|
|
|
||
|
FRAMSTÄLLNING nr 15/2000-2001 |
|||
|
|
Datum |
Arkivbeteckning |
|
|
|
2001-09-13 |
FR1520002001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Till |
|
|
|
|
Ålands lagting
|
|
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
FRAMSTÄLLNING nr 15/2000-2001 |
|||
|
|
Datum |
Arkivbeteckning |
|
|
|
2001-09-13 |
FR1520002001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Till |
|
|
|
|
Ålands lagting
|
|
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
|
|
|
||
Förslag till andra tilläggsbudget för år 2001
I N N E H Å L L
Landskapsstöd till anläggningar
Till lagtinget överlämnas landskapsstyrelsens framställning med förslag till andra tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2001. Det föreliggande förslaget till andra tillägg planeras som sista tilläggsbudget för året och blir därmed den sista budgeten som uppgörs i finska mark eftersom ordinarie budgeten för år 2002 uppgörs i Euro.
Bland de mest betydelsefulla inslagen i förslaget till tilläggsbudget kan nämnas ett anslag om drygt 10 miljoner mark i avräkningsbelopp som inkomst och 12,7 miljoner mark i utgifter för att sanering av Kyrkby högstadieskola och om- och tillbyggnad av Strandnäs skola skall kunna påbörjas. Under utgifter upptas också en ökad bevillningsfullmakt för bostäder som totalt för året beräknas till ca 175 ägarbostäder samt ca 70 hyresbostäder.
Därtill redogör landskapsstyrelsen för sin syn på den ekonomiska utvecklingen och för de bedömningsfaktorer och principer för investeringar i anläggningar som efterlystes av lagtinget i samband med behandlingen av första tilläggsbudget för år 2001.
Osäkerheten om den internationella ekonomin har ytterligare ökat efter terrorkatastrofen i USA den 11 september. Förväntningar om en snabb vändning i världskonjunkturen har ersatts av en relativt osäker prognos om uppgång under år 2002. Finland och Sverige har drabbats hårt av nedgången i telekomsektorn, medan andra industribranscher förefaller att vara inne i en lindrigare konjunkturnedgång. Hushållssektorn i både Finland och Sverige förväntas stå för en ökad efterfrågan på varor och tjänster på grund av tidigare återhållsamhet och kommande skattelindringar.
Arbetslösheten på Åland är fortfarande låg och inflationen följer samma mönster som i riket. Den åländska industrin är i allmänhet inte direkt beroende av konjunkturen i telekom- eller cykliska branscher. Den allmänna konjunkturnedgången har tidigare drabbat Åland med en viss eftersläpning.
De ekonomiska problemen på Åland förefaller vara av annat slag. Den svaga kronkursen, konkurrens om resandet från riket, sjunkande passagerarsiffror och en allt större skillnad mellan hög och lågsäsong i turistnäringen ger ett försämrat underlag för lönsamhet för turistföretagarna. Det behövs investeringar för att utnyttja överkapaciteten utanför högsäsongen, samtidigt som kvaliteten måste höjas på bekostnad av volymerna.
Förutsättningarna för att driva industriell verksamhet på Åland kan förbättras, särskilt genom att reducera onödiga handelshinder och underlätta möjligheter till rekrytering av kompetent arbetskraft och inflyttning, bland annat genom ökat bostadsbyggande. Flera åländska industriföretag är framgångsrika på olika avgränsade marknader och det finns utrymme för expansion.
Sjöfarten är en huvudnäring på Åland och landskapsstyrelsen verkar för att konkurrensvillkoren skall vara likvärdiga för fartyg under svensk och finsk flagg. En utflaggning av åländska passagerarfartygsrederier skulle ytterligare förstärka strukturproblemen i åländsk ekonomi och påskynda den konjunkturnedgång som väntas.
Samtidigt som den offentliga ekonomin har expanderat de senaste åren har kostnaderna ökat och de kommunala skatteinkomsterna minskat. Kommunernas svagare ekonomi kommer att uppmärksammas särskilt i samband med reformeringen av landskapsandelssystemet.
Också landskapets ekonomiska utrymme minskar. Avräkningsbeloppet kan befaras minska när rikets inkomstprognoser för nästa år skrivs ned och det finns dessutom ett uppdämt behov av investeringar i både infrastruktur och i skolor. Utöver de nödvändiga investeringarna i skolor måste samhällsekonomiskt lönsamma projekt som ger förutsättningar för utvecklingen av näringslivet prioriteras. Redan nu står det klart att det krävs prioriteringar och strukturförändringar i samband med nästa års budget för att säkra en kostnadseffektiv och stabil samhällsekonomi på sikt med bibehållen välfärd.
Landskapsstöd till anläggningar
Den pågående omstruktureringen av det åländska näringslivet har under ett antal år lyft fram behovet av nya aktiviteter och större anläggningar för att stärka Ålands ställning som resmål och bättre nyttja befintlig kapacitet genom säsongsutjämning. Investeringen i Allhallen i Eckerö som färdigställdes hösten år 2000 är ett infrastrukturellt projekt som genomförts som ett medel att uppfylla detta behov. Investeringen finansierades av landskapet medan driften handhas av ett särskilt bolag enligt avtal med landskapsstyrelsen.
I budget för år 2001 upptogs ett anslag om 200 000 mark för planering för utbyggnad av en travbana. Före investeringen påbörjas förutsattes att landskapsstyrelsen och Ålands Hästavelsförening r.f. ”är helt överens om utvecklingen, att ägarförhållanden är klara och att ansvaret för driften är klargjort”. I första tilläggsbudget för år 2001 beslöts att landskapsstyrelsen genomför och finansierar investeringen i travbanan medan Ålands Hästavelsförening r.f. handhar driften enligt avtal som också beaktar ett framtida överskott av verksamheten. Lösningen för genomförandet av travbaneprojektet är således likvärdig med lösningen för allhallen.
Andra så kallade infrastrukturella projekt med helhetsfinansiering av landskapet är ett Kultur- och kongresshus i anslutning till Ålands Turisthotells fastighet i Mariehamn (hotell Arkipelag), en utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn samt en ny golfbana i Grelsby, Finström.
Projekten är under planering och slutliga förslag om verksamhet, finansiering och lämplig tidpunkt för byggstart kommer att föreläggas lagtinget.
I allmänna motiveringen till 1998 års budget angav landskapsstyrelsen också principer för mindre så kallade kommunala investeringar som var för sig och tillsammans skulle höja intresset för Åland och förbättra möjligheterna att utöva olika aktiviteter i landskapet. Som exempel angavs satsningarna i Kastelholms- och Bomarsundsområdena, jakt och fiskemuseet i Eckerö, skolmuseet i Vårdö samt det så kallade 40-projektet med museibyrån som samordnare.
Landskapsstyrelsen föreslog att dessa så kallade kommunala investeringar, utöver den traditionella finansieringen med penningautomatmedel om 25 procent bidrag och 50 procent lån, kunde beviljas 5-15 procent i regionalt bidrag och 5-10 procent i infrastrukturellt bidrag. Stödet skulle sammanlagt uppgå till högst 95 procent. Investeringens inverkan på sysselsättningen skulle vara av avgörande betydelse. I praktiken har flera projekt av denna karaktär beviljats större stöd än ovanstående principer anger, bland annat genom så kallat sysselsättningsstöd.
Samma principer återkom i budgetförslaget för år 1999 där det dessutom underströks att offentliga investeringar av infrastrukturell karaktär är en viktig ingrediens i regionalpolitiken. Målsättningen angavs vara att sprida satsningarna på ett sådant sätt att de leder till en balanserad utveckling mellan de olika regionerna samtidigt som de skall skapa framtidstro och ökad sysselsättning i hela landskapet.
I betänkandet till budget för år 2000 konstaterar finansutskottet att begreppet "infrastrukturella satsningar" används i en mycket vid bemärkelse och att det i samband med planeringen av Kultur- och kongresshuset och Allhallen utvidgats till att omfatta större samhällsinvesteringar i allmänhet. Utskottet ansåg att begreppet kunde bytas ut mot "projekt med betydande samhällsekonomiska effekter". Landskapet kunde mot denna bakgrund stå för "satsningar som har stora spridningseffekter, förbättrar den regionala balansen samt utjämnar säsongsskillnader inom besöksnäringen".
Med utgångspunkt från de allmänna kriterier som framförts i samband med budgetbehandlingarna föreslår landskapsstyrelsen att följande bedömningsfaktorer och principer tillämpas:
I. Bedömningsfaktorer
1. Samhällsekonomisk betydelse
2. Sysselsättning
3. Regional spridning
4. Spridning till övrigt näringsliv
5. Samband med befintliga anläggningar och aktiviteter
6. Utnyttjande av befintlig kapacitet och säsongutjämning
7. Aktivitetsutbud för bosatta
II. Finansieringsstöd
Med beaktande av ovanstående kriterier kan större samhällsprojekt erhålla 50 -95 procent i stöd med fördelningen mellan bidrag och lån beroende på finansieringsbehov med hänsyn till bland annat kommunalekonomisk ställning och den relativa storleken på investeringen.
III. Lokaliseringskommuns fördel
Eftersom projekten har den största spridningseffekten i den närliggande, lokala ekonomin bör kommunen bidra med 10 procent av de senast fastställda inkomsterna, dock så att projektet kan erhålla minst 50 procent i bidrag och 25 procent i lån.
Lokaliseringskommunen bör också stå för kommunalteknik, trafiklösningar och färdig tomt.
IV. Driftsansvar och ägande
Landskapsstyrelsen utgår från att kommunen eller en särskild sammanslutning påtar sig ansvaret för driften och garanterar verksamheten enligt avtal.
Ägande av anläggningar och mark bestäms enligt avtal mot bakgrund av landskapsstyrelsens och övriga intressenters kapitalinsats.
I budget för år 2001 föreslog lagtinget att landskapsstyrelsen under året bör framlägga
"investeringsgrunder för när medel för infrastrukturella satsningar kan beviljas för satsningar, som stärker turistnäringen. Landskapsstyrelsen bör särskilt beakta de planer på badanläggning i Mariehamn och simhall i Finström som för närvarande är aktuella".
Mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren, med minskad betydelse av den skattefria försäljningen i trafiken och en ökad konkurrens inom besöksnäringen i Östersjöområdet, anser landskapsstyrelsen att det är angeläget att på olika sätt stärka näringslivet på Åland.
Satsningarna på Kultur- och kongresshus, Sjöfartsmuseum, golfbana i Grelsby, badhus i Mariehamn och idrotts- och motionscentrum i Godby har alla förutsättningar att bidra till en positiv utveckling av samhällsekonomin samtidigt som de genom ett utvidgat aktivitetsutbud gör Åland mer attraktivt som bosättningsområde. Kringeffekterna av projekten bidrar också till att stärka näringslivet och Ålands attraktionskraft som etableringsort.
Landskapsstyrelsen konstaterar att projekten badhus i Mariehamn och ett idrotts- och motionscentrum i Godby motsvarar lagtingets kriterium "projekt med betydande samhällsekonomiska effekter". Satsningarna har spridningseffekter inom besöksnäringen och till övrigt näringsliv. Projekten är också av betydelse för ålänningarnas tillgång till fritids- och motionsaktiviteter. Projekten kan antas ha stor betydelse för utjämning av säsongsskillnader, där utnyttjande av ledig kapacitet bland annat inom kommunikationer, hotell- och restaurangnäringen samt detaljhandeln är av väsentlig samhällsekonomisk betydelse. Projektet i Godby förväntas ha positiva effekter på den regionala balansen och lägger en grund för att profilera Åland som ett aktivitetscentrum för motion och idrott.
I de projekt som lagtinget tidigare har behandlat som "infrastrukturella" och till 100 procent finansierade, har landskapsstyrelsen haft ett betydande inflytande i och ansvar för planeringen.
De nya projekten i Godby och Mariehamn har initierats på kommunalt initiativ, men deras omfattning, inriktning och effekter på samhället och samhällsekonomin är av sådan karaktär att de kan jämföras med de tidigare "infrastrukturella" projekten. Också här är det nödvändigt att landskapsstyrelsen har en aktiv roll i planering och förverkligande.
Eftersom projekten inte är av sådan karaktär att investeringarna är privatekonomiskt motiverade anser landskapsstyrelsen att det, mot bakgrund av allmänpolitiska mål och positiva effekter på samhällsekonomin, är motiverat med ett finansieringsstöd som är tillräckligt för att projekten kan genomföras.
Finansieringsprinciperna för olika typer av projekt sammanfattas i nedanstående tabell:
|
|
Kommunala projekt (beviljade) |
Samhällsekonomiska projekt |
Landskaps- projekt |
|
Exempel |
· Jakt- och fiskemuseum · Skolmuseum |
· Badhus · Idrotts- och motionscentrum
|
· Allhall · Travbana · KK-hus · Sjöfarts-museum · Golf |
|
Finansiering (procent) |
Bidrag: 25+15+10 Lån: 0 - 50 Max: 95 (sysselsättningsstöd beviljade) |
Bidrag: 50+40 Lån: 0 – 45 Max: 95
|
BEHOV AVTAL |
Landskaps- finansierade |
|
Lokalisering: |
||||
|
Ägande |
Sammanslutning |
Ev. delat |
Landskapet |
|
Åtaganden (kommun, sammansl.) |
Helhetsansvar |
Drift, förvaltning, verksamhetsgaranti, kommunalteknik
|
Drift, verksamhetsgaranti, övriga avtal |
De aktuella projekten i Godby och Mariehamn kan, om de planeras vart och ett för sig, i onödan konkurrera med varandra, medan en gemensam planering kan leda till kompletterande aktiviteter och en starkare profil i marknadsföringen utanför Åland. Landskapsstyrelsen har därför i juni detta år inbegärt information och initierat en dialog med stadsstyrelsen i Mariehamn och kommunstyrelsen i Finström.
Landskapsstöd till finansieringen av de aktuella anläggningarna förutsätter en ingående bedömning av projektens betydelse för landskapet och för besöksnäringens utveckling. Projektens storlek förutsätter också en bedömning av finansieringsutrymme, prioriteringar och byggstart med hänsyn till konjunkturläget samt till landskapets åtaganden när det gäller att trygga basservicen inom social- och hälsovård och utbildningsväsendet.
Den slutliga landskapsfinansieringen av projekten är, liksom för tidigare projekt, beroende av förhandlingar om inriktning, mål, funktioner och finansiering i ett helhetsperspektiv. Landskapsstyrelsen avser att fortsätta dialogen med respektive kommun för att ta fram planeringsunderlag och utarbeta konkreta förslag till lagtinget.
I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås bland annat
· högre inkomster föranledda av friköp från användnings- och överlåtelsebegränsningar på bostadsbelånade fastigheter
· högre inkomster och tilläggsanslag för Ålands yrkeshögskola med anledning av två projekt inom ramen för målprogram 3
· högre inkomster och tilläggsanslag för Ålands högskolas uppdragsutbildning
· högre inkomster och tilläggsanslag för Ålands sjösäkerhetscentrums kursverksamhet
· högre inkomster av försäljning av markområde från lägenheten Bomarsunds fästning med Prestö
· högre inkomster med anledning av utdelningar från konkursbon
· högre inkomster och tilläggsanslag för Ålands svinavelsstation
· högre inkomster för slutavräkningen för år 2000
· högre inkomster för återbäring av lotteriskatt
· högre inkomster för återbokade bidrag
· tilläggsanslag och ändrade regler för understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården
· höjning av bevillningsfullmakten för räntestödslån för bostadsproduktion
· tilläggsanslag för hyreslokaliteter
· tilläggsanslag för finansieringsunderstöd enligt prövning till kommunerna
· tilläggsanslag för pensioner
· tilläggsanslag för barnbidrag
· tilläggsanslag för understöd för anordnande av skyddat arbete
· förslag att ingå borgen för Fastighets Ab Dalnäs
· tilläggsanslag för landskapsunderstöd för Ålands hantverksskola
· tilläggsanslag för landskapsandel för anläggningskostnader för grundskolor
· ändring av motivering till anslaget för yrkesinriktad vuxenutbildning
· tilläggsanslag för Ålands vårdinstitut
· tilläggsanslag för Ålands arbetsmarknadsbyrå
· tilläggsanslag för driftsutgifter för oljeskyddsberedskap
· tilläggsanslag för inlösen av aktier i Ab Skärgårdsflyg
· tilläggsanslag för skärgårdstrafiken
· minskning av anslag för anskaffning av fartyg och färjor
· tilläggsanslag för Ålandstrafiken.
Tillägget balanserar på ett netto om 18.167.000 mark.
I och med tillägget har hittills under år 2001 budgeterats 1.387.993.000 mark.
Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsstyrelsen vördsamt föreslå
att lagtinget antar följande förslag till andra tillägg till budgeten för år 2001
att lagtinget bemyndigar landskapsstyrelsen att ingå borgen om 11.600.000 mark för Fastighets Ab Dalnäs.
|
Mariehamn den 13 september 2001 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Vicelantråd |
Olof Erland |
Länkar
