|
FRAMSTÄLLNING nr 12/1999-2000 |
||
|
|
Datum |
Arkivbeteckning |
|
|
2000-03-09 |
FR1219992000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Till |
|
|
Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sänkning av kommunalskatten för samfund |
|
|
Berör |
|
|
· Kommunalskattelagen för landskapet Åland |
|
I N N E H Å L L
Landskapsstyrelsens överväganden och förslag
Ekonomiska och administrativa konsekvenser samt konsekvenser för jämställdheten och miljön
L A N D S K A P S L A G om ändring av 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland
Bilaga
Landskapsstyrelsen föreslår att kommunalsskattelagen för landskapet Åland ändras så att kommunalskattesatsen för de skattskyldiga som vid beskattningen betraktas som samfund samt för samfällda förmåner sänks från 11.20 till 10,8025 procent. Denna skattesats skall dock vara 10,5531 procent vid beskattningen för skatteåret 2000.
Ändringarna hör samman med ändringar i rikslagstiftningen genom vilka statsskatten höjts. Ändringarna föreslås tillämpas första gången vid den beskattning som verkställs för skatteåret 2000.
Beskattningen av bolag och andra s.k. samfund
Bolag och andra som vid beskattningen skall betraktas som samfund samt samfällda förmåner betalar till kommunerna på den beskattningsbara inkomsten en skatt som uppgår till 11,20 procent. Förutom kommunalskatten betalar dessa s.k. samfund skatt även till staten och till församlingarna. Kommunalskatten, statsskatten och församlingsskatten utgör tillsammans 28 procent av den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 1999. Denna skatteprocent är på samma nivå som den skatteprocent som gäller motsvarande inkomster i övriga delar av landet skatteåret 1999. Den överensstämmer även med den skatteprocent som gäller för den helt statliga skatten på kapitalinkomster skatteåret 1999.
Bestämmelsen om den kommunalskatt som samfund är skyldiga att betala i landskapet ingår i 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland (37/1993). Lagen, nedan kallad kommunalskattelagen, är i grunden en blankettlag men särregler har intagits bl.a. om kommunalskatten för samfund.
Samfundsskatteprocenten i övriga delar av landet fastslås i 124 § inkomstskattelagen (FFS 1535/1992). I samma paragraf bestäms även den skattesats som gäller kapitalinkomster. Bestämmelsen om skatteprocenten i inkomstskattelagen kompletteras med bestämmelserna i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) om fördelningen av skatten mellan de olika skattetagarna.
När kommunalskatteprocenten enligt 4 § kommunalskattelagen bestämts har det gjorts utgående från såväl 124 § inkomstskattelagen som 12 § lagen om skatteredovisning. Grundtanken har varit den att kommunalskatteprocenten skall vara på en sådan nivå att den tillsammans med skatten till staten och församlingarna skall överensstämma med samfunds- och kapitalskatteprocenten enligt 124 § inkomstskattelagen.
För captivebolag, dvs. för sådana samfund som uppfyller villkoren i 4 a § kommunalskattelagen gäller en lägre skattesats. Den kommunalskatt som captivebolag är skyldiga att betala uppgår till endast 1,20 procent. För skatteåret 1999 uppgår summan av den skatt captivebolagen skall betala till stat, församling och kommun till 18 procent.
Nyligen genomförda ändringar i rikslagstiftningen
Riksdagen har nyligen beslutat att kapitalskatten och den finska samfundsskatten höjs med en procentenhet från 28 till 29 procent. Denna höjning, som gjorts genom en ändring (FFS 1222/1999) av inkomstskattelagen, gäller från och med skatteåret 2000.
Från och med skatteåret 2000 har riksdagen även ändrat de proportioner i vilka staten och de andra skattetagarna får del av den finska samfundsskatten. Den ändringen har gjorts genom en ändring (FFS 1342/1999) av lagen om skatteredovisning samt genom en temporär ändring (FFS 1344/1999) av samma lag. Ändringen innebär bl.a. att staten ökar sin andel av skatten på de andra skattetagarnas bekostnad.
Situationen i landskapet efter ändringarna i rikslagstiftningen
Eftersom rätten att lagstifta om skatter till staten och församlingarna tillkommer riket är åländska samfund skyldiga att betala den del av den finska samfundsskatten som skall erläggas till staten och församlingarna.
För skatteåret 2000 skall de åländska samfunden betala 17,9742 procent (61,98 % av skatten) i skatt till staten och 0,4727 procent (1,63 % av skatten) i skatt till församlingarna. Tillsammans med kommunalskattedelen enligt 4 § kommunalskattelagen (11,20 %) är den totala skatteprocenten 29,6469 procent, om inga ändringar görs.
Efter skatteåret 2000 skall de åländska samfunden betala 17,7248 procent (61,12% av skatten) i skatt till staten. Skatten till församlingarna är oförändrad jämfört med skatteåret 2000. Tillsammans med kommunalskattedelen är den totala skatteprocenten 29,3975 procent efter skatteåret 2000, om inga ändringar görs.
Efter ändringarna i rikslagstiftningen är den totala skatteprocenten för captivebolag 19,6469 procent för år 2000 och därefter 19,3975 procent.
Landskapsstyrelsens överväganden och förslag
Enligt landskapsstyrelsens uppfattning är den nuvarande situationen med en total skatteprocent inför skatteåret 2000 om 29,6469 procent och därefter om 29,3975 procent för åländska samfund otillfredsställande. Under nuvarande förhållanden bör nämligen åländska företag inte beskattas strängare än företagen i övriga delar av landet. Om åländska företag inte skall beskattas strängare än företagen i övriga delar av landet måste skatten sänkas med 0,6469 procentenheter för skatteåret 2000 och med 0,3975 procentenheter för tiden därefter.
Eftersom endast den kommunala delen av skatten kan bestämmas av landskapet föreslår landskapsstyrelsen att 4 § kommunalskattelagen ändras så att kommunalskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner sänks från 11,20 till 10.8025 procent, dock 10,5531 procent för år 2000.
Den kommunalskatteprocent som gäller för captivebolag har landskapsstyrelsen inte funnit orsak att ändra.
I ärendet har kommunerna och Ålands kommunförbund kf. beretts möjlighet att yttra sig.
Ekonomiska och administrativa konsekvenser samt konsekvenser för jämställdheten och miljön
Ekonomiska och administrativa konsekvenser
Ändringarna bedöms inte medföra några nya administrativa konsekvenser.
Lagförslaget medför att de som vid beskattningen betraktas som samfund liksom även samfällda förmåner får en sänkt skattebörda, när skatten sänks med 0,6469 respektive 0,3975 procentenheter. För kommunerna medför sänkningen av kommunalskatteprocenten för samfund från 11,20 till 10,8025 respektive 10,5531 procent att kommunernas inkomster minskar med ett årligt belopp om ca. 2,9 miljoner mark, dock ca. 4,7 miljoner mark för skatteåret 2000. Mätt i procent är minskningen ca 3,5 %, dock ca. 5,7 % för skatteåret 2000. Detta enligt prognoser för år 1999 och 2000 som framtagits.
De största förlorarna är de kommuner som proportionellt sett har en hög andel av sina skatteinkomster från samfund. I överläggningarna inför budgetåret 2000 enades landskapsstyrelsen och kommunerna om att kommunerna skall kompenseras för dessa minskade skatteinkomsterna som följer av det lagförslag som ingår i denna framställning.
Jämställdhets- och miljökonsekvenser
Landskapsstyrelsen bedömer att lagförslaget inte har några konsekvenser för jämställdheten eller miljön.
Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar följande lag:
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § kommunalskattelagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § kommunalskattelagen den 17 juni 1993 för landskapet Åland (37/1993), sådan den lyder i landskapslagen den 26 februari 1998 (17/1998), som följer:
4 §
Kommunalskatteprocenten för samfund och samfällda förmåner
Samfund och samfällda förmåner skall på den beskattningsbara inkomsten betala 10,8025 % i kommunalskatt. Denna kommunalskatteprocent är dock 10,5531 % för skatteåret 2000.
- - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder omedelbart i kraft och tillämpas första gången vid den beskattning som skall verkställas för skatteåret 2000.
|
Mariehamn den 9 mars 2000 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Olof Salmén |