Ny djurskyddslag
Undertecknade ombud samt viceombud har idag skriftligen lämnat in ett medborgarinitiativ till lagtingets kansli i enlighet med lagtingsordningens 29 § samt arbetsordningen 33 §.
Vi försäkrar att initiativet undertecknats av minst 1.000 personer som enligt valregistermyndighetens rösträttsregister var röstberättigade i det senaste lagtingsvalet samt i övrigt uppfyller de lagstadgade kraven på medborgarinitiativ.
Motivering
År 2020 står oss allt närmare och detta till trots är Åland ett samhälle där det inte finns tydliga riktlinjer eller lagar kring hur vi skall förhålla oss till samt sköta om andra levande varelser. Nedan följer ett förslag på en ytterst nyttig och nödvändig förändring av den åländska djurskyddslagen.
Finlands djurskyddslagar ska tas an eftersom de är mycket mera detaljerade och har tolkningsanvisningar, vilka helt saknas för den åländska djurskyddslagstiftningen. De finska lagarna ska dock anpassas bland annat enligt nedanstående punkter som är framtagna av sakkunniga personer med stort stöd från allmänheten då behovet av en skärpt djurskyddslag funnits länge. (Sådana åländska krav som idag är strängare än i Finland skall dock kvarstå i den nya djurskyddslagen.)
Djurhållningsförbud som utfärdats för en person i ett annat nordiskt land skall även gälla på Åland.
Myndigheten ska kunna omhänderta djur om deras innehavare inte följer förelägganden som är av väsentlig betydelse för djurskyddet. Idag kan ett omhändertagande endast ske vid akuta tillstånd, t.ex. om djur är utan mat/vatten eller om sjuka/skadade djur inte får vård.
ÅMHM ska ha tillgång till lokaler för omhändertagande av nyttodjur och häst (idag finns dessa endast för sällskapsdjur).
ÅMHM ska i allvarliga fall av vanvård kunna utfärda djurförbud som varar fram till dess att vidare beslut i frågan fattats av tingsrätt.
Stängsel kring rasthagar och beten ska vara rymningssäkra. Det ska finnas konkreta krav om hur stängslet bredvid 90-vägar ska vara utformat.
Djurskyddskrav
för pälsdjursfarmer ska uppdateras. Stor vikt ska läggas
på
pälsdjurens beteende- och platsbehov så att de kan leva ett
så naturligt liv som möjligt. Pälsdjurshållning ska
fasas ut helt om den befintliga verksamheten läggs ner.
Burhållning av värphöns ska fasas ut.
Ett
åländskt ID-register för hundar och katter ska
upprättas och finnas
tillgängligt för polis och veterinär.
Katter som vistas
utomhus ska vara kastrerade och chippade.
Den
frivilliga organisationen Katthjälpen på Åland’s arbete ska
värdesättas
högre och bör erhålla mer bidrag än i dagsläget.
Arbetet med TNR (kastrera och återlämna) ska regleras i lagen.
En viltrehabiliteringslag bör instiftas på Åland.
Som viltrehabiliterare har jag, Pernilla Hägglund, under flera års tid påverkats av den bristande lagsamlingen i vårt landskap. Min utbildning inom viltrehabilitering har i teorin ingen betydelse här på Åland i och med att ingen lag kring räddning & rehabilitering av vilda djur existerar. Däremot har min kunskap i praktiken lyst med stor betydelse för de djur jag räddat under de senast 8 gångna åren. Under sommarmånaderna är jag dagligen i kontakt med personer som behöver råd kring olika situationer gällande vilda djur eller utryckningar för räddningsaktioner. Allt detta sker under min fritid och därav i mån av möjlighet. Eftersom ingen anställningstjänst som viltrehabiliterare finns, går alla kostnader ur egen ficka och det landar på en viss summa varje år. De främsta kostnaderna är de för transport till uppdragsplatser samt foder och byggmaterial för burar som djur i rehabilitering behöver. All denna verksamhet bedrivs idag i eget hem, och det hade givetvis varit att föredra en anläggning för vård och rehabilitering istället.
Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi
att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utarbeta en ny djurskyddslagstiftning i enlighet med ovanstående.
Mariehamn den 31 mars 2020 |
||
Ombud |
|
Viceombud |
|
|
|
Pernilla Hägglund, viltrehabiliterare Uppgårdsvägen 16, Mariehamn +3584575614116 |
Annett Pfeifer, leg. veterinär Fridhemsvägen 14, Sund 0408-417 777 |