LAGFÖRSLAG nr 3/2013-2014

 

Datum

 

 

2013-12-19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Validering i gymnasieskolor

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att ett valideringssystem som också omfattar icke-studerande skapas på gymnasienivå. De icke-studerande föreslås benämnas validander.

__________________

 

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Projekt validerings slutrapport 3

3. Förslag. 4

4. Förslagets verkningar 4

Detaljmotivering. 5

Ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning. 5

Lagtext 7

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning  7

Bilaga - utkast till ändring av gymnasieförordningen. 11

Parallelltexter 12

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Validering är enligt 23 § landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning ”en process med strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt erkännande av en persons kunskaper och kompetens, oberoende av hur de förvärvats”. Kunnande ska visas och bedömas enligt läroplanskrav eller fastställda bedömningsgrunder för att utöva ett visst yrke. Väsentliga bestämmelser finns i landskapslagen och i landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning.

     I artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt finns bestämmelser om utbildning, med stöd av vilka har antagits rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande (EUT C 398, 22.12.2012, s. 1). Där framgår att medlemsstaterna senast år 2018 bör ha inrättat arrangemang för validering av icke-formellt och informellt lärande.

     Vid landskapsregeringen har åren 2008-2013 ett projektarbete utförts i vars slutrapport föreslås ett system för validering (Projekt validering, ÅUS 2013:3).

     Validering skiljer sig från sådant erkännande av yrkeskvalifikationer som avses i landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Erkännande av yrkeskvalifikationer omfattar i grunden vad en medborgare i den Europeiska unionen huvudsakligen har förvärvat i en slutlig examen i en annan medlemsstat. Se om detta i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer. En person som saknar sådan slutlig examen kan få sina formella och informella kunskaper och kompetenser bedömda genom validering.

     Landskapet har enligt 18 § 14 punkten självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet bl.a. i fråga om undervisning och läroavtal. Behörigheten omfattar hela undervisningsväsendet. De studerande är beroende av att utbildningar uppfyller krav på kunskap och skicklighet som erkänns också utanför landskapet.

 

2. Projekt validerings slutrapport

 

Av Projekt validerings slutrapport framgår att studerande inskrivna vid Ålands gymnasium såväl som studerande vid Högskolan på Åland i praktiken redan har tillgång till ett valideringsinstrument. Enligt 24 § landskapslagen om gymnasieutbildning får studerande tillgodoräkna sig studieprestationer som slutförts i andra sammanhang och kunnande som förvärvats på annat sätt, om innehållet i huvudsak motsvarar vad som krävs enligt läroplanen. Vid högskolan har dessutom utarbetats riktlinjer för identifiering och erkännande av studerandes tidigare förvärvade kompetens. Med stöd av landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer kan landskapsregeringen dessutom utge bevis över formella yrkeskvalifikationer, som tidigare har förvärvats i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt i vissa fall i ett land utanför detta område.

     Projekt validering fann att också icke-studerande såsom validander bör kunna skrivas in vid en gymnasieskola och få erkännande för kunskaper de förvärvat genom pedagogiskt strukturerat lärande i arbetslivet eller annars i samband med arbete, familj eller fritid. Så som en studerande ska kunna tillgodoräkna sig kunnande i förhållande till läroplanens krav föreslås att validanders kunnande ska kunna prövas och erkännas mot fastställda bedömningsgrunder för att utöva ett visst yrke. En validand kan därmed få ett bevisdokument som kan brukas vid ansökan om arbete eller studier. En validand har ett omfattande kunnande som är av icke-formell eller informell karaktär och som inte har bedömts av en utbildnings- eller annan myndighet. Även formellt kunnande som har bedömts av en utbildningsmyndighet utanför den Europeiska unionens område kan beskriva ett kunnande som leder till validering.

     Enligt Projekt validerings slutrapport är det angeläget med ett valideringssystem för icke-studerande/validander på gymnasienivå, då där finns ett stort utbud av yrkesutbildningar som speglar arbetsmarknadens behov. Rätten till validering på gymnasienivå föreslås utöver skolornas studerande omfatta dem vilka är validander till följd av en åtgärdsplan från

-    Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet,

-    Folkpensionsanstalten,

-    ett försäkringsbolag eller

-    som en del av en av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet samt en kommun upprättad integrationsplan, som avses i landskapslagen (2012:74) om främjande av integration.

 

     I fråga om erkännande av formella kvalifikationer inom yrkesområden där riket har särskild behörighet så ska examinering fortsatt vara en uppgift för berörda riksmyndigheter. Det rör främst tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) avseende erkännande för vårdyrken samt trafiksäkerhetsverket (Trafi) avseende sjöfartsyrken.

     I sin slutrapport konstaterar Projekt validering att ett genomförande av förslagen utöver lagstiftningsåtgärder också fordrar kompletteringar av interna styrdokument, såsom läroplansgrunder och reglemente.

 

3. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att ett valideringssystem på gymnasienivå genomförs i enlighet med förslagen i Projekt validerings slutrapport. Ett för gymnasieskolorna strukturerat valideringssystem kommer utöver studerande därefter också att omfatta icke-studerande vilka såsom föreslagits av Projekt validering benämns validander. De kan bli validander som har en sådan åtgärdsplan såsom beskrivits i Projekt validerings slutrapport (se avsnitt 2 ovan). Begreppet åtgärdsplan är en sammanfattande benämning som används vid antagningsförfarandet i Ålands gymnasium, även om den som upprättat en åtgärdsplan har använt ett annat begrepp för sin plan. Enligt detta förslag kan dessutom de bli validander som, utan åtgärdsplan, själva ansöker eller vars arbetsgivare ansöker om det förutsatt att kostnaderna för det inte bestrids av skolan. Detta underlättar en möjlighet till validering också för andra än de som är arbetslösa eller omfattas av omställningsskydd, vilka kan få sådant stöd förmedlat av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

     En för en validand slutlig valideringsplan kan finnas först efter en process som ger parterna insikter i praktiska och ekonomiska följder. Ekonomiska följder kan avse resekostnader samt kostnader för uppehälle, skolmateriel såväl som för vissa administrativa åtgärder.

 

4. Förslagets verkningar

 

Landskapsregeringen bedömer det vara angeläget att bredda och tydliggöra möjligheterna till validering, även för de studerande på gymnasienivå som redan kan tillgodoräkna sig kunnande förvärvat i andra sammanhang. Genomförande av ett valideringssystem enligt förslaget är dock särskilt viktigt för dem som inte är studerande, och vilka utan möjligheter till validering kan ha svårt att kvalificera sig för arbete eller kan riskera arbetslöshet. Det är också i överensstämmelse med punkt 2.c i Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande att ett valideringssystem ska riktas särskilt till missgynnade grupper.

     Ett genomförande av förslaget kan få organisatoriska verkningar för Ålands gymnasium då det fordras åtgärder för att kartlägga en persons kunskaper jämfört med läroplansgrunderna, att ett yrkesråd utse bedömare samt att andra nödvändiga förvaltningsåtgärder vidtas såsom att intyg upprättas över utförd validering. Det kan i enskilda fall också fordra att bedömningsgrunder upprättas för att utöva ett visst yrke.

     Kostnaderna för en validand ska redovisas och finansieringen ska i grunden vara helt extern, enligt en i avtal given utfästelse och således inte belasta skolornas budget. Sammantaget är förslaget ägnat att förbättra såväl kvinnors som mäns möjligheter att delta i och konkurrera på arbetsmarknaden, vilket främjar näringslivets konkurrenskraft såväl som samhällets ekonomiska tillväxt. Förslaget förutsätter inom Ålands gymnasium att organisationen kan anpassas att sköta frågor om validander och validering så att kostnaderna helt kan täckas med extern finansiering.

     Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för jämställdheten eller miljön.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

 

22 § Rättelse av bedömning av prestation. Med ändringarna i paragrafen beaktas att validander i sak ska ha samma rätt till rättelse som studerande.

 

31 § 1 mom. 4 punkten Yrkesråd. Yrkesrådens ansvar är bredare än de yrkesutbildningsprogram som skolan för närvarande erbjuder, för att bedöma kunnande fordras dock att det finns fastställda bedömningsgrunder. Deras ansvar föreslås bli förtydligat i lagen så att där framgår att det utöver fastställda utbildningsprogram som leder till examen också avser annat kunnande inom branschen eller inom näraliggande branscher. De föreslagna ändringarna är i övriga delar av regeltekniskt slag, validering omfattar i sak yrkesprovs- och valideringstillfällen.

 

31a § Yrkesrådens tillsyn. Med förslaget tydliggörs yrkesrådens tillsynsuppdrag för att tillräcklig information ges studerande och validander.

 

32 § Beslut samt information om utfärdande av betyg och intyg. Med ändringarna i paragrafen beaktas validanders rätt till intyg. Det är såväl för förvaltningsorganisationens interna kontroll som för validander viktigt med en grundläggande struktur för intyg. Det är ändamålsenligt att en sådan struktur och dess rutiner harmonierar med de som gäller för andra intyg inom skolorna.

 

4 kap. Studerande och validander. Med förslaget beaktas att bestämmelserna avser studerande och validander. Det bör noteras att såväl studerande som validander kan omfattas av validering. En grundläggande bestämmelse om vad validering är finns i lagens 23 §.

 

34 § Antagning av studerande och validander. De som antas för validering får visa sitt kunnande vid särskilda examinationer som är av samma art som de som ordnas vid fristående examen. Examinering vid validering får den karaktär som de yrkesprov har vilka ordnas inom ordinarie yrkesutbildningar vid Ålands yrkesgymnasium.

     Det är viktigt för en sökande part, för skolan och för den enskilde att det finns ett grundligt framarbetat avtal om finansieringen av hela valideringsprocessen. Mot bakgrund av vad detta kan fordra av tid och praktiska åtgärder bör i ett sådant avtal beaktas samtliga kostnader som kan förväntas uppstå samt hur och när betalning för dem ska ske.

     Av en åtgärdsplan ska framgå och närmare beskrivas de särskilda erfarenheter av betydelse för visst yrke som en person ansöker om validering för. Till planen bör fogas dokumentation, vilken intygar eller annars styrker sådana erfarenheter. I en på dessa uppgifter framtagen personlig valideringsplan ska ingå en kompetenskartläggning och beskrivas de krav som ställs för att en berörd person ska kunna tillgodogöra sig en examen.

 

35 § Rättelse av antagning. Med ändringarna i paragrafen beaktas att validander i sak ska ha samma rätt till rättelse som studerande.

 

36a § Validand. En person som antagits för validering benämns validand, till skillnad från övriga inskrivna, vilka benämns studerande.

 

43a § Avgifter för särskilda kostnader för valideringsprocessen / Studiesociala förmåner för validander. En avgift ska uppbäras av validander för valideringstillfälle, skolan kan också kompensera sig med en avgift för kostnader som sammanhänger med kartläggning av en persons kunskaper jämfört med vad som krävs för en examen. Validanders kostnader för uppehälle, resor m.m. finansieras således externt.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 22 § 1 och 2 mom., 31 § 1 mom. 2, 4 och 5 punkterna, 31 § 2 mom., 32 §, 34 § och 35 § samt rubriken till 4 kap. landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning samt

     fogas till lagen nya 31a, 36a, 43a och 44a §§ som följer:

 

22 §

Rättelse av bedömning av prestation

     En studerande eller validand som är missnöjd med bedömningen av sin prestation eller med tillgodoräknande av studier som den studerande eller validanden har fullgjort i annan utbildning, eller med bedömningen av på annat sätt förvärvat kunnande, kan skriftligen eller muntligen begära rättelse inom 14 dagar från det att den studerande eller validanden formellt delgivits bedömningen. En studerandes eller en validands begäran om rättelse av bedömning av en prestation begärs hos den eller de lärare, eller annan person, som har utfört bedömningen. Om en studerande eller en validand är missnöjd med det beslut han eller hon därvid fått ska ärendet överlämnas till rektor för avgörande. Om en studerande eller en validand är missnöjd även med rektors beslut ska ärendet överlämnas till landskapsregeringen som ska pröva om en ny bedömning ska göras.

     Ett yrkande om rättelse av bedömningen av ett yrkesprov eller valideringstillfälle riktas till berört yrkesråd. En studerande eller en validand kan begära att landskapsregeringen omprövar ett beslut som yrkesrådet fattat med anledning av ett rättelseyrkande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

31 §

Yrkesråd

     Skolans ansvariga förvaltningsorgan tillsätter yrkesråd. Ett yrkesråd kan vara gemensamt för flera skolor. Varje yrkesråd ska inom sitt yrkesutbildnings- och branschområde

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     2) planera och tillse att yrkesprov och valideringstillfällen genomförs,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     4) utarbeta förslag till bedömningsgrunder för yrkesprov och för valideringstillfällen som krävs för att enligt arbetsmarknadsbehov utöva ett visst yrke samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

     5) utse bedömare av yrkesprov och valideringstillfällen samt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Yrkesråden kan ta initiativ i frågor som rör läroplan, yrkesprov, validering och kompetenshöjande utbildning. Bestämmelser om yrkesrådens beslutsfattande och andra omständigheter av betydelse för yrkesrådens funktion och uppgifter anges i reglementet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

31a §

Yrkesrådens tillsyn

     Ett yrkesråd ska inom sitt ansvarsområde se till att en studerande eller en validand vid examinering påvisar sitt kunnande på ett sådant sätt att kunnandet enligt fastställda bedömningsgrunder som gäller för att utöva ett visst yrke kan säkerställas. Vid sin tillsyn ska yrkesråd dessutom se till att en studerande eller en validand får

     1) tillräcklig information om det kunnande som ska visas och sättet att visa kunnandet vid yrkesprov och valideringstillfälle,

     2) information om de krav och bedömningsgrunder som tillämpas vid yrkesprov och valideringstillfälle samt får

     3) ett intyg över genomfört valideringstillfälle av vilket framgår det kunnande en studerande eller en validand har.

 

32 §

Beslut samt information om utfärdande av betyg och intyg

     Beslut om betyg och intyg för studerande samt om intyg för validand fattas av rektor och den eller de lärare som ansvarar för det enskilda läroämnet eller ämnesgruppen. Beslut om betyg över avlagt yrkesprov inom Ålands yrkesgymnasium fattas av det yrkesråd som har tillsatts för ett yrkesutbildnings- och branschområde.

     Studerande och validander ska fortlöpande få information om de bedömningsgrunder och -kriterier som tillämpas i utbildningen och om hur de har tillämpats vid bedömningen av framsteg och studieresultat.

 

4 kap.
Studerande och validander

 

34 §

Antagning av studerande och validander

     Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagning av studerande till all utbildning som ges med stöd av denna lag, efter samråd med berörda skolor och instanser.

     Om i 6 mom. givna förutsättningar uppfylls ska som validand för visst yrke antas sökande med åtgärdsplan från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Folkpensionsanstalten, försäkringsbolag eller sökande med en åtgärdsplan som en del av integrationsplan som avses i landskapslagen (2012:74) om främjande av integration.

     Om i 6 mom. givna förutsättningar uppfylls kan som validand för visst yrke antas en enskild person på grund av egen ansökan eller arbetsgivarens ansökan.

     Ett organ som upprättat en sådan åtgärdsplan eller en person som har lämnat en ansökan om validering kallas i denna paragraf sökande part.

     En fristående huvudmans ansvariga förvaltningsorgan antar studerande till utbildning. Vid Ålands gymnasium beslutar styrelsen om antagningen av studerande till utbildning vid lyceet och yrkesgymnasiet, styrelsen beslutar om antagningen av validander. Det ansvariga förvaltningsorgan som antar en validand kallas i denna lag antagande part.

     För antagningen av en validand ska finnas ett avtal mellan en antagande part och en sökande part. Avtalet ska omfatta en av skolan upprättad personlig valideringsplan, av vilken framgår de åtgärder och de kostnader som valideringsprocessen kräver. Ett gällande avtal fordrar att den sökande parten godtar valideringsprocessens åtgärder samt svarar för de kostnader den föranleder.

     Skolan ska föra ett register med nödvändiga uppgifter om de sökande till skolan, deras studieprestationer och kunnande samt uppgifter om de sökandes avklarade studier. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

35 §

Rättelse av antagning

     En sökande som är missnöjd med antagningen till en utbildning eller valideringstillfälle kan skriftligen begära rättelse hos det ansvariga förvaltningsorganet inom 14 dagar från det att beslutet delgivits. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit. Resultaten av antagningen får på grund av en begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som antagits till utbildning eller valideringstillfälle.

 

36a §

Validand

     Med en validand avses i denna lag den som utan att vara studerande är antagen och inskriven för validering vid en gymnasieskola som avses i 23 §. För en validand görs en personlig valideringsplan över det valideringsförfarande som leder till validering. En sådan plan kan omfatta förberedande undervisning för validanden.

     Till en ansökan om att antas och bli inskriven som validand bör en sökande foga dokumentation över sitt kunnande. En validand har rätt att vid examinering visa sådant förvärvat kunnande som baseras på såväl formellt, icke-formellt som informellt lärande varvid med

     1) formellt lärande avses lärande som äger rum inom grundskole-, gymnasie- eller högskoleutbildning eller motsvarande formella utbildningsorganisationer och som leder till en bedömning i form av en examen, ett utbildningsbevis eller ett intyg över genomförda studier,

     2) icke-formellt lärande avses lärande som äger rum genom planerad verksamhet med mål och tid för lärandet samt där det finns ett visst stöd för lärandet exempelvis genom kontakt mellan elev och lärare samt med

     3) informellt lärande avses lärande till följd av daglig verksamhet i samband med arbete, familj eller fritid vilken inte är strukturerat avseende mål, tid eller lärandestöd.

     Med gymnasieskola avses i denna paragraf Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Dessutom avses sådana gymnasieskolor som i enlighet med 4 § 3 mom. upprätthålls av en fristående huvudman, om landskapsregeringen har givit den fristående huvudmannen rätt att vid skolan tillsätta yrkesråd, besluta om tillgodoräknande av tidigare studier och kunnande samt att besluta om validering för arbetsmarknadens behov.

 

43a §

Avgifter för särskilda kostnader för valideringsprocessen

     En avgift ska uppbäras av en sökande part för validanders deltagande i valideringstillfälle. Avgiften ska omfatta faktiska kostnader för skolans särskilda insatser under valideringen och för intyg som certifierar en validands kunnande.

     En avgift kan uppbäras av en sökande part för kostnader som föranletts av en utbildningsgivares kostnader för att skapa en personlig valideringsplan, oavsett om det har lett till antagningen av en validand eller inte.

     I 1 och 2 mom. avsedd avgift ska uppbäras en enskild som har beviljats validering efter egen ansökan eller av arbetsgivaren, om den enskilde har beviljats validering efter arbetsgivarens ansökan om det.

 

44a §

Validander

     Validander har inte rätt till studiesociala förmåner.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

 

Mariehamn den 19 december 2013

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

Föredragande minister

 

 

Johan Ehn

 


Bilaga - utkast till ändring av gymnasieförordningen

 

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om
ändring av landskapsförordningen om gymnasieutbildning

 

     Med stöd av 23 och 31 §§ landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning fogas till landskapsförordningen (2011:75) om gymnasieutbildning nya 5a, 6a och 6b §§ som följer:

 

5a §

Den grundläggande yrkesutbildningens innehåll för vuxenstuderande

     De som studerar men inte omfattas av den i 2 § 2 mom. angivna definitionen för studerande anses vara vuxenstuderande. Vuxenstuderande kan ges sådan i 4 § avsedd grundläggande yrkesutbildning som fristående examina, vilken avses i rikets lag om yrkesinriktad vuxenutbildning (FFS 631/1998).

 

6a §

Validering och valideringstillfälle

     Grunder för validering är kompetenskartläggning och dokumentation som synliggör en persons kunnande.

     Validering sker utgående från det kunnande som en person förvärvat genom formellt, icke-formellt eller informellt lärande. Vid validering bedöms en

     1) studerandes kunnande i förhållande till läroplanens krav eller en

     2) validands kunnande i förhållande till fastställda bedömningsgrunder som gäller för att utöva ett visst yrke. Det sker genom en

     1) formell bedömning av en persons kunnande,

     2) examinering vid ett valideringstillfälle, samt med en

     3) certifiering där en persons kunnande bedöms helt eller till vissa delar överensstämma med gällande läroplanskrav, eller med fastställda bedömningsgrunder som gäller för att utöva ett visst yrke.

 

6b §

Studiehandledning och studievägledning för vuxenstuderande

     Utöver ämnesundervisning i de olika läroämnena och ämnesgrupperna ska skolan erbjuda studiehandledning och studievägledning för dem som är vuxenstuderande, deltar i yrkesinriktad kompletteringsutbildning eller i vidareutbildning samt för dem som är validander.

 

__________________

 

     Denna förordning träder i kraft den

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 3/2013-2014