|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 3/2008-2009 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2008-10-30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ny lagstiftning om hemvårdsstöd
Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om hemvårdsstöd antas. Framställningen innehåller en ändring av bestämmelserna om hemvårdsstöd gällande adoptivbarn. Stöd kan enligt förslaget fås i sammanlagt upp till två år efter att föräldrapenningen upphör, oberoende av om barnet har fyllt tre år eller inte. I framställningen finns även en ändring av bestämmelserna om hemvårdsstöd, så att tvillingförhöjning kan fås för varje barn utöver ett som föds vid samma tillfälle. Framställningen innehåller också ändringar beträffande barn med särskilda behov. Landskapsregeringen föreslår att egna företagare ska kunna få partiellt stöd för vård av barn i hemmet.
Till landskapslagen om hemvårdsstöd fogas bestämmelser om utbetalning av grunddel, syskonförhöjning, tvillingförhöjning och tilläggsdel av stöd för vård av barn i hemmet när barn bor i EU- eller EES-land eller i Schweiz då barn har rätt till förmåner från landskapet Åland i Finland i enlighet med förordningen om social trygghet.
Landskapsregeringen föreslås kunna ingå uppdragsavtal om verkställighet med kommunerna som avtalspart, om att en av kommunerna sköter handläggningen av EU-barn-ärenden. Landskapet svarar för finansieringen av de stöd som betalas till andra EU- eller EES-länder eller Schweiz enligt rådets förordning när barnet de facto inte är bosatt i landskapet.
INNEHÅLL
1.1. Stöd för vård av barn i hemmet
1.2. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet
3. Landskapsregeringens förslag
4.1. Samband med internationella fördrag
5.1 Förundervisning och läroplikt
5.2. Remissinstanserna om barn med särskilda behov
5.3. Landskapsregeringens överväganden om barn med särskilda behov
6.1. Konsekvenser på den offentliga ekonomin
6.2. Administrativa konsekvenser
6.4. Konsekvenser på jämställdhet
L A N D S K A P S L A G om hemvårdsstöd
1.1. Stöd för vård av barn i hemmet
Med stöd för vård av barn i hemmet avses enligt 2 § landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet ett ekonomiskt stöd som betalas till vårdnadshavare för ordnande av vården av ett barn under tre år. Föräldrarna har rätt att ta ledigt från sitt arbete utan lön under den här tiden. En förutsättning för att få stöd för vård av barn i hemmet är enligt 1 § att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare inte väljer av kommunen ordnad barnomsorgsplats enligt 5 § barnomsorgslagen (1997:14) för landskapet Åland eller barnomsorg som kommunen bekostar enligt 24 § barnomsorgslagen och att barnet faktiskt är bosatt i landskapet. Stödet för vård av barn i hemmet består av en grunddel, en syskonförhöjning och en inkomstrelaterad tilläggsdel. Grunddelen finns angiven i 1 § landskapsförordningen (1997:13) om stöd för vård av barn i hemmet. Grunddelen är för närvarande 388,51 euro per kalendermånad.
Enligt 5 § i landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet betalas syskonförhöjning för varje barn i familjen som är berättigat till stöd. Syskonförhöjning betalas för ett eller flera barn under sju år som inte får av kommunen ordnad barnomsorgsplats enligt 5 § barnomsorgslagen eller barnomsorg som kommunen bekostar enligt 24 § samma lag. Syskonförhöjning betalas vidare till barn som fyllt tre men inte sju år som får kommunal barnomsorg under högst fem timmar i dygnet. Syskonförhöjningen är 20 procent av grunddelen per kalendermånad. Syskonförhöjningen är för närvarande 77,70 euro per barn.
Bestämmelser om tilläggsdel finns i 6 § landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet. Tilläggsdel betalas för ett barn i familjen som berättigar till stöd för vård av barn i hemmet. Tilläggsdelen är inkomstrelaterad och dess fulla belopp är 70 procent av grunddelen. Dess fulla belopp är för närvarande 272 euro per kalendermånad. Det belopp som familjens skattepliktiga inkomster inte får överstiga för att familjen ska få full tilläggsdel anges i 2 § landskapsförordningen om stöd för vård av barn i hemmet. Beloppet är för närvarande 776,36 euro per kalendermånad. Om de skattepliktiga inkomsterna överskrider det belopp som berättigar till full tilläggsdel, minskas tilläggsdelens maximibelopp med 15 procent av den överstigande delen av de skattepliktiga inkomsterna.
Stöd för vård av barn i hemmet betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004). Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.
Stöd för vård av barn i hemmet är pensionsgrundande, medan partiellt stöd för vård av barn i hemmet inte är pensionsgrundande.
1.2. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet
Vårdnadshavare för barn som är under tre år har rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet enligt 1 § 2 mom. om vårdnadshavaren är partiellt vårdledig eller är anställd på deltid och arbetstiden med anledning av vården av barnet uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka. Partiellt stöd kan vidare enligt 1 § 3 mom. betalas till vårdnadshavare för barn i skolstartåldern när barnet deltar i det första och andra årets undervisning i grundskolan eller motsvarande undervisning och familjen inte utnyttjar kommunens fritidsverksamhet. Vårdnadshavaren ska även i detta fall vara partiellt vårdledig eller anställd på deltid och med anledning av vården av barnet begränsa sin arbetstid till i medeltal 30 timmar per vecka. Även personer i periodarbete eller dylikt kan få partiellt stöd om arbetstiden uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka (lagutskottets betänkande 10/1988-1989 till Fr 12/1988-1989). För den förkortade arbetstiden betalas ingen lön.
Stödets storlek gällande partiellt stöd är 25 procent av grunddelen uträknad enligt 4 § 2 mom. Det partiella stödet för vård av barn i hemmet betalas per kalendermånad och är för tillfället 97,13 euro per kalendermånad. Det partiella stödet för vård av barn i hemmet betalas även under skolloven. Det skolår läroplikten börjar kan partiellt stöd betalas från 1 augusti detta år. Rätten till partiellt stöd avslutas 31 juli efter det andra läsåret.
Partiellt stöd kan enligt 8 § 2 mom. betalas till båda vårdnadshavarna för samma kalenderperiod förutsatt att de inte samtidigt är vårdlediga.
Partiellt stöd betalas inte om familjen får grunddel enligt 4 §. Partiellt stöd betalas inte heller om familjen har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller om familjen inte har rätt till dessa förmåner innan den avsedda tiden i sjukförsäkringslagen löpt ut. Partiellt stöd betalas inte om vårdnadshavaren är studerande eller om en vårdnadshavare förkortar sin tid som egen företagare.
2. Behov av lagändringar
Hemvårdsstöd betalas nu till adoptivbarn enligt samma bestämmelser som gäller övriga barn. Det stöd som landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet berättigar till upphör när barnet fyller tre år. I fråga om adoptivbarn som adopteras en längre tid efter barnets födelse kan det innebära att rätten till stöd kommer att gälla under en mycket kort period eller inte alls. Med beaktande av adoptivfamiljernas särskilda situation finner landskapsregeringen det angeläget att adoptivfamiljerna garanteras rätt till stöd under en minimitid av två år.
Hemvårdsstöd betalas även nu då flera barn fötts vid samma tillfälle. Landskapsregeringen anser att en tvillingförhöjning är motiverad för att familjer med tvillingar, trillingar o.s.v. ska få ett hemvårdsstöd som sammantaget närmar sig det för familjer med samma antal barn, utan att dessa barn fötts vid samma tillfälle.
Hemvårdsstöd betalas nu till alla barn, på samma villkor. Landskapsregeringen anser att det finns skäl att förbättra stödet till familjer med barn med särskilda behov. Flera remissinstanser lyfter även fram detta behov i sina utlåtanden.
Landskapsregeringen anser att egna företagare liksom anställda ska kunna få partiellt stöd för vård av barn i hemmet.
Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, nedan förordningen om social trygghet är direkt tillämplig. Till lagstiftningen fogas bestämmelser om verkställande och finansiering av stöd för vård av barn i hemmet när barn bor i EU- eller EES-land eller i Schweiz och har rätt till förmåner från landskapet Åland i enlighet med förordningen om social trygghet. Ett provisoriskt arrangemang har föregått lagförslaget så att utbetalningar har kunnat ske och så att utbetalningar kan ske tills lagstiftningen antas.
För att landskapsregeringen ska kunna ingå uppdragsavtal om verkställighet av EU-barn-ärenden med kommunerna som avtalspart, om att en av kommunerna sköter handläggningen av EU-barn-ärenden, föreslås ett bemyndigande i lag. Landskapet svarar för finansieringen av de stöd som betalas till andra EU- eller EES-länder eller Schweiz enligt rådets förordning när barnet de facto inte är bosatt i landskapet.
3. Landskapsregeringens förslag
Familjer är olika och har olika önskemål och behov. En del barn trivs med att ha många andra barn och vuxna omkring sig varje dag och andra barn mår bättre i en lugnare miljö. Landskapsregeringen vill ge föräldrarna ökade möjligheter att välja den typ av barnomsorg som är lämplig för just deras barn i just deras situation.
Den nu gällande lagen är från 1985. Lagens struktur görs om i den nya lagen för att göra lagen tydligare. De belopp som nu anges i förordningen har överförts till lagnivå i lagförslaget. I sak är innehållet detsamma i förslaget som i nu gällande lagstiftning, med undantag för det partiella stödet utvidgas till egenföretagare och nya kompletterande bestämmelser om stöd för adoptivbarn, tvillingar, barn med särskilda behov och EU-barn. Förfarandebestämmelserna föreslås till en del uppdateras. En ny preskriptionsbestämmelse föreslås. Beloppen i lagförslaget avrundas upp till närmaste hela euro jämfört med nu gällande belopp. Övriga ändringar är lagtekniska eller språkliga.
Av 1 § hemvårdsstödslagen framgår att vårdnadshavare för barn under tre år som inte utnyttjar kommunal daghemsverksamhet eller sådan daghemsverksamhet som kommunen bekostar har rätt att få stöd för vård av barn i hemmet. I förslaget föreslås att gränsen för rätten till stöd för vård av barn i hemmet ändras så att adoptivföräldrar kan få stöd i sammanlagt upp till två år efter att föräldrapenningen upphör oberoende av om barnet har fyllt tre år eller inte. Ändringen berör i första hand adoptivföräldrar som adopterar barn annat än i nära anslutning till barnets födsel. Motsvarande ändring har trätt i kraft i riket den 1 april 2007. (RP 168/2006, FFS 2006/1256)
Tvillingförhöjningen föreslås betalas för varje barn som utöver det första barnet föds vid ett tillfälle. Utöver grunddelen och tvillingförhöjningen betalas syskonförhöjning för familjens övriga barn som fötts vid andra tillfällen. Tvillingförhöjningen föreslås utgå med 50 procent av grunddelen, d.v.s. med 195 euro.
Landskapsregeringen anser att det finns skäl att förbättra stödet till familjer med barn med särskilda behov. I riket kan partiellt stöd för vård av barn i hemmet ges till föräldrarna till ett barn som deltar som läropliktig i förskoleundervisning det år som föregår det år då barnet börjar i läropliktsskola och beträffande barn som omfattas av förlängd läroplikt till utgången av barnets tredje läsår. Landskapsregeringen föreslår likaså möjlighet till utökad stödtid för vårdnadshavare med barn med särskilda behov.
Landskapsregeringen föreslår därtill att syskontillägg ska kunna betalas enligt hemvårdsstödslagen till vårdnadshavare som är närståendevårdare till ett handikappat barn och som samtidigt tar hand om syskon till barnet. Med syskon avses barn under tre år som inte får kommunalt bekostad barnomsorg eller barn som fyllt tre år men inte sju år och som får kommunal barnomsorg i medeltal högst fem timmar i dygnet eller i medeltal högst 25 timmar i veckan.
Landskapsregeringen föreslår att egna företagare ska kunna få partiellt stöd för vård av barn i hemmet. Även i riket planeras det partiella stödet för vård av barn i hemmet att utvidgas till att omfatta även egenföretagare från och med 1 januari 2010 enligt regeringsprogrammet gällande familjernas välfärd.
I riket infördes från den 1 januari 2005 (RP 162/2004, FFS 985/2004) bestämmelser om verkställande och finansiering av förmåner som avses i förordningen om social trygghet i rikets lag om hemvård och privat vård av barn. Landskapsregeringen föreslår att bestämmelser om EU-barn, d.v.s. de barn i EU- eller EES-land eller i Schweiz som berörs av förordningen om social trygghet, tas in i landskapslagen om hemvårdsstöd. Förslaget berör barnfamiljer när en vårdnadshavare i familjen tillfälligt arbetar i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz och familjen flyttar med. Med tillfälligt arbete avses arbete på högst två år. Stöd för vård av barn i hemmet ska beviljas om den andra vårdnadshavaren vårdar barnet enligt kraven i landskapslagen om hemvårdsstöd.
Landskapet står för kostnaderna för stödet till EU-barn. Landskapsregeringen föreslår vidare att bestämmelser om handläggningen av EU-barn-ärenden och bestämmelser som gör det möjligt för landskapsregeringen att ingå ett uppdragsavtal om verkställighet med kommunerna tas in i lagstiftningen.
4.1. Samband med internationella fördrag
Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen samt tillämpningsförordningen till denna genomgår nu en revidering. Syftet är att förenkla aktuell lagstiftning. Stödet för hemvård av barn kommer fortsättningsvis att omfattas av förordningen om social trygghet. Processen kring revideringen av förordningen slutfördes våren 2004 och en ny förordning om koordinering när det gäller den sociala tryggheten har godkänts. Det är förordning (EEG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Förordningen träder i kraft först när den nya tillämpningsförordningen har godkänts i enlighet med denna. Kommissionen lade fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning (EEG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen 31 januari 2006. Förslaget (2006/0006/COD) planeras preliminärt behandlas i slutet av år 2008.[1] Den reviderade förordningen om social trygghet med tillämpningsförordning träder sannolikt i kraft tidigast år 2010.
4.2.1. Rådets förordning (EEG) nr 1408/71
Förordningen om social trygghet fastställer om medlemsstatens lagstiftning om social trygghet ska tillämpas på personen i fråga och om staten/landskapet ska betala förmåner också till personer som bor i andra medlemsländer. För personer som tillfälligt flyttar till ett annat land för att arbeta är syftet med förordningen om social trygghet att förhindra att förmåner avbryts och att familjer helt och hållet lämnas utan förmåner samt att samordna förmånerna å sin sida för att hindra att flera stater betalar ut överlappande förmåner. Enligt artikel 4.1 h i rådets förordning om social trygghet är förordningen tillämplig på "all lagstiftning för social trygghet som avser ... familjeförmåner". Enligt artikel 4.4 ska förordningen inte tillämpas på "social eller medicinsk hjälp". Enligt artikel 1 u i avses med familjeförmåner "alla vård- eller kontantförmåner som är avsedda att täcka en familjs utgifter enligt den lagstiftning som anges i artikel 4.1 h, utom särskilda bidrag vid barns födelse nämnda i bilaga 2".
I artikel 14.1 a) anges att den som arbetar inom en medlemsstats territorium hos ett företag, till vilket han normalt är knuten, och som av detta företag sänds till en annan medlemsstats territorium för att utföra arbete där för detta företags räkning, ska fortsätta att omfattas av den förstnämnda medlemsstatens lagstiftning, under förutsättning att detta arbete inte väntas vara längre än tolv månader och att han inte sänds ut för att ersätta någon som har fullgjort sin utsändningsperiod. En kompletteringsbestämmelse finns i artikel 14.1 b) enligt vilken tiden kan förlängas till 24 månader.
Artikel 73 föreskriver att en anställd eller egenföretagare som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat ska för sina familjemedlemmar som är bosatta i en annan medlemsstat ha rätt till de familjeförmåner som utges enligt lagstiftningen i den förra staten som om de vore bosatta i den staten, om något annat inte följer av bilaga 6.
I artikel 75.1 anges att familjeförmåner i fall som avses i artikel 73 ska utges av den behöriga institutionen i den stat vars lagstiftning gäller för den anställde i enlighet med de bestämmelser som gäller för sådana institutioner, oavsett om den fysiska eller juridiska person till vilken sådana förmåner ska betalas är bosatt eller vistas inom den behöriga statens territorium eller inom en annan medlemsstats territorium.
Enligt artikel 4.2a a) gäller förordningen också "särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner som utges enligt en annan lagstiftning eller andra system än de som avses i punkt 1 eller som inte omfattas på grund av punkt 4, när sådana förmåner har till syfte ... att täcka de risker som omfattas av de försäkringsgrenar som anges i punkt 1".
I artikel 10a.1 föreskrivs att "personer för vilka denna förordning gäller ska erhålla de särskilda icke-avgiftsfinansierade kontantförmåner som avses i artikel 4.2a, uteslutande inom den medlemsstats territorium där de är bosatta i enlighet med lagstiftningen i den staten under förutsättning att förmånerna är förtecknade i bilaga 2a".
4.2.2. C-333/00 Maaheimo
Finland har inte upptagit stöd för hemvård av barn i bilaga 2a. Enligt EG-domstolens avgörande C-333/00 Maaheimo, är det finländska stödet för hemvård av barn en familjeförmån i den mening som avses i förordningen om social trygghet. Det åländska stödet för vård av barn i hemmet är att jämställa med det finländska avseende förordningen om social trygghet och bör behandlas på samma sätt i förhållande till den. Eftersom stöd för vård av barn i hemmet enligt Maaheimo-domen är en familjeförmån enligt förordningen om social trygghet bör det i enlighet med förordningen betalas för barn till sådana arbetstagare eller arbetssökande personer som omfattas av den sociala tryggheten i landskapet, även då barnet bor eller vistas i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz.
Efter Maaheimo-domen anses dock endast grunddel och tilläggsdel av rikets stöd för vård av barn i hemmet vara sådana familjeförmåner enligt förordningen om social trygghet som betalas till andra EU- eller EES-länder. I riket finns ibland ett kommuntillägg i 20 § som inte anses omfattas av domen och förordningen. Landskapsregeringen gör den bedömningen att stöd för vård av barn i hemmets grunddel, syskonförhöjning, tvillingförhöjning och tilläggsdel omfattas av domen och förordningen. I landskapet finns inte kommuntillägg.
Partiellt stöd ska inte betalas till EU-barn enligt Maaheimo-domen. De delar av lagen som gäller partiellt stöd för vård av barn i hemmet tillämpas inte gällande EU-barn. (Detsamma anges även i den finländska propositionen om EU-barn, RP 162/2004 s. 6.)
Stöd för vård av barn i hemmet betalas inte för barn som vistas i en annan EU- eller EES-stat och som följer med studerande, eftersom förordningens bestämmelser om familjeförmåner inte gäller studerande och i allmänhet inte heller personer som är i EU:s tjänst.[2]
Om behöriga myndigheter, behöriga institutioner och förbindelseorgan för beviljande av stöd av vård av barn i hemmet beträffande EU-barn finns bestämmelser i förordning (EEG) nr 1408/71 samt i rådets förordning om tillämpningen av förordningen om social trygghet (EEG) nr 574/72, nedan tillämpningsförordningen.
Behörig myndighet eller de behöriga myndigheterna enligt förordningens artikel 1 l) anges i bilaga 1 i tillämpningsförordningen. För Finlands del anges social- och hälsovårdsministeriet.
Behöriga institutioner enligt förordningens artikel 1 o) anges i tillämpningsförordningens bilaga 2. För Finland anges för familjeförmåner folkpensionsanstalten i Helsingfors.
Behöriga institutioner på bosättningsorten och behöriga institutioner på vistelseorten enligt förordningens artikel 1 p) anges i bilaga 3 i tillämpningsförordningen. För Finland anges för familjeförmåner folkpensionsanstalten. Institutionerna är den institution som är behörig att utge förmåner på den ort där personen är bosatt enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar, respektive den institution som är behörig att utge förmåner på den ort där den berörda personen vistas, enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar eller, då ingen sådan institution finns, den institution som utsetts av den ifrågavarande medlemsstatens behöriga myndighet.
I tillämpningsförordningens artikel 3.1 anges att behöriga myndigheter kan utse förbindelseorgan som får ta direkt kontakt med varandra. I tillämpningsförordningens bilaga 4 anges förbindelseorgan och för Finland anges beträffande familjeförmåner folkpensionsanstalten i Helsingfors. (Om ändring av bilagorna finns bestämmelser i tillämpningsförordningens artikel 122.)
Stöd för vård av barn i hemmet ska enligt förordningen om social trygghet samordnas med familjeförmåner som betalas ut från andra länder. Även om den stat där arbetstagaren arbetar har primärt ansvar för att familjeförmåner betalas ut kan barnets bosättningsland ha sekundärt ansvar för betalandet av förmånerna. Om familjeförmånerna enligt lagstiftningen i barnets bosättningsland är större än förmånerna i den stat som primärt betalar ut förmånerna ska bosättningsstaten betala ut skillnaden mellan förmånerna åt barnet. Tillämpningen av förordningens bestämmelser kan orsaka komplicerade situationer där medlemsstaternas ansvar för betalandet av förmåner utreds. Förmånsbeloppen måste jämföras sinsemellan i olika medlemsstater och den kompletterande delen måste betalas av två eller flera stater.
Stöd kan under vissa förutsättningar också betalas för ett i en annan medlemsstat bosatt barn till en person som arbetar i landskapet. Stöd för vård av barn i hemmet ska betalas för barn till arbetstagare eller arbetssökande från EU, EES eller Schweiz i landskapet då barnet bor i en annan medlemsstat och inte är försäkrat i landskapet Åland i Finland, om detta följer av prioritetsbestämmelserna rörande utbetalningen av familjeförmåner enligt förordningen om social trygghet. Eftersom ingen kommun är skyldig att ta hand om stöd för vård av barn i hemmet för ett utomlands bosatt barn så står landskapet för stödkostnaderna.
Enligt den finländska propositionen RP 162/2004 s. 8 ska sakkunnighjälp vid behov lämnas från social- och hälsovårdsministeriet och från folkpensionsanstalten beträffande samordnandet av familjeförmåner. Folkpensionsanstalten är det förbindelseorgan som anges i bilaga 4 i tillämpningsförordningen och har därmed till uppgift att förmedla uppgifter om utbetalningen av familjeförmåner mellan ansvariga institutioner och myndigheter i olika länder. Uppgifter av sakkunniga beträffande tillämpningen av förordningen om social trygghet och frågor om vem som är primär betalare kan vidare t.ex. fås från folkpensionsanstaltens avdelning för hälsovård och utkomstskydd, av utlandsenheten och av social- och hälsovårdsministeriets familje- och socialavdelning och försäkringsavdelning.
Verkställandet av förordningen om social trygghet förutsätter informationsutbyte mellan såväl inhemska som utländska instanser. På grund av samordnandet av förmåner står folkpensionsanstalten i kontakt med myndigheter och inrättningar i utlandet. Detta utbyte av uppgifter grundar sig på förordningen om social trygghet och tillämpningsförordningen.
4.5. Berörda myndigheter
Folkpensionsanstalten verkställer, med undantag av underhållsstödet både i landskapet och i riket, och med undantag av hemvårdsstödet i landskapet, andra finländska familjeförmåner som avses i förordningen om social trygghet. Till familjeförmåner räknas i Finland barnbidraget, folkpensionens barntillägg, hemvårdsstödet och underhållsstödet.
I riket finansieras hemvårdsstödet av statsandelar (kommunen bekostar en del av stödet och staten en del av stödet) och stödet handläggs av folkpensionsanstalten. Beträffande rikets stöd för vård av barn i hemmet som betalas ut till andra medlemsländer (EU-barnen) finansieras stödet helt av staten och folkpensionsanstalten handlägger ärendena.
I landskapet handläggs hemvårdsstödet av kommunerna. I landskapet finansieras hemvårdsstödet av landskapsandelar (landskapet bekostar en del av stödet och kommunerna en del av stödet) för barn som är bosatta i landskapet. För EU-barn betalar landskapet hela stödkostnaden. Landskapet ansvarar för EU-barnen. I landskapet blir det i praktiken den kommun som landskapsregeringen ingår uppdragsavtal med, som kommer att ha samordningsansvaret och kontakt med förbindelseorganet.
5.1 Förundervisning och läroplikt
Läroplikten regleras i 21 § grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland. Tilläggsbestämmelser finns i 11 § grundskoleförordningen (1995:95) för landskapet Åland. Varje barn med hemort i landskapet är läropliktigt. Läroplikten innebär en skyldighet för barnet att genomgå grundskolan eller att inhämta motsvarande undervisning i en annan skola eller i hemmet. Med motsvarande undervisning i annan skola avsågs vid lagens tillkomst undervisning i ersättande skolor som regleras i 7 kap. grundskolelagen samt skolor för syn- och hörselskadade barn. (Framställning 15/1993-94 s.13)
Läroplikten börjar vanligen det år då barnet fyller sju år. I 21 § 3 mom. grundskolelagen anges att ett barn som på grund av handikapp inte kan få undervisning i den nioåriga grundskolan blir läropliktigt det år då det fyller sex år. I 21 § 4 mom. anges att läroplikten upphör då eleven uppfyllt sin skyldighet enligt 21 § 2 mom. grundskolelagen men senast efter tio år eller för ett handikappat barn som avses i 3 mom. efter elva år. I framställningen sägs även att för barn som på grund av handikapp inte klarar av att inhämta grundskolans kunskaper på nio år föreslås läroplikten inträda vid sex års ålder och fortgå i elva år. (Framställning 15/1993-94 s.14).
I 11 § grundskoleförordningen anges att om vårdnadshavaren vill att barnet ska inleda skolgången det år barnet fyller sex år eller åtta år ska vårdnadshavaren visa att det finns skäl för detta. Vid behov ska vårdnadshavaren visa att barnet har undersökts psykologiskt eller medicinskt. Barn som inleder den grundläggande utbildningen ett år senare än vad som föreskrivs, har rätt till förundervisning året innan läroplikten uppkommer. Beträffande handikappade barn som omfattas av förlängd läroplikt så är de i den kommunala dagverksamheten tillsammans med övriga barn innan skolstarten i träningsundervisning vid sex års ålder.
Om förundervisning stadgas i 19 och 20 §§ barnomsorgslagen. Landskapsregeringen har antagit ett program för förundervisningen som är koordinerat med läroplanen för landskapets skolor. Varje daghem har en arbetsplan med bland annat programmet för hur förundervisningen ska genomföras. Barn har rätt till förundervisningsplats 20 timmar per vecka året innan skolstarten. (Framställning nr 17/1995-96)
5.2. Remissinstanserna om barn med särskilda behov
Ålands handikappförbund r.f. och föreningen för barn med särskilda behov r.f. skriver i sitt remissvar att en mer omfattande lagreform skulle kunna innefatta att föräldrar till gravt handikappade barn skulle få ett avsevärt förlängt hemvårdsstöd. I remissvaret står följande: ”Att bli förälder till ett handikappat barn är ett utmanande och annorlunda föräldraskap och tiden hemma med endera föräldern kan behöva förlängas. Dels behöver familjen och det närmaste nätverket få mer tid att anpassa sig till situationen och ta sig igenom den kris det innebär. Dels utvecklas barnet kanske i långsammare takt och kan behöva den lugna trygga hemmiljön under en längre tid eller att vårdnadshavaren genom att förkorta arbetstiden kan vara hemma med barnet.”
Ålands handikappförbund r.f. och föreningen för barn med särskilda behov r.f. skriver vidare att samhällets service till familjer med gravt handikappade barn inte är så välutvecklad som den borde vara. Trots att samma regelverk gäller kan det tolkas oerhört olika i olika kommuner. Barnomsorg och skola är oftast inte anpassade att ta emot alla barn med särskilda behov, utan det individuella stödet barnet behöver måste planeras och utverkas innan barnet över huvud taget kan börja dagis eller i skolan. Ålands litenhet gör också att det sällan finns tillräckligt underlag för verksamheter riktade till speciella grupper av handikappade barn som exempelvis inom den öppna förskolan.
Barnombudsmannen önskar i sitt remissvar att landskapsregeringen utreder möjligheten att utvidga möjligheten för föräldrar till barn med grava funktionshinder att över en längre tid och med större flexibilitet utnyttja hemvårdsstödet. Familjer med barn med grava funktionshinder har ofta en mycket tung omsorgsbörda i vardagen och att en möjlighet till utvidgat hemvårdsstöd, även partiellt, skulle vara en möjlighet att minska stressen för dessa barn och deras föräldrar.
5.3. Landskapsregeringens överväganden om barn med särskilda behov
Ett handikappat barn i en familj påverkar hela familjens livssituation. Landskapsregeringen vill se på dessa familjer som en helhet, så att hela familjen blir så frisk som möjligt. Landskapsregeringen vill ge en erkänsla för den stora vårdinsats som görs i familjerna. Hemvårdsstödet är ett bra sätt att nå ut till familjerna och landskapsregeringen vill göra systemet mer flexibelt för dessa familjer. Som en del i arbetet med att förbättra för dessa familjer föreslår landskapsregeringen följande:
5.3.1. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet för barn vid uppskov med skolstarten
En jämförelse kan göras med riket där partiellt hemvårdsstöd kan ges till föräldrarna till ett barn med uppskov med skolstarten under tre år vid skolstarten, d.v.s. under året som läropliktig i förskolan och till slutet av det andra skolåret. Landskapsregeringen föreslår att detsamma ska gälla i landskapet.
5.3.2. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet för handikappade barn
En jämförelse kan göras med riket där partiellt hemvårdsstöd kan ges till föräldrarna till ett barn som omfattas av förlängd läroplikt under fyra år vid skolstarten. Då omfattas året då barnet är läropliktig som 6-åring i förskolan och rätten varar till slutet av barnets tredje läsår i skolan. Landskapsregeringen föreslår att detsamma ska gälla i landskapet.
5.3.3. Syskonförhöjning vid stöd för vård av barn i hemmet vid närståendevård av handikappade barn
I familjer med handikappade barn finns det en risk för att föräldrarnas tid med familjens andra barn, syskonen, blir begränsad, då det behövs en så stor omsorgsinsats för det handikappade barnet. För att dessa syskon ska få mer tid med föräldrarna vill landskapsregeringen bättre möjliggöra för vårdnadshavare att vårda syskonen tillsammans med det handikappade barnet genom att utöka den tid som detta är möjligt. Familjen ska därtill få en kompensation för att syskonet vårdas tillsammans med det handikappade barnet.
I de fall familjen inte i lyfter hemvårdsstöd utan istället närståendevårdsstöd för vård av ett handikappat barn, finns i nuläget inte möjlighet att få stöd för syskon, som vårdas tillsammans med barnet (jfr. syskonförhöjning i hemvårdsstödslagen).[3] Landskapsregeringen föreslår att syskonförhöjning ska betalas på samma villkor som enligt hemvårdsstödslagen i övrigt till vårdnadshavare som är närståendevårdare till ett barn. Landskapsregeringen vill därför genom att ta in en bestämmelse i lagstiftningen om hemvårdsstöd göra det möjligt med utbetalande av syskonförhöjning till familjer med ett barn med närståendevårdare och syskon. (Grunddel och eventuell tilläggsdel enligt hemvårdsstödslagen betalas inte vid närståendevård, endast syskonförhöjning.)
Kravet på att stöd av vård av barn i hemmet ska hunna betalas, d.v.s. att det handikappade barnet är i åldern 0-3 år finns inte. Istället finns kravet att det handikappade barnet har en närståendevårdare. (Närståendevård handläggs i kommunerna och kommunen har uppgifter om vården. 17 § socialvårdslagen och landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård 1, 2g och 3 §§). Istället är syskonet utgångspunkten i dessa fall och kravet är detsamma som i hemvårdsstödslagen. Med syskon avses därför barn under tre år som inte får kommunalt bekostad barnomsorg eller barn som fyllt tre år men inte sju år och som får kommunal barnomsorg i medeltal högst fem timmar i dygnet eller i medeltal högst 25 timmar i veckan.
Eftersom syskonets tid med föräldrarna inte är beroende av att barnet med närståendevårdare är 0-3 år, blir tiden som syskonförhöjning kan betalas ibland längre än den skulle bli till en familj där stöd för vård av barn i hemmet och syskonförhöjning betalas.
6.1. Konsekvenser på den offentliga ekonomin
Det finns ett samband mellan kostnaderna för hemvårdsstöd och kommunalt bekostad barnomsorg. Stöd för vård av barn i hemmet är ett stöd till en vårdnadshavare som väljer att själv vårda sitt barn istället för att efterfråga en plats på hel- eller deltid i barnomsorgen. Om inte hemvårdsstöd betalas till en familj så finns istället en kostnad för barnomsorgsplats i kommunen för familjen. Till åtminstone en viss del kompenseras kostnaden av avgifter. Barnomsorgsplatser för de yngsta barnen kostar mer än platserna för de litet äldre och hemvårdsstödet gör att de yngsta barnen kan vårdas hemma. Kostnaden för hemvårdsstöd är mindre än kostnaden för en kommunal dagvårdsplats, men kostnaderna inte helt alternativa. Kommunens kostnad för en plats i barnomsorg minskar inte i den utsträckning som barnets vistelsetid i barnomsorg minskar. Till åtminstone en viss del kompenseras kostnaderna för stöd för partiell vård av barn i hemmet av kommunal inkomstbeskattning för arbete. De ekonomiska kostnaderna i avsnitten 6.1.1. till 6.1.4. beaktas i landskapsandelarna. Landskapsregeringen avser inte att höja landskapsandelarna med anledning av denna framställning utan anser att kommunerna kan beakta de ökade kostnaderna inom nuvarande landskapsandelssystem.
6.1.1. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet även till egenföretagare
I landskapet år 2007 var de anställda 13.391 personer och företagarna 1.673 personer, d.v.s. c:a 89 procent kan få partiellt stöd enligt nu gällande lagstiftning. Högt uppskattat så kommer inte mer än omkring elva procents höjning av kostnaderna för partiellt stöd för vård av barn i hemmet att tillkomma när egenföretagarna kan få partiellt stöd för vård av barn i hemmet för vård av sina barn under tre år eller i skolstartåldern (98 euro per kalendermånad och partiellt vårdledig vårdnadshavare eller 1.176 euro per år och partiellt vårdledig vårdnadshavare). Hur många som kommer att vara partiellt vårdlediga är oklart. Beräkningen bygger på att egenföretagare utnyttjar möjligheten till partiell vårdledighet i ungefär samma utsträckning som anställda i nuläget.
6.1.2. Adoptivbarn
Vid uppskattningen av hur många vårdnadshavare till adoptivbarn det finns per år som söker hemvårdsstöd enligt de nya bestämmelserna i framställningen ska de adoptivbarn som adopterats vid tidig ålder inte alltid medtas i tilläggskostnadsberäkningen. Detta p.g.a. att dessa barn redan nu får stöd enligt gällande lag. Den tid för vilken stöd ska uppskattas gäller för de barn som adopterats vid senare ålder för vilka vårdnadshavaren enligt lagförslaget kan söka hemvårdsstöd efter tre års ålder. Denna tid kan vara högst två år och från dessa två år måste först avdras eventuell tid som tagits ut före tre års ålder och som vårdnadshavaren redan fått stöd för på samma villkor som andra vårdnadshavare till barn under tre år; d.v.s. beträffande de vid senare ålder adopterade adoptivbarnen tillkommer en kostnad jämfört med nuläget, för den del av stöd för vård av barn i hemmet, högst två år, som tas ut efter att barnet fyllt tre år. I budgetmoment 45.10.52. anges som jämförelse att beräkning finns för att fyra internationella adoptioner görs per år. Frågan är för hur många av dessa barn hemvårdsstöd kan beräknas betalas efter tre års ålder med avdrag för eventuell tid som tagits ut före tre års ålder. Uppskattningen är här fyra barn; detta eftersom internationella adoptioner ofta tar längre tid än nationella, då adoptivföräldrar ofta först söks i barnets hemland innan internationell adoption är möjlig enligt nationell lagstiftning.
En lag har antagits av riksdagen, RP 41/2007 (FFS 912/2007), som kommer att påverka kostnaderna för hemvårdsstöd något. Ändringen gäller föräldrapenningar, d.v.s. sjukförsäkringslagen. I 1 kap. 4 § 5 p. sjukförsäkringslagen definieras vardagar som andra dagar än söndagar, helgdagar eller söckenhelgdagar. I 9 kap. 12 § om föräldrapenningsperiod för adoptivföräldrar anges att föräldrapenning alltid betalas för 200 vardagar (c:a åtta mån.). Bestämmelsen anvisar att föräldrapenning eller partiell föräldrapenning kan betalas ut tills 234 vardagar (c:a nio mån.) efter barnets födelse, men att om barnet tas i vård senare än 54 vardagar efter födelsen betalas föräldrapenningen istället för 200 vardagar. (Tidigare betalades ibland mindre än 200 vardagar, d.v.s. 234 vardagar minus vardagar innan barnet togs i vård). En referens till sjukförsäkringslagen finns i detta lagförslags 2 § 2 mom. De ändrade riksbestämmelserna trädde ikraft den 1 november 2007; det finns inte någon övergångsbestämmelse för bestämmelsen. Lagändringen i rikslagstiftningen måste beaktas vid tillämpning av lagförslagets 2 § 2 mom.
Sjukförsäkringskostnader kommer från statens budget, medan hemvårdsstöd kommer från kommunen, delvis med stöd av landskapsandelar. Lagändringen i sjukförsäkringslagen påverkar landskapslagstiftningen om hemvårdsstöd. Efter den 1 november 2007 är kostnaderna för barn som adopterats vid en senare ålder litet lägre för ett barn som tidigare fick mindre än 200 föräldrapenningsdagar, eftersom 200 vardagar nu kan fås och staten bekostar dessa dagar; då blir det färre dagar kvar innan barnet fyller tre år som hemvårdsstöd som bekostas av kommunen och landskapet kan sökas. För barn som adopteras tidigt så att 200-234 vardagar gäller, innebär ändringen i sjukförsäkringslagen för framställningens del inte någon extra kostnad jämfört med tidigare.
Vid en kostnadsberäkning med två årskullar med fyra adoptivbarn är kostnaden högt uppskattat 16.000 euro. Hemvårdsstödet kan betalas för två år men från den kostnaden ska tas bort eventuella kostnader för barnets hemvårdsstöd före tre års ålder, eftersom dessa kostnader redan beaktas i nuläget.
Till den del förslaget berör adoptivbarn och tvillingar ska kostnaderna täckas enligt landskapsandelssystemet. Det nya landskapsandelssystemet trädde i kraft vid årsskiftet. Basbeloppen räknas på ett annat sätt enligt 8 § eller ny temporär 8 § och bosättningsstrukturgrupperna räknas enligt 11 § med ändrade bosättningssturkturgrupper och procentsatser. Lagen ska tillämpas för de landskapsandelar som fastställs för 2008. Eftersom stöd ska betalas även retroaktivt i vissa fall för adoptivbarn ska de bestämmelser om landskapsandelar som gällde före den 1 januari 2008 tillämpas beträffande hemvårdstöd före denna tidpunkt.
6.1.3. Tvillingar
Föräldrapenningstiden är förlängd med 60 vardagar för tvillingar, vilket innebär att hemvårdsstöd för tvillingar upp till tre år, betalas för en kortare tid än för andra barn. Vid en kostnadsberäkning där sex tvillingfödslar uppskattas ske per år och tvillingförhöjningen är 50 procent av grunddelen (195 euro) är kostnaden c:a 25.000 euro. Kostnaden innefattar en årskull tvillingar i åldern 1-2 och en årskull tvillingar i åldern 2-3, där en vårdnadshavare vårdar barnet i hemmet. Beräkningen är högt uppskattad. Beräkningen utfaller olika i olika kommuner beroende på kommunens nuvarande servicenivå. (Kommunernas servicenivå är olika beträffande tvillingar; i de flesta kommuner betalas i nuläget en grunddel och ett syskontillägg och i några kommuner betalas en grunddel per tvilling.)
6.1.4. Barn med särskilda behov
6.1.4.1. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet för barn vid uppskov med barnets skolstart
Partiellt stöd för vård av barn i hemmet under två år omfattas redan av gällande lagstiftning, på samma villkor som andra vårdnadshavare till barn i skolstartåldern. De ekonomiska konsekvenserna är oförändrade beträffade de två åren. Ett år till partiellt stöd för vård av barn i hemmet för en årskull med fem barn skulle innebära en kostnad på c:a 10.000 euro. Kostnaden är mycket högt räknad, vissa år finns inga barn med skolstartsuppskov. Kostnaden beror därtill på i vilken utsträckning stödet används.
6.1.4.2. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet för handikappade barn
Ålands omsorgsförbund och barnavdelningen vid Ålands centralsjukhus uppger att det föds c:a 2,5 barn per år med grava handikapp. Vid träningsundervisningen vid Kyrkby högstadieskola uppges att c:a 28-30 barn omfattas av undervisningen i årskurserna 0-10 (elva år sammanlagt; barnen har en två år längre skolplikt jämfört med andra barn), det är likaså c:a 2,5 barn per årskull.
Partiellt stöd för vård av barn i hemmet för två år omfattas redan av gällande lagstiftning, på samma villkor som andra vårdnadshavare till barn i skolstartåldern. De ekonomiska konsekvenserna är oförändrade beträffade de två åren. Två år till partiellt stöd för vård av barn i hemmet för två årskullar med 2,5 barn skulle innebära en kostnad på c:a 10.000 euro. Kostnaden beror därtill på i vilken utsträckning stödet används.
6.1.4.3. Syskonförhöjning vid stöd för vård av barn i hemmet vid närståendevård av handikappade barn
Exakt statistik på hur många handikappade personer som har närståendevårdare och som har syskon under sju år som kan omfattas av hemvårdsstödslagens syskontillägg finns inte. Enligt uppgift från kommunerna i samband med att närståendevårdlagstiftningen togs fram finns det årligen c:a tolv personer under 18 år som har närståendevårdare. Det är oklart hur många av dessa som har syskon i åldern 0-18, men om beräkningen utgår från att varje person har ett syskon i åldern 0-7 så blir kostnaden årligen 11.232 euro för tolv st. syskonförhöjningar. (Syskonförhöjningen är 20 procent av grunddelen, d.v.s. med 78 euro per månad för ett barn eller med 936 euro per år för ett barn.) Kostnaden beror därtill på i vilken utsträckning stödet används.
6.1.5. EU-barn
I landskapet uppskattas det finnas några EU-barn-ärenden att handlägga per år. I enlighet med förslaget ersätts kostnaderna för grunddel, syskonförhöjning, tvillingförhöjning och tilläggsdel av stöd för vård av barn i hemmet till ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz av landskapsmedel. Beloppen blir uppskattningar eftersom eventuell syskonförhöjning, eventuell tvillingförhöjning och eventuell tilläggsdel varierar enligt lagförslagets 5, 6 och 7 §§ (nu gällande lags 5 och 6 §§, motsvarighet till tvillingförhöjning finns inte i nu gällande lag). Dessa kostnader ska helt täckas av landskapet. (Skyldighet att betala följer av EG-rätten. Anslaget baserar sig direkt på förordningen om social trygghet. I riket betalar staten likaså helt.)
Hittills finns i landskapet bara ett känt EU-barn-fall, fast även eventuella andra barn som berörts sedan Maaheimo-domen måste få stöd retroaktivt. Så skedde även i riket när motsvarande lagstiftning antogs där. I riket fanns likaså ett preliminärt arrangemang av för utbetalning av stöd till EU-barn innan lagstiftningen om EU-barn antogs (arrangemanget i riket var en överenskommelse mellan FPA och social- och hälsovårdsministeriet.). Det tidigare EU-barn-fallet i landskapet kan utgöra en jämförelse vid uppskattning av vad kostnaderna kan vara. Kostnaderna 5.476 euro för tiden 1.9.2005-27.4.2006. (Det är c:a 685 euro per månad eller c:a 8.220 euro per år).[4]
Stöd för vård av barn i hemmet till EU-barn redovisas i budget under moment 45.10.01., ersättning till kommuner för hemvårdsstöd för barn som bor i EU- eller EES-länder eller Schweiz då barnet har rätt till förmåner från landskapet Åland enligt rådets förordning om social trygghet.
6.1.6. Upphandlingskostnad för handläggning av EU-barn-ärenden
I enlighet med förslaget ska landskapet ersätta den kommun som uppdragsavtal ingås med för de utgifter som tillämpningen av förordningen om social trygghet orsakar i fråga om EU-barn. Det föreslås att landskapsregeringen ingår uppdragsavtal med kommunerna om att en kommun handlägger EU-barn-ärenden enligt rådets förordning. Till ovan redovisade kostnader kommer kostnaderna för uppdragsavtal. Landskapet står för alla kostnader i uppdragsavtalet enligt den s.k. principen om full ersättning.
Kostnaden beräknas innefatta arbete med ärenden gällande EU-barn, så att en socialsekreterare i någon av kommunerna under några vardagar per år handlägger ärendena. Dessutom ska i beräkningen beaktas litet mer tid för personen för att sköta de kontorsuppgifter som hör till betalandet och ordna med information om EU-barn till de andra kommunerna. I och med att kostnaden blir långt under gränsvärdena i ÅFS 2006/41, så kommer specialreglerna om offentlig upphandling inte att vara tillämpliga, utan direkt köp är möjligt enligt 5 §.
Om inte avtal ingås med kommunerna om att en av kommunerna sköter handläggningen av EU-barn-ärenden, kan landskapsregeringens socialvårdsbyrå sköta handläggningen av dessa ärenden. I så fall kvarstår handläggningen av hemvårdsstöd för barn som är faktiskt bosatta i landskapet hos kommunerna på samma sätt som tidigare.
Kostnaden redovisas i budgetmoment 45.10.01. övriga sociala tjänster, antingen som personalutgifter om ingen upphandling sker eller som inköp av tjänster om upphandling sker. Förslaget om EU-barn och upphandling av handläggningen av dessa ärenden medför inte kostnader för kommunerna.
6.1.7. Remissinstanserna om de ekonomiska konsekvenserna
Kommunförbundet anger att finansieringen av kommunens verksamhet bör tryggas på ett hållbart sätt och att kommunerna inte bör åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter.
Mariehamns stad skriver i sitt remissyttrande att stadsstyrelsen önskar framföra att hemvårdsstödet bör förlängas med ett år så att det gäller för barn under fyra år. Vidare anges att beloppen bör ändras så att grunddelen höjs från 388,51 euro till 400 euro, syskonförhöjningen höjs från 77,70 euro till 100 euro, tilläggsdelen höjs från 271,96 euro till 300 euro, det partiella stödet höjs från 97,13 euro till 100 euro och tvillingförhöjningen höjs från 194, 26 euro till 200 euro. Förmånen för det fjärde året ska vara pensionsgrundande.
6.2. Administrativa konsekvenser
Stödet för vård av barn i hemmet för EU-barn enligt förslaget, medför en begränsad ökning av arbetsmängden för den kommun som enligt uppdragsavtal handhar EU-barn-ärenden. Hemvårdsstödet för adoptivbarn, tvillingar och barn med särskilda behov enligt förslaget eller till egna företagare enligt förslaget medför inte några administrativa konsekvenser.
Inga kända konsekvenser finns.
6.4. Konsekvenser på jämställdhet
6.4.1. Hemvårdsstöd
Ju fler timmar vårdnadshavarna arbetar desto längre tid är deras barn i kommunal barnomsorg. Mammans arbetstid varierar på samma sätt som barnets vistelsetid i barnomsorg i större utsträckning än vad pappans arbetstid gör. Mamman anpassar sin arbetstid mer efter barnets barnomsorgstider. Det är ett tecken på att mamman arbetar mindre för att minska barnets närvarotid i barnomsorgen.
Om föräldrar är särlevande så arbetar sannolikt både mamman och pappan heltid. Barn med särlevande föräldrar bor oftare hos sin mamma än hos sin pappa. Barn till ensamstående mammor har längre närvarotid i barnomsorg eftersom ensamstående inte lika ofta har råd att arbeta deltid som sammanboende samt att de i större utsträckning får klara hämtningar och lämningar på barnomsorgen själva. Pusselfamiljen r.f. lämnar följande remissvar gällande ensamförsörjande föräldrar: ”Det är i de flesta fall oförenligt att endast arbeta deltid eller att helt vara hemma med barnen då man är ensamförsörjare, eftersom kostnader för boende, mat är högre i landskapet än i omgivande regioner samt att endast en förälders lön ska räcka till alla omkostnader i ett hushåll. I en ensamförsörjarfamilj finns oftast ingen valfrihet att välja partiellt hemvårdsstöd eller att nyttja hemvårdsstödet i tre år. Det är synnerligen viktigt att avgifterna inom barnomsorgen är så låga som möjligt för att inte ytterligare försämra den ekonomiska situationen för de ensamförsörjande och deras barn. Ensamföräldrar prioriterar ofta sina barn, på alla sätt. Undersökningar visar att mödrarna inte gått till tandläkare, läkare eller hämtat ut medicin trots att dom behövt det, på grund av ekonomiska skäl. Därför behövs även åtgärder som förbättrar ensamföräldrars ekonomi.”
I Fr. 1/2005-2006 finns jämställdhetskonsekvenser för partiellt stöd för vård av barn i hemmet redovisade. Hemvårdsstödet för adoptivbarn och tvillingar enligt förslaget medför inte några ändrade konsekvenser på jämställdheten. Syskontillägg för syskon till handikappade barn med närståendevårdare medför inte heller ändrade konsekvenser på jämställdheten. Jämställdhetskonsekvenserna för att föräldrar till barn med särskilda behov enligt förslaget kan få partiellt stöd för vård av barn i hemmet för en längre tid än andra barn ändras inte, men kommer att omfatta en något längre tid. Av egenföretagarna är c:a 70 procent män. Förslaget om egenföretagare innebär att fler män ges möjlighet att vara partiellt vårdlediga.
Förslaget bedöms i sig själv vara könsneutralt utformat. År 2005 var 97 procent av mottagarna av hemvårdsstöd kvinnor och tre procent män. År 2006 var 96 procent av mottagarna av hemvårdsstöd kvinnor och fyra procent män. Mer detaljerad statistik finns i framställningens bilaga.
Barnombudsmannen skriver i sitt remissyttrande att eftersom statistiken visar att den absoluta majoriteten av familjerna inte i någon nämnvärd utsträckning delar föräldraledigheten mellan sig, bör man överväga att kvotera hemvårdsstödet så att förekomsten av hemvårdsstödslediga pappor ökar för att ge flickor och pojkar bättre tillgång till sina pappor. Barnombudsmannen skriver vidare att erfarenheterna av det isländska systemet kan vara en inspirationskälla. Någon förändring föreslås inte i nuläget.
6.4.2. EU-barn
Syftet med förordningen om social trygghet för personer som tillfälligt flyttar till ett annat land för att arbeta är att förhindra att förmåner avbryts och att familjer helt och hållet lämnas utan förmåner. En åländsk familj med barn upp till tre års ålder, som tillfälligt är utstationerad i EU- eller EES-land eller i Schweiz p.g.a. familjemedlems arbete, har om lagförslaget antas samma valmöjlighet som en åländsk familj med barn i samma ålder i landskapet. Socialsystemen är olika uppbyggda i alla de länder i EU- eller EES-stater eller i Schweiz som omfattas av EU:s förordning om social trygghet. Barnomsorgen för barn upp till tre år är likaså olika uppbyggd i de olika länderna. Förslaget ger familjer som tillfälligt vistas i utlandet ett alternativ för vården av barn under tre år. För att se konsekvenser på jämställdheten måste en samlad bedömning av faktorer som påverkar jämställdheten göras i varje enskilt land som omfattas av förordningen om social trygghet för sig.
Ärendet har beretts av landskapsregeringens social- och miljöavdelning i samarbete med lagberedningen. Diskussioner har förts med Ålands kommunförbund k.f., som erbjudit sig att förmedla en anbudsförfrågan om handläggningen av stöd för vård av barn i hemmet för EU-barn till de olika kommunerna, om det finns önskemål från landskapsregeringen om det. (I så fall sänds om denna framställning antas av lagtinget en intresseförfrågan tillsammans med lagtingsbeslutet till kommunförbundet för distribution till de olika kommunerna.) Ärendet har sänts på remiss till Ålands kommunförbund k.f., kommunerna, Ålands lärarförening r.f., Ålands barnträdgårdslärarförening r.f., hem och skola föreningarna vid de åländska skolorna, Ålands handelskammare, Ålands företagareförening r.f., landskapsföreningen folkhälsan på Åland r.f., Ålands omsorgsförbund, BUP, Ålands handikappförbund r.f., de utvecklingsstördas väl r.f., föräldraföreningen för barn med särskilda behov, pusselfamiljen r.f., och rädda barnen på Åland. Remissvar har inkommit från Ålands kommunförbund r.f., Föglö kommun, Jomala kommun, Lumparlands kommun, Sunds kommun, Kumlinge kommun, Mariehamns stad, Saltviks kommun, Lemlands kommun, Finströms kommun, Ålands barnträdgårdslärarförening r.f., Ålands omsorgsförbund, Södersunda Hem och Skola r.f., gemensamt utlåtande från Ålands handikappförbund r.f. och föräldraföreningen för barn med särskilda behov, Rädda barnen på Åland, pusselfamiljen r.f., gemensamt utlåtande från Ålands handelskammare och Ålands företagareförening r.f., näringsavdelningen, socialvårdsbyrån och barnombudsmannen.
1 §. Definitioner. Paragrafen bygger på lagens nu gällande 2 § och 6a § 2 mom. För skapande av tydlighet föreslås att paragrafen görs om till en renodlad definitionsparagraf. Ordet hemvårdsstöd används frekvent i gällande lag utan att finnas definierat. På detta sätt klargörs att med hemvårdsstöd avses såväl stöd för vård av barn i hemmet som partiellt stöd för vård av barn i hemmet. Dessa båda stödformer är separerade från varandra och det finns ett behov att tydliggöra hur de skiljer sig åt.
Barnets bästa
Enligt principen om barnets bästa i artikel 3.1 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska vid alla åtgärder som rör barn barnets bästa komma i första rummet, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. (Finlands författningsseries fördragssamling nr 59/1991, lagtingets beslut den 25 mars 1991). Barns bästa ska beaktas utifrån erkänd vetenskap och samlad erfarenhet i förening med att barn själva får komma till tals.
Barnets bästa är att barnet får en god omvårdnad. Landskapsregeringen gör ingen bedömning av vilken vård eller kombination av vård som är bäst för ett enskilt barn eller för barn i allmänhet. Vård av barn i hemmet enligt hemvårdsstödslagen eller vård av barn i kommunal barnomsorg enligt barnomsorgslagen eller privat vård av barnet kan alla vara exempel på god vård.
Ett syfte med hemvårdsstöd är att ge ökad valfrihet för föräldrar som önskar mer tid med sina barn. Hemvårdsstöd gör det möjligt för små barn att få god omsorg av sina föräldrar och för föräldrarna att ta större hänsyn till barnets behov. Barnombudsmannen skriver i sitt utlåtande att med hjälp av hemvårdsstöd kan familjen få en bra planering och mjuk övergång mellan familjeliv och barnomsorg/arbete. Detta minskar på jäkt och negativ stress i barnfamiljen vilket gynnar barnen. Barnombudsmannen skriver vidare att ur barnets synvinkel kan hemvårdsstödet ge en möjlighet att knyta an till föräldrarna i lugn och ro (förutsatt att omvårdnaden inte lejs bort till någon annan) och att stödet om det delas mellan föräldrarna kan ge en rik tillgång till både mamman och pappan.
Inom barnomsorgen finns bestämmelser för att beakta barnets bästa bl.a. i 9 § barnomsorgslagen, där det anges att personalen inom barnomsorgen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att de kan tillgodose barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet. (Vidare ska personalens storlek vara tillräcklig i förhållande till barnens antal, ålder, vårdtid och särskilda behov.)
Syften med hemvårdsstöd och med kommunalt bekostad barnomsorg
Begränsningarna i hemvårdsstödslagen gällande möjligheter att samtidigt utnyttja kommunalt bekostad barnomsorg motiveras av kollisioner mellan kommunens skyldigheter enligt barnomsorgslagen och enligt hemvårdsstödslagen.
Syftet med lagen i riket då den tidigare lagstiftningen togs fram 1984 var dels att utveckla den kommunala barndagvården och dels att skapa ett system som gör det reellt möjligt för småbarnsföräldrar att vårda sina barn i hemmet. Systemet skulle utvecklas gradvis. Landskapsstyrelsen ansåg då landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet togs fram 1985 att barndagvården i landskapet bör utvidgas i samma omfattning som i riket. Egentliga regler för hemvårdsstödet skapades genom lagen och bestämmelser om hur den kommunala dagvården skulle utvecklas infördes i en landskapslag om kommunal dagvård (nu barnomsorgslagen (1997:14)).
Stöd för vård av barn i hemmet är ett ekonomiskt stöd till vårdnadshavare för att ta hand om sitt barn upp till tre års ålder. Möjlighet finns även att samtidigt ta hand om syskon till barnet. Syskonförhöjning kan då betalas för vården av familjens övriga barn. Syftet med lagstiftningen är trygga vården av små barn och att ge vårdnadshavare en valmöjlighet att välja mellan stöd för vård av barn i hemmet och en kommunal barnomsorgsplats i daghem eller familjedaghem enligt barnomsorgslagen. Familjer med barn under skolåldern har rätt till dagvårdsplats enligt 2 § barnomsorgslagen.
Stöd för vård av barn i hemmet och partiellt stöd för vård av barn i hemmet har till en del olika syften. Stöd för vård av barn i hemmet skiljer sig från föräldrapenningen, eftersom stödet inte är en ersättning för lön utan en ersättning för avstående från kommunal barnomsorg eller sådan dagverksamhet som kommunen bekostar. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet i sin tur utgör en viss kompensation för inkomstbortfall vid övergång från hel- till deltidsarbete. Det partiella stödet för vård av barn i hemmet är ett stöd till vårdnadshavare som väljer att arbeta deltid för att ta hand om barn upp till tre års ålder eller barn i skolstartåldern. Syftet med stödet är att underlätta samordningen av arbete och familjeliv i barnfamiljer. Eftersom stödet utgör en kompensation för utebliven arbetsinkomst, kan inte flera partiella stöd betalas till en vårdnadshavare, oberoende av om denne under den partiella ledigheten tar hand om flera av sina barn. Däremot kan partiellt stöd betalas till båda vårdnadshavare för samma kalendermånad, om de tagit hand om barnet under olika tider.
Stöd för vård av barn i hemmet och partiellt stöd för vård av barn i hemmet kan inte betalas samtidigt.
Syftet med stöd till vård av barn i hemmet för barn i skolstartåldern är att erbjuda familjerna ett alternativ för ordnande av vården för yngre barn utanför skoltiden. Då barnet börjar skolan finns ofta en brytningspunkt för barnets vårdarrangemang. Barnet övergår från heldagsvård till skolundervisning och blir utanför det kommunala dagvårdssystemet. Skoldagarna för barn i första och andra klass är korta och den partiella vårdledigheten med förkortad arbetsdag eller förkortad arbetsvecka underlättar för föräldrarna att ordna vården för de yngre på morgonen och eftermiddagen, samtidigt som behovet av fritidsverksamhetsplatser hos kommunerna och i privat fritidsverksamhet inte blir lika stora. Syftet är att få en övergång vid skolstarten som är förmånlig för barnet. Med partiellt stöd för vård av barn i hemmet kan familjen få en bra planering och mjuk övergång mellan familjeliv, eventuell tidigare dagvård och skola/arbete.
Ett syfte med den kommunalt bekostade barnomsorgen är att underlätta för vårdnadshavarna att förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn. Enligt 2 § barnomsorgslagen finns en rätt till barnomsorgsplats i kommunalt daghem eller familjedaghem i hemkommunen för barn under skolåldern med hemort i landskapet. Enskilda daghem, d.v.s. daghem som inte drivs i kommunal regi har rätt till samhällsstöd om de uppfyller vissa villkor och godkänts av förläggningskommunen. Barnomsorgens verksamhetsformer är daghemsverksamhet (5 § barnomsorgslagen), förundervisning (6 §), lekverksamhet (7 §) och fritidshemsverksamhet (8 §). Fritidsverksamheten och lekverksamheten är frivillig för kommunerna. Förundervisningens syfte är att förbereda barnen för grundskolan och att medverka till att övergången mellan barnomsorg och skola blir så smidig som möjligt. Familjerna har rätt till förundervisning, men denna är inte obligatorisk. Fritidsverksamhet riktar sig till barn som börjat skolan, i huvudsak till barn i årskurs 1-3.
För syskon i kommunal heldagsvård betalas inte syskonförhöjning enligt hemvårdsstödslagen. I dessa fall ges syskonrabatt på dagvårdsavgiften.
Annan dagvård än kommunal heldagsvård medför inte inskränkningar i rätten till syskonförhöjning. Privat dagvård som kommunen inte bekostar berörs inte. Daghemsverksamhet eller lekverksamhet, vilka pågår högst fem timmar i dygnet är inte heldagsvård. Förskoleverksamhet är inte heller heldagsvård. Syskonförhöjningen till syskon som fyllt tre men inte sju år betalas till syskon som inte har mer än fem timmar kommunal barnomsorg per dag. Barn som inte börjat skolan påverkar ofta familjens val av vårdsystem.
2 §. Val av vårdform. Paragrafen bygger på lagens nu gällande 1 §. Till paragrafen fogas nya 2 och 6 mom. jämfört med nu gällande lydelse, varvid tidigare 2-4 mom. blivit 3-5 mom. I sak läggs bestämmelser om adoptivbarn, barn med särskilda behov och EU-barn in i paragrafen. Därtill ges även egenföretagare rätt till partiellt hemvårdsstöd.
Barnomsorg i helt privat regi, utan stöd av förläggningskommunen omfattas inte av bestämmelsen i 2 § 1 mom. Fritidshemsverksamhet omfattas enligt 2 § 1 mom. Föräldrar till barn i skolstartåldern kan inte vara partiellt vårdlediga om barnet deltar i fritidsverksamhet efter skolan.
Genom ändringen ges adoptivföräldrar rätt till stöd för vård av barn i hemmet under en viss period även om barnet under eller innan den perioden uppnår tre års ålder. Ändringen berör föräldrar som adopterar andra än nyfödda barn. Rätten föreslås inte omfatta adoptivföräldrar som adopterar sin makes eller makas barn eller som adopterar tillbaks sitt eget barn. Föräldrar till adoptivbarn har redan tidigare kunnat få hemvårdsstöd fram till tre års ålder. Nu finns möjligheten att få stöd för två år vid adoption. Föräldrar till adoptivbarn får rätt till vårdledighet till dess två år förflutit från adoptionen, dock högst till dess barnet inleder sin skolgång (jfr. arbetsavtalslagen 4 kap. 3 §). Vårdledigheten föregås av föräldrapenning som beträffande adoptivbarn enligt 9 kap. 11 och 12 §§ sjukförsäkringslagen. Bestämmelsen föreslås i ikraftträdelsebestämmelsen gälla retroaktivt från 1 april 2007.
De utvecklingsstördas väl r.f. anger i sitt remissvar att ändringsförslaget gällande hemvårdsstöd till adoptivbarn är rättvist eftersom adoptivföräldrar inte kan välja ålder eller bakgrund på sitt barn och eftersom en förälder inte kan veta vad barnet redan varit med om och vilka funktionshinder, såväl synliga som dolda, som ett barn har.
3 mom. har kompletterats så att egna företagare ges rätt till partiellt hemvårdsstöd.
4 mom. har kompletterats med en bestämmelse om barn med särskilda behov. Se närmare i framställningens avsnitt 5 gällande barn med särskilda behov.
Den tidigare sjukförsäkringslagen (FFS 364/1963) har ersatts av (FFS 1224/2004), vilket beaktas i lagtexten. I 5 mom. fastställs faktisk bosättning enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) och lagen om tillämpning av bosättningsbaserad social trygghet (FFS 1993/1573).
Stöd för vård av barn i hemmet bedöms både som en familjeförmån och som en socialförmån enligt EG-rätten. Stöd för vård av barn i hemmet ska enligt gemenskapsrätten beviljas även i de fall där familjen inte uppfyller krav på folkbokföring. Momentet gäller utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller maka vid dennes tillfälliga arbete i annat EU- eller EES-land eller i Schweiz under förutsättning att makens eller makans arbetsgivare har sitt säte i landskapet/Finland och att lönen betalas från Åland/Finland. Med tillfälligt arbete avses arbete på högst två år. Stöd för vård av barn i hemmet ska beviljas om den andra vårdnadshavaren vårdar barnet enligt kraven i landskapslagen om hemvårdsstöd. Grunddel, syskonförhöjning, tvillingförhöjning och tilläggsdel av stöd för vård av barn i hemmet beviljas i enlighet med förordningen om social trygghet. Med make eller maka jämställs person som sammanbor med den sökande under förhållanden som liknar makars.
Se närmare i framställningens avsnitt 4 gällande EU-barn.
3 §. Finansiering. Paragrafen bygger på 3 § i nu gällande lag.
Hemvårdsstöd betalas av kommunen. Finansieringen av det stödet för vård av barn i hemmet är fördelad mellan landskapet och kommunerna, och ingår som en integrerad del i landskapsandelarna för kommunernas verksamhetskostnader i landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården. Här finns ett enhetligt planerings- och bidragssystem för att knyta samman socialvården.
Stöd för vård av barn i hemmet till EU-barn bekostas av landskapet. Kostnadsansvaret för stöd för vård av barn i hemmet till EU-barnen finns på landskapet till den del någon annan stat inte primärt ansvarar för betalandet av förmånen.
Landskapsregeringen föreslås kunna ingå ett uppdragsavtal med kommunerna om att en kommun sköter handläggningen av de EU-barn-ärenden som uppkommer i landskapet. Även landskapet kan sköta handläggningen om avtal inte kan träffas med samtliga kommuner. Förvaltningslagen (2008:9) för Åland gäller för såväl landskaps- som kommunala myndigheter. (Även den medelbara förvaltningen omfattas samt de förvaltningsavtal som myndigheter enligt lag har rätt att ingå omfattas av förvaltningslagen. Enligt 124 § grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros instanser utanför myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för skötseln av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning.)
Kommunerna i landskapet har nu hand om handläggningen av hemvårdsstöd, så där finns kunskap och rutiner för handläggningen. Administrativt sett är det inte rimligt att ingå flera enskilda uppdragsavtal i ett ärende som kostnadsmässigt är litet. Det finns skäl att samla all handläggning av EU-barn-ärenden till en plats. Genom att ansökningarna om stöd för vård av barn i hemmet för EU-barn koncentreras till en plats säkerställs därtill att sakkunskap finns för tillämpningen av förordningen och att beslutsfattandet sker så snabbt som möjligt.
Enligt det planerade uppdragsavtalet ska kommunen sörja för beviljandet och betalandet av stöd för vård av barn i hemmet för EU-barn. Landskapet står för de kostnader som stödet för vård av barn i hemmet för EU-barn och verkställandet föranleder. Landskapet ersätter dessutom kostnader i anslutning till verkställande, kostnader som kommunen har för tillhandahållande av sakkunskap om tillämpningen av stöd för vård av barn i hemmet för EU-barn och kostnader för information till andra kommuner.
I Finland har folkpensionsanstalten i egenskap av verkställande myndighet tillgång till övriga uppgifter om familjeförmåner. När det gäller stöd för hemvård av barn i riket har folkpensionsanstalten i egenskap av den myndighet som verkställer förmånerna även tillgång till de uppgifter som behövs i samordnandet av förmåner. Uppgifter om stöd för vård av barn i hemmet finns i landskapet hos kommunerna. Eftersom verkställande av stöd för vård av barn i hemmet i landskapet sker av kommunerna har folkpensionsanstalten inte tillgång till de uppgifter som behövs i samordnandet av förmåner. Folkpensionsanstalten får på förfrågan uppgifter om utbetalningen av stöd för vård av barn i hemmet av de åländska kommunerna för samordnande av förmåner.
Förvaltningslagen ska tillämpas vid kontakter med FPA som är förbindelseorgan enligt tillämpningsförordningen. Det är inte en direkt fråga om förhållande till utländska makter och stadgandena riktar sig till förvaltningsmyndigheten i landskapet. (jfr. OH 2007/140)
Se närmare i framställningens avsnitt 4 gällande EU-barn.
4 §. Grunddel. Paragrafen bygger på 4 § i nu gällande lag.
För att paragrafen ska komma att omfatta även alla adoptivföräldrar som avses i förslaget till 1 § 1 mom. föreslås en omformulering där tre-årsgränsen ersätts med en referens till de bestämmelser som anger vem som är stödberättigad.
Sjukförsäkringslagen har kompletterats så att det finns möjlighet för småbarnsföräldrar att vara partiellt vårdlediga, 9 kap. 9 §. Vårdnadshavarna kan alternera med skötseln av barnet så att en av dem är partiellt vårdledig medan den andra deltidsarbetar. En överenskommelse om deltidsarbete med arbetsgivarna behövs.
Sjukförsäkringslagen har vidare kompletterats med 9 kap. 10a § om pappamånad (RP 112/2006, FFS 1343/2006).
Enligt 1 kap. 4 § 6 och 7 pp. är dagpenningsförmån sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, föräldradagpenning och specialvårdspenning, samtidigt som föräldradagpenning är moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt partiell föräldrapenning; d.v.s. föräldrapenning är en typ av flera föräldradagpenningar. Rätten till familjeledigheter grundar sig på arbetsavtalslagen och på tjänste- och kollektivavtal.
Faderskapsledigheten är en 1-18 vardagar lång ledighet som är avsedd bara för pappor och kan hållas samtidigt med mammans ledighet, d.v.s. under moderskaps- eller föräldraledigheten. Föräldraledigheten följer på moderskapsledigheten, som är 105 vardagar (c:a fyra mån.). Föräldraledigheten är 158 vardagar (c:a sex mån.) och kan tas ut av en förälder eller delas mellan föräldrarna.
Om pappan bokar upp minst de två sista veckorna av föräldraledigheten får han ytterligare två veckor ledigt. De uppbokade dagarna kan sedan tas ut tillsammans med de extra dagarna. Sammanlagt bildar de pappamånaden, som pappan kan utnyttja när som helst inom 180 vardagar (c:a sju mån.) efter föräldrapenningsperiodens slut. Detta förutsätter att någon av föräldrarna är vårdledig och sköter barnet hemma mellan föräldraledigheten och pappamånaden. Det får inte bli något avbrott mellan föräldraledigheten, vårdledigheten och pappamånaden. Avbrott kan göras i hemvårdsstödet för pappamånad varefter hemvårdsstöd igen betalas.
Ändringarna i sjukförsäkringslagens föräldradagpenningar har beaktats i lagtexten.
Med hänsyn till grundlagen har belopp förts över från förordningsnivå till lagnivå. Beloppet är detsamma som grunddelens belopp per kalendermånad som finns i nu gällande 1 § landskapsförordningen om stöd för vård av barn i hemmet. Även i riket finns dessa bestämmelser på lagnivå.
5 §. Syskonförhöjning. Paragrafen bygger på 5 § i nu gällande lag. En ändring görs in i 1 mom. jämfört med nu gällande lag. Ändringen bygger på definitionen av halvtidsvård i 2 § 2 p. landskapsförordningen (1997:12) om barnomsorg. Landskapsregeringen vill ge en viss flexibilitet i tillämpningen genom att ange medeltalsvärden. Vid kommunal barnomsorg för syskon under i medeltal högst fem timmar i dygnet eller i medeltal högst 25 timmar per vecka betalas syskonförhöjning.
I 2 mom. finns en ny bestämmelse om att syskonförhöjning kan betalas till syskon till barn med närståendevårdare om syskonen uppfyller villkoren i 1 mom. Se närmare i framställningens avsnitt 5 gällande familjer med barn med särskilda behov.
Ändringarna i sjukförsäkringslagens föräldradagpenningar beaktas i lagtexten genom hänvisningar till 4 och 8 §§.
6 §. Tvillingförhöjning. Bestämmelsen är ny.
Vårdnadshavarnas ekonomi påverkas av att de samtidigt får mer än ett barn. En tvillingförhöjning är motiverad för att familjer med tvillingar, trillingar o.s.v. ska få ett stöd för vård av barn i hemmet som sammantaget närmar sig det för familjer med samma antal barn, utan att dessa barn fötts vid samma tillfälle.
I nuvarande 7 § landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet beaktas den förlängda föräldrapenningstiden då flera barn föds vid samma tillfälle. Bestämmelser finns i sjukförsäkringslagens 9 kap. 10 § om förlängd föräldrapenningstid med 60 vardagar för varje barn utöver ett då fler barn föds vid samma tidpunkt. Även om föräldrapenningstiden är längre för tvillingfamiljer förlängs inte därmed tiden för vilken stöd för vård av barn i hemmet kan betalas. Tvillingförhöjning kan betalas tills barnen fyllt tre år. För adopterade tvillingar gäller dock lagförslagets 2 § 2 mom.
Tvillingförhöjningen betalas för varje barn som utöver ett barn föds vid ett tillfälle. Tvillingförhöjningen betalas förutom grunddelen. (Tvillingförhöjningen betalas inte till ett av barnen som fötts samtidigt. För detta barn betalas istället grunddel. Tvillingförhöjningen betalas för varje barn som fötts samtidigt med det barn som grunddelen betalas för.) Tvillingförhöjningen föreslås utgå med 50 procent av den i 4 § 2 mom. avsedda grunddelen, d.v.s. med 195 euro. Därtill betalas syskonförhöjning för familjens övriga barn som fötts vid andra tillfällen.
Efter att tiden utgått för vilken stöd för vård av barn i hemmet kan betalas till tvillingarna, betalas istället en syskonförhöjning för vartdera barnet om familjen fortfarande är berättigad till stöd för vård av barn i hemmet p.g.a. ett nytt barn i familjen.
Om inte tiden har utgått för vilken stöd för vård av barn i hemmet kan betalas till tvillingarna och det kommer ett nytt barn till familjen, kan en grunddel för den ena tvillingen, en tvillingförhöjning för den andra tvillingen och en syskonförhöjning för det nya barnet betalas tills tvillingarna fyllt tre år. Därefter kan grunddel betalas för det nya barnet och syskonförhöjningar för övriga barn.
Ändringarna i sjukförsäkringslagens föräldradagpenningar har beaktats i lagtexten.
7 §. Tilläggsdel. Paragrafen bygger på 6 § i nu gällande lag.
Med hänsyn till grundlagen har belopp förts över från förordningsnivå till lagnivå. Beloppet motsvarar gällande beloppsgräns, avrundat uppåt till närmaste hela euro, vilken familjens skattepliktiga inkomster inte får överskrida för att full tilläggsdel ska beviljas per kalendermånad som finns i nu gällande 2 § landskapsförordningen om stöd för vård av barn i hemmet. Även i riket finns dessa bestämmelser på lagnivå.
Ändringarna i sjukförsäkringslagens föräldradagpenningar har beaktats i lagtexten.
8 §. Särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och partiell föräldrapennings inverkan på syskonförhöjning och tilläggsdel. Paragrafen motsvarar 7 § i nu gällande lag.
Ändringarna i sjukförsäkringslagens föräldradagpenningar har beaktats i lagtexten. I 2 mom. beaktas familjer som fått flera barn vid samma tillfälle, då syskonförhöjning och tilläggsdel kan betalas ut under den förlängda föräldrapenningsperioden.
9 §. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet. Paragrafen bygger på 6a § 1 mom. i nu gällande lag. I paragrafen anges vem som är berättigad till den aktuella stödformen och under vilka förutsättningar stödet kan betalas. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet betalas också under semestermånaderna mellan terminerna. Ändringarna i sjukförsäkringslagens föräldradagpenningar har beaktats i lagtexten.
10 §. Mottagare av hemvårdsstöd. Paragrafen bygger på 8 § i nu gällande lag.
Begreppet stöd för vård av barn i hemmet ersätts med begreppet hemvårdsstöd för att illustrera att bestämmelsen avser alla vårdformer. Samtidigt föreslås för skapande av enhetlighet att hela begreppet partiellt stöd för vård av barn i hemmet används i bestämmelsens 2 mom.
Båda föräldrarna eller vårdnadshavarna har rätt till partiell vårdpenning för samma kalenderperiod, förutsatt att de inte håller i 4 kap. 4 § arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) avsedd partiell vårdledighet samtidigt. För att beakta egna företagare ändras 2 mom. jämfört med nu gällande skrivning. I praktiken innebär förslaget om att egenföretagare kan få partiellt stöd för vård av barn i hemmet att företagarna får bifoga företagets senaste års resultaträkning och balansräkning samt sin senaste års skattedeklaration till sin ansökan om partiell vårdledighet.
Makens eller sambons barn och barn som placerats i familjen omfattas av paragrafen om de bor i samma hushåll. Med att vårdnadshavarna inte kan vara samtidigt kan vara vårdlediga avses att de istället kan vara vårdlediga under olika tider på dygnet, under olika dagar eller olika veckor under samma kalendermånad.
11 §. Betalning av hemvårdsstöd. Paragrafen bygger på 9 § i nu gällande lag. Begreppet stöd som avses i denna lag föreslås ersättas med begreppet hemvårdsstöd för att illustrera att bestämmelsen avser alla vårdformer. Formuleringen stöd beviljas inte för kortare tid än en månad föreslås ersättas med formuleringen stöd betalas per kalendermånad. Den nya formuleringen är hämtad från nu gällande 6a §. Den nya formuleringen kommer att omfatta alla former av hemvårdsstöd. För att formuleringen ska kunna omfatta alla former av hemvårdsstöd hänvisas direkt till förutsättningarna för stöd och inte till barnets ålder. Formuleringen om när stöd upphör klargör att stöd inte betalas kalenderårsvis.
12 §. Undantag gällande utbetalning. Paragrafen bygger på 10 § i nu gällande lag. Begreppet stöd för vård av barn i hemmet ersätts med begreppet hemvårdsstöd för att illustrera att bestämmelsen avser alla vårdformer.
Den tidigare blankettlagen om barnskydd (1977:13) har ersatts av landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, vilket beaktas i lagtexten.
13 §. Rättelse. Paragrafen bygger på 11 § i nu gällande lag.
Närmare bestämmelser om rättelse finns i förvaltningslagen (2008:9) för Åland.
14 §. Återbetalning. Paragrafen bygger på 12 § i nu gällande lag. Länsrätterna ersattes av förvaltningsdomstolar 1 november 1999.
15 §. Preskription av fordran. Bestämmelsen är ny.
16 §. Översändande av handlingar. Paragrafen motsvarar 13 § i nu gällande lag. I förslaget anges att kommunen till vilken mottagaren av stödet har flyttat ska meddelas istället för att socialnämnden i denna kommun ska meddelas. Inom kommunen ska sedan informationen lämnas nämnden eller kommunstyrelsen, som sköter uppgifterna för kommunen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Enligt Fr 19/2006-2007 kan kommunfullmäktige bestämma om en nämnd ska sköta de uppgifter som kommunen tilldelats enligt lag eller om kommunstyrelsen ska sköta uppgifterna. Kravet på särskilda nämnder i en kommun finns inte längre, med undantag för byggnadsnämnderna. Nämnder kan vidare verka i flera kommuner om kommunerna anser att det är ändamålsenligt.
17 §. Personuppgifter. Paragrafen är ny.
18 §. Rätt att få och lämna ut uppgifter. Paragrafen är ny.
19 §. Tystnadsplikt. Paragrafen motsvarar 13a § 1 och 2 mom. i nu gällande lag. Paragrafen har delats upp och flyttats, för att göra lagen tydligare och mer strukturerad.
20 §. Brott mot tystnadsplikt. Paragrafen motsvarar 13a § 3 mom. i nu gällande lag. Paragrafen har delats upp och flyttats, för att göra lagen tydligare och mer strukturerad.
Administrationen för hemvårdsstöd i landskapet sköts sedan tidigare av kommunerna. Kommunala tjänstemän omfattas även av samma bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar som landskapets tjänstemän.
21 §. Förbud mot utmätning av hemvårdsstöd. Paragrafen motsvarar 14 § i nu gällande lag. Begreppet stöd för vård av barn i hemmet ersätts med begreppet hemvårdsstöd för att illustrera att bestämmelsen avser alla vårdformer.
22 §. Besvär. Av tydlighetsskäl tas bestämmelsen även in i lagförslaget. Syftet är att göra lagen mer enhetlig och lättillgänglig.
23 §. Ikraftträdelsebestämmelse. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med självstyrelselagen 20 § 2 mom. föreslås att datumet för ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Bestämmelsen i 2 § 2 mom. om adoptioner föreslås gälla retroaktivt från 1 april 2007.
2 §. Komplettering till listan i blankettlagen med avvikelser från rikslagen.
2g §. Lagtexten har kompletterats med en hänvisning om att syskontillägg enligt hemvårdsstödslagen kan sökas.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om hemvårdsstöd
1 §
Definitioner
I denna lag avses med
hemvårdsstöd stöd för vård av barn i hemmet eller partiellt stöd för vård av barn i hemmet,
stöd för vård av barn i hemmet ekonomiskt stöd som betalas till vårdnadshavare vilket kan bestå av en grunddel, en syskonförhöjning, en tvillingförhöjning och en tilläggsdel, samt med
partiellt stöd för vård av barn i hemmet ekonomiskt stöd som betalas till vårdnadshavare bestående av ett belopp motsvarande 25 procent av grunddelen uträknad enligt 4 § 2 mom.
2 §
Val av vårdform
Vårdnadshavare för barn under tre år som inte utnyttjar kommunal daghemsverksamhet eller sådan daghemsverksamhet som kommunen bekostar har rätt att få stöd för vård av barn i hemmet enligt denna lag. Med daghemsverksamhet avses även verksamhet i fritidshem.
Oberoende av åldersbestämmelserna i 1 mom. har adoptivföräldrar rätt till stöd för vård av barn i hemmet tills det har gått två år från början av den föräldrapenningsperiod som föreskrivs i 9 kap. 12 § sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004), den första betalningsdagen medräknad. Sådan rätt gäller emellertid inte adoptant som avses i 6 § 2 mom. i adoptionslagen (FFS 153/1985).
Vårdnadshavare för barn som är under tre år eller för barn som omfattas av 2 mom. har rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet om vårdnadshavaren är partiellt vårdledig eller är anställd på deltid och arbetstiden med anledning av vården av barnet uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka. Vårdnadshavare som är egna företagare med en arbetstid som med anledning av vården av barnet uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka har rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet för barn som är under tre år eller för barn som omfattas av 2 mom.
Vårdnadshavare har under samma förutsättningar som i 3 mom. rätt till partiellt stöd även när barnet deltar i det första och andra årets undervisning i grundskolan eller motsvarande undervisning och under läsåret innan barnet börjar i läropliktsskola, om barnet som läropliktig deltar i förundervisningen. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt enligt 21 § 3 mom. grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland har vårdnadshavaren under samma förutsättningar rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet till utgången av barnets tredje läsår.
Rätt till stöd för vård av barn i hemmet som avses i denna lag har endast de som faktiskt är bosatta i landskapet.
Situationer där barnet inte vistas i landskapet men där man för barnets del, med stöd av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, har rätt till stöd för vård av barn i hemmet i enlighet med denna lag jämställs med den situationen att barnet faktiskt är bosatt i landskapet.
3 §
Finansiering
Hemvårdsstöd betalas av hemkommunen. På verksamhet som kommun ordnar enligt denna lag tillämpas landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården.
Stöd för vård av barn i hemmet i situationer som avses i 2 § 6 mom. betalas av landskapet. Landskapsregeringen kan ingå uppdragsavtal med en kommun för handläggning och verkställande av utbetalning av stödet enligt 2 § 6 mom.
4 §
Grunddel
Grunddel betalas till vårdnadshavare som avses i 2 § 1 och 2 mom. om barnet inte får av kommunen anordnad barnomsorg enligt 5 § landskapslagen (1997:14) om barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt 24 § landskapslagen om barnomsorg bekostar. Grunddel betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning för faderskapspenningsperioden omedelbart efter föräldrapenningsperioden eller till föräldrapenning eller faderskapspenning med stöd av 9 kap. 10 a § i sjukförsäkringslagen. Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.
Grunddelens belopp är 390 euro per kalendermånad. Om hemvårdsstöd inte betalas för en hel kalendermånad på grund av att den tid som nämns i 1 mom. börjar eller slutar under månaden, utgör stödet 1/25 av detta belopp för varje vardag, för vilken familjen är berättigad till stödet.
5 §
Syskonförhöjning
Syskonförhöjning betalas om vårdnadshavare utöver det barn som berättigar till grunddel har vård om ett eller flera barn under sju år som inte får av kommunen ordnad barnomsorg enligt 5 § landskapslagen om barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt 24 § landskapslagen om barnomsorg bekostar. Syskonförhöjning betalas även för ett barn som fyllt tre men inte sju år och som åtnjuter kommunal barnomsorg i medeltal högst 5 timmar i dygnet eller i medeltal högst 25 timmar per vecka.
Syskonförhöjning betalas till syskon till barn med närståendevårdare om syskonen uppfyller villkoren i 1 mom.
Syskonförhöjningen är för varje barn som berättigar till förhöjning 20 procent av den i 4 § 2 mom. avsedda grunddelen.
6 §
Tvillingförhöjning
Tvillingförhöjning betalas om vårdnadshavare utöver det barn som berättigar till grunddel har vård om ett eller flera barn under tre år, vilka alla är födda samtidigt och som inte erhåller av kommunen anordnad barnomsorg enligt 5 § landskapslagen om barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt 24 § landskapslagen om barnomsorg bekostar. Tvillingförhöjningen betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning för faderskapspenningsperioden omedelbart efter föräldrapenningsperioden eller till föräldrapenning eller faderskapspenning med stöd av 9 kap. 10 a § i sjukförsäkringslagen. Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas förhöjningen först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.
Tvillingförhöjningen är för varje barn som berättigar till förhöjning 50 procent av den i 4 § 2 mom. avsedda grunddelen.
7 §
Tilläggsdel
Tilläggsdel betalas om vårdnadshavaren är berättigad till grunddel enligt 4 § och familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster per kalendermånad inte överstiger gränsen för rätt till tilläggsdel. Då förutsättningarna bedöms för rätt till tilläggsdel under den tid särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning betalas enligt sjukförsäkringslagen, räknas av sistnämnda förmån som skattepliktig inkomst endast den del som överstiger det kalkylerade sammanlagda beloppet av grunddelen och eventuell syskonförhöjning.
Tilläggsdelens fulla belopp är 70 procent av den i 4 § 2 mom. avsedda grunddelen. Det belopp vilket de skattepliktiga inkomsterna inte får överstiga för att full tilläggsdel ska beviljas är 777 euro per kalendermånad. Om de skattepliktiga inkomsterna överstiger det belopp som berättigar till full tilläggsdel, minskas tilläggsdelens maximibelopp med 15 procent av den överstigande delen av de skattepliktiga inkomsterna.
8 §
Särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och partiell föräldrapennings inverkan på syskonförhöjning och tilläggsdel
Syskonförhöjning eller tilläggsdel betalas oberoende av om särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning börjar betalas.
Har föräldrapenningsperioden för familj som ännu inte får syskonförhöjning eller tilläggsdel förlängts på grund av att flera än ett barn har fötts vid samma tidpunkt, betalas syskonförhöjning eller tilläggsdel till familjen under den förlängda föräldrapenningsperioden. Syskonförhöjningen betalas dock under förutsättning att den föräldrapenning som betalas är mindre än det sammanlagda kalkylerade beloppet av grunddelen och syskonförhöjningen av familjens hemvårdsstöd. Som syskonförhöjning betalas skillnaden mellan det kalkylerade hemvårdsstödet och föräldrapenningen. Har familjen fått syskonförhöjning innan föräldrapenningsperioden förlängdes kan förhöjningen betalas enligt tidigare grunder, om detta är förmånligare för familjen.
9 §
Partiellt stöd för vård av barn i hemmet
Partiellt stöd för vård av barn i hemmet betalas till vårdnadshavare som avses i 2 § 3 och 4 mom. Partiellt stöd för vård av barn i hemmet beviljas inte om grunddel betalas enligt 4 § eller under den tid särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning beviljas enligt sjukförsäkringslagen.
10 §
Mottagare av hemvårdsstöd
Hemvårdsstöd betalas på ansökan till den vårdnadshavare som i ansökan angetts som mottagare av stödet, till annan vårdnadshavare som handhar vårdnaden om barnet eller, om särskilda skäl härtill finns, till annan person som sörjer för barnets vård och fostran.
Båda vårdnadshavarna har rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet för samma kalenderperiod, förutsatt att de inte samtidigt håller partiell vårdledighet som anställda i ett tjänste- eller anställningsförhållande eller som egna företagare.
Mottagare av hemvårdsstöd är skyldig att meddela kommunen de förändringar som skett i förutsättningarna för att få stöd.
11 §
Betalning av hemvårdsstöd
Hemvårdsstöd betalas från och med den första vardagen efter att förutsättningar för att få stödet finns.
Stöd betalas per kalendermånad. Tilläggsdel beviljas för högst ett år i sänder. Tilläggsdelen ska dock justeras under året om de sammanlagda skattepliktiga inkomsterna väsentligt har förändrats eller om tilläggsdelen visar sig vara i väsentlig mån felaktig.
Stöd kan betalas retroaktivt, dock högst för de sex månader som närmast föregår tidpunkten för inlämnande av ansökan.
Stöd betalas till dess att förutsättningarna för att få stöd upphör.
12 §
Undantag gällande utbetalning
Hemvårdsstöd betalas inte för barn som under mer än tre månader kontinuerligt vårdas på anstalt eller är i motsvarande vård. Med vård på anstalt eller motsvarande vård avses vård som innefattar uppehälle och som anordnats av kommun eller kommunalförbund på sjukhus eller anstalt eller i familj. I fråga om barn som omhändertagits på sätt som avses i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen upphör utbetalningen av stödet då vården och fostran av barnet har ordnats utom hemmet.
13 §
Rättelse
Om beslut som gäller betalning av hemvårdsstöd eller stödets belopp uppenbarligen grundar sig på felaktiga eller bristfälliga uppgifter av barnets vårdnadshavare kan hemvårdsstödet rättas retroaktivt för högst ett år.
14 §
Återbetalning
Har vårdnadshavare fått mer i hemvårdsstöd än vad han hade varit berättigad till, kan det stöd som betalats utan grund återkrävas. Är det av särskilda skäl inte ändamålsenligt eller skäligt att återkräva det utan grund betalade stödet eller är detta belopp litet, kan kommun helt eller delvis avstå från sådana åtgärder.
Om hemvårdsstöd som betalats till för stort belopp inte kan kvittas mot de följande betalningsraterna av hemvårdsstödet eller om det trots anfordran inte återbetalas, kan Ålands förvaltningsdomstol på framställning av kommunen ålägga mottagaren av hemvårdsstödet att till kommunen återbetala det hemvårdsstöd som betalats till för stort belopp.
15 §
Preskription av fordran
En fordran på återbetalning av hemvårdsstöd som betalts utan grund preskriberas fem år efter det att den betalats om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 §§ lagen om preskription av skulder (FFS 2003/728). Från avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.
16 §
Översändande av handlingar
Då kommun får uppgift om att person, till vilken kommunen betalar hemvårdsstöd, har flyttat till annan kommun ska kommunen meddela detta till den kommun till vilken mottagaren av stödet har flyttat samt översända de beslut och handlingar som gäller beviljandet av hemvårdsstöd.
17 §
Personuppgifter
Om hur registeransvarig registrerar personuppgifter gäller landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.
18 §
Rätt att få och lämna ut uppgifter
På utlämnande och hemlighållande av uppgifter tillämpas landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet, om inte annat följer av denna lag.
Landskapsregeringen har utan hinder av bestämmelserna om hemlighållande av handlingar och utan ersättning rätt att av andra myndigheter få de uppgifter som är nödvändiga för att verkställa och utveckla uppgifter enligt denna lag.
19 §
Tystnadsplikt
Den som handhar uppgifter enligt denna lag får inte informera en utomstående om vad han på grund av sin ställning eller sin uppgift har fått veta om en enskilds eller en familjs personliga eller ekonomiska omständigheter.
Vad sin stadgas i 1 mom. hindrar inte att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.
20 §
Brott mot tystnadsplikt
Den som bryter mot bestämmelsen i 19 § om tystnadsplikt ska dömas för brott mot tystnadsplikt enligt landskapslagen om hemvårdsstöd till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att anse som grovt dömes dock till böter eller fängelse i högst ett år.
21 §
Förbud mot utmätning av hemvårdsstöd
I denna lag avsett hemvårdsstöd får inte utmätas.
22 §
Besvär
Om besvär stadgas med stöd av landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård i socialvårdslagen (FFS 710/1982) 7 kap.
23 §
Ikraftträdelsebestämmelse
Denna lag träder i kraft den .
Hemvårdsstöd som avses i lagens 2 § 2 mom. kan sökas retroaktivt från den 1 april 2007.
Stöd för vård av barn i hemmet som avses i lagens 2 § 6 mom. kan sökas retroaktivt enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet och landskapsförordningen (1997:13) om stöd för vård av barn i hemmet.
2.
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 2 § landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, sådan paragrafen lyder i landskapslagarna 2003/79, 2007/102 och 2007/128, en ny punkt 7 och till 2g §, sådan den lyder i landskapslagen 2007/111, en ny punkt 3 som följer:
2 §
Socialvårdslagens bestämmelser gäller i landskapet med följande avvikelser:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7) Hänvisningen i lagens 45 § 3 mom. till rikets förvaltningslag (FFS 434/2003) ska i landskapet avse förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.
2g §
Bestämmelserna i lagen om stöd för närståendevård gäller i landskapet med följande avvikelser:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3). Syskontillägg enligt 5 § landskapslagen ( : ) om hemvårdsstöd betalas då en vårdnadshavare är närståendevårdare till ett barn och samtidigt vårdar syskon till barnet och paragrafens villkor är uppfyllda.
Denna lag träder i kraft den .
|
Mariehamn den 30 oktober 2008 |
|
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Katrin Sjögren |
Antal mottagare av hemvårdsstöd under året.
|
|
2005 |
2006 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
Källa: ÅSUB
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 3/2008-2009
[1]http://www.europarl.europa.eu/oeil/FindByProcnum.do?lang=2&procnum=COD/2006/0006 och http://www.europarl.europa.eu/oeil/FindByProcnum.do?lang=2&procnum=COD/2006/0008.
[2]För samordning av systemen för social trygghet i Europeiska gemenskapernas medlemsstater finns rådets förordning (EEG, EURATOM, EKSG) nr 259/68 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän.
[3] Se Fr 25/2006-2007 om komplettering av blankettlagen om socialvård med lagstiftning om närstående vård avsnitt 5. om lagstiftningsbehörighet och i Smu bet 8/2006-2007 under rubriken lagstiftningsbehörighet.
[4] Social- och miljöavdelningen, protokoll 34, 4.9.2007., Nr 71
