|
|
|||
|
Ålands landskapsstyrelse |
FRAMSTÄLLNING nr 7/2003-2004 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2004-02-26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ändring av djurskyddslagen
Landskapsstyrelsen föreslår att den som anlitar någon annan för att sköta djur skall se till att den som anlitas har tillräckliga kunskaper om djurskötsel och de krav som ställs med avseende på djurens välbefinnande. Förslaget innebär, om det antas, att rådets direktiv 2001/88/EG kan genomföras i landskapet.
INNEHÅLL
3. Landskapsstyrelsens förslag
L A N D S K A P S L A G om ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland
Rådets direktiv 2001/88/EG ändrar direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. Det huvudsakliga innehållet i direktivet utgörs av nya regler om utrymmen för suggor och gyltor. Utöver dessa bestämmelser ställs även ett nytt krav som innebär att den som anställer eller anlitar personer för att sköta svin är skyldig att se till att personen i fråga har fått råd och anvisningar om de djurskyddsbestämmelser som gäller för svinhållning.
Det ovan nämnda direktivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna senast den 1 januari 2003. Landskapet har fått en officiell anmärkning från kommissionen angående genomförandet av direktivet. Efter det har direktivet till övervägande del genomförts genom en ändring av djurskyddsförordningen (96/1998) som trädde i kraft den 1 augusti 2003 (40/2003). Det saknas emellertid lagstöd för att i förordningen ta in kravet på att den som anställer någon annan för att sköta svin har ansvar för att personen i fråga har fått de anvisningar som krävs.
Ur djurskyddssynpunkt är det väsentligt att de personer som arbetar med djur har tillräckliga kunskaper om hur djuren skall skötas och om de krav som ställs med avseende på välbefinnande för djuren. Även om alla som hanterar djur är skyldiga att känna till och rätta sig efter de djurskyddsbestämmelser som gäller, kan man genom att lägga ett ansvar på uppdragsgivaren i det här sammanhanget ytterligare säkerställa att tillräckligt kunniga personer anställs eller anlitas.
Djurskyddsreglerna på gemenskapsnivå utvecklas och revideras fortsättningsvis. Kravet i rådets direktiv 2001/88/EG på att uppdragsgivare skall se till att de som anställs eller anlitas för att ta hand om svin har tillräckliga kunskaper kommer utan tvekan att följas av motsvarande krav när det gäller andra slag av nyttodjur. Djurskyddslagen för landskapet Åland (95/1998), som för övrigt innehåller omfattande delegeringsbestämmelser, ger ingen rätt för landskapsstyrelsen att utfärda bestämmelser om ansvar för den som anställer eller anlitar personer för att sköta svin eller andra djur. För att kunna genomföra direktivet bör en regel för detta skrivas in i lagen. Det finns dock inte ur djurskyddssynpunkt någon orsak att begränsa en sådan regel till att gälla enbart svinhållning utan den bör enligt landskapsstyrelsens mening ges en mer generell utformning.
3. Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen föreslår att den som anställer eller anlitar någon för att ha hand om djur skall vara skyldig att se till att personen i fråga har den kunskap som krävs i fråga om djurskötsel och krav som ställs med avseende på djurens välbefinnande. Det innebär att den som anlitas skall ha fått information om de djurskyddskrav som är relevanta och att denne har tagit informationen till sig och förstått innebörden av den. Att ”se till” avser här att själv ge råd och anvisningar till den som anlitas, att ordna så att denne får råd och anvisningar på annat sätt eller att slå fast att den som anlitas redan har de kunskaper som krävs, till exempel genom att kontrollera att angivna kompetenskrav uppfylls när sådana finns.
Den öppna formuleringen är avsiktlig eftersom bestämmelsen är avsedd att omfatta alla situationer där skötseln av djur överlåts på någon annan. Samma ansvar gäller således för den som anlitar en kattvakt under semestern som för den som anställer en svinskötare på en svingård i yrkesmässig drift. Kompetenskraven varierar naturligtvis i olika situationer liksom kraven på uppdragsgivaren att ge anvisningar eller, i de fall där det krävs, kontrollera uppdragstagarens utbildning och kunskaper. När det gäller att ta hand om enstaka husdjur under en begränsad period räcker det rimligtvis för uppdragsgivaren att ge nödvändiga anvisningar. När det däremot gäller anställning av djurskötare inom den yrkesmässiga djurhållningen bör högre krav ställas inte bara på djurskötarnas kunskaper utan också på uppdragsgivarens skyldighet att kontrollera deras kompetens. Därför föreslås också att landskapsstyrelsen ges rätt att vid behov i förordning precisera vilka krav som ställs på utbildning och kunskaper vid olika typer av djurhållning. I viss mån finns denna möjlighet redan enligt gällande lag, exempelvis med stöd av 6 §, genom förslaget görs den dock tydligare. I första hand kommer kompetenskrav att införas för svinskötare i syfte att uppfylla kraven i det ovan nämnda direktivet. Avsikten är att genom en ändring av djurskyddsförordningen för landskapet Åland (96/1998) införa krav på att svinskötare inom den yrkesmässiga svinhållningen skall ha motsvarande minst ettårig utbildning vid Ålands Naturbruksskola, minst två års erfarenhet av svinskötsel eller på annat sätt ha förvärvat tillräckliga kunskaper i svinskötsel.
Att uppdragsgivaren på det här sättet görs ansvarig för att den som får ett uppdrag har tillräckliga kunskaper innebär inte på något sätt att uppdragstagarens ansvar vid själva djurskötseln minskar. För att det ansvar som föreslås skall bli konkret bör det kopplas till någon form av påföljd. Det är emellertid inte rimligt att den som bryter mot den föreslagna bestämmelsen skall dömas för djurplågeri. Landskapsstyrelsen föreslår därför att straffbestämmelserna ändras så att den som bryter mot bestämmelsen skall kunna dömas för djurskyddsförseelse.
Eftersom det aktuella direktivet skulle ha varit genomfört redan vid ingången av år 2003 bör den föreslagna lagändringen träda i kraft så snart som möjligt. Datum för ikraftträdelse lämnas därför öppet.
Förslaget är avsett att främja djurskyddet genom att uppdragsgivarens ansvar inom djurhållning utvidgas och preciseras. De krav som ställs på kunskap och utbildning för dem som hanterar djur ändras dock inte genom förslaget i sig. Förslaget innebär inte heller att något nytt system för myndighetsövervakning skapas. När kompetenskrav för svinskötare införs i djurskyddsförordningen kommer kontrollen av dem att ske inom ramen för den vanliga övervakningen av svinhållningen. För övrigt har förslaget inga direkta ekonomiska eller organisatoriska effekter och heller inga verkningar för miljön eller jämställdheten.
Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning. Förslaget skickades på remiss till Ålands hälso- och sjukvård, Ålands polismyndighet, Ålands producentförbund rf samt Ålands djurskyddsförening rf. Yttrandet från Ålands hälso- och sjukvård föranledde vissa förtydliganden av motiveringarna, övriga remissinstanser valde att inte yttra sig över förslaget.
Landskapsstyrelsen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A
G
om ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ersätts i 8, 14, 21, 33–36, 39–46, 49, 50, 54, 60, 63 och 68 §§ djurskyddslagen den 29 september 1998 för landskapet Åland (95/1998) ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ”landskapsregeringen” i motsvarande former,
ändras lagens 58 och 59 §§ samt
fogas till lagen en ny 6a § som följer:
6a §
Uppdragsgivares ansvar
Den som anställer eller anlitar någon för skötsel eller tillsyn av djur skall se till att den som anställs eller anlitas har de kunskaper som krävs i fråga om djurskötsel och krav med avseende på djurens välbefinnande.
Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelser utfärdas om kompetenskrav vid djurhållning.
58 §
Djurskyddsförseelse
Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5) försummar skyldighet som föreskrivs i eller med stöd av 4 eller 6a §, 14 § 2 mom., 15, 17, 18, 37 eller 40 §
skall för djurskyddsförseelse dömas till böter, om det inte i någon annan lag föreskrivs ett strängare straff för gärningen.
59 §
Djurplågeri
Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet
1) handlar i strid med 3, 5, 6, 7, 9–12, 23–25, 29, 31 eller 32 § eller med bestämmelser som utfärdats med stöd av dem,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
skall för djurplågeri dömas till böter eller fängelse i högst två år, om det inte i någon annan lag föreskrivs ett strängare straff för gärningen.
Denna lag träder i kraft den …
|
Mariehamn den 26 februari 2004 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Gun-Mari Lindholm |
