|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 6/2009-2010 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2009-11-12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Växtskyddsmedel
I denna framställning föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel. Genom den föreslagna lagen intas bestämmelser i landskapslagstiftningen om tillverkning, godkännande, försäljning, förpackning, lagring och användning av växtskyddsmedel.
Genom nämnda landskapslag, som tillika är en blankettlag, intas även bestämmelser om tillsynen över hanteringen av växtskyddsmedel i landskapet i landskapslagstiftningen. Framställningen innehåller även smärre följdändringar.
INNEHÅLL
2. Gällande central landskapslagstiftning
4. Lagändringar i riket och deras huvudsakliga orsaker
5. Landskapsregeringens förslag
5.2 Särskilt om godkännandeförfaranden
6.2 Administrativa konsekvenser
1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel
L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel
Avkastningen från växtproduktionen påverkas ständigt av skadliga organismer. För att motverka att avkastningen minskar och för att bidra till att försörjningen säkras är det absolut nödvändigt att skydda växter mot sådan negativ påverkan. Att använda växtskyddsmedel är ett av de viktigaste sätten att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter och därigenom förbättra jordbruksproduktionen. Växtskyddsmedel används även inom skogs- och trädgårdsbruket. Växtskyddsmedel kan påverka växtproduktionen negativt och deras användning kan innebära risker och faror för människor, djur och miljö, särskilt om de släpps ut på marknaden utan att ha provats och godkänts officiellt eller om de används på fel sätt. Därför är det viktigt med ändamålsenlig lagreglering som säkerställer att växtskyddsmedel används till största möjliga samhällsekonomiska nytta på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt. Bestämmelser om ett lämpligt godkännandeförfarande, skyldighet att byta ut skadliga växtskyddsmedel mot mindre skadliga, tillförlitliga användningsmetoder, skydd av användarnas hälsa och en adekvat tillsyn ska vara centrala inslag i lagstiftningen om växtskyddsmedel.
Växtskyddsmedel utgör en undergrupp till bekämpningsmedlen som rent allmänt kan definieras som kemiska eller biologiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom[1]. Bekämpningsmedlen innefattar förutom växtskyddsmedel även s.k. andra bekämpningsmedel som även går under benämningen biocidprodukter. Biocidprodukter används i en mängd övriga sammanhang för att motverka skadliga organismer, t.ex. i form av träskyddsmedel, desinfektionsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger etc.
2. Gällande central landskapslagstiftning
Genom landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier har kemikalielagen (FFS 744/1989) och lagen om bekämpningsmedel (FFS 327/1969) tillämpliggjorts i landskapet. Utgående från dessa rikslagar regleras för närvarande bl.a. hanteringen i landskapet av växtskyddsmedel.
Inom EG utfärdades 1991 rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Direktivet innehåller detaljerade bestämmelser om villkoren för beviljande av tillstånd för utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om förfarandet för godkännande. Med växtskyddsmedel avses verksamma ämnen och preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen, i den form de levereras till användaren, ifall de är avsedda för särskilt uppgivna användningsändamål. Som utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden betraktas enligt direktivet varje tillhandahållande, mot eller utan vederlag, som inte sker för sådan förvaring som följs av utförsel från gemenskapens territorium. Att importera ett växtskyddsmedel till gemenskapens territorium anses liktydigt med att släppa ut det på marknaden.
Enligt direktivet ska medlemsstaterna föreskriva att endast växtskyddsmedel som de godkänt i enlighet med direktivet får släppas ut på marknaden och användas inom deras respektive territorier, dock med undantag av experiment med växtskyddsmedel för forsknings- eller utvecklingsändamål. I direktivet föreskrivs också om de villkor som ett växtskyddsmedel ska uppfylla för att kunna godkännas.
Enligt direktivet utvärderas och godkänns de verksamma ämnena inom gemenskapen, medan preparaten godkänns nationellt i varje medlemsland. Utvärderingen av verksamma ämnen koordineras av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, European Food Safety Authority (EFSA). En central princip i växtskyddsmedelsdirektivet är ömsesidigt erkännande av godkännande. Ett preparat som har godkänts i enlighet med direktivet i en medlemsstat ska på ansökan godkännas även i andra medlemsstater, utan att sökanden behöver upprepa några undersökningar. Ifall förhållandena när det gäller jordbruk, växters sundhet eller miljö dock inte kan jämföras med de förhållanden som råder i det land som har godkänt ett preparat, kan de enskilda medlemsländerna kräva nya undersökningar eller ändring av bruksanvisningar och användningsvillkor, eller så kan de helt låta bli att godkänna preparatet i fråga.
4. Lagändringar i riket och deras huvudsakliga orsaker
I riket har lagen om bekämpningsmedel upphävts och ersatts av lagen om växtskyddsmedel (FFS 1259/2006) som trädde i kraft den 1 januari 2007. Anledningen till att lagstiftningen härvidlag ändrades var att lagen om bekämpningsmedel dessförinnan reviderats så pass många gånger att det ansågs nödvändigt med en mer genomgripande lagreform. Den nya lagen syftar till att i görligaste mån höja kvaliteten på nyttoväxter genom ett regelverk som säkerställer att växtskyddsmedlen på marknaden är effektiva och att de används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt. Tanken är dessutom att lagen ska säkerställa att medlen används på ett sådant sätt som inte medför olägenhet för människors eller djurs hälsa eller att miljön skadas. I lagen om växtskyddsmedel betonas det hur viktigt det är att handläggningen och beslutsfattandet i anknytning till att ett växtskyddsmedel godkänns grundar sig på bästa tillgängliga sakkunskap. Genom lagen eftersträvar man att upprätthålla ett system som är effektivt och funktionellt sett av hög kvalitet, flexibelt och kan anpassas efter kommande och föränderliga behov.
Livsmedelssäkerhetsverket beslutar om godkännande av ett medel efter att i förekommande fall först ha hört olika utvärderingsinstanser. Enligt tidigare regelverk fattades sådana beslut av en s.k. bekämpningsmedelsnämnd. Nackdelarna med det tidigare förfarandet var bl.a. att handläggningen var långsam samt att samordning och strategisk utveckling var svåra att genomföra. Samma aktörer som redan tidigare hade yttrat sig under beslutsprocessen satt också i nämnden. Därmed uppstod det oklarhet om gränsdragningen mellan riskbedömning och riskhantering.
I samband med beredningen av lagen om växtskyddsmedel framhölls att växtproduktionen i Finland måste stå sig i konkurrensen på EU-marknaden och att priset på och tillgången till insatsvaror spelar en stor roll för konkurrenskraften. Det framhölls vidare att den finländska marknaden för växtskyddsmedel är förhållandevis liten vilket bidrar till att växtskyddsmedel ofta är dyrare i Finland än i de övriga EU-länderna och till att vissa växtskyddsmedel saknas helt och hållet inom odlingssektorer med små arealer såsom frilandsodling av grönsaker och skogsplantor, bär-, frukt- och växthusodling. Härvidlag är odlingsarealerna i Finland så små i internationell jämförelse att varken tillverkarna eller importörerna av växtskyddsmedel på långt när alltid registrerar de växtskyddsmedel som de avser att använda på dessa växter. För t.ex. skogsplantskolorna konstaterades att det är ett problem att utbudet på verksamma ämnen och preparat inom växtskyddsmedelsområdet har krympt och att det därför är angeläget att inte ytterligare försvåra marknadstillträdet för preparat som är lämpade för skogsplantskolor.
Lagen om växtskyddsmedel ger utrymme för att genom sänkta avgifter i samband med godkännandet av medel avsedda för odling inom ett smalare segment främja registreringen av sådana medel vilket gynnar t.ex. produktionen av grönsaker. När ett medel har godkänts i något annat land i enlighet med växtskyddsmedelsdirektivet godkänns det i riket utan ny bedömning under förutsättning att undersökningarna har gjorts i riket eller någon annanstans där det råder liknande förhållanden beträffande jordbruk, växters sundhet och miljö. Växthusmiljön anses vara densamma i hela Europa.
5. Landskapsregeringens förslag
Likformighet med rikets lagstiftning bör eftersträvas eftersom samma problem som aktualiserat lagändringarna i riket även gör sig gällande i landskapet. Vidare innehåller lagen om växtskyddsmedel omfattande reglering av rikslagstiftningsnatur från vilken det inte det finns möjlighet att avvika. Lagen om växtskyddsmedel handlar dessutom till stor del om hur berörda förvaltningsmyndigheter ska förfara för att lagen ska kunna verkställas. Allt detta, inklusive det faktum att man i landskapet sen tidigare valt att använda sig av blankettlagstiftningstekniken inom det rättsområde som reglerar hanteringen av bekämpningsmedel däribland växtskyddsmedlen, gör det mest rationellt att även fortsättningsvis använda sig av nämnda lagstiftningstekniken inom det rättsområdet ifråga.
Mot bakgrund av det som anförts ovan föreslår således landskapsregeringen att lagtinget antar en ny landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel, nedan kallad blankettlagen. Härigenom uppdateras och moderniseras lagstiftningen inom området ifråga på ett kort, koncist, klart och ändamålsenligt sätt.
5.2 Särskilt om godkännandeförfaranden
I dagsläget finns det inte förvaltningsmässiga resurser i landskapet att handha de uppgifter som hänför sig till godkännandeförfarandet. Med hänsyn härtill kommer landskapsregeringen som ett led i arbetsprocessen att rikta en formell anhållan till justitieministeriet om att det utfärdas en överenskommelseförordning om skötseln av vissa förvaltningsuppgifter som rör växtskyddsmedel. Med stöd av en sådan överenskommelseförordning möjliggörs en överföring av nämnda förvaltningsuppgifter på Livsmedelssäkerhetsverket. Detta är till fördel för i synnerhet frukt och -bärodlare i landskapet som vill använda sig av preparat vilka godkänts i andra delar av Europeiska unionen, exempelvis Sverige (men inte i riket), och som kommer till användning under odlingsmässiga förhållanden som är likvärdiga odlingsförhållandena i landskapet. Utan det ur näringspolitiskt synvinkel ändamålsenliga arrangemanget med överenskommelseförordning i förening med att landskapet för närvarande inte har erforderliga resurser till sitt förfogande för att handha förvaltningsuppgifterna hänförande sig till godkännandeförfarandet skulle det inte vara möjligt att använda sig av ovannämnda preparat i landskapet[2].
Enligt landskapsregeringens bedömning kommer det i praktiken inte att bli fråga om några omfattande godkännandeförfaranden. I de allra flesta fall kommer det att förhålla sig så att de växtskyddsmedel som används och kommer att användas i landskapet redan är godkända i riket. Bestämmelsen i 6 § 1 mom. blankettlagen stipulerar att landskapsregeringen för ett register som innehåller sådana uppgifter över godkända växtskyddsmedel som motsvarar uppgifterna i det register över godkända växtskyddsmedel som enligt 5 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Härigenom behövs inget separat godkännandeförfarande för sådana växtskyddsmedel. I de mindre förekommande fall det skulle bli fråga om att odlare i landskapet, under förutsättning att nämnda överenskommelseförordning utfärdats, lämnar in en ansökan till Livsmedelssäkerhetsverket för godkännande av växtskyddsmedel vilka vid ansökningstillfället inte blivit godkända på rikssidan (men däremot i annan stat inom Europeiska unionen) kommer ansökningsavgifterna vilka kommer att vara låga, cirka 8 000 €, att direktdebiteras sökanden[3]. Detta medför att några kostnader till följd av ansökningsförfarandet inte uppkommer för landskapets del. Eftersom verkställigheten i övrigt av lagen om växtskyddsmedel är avsedd att skötas inom ramen för landskapets befintliga personalresurser innebär förslaget till denna del ingen kostnadsökning[4]. Slutsatsen är således att förslaget överlag inte har någon avgörande inverkan på landskapets ekonomi.
6.2 Administrativa konsekvenser
Förslaget har inga avgörande administrativa konsekvenser utan de nya reglerna, främst vad gäller tillsyn och kontroll av den föreslagna blankettlagens efterlevnad, kan verkställas inom ramen för de personalresurser som står till landskapsregeringens förfogande. Genom förslaget effektiveras tillsynen och kontrollverksamheten.
Förslaget är könsneutralt utformat och har inga konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Genom ett effektiverat tillsynsförfarande är det möjligt att snabbt avlägsna produkter från marknaden som saknar säkerhetsdata eller som annars kan konstateras vara farliga. På så sätt motverkas en användning av växtskyddsmedel som medför oönskade effekter på näringskedjan. En skadlig inverkan på miljön samt människors och djurs hälsa minskar följaktligen och konsumenterna kan därmed erbjudas ett brett urval av säkra livsmedel av hög kvalitet.
Lagen om växtskyddsmedel innehåller bestämmelser som hänför sig till dels rättsområdet för tillverkning, godkännande och användning av växtskyddsmedel (som är att betrakta som gifter) vilket faller inom rikets behörighet enligt 27 § 30 punkten självstyrelselagen. Sådana bestämmelser kan likväl intas i landskapslagstiftningen med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen. Lagen om växtskyddsmedel innehåller även bestämmelser som rör försäljning, förpackning och lagring av växtskyddsmedel vilket enligt förarbetena till självstyrelselagen ankommer på lagtinget att lagstifta om[5].
Lagen om växtskyddsmedel innehåller även bestämmelser om skötseln av olika förvaltningsuppgifter. Enligt 27 § 3 punkten självstyrelselagen ankommer det normalt på riket att lagstifta om skötseln av de förvaltningsuppgifter som innebär verkställighet av de bestämmelser som reglerar sådant som faller inom rikets behörighet. Enligt 30 § 8 punkten självstyrelselagen har dock landskapet i förevarande fall givits förvaltningsbehörigheten vad gäller skötseln av förvaltningsuppgifter som innebär verkställighet av bestämmelser rörande sådant som faller inom ramen för rikets lagstiftningsbehörighet. Skötseln av de förvaltningsuppgifter som innebär verkställighet av bestämmelser som reglerar sådant som faller inom landskapets behörighet ankommer det i vanlig ordning på lagtinget att lagstifta om enligt 18 § 1 punkten självstyrelselagen. Bestämmelser om export och import vilka även innefattas i lagen om växtskyddsmedel hänför sig till rättsområdet för utrikeshandel något som riket givits behörighet att lagstifta om jämlikt 27 § 12 punkten självstyrelselagen.
Efter sedvanlig beredning har förslaget sänts på remiss till Ålands handelskammare, Ålands producentförbund och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Förslaget har även sänts på remiss till näringsavdelningen samt social- och miljöavdelningen vid Ålands landskapsregering.
Alla remissinstanser har avgivit utlåtande och överlag förhållit sig positiva till betänkandet som helhet. Några remissinstanser har framfört synpunkter på detaljer i betänkandet. Landskapsregeringen har så långt det varit ändamålsenligt beaktat dessa synpunkter i samband med att lagförslaget utarbetats.
Under beredningen har miljöbyrån vid Ålands landskapsregering framfört att det vid sidan av de angivna bestämmelserna i förslaget till blankettlag även borde intas särskilda bestämmelser som skulle förplikta näringsidkare att till Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) lämna ut uppgifter om bl.a. mängden växtskyddsmedel som sålts i landskapet under en viss tid. Ett sådant arrangemang skulle skapa gynnsammare förutsättningar för en statistikföring som gör det lättare att bedöma de miljömässiga konsekvenserna av den lagstiftning som landskapsregeringen härvid i övrigt föreslår.
Landskapsregeringen anser att det redan i statistiklagen (1994:42) för landskapet Åland, nedan kallad statistiklagen, finns lagtekniska instrument som gör det möjligt att uppnå det resultat som landskapets miljöförvaltning eftersträvar. Ur 8 § 4 punkten nämnda lag följer att näringsidkare och yrkesutövare samt landskapets affärsverk och kommunala bolag som bedriver affärsverksamhet är skyldiga att till ÅSUB lämna uppgifter om produkterna i verksamheten. Med uppgifter om produkterna avses enligt förarbetena till statistiklagen uppgifter om produktionen av varor och tillhandahållandet av tjänster, förbrukning av varor och anlitande av tjänster, lager och förrådshållning, beställningar, inköp, försäljningar, import och export samt leveranser av varor och tjänster och priset för varorna och tjänsterna[6]. Således behövs inga ytterligare bestämmelser i blankettlagen eftersom de inte skulle medföra något nytt. Att införa bestämmelser som i praktiken skulle ålägga näringsidkare att lämna ut uppgifter som de av konkurrensstrategiska skäl vill hemlighålla skulle, som landskapsregeringen ser det, i praktiken innebära ett slags konkurrenslagstiftningsåtgärd vilken är att bedöma som behörighetsöverskridning i strid med 27 § 10 punkten självstyrelselagen.
1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel
1 § Lagens tillämpningsområde Genom 1 mom. i denna paragraf kommer blankettlagstiftningstekniken till användning i det att lagen om växtskyddsmedel, med beaktande av förhållandena i landskapet, tillämpliggörs i landskapet på i paragrafen föreskrivet sätt.
Lagen om växtskyddsmedel kan framdeles komma att ändras av olika skäl. För att landskapets regelverk, inom det rättsområde som lagen om växtskyddsmedel berör[7], ska överensstämma med rikslagstiftningen är det viktigt att det finns bestämmelser som automatiskt gör ändringarna i lagen om växtskyddsmedel tillämpliga i landskapet. Med anledning av detta har bestämmelsen i 2 mom. om författningsändringar intagits i förslaget.
Rätten att lagstifta om utrikeshandeln är en riksangelägenhet vilket framgår av redogörelsen i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen. Detta beaktas genom bestämmelsen i 3 mom.
2 § Förvaltningsuppgifter Lagen om växtskyddsmedel innehåller ett antal bestämmelser som reglerar sådant som hör till landskapets behörighet. För att sådana bestämmelser ska kunna verkställas i landskapet förutsätts i vanlig ordning en uttrycklig bestämmelse varigenom de till dessa bestämmelser hörande förvaltningsuppgifterna åläggs landskapsregeringen. Med anledning av detta har bestämmelsen i 1 mom. har intagits i förslaget.
Bestämmelsen i 2 mom. har införts i klargörande syfte och den är formulerad i överensstämmelse med bestämmelserna i 30 § 8 punkten självstyrelselagen. Detta medför att även sådana förvaltningsuppgifter i lagen om växtskyddsmedel som innebär verkställighet av bestämmelser som reglerar sådant som hör till rikets behörighet och som normalt skulle skötas av riksmyndighet i det här fallet ska skötas av landskapsregeringen. Som anförts i avsnitt 5.2 i den allmänna motiveringen har landskapsregeringen, av ändamålsenlighetsskäl och nämnda stadgande i 30 § 8 punkten självstyrelselagen till trots, för avsikt att formellt anhålla hos justitieministeriet om att ministeriet utfärdar en överenskommelseförordning om skötseln av vissa förvaltningsuppgifter som rör växtskyddsmedel.
3 § Hänvisningar Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 5 i den allmänna motiveringen är det viktigt att blankettlagen samverkar med andra delar av landskapets regelverk i analogi med hur lagen om växtskyddsmedel i riket samverkar med övrig rikslagstiftning. I lagen om växtskyddsmedel hänvisas till bestämmelser i annan rikslagstiftning som äger motsvarighet i landskapslagstiftningen. Således måste det i blankettlagen intas ett hänvisningsstadgande varigenom ifrågavarande hänvisningar i lagen om växtskyddsmedel ersätts med hänvisningar till bestämmelser i motsvarande författningar i landskapslagstiftningen.
4 § Bestämmelser som inte ska tillämpas I 32 § lagen om växtskyddsmedel föreskrivs bl.a. att Livsmedelssäkerhetsverket årligen ska utarbeta en tillsynsplan för organiseringen av tillsynen. I tillsynsplanen ska bl.a. innehålla en beskrivning över vilka kontroller som ska utföras, vilken typ av tillsynsobjekt som ska omfattas av planen och hur ofta tillsynsobjekten ska kontrolleras.
Jordbruksbyrån upprättar årligen välfungerade årsplaner som syftar till att säkerställa driften av ett lönsamt, miljövänligt och ur hälsoskyddssynpunkt sunt jordbruk i landskapet. Vidare bidrar småskaligheten i det åländska samhället till att hanteringen av växtskyddsmedel inte är eller ens kommer att vara så omfattande som den är i riket. Den offentliga administrationen kring hanteringen ifråga bör dessutom vara så enkel och kostnadseffektiv som möjligt utan att för den skull efterlevnaden av lagstiftningen inom det aktuella området äventyras. Med anledning därav är det fullt möjligt och även mest ändamålsenligt att dra upp riktlinjerna för tillsynen härvidlag inom ramen för den befintliga planeringsverksamheten. Följaktligen är det obehövligt att ta in bestämmelserna i 32 § lagen om växtskyddsmedel i landskapslagstiftningen.
I 40 § lagen om växtskyddsmedel föreskrivs bl.a. att Livsmedelssäkerhetsverket offentliggör tillsynsresultaten. Med anledning av att det i förevarande fall inte finns någon anledning att offentliggöra tillsynsresultat då det i lagstiftningen ändå finns erforderliga instrument som säkerställer efterlevnaden av densamma, såsom straffbestämmelser, och att gemene man inte kan anses lida men av att resultaten inte offentliggörs är det obehövligt att ta in bestämmelserna i 40 § lagen om växtskyddsmedel i landskapslagstiftningen.
5 § Språkkrav I 43 § självstyrelselagen föreskrivs att statsrådet ska verka för att behövlig information om varor och tjänster till åländska konsumenter i mån av möjlighet ges på svenska. Statsrådet ska även se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. För att understryka vikten av självstyrelselagens språkkrav, inte minst i detta sammanhang, har därför bestämmelsen i 1 mom. intagits i förslaget.
Att landskapet är enspråkigt svenskt är en del i grunden för självstyrelsen vilket även kommer till uttryck i 36 § självstyrelselagen i vilken det föreskrivs att ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Med avvikelse bestämmelserna från i 30 § 3 mom. lagen om växtskyddsmedel har därför bestämmelsen i paragrafens 2 mom. intagits i förslaget.
6 § Register För att åstadkomma ett effektivt förvaltningsförfarande anser landskapsregeringen att det är mest ändamålsenligt att i landskapet använda sig av det register över godkända växtskyddsmedel som används i riket. Därför har bestämmelserna i 1 och 2 mom. intagits i förslaget.
Det är viktigt att klarlägga att endast godkända växtskyddsmedel får användas i landskapet. Det måste tydligt framgå vilket kriterium som måste vara uppfyllt för att ett växtskyddsmedel ska anses vara godkänt. Genom att i lag stipulera att ett godkänt växtskyddsmedel ska vara infört i ett av landskapsregeringen fört register uppfylls enligt landskapsregeringens bedömning nämnda kriterium. Av den anledningen har bestämmelsen i 3 mom. intagits i förslaget.
7 § Examen gällande användning av växtskyddsmedel I 18 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel får bara de som har avlagt Livsmedelssäkerhetsverkets examen vilken berättigar till användning av växtskyddsmedel använda ett växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön. Genom examen visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt använda växtskyddsmedel.
Med tanke på vad som anförts i den allmänna motiveringen anser landskapsregeringen att det är nödvändigt att kunskapskraven på den som använder växtskyddsmedel i landskapet ska vara desamma som på de som använder växtskyddsmedel i riket. Landskapsregeringen bör även ges möjlighet att godkänna en examen som motsvarar Livsmedelssäkerhetsverkets men som avlagts i t.ex. Sverige. Förutsättningarna i sammanhanget är givetvis att nämnd examen fyller samma krav som Livsmedelssäkerhetsverkets examen. Således har paragrafen givits den ordalydelse som framgår av förslaget till lagtext nedan.
8 § Skyldighet att lämna uppgifter och göra anmälningar Bestämmelsen i 1 mom. utgör ett materiellt undantag från lagen om växtskyddsmedel och är en konsekvens av att landskapsregeringen ska handha bl.a. de förvaltningsuppgifter som enligt lagen om växtskyddsmedel ska handhas av Livsmedelssäkerhetsverket.
På samma sätt som Europeiska gemenskapens inspektörer enligt lagen om växtskyddsmedel i riket tillerkänns den inspektionsrätt som givits finska myndigheters rätt att utföra inspektioner för upprätthållande av lagens efterlevnad bör Europeiska gemenskapens inspektörer enligt blankettlagen tillerkännas den motsvarande rätt som enligt densamma givits landskapets inspektörer. Med anledning av detta har bestämmelsen i 2 mom. intagits i förslaget.
9 § Avgifter I 53 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel föreskrivs att för en myndighets prestationer enligt lagen tas avgifter ut till staten enligt de grunder som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten (FFS 150/1992).
Eftersom landskapet har egen lagstiftning som anger under vilka förutsättningar avgifter ska tas ut i samband med att myndighetsprestationer utförs (något som framgår av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet) och landskapsmyndigheterna ytterst ansvarar för myndighetsutövningen vid verkställandet av blankettlagen, behövs det således i blankettlagen rent formellt intas avvikande bestämmelser av i denna paragraf förevarande slag. I praktiken kommer myndighetsprestationerna att vara av sådan art att några avgifter inte kommer att uppbäras.
10 § Arvoden och kostnadsersättningar Paragrafen innehåller en bestämmelse som föranleds av att landskapet svarar för den verksamhet som landskapsregeringen utövar. Paragrafen innebär en avvikelse från 54 § lagen om växtskyddsmedel enligt vilken Livsmedelssäkerhetsverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för kontroller enligt lagen om växtskyddsmedel.
I praktiken är det landskapets växtskyddsinspektör som inom ramen för sin lagstadgade befogenhet uteslutande kommer att ansvara att för nämnda kontroller genomförs varvid några särskilda arvoden och kostnadsersättningar härvidlag inte utbetalas utöver de som följer av tjänstekollektivavtalet. Paragrafen gör det dock möjligt att för fler aktörer att verka i landskapet om behov eller intresse därav skulle föreligga i framtiden.
11 § Straffbestämmelser I 45 § lagen om växtskyddsmedel finns bestämmelser om växtskyddsmedelsförseelse vilken möjliggör utdömande av bötesstraff. Genom 1 § denna lag tillämpliggörs nämnda paragraf i lagen om växtskyddsmedel vilket således även i landskapet möjliggör utdömande av bötesstraff. I 47 § lagen om växtskyddsmedel finns hänvisningsbestämmelser till strafflagen som stipulerar förutsättningarna för att ådömas fängelsestraff, då någon i strid mot lagen om växtskyddsmedel och med stöd därav utfärdade föreskrifter gör sig skyldig till miljöförstöring, hälsobrott eller ovarsam hantering av växtskyddsmedel. Såsom rikslagstiftningen är utformad är det en modell som i riket gör det möjligt att utdöma fängelsestraff för grövre överträdelser.
För att motverka lagbrott är det är av yttersta vikt att det även i landskapslagstiftningen ges utrymme för att utdöma fängelsestraff i händelse av att någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet handlar i strid med de bestämmelser i lagen om växtskyddsmedel som genom blankettlagen gjorts tillämpliga i landskapet. Därför måste det i blankettlagen uttryckligen stipuleras att de bestämmelser i strafflagen, till vilka det endast hänvisas i lagen om växtskyddsmedel, inom landskapets behörighet ska tillämpas i landskapet. I annat fall skulle konsekvensen av blankettlagen endast bli att lagtillämparen informeras om vissa bestämmelser i strafflagen som inte skulle vara praktiskt användbara därför att de inte uttryckligen bringats att samverka med blankettlagens övriga bestämmelser. Således har det i 1 mom. intagits en bestämmelse vars närmare ordalydelse framgår av lagtexten nedan.
Enligt 2 mom. ska ändringar och nya bestämmelser om straff för brott mot de bestämmelser i strafflagen som anges i 1 mom. inom landskapets behörighet tillämpas i landskapet från den dag de träder i kraft i riket. Eftersom det är motiverat att i landskapet upprätthålla samma regelsystem som i riket inom det rättsområde som lagen om växtskyddsmedel berör är det viktigt att landskapets straffbestämmelser smidigt kan anpassas till eventuella ändringar i strafflagen. Av den anledningen har 2 mom. intagits i paragrafen.
12 § Rättelseyrkande Ett rättelseyrkande kan endast lämnas av sakägare och ska framställas skriftligen, landskapsregeringen prövar endast de krav som har framställts i rättelseyrkandet. Om ett beslut inte har tillkommit på rätt sätt eller innehåller det uppenbara felaktigheter kan myndigheten ta upp ärendet på nytt. Möjligheten att begära rättelse av ett beslut är ett förvaltningsförfarande som föregår ett besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Endast de beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.
13 § Besvärsbestämmelser Besvärsbestämmelser syftar i allmänhet till att förmå förvaltningsmyndigheter att vinnlägga sig om att en god förvaltning upprätthålls till gagn för samhällsmedborgarna. Genom att införa besvärsbestämmelser i lagen får den enskilde tillgång till ett rättsäkerhetsinstrument som kan användas exempelvis då materiellt oriktiga förvaltningsbeslut fattats till nackdel för honom eller henne.
Jämlikt 27 § 23 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet inom rättsområdet för rättsskipning med beaktande av beaktande av bl.a. vad som föreskrivs i 25 § om förvaltningsrättskipning i självstyrelselagen. I förevarande fall innebär detta att besvär över lagligheten i landskapsregeringens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen (förutsatt att beslut i enligt med allmänna förvaltningsrättsliga principer är att anse som överklagbara). Besvärsbestämmelserna i självstyrelselagen gäller oavsett man tar in besvärsbestämmelser i en blankettlag eller inte. Likväl har denna paragraf i informativt syfte intagits i förslaget för att klargöra besvärsvägarna och därigenom underlätta situationen för lagtillämparen.
14 § Landskapsförordning Paragrafen har formulerats i överensstämmelse med den modell som tillämpas inom annan landskapslagstiftning, exempelvis hälsovård och livsmedelskontroll. Ordalydelsen i paragrafen gör det möjligt att på ett smidigt sätt tillämpliggöra de riksförfattningar på förordnings- och beslutsnivå som detaljreglerar hanteringen av växtskyddsmedel och vad som i anslutning därtill ska iakttas i landskapet. Ordalydelsen i paragrafen ger dessutom utrymme för landskapsregeringen att välja om landskapsförordningar inom det aktuella området i framtiden ska utformas som blankettförordningar eller som fulltextförordningar. Generellt sett är dock blankettförordningar alltid att föredra eftersom det i landskapet inte finns någon anledning att i vidare bemärkelse avvika från rikets regelverk på förordnings- och beslutsnivå härvidlag.
15 § Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför i 1 mom. att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Denna lags ikraftträdande förutsätter att information sprids om lagen. Genom denna bestämmelse möjliggörs en arbetsprocess som utmynnar i att denna lag kan fungera i praktiken från den tidpunkt den träder i kraft. Av den anledningen har bestämmelsen i 2 mom. intagits i förslaget.
I 3 mom. har det intagits bestämmelser som anger vad som bör gälla för växtskyddsmedelsärenden som anhängiggjorts hos landskapsregeringen med stöd av den lagstiftning som gäller ända fram till dess denna lag träder i kraft.
1 § Lagen om växtskyddsmedel upphäver och ersätter lagen om bekämpningsmedel. Med anledning av detta och att en ny blankettlag om växtskyddsmedel föreslås införd i landskapslagstiftningen ändras denna paragraf genom att hänvisningen till lagen om bekämpningsmedel i 1 mom. stryks.
Ändringen av 2 mom. är av språklig art. I och med att 1 mom. enligt förslaget innehåller en hänvisning till endast en annan rikslag, kemikalielagen, måste följaktligen den passus i paragrafens andra moments nuvarande ordalydelse som anger att 1 § hänvisar till två lagar ändras. I anslutning härtill förtydligas momentet för att markera landskapets till den egna behörigheten avgränsade lagstiftningsrätten.
2 § Ändringen av denna paragraf är av språklig art och motiveras av samma skäl som ändringen av 1 § 2 mom. För närvarande föreskrivs i paragrafens 3 mom. att närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom landskapsförordning. Den typen av bemyndiganden är alldeles för vida i sin formulering och fyller inte de krav på exakt avgränsning som 80 § grundlagen ställer varför momentet ifråga enligt förslaget upphävs.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Inom landskapets behörighet och med de avvikelser som följer av denna lag ska lagen om växtskyddsmedel (FFS 1259/2006) tillämpas i landskapet Åland.
Ändras något i lagen om växtskyddsmedel som hör till landskapets behörighet ska ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
Bestämmelser i lagen om växtskyddsmedel som rör utrikeshandel innefattas inte i tillämpningsområdet för denna lag. Om detta gäller vad som föreskrivs i rikslagstiftningen.
2 §
Förvaltningsuppgifter
De förvaltningsuppgifter som enligt lagen om växtskyddsmedel ankommer riksmyndigheterna ska i landskapet skötas av landskapsregeringen eller någon annan i landskapslag bestämd myndighet, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området.
Även de förvaltningsuppgifter som enligt lagstiftningen om framställning och användning av gifter ankommer på en riksmyndighet, ska i landskapet skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet.
3 §
Hänvisningar
Inom landskapets behörighet ska hänvisningen till
1) kemikalielagen (FFS 744/1989) i 3 § 1 mom., 17 § 1 mom. och 50 § lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier,
2) lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (FFS 390/2005) i 3 § 1 mom. och 17 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (2007:98) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor,
3) lagen om transport av farliga ämnen (FFS 719/1994) i 3 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen,
4) livsmedelslagen (FFS 23/2006) i 3 § 2 mom. avse landskapslagen (2007:26) om tillämpning i landskapet Åland av livsmedelslagen,
5) foderlagen (FFS 396/1998) i 3 § 2 mom. avse landskapslagen (1999:18) om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen,
4) avfallslagen (FFS 1072/1993) i 3 § 2 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1981:3) om renhållning,
5) personuppgiftslagen (FFS 523/1999) i 23 § 2 mom. och 39 § 3 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen,
6) lagen om skydd för växters sundhet (FFS 702/2003) i 20 § 2 mom. 1 punkten lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1995:91) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om plantmaterial och växtskydd,
7) lagen om försöksdjursverksamhet (FFS 62/2006) i 27 § 2 mom. lagen om växtskyddsmedel avse djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland,
8) förvaltningslagen (FFS 434/2003) i 30 § 2 mom. lagen om växtskyddsmedel avse förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland,
9) lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) i 36 § 1 mom., 39 § 3 mom. och 49 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet samt
10) viteslagen (FFS 1113/1990) i 44 § lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.
4 §
Bestämmelser som inte ska tillämpas
Bestämmelserna i 32 och 40 §§ lagen om växtskyddsmedel tillämpas inte i landskapet.
5 §
Språkkrav
Anvisningar, anteckningar och annan information som enligt lagen om växtskyddsmedel ska finnas på eller i anslutning till växtskyddsmedel som säljs eller tas i bruk i landskapet ska åtminstone vara avfattade på svenska.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 30 § 3 mom. lagen om växtskyddsmedel gäller i landskapet att arbetsspråket för en i samma lagrum angiven auktoriserad inspektör är svenska. En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande om en i lagen om växtskyddsmedel avsedd verksamhetsidkare kräver det.
6 §
Register
Landskapsregeringen för ett register som innehåller sådana uppgifter över godkända växtskyddsmedel som motsvarar uppgifterna i det register över godkända växtskyddsmedel som enligt 5 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel förs av Livsmedelssäkerhetsverket.
Landskapsregeringen kan fastställa att det register som Livsmedelssäkerhetsverket i riket för över godkända växtskyddsmedel ska utgöra det register som avses i 1 mom.
Endast sådana växtskyddsmedel om vilka det finns uppgifter i det av landskapsregeringen förda registret över godkända växtskyddsmedel får användas i landskapet.
7 §
Examen gällande användning av växtskyddsmedel
Endast den som avlagt Livsmedelssäkerhetsverkets examen som enligt lagen om växtskyddsmedel berättigar till användning av växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön eller en motsvarande examen har rätt att i landskapet använda sådana växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön.
8 §
Skyldigheten att lämna uppgifter och göra anmälningar
Skyldigheterna enligt lagen om växtskyddsmedel att lämna uppgifter och göra anmälningar till rikets myndigheter ska i landskapet avse anmälningar och uppgifter till landskapsregeringen.
Vad som i 35 § föreskrivs om rikets myndigheter ska i landskapet avse landskapsregeringen.
9 §
Avgifter
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 53 § 1 mom. lagen om växtskyddsmedel tas för de prestationer som landskapsregeringens utför enligt denna lag avgifter ut till landskapet enligt de grunder som anges i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
10 §
Arvoden och kostnadsersättningar
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 54 § lagen om växtskyddsmedel betalar landskapsregeringen arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för kontroller enligt denna lag.
11 §
Straffbestämmelser
Inom landskapets behörighet ska, utöver bestämmelserna i 45 § lagen om växtskyddsmedel, bestämmelserna i 44 kap. 1 och 12 §§ samt 48 kap. 1, 2, 3, och 4 §§ strafflagen (FFS 39/1889), tillämpas i den lydelse de har när denna lag träder i kraft.
Inom landskapets behörighet ska ändringar och nya bestämmelser om straff för brott mot de i 1 mom. angivna bestämmelserna i strafflagen tillämpas från den dag de träder i kraft i riket.
12 §
Rättelseyrkande
En sakägare som är missnöjd med ett beslut som landskapsregeringen har fattat med stöd av denna lag kan inom 21 dagar, räknat från beslutsdagen, skriftligen begära rättelse hos landskapsregeringen. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.
13 §
Besvärsbestämmelser
Ändring i ett beslut som har fattats med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.
I ett beslut om ett i 42 § 3 mom. lagen om växtskyddsmedel avsett temporärt förbud får ändring inte sökas särskilt genom besvär.
14 §
Landskapsförordning
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av lagen om växtskyddsmedel ska tillämpas i landskapet Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.
15 §
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 57 § lagen om växtskyddsmedel gäller i landskapet att
1) godkännande och registrering som, med stöd av den landskapslag varigenom lagen om bekämpningsmedel (FFS 327/1969) gjorts tillämplig i landskapet, beviljats för ett växtskyddsmedel eller ett annat bekämpningsmedel gäller i enlighet med beslutet om godkännande,
2) ett tillstånd som utfärdats med stöd av den i 1 punkten avsedda landskapslagen för försök som utförs i forsknings- och utvecklingssyfte och som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön gäller i enlighet med villkoren för tillståndet samt
3) ett officiellt godkännande som utfärdats med stöd av den i 1 punkten avsedda landskapslagen för en institution som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten hos växtskyddsmedel gäller i enlighet med beslutet om godkännande.
2.
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 4 § 3 mom. landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier samt
ändras lagens 1 § och 4 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1995/60 som följer:
1 §
Inom landskapets behörighet ska kemikalielagen (FFS 744/1989) tillämpas med de avvikelser som följer av denna lag.
Till den del kemikalielagen reglerar sådant som hör till landskapets behörighet ska den tillämpas sådan den lyder när denna lag träder i kraft. Ändras därefter något i kemikalielagen som hör till landskapets behörighet ska ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
4 §
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av kemikalielagen ska tillämpas i landskapet Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den
De förordningar och beslut som utfärdats med stöd av landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier sådan den lyder innan denna lag träder i kraft, förblir dock i kraft till dess att den utsatta giltighetstiden för dem utgår eller till dess landskapsregeringen upphäver dem.
|
Mariehamn den 12 november 2009 |
|
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Jan-Erik Mattsson |
(FFS 1259/2006)
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Syfte
Syftet med denna lag är att trygga ett gott sundhetstillstånd hos växter och kvaliteten på livsmedlen genom att säkerställa att de växtskyddsmedel som finns på marknaden och som används är effektiva och lämpliga för sitt ändamål när de används på korrekt sätt, och att de inte medför olägenhet för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. Syftet med lagen är dessutom att säkerställa att växtskyddsmedlen används på behörigt sätt.
2 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på tillverkning, godkännande, utsläppande på marknaden, förpackning, lagring och användning av växtskyddsmedel, på tillsynen över växtskyddsmedel i Finland samt på export och import.
Denna lag tillämpas inte på växtskyddsmedel som transporteras via Finland utan att förtullas.
3 §
Förhållande till vissa författningar
Utöver vad som bestäms i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som bestäms om kemikalier i kemikalielagen (744/1989). På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (719/1994).
Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel i livsmedel eller foder samt om tillsynen över resthalter ingår i livsmedelslagen (23/2006) och foderlagen (396/1998) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. Växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har upphört samt växtskyddsmedel som annars skall tas ur bruk är problemavfall, och på dem tillämpas avfallslagen (1072/1993). För genmodifierade organismer gäller dessutom vad som bestäms om dem i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för en person som hanterar växtskyddsmedel skall dessutom kraven i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas.
4 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) växtskyddsmedel verksamma ämnen och preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen, i den form de levereras till användaren och som är avsedda att
a) skydda växter eller växtprodukter från skadegörare,
b) påverka växters livsprocesser på annat sätt än som näring,
c) påverka växtprodukters hållbarhet, i den mån dessa ämnen och preparat inte omfattas av särskilda bestämmelser om tillsatsämnen för livsmedel,
d) förstöra oönskade växter, eller
e) förstöra växtdelar eller förhindra oönskad tillväxt hos växter,
2) ämne kemiska grundämnen och deras föreningar i naturlig eller industriellt framställd form, inbegripet föroreningar som har uppstått vid tillverkningen,
3) verksamt ämne ämnen eller mikroorganismer, däribland virus, som har en allmän eller specifik verkan på eller mot skadegörare eller växter, växtdelar eller växtprodukter,
4) nytt verksamt ämne verksamma ämnen som inte har funnits på marknaden i någon av Europeiska unionens medlemsstater före den 25 juli 1993 och beträffande vilka beslut om godkännande av ämnena som tillåtna verksamma ämnen inom Europeiska gemenskapen inte ännu har fattats i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel eller för vilka godkännande inte tidigare har sökts i någon annan medlemsstat,
5) existerande verksamt ämne verksamma ämnen som har funnits på marknaden i någon av Europeiska unionens medlemsstater före den 25 juli 1993 och beträffande vilka beslut om godkännande av ämnena som tillåtna verksamma ämnen inom Europeiska gemenskapen inte ännu har fattats i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel,
6) preparat blandningar som är avsedda att användas som växtskyddsmedel och som består av två eller flera ämnen, av vilka åtminstone ett är ett verksamt ämne,
7) rester av växtskyddsmedel ett eller flera ämnen som på grund av att växtskyddsmedel använts förekommer i eller på växter, vegetabiliska produkter, ätbara animaliska produkter eller i miljön i övrigt, inbegripet deras metaboliska produkter, sönderfallsprodukter eller reaktionsprodukter,
8) växter levande växter och levande växtdelar, inbegripet färska frukter och frön,
9) växtprodukter vegetabiliska produkter som är obearbetade eller som genomgått en enkel bearbetning, om de inte är växter,
10) skadegörare skadliga organismer som hör till djur- eller växtriket, svampar, bakterier och fytoplasma samt virus och andra sjukdomsalstrare som förekommer på växter eller växtprodukter och som kan orsaka direkt eller indirekt skada på odlingsväxter, vilda växter eller produkter som fås av dem,
11) integrerad bekämpning rationell användning av en kombination av biologiska, biotekniska, kemiska, fysikaliska, odlings- eller växtförädlingsmässiga åtgärder på sådant sätt att användningen av växtskyddsmedel begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att hålla skadegörarbeståndet på en så låg nivå att ekonomiskt betydande skada eller förlust inte orsakas,
12) utsläppande på marknaden varje tillhandahållande, mot eller utan vederlag, som inte sker för sådan förvaring som följs av utförsel från Europeiska gemenskapens område; även ett växtskyddsmedels övergång till fri omsättning inom gemenskapens område skall anses liktydigt med utsläppande på marknaden,
13) verksamhetsidkare en fysisk eller juridisk person som tillverkar, lagrar, släpper ut på marknaden, distribuerar, importerar, exporterar eller använder växtskyddsmedel,
14) tillståndshavare en verksamhetsidkare på vars ansökan växtskyddsmedlet har godkänts eller den som har trätt i stället för en sådan verksamhetsidkare och för vilken godkännandet innebär rätt att för första gången släppa ut ett godkänt växtskyddsmedel på marknaden i Finland,
15) import införsel av växtskyddsmedel från andra länder än Europeiska unionens medlemsstater, samt
16) export utförsel av växtskyddsmedel till andra länder än Europeiska unionens medlemsstater,
17) växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsa eller miljö hälsofarlig eller miljöfarlig kemikalie enligt 11 § i kemikalielagen, när dess form eller användningsätt vid användning som växtskyddsmedel är förenad med särskild risk för hälsa eller miljön.
Vad som i denna lag föreskrivs om Europeiska gemenskapen eller Europeiska unionens medlemsstater gäller också Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dess medlemsstater i den omfattning avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet förutsätter.
2 kap.
Allmänna krav på växtskyddsmedel
5 §
Skyldighet att låta godkänna växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel får släppas ut på marknaden eller användas endast om det har godkänts som växtskyddsmedel, om inte något annat bestäms nedan. Beslut om godkännande fattas av Livsmedelssäkerhetsverket, som även för ett register över godkända växtskyddsmedel.
Ett ämne eller preparat som är avsett som växtskyddsmedel och som inte har godkänts i enlighet med denna lag får tillverkas, lagras eller importeras endast för forsknings- och försöksverksamhet eller export. Om ämnet eller preparatet är godkänt i en annan medlemsstat i Europeiska unionen i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel, får medlet eller preparatet dock tillverkas, lagras och importeras för export till denna medlemsstat. Växtskyddsmedel som inte har godkänts får användas i försök som utförs för forsknings- och utvecklingsändamål och som kräver att ett växtskyddsmedel som inte har godkänts släpps ut i miljön, endast om Livsmedelssäkerhetsverket har beviljat tillstånd för detta enligt 26 §.
6 §
Förpackningspåskrifter för växtskyddsmedel
Utöver vad som i kemikalielagen eller med stöd av den föreskrivs om förpackningspåskrifter för växtskyddsmedel skall förpackningen förses med de förpackningspåskrifter som förutsätts i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel och med andra förpackningspåskrifter som krävs för att preparatet skall kunna användas tryggt. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om förpackningspåskrifter.
3 kap.
Godkännande av växtskyddsmedel
7 §
Ansökan om godkännande
Den som ansöker om godkännande av växtskyddsmedel skall ha ett fast verksamhetsställe i någon av Europeiska unionens medlemsstater.
Sökanden skall i samband med ansökan lämna uppgifter och undersökningar som gäller
1) preparatets användningsändamål, användningssätt och effektivitet,
2) de rester som användningen av preparatet orsakar,
3) preparatets och det verksamma ämnets kemiska och fysikaliska egenskaper, giftighet och övriga effekter på hälsan,
4) preparatets beteende och inverkan på miljön,
5) de skyddsåtgärder som en trygg användning förutsätter, samt
6) övriga uppgifter som förutsätts i gemenskapens lagstiftning och som behövs vid bedömningen av förutsättningarna för godkännande av växtskyddsmedel.
Till ansökan skall fogas ett förslag till förpackningspåskrifter för preparatet och ett förslag till skyddsinformationsblad, om det i kemikalielagen förutsätts att preparatet har ett skyddsinformationsblad.
Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet, ansökan samt de uppgifter och undersökningar som förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel och som lämnas in med ansökan samt om nödvändiga prov utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
8 §
Villkoren för godkännande
Ett växtskyddsmedel godkänns, om
1) det verksamma ämnet i växtskyddsmedlet har godkänts som ett tillåtet verksamt ämne inom Europeiska gemenskapen i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel,
2) preparatet vid korrekt användning har tillräcklig effekt för det avsedda ändamålet,
3) preparatet inte vid korrekt användning har oskäliga menliga verkningar på växter, växtprodukter eller miljön,
4) preparatet inte vid korrekt användning orsakar oskäliga lidanden för ryggradsdjur som skall bekämpas,
5) preparatet inte vid korrekt användning har menlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet,
6) det finns analysmetoder för undersökning av växtskyddsmedlets verksamma ämnen och av sådana ämnen i preparatet och sådana rester till följd av användningen som kan ha betydande effekter på hälsan och miljön, och om de maximala rester som användningen av preparatet föranleder i jordbruksprodukter har fastställts, samt
7) preparatets lämplighet för sitt användningsändamål har undersökts i Finland eller någon annanstans där jordbruks-, växtskydds- och miljöförhållandena är likartade.
Om det verksamma ämnet i ett växtskyddsmedel har godkänts som ett tillåtet verksamt ämne inom Europeiska gemenskapen, utvärderas det verksamma ämnet inte i samband med godkännandet. Om den i 7 § avsedda ansökan gäller ett växtskyddsmedel som innehåller ett nytt verksamt ämne och ansökan uppenbarligen uppfyller kraven enligt gemenskapens lagstiftning, skall sökanden lämna in en ansökan med bilagor gällande det verksamma ämnet och minst ett preparat som innehåller detta ämne till Europeiska gemenskapernas kommission och för kännedom till de behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater.
Närmare bestämmelser om verksamma ämnen i växtskyddsmedel enligt gemenskapens lagstiftning och om villkoren för användning av och andra uppgifter om dessa ämnen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som förutsätts i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel.
9 §
Beslut om godkännande
Vid utvärderingen av växtskyddsmedel iakttas de enhetliga principer för utvärdering och godkännande av växtskyddsmedel som förutsätts i gemenskapens lagstiftning. Ett godkännande ges för viss tid, högst tio år, och det kan förnyas på ansökan, om villkoren för godkännande fortfarande uppfylls.
Livsmedelssäkerhetsverket bekräftar i samband med godkännandet av ett växtskyddsmedel preparatets användningsändamål, bruksanvisningen och påskriften på förpackningen i övrigt.
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för godkännande och återgodkännande utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som bestäms om detta i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande av ett växtskyddsmedel.
10 §
Ömsesidigt godkännande
Ett växtskyddsmedel som har godkänts i någon av Europeiska unionens medlemsstater i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel skall på framställning av sökanden godkännas utan att sökanden blir tvungen att upprepa de undersökningar som krävs för godkännandet. En förutsättning är dock att undersökningarna har utförts i sådana jordbruks-, växtskydds- och miljöförhållanden som motsvarar finska förhållanden. Utöver det som föreskrivs i 7 § om ansökan om godkännande skall en ansökan om ömsesidigt godkännande innehålla uppgifter om godkännande i en annan medlemsstat och uppgifter om under vilka ovan avsedda förhållanden undersökningarna har gjorts.
Närmare bestämmelser om de uppgifter om godkännande i en annan medlemsstat och om de jordbruks-, växtskydds- och miljöförhållanden som skall anges i ansökan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
11 §
Undantagsförfarande för godkännande av växtskyddsmedel
Utan hinder av vad som i 8 § 1 mom. 1 punkten föreskrivs om verksamma ämnen som är tillåtna inom gemenskapen kan ett växtskyddsmedel som innehåller ett nytt verksamt ämne godkännas för en viss tid på tre år, om Europeiska gemenskapernas kommission godkänner att en ansökan enligt 8 § 2 mom. prövas för godkännande av det verksamma ämnet. Godkännandet kan förnyas på ansökan, om kommissionen godkänner att användningen av preparat som innehåller det verksamma ämnet får fortsätta i medlemsstaterna. Ett växtskyddsmedel som innehåller ett existerande verksamt ämne kan godkännas för en viss tid på högst tio år, om utvärderingen av det verksamma ämnet för godkännande av det fortfarande pågår i gemenskapen.
Ett sådant växtskyddsmedel som inte uppfyller villkoren för godkännande kan godkännas tillfälligt för högst 120 dagar, om detta är nödvändigt på grund av en oförutsebar fara som hotar växtproduktionen, och om faran inte kan avvärjas på något annat sätt.
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för visstidsgodkännande av ett växtskyddsmedel som innehåller ett nytt eller existerande verksamt ämne och om förutsättningarna för tillfälligt godkännande av ett växtskyddsmedel utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som bestäms om detta i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel.
12 §
Ändring och utvidgning av godkännande
Livsmedelssäkerhetsverket skall ändra sitt beslut om godkännande efter att ha hört tillståndshavaren, om det sätt på vilket växtskyddsmedlet skall användas och de mängder som används kan ändras till följd av vetenskapliga och tekniska framsteg. Beslutet om godkännande kan ändras eller utvidgas även på begäran av tillståndshavaren. Ändring eller utvidgning av beslutet om godkännande förutsätter dock att villkoren för godkännande alltjämt uppfylls.
Livsmedelssäkerhetsverket kan efter att ha hört tillståndshavaren tillåta att ett godkänt växtskyddsmedel används till annat än det godkända ändamålet på begäran av forskningsanstalter som verkar inom jordbruket, fackliga jordbruksorganisationer eller professionella användare. En utvidgning av användningen skall tillåtas om detta är förenligt med allmänt intresse. Villkor för utvidgad användning är att
1) sökanden har lämnat in handlingar och uppgifter som motiverar en utvidgad användning,
2) de villkor för godkännande av växtskyddsmedel som anges i 8 § 1 mom. 3–5 punkten uppfylls i övrigt,
3) den planerade användningen är av liten omfattning, och att
4) användarna ges en bruksanvisning, antingen genom att den fogas till texten på förpackningen eller genom separata informationsblad.
Närmare bestämmelser om villkoren för utvidgad användning utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
13 §
Godkännande av parallellimporterade preparat
Ett preparat som förs in till Finland från Europeiska gemenskapen (parallellimporterat preparat) och som är likadant som ett växtskyddsmedel som godkänts i Finland (originalpreparat) godkänns som växtskyddsmedel, om
1) det parallellimporterade preparatet i enlighet med rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden har godkänts för användning i det land från vilket preparatet införs, och
2) det är ett likadant preparat som ett originalpreparat med beaktande av följande omständigheter:
a) det har tillverkats på samma sätt och med samma verksamma ämne, och
b) det har samma verkan, dock med beaktande av skillnader i preparatens användningsförhållanden.
Godkännande av ett parallellimporterat preparat skall sökas skriftligt hos Livsmedelssäkerhetsverket. Identiteten mellan det parallellimporterade preparatet och originalpreparatet bedöms med hjälp av dokument och vid behov med hjälp av fysikaliska tester och kemiska undersökningar. Livsmedelssäkerhetsverket bekräftar i samband med godkännandet det parallellimporterade preparatets användningsändamål, bruksanvisningen och påskrifterna på förpackningen i övrigt. Om originalpreparatets användningsändamål utvidgas på det sätt som avses i 12 §, ändras godkännandet av det parallellimporterade preparatet på motsvarande sätt på ansökan av innehavaren av tillståndet för det parallellimporterade preparatet. Godkännandet av ett parallellimporterat preparat skall återkallas, om godkännandet av originalpreparatet återkallas därför att villkoren för godkännande inte längre uppfylls. På ett godkänt parallellimporterat preparat tillämpas i övrigt vad som bestäms eller föreskrivs om originalpreparatet.
Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs närmare om omständigheter i anslutning till bedömning av identitet, om ansökan och om de uppgifter och prover som skall bifogas ansökan och som behövs för behandlingen av den. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan dessutom utfärdas närmare bestämmelser om bruksanvisningar och påskrifter på förpackningar.
14 §
Återkallande av godkännande
Godkännandet av ett växtskyddsmedel skall återkallas, om växtskyddsmedlet inte längre uppfyller de angivna villkoren för godkännande. Godkännandet kan också återkallas på begäran av tillståndshavaren.
Om godkännandet av ett växtskyddsmedel återkallas eller om giltighetstiden för godkännandet i övrigt upphör, skall Livsmedelssäkerhetsverket besluta när det är förbjudet att släppa ut preparatet på marknaden och att använda det. När preparatets farlighet eller andra egenskaper förutsätter det kan Livsmedelssäkerhetsverket också sätta ut en tid, inom vilken preparatet skall avlägsnas från verksamhetsidkarens lager.
15 §
Sakkunnigmyndigheter och sakkunniginrättningar
I syfte att utreda förutsättningarna för godkännande av ämnen och preparat som är avsedda som växtskyddsmedel är de statliga myndigheter och institutioner som nämns nedan skyldiga att utföra kontroller av dylika ämnen och preparat och att avge utlåtanden om förutsättningarna för godkännande som följer:
1) för kontroll av preparatens biologiska effektivitet och användbarhet, till den del ämnena eller preparaten innehåller ett existerande verksamt ämne som inte ännu har godkänts inom Europeiska gemenskapen som tillåtet verksamt ämne i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och, för kontroll av ämnen och preparat som är avsedda att användas inom skogsbruket, Skogsforskningsinstitutet,
2) för utvärdering av preparatens brand- och explosionsrisk, hälsorisk och risk för arbetstagare, Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, och
3) för utvärdering av preparatens miljörisker, Finlands miljöcentral.
Livsmedelssäkerhetsverket utvärderar eller kontrollerar ämnenas och preparatens kemiska och fysikaliska egenskaper, fastställer och utvärderar vid behov resterna i växtprodukter eller animaliska produkter, utarbetar förslag för Europeiska gemenskapen till maximala rester för de verksamma ämnen som Finland har utvärderat och uppställer vid behov temporära maximala rester enligt 8 § 1 mom. 6 punkten, utvärderar preparatets biologiska effektivitet och användbarhet samt vid behov preparatets hälso- och miljörisker.
4 kap.
Bedrivande av verksamhet
16 §
Allmänna krav på användningen av växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel skall användas i enlighet med det observerade behovet och med iakttagande av bruksanvisningen samt med beaktande av principerna för ett balanserat växtskydd och integrerad bekämpning.
17 §
Tillverkning, lagring, förvaring och försäljning av växtskyddsmedel
I fråga om tillverkningen av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie gäller vad som föreskrivs i kemikalielagen och med stöd av den. Beträffande industriell hantering och lagring samt förvaring av växtskyddsmedel som klassificerats som farliga gäller vad som föreskrivs i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor samt med stöd av den. I fråga om försäljning och annan överlåtelse av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie gäller vad som föreskrivs i kemikalielagen och med stöd av den, om inte något annat följer av 23 § 1 mom.
Andra växtskyddsmedel än sådana som avses i 1 mom. skall förvaras i sina ursprungliga förpackningar i ändamålsenliga förvaringsutrymmen åtskilda från livsmedel och foder.
18 §
Examen gällande användning av växtskyddsmedel
Bara personer som har avlagt Livsmedelssäkerhetsverkets examen som berättigar till användning av växtskyddsmedel får använda ett växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön. Genom examen visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt använda växtskyddsmedel.
Vid planering och utvecklande av den examen som avses i 1 mom. skall Livsmedelssäkerhetsverket samarbeta med myndigheterna inom arbetarskyddet, hälsoskyddet och miljövården. Närmare bestämmelser om ordnandet av, innehållet i och avläggandet av examen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
19 §
Utrustning för spridning av växtskyddsmedel
För spridning av växtskyddsmedel får användas endast för ändamålet lämplig spridningsutrustning som är i gott skick och säker att använda.
20 §
Spridning av växtskyddsmedel från luften
Spridning av växtskyddsmedel från luftfartyg är förbjuden.
Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. får
1) Livsmedelssäkerhetsverket besluta om bekämpning av skadegörare genom spridning av växtskyddsmedel från luften när verket beslutar om åtgärder för att bekämpa skadegörare eller förhindra att de sprids så som föreskrivs i 11 § i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003), om skadegöraren föranleder ett omedelbart hot mot växters sundhet och skadegöraren inte skäligen kan bekämpas effektivt på annat sätt eller spridningen av den förhindras,
2) jord- och skogsbruksministeriet på framställning av skogscentralen besluta om spridning av växtskyddsmedel från luften för att bekämpa omfattande insekt- och svampskador på växande träd i skog när ministeriet beslutar om åtgärder i syfte att förhindra att skogsskador sprids eller uppkommer så som föreskrivs i 6 § i lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog (263/1991), om insekt- och svampskador inte skäligen kan förhindras effektivt på något annat sätt.
21 §
Genomförande av spridning från luften
Ett sådant beslut om spridning av ett växtskyddsmedel från luften som avses i 20 § 2 mom. skall innehålla uppgifter om spridningsområdet, bekämpningsåtgärderna och tidpunkten för dem samt om det växtskyddsmedel som används vid bekämpningen. Spridning från luften genomförs under övervakning av arbetskrafts- och näringscentralen.
Spridningen av växtskyddsmedel från luften skall utföras med iakttagande av särskild omsorgsfullhet och så att detta inte medför fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. Spridningsområdet skall utmärkas tydligt genom att synliga tavlor placeras ut i terrängen med information om spridningen av växtskyddsmedel. Flygspridning får utföras av en person med tillgång till ändamålsenlig flygspridningsmateriel samt tillräckliga kunskaper om och färdigheter för spridning av växtskyddsmedel från luften. Innan spridningen genomförs skall den regionala miljöcentralen, den kommunala miljöskyddsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten samt kommunalveterinären underrättas i god tid om flygspridningen.
Närmare bestämmelser om det förfarande som skall iakttas vid flygspridning, anmälningar som skall göras om spridningen och krav som skall ställas på spridningsmaterielen och den som utför spridningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
22 §
Bokföring och underrättelse om försäljnings- och importmängder
En verksamhetsidkare som tillverkar, lagrar eller släpper ut växtskyddsmedel på marknaden skall föra uppdaterad bok över tillverkningen, lagringen och försäljningen. Skyldigheten att föra bok gäller dock inte återförsäljning av växtskyddsmedel. En verksamhetsidkare som i sin yrkesverksamhet använder växtskyddsmedel skall föra uppdaterad bok över användningen av växtskyddsmedel och mängderna som använts. Bokföringen skall förvaras i fem kalenderår efter utgången av det år som bokföringen gäller.
Tillståndshavaren skall underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om de mängder växtskyddsmedel som årligen släppts ut på marknaden eller som förts in som parallellimporterade preparat.
Närmare bestämmelser om innehållet i och förvaringen av den bokföring gällande växtskyddsmedel som avses i 1 mom. samt om underrättelse enligt 2 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
23 §
Överlåtelse av och bokföring av överlåtelse av växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön
En affär får överlåta ett växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön endast till personer som har avlagt examen gällande användning av växtskyddsmedel och som uppvisar examensbevis.
Över en överlåtelse som avses i 1 mom. skall överlåtaren för tillsynen över korrekt användning och överlåtelse av växtskyddsmedel föra bok, varav framgår den som växtskyddsmedlet har överlåtits till, mottagarens kontaktuppgifter, vilken mängd och vilket slags växtskyddsmedel som har överlåtits, överlåtelsetidpunkten och hur länge examen är i kraft. Bokföringen skall förvaras i fem kalenderår efter utgången av det år då växtskyddsmedlet har överlåtits. Tillsynsmyndigheter som avses i 29 § och auktoriserade inspektörer som avses i 30 § har rätt att för tillsynen få de uppgifter som ingår i bokföringen. Uppgifterna kan också överlåtas i form av en utskrift. På inhämtande och behandling av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av registeruppgifter tillämpas i övrigt personuppgiftslagen (523/1999).
24 §
Anmälningsskyldighet
Tillståndshavaren och de på vilkas ansökan ett växtskyddsmedels användningsändamål har utvidgats, skall utan dröjsmål underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om nya uppgifter som gäller eventuella farliga verkningar som växtskyddsmedlen eller de verksamma ämnena i dem har på människors eller djurs hälsa eller på miljön.
5 kap.
Försök och forskning
25 §
Godkännande av institutioner som utför testning
Livsmedelssäkerhetsverket godkänner institutioner som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten hos växtskyddsmedel. En institution godkänns om den för testningen har kompetent personal, ändamålsenlig utrustning, lämpliga utrymmen och testningsplatser samt anvisningar om förfaringssätt, vilka alla skall uppfylla de krav som ställs på god testningsverksamhet.
Godkännandet kan återkallas, om institutionens verksamhet inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande och om institutionen inte avhjälper missförhållandena inom en av Livsmedelssäkerhetsverket fastställd skälig tid eller om institutionen på ett väsentligt sätt bryter mot vad som i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om växtskyddsmedel eller testning av dem.
Närmare bestämmelser om i 1 mom. avsedda krav på god testningsverksamhet samt om godkännande och förfarandet vid godkännande av en institution utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
26 §
Försök och forskning
Försök i forsknings- och utvecklingssyfte som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön får utföras, om Livsmedelssäkerhetsverket har beviljat tillstånd. Om försök med genetiskt modifierade organismer föreskrivs särskilt. Till tillståndsansökan skall fogas en försöksplan samt handlingar som innefattar de tillgängliga uppgifter enligt 7 § utifrån vilka det är möjligt att bedöma försökets eventuella konsekvenser för människors eller djurs hälsa och för miljön.
Tillstånd beviljas om försöket inte bedöms ha sannolika skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön, om sökanden har tillgång till ändamålsenliga testningsplatser för utförande av försöket och om försöket utförs med begränsade mängder av preparaten under kontrollerade förhållanden på ett avgränsat område. Den som ansöker om tillstånd skall utse en ansvarsperson för försöket.
Ett i 1 mom. avsett tillstånd behövs dock inte, om den institution som utför försök har godkänts som en i 25 § avsedd institution som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten hos växtskyddsmedel. Institutionen skall i god tid innan försöket inleds lämna Livsmedelssäkerhetsverket uppgifter om det ämne som används vid försöket, ämnets användningsändamål och dosering, försökets omfattning och dess varaktighet samt uppskattade hälso- och miljökonsekvenser.
Livsmedelssäkerhetsverket kan uppställa sådana villkor för försöket med växtskyddsmedlet som behövs för att att trygga människors eller djurs hälsa eller miljön. Försöket med växtskyddsmedlet skall avbrytas, om det under försöket framgår att preparatet har sådana betydande skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön som inte har kunnat förutses när tillståndet beviljades eller när anmälan enligt 3 mom. gjordes. Livsmedelssäkerhetsverket skall utan dröjsmål underrättas om saken.
Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i den anmälan som gäller försöket samt om försöks- och forskningsverksamheten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
27 §
Djurförsök
Vid planeringen av djurförsök som utförs för att villkoren i denna lag skall bli uppfyllda skall försök med ryggradsdjur undvikas alltid när det är möjligt. Bestämmelser om metoder genom vilka man försöker undvika onödiga djurförsök utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
Vid försök med ryggradsdjur iakttas vad som föreskrivs om försöksdjursverksamhet i lagen om försöksdjursverksamhet (62/2006) och med stöd av den.
6 kap.
Myndigheter
28 §
Allmän styrning och tillsyn
Den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag hör till jord- och skogsbruksministeriet.
29 §
Tillsynsmyndigheter
Livsmedelssäkerhetsverket svarar för verkställigheten av denna lag, för tillsynen över att denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den efterföljs samt för organiseringen av tillsynen. Livsmedelssäkerhetsverket anlitar vid tillsynen arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar. Utöver Livsmedelssäkerhetsverket övervakar tullverket importen och exporten av växtskyddsmedel.
Livsmedelssäkerhetsverket skall i samarbete med andra myndigheter svara för att rådgivning och utbildning i riktig användning av växtskyddsmedel ordnas.
30 §
Auktoriserade inspektörer
Utöver vad som bestäms i 29 § 1 mom. kan Livsmedelssäkerhetsverket vid tillsynen anlita de inspektörer som verket skriftligt har bemyndigat för uppdraget och som Livsmedelssäkerhetsverket övervakar. På de auktoriserade inspektörerna tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Auktoriserade inspektörer skall ha den yrkeskompetens inom området växtskyddsmedel som krävs för uppdraget i bemyndigandet eller annan yrkeskompetens som är nödvändig för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.
Om en auktoriserad inspektör enligt förvaltningslagen (434/2003) är jävig att utföra sitt uppdrag, kan Livsmedelssäkerhetsverket förordna någon annan att tillfälligt sköta inspektörens uppgifter. På tillfälligt förordnade tillämpas vad som bestäms om auktoriserade inspektörer.
En auktoriserad inspektör skall vid inspektionen fästa uppmärksamhet vid att aktören kan framföra sina synpunkter för inspektören på sitt modersmål finska, svenska eller samiska. Om aktören inte behärskar det språk som enligt språklagen (423/2003) skall användas, skall inspektören se till att inspektionen verkställs så att nödvändig tolkning eller översättning enligt 26 § i förvaltningslagen kan fås. En auktoriserad inspektör skall visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande om verksamhetsidkaren kräver det.
7 kap.
Tillsyn
31 §
Allmänna principer för organiseringen av tillsynen
Växtskyddsmedel skall övervakas objektivt och regelbundet. Kontrollen skall effektiveras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en verksamhetsidkares verksamhet inte uppfyller de krav som bestäms eller föreskrivs i denna lag eller med stöd av den. Kontrollåtgärderna skall vara ändamålsenliga och på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier av tillverkningen, importen, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, lagringen, användningen och hanteringen av växtskyddsmedel.
Tillsynsmyndigheten skall vid behov ge verksamhetsidkaren nödvändiga råd och uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om de allmänna principerna för organiseringen av tillsynen.
32 §
Tillsynsplan
Livsmedelssäkerhetsverket skall årligen utarbeta en tillsynsplan för organiseringen av tillsynen. När tillsynen planeras skall Livsmedelssäkerhetsverket samarbeta med arbetarskydds-, hälsoskydds- och miljövårdsmyndigheterna samt med tullverket.
I tillsynsplanen skall fastställas de kontroller som skall utföras, typen av tillsynsobjekt och kontrollfrekvensen. I planen skall dessutom anges grunderna för en riskbedömning av tillsynsobjekten och grunderna för en bedömning av genomförandet av planen.
Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
33 §
Inspektionsrätt
Tillsynsmyndigheten och auktoriserade inspektörer har för verkställigheten av denna lag och av bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt för tillsynen över att de iakttas rätt att få tillträde till den plats där växtskyddsmedel testas, tillverkas, lagras, säljs och används och till transportmedel för växtskyddsmedel samt att kontrollera den bokföring som avses i 22 § 1 mom. och 23 § 2 mom., utföra inspektioner och att även vid behov avgiftsfritt ta nödvändiga prover av växtskyddsmedel och produkter som behandlats med växtskyddsmedel, av marken och vattnet för undersökning.
På områden som omfattas av hemfriden får inspektion eller provtagning utföras endast av en myndighet och endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till en gärning som avses i 45 eller 47 §.
34 §
Rätt att få uppgifter
Tillsynsmyndigheten och auktoriserade inspektörer har rätt att av verksamhetsidkaren samt av de institutioner som avses i 25 § och av den innehavare av ett tillstånd som avses i 26 § få de uppgifter och handlingar som behövs för tillsyn enligt denna lag.
35 §
Europeiska gemenskapens inspektörer
Vad som i 33 och 34 § bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och få upplysningar gäller också Europeiska gemenskapens inspektörer. Europeiska gemenskapens inspektörer skall vid dessa inspektioner samarbeta med Livsmedelssäkerhetsverket.
36 §
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings affärs- eller yrkeshemlighet eller ekonomiska ställning får utan hinder av bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) lämna ut uppgifterna till
1) åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 5 kap. 1 § i tvångsmedelslagen (450/1987),
2) de myndigheter som avses i 28 och 29 § 1 mom. för utförandet av uppgifter enligt denna lag,
3) utländska organ och inspektörer som avses i gemenskapens lagstiftning eller något annat internationellt avtal som är bindande för Finland, i de fall då detta förutsätts i gemenskapens lagstiftning eller avtalet i fråga.
37 §
Skyldighet att lämna uppgifter
Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör vet eller har skäl att misstänka att som växtskyddsmedel används ett annat ämne än ett sådant som godkänts som växtskyddsmedel, eller att användningen av ett växtskyddsmedel kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller växters sundhet eller för miljön, skall tillsynsmyndigheterna utan hinder av sekretessbestämmelserna beroende på farans natur omedelbart underrätta den behöriga livsmedels-, miljö-, arbetarskydds-, räddnings- eller polismyndigheten om detta.
Om tillsynsmyndigheten eller auktoriserade inspektörer observerar växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller annars upphört, skall de underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om detta för att preparatet skall kunna förstöras.
38 §
Handräckning
Tillsynsmyndigheten har rätt att av tullmyndigheterna samt polis- och räddningsmyndigheterna få handräckning vid utförandet av uppgifter enligt denna lag och enligt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.
39 §
Växtskyddsmedelsregister och växtskyddsmedelsförteckning
I Livsmedelssäkerhetsverkets växtskyddsmedelsregister införs följande uppgifter för tillsynen över godkända växtskyddsmedel:
1) tillståndshavaren och eventuell företrädare samt kontaktuppgifter,
2) preparatets namn,
3) preparatets verksamma ämnen och mängderna av dessa,
4) preparatets användningsändamål,
5) preparatets bruksanvisning, begränsningarna i användningen, varningspåskrifter och andra förpackningspåskrifter,
6) uppgifter om giltighetstiden för godkännandet av preparatet, samt
7) den i 22 § 2 mom. avsedda mängden av växtskyddsmedel som årligen släppts ut på marknaden eller som förts in som parallellimporterat preparat.
Livsmedelssäkerhetsverket publicerar utifrån de uppgifter som anges i 1 mom. en växtskyddsmedelsförteckning över godkända växtskyddsmedel som är avsedd för allmänheten. Om tillståndshavaren är en enskild person, får av förteckningen inte utan tillståndshavarens medgivande framgå dennes hemadress eller andra kontaktuppgifter.
Tillsynsmyndigheterna enligt denna lag har rätt att i tillsynssyfte använda växtskyddsmedelsregistret. Personuppgifterna enligt 1 mom. 1 punkten för en registrerad fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har upphört. På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av registeruppgifter tillämpas i övrigt personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Närmare bestämmelser om registreringsförfarandet, förandet av registret och de tekniska uppgifter om ett preparat som skall införas i registret kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
40 §
Offentliggörande av tillsynsresultat
Livsmedelssäkerhetsverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 36 § får dock inte offentliggöras.
Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
8 kap.
Administrativa tvångsmedel och påföljder
41 §
Förordnande
Om verksamhetsidkaren inte iakttar denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, och om bristerna inte motsvarar förutsättningarna för ett i 42 § avsett förbud, kan en i 29 § 1 mom. avsedd tillsynsmyndighet besluta att verksamhetsidkaren inom en tid som med avseende på ärendets natur är tillräckligt lång skall fullgöra sina skyldigheter.
42 §
Förbud
Livsmedelssäkerhetsverket kan förbjuda
1) att ett växtskyddsmedel tillverkas, lagras, släpps ut på marknaden, används, importeras eller exporteras, om växtskyddsmedlet inte uppfyller de krav som bestäms i denna lag eller föreskrivs med stöd av den,
2) att ett växtskyddsmedel släpps ut på marknaden eller används, om växtskyddsmedlet med fog kan misstänkas medföra omedelbar fara för eller omedelbart hot mot människors eller djurs hälsa eller miljön,
3) att ett växtskyddsmedel släpps ut på marknaden eller används, om det i preparatets förpackningspåskrifter förekommer en sådan brist eller ett sådant fel att detta kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön,
4) att oskördad skörd som behandlats med växtskyddsmedel används som livsmedel eller djurfoder, om användningen kan medföra fara för människors eller djurs hälsa.
Förbudet skall återkallas utan dröjsmål, om den brist eller det missförhållande som förbudet grundar sig på har avhjälpts eller om förbudet inte längre i övrigt är nödvändigt.
Om ärendet inte tål dröjsmål, kan utöver Livsmedelssäkerhetsverket en annan i 29 § 1 mom. avsedd tillsynsmyndighet utfärda ett förbud som avses i denna paragrafs 1 mom.. Ett temporärt förbud skall utan dröjsmål underställas Livsmedelssäkerhetsverket. Förbudet förfaller om Livsmedelssäkerhetsverket inte fattar ett beslut enligt 1 mom. inom en vecka efter det att förbudet meddelats.
43 §
Förordnande om förstörande eller utförsel
Om tillverkning, lagring, utsläppande på marknaden, användning, import eller export av ett växtskyddsmedel är förbjudet med stöd av 42 § 1 mom. 1 punkten, kan Livsmedelssäkerhetsverket besluta att växtskyddsmedlet på det sätt som verket godkänner skall bearbetas på nytt, förstöras eller återsändas till avgångslandet.
Om användning av oskördad skörd som livsmedel eller djurfoder är förbjudet med stöd av 42 §, kan Livsmedelssäkerhetsverket besluta att den oskördade skörden skall förstöras.
Ett beslut som avses i 1 och 2 mom. kan förenas med villkor för det förfarande som skall iakttas vid verkställigheten av beslutet. En verksamhetsidkare vars felaktiga förfarande har föranlett ett förordnande om förstörande eller utförsel skall svara för kostnaderna för verkställigheten.
44 §
Vite och tvångsutförande
Livsmedelssäkerhetsverket kan förena ett förordnande enligt 41 §, ett förbud enligt 42 § 1 mom. eller ett i 43 § avsett förordnande om förstörande eller utförsel med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. I ett ärende som gäller vite, hot om tvångsutförande eller tvångsutförande iakttas viteslagen (1113/1990).
45 §
Växtskyddsmedelsförseelse
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1) försummar att ansöka om godkännande enligt 5 § 1 mom.,
2) försummar bokföringsskyldigheten enligt 22 § 1 mom. eller 23 § 2 mom.,
3) i strid med 23 § 1 mom. från en affär överlåter ett växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön utan att examensbevis uppvisas,
4) försummar den i 22 § 2 mom. angivna skyldigheten att uppge mängden växtskyddsmedel som släppts ut på marknaden eller förts in som parallellimporterat preparat,
5) försummar att göra i 24 § föreskriven anmälan om de eventuella farliga verkningar som växtskyddsmedlen eller de verksamma ämnena i dem har på människors eller djurs hälsa eller på miljön,
6) försummar att ansöka om tillstånd enligt 26 § 1 mom. eller göra anmälan enligt 26 § 3 mom.,
7) försummar skyldigheten att avbryta ett försök eller anmälningsskyldigheten enligt 26 § 4 mom.,
8) bryter mot ett förordnande som utfärdats med stöd av 41 § eller ett förbud som utfärdats med stöd av 42 § 1 mom.,
9) bryter mot ett förordnande om förstörande eller utförsel som utfärdats med stöd av 43 §,
skall, om inte försummelsen eller den fara som gärningen åsamkat människors eller djurs hälsa eller miljön kan anses vara ringa eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för växtskyddsmedelsförseelse dömas till böter.
46 §
Polisanmälan
Livsmedelssäkerhetsverket gör för de myndigheters och auktoriserade inspektörers räkning som avses i 29 § 1 mom. polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Anmälan behöver dock inte göras, om förseelsen som helhet betraktad skall anses som uppenbart ringa.
47 §
Hänvisningsbestämmelser om straff
Bestämmelser om straff för miljöförstöring som har begåtts i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 48 kap. 1–4 § i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om straff för hälsobrott som har begåtts i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 44 kap. 1 § i strafflagen. Om straff för ovarsam hantering av växtskyddsmedel föreskrivs i 44 kap. 12 § i strafflagen.
9 kap.
Särskilda bestämmelser
48 §
Krav på skydd för affärs- och yrkeshemlighet
Den som ansöker om godkännande av växtskyddsmedel skall i sin ansökan särskilt nämna de uppgifter som han betraktar som affärs- eller yrkeshemligheter och som han yrkar att skall hållas hemliga för andra än de myndigheter som deltar i behandlingen av ansökan. Den som framställer yrkandet skall motivera detta.
49 §
Avgränsning av affärs- och yrkeshemlighet
Utan hinder av bestämmelserna om affärs- eller yrkeshemligheter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är följande uppgifter som lämnats eller tagits fram för behandlingen av en ansökan om godkännande av ett växtskyddsmedel inte sekretessbelagda:
1) namnet på preparatet eller dess verksamma ämne eller halten av verksamt ämne i preparatet,
2) namnet på de ämnen i preparatet som har klassificerats som farliga,
3) uppgifter om preparatets och det verksamma ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper,
4) analysmetoder för undersökning av kvaliteten på och mängden av de verksamma ämnena i växtskyddsmedlet samt de rester som användning av växtskyddsmedlet orsakar,
5) sammanfattning av resultaten från undersökningar som visar produktens effektivitet och oskadlighet för människor, djur, växter och miljön,
6) uppgifter om metoder för att oskadliggöra det verksamma ämnet eller växtskyddsmedlet,
7) uppgifter om rekommenderade metoder för att minska riskerna samt andra försiktighetsåtgärder,
8) uppgifter om metoder för förstörande av produkten och dess förpackning,
9) uppgifter om de saneringsåtgärder som skall vidtas vid oavsiktligt spill eller läckage under hantering, lagring och transport av växtskyddsmedel,
10) information om första hjälpen och medicinsk behandling vid personskador.
Uppgifter som är att betrakta som affärs- eller yrkeshemligheter får användas till förmån för en annan sökande endast om den första sökanden har samtyckt till detta. Forskningsrön och forskningsresultat som läggs fram i samband med ansökan får användas till förmån för en annan sökande endast om den första sökanden har samtyckt till detta eller om den tid som föreskrivs genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet har förflutit efter godkännandet av det verksamma ämnet eller preparatet. Närmare bestämmelser om användningen av uppgifter till förmån för en annan sökande utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som bestäms om detta i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel.
50 §
Klassificering av växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön
Växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön klassificeras av Livsmedelssäkerhetsverket. Som ett sådant växtskyddsmedel betraktas en i 11 § i kemikalielagen avsedd hälsofarlig eller miljöfarlig kemikalie när den används som växtskyddsmedel och dess form eller användningssätt vid användning som växtskyddsmedel är förknippad med en särskild risk för hälsan eller miljön.
51 §
Delegation
Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter för tre år i sänder en delegation med uppgift att i ärenden som gäller växtskyddsmedel följa utvecklingen, avge utlåtanden och förslag samt ta initiativ, dock inte i ärenden som skall behandlas i den ordning som föreskrivs för statsrådets ärenden som gäller Europeiska unionen.
52 §
Verkställighet
I ett beslut som fattas med stöd av denna lag kan bestämmas att beslutet skall iakttas innan det har vunnit laga kraft, om inte besvärsinstansen beslutar något annat.
53 §
Avgifter
För en myndighets prestationer enligt denna lag tas avgifter ut till staten enligt de grunder som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
För godkännande av ett växtskyddsmedel tas avgiften ut nedsatt med 50 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 5 000 hektar när ansökan görs, och nedsatt med 80 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 2 000 hektar när ansökan görs.
Vid bestämningen av den sammanlagda odlingsarealen för grödor används jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals tryckta publikationer med Finlands officiella statistik över trädgårdsväxter (Trädgårdsföretagsregister) och jordbruksgrödor (Lantbruksregister) samt Livsmedelssäkerhetsverkets officiella finländska statistik över skogsodlingsmaterial. Som odlingsareal används medeltalet av uppgifterna för de fem senaste åren.
54 §
Arvoden och kostnadsersättningar
Livsmedelssäkerhetsverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för kontroller enligt denna lag.
55 §
Sökande av ändring
Ändring i ett beslut som har fattats med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). På sökande av ändring som gäller en avgift enligt 53 § tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten.
I ett beslut om temporärt förbud enligt 42 § 3 mom. får ändring inte sökas särskilt genom besvär.
10 kap.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
56 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
Genom denna lag upphävs lagen av den 23 maj 1969 om bekämpningsmedel (327/1969) jämte ändringar (den upphävda lagen). De beslut och förordningar som jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat med stöd av den upphävda lagen förblir dock i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
57 §
Övergångsbestämmelser
Ansökningar om godkännande och registrering av växtskyddsmedel som är anhängiga vid bekämpningsmedelsnämnden när denna lag träder i kraft överförs vid ikraftträdandet till Livsmedelssäkerhetsverket för behandling i den ordning som anges i denna lag. Ansökningar gällande andra bekämpningsmedel (biocider) som är anhängiga vid Livsmedelssäkerhetsverket eller bekämpningsmedelsnämnden när denna lag träder i kraft överförs vid ikraftträdandet till de behöriga myndigheterna enligt kemikalielagen för behandling i den ordning som anges i kemikalielagen. Sådana handlingar om godkännande som gäller andra bekämpningsmedel och som är i Livsmedelssäkerhetsverkets besittning överförs till de behöriga myndigheterna enligt kemikalielagen vid denna lags ikraftträdande.
Godkännande och registrering som med stöd av den upphävda lagen beviljats för ett växtskyddsmedel eller ett annat bekämpningsmedel gäller i enlighet med beslutet om godkännande.
Ett tillstånd som utfärdats med stöd av den upphävda lagen för försök som utförs i forsknings- och utvecklingssyfte och som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön gäller i enlighet med villkoren för tillståndet.
Ett officiellt godkännande som utfärdats med stöd av den upphävda lagen för en institution som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten hos växtskyddsmedel gäller i enlighet med beslutet om godkännande.
För behandling av sådana ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel som är anhängiga vid denna lags ikraftträdande tas en avgift ut i enlighet med 7 § 1 mom. 1 punkten i den upphävda lagen. På avgifter för växtskyddsmedel som har godkänts före denna lags ikraftträdande skall de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet tillämpas för tiden före ikraftträdandet.
RP147/2006, JsUB 10/2006, RSv 164/2006, Rådets direktiv 91/414/EEG (31991L0414); EUT nr L 230, 19.8.1991, s. 1
Helsingfors den 22 december 2006
Republikens President
TARJA HALONEN
Jord- och skogsbruksminister
Juha Korkeaoja
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 6/2009-2010
[1] Jmfr avsnitt 3 nedan.
[2] Vissa växtskyddsmedel som är avsedda att användas inom frukt- och bärodling och som väl fyller sitt syfte i samband med denna typ av odling skulle med stor sannolikhet inte bli föremål för några godkännandeförfaranden alls i riket om det inte lämnades in ansökningar från landskapets odlare till Livsmedelssäkerhetsverket. Detta beror på att frukt- och bärodling av det slag som det är frågan om i landskapet inte förekommer i särskilt stor utsträckning i riket.
[3] Det torde härvid inte uppstå några problem i så motto att en ansökan skulle avslås av Livsmedelssäkerhetsverket. Verket har på förfrågan från landskapsregeringen uppgett att man godkänner undersökningar som har utförts var som helst i Europeiska unionen om det är frågan om växthus- och skadedjurpreparat, detsamma gäller också ofta medel mot växtsjukdomar.
[4] Jmfr avsnitt 6.2
[5] Se RP 73/1990 rd på sida 77 spalt 2.
[6] Se framst. nr 1/1993-94 sida 7.
[7] Se avsnitt 7 i den allmänna motiveringen på sida 6 och 7.
