|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 9/2004-2005 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2005-03-17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ändring av landskapslag om avbytarverksamhet för lantbrukare
Landskapsregeringen föreslår att landskapslag om avbytarverksamhet för lantbrukare ändras så att semesterledigheten, i fortsättningen kallad årsledigheten, för de lantbrukare som anlitar landskapets avbytarservice kopplas till lantbruket i stället för till lantbrukarna vilket betyder att gårdens samtliga avbytarhjälpsberättigade lantbrukare skall ta ut sin årsledighet samtidigt.
Vidare föreslås en utökning av antalet lediga dagar från 31 till 33 för lantbruk med 12 eller fler djurenheter, ett joursystem för landskapsanställda avbytare för att säkra tillgången på vikarier året om samt tid för instruktion av avbytaren inkluderad i årsledigheten.
INNEHÅLL
2. Förslagets ekonomiska, organisatoriska, jämställdhets- och miljömässiga verkningar
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för lantbrukare
Den åländska avbytarlagen är baserad på rikets lag om avbytarservice för lantbruksföretagare (FFS 1231/1996). I korthet ger den djurhållande lantbrukare rätt till avbytare för semester och för vikariehjälp vid sjukdom, moderskapsledighet, utbildning och liknande. Vikariehjälpen har även lantbrukare med enbart växtodling rätt till. Semesterledigheten är gratis men för vikariehjälpen tas en liten avgift ut som står i relation till storleken på lantbrukarens LFÖPL-inkomst. Därutöver finns möjligheten att köpa avbytarhjälp i ytterligare 12 dagar per år för 5,05 €/timme - kallad veckoledighet, en möjlighet som begränsas av bristen på avbytare.
En lantbrukare med 4-9,99 djurenheter (de) har idag rätt till 24 dagars avbytarhjälp per år för semester. Är det två företagare på gården måste de ta ut ledigheten samtidigt. En lantbrukaren som är ensam företagare på en gård med minst 10 de har rätt till 31 dagars avbytarhjälp. Även på gårdar med minst 10 de som brukas av två eller flera lantbrukare kan lantbrukarna välja 31 dagar semester per år under förutsättning att de tar ut semestern samtidigt och djurhållningen kan skötas av en avbytare.
Under 2002 tillsatte Ålands landskapsstyrelse en arbetsgrupp för att utreda möjligheten att förändra avbytarverksamheten på Åland till ett system med gårdsvis tilldelad semesterrätt. Bakgrunden till att förslaget om att övergå till gårdsvis semester väcktes var att man såg en möjlighet att förbättra utnyttjandet av avbytarens arbetstid och eventuellt även höja statusen på avbytaryrket samt ett visst missbruk av det befintliga systemet som leder till orättvisor mellan gårdar och mellan avbytare. Utgångsläget för utredningen var att eventuella förändringar inte skulle kosta landskapet mer än dagens system. Ett förslag lades fram som i korthet innehöll följande ändringar:
Hösten 2003 fick den ledande lantbruksavbytaren Cecilia Persson som även varit sekreterare i arbetsgruppen i uppdrag att utveckla arbetsgruppens förslag samt utreda vilka möjligheter som skulle kunna finnas att minska kostnaderna för avbytarverksamheten med en fortsatt hög service- och kvalitetsnivå. Man ville speciellt undersöka möjligheten att finna andra huvudmän för hela eller delar av verksamheten, möjligheten att privatisera verksamheten och möjligheten att införa delvis självfinansiering av avbytarverksamheten.
Cecilia Perssons utredning bestod av två förslag; gårdsvis årsledighet med landskapsanställda avbytare och gårdsvis årsledighet med enbart privata avbytare. I februari 2004 beslutade landskapsstyrelsen att man skall genomföra förslaget med gårdsvis årsledighet med landskapsanställda avbytare.
Dagens avbytarsystem
Dagens avbytarsystem innebär som sagt att lantbrukare på gårdar med 4-9,99 djurenheter har rätt till 24 dagar semester per lantbrukare och år. Semestern måste tas ut samtidigt om djuren kan skötas av en avbytare. Lantbrukare som ensamma sköter gårdar med minst 10 djurenheter får idag avbytarservice i 31 dagar per år. Även på gårdar med minst 10 de som drivs av flera semesterberättigade lantbrukare kan lantbrukarna få avbytarservice i 31 dagar om de väljer att ta ut ledigheten samtidigt och under förutsättning att djurhållningen kan skötas av en avbytare.
Det åländska jordbruket är fortfarande ganska småskaligt. Det är vanligt att två lantbrukare arbetar med djuren på gårdar som inte har mer än tjugo mjölkkor. Varje arbetspass i ladugården tar då inte mer än högst två timmar och det är fullt möjligt för en avbytare att själv sköta hela djurhållningen på gården. Detta utnyttjas på vissa lantbruk där man låter avbytaren sköta båda lantbrukarna avlösning fast det bara är den ena som ska ha ledigt. Vissa avbytare går med på detta för att de föredrar att arbeta ensamma, andra kan känna sig pressade att ställa upp medan andra säger ifrån. Detta leder till att en del lantbrukare kan vara lediga i 48 dagar, andra i 31 dagar och en del i 24 dagar.
Den landskapsanställde avbytarens arbetstid ligger i snitt på 4,9 timmar om dagen. Detta beror på att avbytaren bara skall sköta djuren, inte arbeta med andra sysslor som att t.ex. köra traktor, tvätta ladugården eller klippa kor. Dessutom är det svårt att kombinera avbytaryrket med andra arbetsuppgifter för landskapets räkning. Den korta arbetstiden fungerat också som en löneförmån, lönen är liten men lönen per arbetad timme blir högre.
Att rekrytera kompetent personal till avbytarverksamheten har varit svårt och personalomsättningen är hög.
Gårdsvis årsledighet med landskapsanställda avbytare
Förslaget är att landskapet går över till ett avbytarsystem med gårdsvis årsledighet, vilket är ett rättvisare och ut administrativ synpunkt ett enklare system än dagens. För de gårdar som har en besättning på 12 eller fler djurenheter får lantbrukarna rätt till 33 dagar ledigt per år. Av budgetskäl har arbetsgruppens förslag på 35 dagar och 10 djurenheter ändrats till 33 dagar och 12 djurenheter. För gårdar med 4-under 10 djurenheter blir det ingen skillnad mot idag. De föreslås ha kvar 24 dagars årsledighet. För de gårdar som har 10-under 12 djurenheter sker däremot en försämring. Dessa gårdar, idag fem stycken, har idag rätt till 31 dagars semester men kommer med det nya avbytarsystemet att förlora sju lediga dagar per år på grund av att gränsen för att få 33 dagars semester höjs till 12 djurenheter istället för 10. Detta överensstämmer med timnormen där indelningen är 4-12 djurenheter, därefter 12-18 djurenheter osv.
En nackdel för somliga kan vara att samtliga lantbrukare med rätt till avbytarhjälp på en gård måste ta ut sin årsledighet samtidigt. Effektiviteten i avbytarsystemet skulle dock öka då en avbytare ensam kan sköta djuren på en gård som brukas av två företagare. I dagsläget och inom en överskådlig framtid bedöms detta vara fallet på flertalet av gårdarna. Detta är möjligt på grund av att avbytaren endast sköter djuren och inte alla andra arbetsuppgifter som finns på ett jordbruk. Antalet lediga dagar per lantbrukare skulle på detta vis öka utan att kostnaderna för avbytarsystemet skulle stiga. Vilka inbesparingar detta kan leda till i form av minskning av antalet sjukskrivningar och därmed minskat behov av vikariehjälp är svårt att bedöma. I den mån det finns gårdar som inte kan skötas av en ensam avbytare kommer landskapet att administrera avbytarverksamheten så att djurhållningen skall kunna skötas på ett riktigt sätt under lantbrukarnas ledighet.
Förändringen ställer högre krav på avbytarens kompetens och lägger en större ansvarsbörda på avbytaren. Avbytarnas löner bör ses över. Avbytarnas löner följer idag det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet i Finland. Avbytarlagstiftningen på Åland har hittills också haft en god överensstämmelse med riket i övrigt.
Fördelarna med gårdsvis årsledighet
En övergång till gårdsvis årsledighet skulle främst ha fem fördelar:
· Kontrollen av om båda företagarna arbetar 20 timmar per vecka med djuren försvinner.
· Problemet att flera lantbrukare utnyttjar avbytarhjälpen fast bara en av företagarna tar ledigt försvinner vid gårdsvis ledighet.
· Ett bättre utnyttjande av avbytarnas arbetsdag.
· Samma antal lediga dagar för gårdar i samma storleksklass.
· En möjlighet att ge bönderna flera lediga dagar med en oförändrad budget. Detta förutsätter dock att antalet gårdar med två företagare och mindre till medelstora besättningar inte minskar för mycket. Då kan systemet med gårdsvis semester istället ge en dyrare lantbrukssemester jämfört med om dagens system behålls.
Jour
Tillgången till avbytare har en väldigt viktig djurskyddsfunktion. Utan säker tillgång till avbytare som kan hoppa in och ersätta lantbrukaren vid dennes sjukdom, moderskapsledighet och dylikt omöjliggörs en seriös djurhållning. Den nuvarande lagstiftningen ger en lantbrukare rätt till vikariehjälp vid sjukdom. Olika modeller för att lösa detta har utretts genom åren, med beredskap i hemmet, beordrad övertid etc., som alla har konstaterats vara för dyra för att vara genomförbara. Med det föreslagna systemet skulle fyra dagar om året av lantbrukarens ledighet ”öronmärkas” som jourdagar. Med det menas att lantbrukaren får ledigt från djurskötseln men att ledigheten avbryts om det uppstår ett akut behov av sjukvikarie på någon annan gård. Lantbrukaren kan därför inte resa bort under dessa dagar utan måste vara beredd att med kort varsel återta djurskötseln. Resterande ledighet får i sådana fall tas ut vid ett senare tillfälle. Förslaget berör inte gårdar med privat avbytare. Ett joursystem ställer stora krav på den ledande lantbruksavbytarens planering av ledigheterna så att det alltid finns en avbytare tillgänglig året om.
Årsledighet
Ordet semester upplevs som missvisande eftersom det gärna sammanblandas med arbetstagares semester. Arbetstagare arbetar dock som bekant 5 dagar i veckan medan en lantbrukares djur kräver skötsel och tillsyn 7 dagar i veckan, 52 veckor om året. Den beviljade ledigheten skall alltså ses mot bakgrund av detta, det är 33 dagar av 365 som lantbrukaren är ledig och arbetsgruppen anser därför att årsledighet skulle vara ett mer rättvisande namn.
Privat avbytning
Av statistiken över avbytningen framgår att ungefär en tredjedel av gårdarna väljer att anlita privata avbytare. Denna avbytningsform är billigare för landskapet. Den står för 33 % av semesterdagarna men bara 17 % av budgeten för årsledigheten. Den privata avbytaren är oftast en nära anhörig till lantbrukaren, barn eller förälder. Av gårdar med mjölkkor har bara 18 % valt privat avbytning och av det kan man dra slutsatsen att arbetsmässigt och kompetensmässigt mer krävande gårdar har svårare att ordna privat avbytning.
Det är angeläget att båda avbytningsformerna behålls. Om de gårdar som har möjlighet att välja privat avbytare gör det minskar det kostnaderna för landskapet. För övriga gårdar ger de landskapsanställda avbytarna en möjlighet till ledighet. För att vikariehjälpen ska fungera krävs dock en viss volym på den landskapsanställda avbytningen.
För att stimulera lantbrukarna att fortsätta välja privata avbytare föreslås att en ändring samtidigt görs i landskapsförordningen om avbytarverksamhet till lantbrukare (1998/58) så att ersättningen till privata avbytare alltid är densamma som de landskapsanställda avbytarnas grundlön. Ersättningen för privata avbytare maximeras till en full arbetsdag för en avbytare, dvs. 7,5 timmar per dag.
Veckoledighet
Veckoledighet är ett begrepp som innebär att lantbrukaren har möjlighet att köpa ytterligare avbytardagar. Veckoledigheten beviljas bara då landskapet har lediga lantbruksavbytare så med den brist på avbytare som förelegat de senaste åren har veckoledigheten haft en blygsam omfattning. I linje med ändringen till gårdsvis årsledighet föreslås även att veckoledigheten beviljas per gård. Omfattningen ändras från 12 dagar per företagare (dvs. 24 dagar per gård vid 2 företagare på gården) till 15 dagar per gård.
Visning
En praxis med visningsgång har hittills funnits vid de tillfällen då avbytaren ensam ska ha hand om djurskötseln på en gård. Vid första arbetspasset bör ju lantbrukaren närvara för att instruera om rutinerna på gården. Detta har då räknats utanför de beviljade semesterdagarna. Vid en övergång till gårdsvis semester skulle antalet visningsgånger nästan fördubblas. För att denna kostnad inte skall spräcka budgeten föreslås att tiden som behövs för instruktion inkluderas i ledigheten.
2. Förslagets ekonomiska, organisatoriska, jämställdhets- och miljömässiga verkningar
Dagens avbytarsystem kostade 2004 811.000 €. För 2005 har budgeten för gårdsvis ledighet klubbats till 711.000 €.
Förslaget har inga organisatoriska, jämställdhets- eller miljömässiga verkningar.
Förslaget har skickats på remiss till Ålands producentförbund och till FOA-Åland. I den framställning som skickades på remiss föreslogs att lagändringen skulle träda i kraft den 1 juli 2005. Ålands producentförbund uppgav i sitt remissvar att ändringen till gårdsvis ledighet leder till så många nya uppgifter för avbytarna att många måste vidareutbilda sig för att klara arbetet efter en lagändring. Dessutom kan det finnas åtgärder som måste göras på gårdarna för att det nya systemet skall kunna tillämpas. Av dessa anledningar anser Ålands producentförbund att lagen inte bör träda ikraft förrän tidigast den 1 januari 2006.
Landskapsregeringen har tagit till sig synpunkterna i remissvaren och kommer, i samråd med lantbrukarna, att erbjuda de landskapsanställda lantbruksavbytarna individuellt anpassade utbildningstillfällen på de gårdar där avbytarna i huvudsak kommer att tjänstgöra. Dessutom kommer det vid behov att anordnas mer allmänna utbildningstillfällen under året med målsättningen att höja avbytarnas allmänna kompetens. Landskapsregeringen har därför ändrat förslaget så att lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. På grund av att det finns vakanser bland landskapets lantbruksavbytare som inte har tillsats kommer budgeten för 2005 att hålla även om introduceringen av gårdsvis årsledighet skjuts fram i sex månader. Konsekvenserna blir dock att landskapet kanske inte kommer att kunna erbjuda lantbrukarna avbytarhjälp för hela deras lagstadgade ledighet under 2005. Återstående ledighet kommer att överflyttas till det nya systemet och ges då det nya systemet trätt i kraft.
Benämningen semester har utgått och istället används benämningen årsledighet av skäl som redogjorts för i den allmänna motiveringen.
1 § Lagens syfte. Ändringen är språklig. Paragrafrubriken har ändrats för att stämma överens med innehållet i paragrafen.
2 § Definitioner. Definitionen på husdjursenhet har utökats med strutsar. En djurenhet består av 15 strutsar.
3 § Rätt till årsledighet, vikariehjälp och veckoledighet: Ändringarna beror på en ändring i lagen om pension för lantbruksföretagare (FFS 467/1969). Dessutom har ett tidigare gällande krav på att lantbrukaren skall arbeta minst 20 timmar per vecka med kreatursskötsel tagits bort. Regeln är svår att kontrollera och är fientlig mot ny arbetsbesparande teknik. Kravet på minst fyra husdjursenheter räcker som kriterium för vilka gårdar som är berättigade till avbytarhjälp.
9 § Gårdsvis årsledighet. Systemet med gårdsvis årsledighet innebär att de lantbrukare som har rätt till avbytarhjälp på gården skall ta ut sin ledighet samtidigt. Antalet lediga dagar beror på hur många husdjursenheter gården har. Ett lantbruk som har minst fyra men mindre än tolv husdjursenheter har rätt till avbytarhjälp i 24 dagar per kalenderår för lantbrukarens årsledighet och lantbruk med tolv eller fler husdjursenheter har rätt till lantbruksavbytare i 33 dagar per kalenderår. Antalet lediga dagar har beräknats utifrån givna budgetramar.
Kravet att en av gårdens lantbrukare skall närvara under lantbruksavbytarens första arbetspass för att instruera lantbruksavbytaren om rutinerna på gården gäller när lantbrukaren anlitar landskapets lantbruksavbytare och finns där såväl av djurskydds- som av ekonomiska skäl.
För lantbruk som anlitar landskapsanställda lantbruksavbytare är fyra av lantbrukets årsledighetsdagar jourdagar. Under dessa dagar måste en lantbrukare finnas tillgänglig på gården för att kunna ta över skötseln av djuren om lantbruksavbytaren, i händelse av sjukdom eller annan akut orsak på någon annan gård, måste avbryta avbytarverksamheten. Jourdagarna skall läggas i början och/eller i slutet av årsledighetsperioden om inte lantbrukaren har andra önskemål som kan tillgodoses av den ledande lantbruksavbytaren.
Bestämmelserna om ansökan av årsledighet har flyttats till 11 §.
11 § Ansökan om årsledighet. Paragrafen har det innehåll som tidigare fanns i 9 och 11 §§ och innehåller en uppräkning över vilka uppgifter som lantbrukaren skall lämna vid ledighetsansökan samt följderna av en för sent inlämnad ansökan.
12 § Bestämmande av tiden för ledigheten. Eftersom landskapet har bestämt att en lantbrukare som uppfyller kraven i lagen har rätt att få avbytarhjälp för årsledighet i ett visst antal dagar per år så har en mening som friskriver landskapet tagits bort. Fortfarande finns regeln kvar som gör det möjligt för landskapet att bestämma när under året avbytarhjälpen kan ges.
14, 19, 20, 21 och 22 §§. Eftersom semesternämndens sekreterare och den ledande lantbruksavbytaren är samma person och det är den ledande lantbruksavbytaren som fattar besluten i den löpande verksamheten, inte semesternämnden så föreslås att termen semesternämndens sekreterare ändras till den ledande lantbruksavbytaren.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A
G
om ändring av landskapslagen om avbytarverksamhet för
lantbrukare
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs kapitelrubriken till 2 kap, 4-7 §§, 9a §, 13 § och 16 § 1 mom. i landskapslagen (1998:57) om avbytarverksamhet för lantbrukare samt
ändras 1 §, 2 § 4 punkten, 3 § 1, 3 och 4 mom., 9, 11 och 12 §§, 14 § 1 mom., 18 - 21 §§, 22 § 1 mom., av dessa lagrum 9 och 12 §§ sådana de lyder i landskapslagen 2003/86 som följer:
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att trygga lantbrukares rätt till årsledighet, veckoledighet och vikariehjälp.
En lantbrukares avbytarhjälp ordnas genom landskapsanställda lantbruksavbytare eller genom att landskapsregeringen helt eller delvis ersätter lantbrukaren för dennes lönekostnader för en av lantbrukaren anställd lantbruksavbytare.
Landskapsregeringen betalar också ersättning för avbytarverksamhet till privata avbytarföretag enligt bestämmelserna i 17 § och bestämmelser meddelade i landskapsförordning.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) husdjursenhet olika grupper av djur som i daglig skötsel kräver en likvärdig arbetsinsats av lantbrukaren. En husdjursenhet består av
a) en mjölkko,
b) tre dikor eller fyra andra nötkreatur,
c) tre hästar,
d) tre suggor inklusive smågrisar eller 35 andra svin,
e) fyra getter över sex månader,
f) tio får över sex månader,
g) 15 strutsar eller
h) 200 höns eller 2000 broilrar.
3 §
Rätt till årsledighet, vikariehjälp och veckoledighet
Rätt till förmånerna i denna lag har en lantbrukare från och med månaden efter sin 18-årsdag till och med det kalenderår lantbrukaren går i ålderspension och en lantbrukare i åldern 15-18 år som i fråga om andra villkor än åldern uppfyller villkoren för erhållande av försäkring för minimipensionsskydd enligt lagen om pension för lantbruksföretagare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rätt till årsledighet och veckoledighet har en lantbrukare som arbetar med kreatursskötsel som under den ansökta ledigheten omfattar minst fyra husdjursenheter.
Rätt till vikariehjälp har en lantbrukare som av en i landskapsförordning bestämd tillfällig orsak inte har möjlighet att utan vikariehjälp sköta de nödvändiga arbeten som hör till den dagliga skötseln av lantbruket. En lantbrukare som har gått i ålderspension har rätt till vikariehjälp endast om det konstaterade behovet av vikariehjälp har uppkommit innan pensionsdagen, såvida inte landskapsregeringen av särskilda generationsväxlingsskäl beslutar annat. Under de sex månader som följer efter ålderspensionsdagen har lantbrukaren endast rätt till vikariehjälp under 60 dagar.
9 §
Gårdsvis årsledighet
Ett lantbruk som har minst fyra men mindre än tolv husdjursenheter har rätt att under ett kalenderår få lantbruksavbytare i 24 dagar för lantbrukarens årsledighet.
Ett lantbruk som har minst tolv husdjursenheter har rätt till lantbruksavbytare i 33 dagar per kalenderår för lantbrukarens årsledighet.
På lantbruk som drivs av två eller flera lantbrukare som har rätt till årsledighet skall ledigheten tas ut samtidigt.
Under lantbruksavbytarens första arbetspass skall en av gårdens lantbrukare närvara för att instruera lantbruksavbytaren om rutinerna på gården. Detta arbetspass räknas in i årsledigheten.
För lantbruk som anlitar landskapsanställda lantbruksavbytare är fyra av lantbrukets årsledighetsdagar jourdagar. Under dessa dagar måste en lantbrukare finnas tillgänglig på gården för att kunna ta över skötseln av djuren om lantbruksavbytaren, i händelse av sjukdom eller annan akut orsak på någon annan gård, måste avbryta avbytarverksamheten. Jourdagarna skall läggas i början och/eller i slutet av årsledighetsperioden om inte lantbrukaren har andra önskemål som kan tillgodoses av den ledande lantbruksavbytaren.
11 §
Ansökan om årsledighet
Ansökan om årsledighet görs skriftligen på en blankett som finns att hämta hos den ledande lantbruksavbytaren. Blanketten skall ha inkommit till den ledande lantbruksavbytaren senast den 31 januari under det år ledigheten önskas, dock inte senare än 14 dagar före den ansökta årsledighetens början. En för sent inlämnad ansökan leder till att lantbruket förlorar rätten till årsledighet med en dag per påbörjad vecka efter den sista inlämningsdagen. Har ansökan inte inkommit till den ledande lantbruksavbytaren senast den första vardagen i mars förlorar lantbruket rätten till lantbruksavbytare för årsledighet under kalenderåret. Lantbrukaren har dock rätt att komplettera eller ändra sin ansökan fram till 14 dagar innan ledighetens början.
Lantbrukaren skall i ansökan om årsledighet uppge om denne vill utnyttja landskapets avbytarverksamhet, ett privat avbytarföretag eller anställa en egen lantbruksavbytare.
Lantbrukaren skall även lämna uppgift om
1) antal och slag av husdjur,
2) mekaniseringsgraden på gården och
3) andra särskilda omständigheter som kan ha betydelse för skötseln av lantbruket samt i övrigt lämna den information som den ledande lantbruksavbytaren begär.
12 §
Bestämmande av tiden för ledigheten
En lantbrukare skall om möjligt förlägga sin årsledighet eller veckoledighet till en tidpunkt då stora säsongbetonade eller för lantbrukets ekonomiska ställning viktiga arbetsuppgifter inte behöver utföras.
Beslut om beviljande av årsledighet eller veckoledighet skall fattas och meddelas lantbrukaren i god tid innan den ansökta ledigheten börjar.
Kan den ledande lantbruksavbytaren inte erbjuda lantbrukaren en lantbruksavbytare under den tid lantbrukaren önskar skall lantbrukaren ges besked om när lediga lantbruksavbytare finns och beredas tillfälle att ändra tiden för årsledigheten eller veckoledigheten. Finns det inga lediga lantbruksavbytare att tillgå har lantbrukaren rätt att välja mellan att få resterande årsledighetsdagar flyttade till nästa år eller att få ersättning motsvarande ersättningen för en privat lantbruksavbytare.
Om lantbrukaren utan godtagbara skäl vägrar ta ut årsledigheten eller veckoledigheten eller en del därav då den ledande lantbruksavbytaren har anvisat en lantbruksavbytare går lantbrukaren till denna del miste om sin rätt till den sökta avbytartjänsten. Detsamma gäller om lantbrukaren utan godtagbar orsak vägrar ta emot den lantbruksavbytare som reserverats för dennes räkning.
Om lantbrukaren på grund av sjukdom eller av annan godtagbar orsak inte kan ta årsledighet under den tid då lantbruksavbytare reserverats för dennes räkning, kan hela eller delar av årets årsledighet framskjutas till en senare tidpunkt under året eller sparas till det därpå följande året.
14 §
Vikariehjälp
Begäran om vikariehjälp görs hos den ledande lantbruksavbytaren. Både lantbrukare som bedriver kreatursskötsel och lantbrukare som endast har växtodlingar har rätt till vikariehjälp. Den ledande lantbruksavbytaren uppskattar storleken av den totala arbetstiden på lantbruket och den arbetstid som åtgår för den frånvarande lantbrukarens arbetsuppgifter. Vikariehjälp beviljas endast om det inte finns någon annan inom lantbruket som har möjlighet att sköta den frånvarande lantbrukarens arbetsuppgifter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
18 §
Landskapsregeringens rätt till information
Landskapsregeringen har rätt att av skatte- och andra myndigheter erhålla erforderliga uppgifter och utredningar för verkställigheten av denna lag.
19 §
Andra uppgifter för landskapsanställda lantbruksavbytare
På ansökan av en lantbrukare eller enligt särskilt avtal med sammanslutning av lantbrukare kan den ledande lantbruksavbytaren anvisa landskapsanställda lantbruksavbytare även för andra än i denna lag avsedda uppgifter mot en ersättning som motsvarar de faktiska lönekostnader som landskapsregeringen har för lantbruksavbytaren.
20 §
Ersättningsanspråk
En lantbrukare som anser sig ha lidit ekonomisk skada på grund av arbete som en av landskapsregeringens lantbruksavbytare har utfört eller försummat kan skriftligen yrka på ersättning hos den ledande lantbruksavbytaren. I yrkandet, som skall ha inkommit till den ledande lantbruksavbytaren senast 30 dagar från det att lantbrukaren fick kännedom om skadan, skall omständigheterna kring skadan och storleken på den ekonomiska förlust som lantbrukaren lidit anges.
21 §
Rättelseyrkande
En lantbrukare som är missnöjd med ett beslut som den ledande lantbruksavbytaren har fattat kan inom 14 dagar från delgivningen av beslutet skriftligen begära rättelse hos den ledande lantbruksavbytaren. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för den ledande lantbruksavbytarens prövning, skall anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på.
22 §
Sökande av ändring
Beslut som den ledande lantbruksavbytaren har fattat med stöd av 21 § får överklagas till Ålands förvaltningsdomstol. Överklagandet skall ha inkommit till domstolen inom 30 dagar från delgivningen av beslutet. Fortsatta besvär till högsta förvaltningsdomstolen är möjliga endast när det gäller beslut som avser återbetalning av felaktigt utnyttjad avbytarverksamhet som avses i 15 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
|
Mariehamn den 17 mars 2005 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Jörgen Strand |
