FRAMSTÄLLNING nr 22/2009-2010

 

 

 

 

2010-05-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 


Gymnasieutbildning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny lag om gymnasieutbildning antas. Landskapets gymnasieutbildning föreslås organiserad inom Ålands gymnasium. I myndigheten ingår två skolor med var sin ledning; en allmänbildande studieförberedande, Ålands lyceum, respektive en yrkesinriktad, Ålands yrkesgymnasium. Myndigheten leds av en direktion med allmän befogenhet att besluta och vidta åtgärder. Direktionen tillsätts av landskapsregeringen. Föredragande i direktionen är de två rektorerna vardera i sina utbildningsfrågor samt förvaltningschefen i resurs- och förvaltningsfrågor. För lyceet och yrkesgymnasiet ska finnas ett av landskapsregeringen fastställt gemensamt reglemente. Av reglementet ska framgå de särskilda befogenheter

-         de två rektorerna har i frågor som rör den operativa ledningen av utbildningen vid Ålands lyceum respektive Ålands yrkesgymnasium samt

-         förvaltningschefen har i frågor som rör övergripande samordnings- och resursfrågor i Ålands gymnasium, såsom rörande personal, ekonomi, avtal, upphandling och fastigheter.

 

     Med förslaget skapas således två skolor samt en samordnings- och resursenhet i en myndighet, istället för nuvarande organisation för läroavtal och sju myndigheter med var sin skola. Under förvaltningschefen skapas en samordnings- och resursenhet med fastighetsförvaltning, IT-funktioner samt med koordineringsansvar i resursfrågor. Där finns också ansvar för funktioner för skolornas behov av upphandling, avtal, marknadsföring och kvalitetsledning. Ålands gymnasium organiseras för att möjliggöra sammanhållna utbildningslösningar enligt det åländska samhällets behov, som också är flexibla så att de kan anpassas till enskilda studerandes behov.

     Landskapsregeringen ska utöva sin allmänna lednings-, utvecklings- och tillsynsuppgift i dialog med direktionen och Ålands gymnasiums företrädare samt genom styrdokument i form av förordning, reglemente, läroplansgrunder och övriga anvisningar.

     Utbildningen ska möta arbetsmarknadsbehov och individers önskemål så långt det är möjligt. En samordning av resurserna ger större effektivitet och enhetliga förvaltningssystem. En differentierad men sammanhållen utbildning med fokus på arbetsmarknad och kompetensbehov stärker lärande samt kunskapsbas för individ och samhälle.

     Den nya gymnasieorganisationen stöder landskapsregeringens målsättning att utveckla en tydlig profil för sjöfartsutbildningen. Avsikten är att för gymnasie- och högskolenivån skapa en sammanhållen utbildning under en självständig ledning. Framställningens förslag ändrar inte förutsättningarna för det projekt för stärkt samverkan mellan näring och utbildning som landskapsregeringen har påbörjat.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Allmänt 3

1.2 Tidigare utredningar, beaktade i framställningsarbetet 5

2. Nuvarande organisation. 6

2.1 Ålands handelsläroverk. 7

2.2 Ålands hotell- och restaurangskola. 8

2.3 Ålands lyceum.. 8

2.4 Ålands naturbruksskola. 8

2.5 Ålands sjömansskola. 9

2.6 Ålands vårdinstitut 9

2.7 Ålands yrkesskola. 10

2.8 Ålands läroavtalscenter 10

2.9 Studerandehälsovård. 11

2.10 Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola. 11

3. Landskapsregeringens förslag. 11

3.1 Allmänt 11

3.2 Ålands gymnasium.. 13

3.3 Styrning och ledning. 13

3.4 Ekonomiskt ansvar och ekonomiförvaltning. 13

3.5 Om de rektorsledda skolorna samt om lärare. 14

3.6 Utbildningens organisering och pedagogik. 14

3.7 Yrkesråd och yrkesprov. 16

3.8 Utbildningsråd. 17

3.9 Livslångt lärande. 17

3.10 Läroavtalsutbildning. 18

3.11 Fristående examina. 18

3.12 Om studerandeperspektiv och studerandehälsovård. 18

4. Förslagets verkningar 19

4.1 Organisation. 19

4.2 Organisering av undervisningen. 22

4.3 Ekonomi 23

4.4 Studerandes rättssäkerhet 24

4.5 Genomförandefrågor 24

4.6 Miljö. 25

4.7 Jämställdhet 25

Detaljmotivering. 26

1. Landskapslag om gymnasieutbildning. 26

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning. 37

3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland. 38

Lagtext 39

L A N D S K A P S L A G om gymnasieutbildning. 39

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning  59

L A N D S K A P S L A G  om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland  62

Parallelltexter 64

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

1.1 Allmänt

 

Bestämmelser om utbildning på gymnasienivå finns i landskapslagen (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå (nedan kallad gymnasielagen). I landskapsförordningen (2006:69) om utbildning på gymnasialstadienivå anges vilka skolor som omfattas av gymnasielagen. Dessa är Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut samt Ålands yrkesskola. Bestämmelser om läroavtalsutbildning finns i landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning och i landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning, och ordnas av Ålands läroavtalscenter. All utbildning som ges vid nuvarande gymnasialstadieskolor benämns i dessa motiv vara gymnasieutbildning som ges vid gymnasieskolor. Dessutom har överenskommelseförordningar stiftats för att trygga att gymnasieutbildning som ges i landskapet uppfyller krav på kunskap och skicklighet som ställs för yrkeskompetenser utanför landskapet, eller för antagning till utbildning på universitet och högskolor utanför landskapet. Dessa överenskommelseförordningar är följande:

 

Förordningen (1975:64) om ordnandet av undervisningen vid Ålands handelsläroverk, enligt vilken inträdeskrav, lärokurser för olika examina och undervisning ska följa de grunder som tillämpas vid motsvarande skolor i riket. Enligt förordningen ska rikets yrkesutbildningsstyrelse vaka över handelsläroverkets undervisning samt kunskaps- och färdighetskrav. Där framgår också att en examen från handelsläroverket ger samma kompetens som motsvarande examen vid handelsläroverk i riket. Yrkesutbildningsstyrelsen är sedan den 1.4.1991 en del av utbildningsstyrelsen.

 

Överenskommelseförordningen (2005:37) om yrkesutbildning inom social- och hälsovård i landskapet Åland, enligt vilken rikslagstiftning ska tillämpas på inträdeskrav, grunder för läroplaner samt bedömningen av studieprestationer, samt enligt vilken yrkesutbildningen inom social- och hälsovård i landskapet ger samma behörighet som motsvarande utbildning i riket.

 

Överenskommelseförordningen (2005:61) om utvärdering av sjöfartsutbildning i landskapet Åland, enligt vilken rikets sjöfartsverk handhar utvärderingen av sjöfartsutbildningen i landskapet, till den del den ges med stöd av bestämmelserna i den s.k. STCW-konventionen (se mer om detta nedan). Sjöfartsverket är sedan den 1.1.2010 en del av trafikverket.

 

Överenskommelseförordningen (2006:68) om studentexamen i landskapet Åland, enligt vilken i landskapet Åland avlagd studentexamen ska medföra samma behörighet som motsvarande examen avlagd i riket.

 

     Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om under landskapsregeringen lydande myndigheter och inrättningar, i fråga om undervisning samt i fråga om studie- och yrkesvägledning. Således omfattar lagstiftningsbehörigheten hela undervisningsväsendet, gymnasieutbildningen inräknad. En studerande i landskapet är dock beroende av att den utbildning som ges i landskapet uppfyller de krav på kunskap och skicklighet som ställs för att få en yrkeskompetens som erkänns utanför landskapet, eller för att bli antagen till en utbildning på universitet och högskolor utanför landskapet. Följaktligen finns det med detta sammanhängande begränsningar beträffande hur utbildning utformas. Landskapet har i vissa fall kunnat försäkra sig om att åländsk utbildning uppfyller sådana krav, genom att ha träffat särskilda avtal med huvudmän för externa utbildningar. Avseende möjligheter att antas till skolor med högre utbildning i riket finns särskilda bestämmelser som rör avläggande av studentexamen i landskapet.

     Enligt en formulering i EG-fördragets inledning är medlemsländerna fast beslutna att främja utvecklingen av högsta möjliga kunskapsnivå för sina folk genom en bred tillgång till utbildning och kontinuerlig fortbildning. I fördraget beskrivs gemenskapens mål vara att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsländernas språk. Där nämns bl.a. att gemenskapen ska främja rörligheten för studerande och lärare och verka för ömsesidigt erkännande av examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis, främja samarbetet mellan skolor samt främja samarbetet med tredje land. I dessa avseenden finns möjligheter för gemenskapen att vidta stimulansåtgärder, anta rekommendationer och lagstifta. Avseende gemenskapslagstiftningen kan nämnas beslutet 85/368/EEG om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG, direktivet 89/48/EEG om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier samt direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG. En viktig gemenskapslag är direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer.

     Sjöfartsutbildningens förutsättningar är speciella. En stor andel av de studerande är inte från landskapet, vid Ålands sjömansskola kommer knappt en tredjedel av de studerande utifrån. Det finns ett EG-direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk, som ansluter till en av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) antagen internationell konvention - den s.k. STCW-konventionen. Med STCW-konventionen avses den av IMO år 1978 antagna internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (FördrS 22/1984) jämte ändringar. I enlighet med STCW-konventionen kan kurser i sjösäkerhet endast meddelas av läroanstalter som har godkänts av en konventionsstats sjöfartsmyndighet. Konventionen förutsätter att varje stat garanterar all träning, bedömning, certifiering samt bekräftelse av tidigare bedömningar utförs av en privat eller offentlig läroanstalt som fortlöpande utvärderas av ett utomstående utvärderingsorgan. Landskapet har i enlighet med 18 § 21 punkt självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet avseende båttrafik och farleder för den lokala sjötrafiken. Riket har i enlighet med 27 § 13 punkten självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet avseende handelssjöfart samt farleder för handelssjöfarten. Enligt självstyrelselagens förarbeten motsvarar de gällande begreppen handelssjöfart samt farleder för handelssjöfarten i princip de tidigare begreppen privat sjörätt och lots- och fyrväsendet samt annan offentlig sjörätt (föregående självstyrelselags 11 § 2 mom. 8 och 17 punkt). Privaträttsliga bestämmelser rör rättsförhållanden mellan enskilda människor och mellan enskilda människor och offentliga samfund. Till privat sjörätt hör exempelvis bestämmelser om ansvar för gods som skadas under sjötransport, om ansvar vid kollision mellan fartyg och om ansvar vid miljöskador. Offentlig rättsliga bestämmelser rör rättsförhållanden inom och mellan offentliga samfund samt mellan offentliga samfund och enskilda människor såsom samfundsmedlemmar. Till den offentliga sjörätten hör exempelvis bestämmelser om lotsning och folkrättsliga bestämmelser om den internationella sjöfarten. Sjöfartsverket handhar enligt gällande överenskommelseförordning den utvärdering av sjöfartsutbildningen och övriga åtgärder som STCW-konventionen förutsätter såväl i riket som i landskapet, i enlighet med överenskommelseförordningen (2005:61) om utvärdering av sjöfartsutbildning i landskapet. Sjöfartsverket är sedan den 1 januari 2010 en del av trafikverket (www.trafikverket.fi).

 

1.2 Tidigare utredningar, beaktade i framställningsarbetet

 

Frågan om gymnasieutbildningens organisation och administration har diskuterats under lång tid. Frågorna har kretsat kring behov av att i en smidig och mer resurseffektiv organisation öka studerandes valmöjligheter samt konkurrensmöjligheter med en hög utbildningskvalitet. Redan år 1992 tillsattes av landskapsstyrelsen en kommitté ”utbildning 2000” som året därpå lämnade ett slutbetänkande (ÅUS 1993:7). Kommitténs förslag kan kortfattat beskrivas vara att en paraplyorganisation, ledd av en förvaltningschef, skulle samordna gemensamma strukturfrågor avseende ekonomi, personal och fastigheter för de sju skolorna.

     Kommitténs rapport ”utbildning 2000” bidrog till att landskapsstyrelsen i december 1993 tillsatte en utvecklingsgrupp bestående av rektorerna och tjänstemän vid utbildnings- och kulturavdelningen, med uppdrag att utveckla befintliga utbildningsstrukturer och utbildningsutbud samt att ge förslag till samordning. Utvecklingsgruppen lämnade sin rapport ”Utbildning i samarbete (UIS)” i maj 1994 (ÅUS 1994:5). Utvecklingsgruppens rapport genomsyrades av en samarbetstanke vilken också framgår i de dokument som utarbetades med betänkandet som grund, dvs. i läroplansgrunder och nuvarande gymnasielag. I gällande lag betonas vikten av samarbete mellan skolorna för att uppnå kvalitet och anpassbarhet i genomförandet av undervisningen.

     För att uppnå en enhetlighet och samordning i fastighetsanvändningen gav landskapsstyrelsen år 2000 konsulterna Ingemar och Ingrid Mattsson i uppdrag att göra en inventering av gymnasiernas fastigheter och skolutrymmen avseende nyttjandegrad, samordningsmöjligheter samt kommande renoverings- och utrymmesbehov. Konsulterna föreslog i sin rapport ”Utbildning för framtiden på Åland, Rapport om gymnasialstadiets skolfastigheter” som utkom i mars 2001 förutom direkta investeringsåtgärder, att det skapas en övergripande samordning för utbildningen på gymnasienivå under ledning av en förvaltningschef. En gemensam ledning är nödvändig då det gäller utbud av utbildningar, utvecklingsinsatser och för utnyttjande av resurser. Rapporten ledde inte till en ökad samordningsgrad i användningen av landskapets fastigheter.

     Bildandet av Högskolan på Åland vid årsskiftet den 1 januari 2003 fick stor betydelse för det ökade behovet av en samordning av gymnasieskolorna och utbildningsstrukturen på gymnasienivå. I samband med bildande av högskolan flyttades tre utbildningsprogram in i högskolan från tre av landskapets gymnasieskolor. Det innebar att Ålands handelsläroverks, Ålands hotell- och restaurangskolas samt Ålands vårdinstituts utbildningsmässiga och personella resurser minskades. Landskapsregeringen skrev i sin framställning till lagtinget nr 17/2001-2002 om ny högskolelagstiftning, att behovet av en översyn och anpassning av tjänstesituationen på gymnasialstadiet kommer att uppstå som en konsekvens av att Högskolan på Åland bildas.

     Rektorsgruppen påtalade i sin promemoria ”Utbildning i framtiden” som gavs till landskapsregeringen i april 2003 behovet av en grundläggande förändring av utbildningsstrukturen för att öka flexibiliteten och nyttjandegraden, och därigenom uppnå vissa inbesparingar. Rektorsgruppen föreslog att det skulle tillsättas en parlamentarisk sakkunnigkommitté för att studera hur den åländska utbildningen på gymnasiet kan anpassas till nya nordiska utbildningsstrukturer så att både pedagogiska och ekonomiska vinster uppnås.

     Det ledde till att landskapsregeringen tillsatte en kommitté i januari 2004. Kommittén leddes av utbildningsansvarig ledamot. Kommittén lämnade en lägesrapport i januari 2005 med huvudförslaget att nuvarande sju gymnasieskolor skulle sammanslås till en resultatenhet för att möjliggöra ett samarbete mellan utbildningarna.

     Helt oberoende av övriga förslag inlämnades i februari 2005 ett slutbetänkande avseende läroavtalsutbildningens framtida organisation och regelverk av den s.k. läroavtalskommittén. Kommittén föreslog att läroavtalsutbildningen som är en operativ verksamhet lyfts ut från landskapsregeringens allmänna förvaltning och organiseras enligt modell av landskapets skolor. Kommittén föreslog vidare att även andra fastställda läroplansgrunder än de som fastställts av landskapsregeringen ska kunna användas som grund för utbildningen samt att en företagare bör kunna få läroavtalsutbildning i sitt eget företag.

     Vuxenutbildningskommittén med uppgift att klarlägga vuxenutbildningens nuläge, status, roll och ansvar lämnade sin slutrapport den 3 april 2007. Kommittén fann att vuxenutbildningen behöver utvecklas och organiseras i en egen infrastruktur samt att den behöver ett särskilt regelverk.

     I mars 2005 tillsatte landskapsregeringen kommittén Struktur-07 med uppgift att utforma en gemensam organisation för utbildningen på gymnasialstadienivå i landskapet. Kommittén överlämnade den 22 juni 2006 sitt slutliga förslag (Struktur-07, ÅUS 2006:2) till gymnasieutbildningens framtida organisation i landskapet, och föreslog att landskapets gymnasieskolor skulle samlas i en enda organisation; Ålands gymnasieskola. Landskapsregeringen lämnade den 22 mars 2007 framställning nr 13/2006-2007. Framställningen överensstämde i allt väsentligt med de förslag som hade lämnats av kommittén Struktur 07. Således föreslogs att landskapets gymnasieutbildning skulle organiseras inom en enda skola såsom Ålands gymnasieskola, istället för inom sju olika skolor. I lagtinget fördes ärendet till kulturutskottet, som den 22 maj 2007 lämnade sitt betänkande (nr 5/2006-2007). Lagtingets första behandling av ärendet ägde rum den 4 juni 2007. Landskapsregeringen återkallade dock den 23 augusti 2007 framställningen, varefter lagtinget den 3 september 2007 konstaterade att ärendets handläggning var avbruten.

     Förslagen i denna framställning grundas i huvudsak på en av en arbetsgrupp i frågan lämnad utvecklingsplan (ÅUS 2009:1, mars 2009) landskapsregeringens i april 2009 lämnade meddelande till lagtinget (3/2008-2009) samt kulturutskottets i oktober samma år lämnade betänkande (KU 3/2008-2009) i frågan.

 

2. Nuvarande organisation

 

Gymnasieutbildningen i landskapet är organiserad i sju skolor nämligen Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut samt Ålands yrkesskola. Varje skola har en ledning och en förvaltningsorganisation. Årligen utexamineras omkring 350 studerande (år 2009 utexaminerades 396 personer, varav 135 från studieförberedande och 246 från yrkesinriktad utbildning). ÅSUB har i ett meddelande (Utbildning 2010:1) sammanställt närmare uppgifter om avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år 2009. Hösten 2009 hade gymnasieskolorna omkring 1 250 studerande och drygt 250 anställda.

     ÅSUB har i meddelanden sammanställt uppgifter om lärare och studerande (Utbildning 2008:2 respektive 2008:4). Motsvarande sammanställning för övrig personal finns bara för personal med arbetsuppgifter inom IT. Vid berörda skolor är sammanlagt 90 personer sysselsatta med annat än undervisning såsom med personalärenden, datorstöd, ekonomi, kansli, städning, bespisning, studerandevård och fastighetsskötselpersoner. Två är heltidsanställda dataansvariga, två personer är heltidsanställda som IT-handledare. Dessutom finns en tillfällig heltidstjänst som IT-handledare. Vid Ålands läroavtalscenter finns dessutom två tjänster. Våren 2008 fanns 164 lärare i landskapets gymnasieskolor, varav drygt 63 procent var ordinarie anställda och innehade lektorstjänster, och knappt 37 procent var läsårsanställda timlärare. Timlärare är anställda i huvudsyssla eller bisyssla i någon av skolorna. Samma lärare kan ha sin huvudsyssla i en skola och bisyssla i annan skola. En timlärare i huvudsyssla har arbetsuppgifter motsvarande en heltidsanställd lärare. Av gymnasielärarna undervisar 42 procent i kärnämnen och allmänna ämnen.

     Även om läraryrket enligt ÅSUB generellt är kvinnodominerat (två tredjedelar var kvinnor i den samlade lärarkåren år 2008) så var fördelningen mellan män och kvinnor på gymnasienivå jämn, men med skillnader inom olika undervisningsämnen. Vid Ålands sjömansskola finns dessutom en övervägande andel manliga lärare och vid Ålands vårdinstitut en övervägande andel kvinnliga lärare. Lärarna i gymnasieskolorna har åldersmässigt en förskjutning mot högre åldersgrupper. År 2008 hade 16 procent av den undervisande personalen fyllt 60 år. Då ytterligare 30 procent har fyllt 50 år innebär detta att omkring 46 procent av lärarkåren då var över 50 år. Lärarnas genomsnittsålder var något högre bland lektorer jämfört med bland timlärarna. Knappt 70 procent av lärarna hade formell behörighet.

     De genomsnittliga kostnaderna per studerande på gymnasienivå har av ÅSUB tidigare (rapport 2000:11) beräknats vara generellt högre än i omkringliggande regioner. Kostnaderna varierar dock betydligt mellan gymnasieskolorna, bl.a. beroende på antal studerande i förhållande till krav på lärarkompetenser, lokaler, hjälpmedel och utrusning. Bakgrunden till detta är mångfasetterad men rör främst det att utbildning ges i små grupper, att utrymmen i liten omfattning samnyttjas samt att studerande i landskapet ges jämförelsevis goda studiesociala förmåner och får en hög andel lärarledd undervisning per studievecka. ÅSUB konstaterade att skolornas största utgiftspost är undervisningskostnaderna, som främst avser lärarlöner, samt lokalkostnader och kostnader för de studiesociala förmånerna. Kostnader för de studiesociala förmånerna avser främst utgifter för skolskjutsning, skolmat och studiebostäder. Lokalkostnaderna består främst av utgifter för vaktmästare och städpersonal samt för hyror och uppvärmning.

     Nedan följer en översiktlig sammanställning av de anställda i olika tjänsteförhållanden i berörda organisationer och verksamhetsdelar. De tillfälligt anställda timlärare och som har minst 16 undervisningstimmar per vecka under läsåret räknas som anställda i huvudsyssla. Övriga timlärare räknas ha bisyssla (jfr ovan i detta avsnitt). Då sammanställningen i huvudsak rör antalet anställda, torde antalet årsarbetskrafter (heltid) generellt vara något lägre än det antal anställda som redovisas.

 

2.1 Ålands handelsläroverk

 

Vid Ålands handelsläroverk (www.handels.ax) ges utbildning med inriktning mot företagsekonomi. Hösten 2009 fanns där 126 studerande fördelade på ungdoms- och vuxenutbildning inom handel och administration. År 2010 har skolan 19 anställda varav

-          10 inrättade tjänster (1 rektor, 7 lektorer, 1 dataansvarig samt 1 ekonom),

-          2 tillfälliga tjänster (1 kanslisttjänst på 60 % med 40 % ekonomi och 1 assistentlärare),

-          2 anställda i arbetsavtalsförhållande (2 städare),

-          2 timlärare i huvudsyssla samt

-          3 timlärare i bisyssla.

 

     Från och med år 2010 är en del av verksamheten vid det tidigare lärcentret Navigare överfört till Ålands handelsläroverk. Skolan har därmed fått ansvaret för upphandling och hantering av nätbaserade distanskurser som upphandlas av externa aktörer. Ansvar för administration av användningen av den lärplattform som används i samtliga åländska skolor, på alla skolstadier, ligger fortsättningsvis centralt på landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning. Dock utförs arbetet med lärplattformen (Fronter) i allt väsentligt av dataansvariga och IT-handledare i skolorna.

     Brutto har 1 186 000 euro anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010, inklusive tilläggsanslag med 50 000 euro. Beräknade verksamhetsinkomster är 12 000 euro för kalenderåret. Utöver dessa belopp har 234 000 euro ansetts utgöra skolans beräknade internhyra för fastigheten.

 

2.2 Ålands hotell- och restaurangskola

 

Vid Ålands hotell- och restaurangskola (www.ahrs.ax) ges utbildning inom hotell, konferens, restaurang och bagerinäringarna. Hösten 2009 fanns där 114 studerande fördelade på olika utbildningar. År 2010 har skolan 27 anställda varav

-          12 inrättade tjänster (1 rektor, 1 IT-handledare, 2 lektorer i allmänna ämnen, 7 lektorer i yrkesämnen samt 1 ekonom),

-          8 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 fastighetsskötare, 1 kanslist/bibliotekarie på 60 %, 1 tvätt- och linneföreståndare, 1 köksbiträde samt 4 städare),

-          3 timlärare i huvudsyssla samt

-          4 timlärare i bisyssla.

 

     Brutto har 1 835 000 euro anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010, inklusive tilläggsanslag med 90 000 euro. Beräknade verksamhetsinkomster är 188 000 euro för kalenderåret, varav 53 000 euro från skolans bespisning och kursverksamhet m.m. samt 135 000 euro från skolans restaurangrörelse. Utöver dessa belopp har 381 000 euro ansetts utgöra skolans beräknade internhyra för fastigheten.

 

2.3 Ålands lyceum

 

Vid Ålands lyceum (www.lyceum.ax) ges en allmänbildande studieförberedande utbildning. Hösten 2009 fanns där 418 studerande fördelade på fyra alternativa inriktningar. År 2010 har skolan 58 anställda varav

-          39 inrättade tjänster (1 rektor, 1 IT-handledare, 27 lektorer, 2 studiehandledare, 1 psykolog, 1 kurator från 1.3.2010, 1 skolekonom, 1 kanslist, 1 kosthållsföreståndare, 1 vaktmästare och 2 städare),

-          1 tillfällig tjänst (1 studiehandledare),

-          13 anställda i arbetsavtalsförhållande (2 fastighetsskötare, 1 kock, 1 kokerska samt 2 köksbiträden samt 2 köksbiträden på 75,2 %, 5 städare),

-          4 timlärare i huvudsyssla samt

-          1 timlärare i bisyssla.

 

     Brutto har 3 305 000 euro anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010. Beräknade verksamhetsinkomster är 21 000 euro för kalenderåret, vilka avser försäljning av lunch till personal och uthyrning av fastigheten. Utöver dessa belopp har 703 000 euro ansetts utgöra skolans beräknade internhyra för fastigheten.

 

2.4 Ålands naturbruksskola

 

Vid Ålands naturbruksskola (www.naturbruksskolan.ax) ges utbildning inom lantbruk och hästhållning. Hösten 2009 fanns där 37 studerande fördelade på olika utbildningar. År 2010 har skolan 16 anställda varav

-          6 inrättade tjänster (1 rektor, 4 lektorer i yrkesämnen och 1 skolekonom),

-          6 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 gårdskarl, 1 föreståndare/kock, 1 kock, 3 städare),

-          1 tillfällig tjänst (1 assistentlärare),

-          2 timlärare i huvudsyssla samt

-          1 timlärare i bisyssla.

 

     Dessutom finns i anslutning till skolan 2 tjänster vid skoljordbruket Jomala Gård, nämligen 1 inrättad tjänst som driftsledare samt 1 i arbetsavtalsförhållande som lantarbetare.

     Landskapsregeringens avsikt är att verksamheten i Ålands naturbruksskola ska upphöra till hösten 2011, då det inte bedöms finnas ett tillräckligt antal studerande till skolans egentliga utbildningsutbud. Yrkesinriktade utbildning av sådant slag avses kunna erbjudas i samarbete med andra skolor i och utanför landskapet, varvid utbildning delvis kan ges i landskapets gymnasieutbildning.

     Brutto har 918 000 euro anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010. Beräknade verksamhetsinkomster är 85 000 euro för kalenderåret. Utöver dessa belopp har ett moment strukits avseende en utgift för ett lösdriftsstall för dikor i anslutning till skolan.

 

2.5 Ålands sjömansskola

 

Vid Ålands sjömansskola (www.sjomansskolan.ax) ges utbildning för arbete inom sjöfartsnäringen såsom däcks- och maskinreparatör, fartygselektriker, vaktmaskinmästare, vaktstyrman, kock och servitör. Hösten 2009 fanns där 155 studerande fördelade på olika utbildningar. År 2010 har skolan 43 anställda varav

-          29 inrättade tjänster (1 rektor, 1 studiehandledare, 1 speciallärare, 1 lektor i nautiska ämnen, 1 lektor i el-tekniska ämnen, 0,5 assistent, 2 lektorer i språk, 1 lektor i idrott och hälsa, 1 lektor i matematik, 1 lektor i samhällskunskap, 11 lektorer i yrkesämnen, 1 lektor i arbetsämnen, 1 kurator, 1 ekonom, 1 driftstekniker, 3 städare samt 0,5 internatsföreståndare),

-          8 anställda i arbetsavtalsförhållande (1 fastighetsskötare, 1 gårdskarl/vaktmästare, på 54,9 %, 1 kock, 1 kock på 88,9 %, 1 köksbiträde på 88,9 %, 2 elevhemsövervakare på deltid samt 1 städare på 79 %),

-          3 timlärare i huvudsyssla samt

-          3 timlärare i bisyssla.

 

     Dessutom finns i anslutning till skolan 4 anställda i arbetsavtalsförhållande för skolfartyget m/s Michael Sars, nämligen 1 befälhavare, 1 fartygsmästare, 1 motorman och 1 matros/båtsman.

     Landskapsregeringen utreder nu förslag från arbetsgruppen för optimering av sjöfartsutbildningen på Åland (ÅUS 2009:3). Förslagen är ägnade att stärka samverkan mellan näring och utbildning på såväl gymnasie- som högskolenivå. En sådan åtgärd kan vara att utarbeta en affärsplan för ett driftsbolag för sjöfartsutbildningen med resultatenheter också för sjösäkerhetscentrets utbildning och sjöfartsutbildningen inom högskolans, skolfartyget m/s Michael Sars och fartygssimulatorerna. Förslagen kan leda till att sjöfartsutbildningen drivs av en från landskapets övriga gymnasieutbildning fristående huvudman, samägd av sjöfartsnäring och landskap.

     Brutto har 2 981 000 euro (varav 402 000 euro i driftskostnader för m/s Michael Sars) anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010, inklusive tilläggsanslag med 100 000 euro. Beräknade verksamhetsinkomster är 75 000 euro för kalenderåret. Därutöver har 361 000 euro ansetts utgöra skolans beräknade internhyra för fastigheten. Högskolan på Åland utnyttjar kostnadsfritt två femtedelar av m/s Michael Sars’s tid.

 

2.6 Ålands vårdinstitut

 

Vid Ålands vårdinstitut (www.avi.ax) ges utbildning inom social- och hälsovård med examen som närvårdare. Hösten 2009 fanns där 106 studerande fördelade på olika utbildningar. År 2010 har skolan 17 anställda varav

-          11 inrättade tjänster (1 rektor, 7 lektorer i yrkesämnen, 1 lektor i matematik, 1 lektor i språk samt 1 ekonom som från 1.9.2010 delas med Ålands handelsläroverk),

-          1 tillfällig tjänst (1 kanslist på 55,2 %),

-          1 anställd i arbetsavtalsförhållande (1 städare),

-          2 timlärare i huvudsyssla samt

-          2 timlärare i bisyssla.

 

     Brutto har 1 201 000 euro anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010, inklusive tilläggsanslag med 90 000 euro. Beräknade verksamhetsinkomster är 40 000 euro för kalenderåret. Utöver dessa belopp har 234 000 euro ansetts utgöra skolans beräknade internhyra för fastigheten.

 

2.7 Ålands yrkesskola

 

Vid Ålands yrkesskola (www.ay.ax) ges utbildning inom byggteknik, fordons- och transportteknik, el- och datateknik, media och kommunikation, hotell- och restaurang, frisör, samhälleliga och sociala ämnen, verkstads- och produktionsteknik samt yrkesträning. Hösten 2009 fanns där 291 studerande fördelade på olika utbildningar. År 2010 har skolan 72 anställda varav

-          47 inrättade tjänster (1 rektor, 2 speciallärare, 11 lektorer i allmänna ämnen, 14 lektorer i yrkesämnen, 1 studiehandledare, 1 psykolog, 1 dataansvarig, 1 centrallagerföreståndare, 1 föreståndare/kokerska, 1 kokerska, 2 köksbiträden, 5 städare, 1 tvätteri- och linneförrådsföreståndare, 1 ekonomichef, 1 kanslist/kassör, 1 kanslist, 1 fastighetsskötare samt 1 vaktmästare),

-          7 tillfälliga tjänster (6 assistentlärare och en IT-handledare),

-          2 anställda i arbetsavtalsförhållande (2 städare),

-          13 timlärare i huvudsyssla samt

-          3 timlärare i bisyssla.

 

     Vid skolan finns ett utbildningsprogram inom samhällelig och social sektor, vilken är den enda studieförberedande gymnasieutbildningen med yrkesprofil som finns. Utbildningen leder till en examen på gymnasialstadienivå med angiven yrkesprofil.

     Brutto har 4 455 000 euro anslagits för skolan i förslag till budget för år 2010. Beräknade verksamhetsinkomster är 78 000 euro för kalenderåret. Utöver dessa belopp har 1 300 000 euro ansetts utgöra skolans beräknade internhyra för fastigheten.

 

2.8 Ålands läroavtalscenter

 

Ålands läroavtalscenter inom landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning (www.laroavtal.ax) ordnar läroavtalsutbildning, som är en arbetsplatsförlagd praktisk utbildning varvad med teoretiska studier. Läroavtal är ett tidsbundet arbetsavtal mellan en lärling och en arbetsgivare. Utbildningen ordnas både som grundläggande utbildning och som tilläggsutbildning för ungdomar och vuxna. De studerandes medelålder var år 2008 knappt 38 år. Under verksamhetsåret 2008 fanns 184 studerande i läroavtalsutbildning inom 48 yrkesområden. Samma år utexaminerades 45 lärlingar, ingicks 64 nya läroavtal medan 15 avbröts i förtid Teoretisk undervisning köptes från 1 utbildningsanordnare i och från 28 utbildningsanordnare utanför landskapet. För tillfället köps de flesta utbildningar som fristående examen från utbildningsarrangörer i Finland och Sverige.

     Ålands läroavtalscenter är en del av landskapsförvaltningen som leds och samordnas av en av landskapsregeringen tillsatt lärlingsnämnd. Föredragande för och sekreterare i nämnden är en av landskapsregeringen utsedd tjänsteman. Vid Ålands läroavtalscenter finns en tjänst som verksamhetsledare samt en tjänst som planerare.

     Brutto har 600 000 euro anslagits för Ålands läroavtalscenter i förslag till budget för år 2010.

 

 

Översikt över antal studerande, anställda och budgetanslag vid
gymnasieskolorna och Ålands läroavtalscenter år 2010

 

 

skola

studerande

(ht 2009)

anställda

inrättade tjänster

tillfälliga tjänster

arbetsavtalsförh.

timlärare i huvudsyssla

timlärare i bisyssla

brutto budget år 2010 (euro)1

handelsläroverket

126

19

10

2

2

2

3

1 186 000

hotell- och rest.

114

27

12

0

8

3

4

1 835 000

lyceet

418

58

39

1

13

4

1

3 305 000

naturbruksskolan

37

16

6

1

6

2

1

918 000

sjömansskolan

155

43

29

0

8

3

3

2 981 000

vårdinstitutet

106

17

11

1

1

2

2

1 201 000

yrkesskolan

291

72

47

7

2

13

3

4 455 000

läroavtal

120

2

2

 

 

 

 

600 000

 

1 367

254

156

12

40

29

17

16 481 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Ingår tilläggsanslag i bruttobudget för år 2010 för Ålands handelsläroverk med 50 000 euro, Ålands hotell- och restaurangskola med 90 000 euro, Ålands sjömansskola med 100 000 euro och för Ålands vårdinstitut med 90 000 euro.

 

 

2.9 Studerandehälsovård

 

Gymnasieskolornas hälsovårdspersonal är anställd vid Ålands hälso- och sjukvård, medan psykologer och kuratorer är anställda vid respektive gymnasieskola. Ett arbete pågår med att samordna studerandehälsovården i landskapets skolor och Högskolan på Åland i en enhet, varefter all berörd personal får Ålands hälso- och sjukvård som huvudman under år 2011. Verksamheten avses få basutrymmen i Ålands vårdinstituts tidigare lokaler från och med hösten 2010.

 

2.10 Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola

 

Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola är inte gymnasieskolor, men samverkar med dem kring utbildningslösningar och i förvaltningsfrågor. Det har till exempel möjlighet att vid behov bidra med lärarresurser till gymnasieskolorna, i ämnen där de har lärare med sådan behörighet.

     Vid Ålands musikinstitut (www.ami.ax) finns 8 lärartjänster och ges grundläggande utbildning i musik eller dans för fortsatta studier vid konservatorium eller musikhögskola. Ålands musikinstitut bidrar med musikundervisning för den estetiska linjen vid Ålands lyceum.

     Vid Ålands folkhögskola (www.afhs.aland.fi) finns 6 lärartjänster samt ges utbildning profilerad mot film/media, idrott/ hälsa, konst/hantverk, musik/låtskrivande, naturfoto/friluftsliv och drama/ teater. Skolan erbjuder också utbildning i basämnen såsom svenska, matematik och engelska. Vid skolan finns kompetens att ge fördjupad undervisning i svenska för unga med annat modersmål, såsom ett eller flera års förkovran innan de söker till gymnasialstadiet. Det finns också möjligheter att folkhögskolan kan bistå med extra undervisning till studerande på gymnasialstadiet.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

3.1 Allmänt

 

Förslagen i denna framställning grundas i huvudsak på följande dokument:

-         Utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet på Åland (ÅUS 2009:1) som lämnades den 3 mars 2009 av en av landskapsregeringen tillsatt arbetsgrupp samt det meddelande landskapsregeringen den 6 april 2009 nr 3/2008-2009 lämnade till lagtinget,

-        Kulturutskottets betänkande den 30 oktober 2009 med anledning av landskapsregeringens meddelande (KU 3/2008-2009).

 

     Ett stöd vid beredningen har också varit landskapsregeringens tidigare återtagna framställning nr 13/2006-2007 av den 22 mars 2007.

     Gymnasieutbildningens betydelse understryks av att cirka 95 procent av dem som slutför grundskolan går direkt vidare till gymnasiestudier. Landskapsregeringen bedömer att gymnasieutbildningens betydelse fortsatt kommer att vara stor. Dock måste utbildningsstrukturen med sju gymnasieskolor ses över, för att på sikt resurseffektivt fortsatt kunna erbjuda studerande ett brett utbildningsutbud och en hög utbildningskvalitet. En fortgående globalisering för med sig krav på lokala ekonomier och strukturer. Det blir allt viktigare med utbildningssystem som kan klara förändringar i kunskapskrav och krav som rör livslångt lärande.

     Antalet unga studerande bedöms minska till följd av åldersstrukturförändringar i befolkningen. Trots att vuxnas behov av gymnasieutbildning och utbildning på gymnasienivå bedöms öka ytterligare, så väntas antalet studerande totalt på gymnasienivån minska med cirka 17 procent från nuvarande drygt 1 200 till omkring 1 000 studerande. För att möta detta och öka de studerandes valmöjligheter, möjligheter till högskolestudier eller andra eftergymnasiala studier samt för att lärare och övrig skolpersonal på sikt ska ha goda arbetsvillkor, ser landskapsregeringen en större organisatorisk samordning av gymnasieutbildningen som nödvändig.

 

                                                                                        Källa: ÅSUB

 

     En viktig fråga som sammanhänger med detta rör kostnader och samverkansfördelar. Nuvarande ordning med sju olika gymnasieskoleorganisationer har i sig inte varit ägnad att gynna en praktisk och handgriplig samverkan mellan skolorna. Om gymnasieutbildningen organiseras i en myndighet med två skolor samt en del med vissa gemensamma funktioner så ges bättre förutsättningar att samordna verksamheter och möta framtiden med ett mer effektivt resursnyttjande, vilket är ägnat att komma de studerande till godo. Landskapsregeringen bedömer att en sådan organisation bättre kan möta fortgående ändringar i utbildningsbehov och efterfrågan. Det ger bättre förutsättningar för att bibehålla ett brett utbildningsutbud, skapa utvecklingsprojekt, tillgodose specialintressen samt att samla studerande från olika studieområden till samarbete.

 

3.2 Ålands gymnasium

 

Landskapsregeringen föreslår att en samordning sker av gymnasieskolornas ledning, förvaltning samt resurser i en myndighet. En sådan organisation blir bättre ägnad att hantera de krav på ökad anpassbarhet som gymnasieutbildningen står inför och att därför med givna resurser bl.a. kunna erbjuda en individualiserad och behörighetsgivande utbildning.

     Utöver de sju skolorna skulle i Ålands gymnasium också ingå de funktioner och de personella resurser som idag arbetar med läroavtal, validering och nätbaserad pedagogik. Enligt detta förslag ska för dessa organisationer frågor om personal, ekonomi, fastighetsskötsel, IT-funktioner, skolhälsovård, studerandeantagning, kvalitetssäkring, information och marknadsföring handläggas gemensamt.

 

3.3 Styrning och ledning

 

Landskapsregeringen föreslår att Ålands gymnasium ska ledas av en direktion. Landskapsregeringen tillsätter högst sju direktionsmedlemmar, vilka bör ha erfarenhet av olika samhällssektorer och branscher. Landskapsregeringens allmänna lednings-, utvecklings- och tillsynsuppgift utövas i dialog med direktionen och Ålands gymnasiums företrädare samt genom styrdokument som förordning, reglemente, läroplansgrunder och anvisningar.

     Med förslaget skapas inom en myndighet två skolor samt en samordnings- och resursenhet, istället för nuvarande sju myndigheter med var sin skola. Under förvaltningschefen skapas en enhet med personalfrågor, fastighetsförvaltning och IT-funktion samt med koordineringsansvar i resursfrågor. Där finns också funktioner för skolornas behov av upphandling, avtal, marknadsföring och kvalitetsledning. Ålands gymnasium organiseras för att möjliggöra utbildningslösningar som kan anpassas till enskilda studerandes behov inom ramen för gällande examenskrav. I marknadsföring bör skolornas kursutbud få tydliga profiler med utbildningens huvudsakliga inriktning.

     Det allmänna myndighetsansvaret i Ålands gymnasium får direktionen. Förvaltningschefen och rektorerna ges i lagen rätt att fatta vissa myndighetsbeslut. Delegering av myndighetsutövning ska som regel ske i reglemente. Direktionen kan med enskilda delegeringsbeslut ge specificerade uppgifter som innebär utövande av myndighet.

     Det är i skolans ledningsgrupp som studerande, lärare och personal kan påverka beslut och beslutsprocess, under ärendens beredning. Det är också via ledningsgruppen som studerande, lärare och personal kan komma med förslag till förändringar. Rektor kan sedan föra upp ärenden i beslutshierarkin med beaktande av vad som framkommit i den beredning som skett i ledningsgrupp. Direktionen kan dessutom ta initiativ till att vid direktionsmöten höra studerande, lärare och övrig personal.

 

3.4 Ekonomiskt ansvar och ekonomiförvaltning

 

Ålands landskapsregerings ekonomiförvaltning, av vilken Ålands gymnasiums ekonomiförvaltning utgör en del, handhas av landskapsregeringens finansavdelning. Under Ålands gymnasiums direktion och förvaltningschefen har rektorerna ansvar i budgetberedningen. Förvaltningschefen har i samordningsgruppen och gentemot direktionen ett samlat ansvar för Ålands gymnasiums budget och budgetredovisning. I dessa avseenden ansvarar rektorerna gentemot förvaltningschefen för sina skolor. Med ekonomiförvaltning avses i första hand upprätthållande av löne- och annan bokföring, redovisning, bokslut samt betalningsrörelse samt därtill hörande likviditetshantering. Med detta följer även ett ansvar för upprätthållande och utveckling av de till ekonomiförvaltningen hörande tekniska systemen, samt normgivning, dvs. fastställande av och tolkning av budgeterings- och redovisningsprinciper.

     Nyligen har en elektronisk fakturahantering införts i landskapsförvaltningen. Systemet ger förutsättningar för en kostnadseffektiv och rationell fakturahantering. Det är dock tänkt att bygga på en så decentraliserad hantering som det bara är möjligt med beaktande av ändamålsenlighet och praktisk genomförbarhet.

 

3.5 Om de rektorsledda skolorna samt om lärare

 

Landskapsregeringen föreslår att i Ålands gymnasium ska finnas två skolor vardera ledda av en rektor med pedagogiskt utvecklingsansvar. Uppgiften att anställa och anvisa kanslipersonal vilar på förvaltningschefen. Kanslipersonalen anställs således i Ålands gymnasium och placeras in i den nya organisationens olika verksamhetsdelar. Praktiskt kommer Ålands gymnasiums kanslipersonal att finnas i samordningsenheten, skolorna samt fördelade i de byggnader där de behövs, för att upprätthålla och utveckla service till myndighetsledning, skolledning, lärare, studerande samt till allmänheten. Samordningsgruppen med rektorerna och förvaltningschefen organiserar arbete inom Ålands gymnasium. Samordningsgruppen och den direktion som tillsätts ska detaljplanera skolans organisationsstruktur, beslutsprocesser och arbetssätt, så att detta finns på plats i god tid innan skolans verksamhet börjar. Ledningsgrupper i Ålands lyceum respektive i Ålands yrkesgymnasium organiserar arbetet inom respektive skola.

     Lärarna i Ålands gymnasiums skolor utgör tillsammans lärarkåren. Ledningsgruppen för Ålands lyceum respektive för Ålands yrkesgymnasium ska organisera lärarna i var sitt lärarkollegium, varvid till respektive kollegium ska höra de lärare vilka, oavsett anställningsform, har merparten av sin undervisning inom en skola. Lärarkollegiet ska planera och utveckla undervisningen samt behandla andra ärenden som hör till ansvarsområdet. Ett lärarkollegium kan indelas i lärarlag.

     Rektor får personalansvar för personal vars arbete i enlighet med anställningsavtalet är förlagd till skolan, samt ansvar för att lärare och studerande medverkar i utvecklingen av utbildningen inom respektive skola. Rektor kan anställa lärare som tillfällig personal för sammanlagt högst ett år. Lagen ger ingen rätt för rektor att besluta om förlängning av sådana förordnanden utöver ett år, sådana beslut ska fattas av direktionen. Delegering som rör detta kan dock ske i reglemente eller genom specifika delegeringsbeslut.

 

3.6 Utbildningens organisering och pedagogik

 

Ett utbildningspolitiskt mål med att organisera utbildningen på gymnasienivå i en organisation, dvs. i Ålands gymnasium, är att ge bättre förutsättningar och möjligheter för utbildningslösningar som kan passa enskilda studerandes behov. Valmöjligheten skapas oberoende av den studerandes utbildningsväg. Dessutom ska en studerande under utbildningens gång kunna välja alternativa inriktningar och studiehelheter under givna och organiserade former (i ett givet kursutbud), som organiserats på ett för skolan ekonomiskt och ändamålsenligt sätt. Landskapsregeringen strävar samtidigt efter att öka utbildningskvaliteten, stärka de studerandes rättssäkerhet samt att förbättra och förenhetliga studerandevården. Ett anpassningsbart utbildningsutbud förutsätter att skolan har ett tillräckligt antal studerande som önskar alternativa studieinriktningar och studiehelheter. Enligt aktuell befolkningsstatistik kan sammantaget i landskapets skolor förväntas en minskad studeranderekrytering till den utbildning på gymnasienivå som riktas till unga personer.

     Ett mål är att i praktiken öka varje studerandes möjlighet att få sitt önskade utbildningsinnehåll förverkligat. Skolans utbildningsstruktur måste då fungera så väl att inte kostnadsökningar följer av de valmöjligheter som ges. I en organisation där fler studerande och fler lärare ingår finns större möjligheter att organisera för ändamålet lämpliga undervisningsgrupper, med tanke på gruppernas sammansättning och undervisningens innehåll. För närvarande bestäms strukturen inom både den allmänbildande utbildningen (Ålands lyceum) och inom yrkesutbildningen i de läroplansgrunder som landskapsregeringen fastställer. I enlighet med nuvarande läroplansgrunder från år 2004 är 15 av 75 kurser fritt valbara för en studerande inom den allmänbildande utbildningen. Förutsättningarna för vuxenstuderande kan skilja sig något, då för dem hänsyn tas till arbetserfarenheter. Av dessa kurser kan 8 ordnas av andra utbildningsarrangörer än Ålands lyceum. Inom yrkesutbildningen är högst 20 studieveckor valfria på individnivå. På programnivå är ytterligare 10 studieveckor valfria.

     Landskapsregeringen avses sätta mål för den valfrihet som studerande ska erbjudas. I förordning anges om strukturen på utbildningen dvs. fördelningen av undervisningstiden mellan olika ämnen och ämnesgrupper (förslagets 8 §) samt inom programmen fördelningen av undervisningstiden mellan obligatoriska allmänna ämnen, yrkesämnen och valbara ämnen (förslagets 9 §). Det utbud av valbara kurser eller studiehelheter som erbjuds studerande skapas inom Ålands gymnasium eller tillgodoräknas av andra utbildningsarrangörer exempelvis inom musik, idrott eller hantverk. Studerande i yrkesgymnasiet har rätt att i stället för yrkesutbildningens läroplan i allmänna ämnen och som valfria studieveckor åtminstone läsa de obligatoriska kurserna i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap enligt den allmänbildande utbildningens läroplan (Ålands lyceums läroplan). Detta kan vidareutvecklas så att också andra kurser och examensdelar kan erbjudas i olika studiehelheter mellan skolorna.

     Landskapsregeringen föreslår att utbildningsprogrammet inom samhällelig och social sektor, studieförberedande utbildning med yrkesprofil, fortsättningsvis ska leda till en examen med benämningen sociokant. De studerande i utbildningen ska kunna välja att ersätta kärnämnesstudier med motsvarande studier enligt den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs, för att kunna öka sin studieförberedelse för högskolestudier.

     Förslaget är inte ägnat att främja en likriktad utbildningsstruktur och ett likriktat innehåll mellan den nuvarande allmänbildande utbildningen i Ålands lyceum med den yrkesinriktade utbildningen inom de olika programmen. Utbildningens upplägg kommer även i den nya organisationen att följa dagens tvåpelarsystem men med ökade möjligheter till individuella val.

     En ökad valfrihet för de studerande förutsätter samarbete både på lärar- och skolledningsnivå, över program- och utbildningsgränser och mellan olika ansvarsområden. Samarbetet består i att genom schemaläggning eller andra tidsmässiga överenskommelser organisera och ge förutsättningar för den enskilda studerande att välja bland ett utbud av valbara studiehelheter. I linje med detta beslöt landskapsregeringen i december 2009 att förberedande åtgärder ska vidtas för att gymnasieskolorna från och med höstterminen 2010 ska tillämpa ett gemensamt periodsystem. Enligt detta indelas läsåret i fem perioder enligt ett gemensamt system, där skolorna som regel inleder och avslutar såväl läsåret som perioderna vid samma tidpunkt. Undervisning i olika läroämnen fördelas, så att de studerandes schema och lektionstid jämte klassammansättningar och gruppindelningar kan variera med period.

     Landskapsregeringens byggnadsbyrå handhar centralt och i samverkan med Ålands gymnasium övergripande förvaltningsuppgifter för landskapets fastigheter. Byggnadsbyrån sköter bl.a. ledning av byggnadsprojekt, planerat underhåll för landskapets byggnader, kostnadsberäkningar för byggnadsprojekt, fastighetsförsäkringar samt upprätthållande av basfakta och dokumentation för landskapets fastigheter. Landskapsregeringen ansvarar som ägare till Ålands gymnasiums fastigheter för långtidsplanerat underhåll och byggnadsprojekt.

     Nuvarande gymnasieskolor har en välfungerande och ändamålsenlig fastighetsskötsel med personal som är väl bekant med fastigheterna. Landskapsregeringen vill ta vara på dessa kunskaper och bedömer det inte vara ändamålsenligt att i grunden ändra personalens arbetsområden. Ålands gymnasium ska, såsom hittills de sju gymnasieskolorna, ansvara för daglig verksamhetsanknuten fastighetsdrift. En samordnad fastighetsförvaltning kan sägas i sig vara ägnad att underlätta och förenkla samnyttjande av gemensamma personella resurser och kompetens, utan att därför otydligheter uppstår i ansvaret för enskild fastighetsskötande personal.

 

3.7 Yrkesråd och yrkesprov

 

Landskapsregeringen föreslår att särskilda yrkesråd organiseras, ägnade att vara naturliga kontaktytor mellan näringsliv och skola. Yrkesråden tillsätts av direktionen för att ansvara i frågor som rör yrkesprov vid validering för utbildnings- och arbetsmarknadsbehov, men kan också ta initiativ i läroplansfrågor. I ett råd ingår representanter för näringslivet, lärare och studerande.

     Yrkesprov avses bli en ny del av den grundläggande yrkesutbildningen under studiernas gång och bedömning för arbetsmarknadens behov. Bedömningar ska göras av kompetenta personer vilka utses av ett yrkesråd. Med yrkesprov kan de som önskar få sin yrkeskunskap validerad inför studier eller för arbetsmarknadens behov, genom praktiska arbetsuppgifter i så autentiska arbetssituationer som möjligt, visa hur väl de äger den yrkesskicklighet som krävs i arbetslivet och som fastställs i målen för den grundläggande yrkesutbildningen. Bedömningsgrunderna för yrkesprov och validering ska fastställas av landskapsregeringen, på ett yrkesråds förslag. Dessa grunder kommer som regel att följa såväl fastställda läroplansgrunder som nationella krav, för att en yrkesbehörighet också utanför landskapet. Det praktiska provet kan utföras på en arbetsplats, i skolan eller på någon annan plats som uppdragsgivaren väljer.

     Syftet med yrkesproven är att trygga arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft, utveckla kontakterna med arbetslivet, förbättra och säkra kvaliteten på yrkesutbildningen, effektivera övergången från utbildning till arbetsliv samt förenhetliga bedömningen av de studerande och dem som annars valideras för arbetsmarknadens behov. Representanterna för arbetslivet deltar i bedömningen och ser till att de studerandes yrkesskicklighet motsvarar de krav som arbetslivet ställer på utbildad arbetskraft inom en bransch. Därmed ges arbetslivets representanter möjlighet att påverka läroplanens innehåll, utbildningens upplägg och hur den förverkligas. Skolan får med hjälp av yrkesproven en bild av hur yrkesutbildningen motsvarar arbetslivets krav och kvalitet samtidigt som skolan får en återkoppling på hur undervisningen och läroplanen fungerar. Yrkesproven avläggs för samtliga studiehelheter inom de grundläggande yrkesstudierna, utom när det gäller allmänna ämnen eller valbara studier. Skolan kan besluta att yrkesprov avläggs inom de valbara studierna om dessa är yrkesinriktade.

     Så som framgått ovan kan yrkesrådens roll beskrivas vara att planera yrkesprov, tillse att de är ändamålsenliga samt uppfyller grundläggande krav. En viktig del av detta är att besluta om bedömningsgrunder och att utse dem som praktiskt genomför provtillfällena, enligt av landskapsregeringen fastställda bedömningsgrunder. Det bör noteras att en möjlighet ges för de studerande med yrkesinriktade studier som begär det, att få betyg över avlagda examensdelar. Denna möjlighet till betyg kan ha stor betydelse för en studerande som innan slutförd sådan gymnasieutbildning vill övergå till arbetslivet. I enlighet med detta förslag ges en rätt till validering för utbildningsbehov, där uppdrag ges från skolan. Så som nämnts ovan är avsikten att yrkesråden också ska kunna validera för arbetsmarknadens behov, uppdrag som sannolikt ska kunna ges av Ålands arbetsmarknads- och -studieservicemyndighet. Dessa frågor beaktas i det pågående projektet Validering på Åland som avslutas vid utgången av år 2012 (se avsnitt 3.8 nedan).

 

3.8 Utbildningsråd

 

Ett utbildningsråd kan tillsättas av landskapsregeringen, det kan vara gemensamt för Ålands gymnasium och Högskolan på Åland, för att främst bistå landskapsregeringen vid utformandet av strategier och långsiktiga program för utbildningen samt för att överväga frågor om övergripande dimensionering av utbildningsutbud och blicka framåt i sådana frågor. Det ska vara ett rådgivande organ och sakkunnigorgan med företrädare för såväl offentlig som privat sektor och bör ledas av den ansvariga ministern för utbildningsfrågor i landskapsregeringen. Där bör också ingå tjänstemän vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning samt företrädare för näringsliv och andra delar av den offentliga sektorn.

 

3.9 Livslångt lärande

 

Arbete med vuxenutbildning blir en betydelsefull uppgift för Ålands gymnasiums skolor. Utbildning ska utformas för att möta behovet av livslångt lärande och utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Begreppet vuxenutbildning är inte avgränsat i landskapets regelverk. Det syftar i detta sammanhang på livslångt lärande med utbildning för studerande som inte kommer direkt från grundskolan och för vilka utbildningsinsatser ges med beaktande av deras kunnande. Det är således i grunden inte åldersrelaterat, även om berörda personer generellt torde vara äldre än de som kommer till gymnasiet direkt efter slutförd grundskola. Inte heller kan kunnandet beskrivas vara detsamma, det är människor i olika åldrar och med olika arbets- och utbildningserfarenheter med behov av personliga studieplaner. Viktiga verktyg vid utformning av matchande utbildningar blir dels möjligheten att tillgodoräkna sig dokumenterade förvärvade studieprestationer och kunnande, dels en process med strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens (validering). Idag saknas erkända valideringsprocesser. Landskapsregeringen driver dock med stöd från Europeiska socialfonden projektet Validering på Åland (www.regeringen.ax/validering), i vilket erforderliga valideringsprocesser ska beskrivas. Projektet avslutas vid utgången av år 2012.

     Vuxenutbildningen ska främja utvecklingen av ett tillgängligt utbildningsutbud som med individanpassat innehåll och metodik fyller näringslivets och de enskilda individernas behov. Utbildningen ska kunna genomföras i anpassade former. För inflyttade ska skolan även ansvara för olika integrationsfrämjande utbildningsinsatser på gymnasienivå.

     I Ålands gymnasium ska utbildning vara öppen för alla inom ramar för ett livslångt lärande och samordnas av rektorerna och förvaltningschefen. Ett utvecklat sätt att arbeta med validering och tillgodoräknande av tidigare studieprestationer är ägnat att främja ändamålsenliga studieplaner för vuxenstuderande. Rektorerna handhar ordnandet av den profilvisa gymnasieutbildningen som riktas till en vuxen målgrupp. Landskapsregeringen föreslår att även nuvarande utbildning vid Ålands läroavtalscenter ska ingå i Ålands gymnasium. Landskapsregeringen anser att de läroavtalsstuderande som vill bör kunna avlägga en grundexamen. Härigenom möts de behov av livslångt lärande och sådana utmaningar som kunskapssamhället och en ökande näringslivsmobilitet innebär.

     Ålands gymnasium behöver skapa tydliga vägar för intresserade att finna information om utbud och validering m.m.

 

3.10 Läroavtalsutbildning

 

Utöver att till lagen föreslås fogat bestämmelser om tjänstemannaläroavtal (jfr detaljmotiveringen nedan om förslag till ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning) så föreslår landskapsregeringen inga ändringar i vad som idag är läroavtalsutbildning och hur verksamheten bedrivs. (Jfr avsnitt 2.8 ovan.) Organisatoriskt föreslås dock att lärlingsnämndens ansvar övertas av Ålands gymnasium, närmast av direktionen och rektor för Ålands yrkesgymnasium. Nu ansvarar lärlingsnämnden för ledning och tillsyn av den löpande verksamhet. Nämnden tillsätts av landskapsregeringen för fyra kalenderår i sänder och består av sex medlemmar.

 

3.11 Fristående examina

 

Vid sidan av den vanliga skolbaserade utbildningen kan fristående examina avläggas som yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Som exempel av ett stort antal sådana examina kan nämnas yrkesexamen för silversmed, yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom samt specialyrkesexamen för fotograf. En yrkesexamen kan beskrivas En sådan yrkesinriktad grundexamen kan således avläggas oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats. Examinanden ska vid prov för en examenskommission visa att han eller hon har uppnått de kunskaper och de färdigheter som förutsätts för yrkesskicklighet på området. Detta benämns fristående examen och regleras i grunden i rikslagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (FFS 631/1998) samt i rikslagen om yrkesutbildning (FFS 630/1998).

     Detta förslag till lagstiftning innehåller inga bestämmelser om sådana yrkesinriktade utbildningar som rikslagstiftningen benämner vara fristående examina. Såsom hittills avses utbildning av detta slag kunna ordnas enligt avtal med berörda institutioner i riket, varvid rikets examenskommissioner även skulle ha ansvar för dem som utbildas i landskapet. Avtalen ska fortsätta att gälla även under Ålands gymnasium. Det kan noteras att yrkesråden inte berörs av frågor som rör fristående examina.

 

3.12 Om studerandeperspektiv och studerandehälsovård

 

I gymnasieutbildningen ska de studerande uppnå goda grundkunskaper och en bred allmänbildning för yrkesutövning, företagande eller fortsatta studier. De studerande ska uppnå gedigna språkkunskaper, social och kommunikativ kompetens, beredskap för ett livslångt lärande samt förmåga att ta ansvar, självständigt utveckla och utöva ett yrke. Studerande ska också utveckla kunskaper i att arbeta i virtuella miljöer. Grunderna i företagande, ekonomi och skapande verksamhet ger verktyg för ett entreprenörsmässigt förhållningssätt och en handlingskompetens.

     Gymnasieutbildningen ska ordnas så att det kan genomföras med tre års heltidsstudier och avslutas med studentexamen eller examen med angiven studie- eller yrkesinriktning. Eftersom studierna är treåriga, medger de en allmän behörighet för vidare studier. För att i riket få tillträde till studier som leder till lägre eller högre högskolexamen i högskola eller universitet fordras bl.a. att examen har avlagts enligt studentexamensförordningen (FFS 1000/1994) eller att yrkesinriktad examen har avlagts som omfattar minst tre års studier (jfr universitetslagen FFS 1997/645). För tillträde till studier i yrkeshögskola fordras enligt yrkeshögskolelagen (FFS 2003/351) bl.a. avlagd eller fullgjord gymnasieutbildning, dvs. en studentexamen eller en yrkesinriktad grundexamen. Avvikelserna mellan landskapets och rikets gymnasieutbildningar har hittills inte varit så stora att det inneburit några större problem för sökande från landskapet till högre utbildning i riket. Ett undantag är den gymnasieexamen som idag kan avläggas vid Ålands lyceum, som inte har status som nationell examen. Landskapsregeringen avser att utforma läroplansgrunder, läroplaner för allmänna ämnen och kursplaner så, att en i landskapet erhållen examen med angiven yrkesinriktning ska motsvara en yrkesinriktad grundexamen i riket och sålunda fortsättningsvis kunna ge tillträde till fortsatta studier. Likaså avses att slutförd utbildning med studieinriktning ska ge möjligheter att delta i högre utbildning. Möjligheten att avlägga en finsk studentexamen bibehålls. I Sverige består tillträdeskraven för högskolestudier dels av grundläggande behörighet, dels av särskild behörighet. De grundläggande kraven för tillträde till studier är lika för all högskoleutbildning och dessutom för viss annan eftergymnasial utbildning. Den särskilda behörigheten är områdesspecifik. Inom ramen för valbara ämnen har de studerande inom den yrkesinriktade utbildningen möjlighet att läsa in ämnen för särskild behörighet. Såväl de nuvarande yrkesinriktade som de allmänbildande utbildningarna ger tillträde till högskolestudier. Landskapsregeringen avser att så långt som möjligt beakta Sveriges tillträdeskrav då läroplansgrunder, läroplaner för allmänna ämnen och kursplaner fastställs för den nya gymnasieutbildningen.

     Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium ska stöda studerande med skapande av personlig studieplan. De studerande behöver ett tillräckligt informationsunderlag för att enligt sina mål kunna göra ändamålsenliga val i skolans utbildningsutbud.

     Det är viktigt att skolorna blir trygga, kreativa och stimulerande arbetsmiljöer samt att de studerande kan känna samhörighet oavsett val av inriktning. Skolorna ska därför organisera sin verksamhet så att studerandes delaktighet i beslut möjliggörs. De studerande avses i varje skola utgöra en studerandekår som representeras av valda studeranderåd. Skolledningen ska agera så att de kan åstadkomma detta. Studeranderådens uppgift blir att som starka och självständiga påtryckare agera för de studerandes bästa och i vid mening tillvarata studerandefrågor i nära dialog med rektorerna och förvaltningschefen. Till skolans ansvar hör också att stödja initiativ till studerandeaktiviteter som är ägnade att stärka samhörigheten bland studerande i skolan. Samordningsgruppen för Ålands gymnasium och direktionen bör inför genomförandet av Ålands gymnasium beakta sådana frågor.

     Så som beskrivits i avsnitt 2.9 ovan avses studerandehälsovården bli organiserad av Ålands hälso- och sjukvård från och med hösten 2010. Studerandehälsovården berörs inte av förslagen i denna framställning annat än till den del som rör kontakterna med skolornas huvudmän. Istället för att sju huvudmän för var sin dialog om skolhälso- och studerandevård kan den med detta förslag föras av två skolor i en myndighet samtidigt med Högskolan på Åland, Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola, vilket är ägnat att främja tydliga och resurseffektiva lösningar.

 

4. Förslagets verkningar

 

4.1 Organisation

 

Landskapsregeringen har ett övergripande utbildningspolitiskt ansvar för all utbildning i landskapet och ansvarar för utbildningarnas examensgiltighet. Landskapsregeringen ska utöva sin allmänna lednings- utvecklings- och tillsynsuppgift genom styrdokument i form av förordning, läroplansgrunder och övriga anvisningar. Landskapsregeringen ska som huvudman för Ålands gymnasium ta initiativ till nödvändiga reformer, lagändringar och utveckling av styrdokumenten så att en ändamålsenlig utveckling av gymnasieutbildningen och utbildningen på gymnasienivå sker kontinuerligt. Allmänt torde arbetsuppgifterna inom landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning komma att utvecklas mer i riktning mot omvärldsbevakning samt uppföljning och utvärdering av utbildning som bedrivs med stöd av lagen. Hur Ålandsgymnasiums inre arbete ska vara planerat och organiserat är något som myndigheten och dess organisatoriska delar inom givna ramar ska besluta om.

     Landskapsregeringen bedriver nuvarande utbildning på gymnasienivå inom sju skolor och Ålands läroavtalscenter. Från år 2010 har Ålands handelsläroverk ansvaret för upphandling och hantering av nätbaserade distanskurser som upphandlas av externa aktörer. Ålands läroavtalscenter ingår i landskapsregeringens allmänna förvaltning. Administration, ekonomihantering och IT-funktioner handläggs inom varje skola. Dessa enheter försvinner såsom sådana och organiseras istället inom Ålands gymnasium.

     Genom bildandet av Ålands gymnasium ersätts sju direktioner, lärlingsnämnden, ledningar och administrationer av en direktion, en ledning och en administration. Ålands gymnasium skapar som en administrativt sammanhållen organisation förutsättningar för anpassbarhet och samordning i fördelningen av uppgifter och resurser.

     Dagens sju skolor sammanförs i två skolor i Ålands gymnasium under pedagogisk ledning av varsin rektor. En rektor i Ålands lyceum och i Ålands yrkesgymnasium. I Ålands yrkesgymnasium sammanförs alla yrkesinriktade utbildningar. Förslaget förutsätter också inrättandet av en tjänst som förvaltningschef.

     Sjöfartsutbildningen ges en plats inom Ålands yrkesgymnasium, vilket inte hindrar att den i ett senare skede kan få en organisatorisk särlösning i samverkan mellan näring och utbildning.

     Ordinarie personal i tjänsteförhållande eller tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande överförs eller förflyttas vid lagens ikraftträdande till Ålands gymnasium, varvid nytt utnämningsbrev utfärdas eller ingås nytt anställningsavtal, till de tjänster och arbetsuppgifter som finns tillgängliga. Det gäller också personal vid Ålands läroavtalscenter, som nu är placerad vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning. Den som önskar kan dock, inom viss tid efter beslutet och delfåendet samt viss tid före dagen för lagens ikraftträdande, utan uppsägningstid och med verkan från lagens ikraftträdande säga upp sitt anställningsförhållande. Tillfällig personal överflyttas inte med automatik. Idag är 30 procent av undervisningspersonalen tillfälligt anställd (timlärare i huvudsyssla eller bisyssla). En närmare planering av kommande personalbehov och bemanning måste göras i en bemanningsplan utgående ifrån skolans behov av personal. Bemanningsplanen utgör grund för det anställningsförfarande som ska ske i samband med inrättandet av Ålands gymnasium. Arbetet med detta måste inledas så snart som möjligt, i god tid före lagens ikraftträdande. Landskapsregeringen utgår ifrån att huvuddelen av nuvarande personal kommer att kunna följa med in i den nya organisationen.

     Genomsnittsåldern bland personalen i landskapets skolor är hög vilket gör att ett generationsskifte beräknas ske inom femton år. Inom fem år beräknas cirka 10 procent av undervisningspersonalen och cirka 20 procent av den övriga personalen gå i pension. Ytterligare cirka 25 procent av lärarna väntas gå i pension inom tio år. Se följande diagram:


Åldersstruktur bland lärare i landskapets gymnasialstadieskolor år 2009

                          kvinnor - män

 
 

 


Åldersstruktur bland övrig personal i landskapets gymnasialstadiesskolor år 2009

                                                      kvinnor - män

 
 

 


Källa: Lr’s kansliavdelning, personalenheten

 

 

     Utgående från dessa förutsättningar bedömer landskapsregeringen att en ny organisation ger förutsättningar att omorganisera arbetsuppgifter på ett effektivt och rationellt sätt utan att personal tvingas avgå i samband med omorganiseringen. En viss övertalighet kan uppstå bland den tillfälligt anställda undervisningspersonalen eftersom undervisningsgrupper med förändrad sammansättning kommer att kunna skapas. Till följd av ovannämnda generationsväxling, kommer det dock sannolikt att krävas en nyrekrytering av lärare och annan personal redan inom något eller några år.

     Beträffande övrig personal bedömer landskapsregeringen att det kan uppstå en viss övertalighet inom området för skolans ekonomi och kansli för att undvika dubblering i arbetsuppgifterna. Skolorna har tidigare övertagit hanteringen av den studieadministrativa databasen av landskapsregeringen. På sikt kan övervägas också om elevantagningssystemet ska övertas av skolorna från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

     Ålands gymnasium ska utgöra en egen myndighet underställd landskapsregeringen. Myndigheten ska inom ramen för godkänd budget fatta sina egna ekonomiska beslut, följa upp den interna budgetanvändningen, anställa personal och ingå nödvändiga avtal för den löpande verksamheten. Ålands gymnasium ska vara knuten till landskapsregeringens ekonomihanterings- och redovisningssystem samt tjänstekollektivavtalssystem.

     I den kommande organisationen får lyceet och yrkesgymnasiet möjlighet att utnyttja fastigheter och disponera utrymmen utgående från nya uppkomna behov inom myndigheten.

     Förslaget möjliggör att utbildning på gymnasienivå även kan bedrivas av annan ”fristående huvudman” med landskapsregeringens tillstånd. En fristående huvudman kan vid sidan av Ålands landskapsregering vara en kommun, en förening, en stiftelse eller ett bolag. Landskapsregeringen har ett utvecklings- och tillsynsansvar över den utbildning som bedrivs av fristående huvudman och ska således tillse att utbildningen fyller uppställda krav.

     I enlighet med tidigare avgörande skapas inom Ålands gymnasium dessutom utbildningsprofiler. En utbildningsprofil anger utbildningens huvudsakliga inriktning och utgör samtidigt en marknadsföringsplattform för utbildningsutbudet på gymnasialstadiet. Utbildningsprofilen är ett samlat begrepp för utbildningens innehåll och form. Profilerna ska huvudsakligen bygga på branschrelaterade utbildningsprogram, vars upplägg består av obligatoriska ämnen, valfria fördjupade ämnen och fritt valda kurser som inriktas mot specifika områden eller fortsatta studier. Utbildningen ska leda till examen och då det gäller yrkesinriktade utbildningar även behörighet. I behörighetsfrågor beträffande reglerade yrken ska utbildningen också följa fastställda nationella normer. Det är av avgörande betydelse att behörighet för att verka inom ett reglerat yrke även avser geografiskt områden utanför landskapets gränser. Här avses i första hand certifierade utbildningar såsom sjö- och vårdutbildningar samt merkantila utbildningar.

     En examen med benämningen sociokant ges efter avklarat utbildningsprogram inom samhälleliga och sociala sektorn vid Ålands yrkesskola (nu benämnd studieförberedande utbildning med yrkesprofil). Utbildningen kommer att utgöra ett åländskt utbildningsprogram inom den yrkesinriktade utbildningen och införs i den kommande examensförordningen med examensbenämningen sociokant. Sociokant är en åländsk examen, men inte en erkänd nationell finsk examen. Utbildningen ger liksom övriga gymnasieutbildningar de studerande en allmän behörighet för högskolestudier. Examen med benämningen sociokant ger en grund för yrkesverksamhet inom landskapets offentliga sektor, särskilt ungdoms- och fritidssektorn. Utbildningen kommer att utgöra ett åländskt utbildningsprogram inom den yrkesinriktade utbildningen och införas i en kommande examensförordning.

 

4.2 Organisering av undervisningen

 

Goda valmöjligheter och anpassade individuella studieprogram förutsätter en tillräckligt stor studerandevolym för att uppnå ekonomisk försvarbarhet. Så som tidigare har nämnts väntas antalet ungdomsstuderande minska med cirka 17 procent, från nuvarande drygt 1 200 till omkring 1 000 studerande år 2015. En samordning av undervisningsresurserna i Ålands gymnasium är en förutsättning för att ett tillräckligt brett utbildningsutbud ska kunna bibehållas.

     Ålands gymnasium ger såsom en organisation förutsättningar att tillgodose de höga krav som ställs på såväl utbildning och kvalitet som på resursanvändning. Gemensam ledning av gymnasieutbildningen är ägnat att främja att undervisningsgrupper blir ändamålsenligt sammansatta. Det är av betydelse för samhällsutvecklingen att den åländska gymnasieutbildningen och annan utbildning på gymnasienivå erbjuder samma möjligheter till studier och studiealternativ som erbjuds i omkringliggande regioner.

     Ålands gymnasium ska genom sina samlade resurser kunna tillmötesgå studerandes behov av och önskemål om individuellt sammanställda studieprogram. Studerande ska erbjudas ett variabelt utbildningsutbud, strukturerat i ändamålsenliga studiehelheter och valbara för samtliga studerande över gränserna för de olika ansvarsområdena. Undervisningens upplägg ska möjliggöra för en enskild studerande att avlägga flera examina. Skolorna använder digitala resurser och medier för att möjliggöra en effektiv resursanvändning och olika studieupplägg. Landskapsregeringen har konstaterat en ökande efterfrågan på kombination av yrkesinriktad utbildning och allmänbildande utbildning. Inom all utbildning ska tidigare avklarade studier och kunnande tillgodoräknas och beaktas i upplägget av studerandes individuella studieprogram för att undvika att studier upprepas.

 

4.3 Ekonomi

 

Förslaget är i sig ägnat att främja en än mer effektiv användning av offentliga medel. I landskapets budget för år 2010 har brutto anslagits knappt 16,5 miljoner euro för de skolor och organ som avses ingå i Ålands gymnasium. Eftersom förslaget inte innehåller en omedelbar förändring i omfattning på totalt utbildningsutbud, torde det inte få någon omedelbar väsentlig ekonomisk verkan. På längre sikt skapar dock förslaget möjligheter att i tid omdisponera utbildningsstrukturerna och resurserna så att ett brett utbildningsutbud kan bibehållas och utvecklas inom givna kostnadsramar.

     Nuvarande ordning med olika budgetar och budgetförvaltningar gynnar inte en effektiv budgetering samt en effektiv hantering och användning av de budgeterade medlen. Detta förutsätter beslut från lagtinget vid ett eventuellt budgetunderskott vid en enskild skola, trots att överskott kan återfinnas inom skolornas sammanlagda budget. Inom Ålands gymnasium kan en omfördelning ske inom ramen för skolans totala verksamhet.

     En utveckling mot en mer effektiv medelsanvändning bedöms vara väsentlig i Ålands gymnasium. Vid en jämförelse med en oförändrad situation är dock omorganisationen ägnad att på sikt skapa god utbildningskvalitet med högre resurseffektivitet och fortsatt bredd i utbildningsutbudet. Sådana positiva effekter bör kunna iakttas under de kommande åren i samband med pensionsavgångar och genom samordningsfördelar med effektivare utnyttjande av utrustning och lokaler.

     Ekonomiskt utfall av samordningen är avhängig av följande:

 

1.        Samordning görs av skolornas upphandlingsrutiner och tekniska driftslösningar. En samordning av skolornas IT-system och funktioner förväntas skapa ökad effektivitet i resursanvändningen. Inköp av större partier än dagens små mängder till sju olika enheter förutsätts ge en inbesparing. Likaså torde en samordning av marknadsföring och information skapa ekonomisk utdelning. Effektiviteten stärks av samordningsfördelar som följer av att Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut får tillgång till sådana gemensamma resurser.

2.        En specialisering sker i personalens uppgiftsområden. Det ger en ekonomiskt effektivare personalresursanvändning samtidigt som det ger ökad sakkännedom t.ex. i frågor som gäller personalärenden, ekonomihantering och löneärenden.

3.       Ett förenhetligat tjänstekollektivavtal skapas. Utan ett enhetligt tjänstekollektivavtal är det omöjligt att ge en komplett bild av en sannolik kostnadsutveckling i Ålands gymnasium. Den kostnadsutveckling som kan hänskjutas till ett förändrat tjänstekollektivavtal är dock oberoende av den föreslagna reformen. Ett förändrat och förenhetligat tjänstekollektivavtal för samtliga skolor inverkar i samma utsträckning även i nuvarande system. Kostnadseffekten kan däremot bli mindre i en reformerad organisation när uppdragen och undervisningen kan fördelas effektivare mellan tjänstemän eftersom Ålands gymnasium kommer att utgöra en arbetsgivare i stället för dagens sju olika arbetsgivare.

 

     Härtill bör beaktas att Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola fortsatt kan bidra med undervisning till studerande i gymnasieskolorna samt att de med förslaget kan få en fördel av de gemensamma resurser som administreras i Ålands gymnasiums samordningsenhet.

     Kostnadsutvecklingen vid Ålands gymnasium är beroende av det framtida personalbehovet och kommande tjänstekollektivavtalsförhandlingar. Ett lyckat samgående i Ålands gymnasium kräver ett nytt tjänstekollektivavtal. Idag har varje skola ett eget tjänstekollektivavtal med olika arbetstidssystem, undervisningsskyldighet och lönenivå.

     Validering omfattas i denna lag. Detta utgör dock ingen egentlig särkostnad för detta förslag, utan torde kunna genomföras också med nuvarande eller andra organisatoriska lösningar. En av landskapsregeringen tillsatt arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett underlag för ramlag för vuxenutbildningen lämnade sin slutrapport av den 9 mars 2010. Där konstateras att totalkostnaden för en valideringssituation kan uppgå till cirka 1 000 euro per validering, att 20 personer årligen i ett första skede kan förväntas ansöka om validering samt att antalet sökande inom en femårsperiod kan förväntas öka till cirka 50 personer per år. I detta har beaktats kostnader för studiehandledning, kartläggning av kompetens, planering av eventuell provsituation och examenstillfälle, bedömararvoden, ersättningar till yrkesrådet samt utfärdande av betyg och intyg. En följd av detta är att ett valideringssystem det på sikt bli förutsätter att två nya tjänster inrättas, som valideringskoordinator och studiehandledare. Sådana tjänster bedöms i dagens penningvärde sammantaget årligen komma kosta cirka 140 000 euro. På lång sikt framhåller dock arbetsgruppen att ett valideringssystem medför en inbesparing på samhällsnivå genom kortare studietid, färre bidragstagare, ökad produktivitet och kompetensanpassning till näringslivets behov.

 

4.4 Studerandes rättssäkerhet

 

Landskapsregeringen konstaterar att lagförslaget stärker de studerandes rättssäkerhet. Detta rör frågor om transparents och förutsägbarhet, dvs. om möjligheterna att förutse och planera inom ramarna för en verksamhet som bygger på rättsregler. I detta fall handlar det i grunden om de kunskaper om gymnasieutbildningen och de gymnasieexamina som skolan kan förmedla. Det är viktigt att potentiella studerande och studerande förstår vilka möjligheter som öppnas eller stängs till fortsatta studier, till följd av olika studieval. Med förslaget kan ges såväl en mer överskådlig som detaljerad information och orientering om utbildningsutbud, utbildningar samt examina. Förutsebarhet och därav följande möjligheter för studerande att planera sin utbildning och examen stärks av att viktiga bestämmelser beslutas på en högre hierarkisk nivå än tidigare. Det rör frågor om utbildning, ämnesfördelning och omfattning, bedömning och examina som med förslaget lyfts till lag eller till förordningsnivå.

 

4.5 Genomförandefrågor

 

Genomförandet förutsätter bl.a. annat följande:

 

1.                                      En bemanningsprocess enligt vilken var och en i nuvarande organisationer kan föras över till en angiven arbetsuppgift i den nya organisationen.

 

I enlighet med en bemanningsplan inrättas såväl tjänster som planeras behov av tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande. Ordinarie och tillsvidareanställd personal kan direkt förflyttas till annan tjänst i Ålands gymnasium. I huvudsak torde dock förflyttning komma att ske efter personals intresseanmälan för arbetsuppgifter, varefter ett anställningsförfarande sker där önskemål beaktas och matchas mot bemanningsplanen. (Jfr nedan detaljmotiven till paragrafen om förflyttning av personal.)

 

2.                                      Ett samarbetsförfarande med Samarbetskommittén för landskapets skolor, Högskolan på Åland och Ålands sjösäkerhetscentrum. Med stöd av 3 § 4 mom. landskapslagen (1978:22) om tjänstekollektivavtal har landskapsregeringen med tjänstemannaföreningarna således ett avtal om samarbetsförfarande. Samarbetsförfarande ska tillämpas bl.a. i frågor som rör väsentliga ändringar i arbetsuppgifter och arbetsorganisation som påverkar personalens ställning. Personal ska ges möjlighet att delta i utvecklandet av verksamheten och att påverka beredningen av beslut som gäller det egna arbetet och arbetsförhållanden. Förfarandet ska genomföras så nära berörd personal som möjligt. Det kan beroende på omfattning ske på tre olika nivåer, varvid en fråga av den betydande omfattning varom här är fråga torde beredas inom Samarbetskommittén för landskapets skolor, Högskolan på Åland och Ålands sjösäkerhetscentrum. Avtalet kan läsas på landskapsregeringens hemsida ”www.regeringen.ax” under sökordet ”kollektivavtal”. Praktiskt torde förfarandet kunna inledas först i ett skede då det finns en plan för bemanning av den nya organisationen samt grunder för hur en rangering ska ske till organisationens tjänster.

 

3.                                      I budgetprocessen på ett ändamålsenligt sätt beaktas omorganisationen från den 1 augusti 2011.

 

4.                                      Arbete med ett för Ålands gymnasiums skolor gemensamt reglemente utarbetas och som kan antas till höstterminen 2011.

 

5.                                      Studerandeantagningsprocessen ska på ett ändamålsenligt sätt fungera från den 1 augusti 2011.

 

4.6 Miljö

 

Förslaget bedöms inte få någon direkt verkan på miljön. En sammanhållen gymnasieorganisation är dock ägnad att underlätta också sådana beslut och sådana åtgärder som främjar god miljö i alla avseenden.

 

4.7 Jämställdhet

 

Förslaget bedöms inte få någon direkt verkan för jämställdheten mellan kvinnor och män.

     I ÅSUB:s statistikmeddelanden (nr 2008:2, 2008:4 och 2009:1) behandlas frågor om könsfördelning bland lärare och studerande dagens gymnasier exklusive i läroavtalsutbildning. Uppgifter om lärovtalsstuderande finns i dock i statistisk årsbok för Åland. Av diagrammet i avsnitt 4.1 ovan framgår att flertalet är kvinnor bland ”andra anställda i skolan än pedagogisk personal”. Allmänt kan beskrivas att det övervägande är män som arbetar med fastighetsförvaltning, medan det är övervägande är kvinnor som arbetar med städ-, ekonomi- och köksuppgifter.

     Enligt ÅSUB:s statistikmeddelande (2008:2) lärare 2008 arbetade 154 lärare på gymnasialstadienivån vårterminen 2008. Flest lärare har Ålands yrkesskola med 49 lärare och Ålands lyceum med 38. Könsfördelningen bland lärarna är jämn på alla skolor utom Ålands sjömansskola där flertalet lärare är män och Ålands vårdinstitut där flertalet lärare är kvinnor.

     Enligt ÅSUB:s statistikmeddelande (2009:3) Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland dominerar männen fortsatt inom teknikutbildningar och kvinnor inom socialvårds och hälsoutbildningar.

     Enligt ÅSUB:s statistikmeddelande (2009:1) avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland tog fler kvinnor än män examen från Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands vårdinstitut och Ålands naturbruksskola medan en större andel män än kvinnor utexaminerades från Ålands lyceum, Ålands yrkesskola och Ålands sjömansskola. Nästan alla utexaminerade från naturbruks- samt hälso- och socialvårdsutbildning var kvinnor, medan en stor manlig majoritet fanns bland utexaminerade från det tekniska utbildningsområdet.

     Av statistisk årsbok för Åland för år 2009 ( tab. 13.13) framgår att det år 20008 fanns 184 personer i läroavtalsutbildning. Av dessa var drygt 42 procent kvinnor och knappt 58 procent män, med en relativt jämn fördelning av kvinnor och män inom de olika utbildningsområdena.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om gymnasieutbildning

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Lagen gäller all utbildning som ges på gymnasienivå, oavsett utbildningens huvudman. Även om andra kan ges tillstånd till det (jfr 4 §) finns tills vidare ingen annan huvudman än landskapsregeringen. Tillsynen är kopplad till lagens tillämpningsområde. Den avser hur lagen iakttas samt med stöd av den gällande bestämmelser iakttas. Landskapsregeringen har som högsta förvaltningsmyndighet ett lednings- och tillsynsansvar. Landskapsregeringen har också ett övergripande utbildningspolitiskt ansvar och initiativmöjlighet i frågor som rör utbildning och examen.

 

2 § Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. Lagen omfattar utbildningar som tidigare getts med stöd av gymnasielagen och avser utbildning som ges till alla, unga såväl som vuxna.

     Med allmänbildande gymnasieutbildning avses i denna lag vad som tidigare har benämnts studieförberedande utbildning, som lett till studentexamen eller givit ett gymnasieexamen efter slutförda studier och som ordnats vid Ålands lyceum.

     Med grundläggande yrkesutbildning avses i denna lag den yrkesinriktade utbildning som lett till en examen på gymnasienivå inom ett angivet yrkesområde. Den yrkesinriktade utbildningen har ordnats i landskapets yrkesutbildande gymnasieskolor eller som läroavtal.

     Annan utbildning på gymnasienivå avser utbildning där undervisningens innehåll är uppbyggd utgående ifrån att den studerande har erhållit en examen från en utbildning som följer efter grundskolan. Även i tidigare lagstiftning har annan utbildning på gymnasienivå bedrivits med avsikt att fördjupa eller bredda en kompetens eller för att uppnå en viss certifierad yrkesbehörighet. Annan utbildning har även innefattat olika typer av kursverksamhet, dock inte sådana allmänbildande kurser som exempelvis ges vid Medborgarinstitutet i Mariehamn.

 

3 § Gymnasieutbildningens allmänna mål. Till lagen fogas här en ”målparagraf”. I grunden ska gymnasieutbildning och examina vara tillgänglig för alla samt ha en internationellt hög kvalitet. Att utbildning är öppen för livslångt lärande markeras av formuleringen att den är öppen för alla. Validering och tillgodoräknande av studier blir härvid ett viktigt instrument för att utbildning anpassas till enskilda vuxnas studieförutsättningar.

 

4 § Huvudman. Med begreppet huvudman avses i grunden skolornas ägare. Utöver den gymnasieutbildning som landskapet ger i skolorna inom Ålands gymnasium kan också andra ge utbildning på gymnasienivå, dvs. vara huvudman. Det mest grundläggande kravet rör rättskapacitet. Med detta avses att huvudmannen ska vara en juridisk person som kan ha fordringar och skulder, som kan ingå avtal osv. I praktiken är det närmast frågan om bolag, föreningar och stiftelser. Någon sådan annan huvudman än landskapsregeringen finns dock för närvarande inte i landskapet.

     Ålands gymnasiums huvudman kan beskrivas vara landskapets befolkning, vars ombud landskapsregeringen är. Landskapsregeringen kan ställa innehållsmässiga och kvalitetsmässiga krav på utbildningen, fastställa de läroplansgrunder som ska följas samt i enlighet med 1 § granska hur utbildningen bedrivs.

 

5 § Utbildningsråd. Så som konstaterats i avsnitt 3.8 ovan avses utbildningsrådet vara ett rådgivande organ och sakkunnigorgan som kan inrättas. Frågan om detta ska ske bör övervägas i samband med att en nyvald landskapsregering tillträder. Utöver ansvarig minister är det ändamålsenligt med deltagande av personal vid utbildnings- och kulturavdelningen, ordföranden i Ålands gymnasiums direktion och styrelseordföranden i Högskolan på Åland. Dessutom kan företrädare för Ålands arbetsmarknads- och -studieservicemyndighet samt ÅSUB delta, liksom Ålands gymnasiums rektorer och förvaltningschef. Om en tjänsteman vid utbildnings- och kulturavdelningen är sekreterare, är det ägnat att frågor verkligt hämtas, förankras och kan återkopplas i landskapsförvaltningens arbete. Då det inte är frågan om ett beslutande organ är frågan om att begränsa antalet deltagare mindre viktigt än att där finns en bred representation av företrädare från olika samhällsdelar.

 

2 kap. Utbildning och undervisning

 

Utbildning och undervisningsformer

 

6 § Inledande bestämmelser. Paragrafens bestämmelser innebär ingen ändring, och överensstämmer med gällande ordning.

     För skolans distans- och flerformsundervisning används bland annat digitala resurser och medier för att uppnå ökad effektivitet och individanpassning.

 

7 § Undervisningsspråk. Paragrafens bestämmelser innebär ingen ändring, och överensstämmer med 18 § i gällande gymnasielag.

 

8 § Allmänbildande gymnasieutbildning. Paragrafen har en motsvarighet i 2 och 5 §§ i gällande gymnasielag, där utbildningsformen omnämns som studieförberedande utbildning. Med att utbildningen omfattar tre år avses att den ska kunna genomgås med tre års heltidsstudier. Gymnasieexamen i nuvarande utformning försvinner, en förutsättning för gymnasieexamen blir en avklarad studentexamen.

     Undervisningen i de olika läroämnena ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. Den allmänbildande gymnasieutbildningen är heltidsstudier då dessa omfattar minst 75 kurser.

 

9 § Grundläggande yrkesutbildning. Paragrafen har en motsvarighet i 2 och 7 §§ i gällande gymnasielag, där utbildningsformen omnämns som yrkesinriktad utbildning. Med att utbildningen omfattar tre år avses att den ska kunna genomgås med tre års heltidsstudier. Den yrkesinriktade utbildningen ger yrkeskvalifikationer på en utbildningsnivå som motsvarar nivå b enligt EG-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer.

     Omfattningen på den grundläggande yrkesutbildningen anges som tidigare i studieveckor. Med en studievecka avses den studerandes uppskattade genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att uppnå målen i undervisningen. De studier som leder till en examen inom den grundläggande yrkesutbildningen ska ordnas så att studierna när de bedrivs som heltidsstudier kan slutföras på den tid som motsvarar omfattningen.

 

10 § Kompletteringsutbildning och vidareutbildning. Paragrafen och utbildningsformen överensstämmer med bestämmelser i 1 och 2 §§ i gällande gymnasielag. Kompletteringsutbildning och vidareutbildning är utbildningsformer som förutsätter att den studerande slutfört en gymnasieutbildning eller motsvarande. Den eftergymnasiala utbildningen kan leda till en examen men kan även utgöras av fristående studier för att uppnå kompletterande betyg i enskilda ämnen.

     Kompletterings- och vidareutbildning som leder till examen är mer reglerat i framställningen än i nuvarande gymnasielag. Utbildningen som leder till examen ska planeras och ordnas i ett nära samarbete med berörd bransch.

 

11 § Läroavtal och läroavtalsutbildning. Bestämmelserna om läroavtalsutbildning finns i landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning och i landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning. I paragrafen avgränsas vad som avses med läroavtal respektive läroavtalsutbildning. Motsvarande bestämmelser finns i grunden i 1 och 2 §§ i gällande landskapslag om läroavtalsutbildning. Vad som är läroavtalsutbildning ändras inte när lärlingsnämndens ansvar överförs till skolorna. Målsättningen med läroavtalsutbildningen överensstämmer i sak med annan utbildning som ges i gymnasieskolan, formulerad i 4 § i landskapslagen om läroavtalsutbildning. Utbildningen leder således till examen på gymnasienivå inom ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke eller annan examen med yrkesinriktning. Med annan yrkesinriktning avses yrkesinriktad utbildning som inte ordnas inom skolornas ordinarie utbildningsutbud och inte berörs av gällande examensförordning i landskapet. Annan yrkesinriktad utbildning kan avläggas i form av fristående yrkesexamen enligt rikslagstiftning. Ålands läroavtalscenter föreslås upphöra och verksamheten överföras till Ålands gymnasium. Där kommer lärlingsnämndens uppgifter närmast övertas av rektorerna, i synnerhet förs det till rektor och förvaltning för Ålands yrkesgymnasium.

 

12 § Utbildning i praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i lagen om läroavtalsutbildning samt grunderna för 7 § i gällande gymnasielag.

 

13 § Tystnadsplikt för studerande. I gällande gymnasielag finns en bestämmelse om tystnadsplikt för studerande i 45 § 2 mom. Närmare bestämmelser om tystnadsplikt för studerande inom social- och hälsovårdsutbildningen kan intas i reglemente.

 

14 § Stödundervisning och specialundervisning. Paragrafen innebär ingen ändring. Den förtydligar vad som i sak gäller i enlighet med 24 § i gällande gymnasielag. En individuell plan enligt paragrafens 4 mom. är till skillnad mot personlig studieplan i 18 § en av myndigheten fastställd plan där en studerandes rättigheter beskrivs.

 

15 § Studiehandledning. Paragrafen överensstämmer med en bestämmelse i 24 § i gällande gymnasielag. Studiehandledningen omfattar både personlig handledning och grupphandledning.

     Studiehandledning ska ges inom skolorna och vara tillgänglig för läroavtalsstuderande och andra vuxna studerande som genomför en utbildning som inte nödvändigtvis leder till examen inom någon av skolans utbildningsprogram eller inriktningar. Studiehandledningsresurser koordineras i samordningsgruppen.

     Studiehandledningen ska informera om utbildningsutbud och handleda de studerande i olika valsituationer under pågående utbildning. Studiehandledningen ska bistå studerande vid övergången mellan olika utbildningsinriktningar och vid de egna studievalen för att möjliggöra flera examina. Studiehandledningen ska även bistå vuxna som är i behov av handledning i sina val av studieinriktningar. Varje studerande behöver en egen studieplan som, utgående från studiemål, beskriver studier och tidsplan.

     I paragrafen tydliggörs dessutom en skyldighet att upprätthålla kontakt med grundskolorna i syfte att förbereda en smidig övergång för de studerande från grundskola till utbildning i gymnasieskola samt till högre studier. Studiehandledningen ska bistå i ansökan om studieplats via det åländska ansökningssystemet eller via ett annat av skolan organiserat ansökningsförfarande. Studiehandledningen ansvarar även för uppföljning av antagningen tillsammans med grundskolans studiehandledare.

     Studiehandledningen ska internt följa upp studerandes studiegång och studieprestationer samt avhopp.

 

Läroplansgrunder, läroplan och personlig studieplan

 

16 § Läroplansgrunder. Paragrafen har en motsvarighet i 19 § i gällande gymnasielag. I enlighet med 1 mom. ska en studerande dessutom kunna välja en utbildningsväg som leder till flera examina. I läroplansgrunderna ska anges grunderna för sådana val. En studerande ska således kunna avlägga såväl en examen efter allmänbildande utbildning som efter en yrkesutbildning, exempelvis önskad teknisk examen och en studentexamen.

     Landskapsregeringen avser att i läroplansgrundernas särskilda bestämmelser ange att de ämnesvisa målen för den allmänbildande utbildningen ska utformas så att ämnena är högskoleförberedande. Likaså ämnar landskapsregeringen under läroplansgrundernas särskilda bestämmelser ange att målen för de obligatoriska allmänna ämnena inom den grundläggande yrkesutbildningen ska utformas så att ämnena inriktas mot respektive yrkesområde.

     De studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen som avser studera vidare efter examen med yrkesinriktning ska ges möjlighet att inom den valbara ramen läsa de allmänna ämnena enligt den läroplan som förbereder för högskolestudier.

 

17 § Läroplan. I paragrafen finns en definition av vad som avses med läroplan. Paragrafen överensstämmer i grunden med 20 och 21 §§ i gällande gymnasielag samt vad läroplanerna nu ska innehålla och bli antagna. Särskilt beaktas också att vissa utbildningars omfattning, examensbenämningar, fördelning av undervisningstid följer rikets läroplan, såsom nu förekommer vid Ålands sjömansskola och Ålands vårdinstitut.

 

18 § Personlig studieplan. En personlig studieplan är inte en av myndighet fastställd plan såsom den individuella plan för specialundervisning som avses i 14 § 3 mom., utan en icke bindande plan som upprättas med den studerande i syfte att stödja att en persons val av studieväg harmonierar med målen för studierna. Av en personlig studieplan bör utöver den studerandes mål med studierna framgå studievägens delmål och kursval, med angivande också av undervisning som ges av andra huvudmän för utbildning. Av studieplanen bör också framgå den studerandes övergripande yrkesmål samt tidsplan för att fullgöra sin utbildning. Även för en studerande som är klar över sina studieval kan en sådan plan upprättad med sakkunnigt stöd vara värdefull, då den kan följas upp och eventuellt revideras till följd exempelvis av ändrade framtidsplaner, studieresultat och ekonomi. Med andra ord kan en studieplan, utan att ha rättsverkan, fungera som ett dokument mot vilket studieresultaten utvärderas och en målsättning bekräftas eller omprövas. I praktiken kan personliga studieplaner sägas ha funnits under lång tid, men de har inte fått en samlad benämning.

     Upprättandet av personliga studieplaner för alla studerande stärker genomförandet av ett periodsystem där läsåret indelas i fem perioder och undervisningen fördelas, med olika scheman, klassammansättningar och gruppindelningar i varje period.

     I läroplansgrunderna kan närmare fastställas studier, studiemål och tidsplaner som ska beskrivas i en personlig studieplan.

 

3 kap. Bedömning och examen

 

19 – 21 §§ Bedömningens syfte / Bedömning inom yrkesutbildning / Beslut om bedömning. Paragrafernas bestämmelser saknar motsvarighet i gällande gymnasielag, men överensstämmer med den tillämpning som finns enligt gällande regelverk. Det är enligt landskapsregeringens mening viktigt att bestämmelser om detta intas i lagen för att trygga de studerandes rättssäkerhet.

 

22 § Rättelse av bedömning av prestation. Bestämmelsen överensstämmer med 32 § i gällande gymnasielag.

 

23 och 24 §§ Validering / Tillgodoräknande av tidigare studier och kunnande. I enlighet med 36 § i gällande gymnasielag har en privatstuderande som inte är antagen som studerande ändå rätt att delta i undervisning och att bli examinerad, i enlighet med vad landskapsregeringen beslutar. Det är frågan om en värdering av kunskaper och färdigheter som någon tagit till sig genom studier, samhällslivs- eller arbetslivserfarenheter. Dvs. både formellt och informellt tillägnade kunskaper och färdigheter.

     I landskapet finns inte ett färdigt system för validering av arbetserfarenheter och tidigare studier. Vid landskapsregeringen finns dock ett projekt som benämns Validering på Åland. Projektet syftar till att skapa system, rutiner och förutsättningar för validering till såväl gymnasie- som högskolestudier. Avsikten är att ett valideringssystem ska finnas och fungera från och med år 2011. Avseende yrkesprov avses yrkesråden få en viktig roll.

 

25 § Studentexamen. Möjligheten att avlägga gymnasieexamen med tidigare innebörd försvinner. Alla som har genomgått allmän gymnasieutbildning får en åländsk gymnasieexamen, den som har slutfört studentexamensprov får dessutom en studentexamen. Studentexamen är en nationell examen som är erkänd och ger allmän behörighet till fortsatta studier.

     Bestämmelsen om studentexamen överensstämmer med 5a § 1 och 2 mom. i gällande gymnasielag. Endast Ålands lyceum kan besluta om studentexamen. Av denna lags 8 § följer att en allmänbildande utbildning leder till en studentexamen. I paragrafen anges vilka studentexamensprov som ingår i studentexamen samt till vilken del proven är obligatoriska eller frivilliga.

 

26 § Yrkesinriktad examen. Rikets examensbenämningar ska vara tillämpliga i landskapet om inte i förordning annat särskilt stadgas. En studerande som inte klarat samtliga examensprov får intyg över de avlagda enskilda examensprov eller yrkesprov. En studerande som inte genomför utbildningens lärokurs med godkända resultat erhåller ett skiljebetyg.

 

27 § Annan examen. Med annan examen avses den examen som utfärdas inom den utbildning på gymnasienivå som leder till examen. Med annan utbildning på gymnasienivå avses i enlighet med 2 § kompletterings- och vidareutbildning, fortbildning och kursverksamhet. I paragrafen nämns olika typer av examensbetyg, andra betyg och intyg som kan utfärdas efter avslutade studier. De överensstämmer med praxis och bestämmelser i 2 kap. i gällande gymnasielag.

 

28 § Examensnämnd. Bestämmelsen överensstämmer med 5a § 3 och 4 mom. i gällande gymnasielag. I enlighet med 1 mom. skulle landskapsregeringen tillsätta en examensnämnd för tre år i sänder, med uppdrag att leda, ordna och genomföra studentexamen. Bestämmelsen skiljer sig i sak inte från gällande bestämmelser. En sådan nämnd avses fortsättningsvis inte behöva tillsättas. Förvaltningsuppgifter skulle fortsättningsvis skötas av rikets studentexamensnämnd, med stöd av överenskommelseförordning, jfr republikens presidents förordning (2006:68) om studentexamen i landskapet Åland.

 

29 § Rätten att delta i studentexamen. Bestämmelsen om en rätt att delta i studentexamen överensstämmer med 5c § i gällande gymnasielag. I enlighet med bestämmelsen ska även andra än studerande som har klarat av den allmänbildande utbildningen ha rätt att delta i studentexamen och studentexamensprov. Den studerande ska utöver bestämmelserna i paragrafen även uppfylla de förutsättningar för rätten att delta i studentexamensprov som framgår av bland annat 4 § rikslagen (FFS 672/2005) om anordnande av studentexamen.

 

30 § Rättelse av beslut vid studentexamen. Bestämmelsen överensstämmer med 5d § i gällande gymnasielag. Enligt bestämmelsen kan rättelse ske innan ärendet förs till domstol för prövning, om ett beslut rör nekande av rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen (jfr 15 § 1 mom. i rikslagen om anordnande av studentexamen, FFS 672/2005). Möjligheten att begära rättelse av ett beslut utgör en del av förvaltningsförfarandet som föregår överklagandet till Ålands förvaltningsdomstol, som är egentlig förvaltningsrättskipning.

 

31 § Yrkesråd. Yrkesråden får ett stort ansvar för yrkesproven. De ska förbereda yrkesproven och ange hur de ska bedömas. Ett yrkesråd ska utse de personer vilka (som bedömare) ska utföra bedömningen. Yrkesråden blir en kontakt för skolan med näringsliv och arbetsmarknadsorganisationer och ska kunna ta initiativ bl.a. i läroplansfrågor, frågor som rör vuxenutbildning och läroavtalsutbildning.

 

32 § Beslut samt information om utfärdande av betyg samt intyg. Paragrafen innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med praxis och bestämmelser i 2 kap. i gällande gymnasielag. Landskapsregeringen kan enligt paragrafen utge närmare bestämmelser kring utfärdande av olika betyg och intyg.

 

33 § Betyg och intyg efter avbrutna studier. I paragrafen omnämns betyg och intyg som kan utfärdas efter avslutade studier. De överensstämmer med praxis och bestämmelser i 2 kap. i gällande gymnasielag. Uttryckligen ges en möjlighet för de studerande med yrkesinriktade studier som begär det, att få betyg över avlagda examensdelar. Denna möjlighet kan ha stor betydelse om en studerande innan slutförd sådan gymnasieutbildning övergår till arbetslivet. Skiljebetyg har inte använts inom alla utbildningsformer med stöd av nuvarande lagstiftning. Ett skiljebetyg är ett dokument som dels bekräftar de studieprestationer som en studerande har uppnått efter avklarade studiehelheter eller kurser, dels visar på att den studerande avgått från skolan utan examen. Skiljebetyget är därför av betydelse när en person söker sig till annan utbildningsväg och utgör då ett underlag för tillgodoräknande av tidigare studier eller när personen söker arbete. Det är också av betydelse för skolans interna bedömning av resursbehovet och för dess redovisning av måluppfyllelsen.

 

4 kap. Studerande

 

Antagning m.m.

 

34 § Antagning av studerande. Paragrafens 1 mom. överensstämmer med bestämmelser i 29 § i gällande gymnasielag. Bestämmelsen om antagning av studerande till utbildning är allmänt formulerad att vara tillämplig avseende såväl fristående huvudmän styrelser eller direktioner såväl direktionen för Ålands gymnasium.

     Bestämmelserna om register i paragrafens 2 mom. skiljer sig inte från vad som hittills gällt. Skolan måste föra ett register för att kunna hantera ett rättvist och sakligt antagningsförfarande, bedömningsförfarande samt för att trygga bevisning om kompetens som enskilda har förvärvat. Med hänvisningen beaktas landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

35 § Rättelse av antagning. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 30 § i gällande gymnasielag. Bestämmelsen om när ett beslut ska anses vara delgivet har dock tillkommit, i syfte att främja tydlighet och därmed rättssäkerhet.

 

36 § Studerande. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 31 och 33 §§ i gällande gymnasielag. Enlig paragrafen har studerande rätt till en trygg studiemiljö, vilken är ägnad att stöda god hälsa och välbefinnande under studietiden samt främja en god miljö för lärande. För att kunna skapa och upprätthålla en trygg studiemiljö ges skolan i 46 – 50 §§ möjlighet att vidta sådana disciplinära åtgärder och omhänderta föremål som en situation kan kräva. Skolan ska garantera en likvärdig och jämlik behandling av studerande och bör därför utarbeta en plan för hur skolan avser att trygga studerande mot bl.a. våld, mobbning och olika typer av trakasserier. Av planen bör också framgå hur man verkställer och övervakar den. Målen för studerandevården ska anges i skolans reglemente.

 

37 § Opartiskt bemötande. I enlighet med 5 § landskapslagen om förhindrande av diskriminering i landskapet Åland är diskriminering förbjuden som sker på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionshinder eller sexuell läggning. Enligt lagens 10 § ska diskrimineringsombudsmannen se till att lagen följs. I lagen finns bl.a. också bestämmelser om vite och straff vid överträdelse.

 

38 § Befrielse från skyldighet att delta i viss undervisning. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 22 § i gällande gymnasielag. Livsåskådningskunskap som läroämne är i grunden en tvärvetenskaplig helhet med utgångspunkt i filosofin samt i samhälls- och kulturvetenskaperna. I enlighet med religionsfrihetslagen (FFS 453/2003) är evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet religionssamfund. Utöver dessa beslutar patent- och registerstyrelsen om registrering av religionssamfund samt för ett register över dem.

 

39 § Ledighet. Paragrafen överensstämmer med en bestämmelse i 34 § i gällande lag.

 

40 § Hörande av studerande. Gymnasieskolorna ska ha en trygg, kreativ och stimulerande organisation där de studerande kan känna samhörighet. Studerande ska höras i ärende som berör den studerande i utvecklingen och utformningen av utbildningen och i frågor som berör de studerande i skolans vardag.

     Skolans ledningsgrupp har i uppgift att organisera hörandet av studerande, i vilka frågor, när och på vilket sätt ett hörande ska ske så att de studerande kan ta del av och påverka utformningen av frågor som är aktuella och som berör studerandes undervisning eller ställning.

 

Studiesociala förmåner

 

41 § Skolmåltid. Paragrafen överensstämmer med en bestämmelse i 26 § i gällande gymnasielag.

 

42 § Skolhälso- och studerandevård. Paragrafen saknar en motsvarighet i gällande lag, men överensstämmer med gällande sakförhållanden. Det finns i dagens skolor ett ökande behov av olika skolhälsovårds- och studerandevårdstjänster för att trygga studerandes hälsa, välbefinnande och studiemiljö.

     En studerande har enligt lagen rätt till skolhälsovård. Studerandes rätt till skolhälsovård regleras inte i annan lagstiftning. Skolhälsovården ska befrämja ett ökat välbefinnande och hälsa hos studerande. Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för utformningen av skolhälsovården.

     Med annan studerandevård avses sådan verksamhet som skapar förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa hos de studerande samt förutsättningar till skolframgång. Bestämmelser om de tjänster som behövs för att övervinna sociala och psykiska svårigheter hos barn och unga studerande finns i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, med stöd av vilken rikets barnskyddslag (FFS 417/2007) i huvudsak har gjorts tillämplig i landskapet. Med barn avses personer som inte har fyllt 18 år och med unga personer de som är i åldrarna 18 – 20 år.

     För att nå framgång i strävandena till en välfungerande skolhälsovård och studerandevård ska skolorna samarbeta med Ålands hälso- och sjukvård. De har en skyldighet att informera de studerande om vilka förmåner och tjänster som erbjuds samt vid behov handleda en studerande att söka dessa förmåner och tjänster.

     Målen för studerandevården i Ålands gymnasium ska anges i reglemente.

 

43 § Avgifter. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 25 § i gällande gymnasielag. Särskilda bestämmelser finns i 20 § i landskapslagen om läroavtalsutbildning.

 

44 § Studerande med hemkommun utanför landskapet. Paragrafen motsvarar i grunden 28 § i gällande gymnasielag. I paragrafen beaktas dessutom en överenskommelse (jfr FFS fördragsserie nr 6/1993) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige enligt vilken en enskild studerande har tillträde till gymnasial utbildning i respektive land på samma villkor som en medborgare i det egna landet. Den innebär också att ländernas myndigheter inte kräver ersättning av varandra för undervisningskostnader m.m. Den finns publicerad på svenska bl.a. på Nordiska rådets hemsida, (jfr www.norden.org).

 

45 § Närmare bestämmelser om studiesociala förmåner. Paragrafen överensstämmer med bestämmelser i 27 § i gällande gymnasielag.

     Närmare bestämmelser om studiesociala förmåner finns i landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland. I enlighet med förordningen kan studerande bl.a. beviljas ersättning för skolskjuts samt boende.

 

Disciplinåtgärder

 

46 – 50 §§ Varning och avstängning / Disciplinärenden / Avlägsnande av studerande / Omhändertagande av föremål / Åtal eller domstolsbeslut. Första momentet i 46 § innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med bestämmelser i 33 § i gällande gymnasielag.

     I enlighet med 36 § 2 mom. ska en studerande utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. Även om möjligheten att utfärda ordningsstadgor eller andra bestämmelser inte uttryckligen nämns i lagen, så kan en skola besluta om ordningsregler. Syftet med att reglera frågor om disciplinära åtgärder skulle då vara att trygga den lärande miljön för de studerande, till vilket hör de boenden som skolan erbjuder studerande. I ordningsreglerna kan också ingå bestämmelser om hur fastigheterna och utrustningen i verkstäderna hanteras samt hur man får vistas och röra sig på skolområdet. Det är viktigt att uppsatta ordningsregler är kända liksom följderna av att de inte följs. Ordningsregler ska vara meningsfulla, konkreta, lättförståeliga, uppfattas som rättvisa, återspegla grundläggande demokratiska värderingar och får inte strida mot lag eller annan författning. Utformning och tillämpning av ordningsregler får inte vara sådan att studerande, lärare eller annan skolpersonal blir diskriminerade eller kränkta på grund av dessa. Utformning och tillämpning av ordningsregler ska ske med hänsyn till de studerandes självkänsla och integritet. En viktig omständighet för att ordningsreglerna ska fungera och respekteras är att de studerande kan påverka deras innehåll och är delaktiga i framtagande och revidering av dem.

     Begreppet rannsakning i 46 § 5 mom. omfattar de fall då någon har belagts med reseförbud, är anhållen eller är häktad på grund av brottsmisstanke.

     Läraren eller berörd rektor kan omhänderta föremål från en studerande om det, utan att det har använts på ett störande sätt, bedöms störa skolverksamheten eller utgöra en fara för dem som vistas i skolan. Annan personal i skolan kan med andra ord inte omhänderta föremål. Bestämmelsen gäller inte bara i klassrummet utan också föremål som används eller påträffas i entréer, korridorer, uppehållsrum och skolgårdsområdet.

     Avseende föremål som kan utgöra en fara för tryggheten och säkerheten i skolan, såsom vapen, fyrverkerier och kemikalier, spelar det ingen roll hur de används. Om de så bara ligger på elevens bänk får de omhändertas. Detta gäller också föremål som är skadliga för den studerande själv såsom alkohol och narkotika samt s.k. narkotikautensilier.

     Avseende föremål som är störande för skolverksamheten är det hur de används som kan utgöra grund för ett omhändertagande. En mobiltelefon är inte störande om den är avstängd och inte används, men om den studerande pratar i den eller hanterar den på något annat sätt (skickar meddelanden, tar foton eller kopplar upp sig på Internet) så att undervisningen försvåras för både den studerande själv, övriga studerande och läraren, så stör den skolverksamheten. Det kan också röra sig om spel, leksaker eller andra rätt harmlösa saker, som t ex pinnar och stenar, som används under lektionen. Ett föremål får inte tas om hand som en bestraffning.

     Ett föremål som omhändertagits ska tas om hand av den som verkställer omhändertagandet och förvaras på betryggande sätt, sådant det är utan att det skadas eller missbrukas av någon. Om ett föremål inte återlämnas senast vid lektionens slut ska omhändertagandet dokumenteras skriftligt av den som genomfört omhändertagandet, varvid ska anges varför och när det omhändertagits samt av vem och från vem.

     Om det är frågan om innehav av föremål som strider mot annan lagstiftning så bör det omhändertas och en anmälan göras till polismyndigheten skyndsamt, för att de så snart som möjligt ska kunna pröva frågan om föremålet ska tas i beslag. Tills dess får skolans omhändertagande bestå. I dessa fall är det är rektor eller en person som rektor har delegerat uppgiften till, som har ansvar för att en polisanmälan görs. Bestämmelser om förverkande och beslag är riksbehörighet och finns närmast i tvångsmedelslagen (FFS 450/1987), 10 kap. strafflagen 19.12.1889 samt i 10 § narkotikalagen (FFS 1993/1289).

 

5 kap. Ålands gymnasium

 

51 § Kapitlets tillämpningsområde. I detta kapitel finns bestämmelser som rör den gemensamma gymnasieorganisationen Ålands gymnasium. Även om förvaltningsformer ändras så ändras i grunden inte skolans uppdrag jämfört med de uppdrag som nuvarande sju gymnasieskolor har.

     I enlighet med förslaget är Ålands gymnasium en självständig förvaltningsmyndighet med ansvar för verksamhet, förvaltning och budget.

 

52 § Rättsförmåga. Paragrafen innebär ingen ändring i sak och överensstämmer med bestämmelser i 46 § i gällande gymnasielag. Om Ålands gymnasium ska kunna sköta sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att den har möjlighet att sluta avtal inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Grundläggande för rättsförmågan är vad som gäller enligt utbildningsplan och budget. Sådana avtal kan exempelvis vara köpeavtal, leasingavtal, hyresavtal, samarbetsavtal med till exempel andra skolor och utbildningsavtal om arbetspraktik. Paragrafen avser inte tjänstekollektivavtal.

 

53 § Ålands gymnasiums uppdrag. I lyceets och yrkesgymnasiets uppdrag ligger att balansera samhälls- och arbetsmarknadsbehov samt enskildas behov av utbildning och bildning. Utbildning och bildning är instrument till delaktighet i samhället och utvecklande av god livskvalitet. Det är härvid en viktig del av uppdraget att ordna undervisning och handledning i träningssyfte. Det är viktigt också att utveckla funktionshindrade ungdomars och vuxnas förutsättningar för ett yrkesutövande, även i det perspektivet att ge god livskvalitet och delaktighet i samhället.

 

54 – 56 §§ Direktion / Direktionsmöten / Direktionens uppdrag. Direktionen i Ålands gymnasium övertar ansvar från sju direktioner. Det är viktigt att direktionen sammansätts med en kompetens och integritet som ger den behövlig kraft att agera i skolornas och de studerandes intresse. Direktionens ordförande ska såsom nu sköta de löpande kontakterna med rektorerna och förvaltningschefen. För ersättare i direktionen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om medlemmarna. Direktionens har ett övergripande ansvar bland annat också i frågor som rör kvalitetssäkring, analys av utbildningsbehov och förändringar i studieinriktningar.

 

57 – 59 §§ Förvaltningschef / Rektorer / Gemensamma bestämmelser om förvaltningschefen och rektorerna. Direktionen utövar i formell mening huvudansvar för Ålands gymnasiums myndighetsbeslut. I enlighet med befogenhet given i lagstiftning, reglemente och särskilda direktionsbeslut utövar rektorerna och förvaltningschefen inom sina verksamhetsområden myndighet med ett redovisningsansvar för direktionen. Rektorerna och förvaltningschefen är föredragande i direktionen och ansvarar inför denna för att verksamheten uppnår uppställda mål. Följaktligen måste de informera direktionen om verksamheten, och tillse att verksamheten fortlöpande följs upp, prövas och att nödvändiga åtgärder vidtas i enlighet med författningar och särskilda beslut.

     Förvaltningschefen ska i samverkan med direktionen bland annat särskilt följa att myndigheten använder landskapets medel enligt sitt uppdrag och effektivt, också beaktande krav som rör ekologisk hållbar utveckling och jämställdhet mellan kvinnor och män. Organisationen bör utformas så att redovisning, medelsförvaltning och förvaltning av övriga tillgångar samt verksamhet kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Detta är viktigt för direktionens och landskapsregeringens möjligheter att ta ställning till frågor som rör verksamhetsomfattning och -inriktning.

     Rektorerna och förvaltningschefen ska se till att personalen är förtrogen med verksamhetsmål, skapa goda arbetsförhållanden samt ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet. De ska också tillse att myndighetens kontakter med de studerande, allmänheten och andra kontakter underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i skrivelser och beslut.

     Arbetsuppgifterna för rektor i den nya organisationen skiljer sig från nuvarande situation, då för fastighetsskötsel m.fl. uppgifter ska finnas en gemensam organisation i skolan. Samtidigt ökar arbetet med samordningsfrågor, då varje ansvarsområde omfattar flera studerande och utbildningsprogram inom yrkesutbildningen.

 

60 – 62 §§ Samordningsgrupp / Ledningsgrupp / Lärarkollegium. Rektorerna och förvaltningschefen utgör en samordningsgrupp, som ska tillse att verksamheten organiseras effektivt utgående ifrån Ålands gymnasiums samlade resurser. Förvaltningschefen är ordförande i samordningsgruppen. Direktionen kan besluta om och utse ytterligare medlemmar, samordningsgruppen kan dessutom om det är ändamålsenligt i någon fråga ge tillträde också för andra att delta i gruppens sammanträden.

     Skolornas respektive ledningsgrupp ska med beaktande av Ålands gymnasiums och skolans resurser tillse att verksamheten organiseras effektivt. I respektive ledningsgrupper ska studeranderepresentation finnas, ledningsgrupperna torde vara det organ som överväger frågor som närmast berör de studerande.

 

63 § Studerandekår och studeranderåd. De studerande som är inskrivna vid lyceet och yrkesgymnasiet utgör dess studerandekårer, vilka fungerar som organisationer som representeras av ett valt studeranderåd. Respektive rektor har ett ansvar för att de studerande ges tillräckliga förutsättningar för att detta ska fungera, så att de får en insyn i verksamhetsfrågor som bidrar till en meningsfull dialog.

 

64 § Reglemente för Ålands gymnasium. Reglementet är skolornas eget grunddokument för förvaltningen. Med beaktande av lagar, mål- och resultatavtal samt budgetmedel ska i reglementet finnas nödvändiga regler för en välordnad förvaltning. I enlighet med punkterna 3 och 4 kan i reglementet bestämmas att annan tjänsteman i rektors ställe beslutar i vissa slag av ärenden eller generellt såsom ställföreträdare för rektor.

 

Personal

 

65 – 70 §§ Anställningsförhållanden / Tjänster och behörighetskrav / Tystnadsplikt och hantering av känslig information / Övriga bestämmelser. Kapitlets bestämmelser överensstämmer i huvudsak med bestämmelser i 7 och 8 kap. i gällande gymnasielag. I enlighet med 42 § i gällande gymnasielag fastställer landskapsregeringen behörighetskrav för rektorstjänster och biträdande rektorstjänster, medan behörighetskrav för lärare och övrig personal ska bestämmas i reglemente. Bestämmelser om jäv ingår i 24 och 25 §§ förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

     I enlighet med paragrafens 3 mom. kan landskapsregeringen besluta om permittering vid Ålands gymnasium samt har vissa befogenheter i fråga förflyttning och omplacering av personal till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning.

 

6 kap. Särskilda bestämmelser

 

69 § Rättelseyrkande och rättelse. I paragrafen finns allmänna bestämmelser om rättelse, som kompletterar de särskilda bestämmelser som finns i lagen (jfr 22, 30 och 35 §§). Ett rättelseyrkande ska framställas skriftligen, varefter prövning endast sker av de krav som har framställts i rättelseyrkandet. Om ett beslut inte har tillkommit på rätt sätt eller innehåller uppenbara felaktigheter kan ärendet tas upp ärendet på nytt. Möjligheten att begära rättelse av ett beslut är ett förvaltningsförfarande som föregår ett besvär till Ålands förvaltningsdomstol. Endast de beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas till Ålands förvaltningsdomstol.

     I 8 kap. i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland finns bestämmelser om självrättelse av fel i beslut.

 

70 § Besvär. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med 48 § i gällande gymnasielag.

 

71 – 73 §§ Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser / Förflyttning av ordinarie och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande / Personals rätt att säga upp sitt anställningsförhållande. Studerande som genomför sin sista termin under våren 2010 ges möjlighet att slutföra sina studier och bli examinerade under året 2010 enligt nuvarande lagstiftning. Från och med hösten år 2011 ska all examinering ske vid Ålands gymnasium.

     I enlighet med förslaget förflyttas personal i tjänsteförhållande och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande till Ålands gymnasium, varvid de som vid tidpunkten för ikraftträdandet av denna lag var behöriga till en tjänst eller tillsvidareanställning i arbetsavtalsförhållande anses behöriga för motsvarande tjänster i den nya organisationen. Tillfälligt anställd personal överförs inte automatiskt. Den av landskapsregeringen med stöd av 71 § tillsatta direktionen beslutar också i de frågor som rör anställningsförhållanden vid organiserande av Ålands gymnasium, varvid personal anställs i myndigheten med placering i dess olika delar.

     I enlighet med en bemanningsplan inrättas såväl tjänster som planeras behov av tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande, med beaktande av den nya organisationens behov av personal. Extern rekrytering kan också ske. Ordinarie och tillsvidareanställd personal kan förflyttas till annan tjänst i Ålands gymnasium. I huvudsak torde dock förflyttning komma att ske efter personals intresseanmälan för arbetsuppgifter, varefter ett anställningsförfarande sker där önskemål beaktas och matchas mot en bemanningsplan. Om det efter genomförd bemanning av organisationen konstateras att någon till Ålands gymnasium överförd personal är övertalig löses detta i de enskilda fallen efter samråd med berörd personal och med beaktande av individens önskemål samt verksamhetens behov.

 

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning

 

Läroavtalsutbildningens organisation har kortfattat beskrivits i avsnitt 2 ovan. En lärlingsnämnd ansvarar för löpande verksamhet, den tillsätts av landskapsregeringen för fyra kalenderår i sänder och består av sex medlemmar. För administration av utbildningen finns vid landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning en tjänst som verksamhetsledare och en tjänst som planerare. Verksamheten bedrivs under arbetsnamnet Ålands läroavtalscenter, verksamhetsledaren är föredragande och sekreterare i lärlingsnämnden.

     I enlighet med detta förslag skulle lärlingsnämndens ansvar övertas av Ålands gymnasium, närmast av direktionen och rektor för Ålands yrkesgymnasium.

     Landskapsregeringen föreslår att till lagen fogas bestämmelser om tjänstemannaläroavtal, varvid med tjänsteman avses personer i offentligrättsliga anställningsförhållanden. Ett tjänstemannaläroavtal ska kunna ingås också om en arbetsgivare tar en läroavtalsstuderande som är arbetsgivarens i tjänst och som därvid utbildar sig för eller kompletterar sin yrkeskompetens. Utbildningen syftar till att en yrkesinriktad grundexamen eller en yrkes- eller specialyrkesexamen avläggs helt eller delvis.

 

3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

Så som framgått av avsnitt 3.3 samt av lagens 5 § med detaljmotiv avses utbildningsrådet är vara ett för landskapsregeringen rådgivande organ och sakkunnigorgan som kan överväga såväl gymnasie- som högskolefrågor.

__________________


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om gymnasieutbildning

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå samt om examen. Landskapsregeringen har ett övergripande utvecklings-, lednings- och tillsynsansvar för den utbildning och verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag.

 

2 §

Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå

     Med gymnasieutbildning avses allmänbildande gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning, som leder till en examen med angiven studie- eller yrkesinriktning. Gymnasieutbildning ska med grundskolan som grund ge de studerande kunskaper och färdigheter som förberedelse för högskolestudier eller andra på gymnasieutbildningen baserade studier eller för att självständigt utöva ett yrke.

     Med annan utbildning på gymnasienivå avses allmänbildande eller yrkesinriktad utbildning ordnad som kompletteringsutbildning, vilket krävs för att bibehålla eller uppnå en kompetens, vidareutbildning som höjer kompetensen genom att bygga på en tidigare avlagd examen med en högre examen, fortbildning som krävs för att en yrkesverksam ska kunna bibehålla och utveckla sin yrkesskicklighet samt kursverksamhet.

 

3 §

Gymnasieutbildningens allmänna mål

     Gymnasieutbildningen ska vara tillgänglig för alla. De studerande ska ges kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier eller för att självständigt utöva ett yrke. Utbildningen ska främja entreprenörskap, social och kommunikativ kompetens, samarbetsförmåga samt ett livslångt lärande.

     Gymnasieutbildningen ska främja de studerandes utveckling till harmoniska människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar. I utbildningen ska hänsyn tas till studerande med funktionsnedsättning eller särskilda behov. De studerande ska ges inflytande, medansvar och delaktighet i planering och genomförande av studierna.

     Undervisningen ska ge de studerande insikter i och förståelse för landskapets självstyrelse, historia och kultur samt värna det svenska språket.

     Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde, internationell förståelse och fredsvilja samt främja jämställdhet mellan könen.

 

4 §

Huvudman

     Gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå ordnas vid myndigheten Ålands gymnasium i skolorna Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. Landskapsregeringen är huvudman för utbildningen vid Ålands gymnasiums skolor.

     Landskapsregeringen kan bevilja offentlig- och privaträttsliga juridiska personer tillstånd att ordna utbildning som vid sidan av Ålands gymnasium erbjuder gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå. Dessa huvudmän benämns i denna lag vara fristående huvudmän. I tillståndet anges åtminstone vilket det för skolan ansvariga förvaltningsorganet är, utbildningsuppgiften, examina, utvärdering av utbildningen, möjligheterna att rätta beslut och uppbära avgifter samt övriga grunder för att ordna utbildningen. I ett tillstånd ska landskapsregeringen ange om en fristående huvudman har rätt att tillsätta yrkesråd samt att besluta om tillgodoräknande av tidigare studier och kunnande samt om validering för arbetsmarknadens behov. Landskapsregeringen kan besluta närmare om grunderna för att bevilja landskapsbidrag till fristående huvudmän. Landskapsregeringen kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om utbildningen inte fyller de krav som bestäms för beviljandet av tillståndet eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna lag.

     I denna lag benämns

     1) Ålands lyceum även lyceet,

     2) Ålands yrkesgymnasium även yrkesgymnasiet samt

     3) Ålands gymnasiums samordnings- och resursenhet även samordningsenheten.

     Med skola avses i denna lag de skolor som finns inom Ålands gymnasium såväl som skolor som upprätthålls av fristående huvudmän.

 

5 §

Utbildningsråd

     Landskapsregeringen kan för sin mandatperiod under ledning av ansvarig minister för utbildningsfrågor tillsätta ett utbildningsråd. Utbildningsrådet ska följa arbetsmarknadens utveckling samt bedöma utbildningsbehov, och bistå landskapsregeringen vid utformandet av strategier och långsiktiga program för utbildningen.

 

2 kap.
Utbildning och undervisning

 

U t b i l d n i n g   o c h   u n d e r v i s n i n g s f o r m e r

 

6 §

Inledande bestämmelser

     I detta kapitel finns närmare bestämmelser om utbildning och undervisningsformer.

     Utbildning kan ordnas som när-, distans- och flerformsundervisning, läroavtalsutbildning eller på en arbetsplats i samband med praktiska uppgifter eller lärande i arbete. Studierna kan delvis ordnas på annat sätt om en studerande redan till någon del anses ha de kunskaper och färdigheter som motsvarar de studier som ingår i examen, eller om det är motiverat på grund av den studerandes hälsotillstånd.

     Undervisningen är offentlig, med undantag för undervisning som ordnas på arbetsplatser. En rektor kan av särskilda skäl begränsa tillträde till undervisning.

     Läsåret börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

 

7 §

Undervisningsspråk

     Undervisningsspråket är svenska. Vid språkundervisning kan respektive språk användas som undervisningsspråk. Vid tillfällig undervisning kring visst tema kan undervisningsspråk som anknyter till temat användas. I enlighet med landskapsregeringens tillstånd får även annat språk än svenska användas som undervisningsspråk, om detta är förenligt med målen för utbildningen.

 

8 §

Allmänbildande gymnasieutbildning

     Allmänbildande gymnasieutbildning omfattar tre år, ska slutföras inom fyra år och ska med grundskolan som grund förbereda studerande för högskolestudier samt andra på gymnasieutbildning baserade studier.

     Den allmänbildande gymnasieutbildningens lärokurs omfattar tre år. Närmare bestämmelse om allmänbildande gymnasieutbildning finns i läroplansgrunderna.

     Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om utbildningens omfattning.

 

9 §

Grundläggande yrkesutbildning

     Grundläggande yrkesutbildning ska med grundskolan som grund ge den studerande sådana teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att självständigt utöva ett yrke. Den grundläggande yrkesutbildningen ska ge de studerande en grund för yrkesinriktad högskoleutbildning eller andra på gymnasieutbildning baserade studier.

     Den grundläggande yrkesutbildningens lärokurs omfattar tre år, ska slutföras inom fyra år och ordnas i form av utbildningsprogram. Närmare bestämmelse om grundläggande yrkesutbildning finns i läroplansgrunderna.

     Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om utbildningens omfattning samt om examensbenämningar för examina med yrkesinriktning.

 

10 §

Kompletteringsutbildning och vidareutbildning

     En kompletteringsutbildning och en vidareutbildning bygger på en gymnasieutbildning. Kompletteringsutbildning och vidareutbildning ska med gymnasieutbildningen som grund eller med ett tillräckligt kunnande som grund ge den studerande ytterligare teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att kvalificera sig för krävande uppgifter inom ett yrkesområde. Utbildningen ordnas i nära samarbete med arbetslivet och ska som grund ha kunskap som genererats inom berört arbetslivsområde, samt ska utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans uppnås.

     Utbildningen kan leda till en examen inom angivet yrkesområde.

     Landskapsregeringen beslutar i landskapsförordning om utbildningens omfattning samt om examensbenämningar för examina som avses i denna paragraf.

 

11 §

Läroavtal och läroavtalsutbildning

     Läroavtalsutbildning är en yrkesutbildning som ges på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter kombinerad med teoretisk undervisning. Läroavtalsutbildning kan ges som grundläggande yrkesutbildning, kompletteringsutbildning, vidareutbildning eller annan yrkesinriktad utbildning.

     Närmare bestämmelser om läroavtalsutbildning finns i landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning. Utöver de bestämmelser om läroavtalsutbildning som finns i landskapslagen om läroavtalsutbildning beslutar huvudmannen närmare om läroavtals-, företagarläroavtals- och tjänstemannaläroavtals innehåll, form och villkor för godkännande samt om det personliga studieprogrammet.

 

12 §

Utbildning i praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete

     Utbildning som avses i 9 och 10 §§ kan avseende praktiska arbetsuppgifter och lärande i arbete ges på en arbetsplats. Sådan utbildning ska bygga på ett skriftligt avtal mellan skolan och arbetsgivaren. Annan utbildning på en arbetsplats än läroavtalsutbildning ska ordnas så att den studerande inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, dock så att om därom särskilt avtalats kan sådan annan utbildning ordnas så att ett arbetsavtal ingås.

     Enligt vad som gäller för arbetstagare svarar arbetsgivaren för en studerandes skydd i arbetet vid utbildning på en arbetsplats, även i de fall en studerande inte står i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren.

 

13 §

Tystnadsplikt för studerande

     Avseende en studerandes skyldighet att hemlighålla information vid utbildning som ordnats i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen gäller vad som särskilt bestäms om tystnadsplikt för arbetstagare och tjänstemän i motsvarande uppgifter.

 

14 §

Stödundervisning och specialundervisning

     Stödundervisning ges, utöver eller som alternativ till den övriga undervisningen, till studerande som tillfälligt inte lyckas följa studietakten eller annars behöver sådant stöd.

     Specialundervisning ges, utöver eller som alternativ till den övriga undervisningen, till studerande som har

     1) lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter, eller som har

     2) konstaterats ha behov av det på grund av funktionsnedsättning eller därmed jämförbar orsak.

     Inom specialundervisningen ska undervisningen anpassas så att den studerande i så stor utsträckning som möjligt når samma kompetens som i annan utbildning.

     För studerande som överförs till annan än tillfällig specialundervisning ska utarbetas en individuell plan för specialundervisning.

     Närmare bestämmelser om stödundervisningen, specialundervisningen och om den individuella plan som avses i 4 mom. fastställs i läroplansgrunder.

 

15 §

Studiehandledning

     En studerande har rätt att få studiehandledning. Till studiehandledning hör att bistå de studerande vid val av studievägar samt att underlätta övergången mellan utbildningar och utbildningsnivåer.

 

L ä r o p l a n s g r u n d e r,   l ä r o p l a n   o c h
p e r s o n l i g   s t u d i e p l a n

 

16 §

Läroplansgrunder

     Landskapsregeringen ska besluta om läroplansgrunder för gymnasieutbildningen och annan utbildning på gymnasienivå. I läroplansgrunderna fastställs de övergripande målen för utbildningen och beskrivs den underliggande kunskapssynen. I läroplansgrunderna anges grunderna för sådana individuella val som kan leda till fler än en examen.

     I läroplansgrunderna fastställs även bestämmelser om

     1) särskilda temaområden i utbildningen,

     2) stödundervisning och specialundervisning,

     3) studiehandledning,

     4) studerandes personliga studieplan,

     5) individuell plan för specialundervisning som avses i 14 § 3 mom.,

     6) tillgodoräknande av tidigare studier och erkännande av kunnande,

     7) generella bedömningsgrunder för yrkesprov och för validering som krävs för att enligt arbetsmarknadsbehov utöva ett visst yrke,

     8) bedömning och utfärdande av betyg och intyg som avses i 32 §,

     9) intern utvärdering och kvalitetssäkring av utbildningen samt om

     10) övriga grunder för utbildningen.

     För den allmänbildande gymnasieutbildningen finns i läroplansgrunderna särskilda bestämmelser om

     1) vilka läroämnena är och grunderna för de olika läroämnena,

     2) fördelning av undervisningstid mellan olika ämnen och ämnesgrupper samt om

     3) bedömning av studerandes prestationer.

     För den grundläggande yrkesutbildningen finns i läroplansgrunderna särskilda bestämmelser om

     1) vilka ämnen som ingår i de obligatoriska allmänna ämnena och grunderna för de olika obligatoriska allmänna ämnena,

     2) grunder för yrkesämnesstudier och lärande i arbete,

     3) fördelning av undervisningstid mellan obligatoriska allmänna ämnen, yrkesämnen och valbara ämnen samt om

     4) bedömning av studerandes prestationer.

     För kompletteringsutbildning och vidareutbildning samt sådan annan utbildning som avses i 27 § finns i läroplansgrunderna särskilda bestämmelser om målen och fördelningen mellan de yrkesspecifika ämnena och lärande i arbete.

 

17 §

Läroplan

     Utgående från läroplansgrunderna ska skolans ansvariga förvaltningsorgan anta läroplaner för den allmänbildande utbildningen, för enskilda utbildningsprogram inom den grundläggande yrkesutbildningen samt för annan utbildning på gymnasienivå.

     I en läroplan beskrivs mål och innehåll för lärandet, ämnesuppdelning och uppdelning i studiehelheter. Läroplaner ska möjliggöra studerandes individuella val i studierna.

     Landskapsregeringen fastställer med beaktande av läroplansgrunderna en läroplan för de obligatoriska allmänna ämnena, vilken är gemensam för alla utbildningsprogram inom den grundläggande yrkesutbildningen.

     Antagna läroplaner ska lämnas till landskapsregeringen för kännedom.

 

18 §

Personlig studieplan

     Rektor ska tillse att för varje studerande upprättas en personlig studieplan samt att studieplanen revideras vid behov. Studieplanen ska innehålla uppgifter om de studerandes studiegång och om de val av kurser och examensdelar de studerande har gjort.

 

3 kap.
Bedömning och examen

 

19 §

Bedömningens syfte

     De studerandes inlärning, skolarbete och kunnande ska bedömas mångsidigt. Bedömningens syfte är att leda och stimulera de studerande i deras studier samt att utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva.

 

20 §

Bedömning inom yrkesutbildning

     Inom grundläggande yrkesutbildning och annan yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå ska den studerandes yrkeskunnande bedömas, utom genom annan form av bedömning, genom yrkesprov som den studerande genomgår i arbetssituationer eller arbetsuppgifter på en arbetsplats, i skolan eller på någon annan plats som anvisas av skolan.

 

21 §

Beslut om bedömning

     Vid bedömning av en studerandes studieprestationer och kunnande beslutar den lärare som svarar för undervisningen i de studier som ska bedömas eller, om lärarna är flera, lärarna gemensamt. Avseende den i examen ingående bedömningen av utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter beslutar den lärare som svarar för undervisningen och en av arbetsgivaren utsedd person gemensamt. Vid bedömning av yrkesprov beslutar de utsedda bedömarna, eller inom Ålands yrkesgymnasium de arbetslivsföreträdare som utsetts av berört yrkesråd, gemensamt eller var för sig.

     Vid bedömning av de teoretiska studierna i läroavtalsutbildningen beslutar läraren eller, om lärarna är flera, lärarna gemensamt och i den utbildning som sker på en arbetsplats en person som arbetsgivaren utser. Skolans ansvariga förvaltningsorgan beslutar om sammanställandet av bedömningen av de teoretiska studierna och om bedömningen av den utbildning som sker på en arbetsplats.

 

22 §

Rättelse av bedömning av prestation

     En studerande som är missnöjd med bedömningen av sin prestation eller med tillgodoräknande av studier som den studerande har fullgjort i annan utbildning, eller på annat sätt visat kunnande, kan skriftligen eller muntligen begära rättelse inom 14 dagar från det att den studerande fått del av bedömningen. En begäran om rättelse av bedömning av en prestation begärs hos den eller de lärare, eller annan person, som har utfört bedömningen. Om den studerande är missnöjd med det beslut han eller hon därvid fått ska ärendet överlämnas till rektor för avgörande. Om den studerande är missnöjd även med rektors beslut ska ärendet överlämnas till landskapsregeringen, som ska pröva om och i sådana fall hur ny bedömning ska göras.

     Rättelseyrkande gällande yrkesprov riktas till berört yrkesråd och därefter till landskapsregeringen.

 

23 §

Validering

     Validering är en process med strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt erkännande av en persons kunskaper och kompetens, oberoende av hur de förvärvats.

     En sökandes kunnande ska visas och bedömas enligt vad läroplanen och fastställda bedömningsgrunder kräver.

     Validering regleras närmare i landskapsförordning.

 

24 §

Tillgodoräknande av tidigare studier och kunnande

     En studerande i gymnasieutbildning och annan utbildning på gymnasienivå har rätt att tillgodoräkna sig studieprestationer som har slutförts i andra sammanhang och kunnande som förvärvats på annat sätt om innehållet i huvudsak motsvarar vad som krävs enligt läroplanen. Vid behov ska kunnandet visas på det sätt skolan bestämmer. Genom erkännande av kunnande kan den studerande få obligatoriska, alternativa eller valfria studier som ingår i läroplan tillgodoräknade.

     Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang eller kunnande som förvärvats på annat sätt fattas av rektor.

 

25 §

Student- och gymnasieexamen

     Då studerande har slutfört sin i 8 § avsedda allmänbildande gymnasieutbildning i enlighet med i läroplan fastställda mål erhåller den studerande av Ålands lyceum ett avgångsbetyg och gymnasieexamen.

     Studerande som väljer att avlägga studentexamen ska delta i minst fyra studentexamensprov. Den studerande ska härvid avlägga prov i svenska och litteratur samt enligt eget val tre prov av en grupp som består av provet i finska, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i ett realämne. Utöver dessa prov kan den studerande delta i ett eller flera extra prov.

 

26 §

Yrkesinriktad gymnasieexamen

     Grundläggande yrkesutbildning avslutas med yrkesinriktad gymnasieexamen.

     Då studerande har slutfört sin i 9 § avsedda grundläggande yrkesutbildning i enlighet med i läroplan fastställda mål erhåller den studerande av skolan ett examensbetyg och ett yrkesprovsbetyg.

     I riket gällande examensbenämningar för grundexamen är tillämpliga i landskapet, om inte annat särskilt stadgas om examensbenämningar i landskapsförordning.

 

27 §

Annan examen

     Sådan annan utbildning på gymnasienivå som avses i 2 § 2 mom. kan avslutas med en examen. Med examen klarläggs om de studerande har uppnått de kunskaper och färdigheter som yrkesskickligheten inom ett studieområde eller angivet yrkesområde förutsätter.

     Närmare bestämmelser om vad som ska ingå i betyg och intyg som avses i denna paragraf ges i läroplansgrunderna.

 

28 §

Examensnämnd

     Landskapsregeringen tillsätter för tre år i sänder en examensnämnd med uppgift att leda, ordna och genomföra studentexamen. Examensnämnden är administrativt underställd landskapsregeringen. Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. kan landskapsregeringen i landskapsförordning besluta närmare om nämnden och dess uppgifter. Bestämmelserna i detta moment ska inte tillämpas om förvaltningsuppgifterna i fråga om studentexamen sköts av den statliga studentexamensnämnden med stöd av en överenskommelseförordning.

     Vid ordnandet av studentexamen enligt denna lag ska även bestämmelserna i lagen om anordnande av studentexamen (FFS 672/2005) och de bestämmelser som statsrådet har utfärdat i förordning i fråga om deltagande i studentexamen, prov och omtagning av dem, bedömning och genomförandet av examen i övrigt iakttas i tillämpliga delar. Hänvisningar i de i detta moment angivna riksförfattningarna till bestämmelser i rikslagstiftningen ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.

 

29 §

Rätten att delta i studentexamen

     En studerande som genomgår allmänbildande utbildning har rätt att avlägga studentexamen.

     Andra än studerande som avlägger den allmänbildande utbildningens lärokurs får delta i studentexamen och studentexamensprov, om de har avlagt

     1) den allmänbildande utbildningens lärokurs eller motsvarande lärokurs i riket eller utlandet,

     2) en grundexamen med yrkesinriktning som omfattar minst 120 studieveckor eller motsvarande och om de avlagt de obligatoriska kurserna i de ämnen som de avser att avlägga prov i, eller

     3) en examen eller studier som är kortare än den examen som avses i 2 punkten, om examen eller studierna bygger på grundskoleutbildningen med minst två år eller motsvarande tidigare lärokurs, samt de extra studier som har föreskrivits av den nämnd som avses i 28 §.

     Den som är studerande inom en utbildning som leder till en grundexamen med yrkesinriktning som avses i 1 mom. 2 punkten kan delta i studentexamen medan han eller hon fortfarande deltar i utbildningen i fråga. En förutsättning för att kunna delta i studentexamen enligt detta moment är dock att den studerande har avklarat studier som omfattar minst ett och ett halvt år.

 

30 §

Rättelse av beslut vid studentexamen

     Den som av rektor har förvägrats rätt att delta i studentexamen eller i ett prov som hör till examen kan, inom 14 dagar räknat från att beslutet delgivits, skriftligen begära rättelse hos skolans ansvariga förvaltningsorgan, som inom Ålands gymnasium är direktionen. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för det ansvariga förvaltningsorganets prövning, ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit.

 

31 §

Yrkesråd

     Det ansvariga förvaltningsorganet tillsätter yrkesråd. Ansvarigt förvaltningsorgan inom Ålands gymnasium är direktionen. Ett yrkesråd kan vara gemensamt för flera skolor. Varje yrkesråd ska inom sitt yrkesutbildningsområde

     1) initiera och stöda utbildningens utveckling,

     2) planera och tillse att yrkesprov och validering genomförs,

     3) godkänna planer för genomförande och bedömning av yrkesprov som utgör en del av läroplanen,

     4) utarbeta förslag till bedömningsgrunder för yrkesprov och för validering som krävs för att enligt arbetsmarknadsbehov utöva ett visst yrke samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

     5) utse bedömare av yrkesprov och validering samt

     6) övervaka yrkesprovs- och valideringsverksamheten.

     Yrkesråden kan ta initiativ i frågor som rör läroplan, yrkesprov och kompetenshöjande utbildning. Bestämmelser om yrkesrådens beslutsfattande och andra omständigheter av betydelse för yrkesrådens funktion och uppgifter anges i reglemente.

     Ett yrkesråds medlemmar ska företräda lärarna, arbets- och näringslivet samt de studerande. De utses för högst tre år i sänder. Ordföranden ska företräda arbets- och näringslivet. En medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. En medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig när rådet behandlar rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studerande.

     Yrkesrådets uppdrag regleras närmare i landskapsförordning.

 

32 §

Beslut samt information om utfärdande av betyg och intyg

     Beslut om betyg och intyg ska för varje studerande fattas av rektor och den lärare och det lärarkollegium som ansvarar för det enskilda läroämnet eller ämnesgruppen. Beslut om betyg över avlagt yrkesprov inom Ålands yrkesgymnasium fattas av det yrkesråd som tillsatts för utbildningen.

     De studerande ska fortlöpande få information om de bedömningsgrunder och –kriterier som tillämpas i utbildningen och om hur de har tillämpats vid bedömningen av de studerandes framsteg och studieresultat.

 

33 §

Betyg och intyg efter avbrutna studier

     På begäran av den som har avlagt en eller flera examensdelar utan att ha slutfört gymnasieutbildning med yrkesinriktning, ska betyg ges över slutförda studier, avlagda yrkesprov och över tidigare förvärvat kunnande (skiljebetyg). Utöver vitsord ska i betyget antecknas sådana examensdelar som personen har deltagit i men inte slutfört, samt uppgifter om vilka arbeten som förutsätts vara genomförda för att examensbetyg ska ges.

 

4 kap.
Studerande

 

A n t a g n i n g   m. m.

 

34 §

Antagning av studerande

     Landskapsregeringen beslutar om grunder för antagning av studerande till all utbildning som ges med stöd av denna lag, efter samråd med berörda skolor och instanser.

     En fristående huvudmans ansvariga förvaltningsorgan antar studerande till utbildning. Ansvarigt förvaltningsorgan inom Ålands gymnasium är direktionen, som antar studerande till utbildning vid lyceet och yrkesgymnasiet.

     Skolan ska föra ett register med nödvändiga uppgifter om dem som söker till skolan, studerandes studieprestationer och kunnande samt med uppgifter om studerandes avklarade studier. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

35 §

Rättelse av antagning

     En sökande som är missnöjd med antagningen av studerande till en utbildning kan skriftligen begära rättelse av ansvarigt förvaltningsorgan inom 14 dagar från det att beslutet delgivits. Om inte annat visas anses ett beslut vara delgivet den sjunde dagen efter den dag då beslutet lämnats för postbefordran under den adress som den som begär rättelse har uppgivit. Resultaten av antagningen får på grund av en begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande.

 

36 §

Studerande

     Med studerande avses i denna lag de som är antagna till gymnasieutbildning eller annan utbildning på gymnasienivå. Studerande har rätt till undervisning enligt läroplan samt rätt till en trygg studiemiljö.

     Studerande ska delta i undervisning enligt läroplan för berörd utbildning, om de inte har befriats från den eller av disciplinära skäl har avstängts eller förvägrats rätt att delta i undervisning. Studerande ska utföra sina uppgifter omsorgsfullt, respektera planerad studietakt, uppträda hänsynsfullt, följa skolans ordningsregler, lärares och annan personals anvisningar samt hantera skolans egendom ansvarsfullt. En läroavtalsstuderande ska dessutom göra sig förtrogen med de krav som gäller för att kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet med framgång samt aktivt delta i den planerade undervisningen.

 

37 §

Opartiskt bemötande

     Studerande ska bemötas opartiskt så att ingen diskrimineras. Bestämmelser om diskriminering finns i landskapslagen (2005:66) om förhindrande av diskriminering i landskapet Åland.

 

38 §

Befrielse från skyldighet att delta i viss undervisning

     På ansökan av den studerande eller av omyndig studerandes vårdnadshavare en studerande av särskilda befrias från skyldighet att delta i viss undervisning.

     På den studerandes eller omyndig studerandes vårdnadshavares begäran ska en studerande befrias från undervisning i religionskunskap om undervisningen i huvudsak ges enligt ett religionssamfunds lära till vilket den studerande inte hör. Med religionssamfund avses vad som enligt religionsfrihetslagen (FFS 453/2003) är religionssamfund eller registrerat religionssamfund. Undervisning i livsåskådningskunskap ska ordnas då en studerande befriats från undervisningen i religionskunskap och den studerande eller omyndig studerandes vårdnadshavare inte ordnar annan undervisning.

 

39 §

Ledighet

     En skolas rektor kan av särskild orsak bevilja en studerande ledighet.

 

40 §

Hörande av studerande

     Skolan ska ge de studerande möjlighet att delta i utvecklandet av utbildningen samt höra dem innan beslut fattas i ärenden som gäller undervisningen eller som annars väsentligt inverkar på de studerandes ställning.

 

S t u d i e s o c i a l a    f ö r m å n e r

 

41 §

Skolmåltid

     Varje arbetsdag ska en skolmåltid ordnas avgiftsfritt för de studerande om inte landskapsregeringen av särskilda skäl beslutar annat.

 

42 §

Skolhälso- och studerandevård

     De studerande har rätt till skolhälsovård. Skolhälsovården och annan studerandevård ska bedrivas förebyggande och befrämja god fysisk och psykisk hälsa hos de studerande. Skolan ska se till att de studerande ges information om den skolhälsovård och studerandevård som erbjuds dem.

     Funktionshindrade studerande eller studerande i behov av särskilt stöd har i enlighet med vad som särskilt bestäms därom rätt till de biträdestjänster, andra undervisnings- och studerandevårdstjänster samt särskilda hjälpmedel som studierna kräver.

 

43 §

Avgifter

     Undervisningen i Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium som leder till examen är avgiftsfri för de studerande om inte annat följer av bestämmelserna i denna paragraf. Handledd praktik och läroavtal som ingår i denna utbildning kan bekostas av Ålands gymnasium i den omfattning som skolan beslutar.

     Ålands lyceum kan uppbära en avgift för deltagande i studentexamen samt för deltagande i annan än i 1 mom. avsedd undervisning. Avgift för deltagande i studentexamen uppbärs med det belopp som i riket bestämts gälla för deltagande i sådan examen med stöd av rikets gymnasielag (FFS 629/1998). Enligt avtal och i enlighet med rikets särskilda bestämmelser därom kan Ålands gymnasium biträda med att uppbära en avgift för utbildning som ordnas i landskapet i enlighet med en i riket gällande läroplan, där de studerandes prestation bedöms av en riksmyndighet.

     Direktionen beslutar om de avgifter som ska uppbäras för annan än i 1 mom. avsedd undervisning, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet bestäms om offentligrättsliga prestationer.

 

44 §

Studerande med hemkommun utanför landskapet

     Landskapet bekostar undervisningen och med den sammanhängande förmåner för studerande som har sin hemkommun i de nordiska länderna och som fullgör sin utbildning vid någon av de skolor som omfattas av denna lag på motsvarande sätt som för studerande som har hemkommun i landskapet. Med den studerandes hemkommun avses den kommun där den studerande har sin hemkommun enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) vid början av respektive termin.

     Bestämmelser om grunder för beviljande av stöd till studerande finns i landskapslagen (2006:71) om studiestöd.

 

45 §

Närmare bestämmelser om studiesociala förmåner

     Landskapsregeringen fastställer i landskapsförordning grunder för ersättning för skolskjuts, boende samt övriga studiesociala förmåner som studerande kan beviljas.

 

D i s c i p l i n ä r a    å t g ä r d e r

 

46 §

Varning och avstängning

     Studerande som bryter mot bestämmelserna i 36 § 2 mom. och som trots rektors varning inte rättar sig kan av skolans direktion på ett lärarkollegiums förslag avstängas för viss tid, högst ett år. Direktionen kan besluta att avstängningen ska börja verkställas omedelbart. Innan beslut om avstängning tas ska den studerande och, i förekommande fall, omyndig studerandes vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

     En studerande kan ges en skriftlig varning om denne gör sig skyldig till fusk, stör undervisning eller annars bryter mot ordningen i skolan. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande trots en skriftlig varning uppför sig olämpligt kan skolan besluta om avstängning för viss tid, högst ett år.

     En studerande som stör en lektionsundervisning kan förvägras rätt att delta i undervisningen för den tid som återstår av lektionen.

     En studerande kan förvägras rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen om denne uppför sig så våldsamt eller hotfullt att undervisningen orimligt försvåras eller säkerheten äventyras för annan studerande eller person som arbetar eller vistas i skolan eller i därtill hörande verksamhet.

     En studerande som är föremål för rannsakning med anledning av brott kan för den tid som rannsakningen pågår avstängas från studierna, om det är motiverat med hänsyn till det brott som han eller hon misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta.

 

47 §

Disciplinärenden

     Innan ett beslut fattas enligt 46 § 2 eller 5 mom. ska den omständighet som hänför sig beslutet och som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt annan nödvändig utredning göras som beslutet förutsätter.

     Innan en omyndig studerande ges en sådan disciplinär åtgärd som avses i 46 § 2 och 5 mom. ska vårdnadshavaren ges tillfälle att bli hörd. En omyndig studerandes vårdnadshavare ska underrättas om andra disciplinära åtgärder beslutas. Om en studerande förvägras undervisning ska skolan vid behov underrätta den sociala myndigheten i den studerandes hemkommun om detta. Ett beslut om åtgärd enligt 46 § 2 och 5 mom. ska utfärdas och beslutet registreras. Ett beslut om åtgärd enligt 46 § 3 och 4 mom. ska registreras.

     Ett beslut om avstängning av en studerande för en viss tid eller om uppsägning från skolans studerandeboende kan verkställas även om det överklagats, om skolan eller förvaltningsdomstolen inte beslutar något annat.

     Ett beslut om verkställighet av ett icke lagakraftvunnet beslut om avstängning för viss tid och ett beslut om den tidpunkt då verkställigheten inleds ska fattas samtidigt.

 

48 §

Avlägsnande av studerande

     Om en studerande inte rättar sig efter en uppmaning att avlägsna sig enligt 46 § 3 mom. har läraren eller berörd rektor rätt att avlägsna honom eller henne från klassrummet eller ett annat undervisningsutrymme, eller från en skoltillställning. Läraren eller berörd rektor har också rätt att avlägsna en studerande från skolans område, om den studerande inte avlägsnar sig efter att ha fått veta att han eller hon avstängts från undervisningen enligt 46 § 3 och 4 mom.

     Om en studerande som ska avlägsnas försöker förhindra detta genom aktivt fysiskt motstånd, har läraren eller berörd rektor rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att få honom eller henne avlägsnad och som med hänsyn till den studerandes ålder och situationens hotfullhet eller motståndets allvar och en helhetsbedömning av situationen kan anses vara försvarbara.

     Läraren eller berörd rektor kan i situationer som avses i 1 och 2 mom. agera tillsammans eller var för sig. Det är förbjudet att använda maktmedelsredskap för att avlägsna den studerande. Om läraren eller berörd rektor använt sig av maktmedel ska han eller hon lämna en skriftlig redogörelse för händelsen till direktionen eller annars till skolans ledning.

     Närmare bestämmelser om vad som är att anse som försvarligt användande av maktmedel finns i 4 kap. 6 § strafflagen (FFS 39/1889).

 

49 §

Omhändertagande av föremål

     Rektorn eller en lärare får från en studerande omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.

     Ett föremål som har omhändertagits enligt 1 mom. ska återlämnas till den studerande senast vid den tidpunkt då skoldagen är slut för den studerande. Om den studerande vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 1 mom. eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka innan den studerandes vårdnadshavare har underrättats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.

     Om ett föremål som har omhändertagits enligt 1 mom. kan antas bli förverkat enligt straff-, narkotika- eller annan tvångsmedelslagstiftning ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats av polisen.

 

50 §

Åtal eller domstolsbeslut

     Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas mot den studerande.

     Om en domstol har frikänt en studerande, får inte disciplinärt förfarande av samma skäl inledas eller fortsättas annat än på grund av en sådan omständighet som inte kan betraktas som ett brott men som kan medföra en disciplinär åtgärd.

     Om en domstol har dömt en studerande till straff eller har frikänt en studerande, får han eller hon inte av samma skäl ges en disciplinär åtgärd. En studerande kan dock avstängas för viss tid om det med hänsyn till den studerandes brott eller omständigheter i samband med det är motiverat.

 

5 kap.
Ålands gymnasium

 

51 §

Kapitlets tillämpningsområde

     Ålands gymnasium är en under landskapsregeringen lydande myndighet. Ålands gymnasium företräds av direktionen samt, inom sina befogenheter, av rektor för Ålands lyceum, rektor för Ålands yrkesgymnasium samt av förvaltningschefen för Ålands gymnasiums samordnings- och resursenhet.

     I detta kapitel finns bestämmelser om Ålands gymnasium uppdrag, organisation och verksamhet.

 

52 §

Rättsförmåga

     Ålands gymnasium kan sluta avtal inom ramen för Ålands gymnasiums ordinarie verksamhet om inte landskapsregeringen beslutar något annat.

 

O r g a n i s a t i o n   o c h   l e d n i n g

 

53 §

Ålands gymnasiums uppdrag

     I Ålands lyceum och i Ålands yrkesgymnasium ska gymnasieutbildning och annan utbildning ordnas på gymnasienivå. Gymnasieutbildningen ska sträva till att höja allmänbildningen, yrkeskunnandet, utveckla arbetslivet, tillgodose näringslivets behov av kunnande samt främja sysselsättningen.

     Ålands gymnasium ska ha behövlig administrativ förvaltning avseende ekonomi, anställnings- och lönefrågor, fastighetsförvaltning, informationsteknik, studerandeantagning, kvalitetssäkring, marknadsföring och information.

     Ålands gymnasium kan bedriva service-, arbets- och rörelseverksamhet samt kan utföra beställningsuppdrag som ansluter till utbildningen. Rörelseverksamhet får dock endast bedrivas i syfte att ge studerande sådan praktisk undervisning som en utbildning förutsätter. Ålands gymnasium kan bedriva informations- och utvecklingsverksamhet som tjänar undervisningen och stöder arbetslivet. För studerande med funktionsnedsättning kan ordnas undervisning och handledning i träningssyfte. Ålands gymnasium kan ordna utbildning som förbereder för examensinriktad gymnasieutbildning.

 

54 §

Direktion

     Ålands gymnasium leds av en direktion med högst sju medlemmar samt för dessa personliga ersättare.

     Landskapsregeringen utser och tillsätter för den tid under vilken landskapsregeringens mandatperiod varar direktionsmedlemmar och deras ersättare. Dessa ska ha sakkunskap inom gymnasiets utbildningsområden. Landskapsregeringen utser bland dem en ordförande och en vice ordförande för direktionen. Direktionens ordförande, övriga medlemmar och ersättare får inte vara anställda i Ålands gymnasium. Direktionen kan bereda företrädare för de studerande, lärare och övrig personal möjlighet att delta i direktionssammanträde, varvid dessa har yttranderätt.

     Landskapsregeringen kan skilja medlem och ersättare från direktionsuppdrag innan mandattiden gått ut. Om en ordförande, medlem eller ersättare skiljs från sitt uppdrag eller avlider ska en ny ordförande, medlem respektive ersättare utses för den återstående mandattiden. Landskapsregeringen beslutar om arvode för direktionens medlemmar.

 

55 §

Direktionsmöten

     Direktionens arbete leds av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden.

     Direktionen är beslutför då ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, utom vid personval då lotten avgör. Faller rösterna lika vid behandling av disciplinärt ärende vinner den åsikt som företräder den lindrigaste påföljden.

     Direktionen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för ordföranden på kallelse av vice ordföranden. Direktionen ska sammankallas för behandling av visst ärende då förvaltningschefen, en rektor eller minst tre av direktionens medlemmar begär det. Vid direktionens sammanträden förs protokoll, vilka justeras på det sätt som direktionen bestämmer. Förvaltningschefen, rektor eller vid deras förfall deras ställföreträdare är föredragande i direktionen. Om i en enskild fråga ansvarsområdet inte är klart kan direktionen utse en föredragande för frågan.

     Direktionen kan i enskilda ärenden kalla sakkunniga att delta i direktionens sammanträde.

 

56 §

Direktionens uppdrag

     Direktionen har lednings- och utvecklingsansvar för utbildningen och övriga verksamheter i Ålands gymnasium. Direktionen har som Ålands gymnasiums högsta ansvariga förvaltningsorgan under landskapsregeringen tillsynsansvar för de interna besluten samt ska pröva om verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasieutbildningens allmänna mål.

     Direktionen ska fatta de övergripande besluten om riktlinjerna för gymnasiets verksamhet och genomförande av gymnasiets uppdrag, utarbeta gymnasiets verksamhets- och ekonomiplan, budget samt besluta om uppföljning och utvärdering av verksamheten. Årligen ska en verksamhets- och ekonomiplan göras för gymnasiet.

     Direktionen ska dessutom

     1) anta läroplaner enligt 16 och 17 §§ samt enligt 5 § 4 mom. landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning,

     2) årligen tillställa landskapsregeringen Ålands gymnasiums förslag till budget,

     3) besluta om den interna fördelningen av budgetanslagen och det interna budgetansvaret inom ramen för de riktlinjer landskapsbudgeten anger,

     4) årligen tillställa landskapsregeringen en verksamhetsberättelse över det gångna läsåret,

     5) besluta om riktlinjer och befogenheter för lyceet, yrkesgymnasiet och samordningsenheten,

     6) utarbeta förslag till reglemente samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

     7) utarbeta förslag till dimensionering av studieplatser utgående från gällande budget och förslag till förändring av dimensioneringen av studieplatser i lyceet, yrkesgymnasiet och i program samt översända det till landskapsregeringen för fastställelse,

     8) besluta om styrdokument, instruktioner och handlingsplaner inom Ålands gymnasium,

     9) tillsätta yrkesråd,

     10) besluta om läsårets arbetstid för studerande och lärare samt ska

     11) besluta i övriga ärenden som enligt denna lag ankommer på direktionen eller är av principiell karaktär.

     Direktionen kan delegera avgränsade uppgifter som avses i 4 mom. punkterna 8, 9 och 11.

     Andra frågor än de som avses i 1 mom. ska avgöras av förvaltningschefen, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning eller direktionen har beslutat något annat. Har i denna lag eller i en förordning föreskrivits att en viss uppgift ankommer på förvaltningschef eller rektor får direktionen inte ta över den uppgiften.

 

57 §

Förvaltningschef

     För ledning och utveckling av Ålands gymnasium under direktionen utser landskapsregeringen för viss tid en förvaltningschef. Förvaltningschefen leder ett kansli och är föredragande i direktionen inom sitt ansvarsområde. Förvaltningschefen har internt lednings- och utvecklingsarbete samt ansvar i frågor som rör allmän förvaltning och ekonomi, anställnings- och lönefrågor, fastighetsskötsel och -förvaltning, informationsteknik, kvalitetssäkring av den administrativa verksamheten, marknadsföring och information.

     Förvaltningschefen ska besluta i ärenden som enligt grunderna för förvaltningschefens ansvar åligger denne samt i sådana frågor företräda Ålands gymnasium. Förvaltningschefen kan delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

 

58 §

Rektorer

     För ledning och utveckling av Ålands gymnasium under direktionen utser landskapsregeringen för viss tid en rektor för Ålands lyceum och en rektor för Ålands yrkesgymnasium. Varje rektor leder ett kansli och är föredragande i direktionen, var och en inom sina ansvarsområden. Varje rektor ska inom sitt ansvarsområde och i samförstånd särskilt verka för att utbildningsutbudet svarar mot de studerandes och arbetsmarknadens behov samt tillse att verksamheten bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasiets uppdrag. Tillfällig personal som direkt lyder under rektor anställs av rektor. Varje rektor

     1) har ett pedagogiskt lednings- och utvecklingsansvar,

     2) har personal-, ekonomi- och budgetansvar i enlighet med vad som anges i reglemente samt

     3) ska besluta i ärenden som enligt grunderna för rektors ansvar åligger dem samt i sådana frågor företräda Ålands gymnasium.

     En rektor kan delegera uppgifter, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

 

59 §

Gemensamma bestämmelser om förvaltningschefen och rektorerna

     Förvaltningschefen och rektorerna ska verka för att gymnasiets personal-, budget- fastighets- och internkommunikationsverksamheter bedrivs effektivt, författningsenligt och i överensstämmelse med gymnasiets uppdrag.

     Landskapsregeringen får säga upp rektorer och förvaltningschef, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har de rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden.

 

60 §

Samordningsgrupp

     Rektor för Ålands lyceum, rektor för Ålands yrkesgymnasium och förvaltningschefen utgör en samordningsgrupp för Ålands gymnasium. Förvaltningschefen är samordningsgruppens ordförande. Direktionen kan utse ytterligare medlemmar i samordningsgruppen. Samordningsgruppen ska organisera verksamheten så att gymnasiets totala resurser samordnas och används optimalt.

 

61 §

Ledningsgrupp

     Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium ska var för sig ha en ledningsgrupp. I en ledningsgrupp ska ingå rektor, företrädare för studerande, lärare och övrig personal samt dem som rektor beslutar ska ingå i gruppen. Varje ledningsgrupp ska organisera verksamheten inom sitt ansvarsområde så att gymnasiets totala resurser samordnas och används optimalt. Ledningsgrupperna kan organisera lärarna i ändamålsenliga lärarlag.

 

62 §

Lärarkollegium

     Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium ska var för sig ha ett lärarkollegium. Till ett lärarkollegium ska höra de lärare som har merparten av sin undervisning inom ansvarsområdet. Ett lärarkollegium ska planera och utveckla undervisningen samt övrig verksamhet inom sitt ansvarsområde samt behandla andra ärenden inom ansvarsområdet. Ett lärarkollegium är beslutfört då minst hälften av medlemmarna är närvarande.

 

63 §

Studerandekår och studeranderåd

     De studerande vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium utgör var sin studerandekår. En studerandekår utser ett studeranderåd, valt för ett läsår. Studeranderådet ska främja studierna och studiesituationen inom Ålands gymnasiums skolor, och kan i detta syfte till rektor framföra förslag och avge utlåtanden, samt kan ordna aktiviteter ägnade att stärka de studerandes samhörighet. Studeranderådet

     1) väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande,

     2) utser en studerande som ska ingå i skolans ledningsgrupp,

     3) beslutar om antalet medlemmar i efterföljande studeranderåd samt

     4) beslutar om sitt sammanträdes- och beslutsförfarande.

     Studerandekårerna får årligen ett anslag för sin verksamhet, som fastställs i Ålands gymnasiums budget.

 

64 §

Reglemente för Ålands gymnasium

     I ett reglemente för Ålands gymnasium ska meddelas de närmare bestämmelser som behövs om skolornas interna organisation, beslutsfattande samt behövliga riktlinjer för ansvarsfördelningen. Utöver vad i denna lag särskilt angivits ska i reglementet med beaktande av gymnasieutbildningens mål finnas närmare bestämmelser om

     1) gymnasiets uppgiftsfördelning och beslutanderätt inom organisationen,

     2) sammanträdes- och förvaltningsförfarande,

     3) tjänstestruktur med behörighetskrav,

     4) delegering av myndighetsutövning,

     5) granskning av förvaltning och ekonomi,

     6) antagning av studerande till kursverksamhet,

     7) allmänna grunder för samarbete mellan hem och skola,

     8) målen för studerandevården,

     9) hur studeranderåd utses,

     10) delegering av beviljande av ledighet av särskild orsak för en studerande,

     11) övriga angelägenheter som enligt lag eller särskilda föreskrifter ska ingå i reglementet samt om

     12) tillsättande av samt skiljande från uppdrag som företrädare i direktionen för studerande och lärare samt för övrig personal.

 

P e r s o n a l

 

65 §

Anställningsförhållanden

     I Ålands gymnasium kan finnas personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.

     Om inte annat bestäms i denna lag eller landskapsregeringen beslutar annat handhar direktionen de uppgifter som rör Ålands gymnasiums anställda och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen.

     Beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande inom Ålands gymnasium fattas av direktionen, medan beslut om förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning samt om permittering fattas av landskapsregeringen. En förflyttning eller omplacering av personal i anställningsförhållande till och från en annan landskapsmyndighet eller landskapsinrättning kräver samtycke av Ålands gymnasium.

     Beslut om beviljande av tjänstledighet och tiden för tjänstledigheten fattas enligt prövning, om inte annat följer av särskilda bestämmelser eller landskapets tjänstekollektivavtal.

     Förvaltningschefen anställer, utom i de fall där rektor ska besluta, tjänsteförrättande tjänstemän och arbetstagare för sammanlagt högst ett års tjänstgöring. Förvaltningschefen beviljar, utom i de fall där rektor ska besluta, tjänstledigheter på grund av lag eller kollektivavtal.

     Rektor anställer lärare för sammanlagt högst ett års tjänstgöring, timlärare i huvudsyssla för sammanlagt ett års tjänstgöring samt kan tillsätta timlärare i bisyssla. Rektor beviljar lärare tjänstledighet enligt prövning på grund av lag eller kollektivavtal.

 

66 §

Tjänster och behörighetskrav

     I Ålands gymnasium ska finnas en tjänst som förvaltningschef, rektor för Ålands lyceum och rektor för Ålands yrkesgymnasium samt det antal tjänster som dessa ansvarsområden förutsätter. För rektor ska finnas en ställföreträdare. Vidare ska finnas ett antal tjänster som lärare som gymnasiets studerandeantal och timantal förutsätter samt ett behövligt antal övriga tjänster.

     Behörighetskrav för förvaltningschef, rektor, lärare och annan tjänst bestäms i landskapsförordning. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl bevilja dispens från fastställda behörighetskrav.

 

67 §

Tystnadsplikt och hantering av känslig information

     Medlem i direktionen eller anställd i Ålands gymnasium får inte informera en utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller, i förekommande fall, av en omyndig studerandes vårdnadshavare. Sådan känslig information ska förvaras separat från andra uppgifter, samt ska om den är införd i register utplånas därifrån omedelbart då det inte finns grund för att bevara den för handläggning av myndighetens lagstadgade uppgifter.

     Den som är anställd i Ålands gymnasium får utan hinder av 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till andra organ inom landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att en studerandes skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Vad som är stadgat i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

     Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter finns i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

68 §

Övriga bestämmelser

     Angående anställningsvillkor för tjänstemän gäller vad därom överenskommits i tjänstekollektivavtal. För tjänstemän i Ålands gymnasium gäller, förutom vad i denna lag stadgas, vad som särskilt är föreskrivet om landskapets tjänstemän.

 

6 kap.
Särskilda bestämmelser

 

69 §

Rättelseyrkande och rättelse

     Om inte annat särskilt stadgas i denna lag kan en studerande eller en omyndig studerandes vårdnadshavare, som är missnöjd med ett beslut som skolan har fattat rörande den studerande, inom 21 dagar räknat från att beslutet fattats skriftligen begära rättelse hos beslutsfattaren. Rättelse kan inte sökas avseende ett beslut om tid och plats för den studerandes studier, om individuell uppläggning av studierna för den studerande eller ett beslut som rör förvägrad rätt att delta i undervisning i enlighet med 46 § 3 eller 4 mom. I ett rättelseyrkande som läggs till grund för skolans prövning ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.

 

70 §

Besvär

     Närmare bestämmelser om besvär över beslut som avses i denna lag finns i 25 § självstyrelselagen. Ändring får inte sökas genom besvär i beslut om bedömning av en studerande, beslut om tiden och platsen för en namngiven studerandes studier eller i beslut om annan individuell uppläggning av studierna. Besvär får heller inte anföras i ett ärende som avses i 46 § 3 och 4 mom.

 

72 §

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011. Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Landskapsregeringen kan innan denna lag träder ikraft tillsätta en direktion för Ålands gymnasium, en rektor för Ålands lyceum, en rektor för Ålands yrkesgymnasium samt en förvaltningschef för Ålands gymnasiums samordnings- och resursenhet. Vid tillsättande av direktion ska lagens 54 § i tillämpliga delar iakttas. Ålands gymnasium övertar vid ikraftträdandet av denna lag såsom avtalspart de gällande avtal som har ingåtts av berörda skolor och inrättningar. De studeranderåd som tillsätts vid Ålands lyceum och vid Ålands yrkesgymnasium för läsåret 2011-2012 ska utöver ordförande och vice ordförande ha fem medlemmar.

     Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1997:52) och landskapsförordningen (2006:69) om utbildning på gymnasialstadienivå. Författningarna ska dock i tillämpliga delar tillämpas av Ålands gymnasium vid bedömning och examinering av studerande som under år 2011 slutför sina studier vid lyceet eller yrkesgymnasiet.

     Landskapsförordningen (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland förblir i kraft tills landskapsregeringen upphäver den med stöd av 46 § i denna lag.

     Om i annan författning nämns begreppet gymnasialstadienivå ska det avse begreppet gymnasienivå i denna lag.

 

72 §

Förflyttning av ordinarie personal

     Ordinarie och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande vid Ålands handelsläroverk, Ålands hotell- och restaurangskola, Ålands lyceum, Ålands naturbruksskola, Ålands sjömansskola, Ålands vårdinstitut, Ålands yrkesskola samt vid utbildnings- och kulturavdelningen inom landskapsregeringens allmänna förvaltning med arbetsuppgifter vid Ålands läroavtalscenter förflyttas vid ikraftträdandet av denna lag till Ålands gymnasium och placeras efter anställningsförfarande, utan avbrott i anställningsförhållandet, in i den nya organisationen till de tjänster och arbetsuppgifter som finns tillgängliga. Den som förflyttas gör det med bibehållande av de pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas, dock med beaktande av vad om anställning vid landskapet är särskilt stadgat och om villkoren i berörda anställdas anställningsförhållande avtalas. Anställningsförhållandet för den som förflyttas fortgår utan avbrott i anställningsförhållandet, med beaktande av vad om anställning vid landskapet är särskilt stadgat och om villkoren i berörda anställdas anställningsförhållande avtalas.

     Ordinarie och tillsvidareanställda arbetstagare får förflyttas enbart till sådan tjänst eller uppgift vars kompetenskrav han eller hon uppfyller och som kan anses vara lämplig för honom eller henne. Behörig för tjänst eller anställning i arbetsavtalsförhållande vid de skolor som omfattas av denna lag är den som när denna lag träder i kraft är behörig för sådan tjänst eller anställning i arbetsavtalsförhållande.

 

73 §

Rätt att säga upp sitt anställningsförhållande

     Ordinarie och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande får utan att iaktta anställningsförhållandets gällande uppsägningstid och oberoende av anställningsförhållandets längd, senast inom en månad efter att beslut fattats om nytt anställningsförhållande inom Ålands gymnasium, säga upp sitt anställningsförhållande från och med dagen för denna lags ikraftträdande.

__________________


2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om läroavtalsutbildning

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 8 - 10 §§ landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning, varav 9 § sådan den lyder i landskapslagen 2008/20, samt

     ändras lagens 2 §, 5 § 1 och 4 mom., 7 §, 11 § 1 och 2 mom., 12 § 3 mom., 13 § 4 mom., 14 § 3 mom., 17 §, 19 § 1 och 2 mom., 19d § 3 mom., 19f § 2 mom. samt 21 § 1 och 2 mom., 22 § 2 mom. och kapitelrubriken före 19a §, varav 2 §, 5 § 4 mom., 12 § 3 mom., 19 § 1 och 2 mom., 19d § 3 mom., 19f § 2 mom., 21 § 2 mom., 22 § 2 mom. samt kapitelrubriken före 19a § sådana de lyder i landskapslagen 2009/16, samt

     fogas till lagen en ny 19aa § och före 19aa § en ny kapitelrubrik som följer:

 

 

2 §

Definitioner

     I denna lag förstås med

     1) läroavtal ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget arbetsavtal för viss tid genom vilket en lärling förbinder sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares räkning under dennes ledning, övervakning och handledning mot ersättning för att erhålla yrkeskunnighet i ett visst yrke eller inom ett delområde av ett yrke,

     2) företagarläroavtal ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget avtal för viss tid mellan skolan och en företagare att i sitt eget företag få en läroavtalsutbildning

     3) tjänstemannaläroavtal ett med stöd av denna lag skriftligt ingånget tidsbundet avtal mellan tjänsteman och arbetsgivare och med

     4) läroavtalsutbildning en läroavtalsbaserad yrkesundervisning i arbetslivet i samband med praktiska arbetsuppgifter kombinerad med teoretisk undervisning och med

     5) utbildningsanordnare vad som i landskapslagen (0000:00) om gymnasieutbildning benämns huvudman.

 

5 §

Undervisning

     Den teoretiska undervisningen handhas av skolan eller av någon annan av skolan godkänd utbildningsanordnare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Landskapsregeringen fastställer, om inte annat särskilt stadgas, läroplansgrunder för den utbildning som leder till examen och som ordnas enligt denna lag. Utgående från läroplansgrunderna antar skolan läroplaner.

 

7 §

Allmänt

     Den högsta ledningen av och tillsynen över läroavtalsutbildningen ankommer på landskapsregeringen. Skolan ansvarar för den löpande verksamheten och dess koordinering.

     Närmare bestämmelser om förvaltningen av läroavtalsutbildningen kan vid behov intas i landskapsförordning.

 

11 §

Godkännande av läroavtal

     Läroavtalet ska godkännas av skolan för att träda i kraft.

     Läroavtalsförhållandet ska följa en individuell studieplan som fastställs av skolan i samband med godkännandet av läroavtalet. Studieplanen ska bifogas läroavtalet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

12 §

Lärlingen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att få en tillfredställande undervisning ska lärlingen underrätta skolan om detta.

 

13 §

Arbetsgivaren

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om läroavtalsförhållandet utvecklar sig på ett sådant sätt att det inte är möjligt att ge lärlingen en tillfredställande undervisning ska arbetsgivaren underrätta skolan om detta.

 

14 §

Bedömning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Slutbetyg och skiljebetyg utfärdas av skolan. Närmare bestämmelser om betyg kan utfärdas i landskapsförordning.

 

17 §

Byte av lärlingsplats

     Om arbetsgivaren upphör med sin rörelse, försätts i konkurs eller dör, inte längre uppfyller villkoren som utbildare eller skolan finner att undervisningen inte sköts på ett tillfredsställande sätt ska skolan medverka till att skaffa en ny lärlingsplats för resten av lärotiden. Den nya arbetsgivaren träder in i läroavtalet i den tidigare arbetsgivarens ställe. Lärotiden med den nya arbetsgivaren kan med skolans samtycke förlängas med upp till ett år om den undervisning lärlingen fått varit bristfällig.

 

19 §

Hävning av läroavtal

     Är avtalsparterna eniga kan läroavtalet hävas med omedelbar verkan efter att skolan har underrättats skriftligen av arbetsgivaren.

     Skolan kan, efter att ha hört lärlingen och arbetsgivaren, häva läroavtalet om undervisningen inte sköts i enlighet med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen eller läroavtalets bestämmelser.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

5a kap.
Tjänstemannaläroavtal

 

19aa §

Tjänstemannaläroavtal

     Läroavtalsutbildning kan grundas på ett skriftligt tidsbundet avtal mellan tjänsteman och arbetsgivare (tjänstemannaläroavtal), om arbetsgivare och utbildningsanordnare har kommit överens om att ordna utbildning på det sätt som avses i 4 och 5 kap. Ett tjänstemannaläroavtal kan också ingås med en person som står i ett med tjänsteförhållande jämförligt offentligrättsligt anställningsförhållande till en arbetsgivare.

     Arbetsgivare och tjänsteman kan överenskomma om och med omedelbar verkan häva ett tjänstemannaläroavtal. Utbildningsanordnaren kan häva avtalet efter att ha hört tjänstemannen och arbetsgivaren, om utbildningen inte följer lag eller bestämmelser som utfärdade med stöd av lag eller om bestämmelserna i avtalet mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren inte följs.

 

 

5b kap.
Företagarläroavtal

 

19d §

Bedömning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Slutbetyg och skiljebetyg utfärdas av skolan. Närmare bestämmelser om betyg kan utfärdas i landskapsförordning.

 

19f §

Hävning av företagarläroavtal

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Skolan kan, efter att ha hört företagaren och utbildningsanordnaren, häva läroavtalet om undervisningen inte sköts i enlighet med denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen eller läroavtalets bestämmelser.

 

21 §

Utbildningsersättning

     Arbetsgivaren har rätt till utbildningsersättning. En överenskommelse om storleken på ersättningen ska träffas mellan arbetsgivaren och skolan innan ett läroavtal godkänns.

     Utbildningsersättning kan betalas till ett annat företag, en organisation eller en utbildningsanordnare för de kostnader som orsakas av handledning och rådgivning till den företagare som får läroavtalsutbildning. En överenskommelse om storleken på ersättningen ska träffas mellan företrädaren för den ansvariga handledaren för den praktiska utbildningen och skolan innan ett företagarläroavtal ingås.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

22 §

Tillämpning av arbetsavtalslagen och sjömanslagen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Denna paragraf ska inte tillämpas på företagarläroavtal och tjänstemannaläroavtal.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011. Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

 


3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Högskolan på Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland en ny 6a § som följer:

 

6a §

Utbildningsråd

     Landskapsregeringen kan för sin mandatperiod under ledning av ansvarig minister för utbildningsfrågor tillsätta ett utbildningsråd. Utbildningsrådet ska följa arbetsmarknadens utveckling samt bedöma utbildningsbehov, och bistå landskapsregeringen vid utformandet av strategier och långsiktiga program för utbildningen.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.

 

 

 

Mariehamn den 31 maj 2010

 

 

L a n t r å d

Viveka Eriksson

 

 

Föredragande minister

Britt Lundberg

 


BILAGA

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om ändring av landskapsförordning om läroavtalsutbildning

 

     Med stöd av 11 § 3 mom. § landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning ändras 3 § 4 mom. landskapsförordningen (1998:61) om läroavtalsutbildning som följer

 

3 §

Individuell studieplan

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Den individuella studieplanen ska utarbetas i samarbete mellan lärlingen, arbetsgivare och den utbildningsanordnare som handhar den teoretiska utbildningen.

__________________

 

     Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2011.


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 22/2009-2010