Bilaga 2; utkast till ändring av LF om förpackningar och förpackningsavfall
· Landskapsstyrelsens framställning nr 14/2003-2004
L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om ändring av landskapsförordningen om förpackningar och förpackningsavfall
Med stöd av 38 och 38a §§ landskapslagen om renhållning (3/1981), sådan den lyder i lag (91/1998)
upphävs 7 § i landskapsförordningen om förpackningar och förpackningsavfall av den 29 september 1998,
ändras förordningens 3 §, 5 §, 6 § 4 mom. och 16 § 1 mom., varav 6 § 4 mom. sådant det lyder i landskapsförordningen den 29 januari 2004 (4/2004)
fogas till förordningen en ny 3a §, till 9 § ett nytt 2 mom. samt en ny bilaga 1, varvid nuvarande bilaga blir bilaga 2 samt
ersätts i förordningen ordet ”förpackare” i olika böjningsformer med ”producent” i motsvarande former som följer:
3a §
Definitioner
I denna förordning använda begrepp skall ha den betydelse som anges i denna paragraf.
Förpackningsavfall är förpackningar och förpackningsmaterial som innehavaren tagit ur bruk, avser att ta ur bruk eller är skyldig att göra det. Som sådant avfall anses dock inte restprodukter från produktion.
Förebyggande är begränsning av mängden förpackningar och förpackningsavfall och begränsning av den skada och fara för miljö och människors hälsa som dessa förorsakar under hela sin livscykel. Förebyggande sker särskilt genom utveckling av produkter och tekniker som är renare för miljön.
Hantering av förpackningsavfall är insamling, förvaring, transport, återvinning och slutligt omhändertagande av förpackningsavfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet.
Återanvändning är varje förfarande varigenom förpackningar som är utformade för att användas på nytt minst ett visst antal gånger återfylls eller återanvänds i samma syfte som de är utformade för. Återanvändningen skall ske med eller utan stöd av de hjälpprodukter som finns på marknaden och som möjliggör återfyllning av förpackningen. Återanvända förpackningar blir förpackningsavfall när de inte längre kan återanvändas.
Återvinning är verksamhet i syfte att ta tillvara material och energi som ingår i avfallet som avses i Ålands landskapsstyrelses beslut om avfall och farligt avfall samt förfaranden för återvinning och slutligt omhändertagande (92/98).
Materialutnyttjande är en upparbetning i en produktionsprocess av avfallsmaterialet till det ursprungliga ändamålet eller till andra ändamål. I begreppet ingår biologisk behandling, men inte energiutvinning.
Energiutvinning är användning av brännbart förpackningsavfall för att generera energi genom direkt förbränning. Vid förbränningen kan värmen utnyttjas med eller utan hjälp av annat avfall.
Biologisk behandling är aerob (syrekrävande) eller anaerob (icke syrekrävande) behandling av de biologiskt nedbrytbara delarna av förpackningsavfallet med hjälp av mikroorganismer under kontrollerade förhållanden, varvid stabiliserade organiska restprodukter eller metan produceras. Deponering av avfallet skall inte betraktas som en biologisk behandling.
Slutligt omhändertagande är verksamhet i syfte att oskadliggöra avfallet eller slutdeponera det på det sätt som närmare föreskrivs i Ålands landskapsstyrelses beslut om avfall och farligt avfall samt förfaranden för återvinning och slutligt omhändertagande (92/1998).
Ekonomiska aktörer är producenter samt leverantörer av förpackningsmaterial, förpackningsproducenter, omvandlingsanläggningar för förpackningar, påfyllnadsanläggningar och användare, importörer, handlare, distributörer och myndigheter.
Producenter är de som är producenter eller producentsammanslutningar i enlighet med landskapslagen om renhållning (3/1981). Med producenter avses i denna förordning även de som i sin yrkesmässiga verksamhet möjliggör införsel av den förpackade varan eller förpackningen.
5 §
Mål för återvinning
En producent skall enligt landskapsregeringens begäran lämna de nödvändiga uppgifter som rör landskapets uppfyllande av målen i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall.
De mål som avses i 1 mom. är i enlighet med nämnda direktiv följande:
1) Minst 50 viktprocent och högst 65 viktprocent av förpackningsavfallet skall återvinnas eller brännas i förbränningsanläggningar med energiåtervinning, dock så att senast den 31 december 2008 skall minst 60 viktprocent av förpackningsavfallet återvinnas eller brännas i förbränningsanläggningar med energiåtervinning.
2) Minst 25 viktprocent och högst 45 viktprocent av samtliga förpackningsmaterial som ingår i förpackningsavfallet skall materialutnyttjas med minst 15 viktprocent för varje förpackningsmaterial, dock så att senast den 31 december 2008 skall minst 55 viktprocent och högst 80 viktprocent av förpackningsavfallet materialutnyttjas.
3) Senast den 31 december 2008 skall utnyttjandet av material som ingår i förpackningsavfallet vara minst
a) 60 viktprocent för glas,
b) 60 viktprocent för papper och papp,
c) 50 viktprocent för metall,
d) 22,5 viktprocent för plast, vilket omfattar endast material som materialutnyttjas tillbaka till plast samt
e) 15 viktprocent för trä.
6 §
Producenter och andra ekonomiska aktörers skyldigheter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Skyldigheter, som producenter och andra ekonomiska aktörer ålagts i denna förordning, kan fullgöras av producentsammanslutningar som bildats av producenter och andra ekonomiska aktörer.
9 §
Rätt att överlämna förpackningar för återanvändning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Tomma dryckesförpackningar vilka ingår i ett retursystem skall tas emot på de minutförsäljningsställen där drycker säljs i sådana förpackningar.
16 §
Information och rådgivning till allmänheten
Producenten, handeln, kommunen och avfallstransportören skall var och en för egen del och vid behov tillsammans ge allmänheten den information och rådgivning som krävs för att uppnå målen och fullgöra bestämmelserna i denna förordning. De skall i samma syfte sörja för anordnandet av en särskild informationskampanj, riktad till allmänheten och de ekonomiska aktörerna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den
Bilaga 1
Belysande exempel för de kriterier som avses i 3 § 2 mom. 1 punkten
(Jfr artikel 3.1 i EG-direktivet 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall.
Förpackning
- konfektaskar
- plastfolien kring CD-fodral
Ej förpackning
- blomkrukor avsedda att följa med växten under hela dess livstid
- verktygslådor
- tepåsar
- vaxskikt (t.ex. runt ost)
- korvskinn
Belysande exempel för kriterium som avses i 3 § 2 mom. 2 punkten
Förpackning, utformad för och avsedd att fyllas vid försäljningsstället
- bärkassar av papper eller plast
- engångstallrikar och -koppar
- hushållsfolie
- smörgåspåsar
- aluminiumfolie
Ej förpackning
- omrörare
- engångsbestick
Belysande exempel för kriterium som avses i 3 § 2 mom. 3 punkten
Förpackning
- etiketter hängda direkt på eller fästa på en vara
Del av förpackning
- mascaraborste som utgör en del av förpackningens tillslutning
- självhäftande etiketter fästa på annat förpackningsföremål
- häftklamrar
- plastmanschetter
- doseringsmått som utgör en del av tillslutningen av förpackningen för rengöringsmedel
Bilaga 2
(Som nuvarande bilaga)