fall görs ingen särskild lämplighets­prövning eftersom sådana omständigheter automatiskt medför att kraven på lämplighet enligt 51 § inte är uppfyllda.

     Den körförbudstid som bestäms ska motsvara den villkorstid som återstår när alkolåskörkortet återkallas.

 

54 § Utfärdande av körkort villkorat av alkolås. Om körkortsinnehavet ska förenas med villkor om alkolås ska körkortet ersättas eftersom uppgifterna i det har ändrats. Har körkortet utfärdats i en EES-stat eller tredje land ska det bytas ut mot ett åländskt körkort och förses med motsvarande villkor.

     Bestämmelsen i tredje momentet aktualiseras exempelvis när en körkortshavare i samband med ett rattfylleribrott har begått ett annat trafikbrott som leder till att körkortet omhändertas och han eller hon ansökt om och ansetts lämplig för att körkortsinnehavet ska förenas med villkor om alkolås. I ett sådant fall ska körkortshavarens körkort inte förenas med villkor om alkolås utan omhändertas. När ett nytt körkort efter körförbudstidens utgång utfärdas ska innehavet av detta körkort förenas med villkor om alkolås. Villkorstiden enligt 52 § räknas från det att körkortet villkorat av alkolås utfärdades och löper ett eller två år oberoende av hur länge körkortet tidigare varit omhändertaget.

 

55 § Körförbudstid under pågående villkorstid. Paragrafen reglerar hur bestämmelserna om villkor om alkolås och körförbudstid på grund av andra trafikbrott ska samordnas när sådana körkortsingripanden sammanträffar. Reglerna bygger på tanken att en körförbudstid på grund av ett annat trafikbrott har företräde framför ett beslut om villkor om alkolås eftersom körkortsingripandet medför att körkortet blir ogiltigt och ett beslut om villkor om alkolås därmed verkningslöst.

     Bestämmelsen i första momentet aktualiseras i de fall villkorstid löper och körkortshavaren begår en gärning som leder till att körkortet ska omhändertas utan att det påverkar rätten till körkort villkorat av alkolås. I detta fall är det körkortet villkorat av alkolås som blir omhändertaget. Villkorstiden upphör då att löpa men fortsätter där den slutade då körförbudstiden upphör.

     Vid nytt rattfylleri eller annat allvarligt trafikbrott under villkorstiden återkallas alkolåskörkortet. Någon möjlighet att på nytt få körkort med alkolåsvillkor i anslutning till detta finns inte. Mindre allvarliga trafikbrott ger däremot bara paus i villkorstiden.

 

56 § Särskilda krav för att återfå körkortet. I vissa fall kan polismyndigheten ställa särskilda krav som ska vara uppfyllda innan ett nytt körkortsinnehav kan beviljas.

 

57 § Polisens rätt att kontrollera alkolåset.  För att kunna fastställa om en förare uppfyller villkoret om alkolås måste polisen ha möjlighet att kontrollera fordonet. Vad landskapsregeringen föreslår är en bestämmelse som sätter ramarna för polisens kontrollbefogenheter. Hur kontrollen utförs är en fråga om bl.a. prioritering för polisen. En sådan kontroll kan till exempel innefatta en undersökning av att låset är av godkänd typ, att det är korrekt installerat och att det fungerar på avsett sätt. Polisens kontroll ska utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt.

 

58 § Behandling av uppgifterna om användning av alkolåset. Paragrafen behandlar de formella reglerna kring dataregister och registreringar av personuppgifter. Reglerna är desamma som i riket eftersom lagstiftningsbehörigheten i detta fall inte ligger på landskapet.

 

59 § Godkännande av alkolås. Paragrafen hänvisar till rikets bestämmelser om godkännande av alkolås som enligt självstyrelselagens 27 § 19 punkt gäller på Åland.

 

60 § Närmare bestämmelser. I paragrafen ges landskapsregeringen en fullmakt att utfärda ytterligare bestämmelser om vilka funktioner som ska finnas i alkolåset, hur det ska monteras för att uppfylla trafiksäkerhetskraven och hur avläsningen av alkolåsets minne ska gå till och vilka uppgifter som får lämnas till polismyndigheten.

 

61 § Giltighet på Åland av EES-körkort. Här regleras principen om ömsesidigt erkännande av körkort utfärdat i medlemsstat i EES. Här framgår att körkortshavaren måste uppfylla de ålderskrav som gäller på Åland, att EES-körkortet måste vara giltigt i den utfärdande staten och att det inte får ha bytts ut mot ett åländskt körkort.

 

62 § Giltighet på Åland av körkort utfärdade av tredje land. I punkt 3 behandlas de körkort som inte är utformade efter förebild i någon av Genève- och Wienkonventionerna om vägtrafik enligt punkt 1 och inte heller utfärdade på engelska, tyska eller franska, eller åtföljda av en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Sådana körkort gäller i förening med ett internationellt körkort. Det internationella körkortet måste dock vara utformat enligt förebild i någon av Paris-, Wien- och Genève-konventionerna om vägtrafik. Att Pariskonventionen inte omnämns i punkt 1 beror på att denna konvention endast innehåller en förebild för internationella körkort. Vill körkortshavaren köra lastbil eller buss yrkesmässigt på Åland krävs ett EES-körkort.

 

63 § Ingripande mot utländska körkort. Enligt huvudregeln gäller samma bestämmelser vid ingripande mot utländska som åländska körkort. I 2 mom. finns de bestämmelser som ska tillämpas på dem som vistas tillfälligt på Åland. I enlighet med internationell praxis ska körkortet återlämnas när personen i fråga lämnar landet, även om körförbudstiden inte skulle ha upphört. Körkortsingripandet ska dock gälla på Åland vilket betyder att om personen återvänder innan körförbudstiden löpt ut har han eller hon inte rätt att köra något körkortspliktigt fordon i landskapet.

 

64 § Utbyte av EES-körkort. Paragrafen överensstämmer med de bestämmelser som följer av tredje körkortsdirektivet. Ett likvärdigt körkort betyder att det nya åländska körkortet ska ha samma uppgifter som det ursprungliga körkortet.

     Huvudregeln i EU är att man ska ha körkort som är utfärdat av den stat där man har sin permanenta bosättningsort. Det betyder att en person med permanent bosättningsort på Åland men med ett körkort från ett annat EU-eller EES-land ska ersätta det utländska körkortet med ett motsvarande åländskt körkort om körkortet förstörts eller kommit bort. Information om EES-körkort utbyts via RESPER.

 

65 § Utbyte av körkort utfärdat av tredje land. Ett körkort som är utfärdat av tredje land kan bytas ut mot ett åländskt körkort under vissa förutsättningar. Körkortet måste vara giltigt och uppfylla kraven enligt 62 §. Körkortshavaren måste ha sin permanenta bosättningsort i landskapet men körkortet ska vara utfärdat under en period när körkortshavaren inte hade sin permanenta bosättningsort i landskapet eller i riket. Även om körkortet ger körkortshavaren rätt att köra lastbil eller buss i hemlandet så gäller inte den rätten det nya åländska körkortet. I dessa fall krävs en förarexamen.

     Innan körkortet kan bytas ut måste körkortshavaren ansöka om och beviljas körkortstillstånd. Och slutligen ska sökanden visa att han eller hon regelbundet har kört bil eller motorcykel på Åland eller i riket.

     Enligt tredje körkortsdirektivet artikel 11.6 ska ett körkort som utfärdats genom utbyte av ett körkort från tredje land förses med en kod som anger vilket land som ursprungligen utfärdade körkortet. Det är upp till de enskilda medlemsstaterna att avgöra om de ska erkänna ett sådant körkort.

 

66 § Uppgifter i körkortsregistret. Bestämmelsen motsvarar 56 § i gällande lag.

 

67 § Hantering av uppgifter i körkortsregistret. Bestämmelsen motsvarar 57 § i gällande lag.

 

68 § Gallring av uppgifter i körkortsregistret. I paragrafen föreskrivs när känsliga uppgifter ska gallras ur registret.

 

69 § Ansvar. Man är som huvudregel skyldig att ha med sig körkortet när man kör ett körkortspliktigt fordon. Har man inte det så kan man få böter. I vissa fall kan man inte ta med sig körkortet om det till exempel har kommit bort eller förstörts. Då ska man inte behöva betala böter om man ser till att anmäla förlusten innan man fastnar i en poliskontroll.

 

70 § Överklagande. Bestämmelsen reglerar bestämmelserna om när och hur man överklagar ett beslut av polisen eller motorfordonsbyrån.

 

2. Landskapslag om trafikskolor

 

Bestämmelserna om trafikskolor har hämtats från 3 kapitlet i gällande körkortslag. Texten har moderniserats och placerats i en egen lag.

 

1 § Definition. Termen trafikskola är ny och speglar verksamheten på ett bättre sätt än den gamla termen bilskola.

 

2 § Tillstånd att driva trafikskola. Tillstånd att driva trafikskola ska nu ges av motorfordonsbyrån i stället för av landskapsregeringen. Tillståndet gäller tills vidare. I övrigt motsvarar paragrafen gällande bestämmelser.

 

3 § Personal. Trafikskolechefen som tidigare kallades föreståndare kan men måste inte vara trafiklärare.

 

4 § Villkor för trafiklärartillstånd. Det tidigare kravet på ABC-körkort har tagits bort. Däremot ska trafikläraren ha minst den behörighet som han eller hon undervisar i.

 

5 § Tillsyn och återkallande av trafikskolans tillstånd. Motorfordonsbyrån har liksom tidigare ansvaret för tillsynen av skolorna och har rätt att återkalla givna tillstånd under vissa förutsättningar. Innan ett tillstånd återkallas ska trafikskolechefen få rimlig tid på sig att rätta till de missförhållanden som föranlett återkallandeärendet.

 

6 § Återkallande av trafiklärartillstånd. Även ett trafiklärartillstånd kan återkallas enligt bestämmelserna i denna paragraf.

 

7 § Varning. Ibland kan det räcka med en varning för att påtala eller komma till rätta med brister i trafikskolan.

 

8 § Läroplaner och kursplaner för förarutbildningen. Bestämmelsen mot-svarar 9 och 10 § i gällande körkortslag.

 

9 § Straffbestämmelser. Landskapsregeringen anser att trafiksäkerhetsskäl talar för att viss kunskaps- och lämplighetsnivå ska upprätthållas för verksamhet som bedrivs i trafikskola. Den som bedriver en trafikskola utan att söka och beviljas tillstånd gör sig skyldig till ett brott som kan ge böter.

 

10 § Överklagande. I paragrafen finns bestämmelsen om hur ett överklagande av beslut som motorfordonsbyrån fattar enligt denna lagen ska gå till.

 

3. Landskapslag om ändring av 2 § polislagen för Åland

 

2 § Rätt att få information av myndigheter. Ändringen är språklig och beror på ändrad terminologi i nya körkortslagen.

 

4. Landskapslag om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon

 

43 § Tillfälligt införande i landskapet av moped. Paragrafen har ändrats för att överensstämma med nya körkortslagen.

 

5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkes­kompetens för lastbils- och bussförare

 

Ändringar har gjorts för att lagen ska överensstämma med nya körkortslagen. Till lagen har fogats en ny 18a § som ålägger utbildningsarrangören att anmäla till motorfordonsbyrån vem som har genomgått utbildningen för grundläggande yrkeskompetens eller fortbildningen helt eller delvis. I 13, 19 och 27 §§ har hänvisningar till den upphävda landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå ändrats till hänvisningar till den gällande landskapslagen om gymnasieutbildning.

 

6. Landskapslag om ändring av 69 § vägtrafiklagen för landskapet Åland

 

57 § Körkort. Hänvisningen till körkortslagen har tagits bort.

 

69 § Skyldighet att uppvisa vissa handlingar. Bestämmelsen om skyldigheten att ha med sig och visa upp körkortet har tagits bort från paragrafen och återfinns i körkortslagen.

 

7. Landskapslag om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland

 

19 § Förseelser som gäller skyldighet att uppvisa vissa handlingar. Straffbestämmelsen om skyldighet att ha med sig körkortet under färd har tagits bort från paragrafen. Bestämmelsen finns nu i körkortslagen.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

K Ö R K O R T S L A G
för Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs[3]:

 

1 kap.
Innehåll och begrepp

 

1 §

Lagens innehåll

     Denna lag innehåller bestämmelser om

     1) körkortsbehörigheter (2 kap.),

     2) körkortstillstånd (3 kap.),

     3) förarutbildning och övningskörning (4 kap.),

     4) förarexamen och utfärdande av körkort (5 kap.),

     5) körkortsingripanden (6 kap.),

     6) alkolås (7 kap.),

     7) utländska körkort (8 kap.),

     8) körkortsregister (9 kap.) och

     9) ansvar och överklagande (10 kap.).

 

2 §

Definitioner

     Med permanent bosättningsort avses i denna lag den plats där en person normalt bor, det vill säga under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där han eller hon bor.

     För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater ska dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han eller hon har personlig anknytning under förutsättning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en medlemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid universitet eller annan utbildningsanstalt ska inte medföra att den permanenta bosättningsorten ändras.

     Med EES-körkort avses i denna lag ett körkort utfärdat i riket eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

     Med ett fordons totalvikt avses dess registrerade totalvikt eller, om fordonet inte behöver registreras, dess faktiska totalvikt.

     Med en fordonskombinations totalvikt avses den sammanlagda totalvikt för de i kombinationen ingående fordonen beräknad på motsvarande sätt.

     Med körkortstillstånd avses i denna lag ett tillstånd att få genomgå förarutbildning och avlägga förarexamen.

     En teorilektion är 45 min och en körlektion är 50 min enligt denna lag.

     Med körförbudstid avses den tid, beslutad av polismyndighet eller domstol, under vilken en person inte har behörighet att köra ett körkortspliktigt fordon.

     Med alkolås avses en sådan anordning i ett fordon som hindrar att fordonet startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften.

     Med villkorstid avses den tid som en körkortshavare endast har rätt att köra ett körkortspliktigt fordon med alkolås.

     De fordonsbegrepp som används i denna lag har samma betydelse som i fordonslagen (FFS 1090/2002) som gäller på Åland genom landskapslag (2011:36) om tillämpning av fordonslagen.

 

3 §

Yrkesmässig trafik

     Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik.

     Bestämmelser om grundläggande yrkeskompetens och fortbildning av förare som utför gods- eller persontransporter med vissa motordrivna fordon finns i landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare.

     Dessutom finns bestämmelser om yrkeskörtillstånd i 5 kap. i denna lag.

 

2 kap.
Körkortsbehörigheter

 

4 §

Fordon som kräver körkort

     De fordon som anges i 5 § får köras på väg endast av den som har behörighet att köra fordonet. Har ett släpfordon kopplats till ett fordon ska föraren ha behörighet för fordonskombinationen. Med väg avses detsamma som i vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland.

     Moped med låg effekt får köras utan krav på körkort av den som har fyllt 15 år.

 

5 §

Körkortskategorier

     Behörighet att köra fordon anges i körkortet på följande sätt:

 

Kategori

grupp 1

Ger rätt att köra

Ger även

behörighet

för kategori

 

Mopeder och lätta fyrhjulingar

 

 

AM 120

Två- och trehjuliga motordrivna fordon som är konstruerade för en hastighet av mer än 25 km/h och högst 45 km/h.

 

AM 121

Lätta fyrhjuliga motordrivna fordon som är konstruerade för en hastighet av mer än 25 km/h och högst 45 km/h.

 

 

Motorcyklar med eller utan sidovagn och motordrivna trehjulingar

 

A1

a) Motorcykel vars motor har en cylindervolym på högst 125 cm3, med en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg.

b) Motordriven trehjuling med en effekt av högst 15 kW.

AM 120

 

A2

Motorcykel med en effekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten.

a) AM 120

b) A1

 

A

a) Motorcykel.

b) Motordriven trehjuling med en nettoeffekt högre än 15 kW, om körkortshavaren har fyllt 21 år.

a) AM 120

b) A1

c) A2

 

Personbilar mm

 

B

a) Bil med en totalvikt av högst 3 500 kg som är konstruerad och tillverkad för högst åtta passagerare utöver föraren. Till en bil får en släpvagn kopplas

1. med en totalvikt som inte överstiger 750 kg eller

2. med en totalvikt som överstiger 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 3 500 kg.

b) Motordriven fyrhjuling.

c) Trafiktraktor och till den kopplade släpfordon.

a) AM 121

b) T

 

 

 

BE

Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt av högst 3 500 kg.

a) AM 121

b) T

 

Traktorer

 

T

Traktor som inte är trafiktraktor, motorredskap, snöskoter och till dem kopplade släpfordon.

 

 

 

 

 

Kategori

grupp 2

Ger rätt att köra

Ger även

behörighet

för kategori

 

Lastbilar

 

C1

Bil som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerad och tillverkad för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får kopplas en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg.

a) AM 121

b) T

 

C1E

a) Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 000 kg.

b) Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 3 500 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 000 kg.

a) AM 121

b) T

c) BE

d) D1E om D innehas

 

 

C

Bil som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg kopplas.

a) AM 121

b) T

c) C1

 

CE

Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 750 kg.

a) AM 121

b) T

c) BE

d) C1E

e) DE, om D innehas

 

Bussar

 

D1

Bil som är konstruerad och tillverkad för att ta högst 16 passagerare utöver föraren och med en längd som inte överstiger 8 meter. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg kopplas.

a) AM 121

b) T

 

D1E

Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori D1 och en släpvagn med en totalvikt över 750 kg.

a) AM 121

b) T

c) BE

 

D

Bil konstruerad och tillverkad för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg kopplas.

a) AM 121

b) T

c) D1

 

DE

Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori D och en släpvagn med en totalvikt över 750 kg.

a) AM 121

b) T

c) BE

d) D1E

 

 

6 §

Utökad släpvagnsbehörighet

     Den som har körkort i kategori B och med godkänt resultat har genomgått ett särskilt körprov hos motorfordonsbyrån har rätt att köra en fordonskombination som består av en bil i kategori B och en tillkopplad släpvagn med en totalvikt över 750 kg, där fordonskombinationens totalvikt överstiger 3 500 kg men inte 4 250 kg. Körprovet ska uppfylla de krav som anges i bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. På körkortet anges kod 96 för den utökade behörigheten.

 

7 §

Undantag

     En polisman som har körkort för kategori B får i tjänsten flytta alla slag av körkortspliktigt fordon en kortare sträcka.

 

8 §

Villkor för utfärdande av körkort

     Körkort får utfärdas till den som

     1) har körkortstillstånd,

     2) har sin permanenta bosättningsort på Åland eller studerar här sedan minst sex månader,

     3) uppfyller ålderskravet enligt 9 § och

     4) har avlagt godkänd förarexamen.

     Det är inte tillåtet att inneha mer än ett körkort. Ett körkort får därför inte utfärdas till den som har ett giltigt EES-körkort eller till den vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av någon annan EES-stat.

     Har ett körkort blivit ogiltig enligt 32 § 1 mom. 1 eller 8 punkten, 2 mom. eller 3 mom. får ett nytt körkort utfärdas utan att förarexamen avlagts om det inte har gått över två år sedan körkortet blev ogiltigt eller om det inte gått över ett år sedan körkortet blev ogiltigt enligt 32 § 1 mom. 7 punkten.

 

9 §

Ålderskrav

     Körkort får utfärdas för den som har fyllt

     a) 15 år för kategori AM 120, AM 121 och T,

     b) 16 år för kategori A1,

     c) 18 år för kategori A2, B, BE, C1 och C1E,

     d) 20 år för kategori A om sökanden har haft körkort för kategori A2 i minst två år,

     e) 21 år för kategori C, CE, D1 och D1E i annat fall än g) eller 3 mom. samt

     f) 24 år för kategori A i annat fall än d), samt för kategori D och DE i annat fall än g),

     g) 18 år för kategori C, CE, D1, D1E och D under förutsättning att personen, enligt intyg från en utbildningsarrangör, fullgjort utbildning enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, samt personer som studerar för gymnasieexamen inom logistik eller persontransporter och enligt intyg har fullgjort de moment som krävs för grundläggande yrkeskompetens enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. För kategori DE är motsvarande ålder 21 år.

     Körkort i kategori C1, C, D1 och D får dock endast beviljas för den som redan har körkort i kategori B. Körkort i kategori BE, C1E, CE, D1E, och DE får endast beviljas för den som har körkort i kategori B, C1, C, D1 respektive D. Om sökanden har haft körkort med behörighet för fordon av det slag som ansökan avser får dock körkort med motsvarande behörighet utfärdas samtidigt.

     Minimiåldern för körkort i kategori C är 18 år om personen avser att köra fordon inom räddningsväsendet. Körkortet gäller endast för körningar som hänför sig till räddningsväsendets uppgifter i landskapet och utfärdas efter förordande av frivilliga brandkårens kårchef. En kod för den begränsade behörigheten anges på körkortet, och begränsningen gäller till dess att personen fyllt 21 år.

 

3 kap.
Körkortstillstånd

 

10 §

Förutsättningar för att beviljas körkortstillstånd

     Körkortstillstånd får endast beviljas den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon och uppfyller kraven i 18 och 23 §§. Ett körkortstillstånd gäller för den körkortskategori som ansökan avser och är giltigt i två år.

     Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är föremål för något körkortsingripande i landskapet eller i någon annan EES-stat eller inte under det senaste året har gjort sig skyldig till olovlig körning enligt 8 § trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland, förutsatt att det inte finns något särskilt skäl att bevilja körkortstillstånd.

     Lämplighet med hänsyn till de medicinska förhållandena förutsätter att sökanden uppfyller synkraven för att köra fordon av det slag ansökningen avser samt uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten och inte ska betraktas som farlig i trafiken på grund av fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger eller läkemedel. Sökanden är skyldig att genomgå läkarundersökning om det vid ansökningstillfället eller senare framkommer att han eller hon har ett eller flera av de medicinska problem som anges i landskapsförordning.

     Närmare bestämmelser om vilka synkrav och övriga medicinska krav som ska uppfyllas och bestämmelser om de kontroller som ska göras för att undersöka om de medicinska kraven är uppfyllda och för att bedöma förarens hälsa och om innehållet i kontrollerna utfärdas genom landskapsförordning.

 

11 §

Tillfälligt hinder mot att beviljas körkortstillstånd

     Om sökanden under de senaste fem åren före ansökan har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri, får körkortstillstånd utfärdas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Ett sådant utlåtande ska vara utfärdat inom två månader före ansökan. Dessutom ska sökanden ha genomgått en av landskapsregeringen godkänd kurs om alkohol och trafik.

     Om sökanden vid två tillfällen under det senaste året omhändertagits enligt polislagen (2013:87) för Åland, för att personen på grund av berusning inte kunnat ta vara på sig själv eller vid två tillfällen under det senaste året gjort sig skyldig till narkotikabrott eller straffbart bruk av narkotika som innefattar användning av narkotika får körkortstillstånd utfärdas efter att sökanden genomgått en läkarundersökning som visar att han eller hon uppfyller de medicinska kraven.

     I landskapsförordning anges vad som ingår i kursen om alkohol och trafik.

 

12 §

Ansökan om körkortstillstånd

     Ansökan om körkortstillstånd görs på polismyndigheten.

     Om ansökan avser körkortstillstånd inom grupp 1 ska sökanden fylla i en hälsodeklaration samt bifoga ett högst två månader gammalt synintyg utfärdat av läkare eller optiker och två nytagna passfoton. Därutöver ska även ett intyg över godkänt teoriprov enligt 17 § bifogas. Om sökanden har fyllt 70 år eller lider av något av de medicinska problem som nämns i 10 § ska ett läkarutlåtande fogas till ansökan istället för en hälsodeklaration. Om minimiåldern för körkortskategorin är 15 eller 16 år och den som ansöker om körkortstillstånd inte har fyllt 18 år krävs även samtycke från vårdnadshavarna.

     Om ansökan avser körkortstillstånd inom grupp 1 och sökanden redan har ett giltigt körkort behöver endast en hälsodeklaration och två nytagna passfoton bifogas.

     Avser ansökan körkortstillstånd inom grupp 2 ska två nytagna passfoton och ett läkarutlåtande fogas till ansökan. Utlåtandet får inte vara äldre än två månader vid ansökningstillfället. Gäller ansökan körkortstillstånd för att få genomföra utbildning enligt 18 § k) punkten ska även ett intyg från ansvarig utbildningsarrangör bifogas.

 

13 §

Villkor

     Ett körkortstillstånd och ett körkort får förenas med villkor som är nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt eller av administrativa skäl. Ett körkortstillstånd eller körkort ska förenas med villkor om körkortshavaren, för att uppfylla de medicinska kraven eller för att kunna köra fordonet, kräver hjälpmedel, specialanpassat fordon eller körning med vissa förbehåll. Körkortet ska villkoras till automatväxlat fordon om förarexamen sker i sådant fordon. Med undantag för beslut om att körkortshavaren inom viss tid ska lämna in läkarutlåtande till polismyndigheten ska villkoren anges i kodad form på körkortet i anslutning till den körkortskategori som villkoren gäller för. Villkor får också beslutas av polismyndigheten efter det att körkortstillståndet har meddelats eller körkortet utfärdats.

     Närmare bestämmelser om de villkorskoder som används på Åland anges i landskapsförordning.

 

14 §

Återkallelse av körkortstillståndet

     Ett körkortstillstånd ska återkallas av polismyndigheten, om innehavaren inte längre uppfyller förutsättningarna för beviljande av körkortstillstånd. Om innehavaren har fått intyg över avlagd förarexamen eller körkort, ska bestämmelserna om körkortsingripanden i 6 kap. följas.

 

4 kap.
Förarutbildning och övningskörning

 

15 §

Allmänt

     Förarutbildningen består av teoriutbildning och övningskörning och ska följa den läroplan som landskapsregeringen fastställt enligt 16 §. Övningskörning får ske privat, i trafikskola eller kombinerat privat och i trafikskola.

     Den som övningskör ska ha körkortstillstånd. Tillståndet ska medföras vid övningskörningen. Körkortstillstånd krävs dock inte för den som har ett körkort i kategori B med villkor om begränsning till automatväxlat fordon, och övningskörningen ska ske med ett fordon med kopplingspedal för att upphäva villkoret. Körkortstillstånd krävs inte heller för att förvärva utökad släpvagnsbehörighet enligt 6 §.

 

16 §

Innehållet i förarutbildningen

     Målet för förarutbildningen är att eleverna ska utvecklas till ansvarsfulla förare och att i detta syfte ge dem grundläggande färdigheter i att köra fordon säkert i trafiken. Syftet är att de som förare ska känna sitt ansvar även för andra trafikanters säkerhet och för miljökraven och att de anpassar sin körstil därefter.

     I förarutbildningen ska undervisning ges om åtminstone följande:

     1) trafiksystemet,

     2) sociala aspekter på och samspelet i trafiken,

     3) hur miljön påverkas av trafiken,

     4) faktorer som påverkar förarens körförmåga och säkerheten för olika kategorier av trafikanter,

     5) hur fordon används, manövreras och körs rätt, säkert, ekonomiskt, ekologiskt och flexibelt med hänsyn till deras särskilda egenskaper och trafikreglerna i varierande trafiksituationer och trafikmiljöer,

     6) hur farliga trafiksituationer kan upptäckas och undvikas och hur man ska köra under svåra förhållanden.

     Undervisningen i kategori AM 120 och AM 121 ska innehålla minst två körlektioner i stadstrafik.

     Närmare bestämmelser om innehållet i förarutbildningen och läroplaner utfärdas genom landskapsförordning.

 

17 §

Inledande teoriprov eller kurs

     Innan sökanden första gången beviljas ett körkortstillstånd i grupp 1 ska han eller hon självständigt inhämta kunskaper i grundteori eller genomgå en teorikurs på fyra lektioner på en trafikskola varefter sökanden ska godkännas i ett teoriprov. Provet får genomföras tidigast en månad innan sökanden får påbörja den praktiska utbildningen enligt 18 §. Teoriprovet avläggs på av motorfordonsbyrån anvisad provplats.

     Närmare bestämmelser om innehållet i teoriprovet och -kursen utfärdas genom landskapsförordning.

 

18 §

Ålder för att få börja övningsköra

     För att få påbörja den praktiska delen i förarutbildningen ska den som övar ha fyllt

     a) 15 år för kategori AM 120, AM 121 och T,

     b) 15 år och 6 månader för kategori A1,

     c) 17 år för kategori B,

     d) 17 år och 6 månader för kategori A2,

     e) 19 år och 6 månader för kategori A om han eller hon haft kategori A2 i minst ett år och 6 månader,

     f) 23 år och 6 månader för kategori A i annat fall än under e),

     g) 18 år för kategori BE, C1 och C1E samt för sådan behörighet som anges i 6 §

     h) 18 år för kategori C när det gäller körning inom räddningsväsendet som anges i 9 § 3 mom.,

     i) 20 år för kategori C, CE, D1 och D1E,

     j) 23 år för kategori D och DE.

     k) 18 år för kategori C, CE, D1, D1E och D om personen genomför utbildning enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare eller studerar för gymnasieexamen inom logistik som grundar sig på en läroplan som ger yrkeskompetens enligt landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. För kategori DE är motsvarande ålder 20 år.

 

19 §

Uppsikt under övningskörning

     Övningskörning ska ske under uppsikt av en trafiklärare eller en handledare. Vid övningskörning ska den som har uppsikt över körningen följa med i bilen vid den körandes sida. Vid övningskörning med moped, lätt fyrhjuling och motorcykel ska den som har uppsikt över körningen följa med som passagerare på fordonet eller färdas i ett annat motordrivet fordon.

     Under utbildningens gång ska genomförda teori- och körlektioner an-tecknas i en elevloggbok som ska medföras vid övningskörningen.

     Den som har uppsikt under övningskörningen är att anse som förare av fordonet. Den som övningskör är dock ansvarig förare om övningskörningen sker med fordon i kategori BE, C1E, CE, D1E, DE eller för att förvärva utökad släpvagnsbehörighet enligt 6 § eller om sökanden redan har körkort i kategori B med villkor om begränsning till automatväxlat fordon och övningskörningen ska ske för att upphäva villkoret. Detsamma gäller vid övningskörning för kategori D1 eller D om den som övningskör har körkort för kategori C och vid övningskörning med moped, motorcykel eller lätt fyrhjuling om den som övningskör är ensam på fordonet.

 

20 §

Handledare för privat övningskörning

     Privat övningskörning ska ske under uppsikt av den som är godkänd handledare för den som övningskör. Polismyndigheten får ge sådant godkännande till den som

     1) har körkort och minst fem års erfarenhet av körning av det slag av fordon körningen avser eller, om övningskörningen görs för att förvärva utökad släpvagnsbehörighet enligt 6 §, har sådan behörighet och

     2) någon gång under de senaste fem åren har genomgått en handledarutbildning på fyra lektioner och godkänts i efterföljande teoriprov.

      Motorfordonsbyrån ansvarar för handledarutbildningen och teoriprovet. Motorfordonsbyrån kan dock anlita en utomstående part som anordnar handledarutbildningen efter ansökan om tillstånd. Motorfordonsbyrån har dock rätt att återkalla tillståndet om kraven för utbildningen inte uppfylls.

     En handledare får undervisa två elever samtidigt om handledaren är elevernas förälder, far- eller morförälder, annan vårdnadshavare, barn, barnbarn eller syskon eller person som bor i samma hushåll.

     Den som varit föremål för ett körkortsingripande får endast godkännas som handledare om

     1) ingen körförbudstid har löpt enligt 43 § 1 mom. eller 43 § 2 mom. 1 punkten under de senaste fem åren före ansökan, eller

     2) körkortsingripandet har meddelats enligt 43 § 2 mom. 2 eller 3 punkten och den körförbudstid som löpt under de senaste fem åren före ansökan inte överstigit tre månader.

     Tillståndet ska medföras vid övningskörningen.

     Närmare bestämmelser om vad som ingår i handledarutbildningen och teoriprovet anges i landskapsförordning.

 

21 §

När ett godkännande som handledare blir ogiltigt

     Ett godkännande som handledare för en viss elev gäller så länge elevens körkortstillstånd är giltigt.

     Ett godkännande som handledare upphör att gälla, om handledarens körkort omhändertas eller om övningskörningen sker på ett sätt som inte följer bestämmelserna i denna lag och överträdelsen inte är att anse som ringa.

 

22 §

Utrustning vid övningskörning

     De fordon som används för övningskörning ska uppfylla kraven för fordon som används vid körprov enligt 25 § och vara i samma kategori som anges i körkortstillståndet för den som övar.

     En person- eller paketbil som används i privat övningskörning ska godkännas av motorfordonsbyrån. Fordonet ska vara utrustad med dubbelkommando till fordonets fotbroms eller ha en separat bromsspak kopplad till fotbromsen samt ha en inre och en yttre backspegel för handledaren eller trafikläraren. Ett övningsfordon som används i yrkesmässig förarutbildning ska ändringsbesiktigas.

     Vid privat övningskörning ska fordonet vara försett med en skylt med texten ”ÖVNINGSKÖR” i vitt på grön botten omgiven av en vit bård. Skylten ska ha minimimåtten 460 x 100 mm och bokstäverna ska ha en höjd av minst 50 mm och en stapelbredd av minst 8 mm. På ett fordon som används i yrkesmässig förarutbildning ska skylten ha röd botten. Skylten ska placeras så att den är väl synlig bakifrån men inte så att sikten inifrån fordonet begränsas eller baklyktorna eller registreringsskylten skyms.

     Vid övningskörning med motorcykel eller moped utan täckt kaross ska eleven bära en reflexväst med texten ”ÖVNINGSKÖR” på ryggen.

     Vid övningskörning med motorcykel eller moped där handledaren eller trafikläraren färdas i ett annat fordon, ska eleven ha anordningar för tvåvägskommunikation med handledaren eller trafikläraren under körningen och följefordonet vara märkt som övningsfordon.

 

23 §

Kunskapskrav för att få övningsköra vissa fordon

     För att få övningsköra fordon i kategori BE, C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE samt för att förvärva utökad släpvagnsbehörighet enligt 6 § ska den som övar ha körkort i kategori B.

 

24 §

Säkerhetsutbildning

     Förarexamen i kategori AM 120, AM 121, A1, A2, A eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning avseende körning som är förenad med risker (säkerhetsutbildning). Säkerhetsutbildningen görs på en trafikskola och är tvådelad. Del ett är gemensam för alla kategorier och behandlar riskerna med alkohol, andra droger och trötthet samt andra riskfyllda beteenden och faktorer som kan påverka körförmågan. Del två av säkerhetsutbildningen krävs för att få avlägga förarexamen i kategori A1, A2, A och B. Del två innehåller praktiska moment och tar upp hastighet, säkerhet, förutseende körning och körning under särskilda förhållanden.

     Säkerhetsutbildning krävs dock inte

     1) för kategori A2 eller A om sökanden redan har körkort i kategori A1 eller A2 eller

     2) då sökanden tidigare har haft körkort i den aktuella kategorin.

     Säkerhetsutbildningen kan ges i en simulator, förutsatt att den simulator och det program som används i undervisningen godkänts av motorfordonsbyrån.

     Närmare bestämmelser om vad som ingår i säkerhetsutbildningen utfärdas genom landskapsförordning.

 

5 kap.
Förarexamen och utfärdande av körkort

 

25 §

Förutsättningar för att avlägga förarexamen

     Förarexamen avläggs på motorfordonsbyrån och består av ett teoriprov och ett körprov om inte annat sägs i 26 eller 27 §.

     Sökanden ska tillhandahålla det fordon som behövs för körprovet. Under provet betraktas sökanden som förare.

     Förarexamen får avläggas av den som

     1) har körkortstillstånd,

     2) har sin permanenta bosättningsort på Åland eller sedan minst sex månader studerar här,

     3) uppfyller ålderskravet enligt 9 §,

     4) har genomfört säkerhetsutbildning enligt 24 §,

     5) uppfyller utbildningskraven som anges i landskapsförordning för respektive kategori och presenterar en korrekt ifylld elevloggbok som styrker att läroplanen och kursplanen har följts under utbildningen och att den som övningskör har förvärvat de kunskaper och färdigheter samt den mognad som krävs för att köra fordon i trafiken. För att få avlägga förarexamen för körkort i kategori T krävs dock inte att man övningskört med en trafiklärare eller handledare.

     Trots bestämmelsen i 3 mom. 3 punkten kan teoriprov avläggas upp till en månad innan sökanden uppfyller ålderskravet enligt 9 §. Körprovet ska avläggas inom sex månader från godkänt teoriprov.

     Förarexamen får inte avläggas om körförbudstid löper.

     De fordon som ska användas vid förar­examen ska uppfylla de krav som anges i bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort.

 

26 §

Körprov i vissa fall

     Förarexamen består endast av ett körprov om examen avläggs

     1) för att förvärva utökad släpvagnsbehörighet enligt 6 § eller,

     2) om sökanden redan har körkort i kategori B med villkor om begränsning till automatväxlat fordon och körprovet ska ske för att upphäva villkoret.

     I dessa fall krävs inget körkortstillstånd. Innan ett körprov avläggs ska en ansökan och två nytagna passfoton lämnas in till polismyndigheten.

 

27 §

Körprov för förare av tyngre motorcykel

     Förarexamen består endast av ett körprov om prövningen avser

     1) körkort för kategori A2 för den som har kategori A1 sedan minst två år, eller

     2) körkort för kategori A för den som har kategori A1 eller A2 sedan minst två år.

 

28 §

Godkännande i förarexamen

     Sökanden ska godkännas i förarexamen och i de körprov som anges i 26 och 27 § om examen eller provet visar att han eller hon har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som från trafiksäkerhetssynpunkt och miljösynpunkt krävs för körkortskategorin i fråga.

     Vad som ingår i förarexamen och körproven anges i landskapsförordning.

 

29 §

Utfärdande av körkort

     När sökanden har godkänts i förarexamen utfärdar polismyndigheten körkortet i enlighet med 8 §. Motorfordonsbyrån skriver ut ett bevis på godkänd förarexamen som, tillsammans med en giltig identitetshandling, ger innehavaren rätt att köra i två månader på Åland i väntan på att körkortet lämnas ut. Körkortet får dock inte lämnas ut om sökandens körkortsbehörighet är föremål för ett ingripande enligt 6 kap.

     Körkorten ska överensstämma med körkortsmodellen enligt artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. Motorfordonsbyrån svarar för att körkort tillverkas och levereras till polismyndigheten.

 

30 §

Utvärdering av förarutbildningen och förarexamen

     För att kunna utvärdera förarutbildningen och förarexamen har motorfordonsbyrån rätt att göra en utvärderingskörning med en körkortshavare en till sex månader efter att körkortshavaren godkändes i förarexamen för körkort i kategori B. Deltagandet i utvärderingskörningen är frivilligt och avgiftsfritt.

 

31 §

Den administrativa giltighetstiden

     Ett körkort har en administrativ giltighetstid och ska, för att äga fortsatt giltighet, förnyas innan den tiden löpt ut.

     Körkort i kategori AM 120, AM 121, T, A1, A2, A, B och BE utfärdas för 15 år i sänder. Har körkortshavaren fyllt 60 men inte 66 år när körkortet ska utfärdas ges körkortet en administrativ giltighetstid som går ut när körkortshavaren fyller 70 år. När körkortet utfärdas efter att körkortshavaren fyllt 66 år ges körkortet en administrativ giltighetstid på fem år åt gången.

     Körkort i kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE utfärdas med en administrativ giltighetstid på fem år.

     Motorfordonsbyrån ska senast tre månader innan körkortets administrativa giltighetstid upphör, underrätta körkortshavaren om detta samt om skyldigheten att lämna in läkarutlåtande enligt 35 §. Eventuellt utebliven underrättelse befriar inte körkortshavaren från skyldigheten att förnya körkortet i tid.

 

32 §

När ett körkort blir ogiltigt

      Ett körkort gäller inte om

     1) giltighetstiden har gått ut,

     2) körkortshavaren har meddelats ett interimistiskt körförbud eller en körförbudstid enligt 6 kap.,

     3) det har ersatts med annat körkort,

     4) det har bytts ut mot ett utländskt körkort,

     5) körkortshavaren har ett eller flera giltiga EES-körkort och inte efter uppmaning anger vilket av körkorten som ska behållas eller anger att ett annat än det åländska körkortet ska behållas,

     6) körkortsinnehavet varit förenat med villkor om alkolås och villkorstiden löpt ut,

     7) det inte hämtats ut inom ett år från den dag då det utfärdades eller inom ett år från den dag körkortshavaren hade rätt att hämta ut körkortet efter en körförbudstid eller

     8) körkortet inte har ersatts efter åläggande av polismyndigheten.

     Om körkortshavaren, före fyllda 21 år, avbryter utbildningen enligt 9 § 1 mom. g) punkten och inte heller innehar grundläggande yrkeskompetens ska körkortet förklaras ogiltigt i kategori C och CE. I så fall ska polismyndigheten ålägga körkortshavaren att ansöka om ett nytt körkort med rätt behörighet.

     Ett körkort ska också förklaras ogiltigt om körkortshavaren begär det. Ogiltigheten får begränsas till att avse viss behörighet. I så fall ska körkortshavaren ansöka om ett nytt körkort enligt 35 §.

 

33 §

Ersättande av körkort

     Om ett körkort har förstörts eller kommit bort ska det ersättas med ett motsvarande körkort. Det nya körkortet ska dock ha en giltighetstid i enlighet med 31 §. Körkortshavaren ska anmäla förlusten till polismyndigheten och om möjligt bifoga det förstörda körkortet. Om ett borttappat körkort senare hittas ska det genast överlämnas till polismyndigheten.

     Ett körkort ska också ersättas med ett nytt körkort om körkortshavarens personuppgifter har ändrats eller nya villkor ska införas i körkortet enligt 13 §. En ansökan om att ersätta ett körkort på grund av ändrade personuppgifter ska göras inom tre månader efter att uppgiften ändrades.

 

34 §

Förutsättningar för att få förnya och ersätta körkortet

     Ersättning av körkort som har förstörts eller kommit bort får ske om sökanden har sin permanenta bosättningsort på Åland. Förnyelse och ersättning av körkort i andra fall får ske om sökanden har sin permanenta bosättningsort på Åland eller studerar här sedan minst sex månader.

     Trots vad som sägs i 1 mom. får förnyelse och ersättning av körkort ske om sökanden har ett åländskt körkort och är bosatt i ett land utanför EES.

 

35 §

Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort

     Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort görs hos polismyndigheten. Till ansökan bifogas två nytagna passfoton.

     Om sökanden har fyllt 70 år ska ett läkarutlåtande fogas till ansökan. Detsamma gäller om ansökan avser körkort i grupp 2 eller sökanden har yrkeskörtillstånd och ansökan sker efter att sökanden har fyllt 45 år. Om ansökan avser körkort i grupp 2 och sökanden är under 45 år ska en hälsodeklaration fogas till ansökan. Lider sökanden av något av de medicinska problem som nämns i 10 § kan polismyndigheten ålägga denne att lämna in läkarutlåtande.

     Om det när förnyelse söks har gått mer än två år sedan giltighetstiden för det gamla körkortet gick ut ska sökanden även lämna in intyg över avlagd ny förarexamen.

     Bestämmelser om nytt körkort efter körkortsingripande finns i 6 kap.

     Det gamla körkortet ska lämnas in till polismyndigheten när det nya körkortet lämnas ut.

     Polismyndigheten kan ålägga en körkortshavare att ersätta körkortet om det inte uppfyller kraven i denna lag.

 

36 §

Skyldighet att medföra körkort

     Den som kör ett fordon som kräver körkort ska ha med sig körkortet eller om körkortet efter utfärdande ännu inte har lämnats ut, ett intyg över genomförd förarexamen och en handling som styrker förarens identitet. Även andra tillstånd som krävs enligt denna lag ska finnas i fordonet under färd.

     På begäran av polis eller annan trafikövervakare ska körkortet lämnas över för kontroll. Om föraren inte har med sig körkortet, men hans eller hennes identitet har fastställts och det inte finns anledning att anta att föraren inte har giltigt körkort får färden fortsätta. Föraren kan då åläggas att visa upp körkortet inom en viss tid hos polismyndigheten.

 

37 §

Prövotid

     Första gången en sökande beviljas ett körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T gäller en prövotid på två år. Om körkortshavaren redan har ett giltigt körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T ska prövotiden endast omfatta vad som kan återstå av prövotiden för det äldre körkortet.

 

38 §

Yrkeskörtillstånd

     För att få köra personbil i yrkesmässig persontrafik (taxi) krävs, förutom giltigt körkort, yrkeskörtillstånd som utfärdas av polismyndigheten.

     Yrkeskörtillstånd får utfärdas till den som

     1) har ett giltigt åländskt eller annat EES-körkort i kategori B och har haft det i minst två år,

     2) har avlagt ett godkänt teoriprov för yrkeskörtillstånd på polismyndigheten som visar att sökanden har tillräcklig lokalkännedom och kännedom om bestämmelserna om yrkesmässig persontrafik samt

     3) uppfyller de medicinska krav som gäller för körkort i kategori D.

     Polismyndigheten har rätt att kräva att en innehavare av yrkeskörtillstånd inom en viss tid visar upp ett läkarutlåtande om att de medicinska kraven uppfylls, om det finns skäl att misstänka att tillståndshavaren inte längre uppfyller de föreskrivna kraven. Ett yrkeskörtillstånd gäller till dess innehavaren fyller 66 år. Därefter kan tillståndet förlängas. I sådana fall ges tillståndet en giltighet som motsvarar körkortets giltighetstid.

     Yrkeskörtillstånd får inte beviljas om

     1) sökanden under de fem år som föregår ansökan har gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland, rattfylleri enligt 4 §, grovt rattfylleri enligt 5 § eller smitning enligt 7 § samma lag,

     2) sökanden under de fem år som föregår ansökan har gjort sig skyldig till brott mot liv eller hälsa, brott som annars utvisar våldsamt uppträdande, sexualbrott eller något annat brott som visar att han eller hon är uppenbart olämplig som taxiförare, eller

     3) en körförbudstid längre än en månad har löpt under det senaste året före ansökan med anledning av något annat brott som anges i 43 §.

 

39 §

Återkallande av yrkeskörtillstånd

     Polismyndigheten ska återkalla ett yrkeskörtillstånd om tillståndshavaren

     1) inte längre uppfyller villkoren för beviljande av yrkeskörtillstånd,

     2) inte följer uppställda tillståndsvillkor,                   

     3) inte lämnar in föreskrivna läkarutlåtanden eller underlåter att följa ett åläggande av polismyndigheten att lämna in utlåtande från specialistläkare eller krav på nytt körprov, eller

     4) själv anhåller om att tillståndet ska återkallas.

     Uppstår skäl för återkallande av ett yrkeskörtillstånd ska frågan prövas utan dröjsmål.

     Ett yrkeskörtillstånd återkallas under så lång tid som körförbudstiden löper eller tills vidare om återkallelsen beror på att tillståndshavaren inte uppfyller de medicinska kraven eller inte följer ett åläggande enligt 1 mom. 3 punkten. Om tillståndshavaren inte följer uppställda tillståndsvillkor eller gjort sig skyldig till brott som anges i 38 § 4 mom. 1 eller 2 punkten återkallas yrkeskörtillståndet mellan två månader och fem år. När återkallandets längd bestäms ska allvarligheten i den eller de gärningar som ligger till grund för återkallandet och under vilka omständigheter den eller de begåtts särskilt beaktas. Ett körkort villkorat av alkolås enligt 7 kap. är i sig inget hinder mot innehav av yrkeskörtillstånd. Körkortshavaren får tillbaka rätten att köra taxi när yrkeskörtillståndet har återlämnats.

 

6 kap.
Körkortsingripanden

 

40 §

Inledning

     Ett körkortsingripande kan ske genom att körkortet omhändertas och körkortshavaren ges en körförbudstid eller genom att körkortsinnehavet förenas med villkor om alkolås.

     Vid ett körkortsingripande är körkortshavaren skyldig att överlämna sitt körkort till polismyndigheten. Vägrar körkortshavaren att överlämna körkortet ska det fråntas honom eller henne. Körkortshavaren återfår rätten att köra körkortspliktiga fordon när körkortet återlämnas. Om körkortet inte har omhändertagits av polisen återfår körkortshavaren rätten att köra körkortspliktiga fordon när ett nytt körkort lämnas ut.

     Vad som i detta kapitel sägs om körkort gäller även för körkortstillstånd och vad som sägs om körkortshavare gäller även innehavare av körkortstillstånd. Villkor om alkolås gäller dock endast den som har körkort.

 

41 §

Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort

     En polisman har rätt att meddela en körkortshavare ett interimistiskt körförbud och omhänderta körkortet

     1) om körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 1 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 1 punkten samma lag eller brott mot bestämmelser om transport av farliga ämnen enligt landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen,

     2) om körkortshavaren befaras ha gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 2 eller 3 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 2 eller 3 punkten samma lag, grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland eller smitning enligt 7 § samma lag,

     3) om det på sannolika skäl kan antas att körkortshavaren kommer att meddelas en körförbudstid enligt 43 § 2 mom. 1 eller 2 punkten eller

     4) det är uppenbart att körkortshavaren på grund av sjukdom, skada eller dylikt inte har förmåga att köra körkortspliktiga fordon på ett trafiksäkert sätt.

     En polisman har rätt att omhänderta körkortet

     1) om körkortet är ogiltigt enligt 32 § eller

     2) om ett utländskt körkort är ogiltigt på grund av att förutsättningarna i 61 eller 62 § inte är uppfyllda.

     En polisman kan i fall som avses i 1 mom. 3 punkten ge körkortshavaren rätt att avsluta pågående färd, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten och körkortsingripandet inte beror på att körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till olovlig körning.

     Vid körkortsingripande enligt 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten ska körförbudstiden gälla tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av polismyndigheten eller domstolen. En körkortshavare kan dock få rätt att under vissa förutsättningar köra motordrivet fordon i enlighet med bestämmelserna i kapitel 7 trots ett interimistiskt körförbud enligt 1 punkten.

     Vid körkortsingripande enligt 1 mom. 2 punkten ska polismyndigheten snarast pröva frågan. Om polismyndigheten då finner att körkortshavaren på sannolika skäl har gjort sig skyldig till de aktuella gärningarna ska polismyndigheten besluta att det interimistiska körförbudet ska bestå i avvaktan på domstolens avgörande.

     Polismyndigheten ska omedelbart återlämna körkortet om åtal inte väcks eller domstolen förkastar åtalet.

 

42 §

Körkortsingripande på grund av hastighetsöverträdelse

     Polisman ska omhänderta körkortet och ge körkortshavaren en tio dagar lång körförbudstid om föraren överskridit gällande hastighetsbegränsning eller fordonsbegränsad hastighet med minst 30 km i timmen. Polismannen kan ge föraren rätt att avsluta den pågående färden, om det kan ske utan att trafiksäkerheten äventyras.

     Om körkortshavaren inte är bosatt på Åland och ska resa ut ur landskapet ska polismyndigheten avbryta verkställigheten och återlämna körkortet. Om personen återvänder till Åland inom sex månader är han eller hon skyldig att på nytt lämna in körkortet till polismyndigheten för att inte göra sig skyldig till olovlig körning.

     Kan hastighetsöverträdelsen anses försvarbar för att körkortshavaren därigenom avsett att undanröja trängande fara för eget eller annans liv eller hälsa eller av annat synnerligen vägande skäl får polismyndigheten avstå från att omhänderta körkortet. Den som har fått körkortet omhändertaget med stöd av 1 mom. men anser att hastighetsöverträdelsen är försvarbar har rätt att få saken prövad av polismyndigheten. Ärendet ska avgöras snarast.

     Efter tio dagar kan körkortet återfås på polismyndigheten. Körkortshavaren får tillbaka rätten att köra när körkortet har återlämnats.

 

43 §

Fastställande av körförbudstid

     I samband med att föraren av ett motordrivet fordon döms för

     1) grovt äventyrande av trafiksäkerheten,

     2) rattfylleri eller grovt rattfylleri,

     3) smitning eller,

     4) brott mot bestämmelserna om transport av farliga ämnen,

ska domstolen bestämma en tid inom vilken den som dömts för brottet inte får köra körkortspliktiga fordon (körförbudstid). Om föraren även har gjort sig skyldig till olovlig körning enligt 8 § trafikbrottslagen för landskapet Åland ska detta beaktas när körförbudstiden bestäms. En körkortshavare får dock under vissa förutsättningar köra motordrivet fordon i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. trots att domstolen bestämt en körförbudstid enligt 2 punkten.

     Polismyndigheten bestämmer en körförbudstid om

     1) körkortshavaren gjort sig skyldig till olovlig körning eller, under förutsättning att överträdelsen inte kan anses som ringa, vid förande av ett motordrivet fordon har kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan än i 42 § avsedd regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt.

     2) körkortshavaren vid förande av motordrivet fordon tre gånger inom ett år alternativt fyra gånger inom två år, eller som innehavare av körkort förenat med prövotid två gånger inom ett år, gjort sig skyldig till gärning som är straffbar enligt 2 eller 11 § trafikbrottslagen för landskapet Åland, med undantag för andra gärningar som bestraffas med ordningsbot än fortkörningsförseelser, eller till detektorförseelse som avses i landskapslagen (2003:11) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen eller till brott mot landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare,

     3) körkortshavaren utomlands har dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri eller där gjort sig skyldig till en sådan gärning om gärningen även är straffbar i landskapet,

     4) körkortshavarens förutsättningar för att köra ett fordon som kräver körkortsbehörighet är så väsentligt begränsade på grund av sjukdom, skada eller dylikt att han eller hon inte längre uppfyller kraven för att beviljas körkortstillstånd,

     5) körkortshavaren inte följer ett åläggande att lämna in läkarutlåtande, synintyg eller intyg om godkänd förarexamen eller del av sådant prov enligt 46 §, eller

     6) hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består.

 

44 §

Körförbudstid

     Den körförbudstid som domstolen fattar beslut om enligt 43 § 1 mom. 1, 3-4 punkten ska vara högst fem år. Den körförbudstid som polismyndigheten fattar beslut om enligt 43 § 2 mom. 1-3 punkten får inte överstiga sex månader. När körförbudstiden bestäms ska hänsyn tas till konsekvenserna för personens försörjning och dennes behov av att röra sig i trafiken. Den som gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten ska ges en körförbudstid på minst tre månader. När en körförbudstid bestäms enligt 43 § 2 mom. 4-6 punkten gäller den tills vidare.

     Den körförbudstid som domstolen ska fatta beslut om enligt 43 § 1 mom. 2 punkten, ska bestämmas till minst ett år vid rattfylleri och till minst två år vid grovt rattfylleri eller om personen tidigare dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri och mindre än fem år gått mellan gärningarna.

     När körförbudstiden bestäms ska den tid som körkortet varit omhändertaget räknas av. Om ett körkort har varit omhändertaget under minst så lång tid som skulle ha bestämts som körförbudstid, ska det när ärendet slutligt avgörs beslutas att ytterligare körkortsingripande inte ska ske.

     Utslaget verkställs även om det överklagas.

 

45 §

Varning

     Polismyndigheten kan, i stället för att ge körkortshavaren en körförbudstid, ge denne en varning i sådana fall som anges i 43 § 2 mom. 2 punkten om gärningarna inte ska anses vara ett tecken på likgiltighet för bestämmelserna om vägtrafik eller de påföljder som han eller hon har dömts till eller meddelats på grund av brott mot dem och körkortshavaren inte under de senaste fem åren blivit varnad eller fått sitt körkort omhändertaget. Gör körkortshavaren sig skyldig till en ny gärning som anges i 43 § 2 mom. 2 punkten inom ett år efter att ha fått varningen ska polismyndigheten omhänderta körkortet och bestämma en körförbudstid enligt 44 §.

 

46 §

Kontroll av hälsotillstånd och prestationsförmåga

     Om det finns anledning att anta att en körkortshavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att beviljas körkortstillstånd, får polismyndigheten ålägga körkortshavaren att ge in ett läkarutlåtande eller synintyg utfärdat av läkare eller optiker som visar att han eller hon uppfyller de medicinska kraven för körkortsinnehavet eller besluta att körkortshavaren ska genomföra ett nytt körprov eller avlägga en ny förarexamen.

     Polismyndigheten kan besluta att en körkortshavare ska lämna in ett läkarutlåtande över att körkortshavaren uppfyller de medicinska kraven för körkortstillstånd, om körkortshavaren vid två tillfällen under det senaste året omhändertagits enligt polislagen för Åland, för att personen på grund av berusning inte kunnat ta vara på sig själv eller vid två tillfällen under det senaste året gjort sig skyldig till narkotikabrott eller straffbart bruk av narkotika som innefattar användning av narkotika.

 

47 §

Läkares anmälningsplikt

     Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att han eller hon inte uppfyller de medicinska krav som krävs för fortsatt körkortsinnehav, ska läkaren, trots bestämmelser om sekretess, anmäla det till polismyndigheten. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren och upplysa denne om hur körförmågan påverkas av hälsotillståndet.

     Anmälan behöver inte göras, om det är sannolikt att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon så länge de medicinska hindren består eller om det är uteslutet att körkortshavaren fortsättningsvis kommer att kunna köra sådant fordon.

     Om en läkare vid undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning, ska läkaren anmäla även detta förhållande till polismyndigheten.

     En anmälan får bara innehålla uppgiften om att personen inte uppfyller de medicinska kraven för körkortstillstånd samt vilka andra åtgärder läkaren föreslår för att närmare utreda personens hälsotillstånd och hur det påverkar körförmågan.

     Närmare bestämmelser om vilka sjukdomar eller handikapp en läkare är skyldig att anmäla anges i landskapsförordning.

 

48 §

Ansökan om nytt körkort

     Ansökan om utfärdande av nytt körkort får lämnas in till polismyndigheten tidigast tre månader innan körförbudstiden löper ut eller, om körförbudstiden gäller tills vidare, då förhållandena har ändrats.

     Efter en körförbudstid som varat mer än ett år ska ett nytt körkort utfärdas om sökanden har beviljats körkortstillstånd, har avlagt godkänd förarexamen och även i övrigt uppfyller kraven i 8 §. Om körkortet omfattade någon av behörigheterna i grupp 2, får det nya körkortet ges sådan behörighet endast om den sökande i samband med ansökan har visat att de medicinska kraven för att ha behörigheten är uppfyllda. Förarexamen ska avläggas för den mest kvalificerade behörigheten som körkortet omfattade.

     Har körförbudstiden bestämts till högst ett år återlämnas det gamla körkortet såvida inte körkortets administrativa giltighetstid har gått ut.

     Om prövotid löpte och körkortet omhändertagits med stöd av 43 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten eller 2 mom. 1 eller 2 punkten krävs, utöver kraven i 2 mom., en genomförd av landskapsregeringen godkänd kurs om attityd och trafik samt ny förarexamen. Vad som ingår i och vem som ansvarar för kursen attityd och trafik anges i landskapsförordning.

     Körkortshavaren får tillbaka rätten att köra när körkortet har återlämnats eller det nya körkortet har lämnats ut.

 

7 kap.
Villkor om alkolås för körkortsinnehav

 

49 §

Krav för att få körkort villkorat av alkolås

     En rätt att köra motordrivet fordon med alkolås under viss tid (villkorstid) får enligt bestämmelserna i detta kapitel ges den som har ett åländskt körkort, ett körkort utfärdade i någon annan stat inom EES eller ett körkort som uppfyller kraven i 65 § och som har sin permanenta bosättningsort på Åland och är föremål för ett körkortsingripande på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring. Körkortsinnehavet ska i dessa fall vara villkorat av alkolås.

     Bestämmelserna tillämpas inte om prövotid enligt 37 § löpte vid tidpunkten för brottet och en körförbudstid har meddelats även på annan grund än rattfylleri eller grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring.

 

50 §

Ansökan om alkolås

     Rätt att köra körkortspliktiga fordon med alkolås beviljas efter ansökan.

     En ansökan om körkort villkorat av alkolås ska innehålla

1)      ett läkarutlåtande med synintyg och provtagning utfärdat av en läkare med god kunskap om och erfarenhet av missbruksfrågor och

2)      en förklaring om att sökanden är villig att uppfylla de särskilda villkor som gäller för körkortsinnehav enligt detta kapitel.

     Ansökan jämte två nytagna passfoton ska ges in till polismyndigheten som fattar beslut om beviljande och återkallande av körkort villkorat av alkolås enligt detta kapitel.

     Om det är sannolikt att domstolen kommer att finna körkortshavaren skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri till följd av alkoholförtäring, får polismyndigheten redan när körkortet är omhändertaget enligt 41 § 1 mom. 1 punkten efter ansökan fatta beslut om beviljande av körkort villkorat av alkolås.

     Polisen ska vid förundersökningen informera den misstänkta om möjligheten att ansökan om körkort villkorat av alkolås och informera om innehållet i samt villkoren och de ungefärliga kostnaderna för alkolåset.

 

51 §

Hinder mot att bevilja ansökan

     Ansökan får inte bifallas, om sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms olämplig för körkortsinnehav villkorat av alkolås. Lämplighet förutsätter att sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt inte har något annat drogmissbruk än alkohol och i övrigt uppfyller de medicinska krav som gäller körkortstillstånd enligt 10 §.

 

52 §

Villkorstid

     Bifalls en ansökan gäller en villkorstid på ett år, om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri.

     Om körkortshavaren gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller tidigare dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri och mindre än fem år gått mellan gärningarna, gäller i stället en villkorstid på två år

 

53 §

Villkor för föraren

     Den som har ett körkort villkorat av alkolås får inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som är utrustade med ett alkolås som är godkänt enligt 59 §. Föraren får endast framföra körkortspliktiga fordon på Åland. Fordonet ska ändringsbesiktigas efter det att alkolåset har monterats och efter att det har tagits bort.

     Var 60:e dag ska alkolåsets minne läsas av hos en representant som har befullmäktigats av alkolåstillverkaren som har anmälts till motorfordonsbyrån. I övrigt ska körkortshavaren följa de bestämmelser om installation, användning och kontroller av alkolås som meddelas med stöd av denna lag. Körkortshavaren svarar själv för sina kostnader som följer av beslutet om körkort villkorat av alkolås.

     Inom sex månader från att körkortet villkorat av alkolås beviljats ska körkortshavaren genomgå en av landskapsregeringen godkänd kurs om alkohol och trafik.

     Om körkortshavaren bryter mot denna paragraf och därigenom inte längre bedöms uppfylla kraven på lämplighet, ska körkortet villkorat av alkolås återkallas. En körförbudstid ska då bestämmas som motsvarar den återstående villkorstiden. Detsamma gäller om körkortshavaren under villkorstiden inte längre uppfyller de krav på lämplighet som anges i 51 §.

 

54 §

Utfärdande av körkort villkorat av alkolås

     När ett körkortsinnehav ska villkoras av alkolås, ska ett nytt körkort utfärdas och uppgiften om att behörigheten är villkorad av alkolås finnas på körkortet.

     Om körkortet inte är åländskt utan utfärdat i en annan EES-stat eller tredje land ska det bytas ut mot ett åländskt körkort.

     Om en körförbudstid även ska ges på annan grund, ska körkortet villkorat av alkolås utfärdas efter körförbudstiden.

 

55 §

Körförbudstid under pågående villkorstid

     Om en körkortshavare med ett körkort villkorat av alkolås, under på-gående villkorstid, meddelas en körförbudstid som överstiger en månad ska ett nytt körkort villkorat av alkolås, på ansökan, utfärdas efter körkortsingripandet. Den nya villkorstiden ska då motsvara den tid som återstod av villkorstiden när körkortet villkorat av alkolås omhändertogs. I andra fall återfås körkortet utan att villkorstiden ändras.

     Om ett körkortsingripande sker under pågående villkorstid och körkortshavaren på grund av det inträffade inte längre bedöms uppfylla kraven på lämplighet enligt 51 §, ska körkortet villkorat av alkolås återkallas.

     Vid återkallelse enligt 2 mom. får körförbudstiden inte underskrida den återstående villkorstiden eller den kortaste körförbudstid som gäller vid körkortsingripande på grund av en sådan händelse som föranleder att körkortet villkorat av alkolås återkallas.

     Om prövotid löpte vid tidpunkten för den händelse som föranleder fråga om körkortsingripande, ska körkortet villkorat av alkolås alltid återkallas.

 

56 §

Särskilda krav för att återfå körkortet

     När villkorstiden för körkort villkorat av alkolås är slut får ett nytt körkort utan villkor om alkolås utfärdas efter ansökan, om sökanden uppfyller kraven för körkortstillstånd. Om det i beslutet om villkor om alkolås finns andra krav som ska uppfyllas för utfärdande gäller även de kraven. Detsamma gäller ett beslut av polismyndigheten som fattats efter beslutet om villkor om alkolås men innan villkorstiden löpt ut.

 

57 §

Polisens rätt att kontrollera alkolåset

     En polisman har rätt till tillträde till ett körkortspliktigt fordon som framförs av en person med körkort villkorat av alkolås, för att kontrollera att fordonet har ett alkolås av godkänd typ som uppfyller föreskrivna krav i fråga om montering, funktion och användning. Kontrollen ska utföras så att den inte orsakar större olägenheter än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet.

 

58 §

Behandling av uppgifterna om användning av alkolåset

     Personuppgifter och uppgifterna om användning av alkolåset som samlas in av alkolåstillverkarens representant är sekretessbelagda och ska hållas åtskilda från representantens övriga kundregister.

     Alkolåstillverkaren eller dennes representant ska utan dröjsmål underrätta polismyndigheten, om körkortshavaren har försummat sin skyldighet att föra fordonet för avläsning av alkolåsets minne, om alkolåset på kundens begäran har lösgjorts från fordonet eller om det i samband med avläsningen av alkolåsets minne har framgått att alkolåset har manipulerats för att störa eller förhindra dess funktion.

     Representanten och alkolåstillverkaren får behandla personuppgifter och uppgifter om användning av alkolåset bara om verkställigheten av denna lag kräver det. På behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (FFS 523/1999). På den som sköter uppgifter som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

     På översändande av uppgifter om användningen till alkolåstillverkare i stater utanför Europeiska unionen tillämpas vad som föreskrivs i personuppgiftslagen om översändande av personuppgifter till stater utanför Europeiska unionen.

     Representanten och alkolåstillverkaren får bevara körkortshavarens personuppgifter och uppgifterna om användning av alkolåset högst fem år efter det att villkorstiden för körkort villkorat av alkolås gått ut. Efter det ska uppgifterna förstöras.

 

59 §

Godkännande av alkolås

     För att ett alkolås ska få säljas, överlåtas eller användas på Åland ska det uppfylla de krav som anges i lagen om godkännande av alkolås för användning i trafik (FFS 1109/2010).

 

60 §

Närmare bestämmelser

     Närmare bestämmelser om alkolåsets funktion och montering, avläsning av alkolåsets minne och överlämnande av uppgifter om användningen till polismyndigheten utfärdas genom landskapsförordning.

 

8 kap.
Utländska körkort

 

61 §

Giltighet på Åland av EES-körkort

     Ett EES-körkort gäller på Åland om

     1) körkortshavaren uppfyller de ålderskrav som anges 9 §,

     2) EES-körkortet är giltigt i den utfärdande staten och

     3) EES-körkortet inte har bytts ut mot ett åländskt körkort.

     Ett EES-körkort gäller inte på Åland om körkortshavaren har ett åländskt körkort som är omhändertaget, körkortshavaren har meddelats en körförbudstid eller körkortshavaren i fall som avses i 32 § 1 mom. 5 punkten har förklarat att han eller hon vill behålla det åländska körkortet.

 

62 §

Giltighet på Åland av körkort utfärdade av tredje land

     Ett körkort som är utfärdat av tredje land gäller på Åland om körkortshavaren uppfyller de ålderskrav som anges i 9 § och körkortet är giltigt i den utfärdande staten och

     1) uppfyller kraven för nationella körkort i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19 september 1949 (FördrS 11/1959) eller Wien den 8 november 1968 (FördrS 30/1986),

     2) är utfärdat på engelska, tyska eller franska, eller i annat fall åtföljs av en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska samt är försett med fotografi av körkortshavaren alternativt åtföljs av en identitetshandling försedd med fotografi, eller

     3) åtföljs av ett internationellt körkort som är utfärdat av den stat där körkortshavaren vid tiden för utfärdandet hade sin permanenta bosättningsort och enligt någon av de omnämnda konventionerna eller enligt den konvention om vägtrafik som har undertecknats i Paris den 24 april 1926.

     Körkortet gäller på Åland i två år från det att körkortshavaren bosatte sig i Finland men ger inte körkortshavaren rätt att köra en Ålandsregistrerad lastbil eller buss i förvärvssyfte. Ett körkort som är utfärdat i tredje land efter att körkortshavaren fick sin permanenta bosättningsort på Åland eller i riket är inte giltigt.

 

63 §

Ingripande mot utländska körkort

     Om det finns grund för ett körkortsingripande som avses i 6 kap. mot en körkortshavare med ett EES-körkort eller ett körkort utfärdat i tredje land tillämpas samma bestämmelser som vid ingripande mot ett åländskt körkort.

     Om körkortshavaren inte har sin permanenta bosättningsort på Åland eller i riket och ska resa ut ur landet ska polismyndigheten på begäran återlämna körkortet även om körkortsingripandet inte har upphört. Så länge en körförbudstid löper har körkortshavaren inte rätt att köra något körkortspliktigt fordon i landskapet.

 

64 §

Utbyte av EES-körkort

     Om innehavaren av ett EES-körkort har sin permanenta bosättningsort på Åland eller har studerat här sedan minst sex månader får EES-körkortet bytas ut mot ett likvärdigt åländskt körkort enligt bestämmelserna i 35 §.

     Om ett EES-körkort i utfärdandelandet är föremål för någon typ av körkortsingripande, får det inte bytas ut eller ersättas.

     Om innehavaren av ett EES-körkort har sin permanenta bosättningsort på Åland ska ett EES-körkort som förstörts eller kommit bort ersättas med ett likvärdigt åländskt körkort. Polismyndigheten ska utfärda ersättningskörkortet utifrån de uppgifter de har tillgängliga eller då så är lämpligt utifrån ett intyg från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprungliga körkortet.

     Det gamla EES-körkortet ska återlämnas till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat körkortet tillsammans med en förklaring till varför körkortet återlämnas.

 

65 §

Utbyte av körkort utfärdat av tredje land

     Ett körkort som är utfärdat av tredje land och uppfyller kraven i 62 § får bytas ut mot ett åländskt körkort i kategori A1, A2, A och B utan krav på ny förarexamen, om

     1) sökanden ansöker om och beviljas körkortstillstånd för att byta ut körkortet inom tvåårsfristen, och innan körkortets giltighetstid går ut, samt

     2) sökanden visar att han eller hon har kört bil eller motorcykel i minst sex månader i Finland och har sin permanenta bosättningsort på Åland.

     Det gamla körkortet ska lämnas in till polismyndigheten innan det nya körkortet får lämnas ut. Körkortet ska på begäran återlämnas till innehavaren, när han eller hon flyttar från Finland och lämnar in sitt åländska körkort till polismyndigheten. Utbytet samt förnyelser eller utbyten som sker senare registreras på det nya körkortet med kod 70.

 

9 kap.
Körkortsregister

 

66 §

Uppgifter i körkortsregistret

     Motorfordonsbyrån ska föra ett körkortsregister. I registret ska följande uppgifter föras in:

     a) fullständigt namn, personbeteckning och adress för den som avses med registreringen,

     b) ansökan och beviljande samt återkallelse av körkortstillstånd, utfärdande av körkort, beviljande samt återkallelse av yrkeskompetensbevis, yrkeskörtillstånd, trafiklärartillstånd och godkännande som handledare samt beslut om varning, interimistiska körförbud, omhändertaganden av körkort och körförbudstider,

     c) behörighet i körkortet samt eventuella villkor,

     d) uppgifter om straff och andra påföljder som dömts för brott mot trafikbrottslagen för landskapet Åland eller för detektorförseelse som avses i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen eller för brott mot landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, dock så att uppgift om ordningsböter registreras endast om ordningsboten förelagts för överträdelse av hastighetsbegränsning,

     e) uppgifter om förarundervisning och förarexamen, godkänd handledarutbildning, utbildning för grundläggande yrkeskompetens eller fortbildning enligt landskapslag om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare samt

     f) uppgifter om tillstånd till transport av farliga ämnen.

     Registret upptar även personuppgifter om de personer som saknar körkort och som dömts till straff och andra påföljder för brott som nämns i 1 mom. d punkten samt uppgifter om de straff och andra påföljder som nämnda personer dömts till för dessa brott. I registret införs även relevanta uppgifter om personer bosatta i landskapet med körkort från riket eller något annat nordiskt land som dömts till straff för något brott enligt 1 mom. d punkten.

 

67 §

Hantering och införande av uppgifter i körkortsregistret

     Uppgifter ur körkortsregistret får lämnas till polismyndigheten, till myndigheter inom EES som handlägger körkortsärenden och till den som uppgifterna gäller. Polismyndigheten har även rätt att föra in uppgifter i registret. Finner polismyndigheten felaktigheter i körkortsregistret ska dessa meddelas till motorfordonsbyrån.

     Den som anordnar inledande teorikurs eller säkerhetsutbildning ska meddela motorfordonsbyrån när en elev har genomfört kursen eller del av säkerhetsutbildningen. Sådant meddelande ska ske genom elektronisk överföring i ett system som har godkänts av motorfordonsbyrån.

     Information om körkort och anknytande uppgifter och åtgärder som ska utbytas inom ramen för ömsesidigt erkännande av i EES-stater utfärdade körkort förmedlas ur körkortsregistret med hjälp av nätverket för EU-körkort.

     Motorfordonsbyrån kan tillåta att uppgifter i körkortsregistret under dess tillsyn studeras för vetenskaplig forskning eller annat därmed jämförligt ändamål. I sådana fall ska uppgifterna anonymiseras.

 

68 §

Gallring av uppgifter i körkortsregistret

     När någon som finns registrerad har avlidit, ska uppgifterna om honom eller henne snarast gallras ur registret.

     Uppgifter om trafikbrott, körkortsingripanden och interimistiska körförbud ska gallras ur registret sedan tio år förflutit från det att en dom eller ett beslut har vunnit laga kraft.

     Uppgifter om godkännande som handledare gallras ur registret när tillståndet förfallit.

 

10 kap.
Ansvar och överklagande

 

69 §

Ansvar

     Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 36 § kan föreläggas en ordningsbot på 20 €. Föraren ska inte dömas till straff om körkortet ska förnyas eller bytas ut och föraren före färden har återlämnat körkortet eller gjort anmälan om att det förstörts eller kommit bort, eller om förarens identitet har kunnat fastställas.

     Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte överlämnar ett ogiltigt körkort till polismyndigheten kan föreläggas en ordningsbot på 20 €.

     Den som kör taxi utan giltigt yrkeskörtillstånd ska dömas till böter.

     Den som på annat sätt bryter mot denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser ska dömas till straff i enlighet med vad som är föreskrivet i trafikbrottslagen för landskapet Åland.

 

70 §

Överklagande

     Polismyndighetens eller motorfordonsbyråns beslut enligt denna lag eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser får, inom trettio dagar från delfåendet, överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

     Ett åläggande att ge in läkarutlåtande eller bevis om godkänd förarexamen får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket ärendet avgörs.

     Trots överklagande kan ett beslut som polismyndigheten fattar med stöd av denna lag verkställas.

 

__________________

 

     Med de undantag som föreskrivs i 2 och 3 mom. träder denna lag i kraft den ...

     Bestämmelserna i 5 § och 9 § 4 mom. träder dock i kraft redan den …

     Bestämmelserna i 7 kap. träder i kraft den …

     Genom denna lag upphävs körkortslagen (1991:79) för landskapet Åland med undantag för 35 a §. Om det i en landskapslag eller landskapsförordning hänvisas till en bestämmelse i den upphävda körkortslagen som har ersatts av en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen. Om det i någon annan landskapslag eller landskapsförordning talas om körkortsklass avses körkort av en viss kategori.

     Beslut som en myndighet har fattat med stöd av den upphävda körkortslagen som är gällande när denna lag träder i kraft ska fortfarande gälla om inte annat föreskrivs i dessa övergångsbestämmelser.

     Vid förnyande, ersättande eller utbyte av ett körkort som utfärdats enligt tidigare gällande lag tillämpas bestämmelserna i denna lag.

     Körkortshavare med körkort i kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D, DE eller körkortshavare med yrkeskörtillstånd som har utfärdats före denna lags ikraftträdande med en längre administrativ giltighetstid än fem år ska efter att denna lag trätt i kraft lämna in läkarutlåtande vid 45, 50, 55, 60 och 65 års ålder.

     Den som har erhållit körkort i kategori T före denna lags ikraftträdande har även rätt att köra fordon i kategori AM.

     Den som har erhållit körkort i kategori A1 före den 19 januari 2013 har även rätt att framföra fordon i kategori T.

     Den som har erhållit körkort i kategori A1 och A före den 19 januari 2013 har rätt att köra tre- och fyrhjulingar.

     Den som har erhållit körkort i kategori A för mellantung motorcykel före den 19 januari 2013 har rätt att köra alla typer av motorcykel två år efter utfärdandet.

     Körkort i kategori M motsvarar körkort i kategori AM enligt denna lag.

     Körkort i kategori KT motsvarar körkort i kategori A enligt denna lag.

     Körkort som har utfärdats enligt de bestämmelser som gällde innan denna lag träder i kraft och som har en sista giltighetsdag som sträcker sig längre än den 18 januari 2033 måste bytas ut mot ett körkort som uppfyller kraven i denna lag före den 19 januari 2033. Körkort som inte har bytts ut innan den 19 januari 2033 blir ogiltiga efter detta datum. Detta gäller även ett EES-körkort när körkortshavaren har sin permanenta bosättningsort på Åland.

     Den som har påbörjat en förarutbildning enligt tidigare läroplan har rätt att slutföra utbildningen inom ett år efter denna lags ikraftträdande. Den tilläggsundervisning som anges i 38 § i den upphävda körkortslagen ska genomgås av den som avlagt förarexamen före denna lags ikraftträdande eller om man genomfört utbildningen enligt tidigare gällande läroplan, om inte säkerhetsutbildningen del 2 enligt denna lag genomförts.

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om trafikskolor

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Definition

     Med trafikskola avses inrättning för bedrivande av yrkesmässig utbildning av förare av fordon som kräver körkortsbehörighet.

 

2 §

Tillstånd att driva trafikskola

     En trafikskola får endast drivas med tillstånd av motorfordonsbyrån.

     Tillstånd får ges till en fysisk eller juridisk person som har rätt att utöva näring på Åland och som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden bedöms ha förutsättningar att ge en god förarutbildning. Tillräckliga ekonomiska förhållanden förutsätter att sökanden inte har skulder som drivs in genom utsökning och med hänsyn till sökandens betalningsförmåga inte är obetydliga.

     Tillståndet att driva en trafikskola kan begränsas till undervisning av vissa körkortskategorier.

     Ett tillstånd att driva trafikskola kan inte överlåtas.

 

3 §

Personal

     Vid en trafikskola ska det finnas en trafikskolechef som svarar för att skolan drivs på det sätt som sägs i 2 § 2 mom. och en eller flera godkända trafiklärare som bedriver utbildningen.

     Trafikskolechefen kan även vara trafiklärare.

     Frågor om godkännande som trafikskolechef och trafiklärare prövas av motorfordonsbyrån.

 

4 §

Villkor för trafiklärartillstånd

     Motorfordonsbyrån beviljar trafiklärartillstånd till sökande som

     1) har ett giltigt körkort med minst kategori B och har haft det i minst tre år,

     2) har lämnat in ett högst tre månader gammalt läkarutlåtande som visar att sökanden uppfyller de medicinska kraven för körkort i grupp 2 enligt körkortslagen (xx:xx) för Åland,

     3) har den behörighet som utbildningen avser,

     4) har avlagt examen för trafiklärare eller innehar, av landskapsregeringen godkänd, motsvarande kompetens och

     5) inte under de senaste fem åren har gjort sig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri eller andra grova eller upprepade trafikbrott eller gjort sig skyldig till brott mot liv och hälsa eller brott som annars tyder på våldsamt uppträdande, sexualbrott eller något annat motsvarande brott som visar att sökanden är uppenbart olämplig som trafiklärare.

     Ett trafiklärartillstånd kan avse utbildning för en eller flera körkortskategorier.

     Med körkortsbehörighet i 1 mom. jämställs körkort utfärdat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

     Innan ett trafiklärartillstånd beviljas ska utlåtande gällande i 1 mom. 5 punkten nämnda omständigheter inhämtas från polismyndigheten.

     Trafiklärartillståndet ska medföras i fordonet vid all undervisning.

 

5 §

Tillsyn och återkallande av trafikskolans tillstånd

     Motorfordonsbyrån svarar för tillsynen över trafikskolorna och ska återkalla tillståndet att driva trafikskola, om

     1) trafikskolan inte längre uppfyller kraven för tillstånd enligt 2 § 2 mom.,

     2) utbildningen i trafikskolan bedrivs i strid mot gällande bestämmelser eller i övrigt på ett otillfredsställande sätt, eller

     3) undervisning inte har bedrivits vid skolan under de senaste tolv månaderna.

     Innan ett tillstånd återkallas ska trafikskolechefen ges en rimlig frist att rätta till den eller de brister eller försummelser som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten.

     Ett tillstånd kan också återkallas på trafikskolechefens begäran.

 

6 §

Återkallande av trafiklärartillstånd

     Motorfordonsbyrån ska återkalla ett trafiklärartillstånd om trafikläraren uppvisar allvarliga brister i utbildningen av förare eller inte längre uppfyller kraven i 4 §.

     Om en trafiklärare meddelas en körförbudstid återkallas trafiklärartillståndet under så lång tid som körförbudstiden löper eller tills vidare om körkortsingripandet beror på att trafikläraren inte uppfyller de medicinska kraven. Om tillståndshavaren inte följer uppställda tillståndsvillkor, uppvisar allvarliga brister i utbildningen av förare eller gjort sig skyldig till brott som anges i 4 § 1 mom. 5 punkten återkallas trafiklärartillståndet mellan två månader och fem år. När återkallandets längd bestäms ska allvarligheten i den eller de gärningar som ligger till grund för återkallandet och under vilka omständigheter den eller de begåtts särskilt beaktas.

     Om det finns anledning att anta att en trafiklärare inte längre uppfyller de medicinska kraven för trafiklärartillståndet, får motorfordonsbyrån ålägga trafikläraren att ge in ett läkarutlåtande eller synintyg utfärdat av läkare eller optiker som visar att han eller hon uppfyller kraven. Följs inte åläggandet ska trafiklärartillståndet återkallas.

 

7 §

Varning

     Har en trafiklärare gjort sig skyldig till något förfarande eller någon försummelse som inte är så allvarlig att trafiklärartillståndet ska återkallas, får en varning ges istället.

 

8 §

Läroplaner och kursplaner för förarutbildningen

     Läroplaner för förarutbildningarna antas av landskapsregeringen.

     Inom de ramar som läroplanerna anger ska trafikskolan anta kursplaner för förarutbildningen. Kursplanerna ska ange innehållet i förarutbildningen, hur utbildningen ska bedrivas och hur målen ska uppnås. Innan kursplanerna får tillämpas ska de godkännas av motorfordonsbyrån.

 

9 §

Straffbestämmelser

     Den som driver trafikskola utan att ha tillstånd eller utan att följa bestämmelserna i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter döms till böter för bedrivande av olovlig förarutbildning.

 

10 §

Överklagande

     Ett beslut som motorfordonsbyrån fattar med stöd av denna lag får, inom trettio dagar från delfåendet, överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Tillstånd som har utfärdats enligt tidigare lagstiftning gäller som tillstånd enligt denna lag under tillståndets återstående giltighetstid.

     Vid förnyande av trafiklärarkort och tillstånd att driva trafikskola tillämpas bestämmelserna i denna lag.

 

__________________

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § polislagen för Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 kap. 2 § 2 mom. polislagen (2013:87) för Åland som följer:

 

2 §

Rätt att få information av myndigheter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     För att kunna avgöra en persons rätt till fortsatt körkortsinnehav eller innehav av körkortstillstånd eller om ett vapentillstånd eller ett annat tillstånd ska förbli i kraft har polisen på begäran av en polisman som hör till befälet rätt att av myndigheter och sammanslutningar som tillsatts för att sköta offentliga uppgifter och oberoende av tystnadsplikten få information om innehavarens eller tillståndshavarens hälsotillstånd, bruk av berusningsmedel eller våldsamma beteende, om det finns grundad anledning att anta att innehavaren eller tillståndshavaren inte längre uppfyller förutsättningarna för körkortet eller tillståndet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den…

 

__________________

 

4.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 43 § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 43 § landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon sådan den lyder i landskapslag 2004/7 som följer:

 

43 §

Tillfälligt införande i landskapet av moped

     Om en person som fyllt 15 år och som har sin permanenta bosättningsort utanför landskapet till landskapet inför moped är han berättigad att använda mopeden i landskapet under högst ett år förutsatt att för mopeden tecknats trafikförsäkring som gäller i landskapet och att det i hemlandet är tillåtet att framföra moped utan körkort eller annan därmed jämförlig handling. Med permanent bosättningsort avses i denna lag detsamma som i 2 § körkortslagen (20xx:xx) för Åland.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den…

 

__________________

 

5.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 1 § 2 mom., 13 § 2 mom. 1 och 3 punkten, 19 § 2 och 4 mom., 20 § 1 mom., 21 § 4 mom., 24 § 1 mom. 25 § och 27 § 1 mom. landskapslagen (2008:85) om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare samt

     fogas till lagen en ny 18a § som följer:

 

1 §

Lagens innehåll och syfte

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Bestämmelser om behörighet att framföra motordrivna fordon finns i körkortslagen (20xx:xx) för Åland, nedan kallad körkortslagen. Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik. Bestämmelser om transport av farliga ämnen finns i landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen.

 

13 §

Utbildningsarrangör

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     1) den som enligt landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning har rätt att ge yrkesinriktad utbildning,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     3) den som upprätthåller trafikskolor i enlighet med vad som föreskrivs i körkortslagen och ger förarundervisning för erhållande av körkort i kategori C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE eller

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

18a §

Anmälan till körkortsregistret

     Den som utfärdar intyg enligt 6 § 3 mom. eller 8 § 2 mom. i denna lag, ska anmäla genomgången utbildning eller fortbildning till motorfordonsbyrån. Sådant meddelande ska ske genom elektronisk överföring i ett system som har godkänts av motorfordonsbyrån.

 

19 §

Prov och intyg

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om en utbildningsarrangör som avses i 13 § 2 mom. 1, 3 och 4 punkten ansvarar för utbildningen eller fortbildningen ska provet ordnas och övervakas i enlighet med vad som med stöd av landskapslagen om gymnasieutbildning gäller vid ordnande och övervakning av prov som hänför sig till yrkesinriktad utbildning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     I de fall som avses i 2 mom. utfärdas intygen över grundläggande yrkeskompetens och fortbildning av det förvaltningsorgan som med stöd av landskapslagen om gymnasieutbildning ansvarar för planeringen och genomförandet av den yrkesinriktade utbildningen. I de fall som avses i 3 mom. utfärdas intygen av det förvaltningsorgan som med stöd av läroavtalslagen ansvarar för förvaltningen av läroavtalsutbildningen.

 

20 §

Utbildningsort

     Förare som är medborgare i en medlemsstat inom EES får genomgå utbildning för erhållande av grundläggande yrkeskompetens och fortbildning i landskapet om de uppfyller de i 2 § körkortslagen angivna bosättningskraven. Om förarna inte uppfyller körkortslagens bosättningskrav får de dock genomgå fortbildning, förutsatt att de är anställda eller anlitade av ett företag som är etablerat i landskapet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

21 §

Utfärdande av yrkeskompetensbevis

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om särskilda skäl föreligger utfärdar polismyndigheten ett tillfälligt dokument som anger innehavarens yrkeskompetens. Polismyndigheten kan även utfärda ersättningsexemplar av yrkeskompetensbevis om innehavaren har bytt namn eller yrkeskompetensbeviset har kommit bort eller skadats.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

24 §

Erkännande av dokument över yrkeskompetens som har utfärdats i andra EES-länder och i länder utanför EES

     Yrkeskompetensbevis som utfärdats i riket eller i en annan EES-stat och som uppfyller kraven i 23 § gäller även i landskapet. I fråga om ömsesidigt erkännande av körkort och anteckningarna i dem gäller vad som föreskrivs i 61 § körkortslagen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

25 §

Återkallande av yrkeskompetensbevis

     Polismyndigheten ska återkalla yrkeskompetensbeviset på bestämd tid eller tillsvidare, om innehavaren inte längre uppfyller de krav som utfärdande av yrkeskompetensbeviset förutsätter. Yrkeskompetensbeviset kan även återkallas på innehavarens begäran.

     Körkortslagens bestämmelser om interimistiskt körförbud och körkortsingripanden tillämpas på yrkeskompetensbevis.

 

27 §

Ändringssökande

     Den som deltar i en utbildning för vilken en i 13 § 2 mom. 1 punkten avsedd utbildningsarrangör ansvarar och som är missnöjd med ett beslut rörande studieprestationer kan begära rättelse enligt bestämmelserna i 22 § landskapslagen om gymnasieutbildning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den…

 

__________________

 

6.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 57 och 69 § vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland av dessa paragrafer 57 § sådan den lyder i landskapslag 1991/80 och 69 § sådan den lyder i landskapslag 2004/6 som följer:

 

57 §

Körkort

     Motordrivet fordon får köras på väg endast av den som har behörighet att köra fordonet.

 

69 §

Skyldighet att uppvisa vissa handlingar

     En förare av ett motordrivet fordon ska på begäran av polisman visa upp fordonets registerutdrag och andra handlingar som han eller hon enligt särskilda bestämmelser är skyldig att medföra.

     Finns inte handlingarna i fordonet kan föraren åläggas att inom särskilt utsatt tid visa upp dessa för polismyndighet.

     Bestämmelser om att medföra körkort finns i körkortslagen.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den…

 

__________________

 

7.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av rubriken till 19 § trafikbrottslagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras rubriken till 19 § trafikbrottslagen (2004:28) för landskapet Åland som följer:

 

19 §

Förseelser som gäller skyldighet att uppvisa vissa handlingar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den …

 

__________________

 

 

Mariehamn den 9 december 2014

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

Föredragande minister

 

 

Veronica Thörnroos

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2014-2015



[1] Statistiska Centralbyrån, Alkolåsförsöket – slutrapport från Statistiska Centralbyrån, Stockholm 2009, s. 26 och 40

[2] Statistiska Centralbyrån, Alkolåsförsöket – slutrapport från Statistiska Centralbyrån, Stockholm 2009, s. 6 och 29

[3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG, EUT L 403, 30.12.2006, s. 18, kommissionens direktiv 2009/113/EG, EUT L 223, 26.8.2009, s. 31, Kommissionens direktiv 2011/94/EU, EUT L 314, 29.11.2011, s. 31–34, Kommissionens direktiv 2012/36/EU, EUT L 321, 20.11.2012, s. 54–58, Kommissionens direktiv 2013/47/EU, EUT L 261, 3.10.2013, s. 29–29. Rådets direktiv 2013/22/EU EUT L 158, 10.6.2013, s. 356–361