FRAMSTÄLLNING nr 31/2010-2011

 

Datum

 

 

2011-05-30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändring av lagstiftningen om utkomststöd

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Ålands landskapsregering föreslår att blankettlagen om utkomststöd uppdateras och att en automatik tas in i lagstiftningen, så att ändringar i rikslagen kommer att gälla i landskapet när de träder ikraft.

     Landskapsregeringen föreslår att utkomststödets grunddel höjs till finländsk nivå och att en engångsförhöjning med 10 procent görs i grunddelens livsmedelskostnader för att kompensera för högre livsmedelskostnader i landskapet.

     Landskapsregeringen föreslår därtill att den andel av ensamförsörjartillägget som inte ska beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststöd ändras från 50 procent till 100 procent.

 

__________________

 


INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Utkomststöd på Åland. 3

2. Landskapsregeringens förslag. 3

3. Rikslagen och de viktigaste ändringarna som gjorts i den samt en jämförelse med landskapslagen och förslaget 4

4. Förslagets verkningar 6

4.1 Ekonomiska konsekvenser 6

4.2 Åldersstrukturen för utkomststödstagarna. 7

4.3 Konsekvenser för barnfamiljer 7

4.4 Jämställdhetskonsekvenser 7

4.5 Övriga konsekvenser 8

5. Remiss. 8

Detaljmotivering. 8

Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd  8

Lagtext 10

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd  10

Bilaga 1: Lag om utkomststöd (FFS 1412/1997) 12

Bilaga 2. 25

Bilaga 3. 27

Parallelltexter 29

 


Allmän motivering

 

1. Utkomststöd på Åland

 

Landskapet Åland har lagstiftningsbehörighet på området socialvård enligt självstyrelselagen 18 § 1 mom. 13 punkten. På Åland regleras för närvarande utkomststöd i landskapslag (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. Landskapslagen har t.o.m. år 2011 ändrats genom fyra framställningar. Lagen (FFS 1412/1997) om utkomststöd gäller i landskapet i dess ursprungliga lydelse från år 1997.

     I enlighet med 19 § grundlagen har alla rätt till den oundgängliga försörjningen och omsorgen som behövs för ett människovärdigt liv och alla garanteras sin grundläggande försörjning genom lag vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga, under ålderdomen samt vid barnafödsel och vid förlust av en försörjare. Vad som är det belopp som anses garantera nivån för ett människovärdigt liv är en politisk fråga. Enligt 44 § självstyrelselagen ska lagtinget då budgeten fastställs sträva efter att de sociala förmånerna är minst desamma på Åland som på rikssidan.

     För närvarande är utkomststödets grundbelopp lägre på Åland än på rikssidan trots att livsmedelspriserna är c:a 10 procent högre på Åland. [1] Den fulla grunddelens belopp är 419,11 euro på rikssidan, medan den är 406,63 euro på Åland. En utredare vid landskapsregeringens socialvårdsbyrå gjorde år 2009 utredningen "Landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd - hur och varför den är i behov av revidering", härefter kallad utredningen. I utredningen framkommer förutom att livsmedelspriserna är c:a 10 procent högre på Åland än på rikssidan även att värdet av utkomststödets grunddel de senaste 15 åren försvagats med 28,2 procent i Finland p.g.a. att stöden inte ökat i samma takt som förvärvsinkomsterna.

     ÅSUB-rapporten 2007:5 ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland”, härefter kallad rapporten, indikerar att barnfamiljerna är på väg att få det svårare ekonomiskt. I rapporten konstateras att medan andelen mottagare av utkomststöd överlag visar en statistisk signifikant minskning under nittiotalet fram till år 2004, så gäller detta inte för den andel av alla barnfamiljer som fått bidrag. Av ÅSUB:s rapport framgår även att ensamförsörjarna är en utsatt grupp och att bland utkomststödstagarna når inte ensamförsörjare med tre barn eller fler över den relativa fattigdomsgränsen ens efter skattefria transfereringar (barnbidrag, underhållsbidrag/-stöd, bostadsbidrag, utkomststöd).

     Utkomststödet beviljas av kommunerna som också har det ekonomiska ansvaret för stödet och sköter utbetalningen av det. Stödets storlek bestäms generellt sett av skillnaden mellan utgifter å den ena sidan och disponibla inkomster och tillgångar å den andra. På Åland lyder verksamhet grundad på blankettlagen om utkomststöd under landskapsregeringens allmänna planering, ledning och övervakning.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringens förslag bygger på utredningen från 2009 och rapporten från 2007. Landskapsregeringen föreslår att en automatik tas in i lagstiftningen så att ändringar i rikslagen kommer att gälla i landskapet när de träder ikraft.

     Landskapsregeringen föreslår att utkomststödets grunddel höjs till finländsk nivå och att en engångsförhöjning med 10 procent görs i grunddelens livsmedelskostnader för att kompensera för högre livsmedelskostnader i landskapet.

     Utkomststödet indexjusteras årligen, både i nuläget och enligt förslaget, vilket skyddar mot inflation, men det tryggar inte en viss levnadsnivå i förhållande till samhällets medianinkomst. Detta innebär att stödens nivå utöver årliga indexjusteringar även behöver granskas och justeras regelbundet, förslagsvis vart fjärde år i enlighet med sata-kommitténs förslag (sata-kommittén för översyn av socialskyddet).

     Landskapsregeringen föreslår att den andel av ensamförsörjartillägget som inte ska beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststöd ändras från 50 procent till 100 procent.

     När det gäller bestämmelsen i landskapslagen om att en procentandel av ensamförsörjartilläggets belopp inte ska beaktas vid fastställande av utkomststöd, så har saken även behandlats tidigare i Fr. 26/2001-2002 samt Fr. 3/2007-2008. Eftersom utkomststödets belopp, med i landskapslagen angivna undantag, bestäms som skillnaden mellan utgifter och disponibla inkomster och tillgångar, så minskar utkomststödet om den disponibla inkomsten ökar. De tidigare framställningarna utformades så att barnfamiljer med utkomststöd kompenserades för höjningar i barnbidrag och ensamförsörjartillägg. Den senare framställningen beaktade även rapporten. Landskapsregeringen anser att välfärden för de mest utsatta barnfamiljerna fortfarande behöver förbättras. Landskapsregeringen föreslår därför en höjning av procentavdraget för ensamförsörjartillägg som inte ska beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststöd från 50 procent till 100 procent.

 

3. Rikslagen och de viktigaste ändringarna som gjorts i den samt en jämförelse med landskapslagen och förslaget

 

Utkomststöd är ett tillfälligt skattefritt understöd som tillämpas i sista hand och är avsett att vara ett säkerhetsnät för den enskilde och för familjer i situationer när andra inkomster inte finns eller inte räcker till för att täcka de nödvändiga dagliga utgifterna. Eftersom målet är att eliminera fattigdomsrisken såsom definierad av Eurostat (60 procent av samhällets medianinkomst) och med utgångspunkt i 19 § 2 mom. grundlagen är det samhällets primära socialskydds uppgift att garantera att var och en långsiktigt har en utkomst som ligger över denna gräns. Med de primära sociala förmånerna ska grundutkomsten tryggas för personer som av olika orsaker inte har möjlighet att förvärvsarbeta alls eller i den mån som krävs för att trygga tillvaron ekonomiskt eller som genom ålderspension har lämnat arbetslivet bakom sig. Utkomststödets roll ska vara kompletterande, dock inte i kontinuerlig mening.

     Utkomststödslagen är avsedd att fungera som en ekonomisk språngbräda för individer och familjer som behöver hjälp på vägen i väntan på förvärvsinkomster eller en inkomstkälla inom ramen för det primära socialskyddet, temporärt för att förebygga ekonomiska svårigheter och för att främja den egna försörjningsförmågan. Tillräcklig ”fjädring” i språngbrädan förutsätter att den utkomst som ersätter utkomststödet är sådan att sistahandsstödet inte längre behövs samt att det professionella nätverk som tillsammans med stödtagaren arbetar mot långsiktiga lösningar är samstämmigt, har tillräckligt med resurser, tid och kompetens.

     Olika livssituationer ställer olika krav på den grundläggande försörjningen. Utkomststödet består på rikssidan av grundläggande och kompletterande utkomststöd. Utöver det ska kommunen bevilja förebyggande utkomststöd. Utkomststödet består på Åland i nuläget av en grundläggande del och en tilläggsdel. Utöver det kan kommunen bevilja förebyggande utkomststöd. Skillnaderna i stödformer på Åland jämfört med på rikssidan har, med de undantag som följer av blankettlagen och de ändringar som gjorts i den, uppkommit över tiden allt eftersom rikslagen ändrats och det inte funnits en automatik i blankettlagen som gjort att motsvarande ändringar även kommit att gälla i landskapet om de inte omfattats av blankettlagens undantag.

     Utkomststödet är (som ovan beskrivet för rikssidan och enligt förslaget även i landskapet) indelad i grundläggande behov, kompletterande behov och förebyggande ekonomiskt stöd. Samtliga delar av utkomststödet är individuellt prövningsbara, och för samtliga delar ska medel finnas reserverade av kommunen för att lagens intentioner ska kunna fyllas.

     Bestämmelser finns i 7, 7a och 7b §§ om grundläggande utkomststöd som består av en grunddel och övriga grundutgifter. Grunddelen regleras närmare på rikssidan i 9, 9a, 10, 10a §§. På Åland regleras den enligt förslaget i rikslagens 9 § 2 mom. och 10 § samt landskapslagens 2, 4 och 5 §§.

     Det finns en tydligare skyldighet för arbetssökande att aktivt söka arbete i 2a § rikslagen nu jämfört med i den ursprungliga lagen. Även i den ursprungliga rikslagens 10 § fanns möjligheter att sänka grunddelen, men lagstiftningarna om utkomstskydd och om arbetsmarknadspolitik har utvecklats både i riket och i landskapet.

     Avvikande i 4 § nuvarande landskapslag och i förslaget är även sättet att gruppera stödtagarna. På Åland fortsätter den ålders- och hushållsstruktur som varit gällande sedan 1994. På Åland är åldersintervallen 0-9 år, 10-16 år och 17 år uppåt. På rikssidan 0-9 år, 10-17 år och 18 år uppåt. Vidare tillämpas på Åland ett och samma belopp oavsett det i hushållet finns ett eller flera barn inom samma åldersgrupp. På rikssidan sänks grunddelen med 5 procent för andra barnet och ytterligare 5 procent för det tredje och där påföljande barn. På det sättet skapas nio olika grupper på rikssidan medan det på Åland finns fem. Följaktligen är grunddelen gynnsammare för åländska familjer med flera barn inom samma åldersintervall än för motsvarande familjer på rikssidan. Landskapet använder också en högre procentsats för gruppen barn under 10 år än på rikssidan; 66 procent av den fulla grunddelen jämfört med rikssidans 63 procent (se bilaga 3, tabell 1 och 2 för mer information om ersättningsnivåerna).

     Bestämmelser finns i rikslagens 7c § om kompletterande utkomststöd. Enbart det grundläggande stödet räcker inte till för att trygga stödtagarens oundgängliga försörjning så som lagen föreskriver. Därmed bör kompletterande utkomststöd beviljas enligt en kalkyl som görs upp från fall till fall. En kommun kan inte vägra ge kompletterande stöd med hänvisning till att beviljandet grundar sig på särskild prövning. Med begreppet barndagvård i rikslagens 7c § 1 punkten avses i landskapet begreppet barnomsorg. Andra utgifter på grund av boende i 7c § 2 punkten kan vara garantihyra, förmedlingsarvode och kostnader på grund av flyttning.

     Bestämmelser finns i rikslagens 13 § om förebyggande ekonomiskt stöd. Bestämmelsen om förebyggande utkomststöd i 13 §, har ändrats så att förebyggande utkomststöd ska beviljas i större utsträckning.

     De skillnader som kvarstår gällande utkomststödets delar i landskapet jämfört med på rikssidan om lagförslaget antas är grunddelens belopp och dess justering enligt 4 och 5 §§.

     Skillnader i beaktande av inkomster och tillgångar vid beräkning av utkomststöd i landskapet jämfört med på rikssidan i nuläget är att vid beviljande av utkomststöd räknas en procentandel av barnbidraget och av ensamförsörjartillägget inte som inkomst och att prioriterad inkomst inte räknas som inkomst. Andra skillnader följer av att lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) och lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) inte är tillämpliga i landskapet och att lagstiftningarna om utkomstskydd och om arbetsmarknadspolitik utvecklats både i riket och i landskapet.

     Temporära bestämmelser om undantagande av en prioriterad inkomst på 20 procent av förvärvsinkomsterna eller maximalt 150 euro från inkomsterna som ska beaktas i lagen har länge funnits i rikslagens 11 § 3 mom. Bestämmelsen är ett till år 2014 förlängt försök att utreda den prioriterade inkomstens effekter på stödtagarnas sysselsättning, förvärvandet av förvärvsinkomster och beloppet på övriga inkomstrelaterade förmåner. Syftet är att uppmuntra till även kortvariga anställningar bland de hushåll som erhåller utkomststöd. I den ursprungliga rikslagens 11 § 3 mom. fanns en liknande bestämmelse om att kommunen enligt prövning bestämmer en sådan del av förvärvs- eller företagsinkomst som ska lämnas obeaktad som inkomst för att främja stödtagarens möjligheter att klara sig på egen hand.

     En skillnad som kvarstår om lagförslaget antas är skillnaden som följer av 2 § 2 punkten om att vid beviljande av utkomststöd räknas en procentandel av barnbidraget och av ensamförsörjartillägget inte som inkomst. Övriga skillnader följer av att lagstiftningarna om främjande av integration och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte inte är tillämpliga i landskapet.

     I rikslagens 14a § har en tydlig bestämmelse tagits in om handläggningstid. Målet är att i alla kommuner ska man få ett utkomststödsbeslut inom 7 dagar efter att ansökan inlämnats. I brådskande fall ska beslutet fattas samma dag eller senast följande vardag. Beslutet ska verkställas utan dröjsmål. En klient ska ges tillfälle till ett personligt möte med en socialsekreterare senast den sjunde dagen efter att hon eller han begärt det.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1 Ekonomiska konsekvenser

 

En exakt kalkyl av de ekonomiska konsekvenserna av en förhöjning av utkomststödets grunddel är svår att göra dels p.g.a. att tillförlitlig statistik över antalet stödmottagare och antalet månader som klienterna mottar utkomststöd i genomsnitt inte finns att tillgå (ÅSUB:s och Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens, STAKE:s, uppgifter skiljer sig åt), dels att stödet är konjunkturkänsligt. Enligt ÅSUB:s uppgifter fanns det 647 st. mottagare av utkomststöd på Åland år 2009. I enlighet med STAKE:s uppgifter från 2008 om hur lång tid de åländska utkomststödstagarna mottar utkomststöd får 56 procent utkomststöd 1-3 månader, 19 procent 4-6 månader, 14 procent 7-9 månader och 10 procent 10-12 månader.

     En månads utbetalning av fulla grunddelar kostar i dagsläget 263.089,61 euro (406,63 euro * 647 stödmottagare).

     En förhöjning av utkomststödets grunddel till riksnivå och en engångsförhöjning med 10 procent för att kompensera högre livsmedelskostnader skulle innebära en förhöjning med 32,02 euro/månad från 406,63 euro till 439,65 euro. (Först görs en höjning från 406,63 till 419,11 euro. Enligt bilaga 3 utgör livsmedelskostnaderna i riket 49 procent av grunddelen. Från den delen av kostnaderna ska en kompensation på 10 procent räknas. Kompensationen blir 20,54 euro och det nya beloppet blir 439,65 euro.) Årskostnaden för en förhöjning med 32,02 euro/månad skulle uppgå till minst 115.000 euro.

 

56 procent av 647 stödmottagare = 362 st. * förhöjning 3 3,02 euro * 3 månader = 35.859,72 euro

19 procent av 647 stödmottagare = 123 st. * förhöjning 3 3,02 euro * 6 månader = 24.368,76 euro

15 procent av 647 stödmottagare = 97 st. * förhöjning 33,02 euro * 9 månader = 28.826,46 euro

10 procent av 647 stödmottagare = 65 st. * förhöjning 33,02 euro * 12 månader = 25.755,60 euro

                                                                                                                       Totalt 114.810,54 euro/år

 

     Vid beviljande av utkomststöd räknas inte 20 procent av barnbidraget och 50 procent av ensamförsörjartillägget som inkomst i nuläget. Merkostnaden för att ändra den andel av ensamförsörjartillägget som inte ska beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststöd från 50 procent till 100 procent beräknas för kommunerna bli 3.264 euro per månad under de månader som utkomststöd lyfts. Enligt uppgifter från ÅSUB är medeltalet för utkomststödets varaktighet för ensamförsörjare med barn 5,1 månader. Årskostnaden skulle bli c:a 16.648 euro. Beräkningen bygger på siffror från bilaga 2 där det framgår att under de senaste fem åren fick i medeltal 80 st. ensamförsörjare med barn utkomststöd per år.

     Landskapsregeringen avser inte att justera landskapsandelarna med anledning av denna framställning utan anser att kommunerna kan beakta de ökade kostnaderna inom nuvarande landskapsandelssystem. Landskapsandelarna behandlas i samband med de årliga förhandlingarna mellan landskapet och Ålands kommunförbund.

     En annan ekonomisk konsekvens för kommunerna är att de måste budgetera skäligt för beredskap för beviljande av förebyggande utkomststöd med motsvarande 3,3 procent av utgifterna för de totala utgifterna för det egentliga utkomststödet (RP 134/2000 s. 5). Det kompletterande och det förebyggande utkomststödet tillsammans är uppskattade till sammanlagt 10 procent av de totala utgifterna för utkomststöd.

 

4.2 Åldersstrukturen för utkomststödstagarna

 

Medeltalet för hushåll som fått utkomststöd under de senaste fem åren var 528 st. Utkomststödstagarna utgjorde de senaste fem åren i medeltal 2,9 procent av befolkningen.

     Av utkomststödstagarna var under de senaste fem åren i medeltal 587 st. 18 år och över. 18-24-åriga mottagare av utkomststöd utgjorde under de senaste fem åren 6,8 procent av befolkningen i samma ålder. De av dessa 18-24-åringar som var långvariga mottagare av utkomststöd utgjorde 0,6 procent av befolkningen i samma ålder. 25-64-åriga mottagare av utkomststöd utgjorde under de senaste fem åren 2,8 procent av befolkningen i samma ålder. De av dessa 25-64-åringar som var långvariga mottagare av utkomststöd utgjorde 0,3 procent av befolkningen i samma ålder. Utkomststödstagarna i åldrarna 65 och över utgjorde i medeltal 0,7 procent av befolkningen.

     Statistik för en längre tidsperiod och mer detaljerad statistik finns i bilaga 2.

 

4.3 Konsekvenser för barnfamiljer

 

Medeltalet för fem år för antalet ensamma kvinnor med barn respektive ensamma män med barn som fått utkomststöd under året var 65 st. resp. 14 st. Andel procent av ensamförsörjarhushåll som långvarigt fått utkomststöd var i medeltal för en femårsperiod 2,1 procent.

     Medeltalet för fem år för antalet äkta par och sambopar med barn som fått utkomststöd under året var 35 st. Barnfamiljerna som fått utkomststöd utgjorde i medeltal för en femårsperiod 3,5 procent av alla barnfamiljer.

     Statistik för en längre tidsperiod och mer detaljerad statistik finns i bilaga 2.

     Barnombudsmannen anger att situationen för barnfamiljer kommer att förbättras med en höjning av grunddelen och särskilt då kommunerna även måste budgetera för beredskap för beviljande av förebyggande utkomststöd.

 

4.4 Jämställdhetskonsekvenser

 

Medeltalet för fem år för antalet ensamma kvinnor med barn respektive ensamma män med barn som fått utkomststöd under året var 65 st. resp. 14 st. Medeltalet för fem år för antalet ensamma kvinnor utan barn respektive ensamma män utan barn som fått utkomststöd under året var 155 st. resp. 231 st. Andel procent av hushåll som fått kortvarigt utkomststöd var i medeltal för en femårsperiod för ensamboende kvinnor respektive ensamboende män 19,1 procent resp. 24,9 procent. Andel procent av hushåll som fått långvarigt utkomststöd var i medeltal för en femårsperiod för ensamboende kvinnor respektive ensamboende män 2,7 procent resp. 5,2 procent.

     Statistik för en längre tidsperiod och mer detaljerad statistik finns i bilaga 2.

     En jämställdhetsdiskussion finns i utredningen på s. 55 f.

     Till den del lagförslaget gäller 2 § 2 punkten gynnas fler kvinnor än män, eftersom statistiken visar att ensamförsörjare med barn som beviljas utkomststöd till övervägande del är kvinnor. Eftersom det föds ungefär lika många flickor som pojkar kommer ungefär lika många flickor som pojkar att gynnas i ensamförsörjarfamiljerna.

 

4.5 Övriga konsekvenser

 

Förlaget har inte några betydande administrativa konsekvenser. Förslaget har ingen känd verkan avseende miljö.

 

5. Remiss

 

Ett protokollutdrag (103/S10/2010) med en lagstiftningspromemoria med förslag till ändring av landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd samt utredningen "Landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd - hur och varför den är i behov av revidering" har sänts på remiss. Remissen sändes till Ålands kommunförbund r.f., kommunerna, handikapprådet, förtroenderådet och AMS. Svar på remissen har inkommit från AMS, handikapprådet, förtroenderådet, kommunförbundet, Eckerö, Finström, Föglö, Geta, Hammarland, Jomala, Kumlinge, Lemland, Lumparland, Mariehamn, Saltvik, Sund och Vårdö samt från Ålands socialdemokrater.

     Förslaget har med utredningen som bas för revidering beretts som tjänstemannaberedning hos lagberedningen och har beretts i samarbete med socialvårdsbyrån.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

 

1 §. Lagens tillämpningsområde. En automatik läggs in i 2 mom., så att ändringar som görs i lagen kommer att gälla även i landskapet när de träder ikraft, om de inte omfattas av undantag i blankettlagen.

 

2 §. Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd. Rikslagens 9 § 1 och 3 mom. och 9a § ska inte tillämpas i landskapet. Bestämmelser finns istället i landskapslagens 4 och 5 §§. Inte heller rikslagens 5 - 5d §§ och 24 § 2 och 3 mom. ska tillämpas i landskapet. En bestämmelse finns istället i landskapslagens 6 §.

     Punkt 2 motsvarar punkt 3 i den nu gällande lagen. Vid beviljande av utkomststöd räknas i nuläget inte 20 procent av barnbidraget och 50 procent av ensamförsörjartillägget som inkomst. Landskapsregeringen föreslår att den andel av ensamförsörjartillägget som inte ska beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststöd ändras från 50 procent till 100 procent.

     Hänvisningar till lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) och till lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) ska inte tillämpas i landskapet, eftersom lagarna inte är tillämpliga i landskapet i nuläget. Rikslagens 10a § finns i nuläget med i uppräkningen av paragrafer som inte ska tillämpas, eftersom den endast handlar om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

 

4 §. Grunddelens belopp. Paragrafen bygger på nuvarande lags 4 § 2 mom.

Beloppet är 339,65 euro för ensamboende och ensamförsörjare. De övriga beloppen för andra personer som fyllt 17 år, en person som fyllt 17 år och som bor hos ena eller båda föräldrarna, barn i åldern 10-16 år och barn under 10 år, utgör som i nuläget 85, 73, 70 och 66 procent av grunddelen.

 

5 §. Indexjustering av grunddelen. Den del av det åländska konsumentprisindexet som motsvarar de varor och tjänster som täcks med grunddelen föreslås fortsätta användas, då detta index bäst speglar en utkomststödstagares kostnader.

     Med den konsumentprisindexförändring som ägde rum under det omedelbart föregående året avses förändringen i indexet från januari månad till januari månad. Ett helt års index används för att inte tillfälliga variationer i enskilda månaders index ska påverka utkomststödet.

     Indexjusteringen föreslås fastställas i januari månad och tillämpas från och med februari månad, vilket överensstämmer med nuläget.

     Förhöjningen av konsumentprisindex har varit stabil under de senaste åren; det finns dock inte någon garanti för att så alltid är fallet. Det är även möjligt att genom lagtingsbeslut i ekonomiskt tuffa tider gå in i lagen och föreskriva att en engångshöjning av index ska göras om konsumentprisindex sjunker och grunddelens belopp därför inte höjts utan blivit oförändrat.

 

6 §. Finansiering. I den nuvarande paragrafen finns en bestämmelse som gäller tilläggsdelens beräkning som inte ska gälla längre och därför tas bort. Istället läggs en bestämmelse om finansiering in i paragrafen. Bestämmelsen överensstämmer i sak med nuvarande 2 § 2 punkten.

 


Lagtext

 

 

Landskapsregeringen föreslås att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras rubriken till 1 §, 2, 4, 5 och 6 §§ landskapslagen (1988:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd, av dessa lagrum 4 § sådan den lyder i landskapslagen 2002/8 samt 2, 5 och 6 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2008/72 samt

     fogas till lagens 1 § ett nytt 2 mom. som följer:

 

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ändringar av lagen om utkomststöd ska gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.

 

2 §

Avvikelser från tillämpning av bestämmelser i lagen om utkomststöd

     I landskapet gäller följande avvikelser från bestämmelserna i lagen om utkomststöd:

     1) 5 - 5d §§, 9 § 1 och 3 mom., 9a och 10a §§ och 24 § 2 och 3 mom. ska inte tillämpas i landskapet.

     2) Vid tillämpning av 11 § ska barnbidrag som följer av landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen beaktas som inkomst enligt följande. Som inkomst per kalendermånad räknas inte 20 procent av barnbidragets belopp respektive 100 procent av ensamförsörjartilläggets belopp. Det belopp som återstår av barnbidraget och ensamförsörjartillägget efter avdrag beaktas som inkomst.

     3) Hänvisningar till socialvårdslagen (FFS 710/1982) ska i landskapet gälla landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.

     4) Hänvisningar till lagen om utkomstskydd (FFS 1290/2002) ska i landskapet gälla landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

     5) Hänvisningar till lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (FFS 734/1992) ska i landskapet gälla landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.

     6) Hänvisningar till lagen om offentlig arbetskraftsservice (FFS 1295/2002) ska i landskapet gälla landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

     7) Hänvisningar till lagen om moderskapsunderstöd (FFS 477/1993) ska i landskapet gälla landskapslagen (1994:10) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd.

     8) Hänvisningar till lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010) och till lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (FFS 189/2001) ska inte tillämpas i landskapet.

 

4 §

Grunddelens belopp

     Utkomststödets grunddel per månad är

     1) 439,65 euro för ensamboende och ensamförsörjare,

     2) 373,70 euro för andra personer som fyllt 17 år,

     3) 320,94 euro för en person som fyllt 17 år och som bor hos ena eller båda föräldrarna,

     4) 307,76 euro för barn i åldern 10-16 år och

     5) 290,17 euro för barn under 10 år.

 

5 §

Indexjustering av grunddelen

     Grunddelens belopp fastställs årligen på basis av föregående års belopp. Till föregående års belopp läggs den ändring i det konsumentprisindex för Åland som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå och som ägde rum under det föregående kalenderåret, vilken motsvarar de varor och tjänster som täcks med grunddelen. De indexjusterade beloppen tillämpas från och med februari månad och fastställs av landskapsregeringen före utgången av januari månad.

 

6 §

Finansiering

     På sådan verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården, om inte något annat bestäms genom lag.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

__________________

 

 

Mariehamn den 30 maj 2011

 

 

L a n t r å d

 

 

Viveka Eriksson

 

 

Föredragande minister

 

 

Katrin Sjögren

 


Bilaga 1: Lag om utkomststöd (FFS 1412/1997)

 

 

1 kap.

Allmänna bestämmelser

 

1 §

Syftet med utkomststödet

     Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv.

     Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand samt att förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. (3.11.2000/923)

     Syftet med reseersättning är att stöda en persons deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. (2.3.2001/191)

 

2 §

Rätt till utkomststöd

     Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller på något annat sätt.

     Var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt eget uppehälle samt i den omfattning som bestäms i äktenskapslagen (234/1929), lagen om underhåll för barn (704/1975) och i annan lag om sin makes samt sina minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle.

 

2a § (30.12.2002/1294)

Skyldighet att anmäla sig som arbetslös arbetssökande

     En person i åldern 17–64 år som ansöker om utkomststöd är skyldig att anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån, om han eller hon inte

     1) arbetar som löntagare eller företagare,

     2) studerar på heltid,

     3) är en sådan person som avses i 3 kap. 3 § 1 mom. eller 4 § 1–5 punkten lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002),

     4) på grund av anstaltsvård eller på grund av sjukdom som en läkare konstaterat är förhindrad att ta emot arbete, eller

     5) på grund av någon annan godtagbar och med ovan nämnda orsaker jämförbar orsak är förhindrad att ta emot arbete.

     Om den som ansöker om utkomststöd inte anmäler sig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån, kan utkomststödets grunddel sänkas så som anges i 10 §.

 

3 §

Familj

     I denna lag avses med familj i gemensamt hushåll boende föräldrar, en förälders minderåriga barn och adoptivbarn, äkta makar samt en man och en kvinna som lever i äktenskapsliknande förhållanden.

     Då utkomststöd beviljas betraktas alla familjemedlemmar som mottagare av utkomststödet räknat från den dag stödet utbetalas. Utkomststödet anses fördelat mellan mottagarna i lika stora delar till var och en, om inte omständigheterna visar annat.

 

4 §

Verkställighet

     I en kommun sköts uppgifterna enligt denna lag av ett sådant av kommunen utsett kollegialt organ (organ) som avses i 6 § socialvårdslagen (710/1982).

 

5 § (29.12.2009/1716)

Statsandel och statsunderstöd

     På sådan verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009), om inte något annat bestäms genom lag.

 

5a § (22.12.2009/1555)

Statsandel för kostnaderna för grundläggande utkomststöd

     Till kommunen betalas statsandel för finansiering av det grundläggande utkomststöd som avses i 7 §. Beloppet av statsandelen uppgår till 50 procent av kommunens kostnader för det grundläggande utkomststödet. Med en kommun jämställs det landskap som avses i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003).

     Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsandelen.

 

5b § (22.12.2009/1555)

Fastställande, betalning och justering av förskott på statsandelen

     Regionförvaltningsverket ska senast den 10 januari utan ansökan fastställa beloppet av de förskott som ska betalas till kommunerna respektive finansår.

     Storleken av förskottet bestäms på basis av de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet det år som började två år före finansåret. Det månatliga förskottet är 50 procent av tolftedelen av de nämnda kostnaderna.

     Förskotten betalas till kommunen månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad. Förskotten betalas i hela euro.

     För justering av förskotten ska kommunen varje år senast den 31 augusti lämna regionförvaltningsverket uppgifter om de kostnader som det grundläggande utkomststödet gett upphov till fram till utgången av juni under finansåret samt en uppskattning av de kostnader som det grundläggande utkomststödet ger upphov till under tiden juli–december. På basis av kommunens utredning justerar regionförvaltningsverket förskotten för resten av året, om uppskattningen av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under finansåret avviker med minst fem procent från de kostnader som använts vid beräkningen av förskott enligt 2 mom. Förskotten justeras från ingången av oktober så att det årliga sammanlagda beloppet av förskotten motsvarar 50 procent av de uppskattade kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under finansåret.

 

5c § (22.12.2009/1555)

Fastställande av statsandelen

     För fastställande av den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet ska kommunen senast den 30 april under det år som följer efter finansåret tillställa regionförvaltningsverket en utredning om de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet (statsandelsutredning). Kostnaderna uppges till det belopp de uppgår till minskade med de poster som hänför sig till det grundläggande utkomststödet och som flutit in vid återkrav av utkomststödet under finansåret.

     Regionförvaltningsverket ska på basis av kommunens statsandelsutredning fatta beslut om den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet senast tre månader efter det att utredningen lämnades.

     I statsandelsutredningen ska till kostnaderna för det grundläggande utkomststödet inte hänföras sådant utkomststöd som staten med stöd av lagen om främjande av integration (1386/2010) ska ersätta fullt ut. (30.12.2010/1390)

      3 mom. har ändrats genom L 1390/2010, som träder i kraft 1.9.2011. Den tidigare formen lyder:

     I statsandelsutredningen ska till kostnaderna för det grundläggande utkomststödet inte hänföras sådant utkomststöd som staten med stöd av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) ska ersätta fullt ut.

 

5d § (29.12.2005/1218)

Betalning av slutpost och återkrav av statsandelen

     Slutposten av statsandelen till kommunen ska betalas senast inom en månad efter det att den slutliga statsandelen har fastställts. Om betalningen av slutposten fördröjs, ska en årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

     Kommunens överskjutande statsandel återkrävs till staten genom att det överskjutande beloppet dras av från förskott som senare betalas ut till kommunen.

     Utan hinder av 2 mom. kan regionförvaltningsverket ålägga kommunen att återbetala den överskjutande statsandelen, om beloppet är betydande. Om det belopp som ska återbetalas inte betalas senast på den förfallodag som regionförvaltningsverket bestämt, ska på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). (22.12.2009/1555)

     Om den slutliga statsandelen avviker mindre än 10 euro från beloppet av den statsandel som betalts som förskott, utbetalas eller återkrävs inte skillnaden.

 

2 kap.

Utkomststödets struktur och storlek

 

6 § (29.12.2005/1218)

Fastställande av utkomststöd

     Utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställs enligt denna lag. Inkomsterna och tillgångarna beaktas först när det grundläggande utkomststödet enligt 7 § beviljas.

 

7 § (29.12.2005/1218)

Grundläggande utkomststöd

     Då grundläggande utkomststöd beviljas beaktas utgifter som täcks med en grunddel (grunddel) samt övriga grundutgifter så som bestäms särskilt nedan.

 

7a § (29.12.2005/1218)

Grunddel

     Till de utgifter som täcks med grunddelen hör utgifter för kost och kläder, smärre hälso- och sjukvårdsutgifter samt utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien, användning av lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, televisionslicens, användning av telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

     2 mom. har upphävts genom L 20.1.2006/64. (20.1.2006/64)

 

7b § (29.12.2005/1218)

Övriga grundutgifter

     Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas som övriga grundutgifter i behövlig utsträckning

     1) boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag (408/1975), (20.1.2006/64)

     2) kostnader för användning av hushållselektricitet,

     3) hemförsäkringspremier, samt

     4) hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa.

 

7c § (29.12.2005/1218)

Kompletterande utkomststöd

     Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas i behövlig utsträckning särskilda utgifter, som omfattar

     1) utgifter för barndagvård

     2) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7b §, samt (20.1.2006/64)

     3) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand.

     Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet.

     3 mom. har upphävts genom L 20.1.2006/64. (20.1.2006/64)

 

8 §

Avdrag av vissa utgifter

     Utgifter beaktas inte som berättigande till utkomststöd till den del ersättning eller motsvarande förmån erhålls på någon annan grund.

 

9 §

Grunddelens storlek

     Utkomststödets grunddel per månad är

     1) för ensamstående och en ensamförsörjare 361,86 euro, (11.5.2007/583)

     2) för andra personer över 18 år än de som avses i 1 punkten 85 procent av grunddelen enligt 1 punkten, om inte 3 punkten föranleder annat,

     3) för personer över 18 år som bor tillsammans med sina föräldrar 73 procent av grunddelen enligt 1 punkten,

     4) för barn mellan 10 och 17 år 70 procent av grunddelen enligt 1 punkten, samt

     5) för barn under 10 år 63 procent av grunddelen enligt 1 punkten.

     Grunddelen enligt 1 mom. 1 punkten tillkommer även en förälder som bor tillsammans med sitt barn som fyllt 18 år och inte är gift eller bor under äktenskapsliknande förhållanden enligt 3 § 1 mom. i denna lag.

     Om till familjen hör flera barn enligt 1 mom. 4 och 5 punkten är grunddelen för det andra barnet fem procentenheter och för det tredje och vart och ett av de därpåföljande barnen tio procentenheter lägre än vad som bestäms i 1 mom.

     4 mom. har upphävts genom L 29.12.2005/1218. (29.12.2005/1218)

 

9a § (29.12.2005/1218)

Justering av grunddelen

     Beloppen av utkomststödets grunddel justeras enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

     De belopp av grunddelen som bestäms i 9 § motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket de folkpensioner som betalades i januari 2001 har beräknats.

 

10 §

Sänkt grunddel

     Grunddelens belopp kan sänkas med högst 20 procent i fråga om en person vars behov av utkomststöd föranleds av att

     1) personen utan grundad anledning har vägrat att ta emot ett arbete som erbjudits honom eller henne individuellt och bevisligen eller att delta i en sådan arbetskraftspolitisk åtgärd som under en skälig tid skulle trygga hans eller hennes försörjning eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att arbete eller en arbetskraftspolitisk åtgärd inte har kunnat erbjudas, eller av att en person som uppnått myndighetsåldern men inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har avbrutit eller vägrat delta i utbildning så att han eller hon enligt 8 kap. 2 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte är berättigad till arbetslöshetsförmån, (17.12.2010/1172)

     2) en invandrare som avses i lagen om främjande av integration utan grundad anledning har vägrat delta i utarbetandet av en integrationsplan eller i sysselsättningsfrämjande åtgärder som avtalats specificerat i integrationsplanen eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att ingen integrationsplan har kunnat utarbetas, (30.12.2010/1390)

      2 punkten har ändrats genom L 1390/2010, som träder i kraft 1.9.2011. Den tidigare formen lyder:

     2) en invandrare som avses i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) utan grundad anledning har vägrat delta i utarbetandet av en integrationsplan eller i sysselsättningsfrämjande åtgärder som avtalats specificerat i integrationsplanen eller om han eller hon genom sin försummelse har föranlett att ingen integrationsplan har kunnat utarbetas,

     3) en person som avses i 3 § lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har vägrat delta i utarbetandet av en aktiveringsplan, eller

     4) en person som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har utan giltig orsak enligt 8 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa vägrat delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit eller av eget förvållande varit tvungen att avbryta arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte. (22.12.2009/1274)

     (30.12.2002/1294)

     I samband med sänkningen av grunddelen ska alltid, om möjligt tillsammans med den som söker utkomststödet och vid behov i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna och andra myndigheter, upprättas en handlingsplan för att hjälpa klienten att klara sig på egen hand.

     Grunddelens belopp kan sänkas med ett större belopp än vad som nämns i 1 mom., dock sammanlagt med högst 40 procent,

     1) om det av en persons upprepade förfarande enligt 1 mom. kan dras den slutsatsen att han eller hon inte vill ta emot arbete eller delta i åtgärder som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), lagen om främjande av integration eller lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, eller (30.12.2010/1390)

      1 punkten har ändrats genom L 1390/2010, som träder i kraft 1.9.2011. Den tidigare formen lyder:

     1) om det av en persons upprepade förfarande enligt 1 mom. kan dras den slutsatsen att han eller hon inte vill ta emot arbete eller delta i åtgärder som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande eller lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, eller

     2) om en person, efter att utkomststödets grunddel sänkts på det sätt som avses i 1 mom., utan grundad anledning vägrar delta i en arbetskraftspolitisk åtgärd eller genom sin verksamhet föranleder att ingen arbetskraftspolitisk åtgärd kan erbjudas honom eller henne och om han eller hon dessutom utan grundad anledning vägrar delta i handlingsfrämjande verksamhet enligt planen i 2 mom.

     (30.12.2002/1294)

     Sänkningen enligt 1 och 3 mom. kan göras endast under förutsättning att den inte äventyrar den utkomst som oundgängligen behövs för att trygga ett människovärdigt liv och att sänkningen inte heller i övrigt kan anses oskälig. Sänkningen kan göras för högst två månader åt gången räknat från vägran eller försummelsen.

 

10a § (30.12.2002/1294)

Sysselsättningspenning och reseersättning

     Till den som får utkomststöd och som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas för varje dag som personen deltar i verksamheten en sysselsättningspenning som är lika stor som ersättningen för uppehälle enligt 10 kap. 3 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Sysselsättningspenningen betalas förhöjd med iakttagande av vad som i 10 kap. 3 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice bestäms om beloppet av förhöjd ersättning för uppehälle till studerande som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och om förutsättningarna för dess erhållande. Sysselsättningspenning betalas dock inte för de dagar för vilka personen får ersättning för uppehälle enligt 10 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (22.12.2009/1274)

     Till den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte betalas dessutom i utkomststöd reseersättning enligt det billigaste färdsättet för de resekostnader som deltagandet medför.

 

11 §

Inkomster som skall beaktas

     Som inkomster beaktas ifrågavarande persons och familjemedlemmarnas disponibla inkomster.

Som inkomster beaktas dock inte

     1) förvärvsinkomster som skall anses ringa och understöd,

     2) regelbundna inkomster för ett barn under 18 år, till den del dessa inkomster är större än de utgifter som enligt 7 och 7 c § skall beaktas för barnets del, (29.12.2005/1218)

     3) inkomster till den del dessa motsvarar utgifter för arbetsresor och övriga av arbetet förorsakade utgifter,

     4) moderskapsunderstöd enligt lagen om moderskapsunderstöd (477/1993) eller förmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), (11.5.2007/583)

     5) ersättning för uppehälle enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller lagen om offentlig arbetskraftsservice samt ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), och inte heller (11.5.2007/583)

     6) sådana ersättningar och inkomster som avses i 8 §.

     (28.1.2005/49)

     Som inkomster beaktas inte, utöver det som föreskrivs i 2 mom., minst 20 procent av förvärvsinkomsterna, dock högst 150 euro per månad. (17.12.2010/1172)

     3 mom. har tillfogats genom L 1172/2010, som gäller temporärt 1.1.2011–31.12.2014.

 

12 §

Tillgångar som skall beaktas

     Som tillgångar beaktas ifrågavarande persons och familjemedlemmarnas disponibla tillgångar då utkomststödet beviljas.

     Som tillgångar beaktas dock inte

     1) den stadigvarande bostad som är i personens eller familjens bruk och behövligt bostadslösöre,

     2) nödvändiga arbets- och studieredskap,

     3) tillgångar som tillhör ett barn under 18 år, till den del dessa tillgångar är större än de utgifter som enligt 7 och 7 c § skall beaktas för barnets del, samt (29.12.2005/1218)

     4) andra tillgångar som anses nödvändiga för tryggande av fortsatt utkomst.

 

13 § (3.11.2000/923)

Förebyggande utkomststöd

     Kommunen beviljar enligt grunder som den fastställer förebyggande utkomststöd för uppnående av de mål som nämns i 1 § 2 mom.

     Förebyggande utkomststöd kan beviljas bland annat för åtgärder som vidtas för att aktivera stödtagaren, trygga dennes boende, lindra svårigheter till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning samt för andra syften som främjar stödtagarens förmåga att klara sig på egen hand.

 

3 kap.

Förfarandet beträffande utkomststödsärenden

 

14 §

Sökande och beviljande av utkomststöd

     Utkomststöd beviljas på ansökan av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen stadigvarande vistas.

     Om personen eller familjen annars än tillfälligt vistas i flera kommuner än en, beviljas utkomststöd av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen vistats då utgifterna uppkom.

     Om behovet av stöd är brådskande, beviljas utkomststöd av organet i den kommun där familjen eller personen vistas då ansökan görs.

     4 mom. har upphävts genom L 7.12.2007/1202. (7.12.2007/1202)

 

14a § (7.12.2007/1202)

Behandlingen av utkomststödsärenden

     Ett utkomststödsärende ska i kommunen behandlas så att ingens rätt till oundgänglig försörjning och omsorg äventyras. I brådskande fall ska beslutet fattas på basis av de till buds stående uppgifterna samma eller senast följande vardag efter att ansökan inkommit. I andra än brådskande fall ska beslutet fattas utan dröjsmål, likväl senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit. Ett beslut om att utkomststöd beviljas ska verkställas utan dröjsmål.

     Då ansökan avser månaden efter ansökningstidpunkten ska beslutet, utan hinder av 1 mom., fattas och verkställas senast den första vardagen under nämnda månad, om det då har förflutit mer än sju vardagar från den tidpunkt då ansökan inkom. Om ansökan avser en senare tidsperiod än den månad som följer efter ansökningstidpunkten, ska beslutet fattas och verkställas senast den första vardagen under den tidsperiod som avses i ansökan.

     Om ansökan är bristfällig ska klienten senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit ges eller sändas en specificerad uppmaning att komplettera ansökan inom utsatt tid. Beslutet om utkomststöd ska fattas utan dröjsmål, likväl senast den sjunde vardagen efter att den kompletterade ansökan har inkommit. Om klienten inte inom utsatt tid har kompletterat sin ansökan eller uppgett en godtagbar orsak till att kompletteringen försenats, fattas beslutet utan dröjsmål på basis av de till buds stående uppgifterna, likväl senast den sjunde vardagen efter att tidsfristen gått ut. Med klientens samtycke kan beslutet fattas på basis av de till buds stående uppgifterna innan den utsatta tiden har gått ut.

     Utkomststödsklienten ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter det att klienten begärt detta.

 

15 §

Tiden för vilken utkomststöd fastställs

     Utkomststödet fastställs per månad. Utkomststöd kan vid behov beviljas och utbetalas för kortare eller längre tid än en månad.

     Då de utgifter enligt 7 och 7 c § som utgör grund för utkomststödet samt inkomsterna och tillgångarna enligt 11 och 12 § räknas ut, beaktas utgifterna, inkomsterna och tillgångarna för den tidsperiod för vilken utkomststödet fastställs. Inkomsterna kan dock delas upp i poster som beaktas under flera sådana tidsperioder för vilka utkomststöd fastställs, om det är skäligt med beaktande av inkomstens engångsnatur eller grunden för den eller dess användningsändamål. (29.12.2005/1218)

     En sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades kan i efterhand beaktas såsom inkomst, om utkomststöd söks under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet och det inte kan anses oskäligt att beakta inkomsten. Då stödet beviljas skall den sökande underrättas om möjligheten att beakta inkomsten i fråga retroaktivt. (28.1.2005/49)

     Utkomststödet eller en del därav kan av särskilda skäl beviljas retroaktivt för betalning av styrkta utgifter som berättigar till utkomststöd.

 

16 §

Utbetalning av utkomststöd

     Utkomststödet betalas till sökanden för att användas för hans och familjens uppehälle.

     Utkomststödet kan av särskilda skäl betalas till sökandens familjemedlem eller till den som sörjer för understödstagaren för att användas för understödstagarens uppehälle eller annars användas för betalning av utgifter för hans uppehälle.

 

17 §

Skyldighet att lämna uppgifter och anmälningsskyldighet

     Den som ansöker om utkomststöd, en familjemedlem och den gentemot honom eller henne försörjningspliktige samt vid behov deras vårdnadshavare och intressebevakare skall lämna organet alla tillgängliga nödvändiga uppgifter som inverkar på utkomststödet. På lämnandet av uppgifter tillämpas bestämmelserna i 11-13 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). (28.1.2005/49)

     Mottagaren av utkomststöd skall omedelbart meddela organet de förändringar som sker i de uppgifter som avses i 1 mom.

     En i 1 mom. avsedd person skall vid behov ges tillfälle att förete en utredning om att det är fråga om ett separat hushåll.

 

18 §

Justering av utkomststödet

     Utkomststödet justeras om personens eller familjens förhållanden eller behovet av stöd förändras.

 

4 kap.

Återkrav av utkomststöd

 

19 §

Förbud mot återkrav

     Utkomststödet får inte återkrävas, om något annat inte bestäms i detta kapitel.

 

20 §

Grunderna för återkrav

     Då organet fattar beslut om att bevilja utkomststöd kan det samtidigt bestämma att utkomststödet eller någon del därav skall återkrävas av

     1) understödstagaren, om han har inkomster eller tillgångar eller har rätt till förmån som tryggar hans uppehälle, men inkomsterna, tillgångarna eller förmånen inte står till hans förfogande eller av annat skäl inte kan användas av honom då stöd beviljas,

     2) understödstagaren, om han uppsåtligen har försummat skyldigheten att dra försorg om sitt uppehälle,

     3) understödstagaren, om stödet har beviljats till följd av deltagande i strejk, dock endast i fråga om stöd som betalts till den som själv deltagit i strejken, samt av

     4) den gentemot understödstagaren försörjningspliktige, om han uppsåtligen har försummat sin försörjningsplikt.

     Har beviljandet av stöd grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter eller på uppsåtlig försummelse av anmälningsskyldigheten enligt 17 §, kan kommunen, till den del beviljandet av stöd av denna orsak har grundat sig på felaktiga uppgifter, återkräva stödet av den som lämnat uppgifterna eller försummat anmälningsskyldigheten.

 

21 §

Förutsättningar och hinder för återkrav

     En förutsättning för återkrav av utkomststöd är att den ersättningsskyldige, när beslut i saken fattas eller senare, har rätt att erhålla sådana inkomster eller tillgångar ur vilka ersättningen kan indrivas utan att den ersättningsskyldiges utkomst eller utkomsten för en person om vilken han drar eller är skyldig att dra försorg äventyras.

     Under den ersättningsskyldiges livstid kan hans stadigvarande bostad, behövligt bostadslösöre och nödvändiga arbetsredskap inte säljas på exekutiv väg eller annars användas för återkrav av utkomststödet.

     Utkomststöd kan inte ens efter den ersättningsskyldiges död återkrävas ur tillgångar som avses i 2 mom., om indrivningen skulle äventyra en sådan persons utkomst om vilken han har dragit eller hade varit skyldig att dra försorg.

 

22 §

Beslut om återkrav

     Ansökan om återkrav av utkomststöd ska göras hos förvaltningsdomstolen, i de fall som avses i 20 § 1 mom. inom tre år och i de fall som avses i 20 § 2 mom. inom fem år från det att stödet har betalats ut. (22.12.2009/1555)

     Till ansökan skall fogas nödvändig utredning om orsakerna till att utkomststöd har beviljats samt om den ersättningsskyldige och hans förutsättningar att betala ersättning.

     Har vid beviljande av stöd bestämts att stödet skall indrivas ur den ersättningsskyldiges tillgångar först efter hans död, skall ansökan om indrivning av stödet anhängiggöras inom ett år efter den ersättningsskyldiges död.

23 §

Återkrav ur emotsedd förmån

     Har utkomststöd antingen helt eller delvis beviljats i förskott mot emotsedda pensioner, underhållsbidrag, understöd eller andra fortlöpande eller som engångsbelopp inflytande inkomster, ersättningar eller fordringar, kan organet, utan hinder av vad som bestäms i någon annan lag, uppbära och lyfta ovan avsedda inkomster, ersättningar eller fordringar för understödstagaren för den tid stöd har betalts i förskott och använda dem för täckande av det stöd som har betalts i förskott. Organet skall omedelbart ge understödstagaren de medel som återstår efter att utkomststödet har betalts med nämnda tillgångar.

     Har organet minst två veckor före betalningsdagen meddelat den som betalar sådana inkomster, ersättningar eller fordringar som avses i 1 mom. att dessa inte får betalas till understödstagaren själv, kan beloppet med laglig verkan betalas endast till organet.

 

5 kap.

Särskilda bestämmelser

 

24 § (22.12.2009/1555)

Ändringssökande

     Bestämmelser om sökande av ändring i de ärenden som avses i denna lag finns i 7 kap. i socialvårdslagen.

     Regionförvaltningsverkets beslut om fastställande eller återkrav av statsandelen med stöd av 5 a–5 d § får inte överklagas genom besvär.

     Är kommunen missnöjd med ett beslut som gäller fastställande eller återkrav av statsandelen med stöd av 5 a–5 d §, har den rätt att inom 30 dagar från delfåendet av beslutet skriftligen yrka på att regionförvaltningsverket rättar sitt beslut. Ett beslut som har meddelats med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

 

25 § (22.9.2000/815)

     25 § har upphävts genom L 22.9.2000/ 815.

 

26 §

Utmätnings- och överföringsförbud

     Utkomststöd får inte mätas ut.

     Ett avtal som avser att överföra en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

 

27 §

Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

 

28 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.

     Denna lag tillämpas på beslut om utkomststöd som fattas efter ikraftträdandet.

     Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

 

RP 217/1997, ShUB 33/1997, RSv 233/1997

Ikraftträdelsestadganden:

22.9.2000/815:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 137/1999, ShUB 18/2000, RSv 100/2000

3.11.2000/923:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2001.

RP 134/2000, ShUB 23/2000, RSv 112/2000

2.3.2001/191:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

RP 184/2000, ShUB 38/2000, RSv 177/2000

14.6.2001/535:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Beslut och meddelande om förmånsbelopp enligt denna lag kan ges i euro redan innan lagen träder i kraft.

RP 59/2001, ShUB 13/2001, RSv 51/2001

21.12.2001/1410:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002 och gäller till och med den 31 mars 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2001, ShUB 41/2001, RSv 189/2001

30.12.2002/1294:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 115/2002, ShUB 43/2002, RSv 229/2002

28.1.2005/49:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2005. (6.11.2009/855)

Bestämmelserna i 11 § 3 mom. gäller till utgången av 2010. (6.11.2009/855)

RP 167/2004, ShUB 35/2004, RSv 191/2004

29.12.2005/1218:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Genom denna lag upphävs förordningen av den 30 januari 1998 om utkomststöd (66/1998) jämte ändringar.

Lagen tillämpas på beslut om utkomststöd som fattas efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Utan hinder av 5 a § är 2006 grunden för förskott på statsandelen 90 procent av kommunens faktiska utgifter för utkomststödet 2004, och 2007 på motsvarande sätt 90 procent av de faktiska utgifterna för utkomststödet 2005. Det månatliga förskottet på statsandelen är 50 procent av tolftedelen av de utgifter som ligger till grund för den.

RP 164/2005, ShUB 34/2005, RSv 216/2005

20.1.2006/64:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

Lagen tillämpas på beslut om utkomststöd som fattas efter det att lagen har trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2005, ShUB 35/2005, RSv 213/2005

3.11.2006/951:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 165/2006, ShUB 23/2006, RSv 125/2006

3.11.2006/952:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 165/2006, ShUB 23/2006, RSv 125/2006

11.5.2007/583:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Utkomststöd som vid ikraftträdandet betalas enligt den andra kommungruppen omvandlas från den 1 januari 2008 utan ansökan så att det betalas enligt 9 § i denna lag.

De belopp som anges i 9 § i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut 2001 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 90/2006, ShUB 56/2006, RSv 283/2006

7.12.2007/1202:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Lagen tillämpas på behandlingen av utkomststödsansökningar som har gjorts efter lagens ikraftträdande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 119/2007, ShUB 15/2007, RSv 74/2007

14.11.2008/710:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 132/2008, ShUB 18/2008, RSv 107/2008

6.11.2009/855:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 153/2009, ShUB 31/2009, RSv 125/2009

22.12.2009/1274:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas på alla personer som när lagen träder i kraft och därefter uppfyller de villkor som avses i 3 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, om det förfarande som avses i lagen ägt rum medan lagen var i kraft.

RP 194/2009, ShUB 46/2009, RSv 218/2009

22.12.2009/1555:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009

29.12.2009/1716:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 174/2009, FvUB 19/2009, RSv 223/2009

17.12.2010/1172:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Bestämmelsen i 11 § 3 mom. gäller till utgången av 2014.

RP 138/2010, ShUB 41/2010, RSv 245/2010

30.12.2010/1390:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 185/2010, FvUB 26/2010, RSv 239/2010

 

 


Bilaga 2

 

 

Statistik över utkomststöd för landskapet Åland

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Ensamma kvinnor (med barn) som fått utkomststöd under året

54

57

55

62

70

74

74

52

60

66

Ensamma män (med barn) som fått utkomststöd under året

6

6

5

10

6

13

13

15

16

15

Ensamma kvinnor (utan barn) som fått utkomststöd under året

154

111

152

173

165

205

148

146

127

149

Ensamma män (utan barn) som fått utkomststöd under året

220

204

231

220

244

286

236

190

190

251

Äkta par och sambopar (med barn) som fått utkomststöd under året

36

39

34

26

37

30

41

29

35

41

Äkta par och sambopar (utan barn) som fått utkomststöd under året

16

11

22

14

28

32

30

29

17

29

Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljerna

3

3,2

2,9

3,1

3,5

3,6

3,9

3

3,4

3,8

Hushåll som fått utkomststöd under året totalt

486

428

499

505

550

640

542

461

445

551

Utkomststödstagarna under året, % av invånarna

2,8

2,5

2,8

2,7

3

3,4

3

2,5

2,5

3

Utkomststödstagare i åldrarna 18 år och över under året

519

469

547

532

609

695

611

517

496

616

Utkomststödstagare i åldrarna 65 år och över, % av befolkningen i samma ålder

1,2

0,9

1,3

1

0,8

1

0,8

0,5

0,6

0,8

18-24-åriga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder

4,9

4,6

5,3

6,2

7,8

8,9

7,6

6

5,3

6,4

25-64-åriga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder

2,7

2,4

2,7

2,6

2,9

3,3

2,9

2,5

2,4

3

18-24-åriga långvariga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder

0,2

0,1

0,4

0,6

0,6

0,8

0,7

0,5

0,5

0,6

25-64-åriga långvariga mottagare av utkomststöd, % av befolkningen i samma ålder

0,4

0,2

0,3

0,3

0,3

0,4

0,4

0,3

0,2

0,3

Ensamförsörjarhushåll som kortvarigt fått utkomststöd, % av hushåll som fått utkomststöd

7,2

6,7

7,7

9,2

7,6

5,2

8,2

7,8

9

9,6

Ensamboende kvinnor som kortvarigt fått utkomststöd, % av hushåll som fått utkomststöd

19,7

18,9

19,3

22,1

17,3

21,6

17,7

22,6

16,6

17

Ensamboende män som kortvarigt fått utkomststöd, % av hushåll som fått utkomststöd

30,2

34,8

32,2

28,7

26

26,8

23,8

22,2

24,2

27,7

Ensamförsörjarhushåll som långvarigt fått utkomststöd, % av hushåll som fått utkomststöd

2,1

1

1

1

1,1

2,6

2,1

2,7

1,2

2,1

Ensamboende kvinnor som långvarigt fått utkomststöd, % av hushåll som fått utkomststöd

3,1

3,3

2,7

2,7

2,5

2

2,7

3,4

2,1

3,4

Ensamboende män som långvarigt fått utkomststöd, % av hushåll som fått utkomststöd

6

4,1

6,6

5,5

4,7

6,1

4,9

4

5,7

5,5

Utkomststöd, euro / invånare

21

21

26

32

43

46

38

30

33

39

Utkomststöd, 1 000 euro

543

543

691

850

1145

1242

1026

809

895

1086

Återkrav av utkomststöd, 1 000 euro

93

69

72

78

118

84

76

75

70

88

 

Källa: Statistik- och indikatorbanken SOTKAnet.

 

Mer statistik finns i Rapport 2007:5, Ekonomiskt utsatthet och social trygghet på Åland, se tabellförteckningen på sidan 9. Se även publikationen Kvinnor och män på Åland 2008 på sidan 50.

 

 


Bilaga 3

 

Belopp för grunddelen i riket

Tabell 1 visar beloppen för utkomststödets grunddelar i riket fr.o.m. 1.1.2011.

 

Målgrupp

€ per månad

€ per månad

% av grund-delens belopp

Ensamboende och ensamförsörjare

419,11

13,97

100

Makar och samboende samt annan person som fyllt 18 år

356,24

11,87

85

Person över 18 år som bor hemma med förälder / föräldrar

305,95

10,20

73

Barn 10-17 år första barnet

293,38

9,78

70

Barn 10-17 år andra barnet

272,42

9,08

65

Barn 10-17 tredje barnet o.s.v.

251,47

8,38

60

Barn under 10 år första barnet

264,04

8,80

63

Barn under 10 år andra barnet

243,08

8,10

58

Barn under 10 år tredje barnet o.s.v.

222,13

7,40

53

 

Källa: Bearbetad information från social- och hälsovårdsministeriet (http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=207651&name=DLFE-13110.pdf).

För samtliga vuxna (fyllda 18 år) stödtagare är det möjligt att enligt 10 § lagen om utkomststöd minska grunddelens belopp med maximalt 20 % eller maximalt 40 %. Om utkomststöd beviljas för kortare tid än en månad beräknas grunddelens belopp per dag genom att dividera det månatliga beloppet med 30.

 

Belopp för grunddelen på Åland

Tabell 2 visar de månatliga beloppen för utkomststödets grunddelar på Åland fr.o.m. 1.2.2011.

 

Målgrupp

€ per månad

€ per månad

% av grund-delens belopp

Ensamboende och ensamförsörjare

406,63

13,55

100

Andra personer som fyllt 17 år

345,83

11,53

85

Person som fyllt 17 år och som bor hos ena eller båda föräldrarna

296,95

9,90

73

Barn 10-16 år

284,79

9,49

70

Barn under 10 år

268,58

8,95

66

 

Källa: Bearbetad information från Ålands landskapsregerings socialvårdsbyrå, 20.01.2011.

För samtliga vuxna (fyllda 18 år) stödtagare är det möjligt att enligt 10 § lagen om utkomststöd minska grunddelens belopp med maximalt 20 % eller maximalt 40 %. Om utkomststöd beviljas för kortare tid än en månad beräknas grunddelens belopp per dag genom att dividera det månatliga beloppet med 30.

 


Jämförelse mellan rikets och Ålands grunddelar

Tabell 3 visar sammansättningen av utkomststödets grunddel i riket och på Åland

 

Utgiftspost

% av grunddelen, riket

% av grunddelen, Åland

Utgifter för kost

49

54

Kläder och skodon

9

9

Information (tidning, tv-licens, telefon)

20

14

Smärre hälso- och sjukvårdsutgifter

3

3

Övriga utgifter för det dagliga uppehället

19

20

Sammanlagt

100

100

 

Källa: Bearbetad information från Social- och hälsovårdsministeriet, 2007:12, s. 60f., information från ÅSUB som bearbetat individmaterial för Åland från en konsumtionsundersökning gjord av statistikcentralen 2001-2002, utredningen "Landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd - hur och varför den är i behov av revidering" s. 31.

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 31/2010-2011



[1] Det åländska utkomststödet c:a 9,6 procent lägre än det finska, med undantag för utkomststöd för barn under 10 år där det åländska stödet är på samma nivå (58 cent högre).