|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 23/2018-2019 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2019-04-09 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar
I detta lagförslag ändras körkortslagen för Åland för att anpassas till ändringar som görs av den på Åland gällande rikslagen om föreläggande av böter och ordningsbot.
I detta lagförslag överförs hanteringen av körkortsingripanden till alla delar från domstolen till polisen. Samtidigt ändras förfarandet när polisen meddelar en körförbudstid så att föraren informeras om möjligheten att bli hörd i körkortsärendet redan innan trafikbrottsmålet är avgjort och så snart föraren har underrättats om att han eller hon misstänks för ett brott som leder till en körförbudstid.
Uppföljningen av kraven på förarens hälsotillstånd ändras vid förnyelse av körkort för taxi, lastbil och buss på så sätt att ett läkarutlåtande krävs vid ansökan av nytt körkort om det nya körkortets administrativa giltighetstid sträcker sig över körkortshavarens 45-årsdag vilket i de flesta fall betyder att ett läkarutlåtande krävs om ansökan görs efter körkortshavarens 40-årsdag.
Genom detta lagförslag lanserar landskapsregeringen en ny utökad behörighet i körkortskategori T, Tb som berättigar innehavaren att köra en ny typ av långsamtgående fordon, traktorbil, som kommer att introduceras på Åland. Traktorbilen är från början en vanlig personbil som omregistreras och förses med en hastighetsregulator vilken begränsar fordonets hastighet till 50 kilometer i timmen. Traktorbilen lanseras som ett säkrare alternativ till mopedbilen. Utbildningen för ett Tb-körkort kommer att motsvara B-körkortet. Den som har tagit ett Tb-körkort kommer att ha mycket tillgodo när personen sedan tar ett B-körkort.
Det är sedan en tid tillbaka inte längre möjligt att registrera eller ta i bruk nya trafiktraktorer. Kategorin trafiktraktor har tagits bort ur fordonslagen och indelningen av traktorer följer sedan en tid tillbaka Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon. Därför föreslår landskapsregeringen att samma anpassning till EU-förordningen avseende traktorer görs i körkortslagen. Traktorerna delas in i viktklasser och varje viktklass i två olika hastighetskategorier. Den gamla kategorin trafiktraktor motsvaras av en tung traktor (T1 och T2) som är konstruerad för en hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen (T1b och T2b). Landskapsregeringen föreslår att snabbare traktorer ska få köras med körkort i kategori B eller C beroende på traktorns vikt och de långsammare traktorerna ska få köras med körkort i kategori T. Den lätta traktorregistrerade fyrhjulingen T3b ska få köras med körkort i kategori AM 121.
INNEHÅLL
1.2 Behörighetsfördelningen mellan Åland och riket
2. Landskapsregeringen förslag
2.1 Bestämmande av körförbudstid överförs helt på polismyndigheten
2.2 Ny körkortskategori till det nya fordonsslaget traktorbil
2.3 Ny klassificering av traktorer
2.4 Längre giltighetstid för körkort villkorade av alkolås
3.1 Ändringarna avseende körkortsingripanden
3.2 Införande av traktorbilar i trafiken
1. Ändring av körkortslagen för Åland
2. Ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för Åland
3. Ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland
4. Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
5. Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland.
L A N D S K A P S L A G om ändring av körkortslagen för Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen
L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
L A N D S K A P S L A G om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
I det strategiska program som den nuvarande finska regeringen la fram då den påbörjade sin regeringsperiod anges bland annat att domstolarna ska ges möjlighet att koncentrera sig på sina kärnuppgifter och brottmål där straffskalan högst uppgår till två års fängelse ska överföras från underrätterna till ett summariskt förfarande. (bilaga 6 till regeringsprogrammet, s. 30). Ett första steg i denna riktning togs då lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (FFS 754/2010, nedan bötesförfarandelagen) trädde i kraft den 1 december 2016. Bötesförfarandelagens tillämpningsområde är dock begränsat till brott för vilka det inte har föreskrivits strängare straff än böter eller fängelse i högst sex månader. I bötesförfarandet kan bötesstraff och en förverkandepåföljd på högst 1 000 euro föreläggas. Däremot kan inte körförbudstider meddelas, vilket utesluter rattfylleri från förfarandets tillämpningsområde trots att villkoret som gäller maximistraffet uppfylls. Domstolarna avgör för närvarande ett stort antal klara och enkla rattfylleribrott, som skulle vara lämpliga att handlägga i bötesförfarandet. En utvidgning av bötesförfarandets tillämpningsområde skulle göra det möjligt att styra domstolarnas och åklagarväsendets resurser till sådana ärenden som det är nödvändigt att handlägga i domstol bland annat av rättsskyddsskäl och samtidigt förkorta domstolarnas handläggningstider.
För att rattfylleribrott ska kunna handläggas i bötesförfarandet har man därför sett över regleringen som gäller körförbuden i riket. Man koncentrerade samtidigt körförbudsförfarandena till en aktör, polismyndigheten och förenklade processen kring bötesförfarandet.
Enligt bötesförfarandelagen i dess nuvarande lydelse krävs det att den misstänkte erkänner gärningen, godkänner påföljden, avstår från sin rätt till en muntlig behandling och samtycker till att ärendet avgörs i ett förfarande enligt bötesförfarandelagen. Detta samtycke i fyra delar har gjort förfarandet onödigt tungt och antalet dagsbotsstraff som föreläggs i bötesförfarandet har minskat klart jämfört med antalet dagsbotsstraff som påfördes i det tidigare strafforderförfarandet.
När ändringen i bötesförfarandelagen träder i kraft den 1 juni 2019 (FFS 95/2018) räcker det med att den misstänkte avstår från sin rätt till en muntlig behandling och samtycker till att ärendet avgörs som ett bötesförfarande.
1.2 Behörighetsfördelningen mellan Åland och riket
Enligt 27 § 23 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om rättskipning med beaktande av vad som stadgas om förvaltningsrättsskipning i 25 och 26 §. Enligt 25 § stadgas att besvär över beslut som har fattats av myndighet under landskapsregeringen anförs hos Ålands förvaltningsdomstol. Bötesförfarandet, som hör till straffrättskipningen, liksom tillämpningsområdet för bötesföreläggande hör således till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt 18 § i självstyrelselagen för Åland har Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat vägtrafik, spårbunden trafik, båttrafik och farleder för den lokala sjötrafiken (21 punkten). Enligt 25 punkten i självstyrelselagen har Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till Ålands lagstiftningsbehörighet.
Bötesförfarandelagen gäller på Åland så de ändringar som görs i den träder även i kraft på Åland men för att den åländska polismyndigheten ska kunna ta över den åländska tingsrättens körkortsärenden krävs ändringar i den åländska körkortslagen.
Bestämmelser om rattfylleribrott finns i 4 och 5 § i trafikbrottslagen för landskapet Åland. För rattfylleri (4 §) döms den som för ett motordrivet fordon antingen efter att ha förtärt alkohol i en sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,5 promille i blodet eller efter att ha använt narkotika i så stor mängd att det efter färden finns något narkotiskt ämne eller en ämnesomsättningsprodukt från narkotika i blodet. Vid grovt rattfylleri (5 §) är gränsen 0,8 promille i blodet. För rattfylleri döms den skyldige till böter eller till fängelse i högst sex månader, för grovt rattfylleri till minst 60 dagsböter eller till fängelse i högst två år. Över 90 % av de som gör sig skyldiga till rattfylleri döms till böter medan en ännu större procent av de som döms för grovt rattfylleri döms till ett (villkorligt) fängelsestraff.
Körkortsingripandet är en påföljd som riktar sig mot rätten att köra och genom vilken man försöker förhindra att en förare deltar i trafiken när han eller hon anses sakna förutsättningar att göra det. Bestämmelser om körkortsingripanden finns i 6 kap. i körkortslagen. Andra än tillfälliga körförbudspåföljder kan indelas i tre grupper: körförbudtid på straffrättslig grund som meddelas av allmän domstol, körförbudstid som baserar sig på enstaka eller återkommande brott och som meddelas på administrativ väg av polismyndigheten samt körkortsingripanden som meddelas på administrativ väg av polismyndigheten och som inte har något samband med brott. Det hör till de allmänna domstolarnas behörighet att meddela körförbudstider när föraren av ett motordrivet fordon har gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri eller grovt rattfylleri, smitning eller brott mot bestämmelserna om transport av farliga ämnen (43 § 1 mom. i körkortslagen). En körförbudstid som meddelas av en allmän domstol är i kraft högst fem år.
En förare som gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten meddelas en körförbudstid på minst tre månader medan den som gjort sig skyldig till rattfylleri meddelas en körförbudstid på minst ett år. För återfall i rattfylleri eller grovt rattfylleri ges en körförbudstid som inte får understiga två år. Körförbudstiden meddelas i samband med domen i brottmålet. Den svarande har möjlighet att för domstolen lägga fram en utredning om sitt behov av körkortet, eftersom man när längden på förbudet bestäms tar hänsyn till förbudets konsekvenser för förarens försörjning och nödvändiga behov av att röra sig i trafiken. De angivna minimigränserna för grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri och grovt rattfylleri får dock inte underskridas. För de som gjort sig skyldig till ett rattfylleribrott finns i många fall möjligheten att fortsätta använda fordon i trafiken om gärningsmannen beviljas ett körkort villkorat av alkolås. Både åklagaren och den svarande har rätt att söka ändring i beslutet om körförbudstid, som ändå verkställs trots besvär.
Polismyndigheten ska enligt 43 § 2 mom. i körkortslagen bestämma en körförbudstid om
1) körkortshavaren gjort sig skyldig till olovlig körning, kört mot rött ljus, inte stannat trots stopplikt, kört om vid ett övergångsställe eller, med undantag för fortkörning, brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt,
2) körkortshavaren flera gånger under en kort tid gjort sig skyldig till äventyrande av trafiksäkerheten eller någon annan trafikförseelse som är straffbar enligt trafikbrottslagen för landskapet Åland, med undantag för andra gärningar som bestraffas med ordningsbot än fortkörningsförseelser, eller till detektorförseelse som avses i landskapslagen (2003:11) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen eller till brott mot landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare,
3) körkortshavaren utomlands har dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri eller där gjort sig skyldig till en sådan gärning om gärningen även är straffbar i landskapet,
4) körkortshavarens förutsättningar för att köra ett fordon som kräver körkortsbehörighet är så väsentligt begränsade på grund av sjukdom, skada eller dylikt att kraven för att beviljas körkortstillstånd inte längre uppfylls,
5) körkortshavaren inte följer ett åläggande att lämna in läkarutlåtande, synintyg eller intyg om godkänd förarexamen eller del av sådant prov enligt 46 § eller
6) hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består.
Polismyndigheten meddelar ungefär dubbelt så många körförbudstider på straffrättsliga grunder som på icke straffrättsliga. Körkortsingripanden som görs av andra skäl än straffrättsliga meddelas så att de är i kraft tills vidare. De straffrättsliga körförbudstiderna ska bestämmas från en till sex månader, och när längden bestäms ska hänsyn tas till förbudets konsekvenser för förarens försörjning och behov av att röra sig i trafiken. Landskapsregeringen har utfärdat en anvisning om längden på körförbudstider för körkortshavare som vid framförande av motordrivet fordon gjort sig skyldig till en straffbar gärning enligt 43 § 2 mom. 1 punkten, det vill säga en allvarlig överträdelse som inte kan anses som ringa. (ÅLR 2017/1798). Längdrekommendationerna har klassats utifrån hur strängt bötesstraff som förelagts för gärningen. Landskapsregeringen har även tagit fram en anvisning om körförbudstider och varningar i anslutning till återkommande förseelser (ÅLR 2017/1797) där körförbudstiderna har klassats utifrån antalet gärningar och hur stränga straff som förelagts för dem.
Körförbudstiderna som polisen meddelar behandlas i enlighet med förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Förfarandet i körkortsärenden då en körkortshavare gjort sig skyldig till flera trafikbrott under en avgränsad tid inleds när polisen får uppgifter från polisens informationssystem om att en person har det i lagrummet nämnda antalet återkommande förseelser. I ärenden som gäller allvarliga överträdelser enligt 41 § 2 mom. 1 punkten inleds ärendet när polisens föreläggande om interimistiskt körförbud och körkortet, om det har omhändertagits av polisen, kommer in till polismyndigheten. Ärendena handläggs i huvudsak skriftligen men polismyndigheten ska enligt 28 § i förvaltningslagen ge föraren tillfälle att bli hörd inom rimlig tid. Denna tid är i allmänhet cirka två veckor. Om föraren är under 18 år eller inte har haft körkort särskilt länge skickas en kallelse till muntlig behandling. Är föraren omyndig kallas även barnets vårdnadshavare. Polismyndigheten fattar ett skriftligt beslut som motiveras och förses med besvärsanvisning och som delges i enlighet med 55 § förvaltningslagen. Föraren har rätt att överklaga beslutet hos Ålands förvaltningsdomstol men det verkställs även om det överklagas. (44 § 4 mom. körkortslagen).
I 41 § i körkortslagen finns bestämmelser om interimistiskt körförbud som meddelas av en polisman ute på vägen. Grunden för ett interimistiskt körförbud kan vara misstanke om eller sannolika skäl att villkoren för meddelande av körförbudstid som hör till tingsrättens eller polisens behörighet är uppfyllda. Då det är fråga om en brottsmisstanke som hör till tingsrättens behörighet gäller det interimistiska körförbudet i regel till dess att tingsrätten fattar beslut i saken. Polisen får också besluta om körkort villkorat av alkolås innan tingsrätten fattar beslut om körförbudstid, om villkoren i 7 kap. i körkortslagen är uppfyllda. När det är fråga om en körförbudstid som hör till polismyndighetens behörighet, ska den polis som meddelat det interimistiska körförbudet omedelbart underrätta polismyndigheten om sitt beslut, som därefter fattar beslut om en körförbudstid eller att det interimistiska körförbudet ska fortsätta att gälla. Polismyndigheten har även möjlighet att enligt 45 § i körkortslagen i vissa fall ge körkortshavaren en varning om gärningen inte ansetts vara så allvarlig att en körförbudstid måste meddelas.
Syftet med att introducera en ny fordonstyp är att öka trafiksäkerheten bland i första hand 15–17-åringar.
Trafiksäkerhet handlar både om fordonet, föraren och trafikmiljön. När det gäller fordonssäkerheten har den tekniska utvecklingen av personbilar de senaste åren varit imponerande. Krocksäkerheten har förbättrats oerhört genom att effektivt utformade deformationszoner tar hand om krockvåldet så att kupén ska kunna behållas så intakt som möjligt. Detta i kombination med säkerhetsbälten, bältessträckare, krockkuddar etc. har minskat risken att få en dödande skada med 90 % om man jämför de modernaste bilarna med en bil från tidigt 80-tal. Risken att bli invalidiserad har på samma sätt minskats med 25 %. Mopedbilarna har en krocksäkerhet som i bästa fall är jämförbar med en småbil från 1980-talet.
När det gäller den aktiva säkerheten, dvs. att förhindra att en olycka inträffar är t.ex. antisladdsystem och låsningsfria bromsar standard på i princip alla nya bilar som säljs i dag och kollisionsvarning, filbytesvarning, och avståndsvarning förekommer också i många fordon även i de lägre prisklasserna.
1.5.1 Traktorbilens konstruktion
Idén till traktorbilen kommer från riket där den kallas ”lätt bil”. Traktorbilen placeras i en ny fordonsgrupp i fordonskategori T. Av trafiksäkerhetsskäl kan endast fordon som är yngre än tio år och har tagits i bruk efter 2014 konverteras till en traktorbil. Detta krav motiveras med att tekniken och tekniska krav har utvecklats så att nyare bilar är både säkrare och miljövänligare än äldre bilar. Den högsta tillåtna vikten är satt till 1 500 kg för alla traktorbilar som inte är eldrivna. För eldrivna traktorbilar är den högsta tillåtna vikten 1 800 kg. Syftet med begränsningen är att utesluta högre och större bilar, till exempel stadsjeepar, som är problematiska med tanke på fotgängarnas säkerhet.
Den högsta tillåtna konstruktiva hastigheten begränsas till 50 kilometer i timmen. Syftet med hastighetsbegränsningen är att minska både olycksrisken och konsekvenserna av en eventuell olycka. Hastighetsbegränsningen har en positiv inverkan på trafiksäkerheten för förare och passagerare i traktorbilarna men även för andra trafikanter. Hastighetsbegränsningen bör göras så att den inte är enkel att kringgå och å andra sidan bör övervakningen av att begränsningen fungerar vara enkel. Tidigare har hastigheten begränsats bland annat beträffande mopeder, mopedbilar och tunga fordon. På marknaden finns redan nu hastighetsbegränsare som kan användas i personbilar.
1.5.2 Körkortskrav
Körkortskraven för att få ge sig ut i trafiken i ett fordon som, med undantag för topphastigheten, är identisk med en liten till mellanstor personbil måste vara mycket höga och därför har landskapsregeringen valt att lägga ribban på samma höjd som för ett körkort i kategori B. En gedigen utbildning redan i unga år gör att det framtida B-körkortet både blir billigare och lättare att ta.
2. Landskapsregeringen förslag
2.1 Bestämmande av körförbudstid överförs helt på polismyndigheten
En körkortspåföljd föreläggs i ett administrativt förfarande utifrån ett fällande avgörande som meddelats i bötesförfarandet eller i domstolen. Körkortslagen ändras så att polisen ges möjlighet att inleda hörandet av föraren redan på platsen för händelsen innan det fällande avgörandet meddelas. Det slutliga beslutet om körförbudstiden får delges den som meddelats interimistiskt körförbud eller saknar körkort som vanlig delgivning, alltså genom ett vanligt brev med posten. Polisens möjligheter att bestämma att ett interimistiskt körförbud ska upphöra utvidgas. Ändring i beslut om körförbudstid söks genom rättelseyrkande och därefter får besvär över polismyndighetens beslut anföras hos Ålands förvaltningsdomstol.
Ett villkor för att använda bötesförfarandet är att brottmålet ska vara klart och enkelt. Den misstänkte ska underrättas om den förväntade påföljden i samband med att personen får frågan om han eller hon ger sitt samtycke till att ärendet avgörs som ett bötesförfarande.
2.2 Ny körkortskategori till det nya fordonsslaget traktorbil
Landskapsregeringen föreslår att en ny utökad behörighet för körkortskategori T lanseras för de som vill köra det nya fordonet traktorbil. I riket har man valt att kräva mopedbilskörkortet AM 121 för att få rätt att köra traktorbil men då detta inte är förenligt med körkortsdirektivet väljer landskapsregeringen att istället ta fram en ny nationell behörighet i körkortskategori T som ska kallas Tb. Utbildningskravet för Tb kommer i princip att vara detsamma som för körkort för kategori B med undantag för de delar i körkortsutbildningen som rör körning i höga hastigheter, omkörning på landsväg och liknande ämnesområden.
2.2.1 Det finska förslagets förenlighet med EU-rätten
Landskapsregeringen har inte gjort någon egen utredning om traktorbilens förenlighet med EU-rätten utan väljer att inta samma ståndpunkt som Finlands riksdag vilken är att det är möjligt att släppa ut fordonstypen i landskapet.
Utkastet till den finska propositionen har i överensstämmelse med direktiv (EU) 2015/1535 anmälts till kommissionen som teknisk föreskrift. Kommissionen har haft en del synpunkter på utkastet vad gäller den fordonstekniska harmoniseringen med EU-rätten. Man pekat bland annat på säkerhets- och miljöproblem som kan orsakas av att fordon byggs om och noterar att traktorbilar för att kunna höra till EU:s traktorkategori (kategori T) bör ha sådana tekniska egenskaper att de tack vare dem kan dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning. Vidare har kommissionen pekat på säkerhets- och miljöproblem som kan orsakas av att fordon byggs om. Enligt kommissionens synpunkt kan vridmomentet i fordon i kategori M1 orsaka säkerhetsproblem, om det inte anpassas till det ombyggda fordonet. Den risk som är förknippad med manipulering av hastighetsbegränsare, varvid ”traktorer” kan framföras i hög hastighet, kan heller inte förbises. Enligt kommissionen innebär den föreslagna lösningen, där hastighetsbegränsare installeras i en personbil, att hastigheten i ett ombyggt fordon är begränsad till en hastighet som fordonet inte är avsett att framföras i under hela dess livslängd. Detta orsakar enligt kommissionen ovisshet om fordonens utsläpp och om effektiviteten hos avgasefterbehandlingen i ombyggda dieselbilar. Kommissionen har också hyst farhågor om en eventuell förvridning av marknaden för fordon i EU:s fordonskategori L1e-B (moped) och L6e-B (mopedbil). Tillverkarna av dessa fordon är i huvudsak europeiska och skulle hamna i en ofördelaktig ställning på EU-marknaden jämfört med andra fordon i kategori L. Enligt kommissionen får man med hjälp av enskilt godkännande inte förvrida de lika spelregler som föreskrivs i EU:s lagstiftning om typgodkännande.
I kommissionens synpunkt noteras utöver fordonsteknisk harmonisering även propositionens förenlighet med körkortsdirektivet. Ett körkort för kategori AM medför rätt att framföra lätta fyrhjulingar som definieras i artikel 1.2f i förordning (EU) nr 168/2013. Kommissionen har konstaterat att den nya fordonsgrupp i kategori T1 som anmälts inte är förenlig med de gemensamma klassificeringsgrunderna för ”lätta fyrhjulingar” (kategori L6e) i den nämnda förordningen och att man med körkort för kategori AM som avses i körkortsdirektivet inte kan framföra fordon i den anmälda nya fordonsgruppen i kategori T1. Avslutningsvis konstateras det i kommissionens synpunkt att fordon i den anmälda nya fordonsgruppen i kategori T1 inte är förenliga med definitionen av jordbruks- eller skogsbrukstraktor i artikel 4.4 i körkortsdirektivet, varför de anses höra till kategorin ”motorfordon”. Enligt direktivets definition av traktorer utnyttjas traktorer endast sekundärt för person- eller godstransport på väg, medan de i det anmälda utkastet till proposition föreslagna fordonen i den nya fordonsgruppen i kategori T1 i första hand är avsedda för persontransport. Kommissionen har därför ansett att det anmälda utkastet till proposition bör anpassas så att det överensstämmer med körkortsdirektivet 2006/126/EG.
Kommunikationsministeriet har, efter Europeiska kommissionens anmärkning om lagförslaget fört nya diskussioner med kommissionen om hur propositionen förhåller sig till EU-rätten. Körkortsdirektivet kommer enligt uppgift att omprövas i samband med det så kallade tredje mobilitetspaketet. I det sammanhanget kan olika alternativ beaktas. Utifrån de diskussioner ministeriet fört har man i kommunikationsutskottet bedömt att propositionen i nuläget kan godkännas i den föreslagna formen, som bygger på att lätta bilar (traktorbilar) faller under fordonskategori T och körkortskategori AM. Kommunikationsutskottet ändrade även den högsta hastigheten för fordonen från regeringens föreslagna 45 kilometer i timmen till 60 kilometer i timmen.
2.3 Ny klassificering av traktorer
I fordonslagen (FFS 1090/2002) som gäller på Åland genom landskapslag 2011:36 om tillämpning av fordonslagen fanns det fram till den sista december 2015 två typer av traktorer. Det var a) fordon i kategori T (traktor), ett motordrivet fordon med hjul eller band, som har tillverkats för att dra, skjuta, använda eller transportera arbetsredskap huvudsakligen avsedda för jord- och skogsbruk och b) trafiktraktor, en lastbärande traktor med hydraulisk ledramstyrning avsedd för godstransport eller en annan traktor använd för godstransport och utrustad med en släpvagn med en kopplingsmassa större än 10 ton. Den första januari 2016 ändrades fordonslagen och trafiktraktorn togs bort eftersom den inte överensstämmer med EU:s gällande krav[1]. Traktorer definieras nu som ett motordrivet fordon med hjul (T) eller band (C) som är avsett att användas inom jord- eller skogsbruk. Traktorer klassificeras i olika klasser utgående från deras spårvidd och totalvikt. Även traktorernas konstruktiva hastighet beskrivs i klassificeringen.
Numret efter kategoribeteckningen T beskriver traktorns storlek baserad på spårvidd och totalvikt. T1/C1 har en minsta spårvidd som överstiger 1 150 mm och en totalvikt på mer än 600 kg. T2/C2 har en spårvidd som är mindre än 1 150 mm men en totalvikt på mer än 600 kg. T3/C3 har en vikt under 600 kg. Den därpå följande bokstavsbeteckningen a anger att traktorns konstruktiva hastighet är högst 40 km/h och bokstaven b att hastigheten är över 40 km/h. Beteckningen T4/C4 är reserverad för traktorer avsedda för särskilda ändamål.
Landskapsregeringen föreslår att traktorer i kategori T3b särskiljs från övriga traktorer i kategori T. T3a är hjultraktorer vars vikt i körklart skick är högst 600 kg och vars högsta konstruktiva hastighet är 40 kilometer i timmen. T3b är hjultraktorer vars vikt i körklart skick är högst 600 kg och vars högsta konstruktiva hastighet är högre än 40 kilometer i timmen. Dessa fordon har mycket gemensamt med de mopedregistrerade lätta fyrhjulingarna och har börjat synas ute i trafiken. Det är därför skäl att ställa samma krav på körningen av dem som på fordon i kategori AM 121. Landskapsregeringen föreslår därför att traktorer i fordonskategori T3b, vilkas konstruktiva hastighet är max 60 kilometer i timmen ur körkortshänseende jämställs med lätta fyrhjulingar i kategori AM 121.
För att få köra snabba traktorer konstruerade för en hastighet över 60 km/h krävs körkort i kategori B, C1 eller C beroende på traktorns totalvikt.
2.4 Längre giltighetstid för körkort villkorade av alkolås
Eftersom reglerna för den som ansöker och beviljas körkort förenat med villkor om alkolås i den gällande lagen är onödigt byråkratiska och i vissa fall orsakar problem för den som beviljats ett körkort villkorat av alkolås föreslås vissa ändringar för att underlätta förfarandet. Villkorstiden för en person som konstaterats skyldig till rattfylleri ska enligt 52 § bestämmas till minst ett år. För en person som konstaterats gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller tidigare gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri ska villkorstiden bestämmas till minst två år. Villkorstiden för dock aldrig vara kortare än den körförbudstid som bestäms för gärningen.
Om en person som på sannolika skäl misstänks för rattfylleri eller grovt rattfylleri ansöker om och beviljas körkort förenat med villkor om alkolås innan ärendet har avgjorts och alltså innan en körförbudstid har bestämts så bestäms en villkorstid på ett år om den misstänkta gärningen är rattfylleri och två år om föraren misstänks för grovt rattfylleri eller tidigare har gjort sig skyldig till ett rattfylleri. Körkortet villkorat av alkolås utfärdas då med en giltighetstid som motsvarar den villkorstid som bestämts. Om sedan domstolen till exempel konstaterar att personen gjort sig skyldig till grovt rattfylleri och körförbudstiden bestäms till tre år, måste personen, som lagen ser ut idag, efter ett eller två år beroende på giltighetstiden för det första alkolåskörkortet, ansöka om ett nytt körkort förenat med villkor om alkolås enligt 50 §, vilket medför kostnader för nytt läkarintyg och nytt körkort för att kunna fortsätta köra fordon med alkolås under den resterande körförbudstiden.
Därför föreslår landskapsregeringen att ett körkort förenat med villkor om alkolås alltid utfärdas med en administrativ giltighetstid på fem år. I beslutet om beviljande av körkort med villkor om alkolås konstateras att villkorstiden, det vill säga den tid som personen inte har möjlighet att beviljas ett vanligt körkort blir densamma som den körförbudstid som bestäms efter att ärendet har avgjorts. Detta betyder också att körkortshavaren inte behöver ansöka om nytt alkolåskörkort om han eller hon under villkorstiden gör sig skyldig till ett nytt trafikbrott för vilket polisen bestämmer en körförbudstid som är längre än en månad. Polisen konstaterar då i samband med att beslutet om körförbudstid för brottet fattas att ett avbrott görs i villkorstiden och att slutdatum skjuts fram med samma antal dagar som den meddelade körförbudstiden. När villkorstiden närmar sig sitt slut kan personen ansöka om ett vanligt körkort om han eller hon uppfyller kraven i 11 §, det vill säga kan uppvisa ett läkarintyg som bekräftat att personen genomfört regelbundna hälsokontroller och kunnat avhålla sig från en för hög alkoholkonsumtion. Om körkortshavaren inte uppfyller kraven i 11 § kan han eller hon ansöka om att få villkorstiden förlängd för att få längre tid på sig att uppfylla kraven. Polismyndigheten ska då ta ställning till ansökan och om myndigheten anser att det finns godtagbara skäl till varför körkortshavaren inte har uppfyllt kraven och bedömer att körkortshavaren kommer att kunna uppfylla kraven vid en senare tidpunkt så kan den besluta att förlänga villkorstiden med upp till ett år.
3.1 Ändringarna avseende körkortsingripanden
Den största påverkan lagförslaget har gäller egentligen rikets ändring av bötesförfarandelagen och de konsekvenser den får på medborgarna, polismyndigheten och domstolarna på Åland. Ändringen av körkortslagens sjätte kapitel är en följd av ändringen av bötesförfarandelagen som måste göras för att den åländska lagstiftningen ska passa in i den nya rättsmiljön. De verkningar som redovisas nedan är en kortfattad sammanställning av den påverkan som lagförslaget har tillsammans med rikets lagändringar.
3.1.1 Konsekvenser för samhället
Lagförslagets konsekvenser för samhället gäller framför allt rättsskyddet. En ökad användning av bötesförfarande i trafikmål påskyndar handläggningen av andra brottmål och minskar tingsrättens väntetider eftersom det nästan alltid går snabbare att handlägga ärenden i bötesförfarandet än i en domstolsprocess. Den utvidgade användningen av bötesförfarandet kan i någon mån försämra det straffrättsliga systemets brottsförebyggande inverkan när det gäller rattfylleri (general- och specialprevention). Bötesförfarandet är inte förenat med en lika kraftig skrämseleffekt som handläggningen av brottmål i tingsrätten. Å andra sidan handläggs en stor del av rattfylleriärendena för närvarande i skriftligt förfarande i tingsrätten. Däremot leder de föreslagna ändringarna till att påföljden bestäms snabbare än förr, vilket är ägnat att öka straffens brottsförebyggande inverkan. Som helhet kan den föreslagna lagändringen av dessa orsaker inte anses ha någon betydande inverkan på brottssituationen, brottsbekämpningen eller trafiksäkerheten.
Inte heller har förslaget några konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor. Däremot kan man konstatera att drygt 80 % av de som åkt fast för trafikbrott och dömts till ett bötesstraff av tingsrätterna i Finland har varit män. Det här lagförslaget kommer inte att ha någon inverkan på de siffrorna.
3.1.2 Konsekvenser för myndigheterna
Som nämnts påverka lagförslaget främst polismyndighetens och tingsrättens arbete när polismyndigheten blir enda myndighet som fattar beslut om körförbudstider. Ålands tingsrätt har i genomsnitt fattat beslut om körförbudstid i cirka hundra ärenden per år. Landskapsregeringen kommer att behöva utfärda anvisningar för polismyndigheten om det förfarande som ska iakttas vid behandlingen av fall som gäller körförbudstider som överförs från domstolen till polisen.
För närvarande tar det ungefär 45—60 minuter att behandla ett körförbudsärende men körförbudsförfarandet kommer att lättas upp genom ändringar i bötesförfarandelagen, (förutsätter dock att informationssystemen för körkortsärendena revideras och att det skapas ett ärendehanteringssystem för behandlingen av körförbudsärenden) varför ökningen av polisens arbetsmängd bara antas bli något större än vad som är fallet idag.
Eftersom de körförbudstider som överförs till polisens behörighet är längre än de körförbudstider som polisen får meddela för närvarande, kommer andelen som söker ändring (rättelseyrkande) att öka. I riket har ungefär 5 procent av de trafikbrottmål som handlagts i tingsrätten överklagats till hovrätten. På Åland överklagas betydligt fler ärenden på grund av de längre körförbudstider som införts här. Om benägenheten att söka ändring i fråga om de körförbudstider som överförs till polisen fortsätter att ligga på samma nivå kommer det att påverka polisens arbetsmängd.
I de ärendekategorier där rättelseyrkande redan tillämpas leder dock endast en liten del av de fall där rättelseyrkande begärs till besvär. Detta har till viss del att göra med att man i förvaltningsdomstolarna tillämpar handläggningsavgifter som har en dämpande effekt på besvärsviljan. De långa körförbudstiderna lär dock få till följd att Ålands förvaltningsdomstol kommer att få ta emot betydligt fler fall per år. De beslut som överklagas kommer dock att vara mer detaljerat motiverade, vilket minskar domstolens arbetsmängd när den handlägger besvären. Däremot förutsätter handläggningen av ett körförbudsärende en sammansättning av två domare i förvaltningsdomstolen medan handläggningen i tingsrätten sker med en domare. Att körförbudsärendena ofta är av brådskande natur kan leda till att andra ärenden blir fördröjda. Lagförslaget antas därför leda till en ökning av förvaltningsdomstolens arbetsmängd.
3.1.3 Förslagets förhållande till grundlagen avseende körförbudstiderna
I lagförslaget föreslår landskapsregeringen att polismyndigheten i fortsättningen meddelar alla körförbudstider administrativt efter att det först konstaterats i domstol eller i bötesförfarandet att föraren gjort sig skyldig till ett visst trafikbrott. Körförbudsförfarandet ska basera sig direkt på ett sådant tillräknande, och i polisens behörighet ingår inte någon straffrättslig bedömning av den gärning som leder till körkortsingripandet. Lagstiftaren har alltid avsett att körkortsingripandet ska vara en säkringsåtgärd och inget straff. Det faktum att körförbudspåföljder har betraktats som straff i Europadomstolens rättspraxis påverkar inte bedömningen av de nationella behörighetsarrangemangen. Av dessa orsaker är förslaget inte relevant med tanke på 3 § i grundlagen, som gäller utövande av den dömande makten. Däremot måste förslaget bedömas med avseende på de krav som följer av grundlagen på handläggningen av förvaltningsärenden och rättsskyddet för den person som berörs av beslutet. Då måste man beakta att ett körkortsingripande kan ha stor betydelse för medborgaren med tanke på rörelsefriheten, som tryggas i 9 § i grundlagen, och i vissa fall näringsfriheten som avses i 18 § i den lagen. När förslaget bedöms är det väsentligt att behörigheten att meddela körförbudstider blir kvar hos en myndighet och att rättsskyddet för den person som berörs av beslutet tillgodoses på ett behörigt sätt. På polismyndighetens beslut tillämpas förvaltningslagens bestämmelser om förvaltningsbeslut. Den som berörs av beslutet ska höras och får begära rättelse av beslutet samt har rätt att söka ändring hos förvaltningsdomstolen i det beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkandet. Lagen ska även i fortsättningen ha klara bestämmelser om körförbudstiderna och grunderna för dem. Förfarandet kränker inte förbudet mot dubbla straff i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen, eftersom polismyndighetens beslut om körförbudstid baserar sig direkt på ett avgörande som meddelats i ett brottmål och av det kan man inte dra några slutsatser om skulden[2]. Det är också i harmoni med artikel 6 om rättvis rättegång i Europakonventionen. Den misstänkte har nämligen först rätt att försvara sig mot brottsåtalet i en rättegång som uppfyller artikelns krav, varvid han eller hon är medveten om att lagens bestämmelser om körförbudstid som påföljd för vissa trafikbrott. För det andra har den misstänkte rätt att föra körförbudsärendet separat till förvaltningsdomstolen[3].
3.2 Införande av traktorbilar i trafiken
Syftet med de föreslagna ändringarna är att öka trafiksäkerheten särskilt bland unga 15–17-åringar. I riket har kommunikationsministeriet i samarbete med Trafiksäkerhetsverket (Trafi) utrett vilka konsekvenser traktorbilar beräknas ha för trafiksäkerheten och miljön. De svar man kommit fram till är mycket osäkra och beroende av hur vanliga traktorbilarna blir och hur många som kommer att välja traktorbil istället för moped, mopedbil, buss eller cykel. Man vet att traktorbilar förbättrar trafiksäkerheten jämfört med mopedbilarna för de som färdas i traktorbilen, man tror att de andra trafikanternas säkerhet inte lär försämras avsevärt. Man bedömer att utsläppen av koldioxid kommer att öka eftersom traktorbilarna förbrukar mer bränsle än mopeder och mopedbilar men att partikelutsläppen kommer att minska eftersom traktorbilarna har bättre rening än mopeder och mopedbilar. Slutligen beräknar man att införandet av traktorbilar kommer att ha en ganska liten påverkan på smidigheten i trafiken[4].
Lagförslaget har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen. Värdefulla synpunkter har fåtts från polismyndigheten och fordonsmyndigheten.
Lagförslaget har skickats på remiss till landskapsåklagarämbetet, polismyndigheten, polisstyrelsen, försäkringsbolagen på Åland, Ålands trafikskolor, landskapsregeringens infrastrukturavdelning och till fordonsmyndigheten. Vissa synpunkter från remissinstanser har föranlett ändringar i lagförslaget. Bland annat har den föreslagna högsta hastigheten som traktorbilarna får framföras i ändrats till 50 kilometer i timmen mot föreslagna 60 kilometer i timmen.
1. Ändring av körkortslagen för Åland
2 § Definitioner. Definitionen av körförbudstid ändras. När lagen träder i kraft kommer inte längre domstolarna att bestämma körförbudstiderna utan det blir ett administrativt förfarande som meddelas av polismyndigheten utifrån ett fällande avgörande.
4 § Fordon som kräver körkort. Paragrafen har kompletterats med ett nytt tredje moment där det anges att körkort för traktorbil endast är giltigt på Åland.
5 § Körkortskategorier. Den nationella specialkategorin trafiktraktor, dvs snabba traktorer som får gå högst 50 kilometer i timmen avviker från gällande EU-krav och klassificeringen av traktorer ändras därför i paragrafen.
Körkortskategorin AM 121 har kompletterats med rätt att framföra traktor i fordonskategori T3b med en totalvikt under 600 kilo som är konstruerad för en hastighet av högst 60 kilometer i timmen. Körkortskategori T med utökad behörighet ”Tb” krävs för att få köra den nya fordonstypen traktorbil. Traktorbilen kallas i riket ”lätt bil” och kommer, när lagstiftningen i riket träder i kraft, i fordonslagen att definieras på följande sätt:
14 b § Lätta bilar
En lätt bil är ett i 14 § 1 mom. 1 punkten avsett fordon* i kategori T1
1) vars högsta konstruktiva hastighet har begränsats till 60 kilometer i timmen,
2) som ändrats från ett fordon i kategori M 1 som tidigare tagits i bruk i Finland,
3) i fråga om vilket det har gått högst 10 år från utgången av det första ibruktagningsåret, dock så att det första ibruktagandet skett den 1 januari 2015 eller därefter, och
4) vars vikt i olastat och körklart skick är högst 1 500 kg eller, i det fall att fordonets drivkraft är el, högst 1 800 kg.
*14 § 1 mom. 1 punkten lyder: Fordon i kategorierna T och C är motordrivna fordon med hjul eller band som är avsedda att användas inom jord- och skogsbruk och som klassificeras på följande sätt:
1) hjultraktorer i kategori T1 och bandtraktorer i kategori C1, vars minsta spårvidd inte understiger 1 150 millimeter och vars vikt i olastat och körklart skick överstiger 600 kilogram,
Körkortskategori T krävs för att få köra traktor som inte ingår i kategori AM 121 och som är konstruerad för en hastighet av max 60 km/h, motorredskap, snöskoter och till dem kopplade släpfordon.
För att köra en traktor som är konstruerad för en hastighet över 60 kilometer i timmen i trafik krävs körkort i kategori B om traktorn inte väger mer än 3 500 kg och C1 eller C om traktorns totalvikt överstiger 3 500 kg. Bestämmelsen är densamma som i riket.
9 § Ålderskrav. Första momentet punkt a) har kompletterats med körkort med utökad behörighet för traktorbil, Tb.
12 § Ansökan om körkortstillstånd. Paragrafens andra moment förtydligas så att det klart framgår när ett läkarutlåtande ska bifogas en ansökan om körkortstillstånd och att läkarutlåtandet ska vara färskt. Ett krav för att få ha körkort är att man inte lider av en sjukdom som kan leda till att föraren är en fara i trafiken. En bedömning av personens hälsotillstånd ska därför göras i nära anslutning till körkortsansökan. Samma regler gäller vid förnyande av körkort.
18 § Ålder för att få börja övningsköra. Första momentet punkt a) har kompletterats med Tb.
22 § Utrustning vid övningskörning. Andra momentet har ändrats så att utrustningskravet vid övningskörning även gäller mopedbil och traktorbil.
24 § Säkerhetsutbildning. Säkerhetsutbildningen är obligatorisk även för den som tar körkort med behörigheten Tb. Säkerhetsutbildningen ges i trafikskola men ska även kunna ges av till exempel en skola som anordnar fordonsutbildningar. Innehållet i säkerhetsutbildningen anges i landskapsförordning.
25 § Förutsättningar för att få avlägga förarexamen. Ett fordon som används vid förarexamen ska vara utrustad med dubbelkommando till fotbromsen eller ha en separat bromsspak och ha speglar så att även examinatorn kan ha koll på trafiken bakom fordonet.
31 § Den administrativa giltighetstiden. I andra momentet har körkort med behörigheten Tb lagts till. Ett nytt fjärde moment fogas till paragrafen med en ny bestämmelse att ett körkort kan utfärdas med en kortare administrativ giltighetstid än normalt om en läkare anser att det i det enskilda fallet finns starka skäl att kontrollera körkortshavarens medicinska förutsättningar att köra fordon med tätare intervaller än vad som annars skulle vara fallet.
35 § Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort. Kontrollen av körkortshavarens hälsotillstånd skärps. För att ett körkort ska kunna förnyas krävs att körkortshavaren fyller i en hälsodeklaration. Hälsodeklarationen kan hämtas på polisstationen och fyllas i i förväg eller fyllas i vid ansökningstillfället.
I övrigt har paragrafen förtydligats så att det klart framgår när ett läkarutlåtande ska bifogas en ansökan om förnyelse av körkortet.
37 § Prövotid. En teknisk ändring i paragrafens sista mening för att anpassa paragrafen till ändringen av 43 §.
38 § Yrkeskörtillstånd. Första momentet har utökats med en bestämmelse om att taxiföraren ska ha tillräckliga kommunikations- och språkfärdigheter. Tillräckliga språkfärdigheter betyder att föraren förstår och kan göra sig förstådd på åtminstone svenska och engelska.
40 § Körkortsingripanden. I paragrafen förklaras vad som menas med ett körkortsingripande och vad som krävs för att polismyndigheten ska kunna fatta beslut om körförbudstiden. Ett beslut om körförbudstid kan meddelas tidigast när ett fällande avgörande har meddelats i bötesförfarandet eller i en normal straffprocess. Avgörandet behöver dock inte ha vunnit laga kraft. Ett körkortsärende ska behandlas utan dröjsmål efter att det fällande avgörandet har meddelats men kan naturligtvis inte avgöras innan körkortshavaren fått möjlighet att framföra sina åsikter. Detta nämns i tredje momentet. Där sägs också att föraren ska informeras om möjligheten att bli hörd redan under förundersökningen, även om det egentliga körkortsärendet ännu inte är anhängigt. Möjligheten är viktigt så att onödiga dröjsmål kan undvikas vid handläggningen. Oberoende av om det är fråga om hörande som inleds redan under förundersökningen eller först efter det fällande avgörandet så följer hörandets innehåll och form bestämmelserna i förvaltningslagen. Föraren ska informeras om syftet med hörandet och inom vilken tid föraren kan yttra sig om saken. Enligt 28 § i förvaltningslagen ska parten ges tillfälle att framföra sin åsikt i saken och för det ska det enligt 31 § samma lag ges en skälig tidsfrist som är tillräcklig med hänsyn till ärendets art. Tidsfristen kan förlängas på en parts begäran om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Den tid som reserverats för hörande ska i samtliga fall gå ut först efter en skälig tid efter det att det fällande avgörandet har meddelats. I praktiken gäller förarens behov av att yttra sig oftast hur beroende föraren är av körkortet. De omständigheter som hänför sig till själva brottet behandlas i bötesförfarandet eller en normal straffprocess och föraren kan inte ifrågasätta slutsatserna i det fällande avgörandet, men kan, om han eller hon så vill, göra polismyndigheten uppmärksam på sådana omständigheter i domen eller avgörandet som han eller hon anser talar för en så kort körförbudstid som möjligt. Momentet gör det naturligtvis också möjligt att hörandet på samma sätt som ett vanligt förvaltningsärende inleds först efter det att det fällande avgörandet har meddelats. Det kan vara nödvändigt att gå till väga på detta sätt till exempel i samband med återkommande förseelser eller oklara och komplicerade brottmål.
I 4 mom. möjliggörs delgivning per brev av beslut om körförbudstid på straffrättsliga grunder i vissa situationer. Mottagaren anses i enlighet med 54 § i förvaltningslagen ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Delgivning per brev kan anses vara acceptabel, om föraren har interimistiskt körförbud när beslutet fattas. Då kommer beslutet inte som någon överraskning, utan innebär i sak framför allt information om när körkortshavaren återfår rätten att köra. Inte heller för personer som saknar körkort av andra orsaker finns det något hinder mot delgivning per brev, eftersom beslutet om körförbudstid inte har någon betydande inverkan på sådana personers rättigheter. För personer som har körkort vid beslutstidpunkten är beslut om körförbudstid däremot så viktiga att delgivningen måste vara bevislig på det sätt som föreskrivs i 55 § i förvaltningslagen.
41 § Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort. Paragrafen har ändrats med anledning av att beslutet om körförbudstid övergår från domstolen till polismyndigheten.
43 § Grunder för bestämmande av körförbudstid. I paragrafen listas de gärningar som leder till att en förare under viss tid eller tills vidare mister rätten att framföra körkortspliktiga fordon. Paragrafen motsvarar tidigare gällande bestämmelse men domstolens uppgift att i samband med domen i trafikbrottsmålet bestämma körförbudstiden har överförts på polismyndigheten. Vidare ändras ordalydelsen som gäller konstaterande av skuld så att skulden ska ha konstaterats innan körförbudstiden meddelas. Det fällande avgörandet behöver dock inte ha vunnit laga kraft innan körförbudsärendet avgörs.
44 § Körförbudstid. I paragrafen anges de körförbudstider som polisen kan meddela. Hur lång en körförbudstid blir är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, trafiktätheten, tid på dygnet, promillehalten vid rattfylleri osv. När tiden bestäms för andra trafikbrott än för rattfyllerier, där möjligheten att ansöka om körkort villkorat av alkolås finns, ska utöver omständigheterna i det enskilda fallet, även hänsyn tas till vilka konsekvenser den förlorade rätten att köra fordon har för körkortshavaren. För vissa typer av trafikbrott får dock inte körförbudstiden vara kortare än vad som anges i paragrafen. Upplysningsvis anges i andra momentet att den som gjort sig skyldig till ett alkoholrelaterat rattfylleri har rätt att ansöka om ett nytt körkort villkorat av alkolås enligt bestämmelserna i sjunde kapitlet.
48 § Ansökan om nytt körkort. Paragrafen har ändrats på grund av ändringar i 43 §. Dessutom krävs nu att en körkortshavare som har körkort på prövotid och konstaterats gjort sig skyldig till rattfylleri genomgår en kurs om alkohol och trafik.
51 § Hinder mot att bevilja ansökan. En ansökan om att körkort villkorat av alkolås måste göras inom ett år efter det att körkortshavaren miste rätten att köra på grund av ett alkoholrelaterat rattfylleribrott. Har det gått mer än ett år sedan personen förlorade körkortet gäller bestämmelserna i 48 § 2 mom. som säger att ett nytt körkort inte får utfärdas förrän personen beviljats körkortstillstånd och har avlagt ny förarexamen.
52 § Villkorstid. En person som på sannolika skäl misstänks för eller konstaterats ha gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri på grund av alkoholförtäring har rätt att ansöka om körkort villkorat av alkolås redan innan det finns en lagakraftvunnen dom. I vissa fall kan det då vara svårt att veta hur lång villkorstiden ska vara. För att inte skapa onödig byråkrati ges körkortet villkorat av alkolås därför alltid en administrativ giltighetstid på fem år oavsett hur lång villkorstid körkortshavaren får. Villkorstiden får aldrig vara kortare än den körförbudstid som meddelats på grund av den eller de gärningar som körkortshavaren gjort sig skyldig till och som skulle ha verkställts om körkortshavaren inte ansökt och beviljats körkort villkorat av alkolås.
55 § Körförbudstid under pågående villkorstid. Genom att körkortet villkorat av alkolås har en giltighetstid på fem år så blir det oftast inte nödvändigt att byta ut körkortet om körkortshavaren under pågående villkorstid begår nya trafikbrott som ger honom eller henne en körförbudstid som överstiger en månad. När polismyndigheten beslutar om körförbudstid för det nya trafikbrottet tas samtidigt beslut om förlängning av villkorstiden. Om det nya trafikbrottet är så allvarligt att körkortshavaren inte längre bedöms uppfylla kraven på lämplighet som anges i 51 §, det vill säga genom sina gärningar har visat att han eller hon varken respekterar trafikreglerna eller visar hänsyn, omdöme eller ansvar i trafiken ska körkortet villkorat av alkolås återkallas och personen måste, efter att körförbudstiden gått ut, ansöka om ett nytt körkort enligt bestämmelserna i 48 § 2 mom. vilket innebär att personen förutom att avlägga ny förarexamen även måste uppfylla de personliga och medicinska krav som krävs för att beviljas ett körkortstillstånd. För den som kör fordon utan alkolås under pågående villkorstid eller på något sätt lurar eller manipulerar alkolåset ska körkortet återkallas.
56 § Särskilda krav för att återfå körkortet. Om en körkortshavare med körkort villkorat av alkolås inte kan uppvisa ett läkarutlåtande som krävs enligt 11 § när villkorstiden närmar sig sitt slut kan körkortshavaren inte beviljas ett körkort utan villkor. Polismyndigheten kan då av särskilda skäl fatta beslut om att förlänga villkorstiden med högst ett år och på det sättet ge körkortshavaren möjlighet att fortsätta köra fordon med alkolås en tid till.
62 § Giltighet på Åland av körkort utfärdat i en konventionsstat. Bestämmelserna om utländska körkorts giltighet på Åland har förtydligats. Körkort som är utfärdade av en stat som har tillträtt Genève- eller Wienkonventionen om vägtrafik får användas enligt sitt innehåll under två år från det att körkortshavaren bosatte sig i Finland. Bestämmelserna om körkort som har utfärdats av en stat eller region som inte har tillträtt Genève- eller Wienkonventionen har flyttats till nya 62a §.
62a § Giltighet på Åland av andra utländska körkort. Körkort som inte är utfärdade av en EES-stat eller en stat som har tillträtt Genève- eller Wienkonventionen om vägtrafik får, om den och körkortshavaren uppfyller angivna krav, användas under ett år från det att körkortshavaren reste in i Åland eller, om innehavaren är införd i befolkningsregistret, från det att innehavaren infördes i befolkningsregistret. Även om körkortet anger att innehavaren har rätt att köra buss eller lastbil så gäller inte dessa behörigheter på Åland.
63 § Ingripande mot utländska körkort. Termen tredje land har ersatts med annat utländskt körkort.
65 § Utbyte av körkort utfärdat av en konventionsstat. Termen tredje land har ändrats till konventionsstat. I sak betyder det att det inte längre blir möjligt att byta ut ett körkort från ett land som inte har tillträtt Geneve- eller Wienkonventionen utan krav på ny förarexamen.
Kravet på att den som ansöker om att byta ut sitt utländska körkort på något sätt ska bevisa att han eller hon har kört bil eller motorcykel på Åland eller i riket under minst sex månader tas bort. Bestämmelsen har inte haft någon praktisk inverkan. Syftet med tiden har varit att följa personens körbeteende. Även påpekandet att personen ska vara permanent boende på Åland är onödigt, eftersom det är ett krav för utfärdande av körkort som föreskrivs i 8 §.
69 § Ansvar. I paragrafen har brott mot 33 § 2 mom. lagts till. En körkortshavare är skyldig att ersätta körkortet om uppgifterna i körkortet inte längre stämmer. Den som kör ett fordon och uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot de villkor som körkortsinnehavet är förenade med kan dömas till böter.
70 § Överklagande. Texten i första momentet har förtydligats utan att ha ändrats i sak. Ett överklagande av polismyndighetens beslut om körförbudstid ska dock föregås av en begäran om rättelse. Bestämmelser om tidsfrist och form för rättelseyrkandet finns i förvaltningslagen för landskapet Åland. Ett rättelseyrkande ska göras skriftligen hos den polismyndigheten.
Övergångsbestämmelser. Förlängningen av den administrativa giltighetstiden av alkolåskörkorten är en service till körkortshavaren och görs för att de som har behov av alkolåskörkort även efter utgången av den meddelade villkorstiden inte ska behöva ansöka om nytt körkort och för att det inte ska uppstå något glapp på grund av att det nya körkortet inte hinner färdigställas innan giltighetstiden för alkolåskörkortet går ut. Den som innan denna lag träder i kraft har ett alkolåskörkort och vill få giltighetstiden förlängd kan ansöka om och få alkolåskörkortet utbytt mot ett nytt alkolåskörkort med förlängd giltighetstid. Priset för att byta körkort ligger idag på cirka 40 euro.
2. Ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för Åland
4b § Avvikelser från fordonslagens definition av traktorbil. I fordonslagen definieras en lätt bil, på Åland benämnd traktorbil, som ett fordon vars högsta konstruktiva hastighet har begränsats till 60 kilometer i timmen. På Åland ska dessa fordons högsta konstruktiva hastighet begränsas till 50 kilometer i timmen varför ett tillägg krävs i lagen.
5 § Avvikelser från fordonslagens terminologi. På Åland används termen traktorbil istället för lätt bil.
3. Ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland
2a § Definitioner på fordon. Traktorbilen har lagts till under definitionen av motordrivet fordon.
61 § Användning av bilbälte. Även vid färd med traktorbil krävs det att man använder bilbälte.
62 § Användning av skyddshjälm. Hjälmkrav har införts under färd med traktorregistrerade fyrhjulingar. Tidigare gällde kravet bara fyrhjulingar som var registrerade som mopeder.
4. Ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
10 § Frekvens för kontrollbesiktning. En ny punkt har lagts till med bestämmelser om besiktningsintervall för traktorbil. Traktorbilen ska besiktigas en gång per år.
17 § Ändringsbesiktning och tillfällig registrering av personbil till traktorbil. Paragrafen är ny och behandlar de krav som ställs då en personbil registreras som en traktorbil. Det som kännetecknar en traktorbil är traktorregistreringsskyltarna som ska finnas både fram och bak och som gör fordonet lätt att känna igen. Baktill ska traktorbilen ha en LGF-skylt som varnar andra trafikanter att de kommer ifatt ett långsamtgående fordon. Fordonsmyndigheten kan utfärda närmare bestämmelser om hastighetsregulatorerna, behöriga installationsverkstäder och hur regulatorerna ska plomberas för att förhindra manipulation och missbruk.
5. Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
11a § Fordonsförseelse. I en ny paragraf införs straffstadgande för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra ett ändrat fordon till ändringsbesiktning eller en fordonskombination till kopplingsbesiktning, underlåter att registrera ett fordon på Åland trots att ägaren eller innehavaren har sin permanenta bosättningsort i landskapet eller bryter mot kravet på användning, fastsättning eller skötsel av registreringsskyltar.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L
A G
om ändring av körkortslagen för Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 12 § 3 mom. körkortslagen (2015:88) för Åland,
ändras 2 § 8 mom., 5 §, 9 § 1 mom. a punkten, 12 § 2 mom., 18 § 1 mom. a punkten, 22 § 2 mom., 24 § 1 mom., 25 § 6 mom., 31 § 2 mom., 35 § 1 och 2 mom., 37 §, 38 § 1 mom., 40, 41, 43 och 44 §§, 48 § 4 mom., 51 och 52 §§, 55 § 1 och 2 mom., 56 §, 62 §, 63 § 1 mom., 65 §, 69 § 1 mom. och 70 §, av dessa 69 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2017/66 samt
fogas till 4 § ett nytt 3 mom., till 31 § ett nytt 4 mom. varvid det tidigare 4 mom. blir 5 mom., till lagen en ny 62a § och till 69 § ett nytt 4 mom. varvid de tidigare 4 och 5 mom. blir 5 och 6 mom. som följer:
2 §
Definitioner
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med körförbudstid avses den tid under vilken en person inte har behörighet att köra ett körkortspliktigt fordon.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4 §
Fordon som kräver körkort
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Körkort med behörigheten Tb gäller endast för körning på Åland.
5 §
Körkortskategorier
Behörighet att köra fordon anges i körkortet på följande sätt:
|
Kategori grupp 1 |
Ger rätt att köra |
Ger även behörighet för kategori |
|
Mopeder och lätta fyrhjulingar |
||
|
AM 120 |
Två- och trehjuliga motordrivna fordon som är konstruerade för en hastighet av mer än 25 km/h och högst 45 km/h. |
|
|
AM 121 |
a) Lätta fyrhjuliga motordrivna fordon som är konstruerade för en hastighet av mer än 25 km/h och högst 45 km/h. b) Traktor i fordonskategori T3b med en totalvikt under 600 kilo som är konstruerad för en hastighet av högst 60 km/h inklusive släpfordon kopplat till den. |
|
|
Motorcyklar med eller utan sidovagn och motordrivna trehjulingar |
||
|
A1 |
a) Motorcykel vars motor har en cylindervolym på högst 125 cm3, med en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg. b) Motordriven trehjuling med en effekt av högst 15 kW. |
AM 120 |
|
A2 |
Motorcykel med en effekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. |
a) AM 120 b) A1 |
|
A |
a) Motorcykel. b) Motordriven trehjuling med en nettoeffekt högre än 15 kW, om körkortshavaren har fyllt 21 år. |
a) AM 120 b) A1 c) A2 |
|
Personbilar mm |
||
|
B |
a) Bil med en totalvikt av högst 3 500 kg som är konstruerad och tillverkad för högst åtta passagerare utöver föraren. Till en bil får en släpvagn kopplas 1. med en totalvikt som inte överstiger 750 kg eller 2. med en totalvikt som överstiger 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 3 500 kg. b) Motordriven fyrhjuling. c) Traktor med en totalvikt av högst 3 500 kg som är konstruerad för en hastighet av mer än 60 km/h inklusive släpfordon kopplat till den. |
a) AM 120 och AM 121 b) T c) Tb
|
|
BE |
Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt av högst 3 500 kg. |
|
|
Traktorer |
||
|
T |
Traktor, med undantag av traktorbil och traktor som ingår i kategori AM 121, som är konstruerad för en hastighet av max 60 km/h, motorredskap, snöskoter och till dem kopplade släpfordon. |
|
|
Tb |
Traktorbil |
a) T b) AM 121 |
|
|
||
|
Kategori grupp 2 |
Ger rätt att köra |
Ger även behörighet för kategori |
|
Lastbilar |
||
|
C1 |
a) Fordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerad och tillverkad för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får kopplas en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg. b) Traktor med en totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerad för en hastighet av mer än 60 km/h inklusive släpfordon kopplat till den. |
|
|
C1E |
a) Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 750 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 000 kg. b) Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 3 500 kg, om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 000 kg. |
a) BE b) D1E om D innehas
|
|
C |
a) Fordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en totalvikt av högst 750 kg kopplas. b) Traktor med en totalvikt som överstiger 7 500 kg och som är konstruerad för en hastighet av mer än 60 km/h inklusive släpfordon kopplat till den. |
C1 |
|
CE |
Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en totalvikt över 750 kg. |
a) BE b) C1E c) DE, om D innehas |
|
Bussar |
||
|
D1 |
Fordon som är konstruerad och tillverkad för att ta högst 16 passagerare utöver föraren och med en längd som inte överstiger 8 meter. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg kopplas. |
|
|
D1E |
Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori D1 och en släpvagn med en totalvikt över 750 kg. |
BE |
|
D |
Fordon konstruerad och tillverkad för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett sådant fordon får en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg kopplas. |
D1 |
|
DE |
Fordonskombination som består av ett dragfordon som omfattas av kategori D och en släpvagn med en totalvikt över 750 kg. |
a) BE b) D1E |
9 §
Ålderskrav
Körkort får utfärdas för den som har fyllt
a) 15 år för kategori AM 120, AM 121, T och Tb,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
12 §
Ansökan om körkortstillstånd
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ansökan avser körkortstillstånd inom grupp 1 ska sökanden fylla i en hälsodeklaration samt bifoga ett högst två månader gammalt synintyg utfärdat av läkare eller optiker och två nytagna passfoton. Har sökanden inte något körkort sedan tidigare ska även ett intyg över godkänt teoriprov enligt 17 § bifogas. Om sökanden har fyllt 70 år eller lider av något av de medicinska problem som nämns i 10 § ska ett högst två månader gammalt läkarutlåtande fogas till ansökan istället för en hälsodeklaration. Om minimiåldern för körkortskategorin är 15 eller 16 år och den som ansöker om körkortstillstånd inte har fyllt 18 år krävs även samtycke från vårdnadshavarna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
18 §
Ålder för att få börja övningsköra
För att få påbörja den praktiska delen i förarutbildningen ska den som övar ha fyllt
a) 15 år för kategori AM 120, AM 121, T och Tb,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
22 §
Utrustning vid övningskörning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En mopedbil, traktorbil, personbil eller paketbil som används i privat övningskörning ska godkännas av Fordonsmyndigheten. Fordonet ska vara utrustad med dubbelkommando till fordonets fotbroms eller ha en separat bromsspak kopplad till fotbromsen samt ha en inre och en yttre backspegel avsedd för handledaren eller trafikläraren. Ett övningsfordon som används i yrkesmässig förarutbildning ska ändringsbesiktigas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
24 §
Säkerhetsutbildning
Förarexamen i kategori AM 120, AM 121, T, Tb, A1, A2, A eller B får avläggas endast om sökanden har genomgått en utbildning avseende körning som är förenad med risker (säkerhetsutbildning). Säkerhetsutbildningen genomförs på en trafikskola eller hos någon annan av Fordonsmyndigheten godkänd utbildare.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
25 §
Förutsättningar för att få avlägga förarexamen
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det fordon som ska användas vid förarexamen ska ha samma utrustning som ett fordon som används vid privat övningskörning och ska uppfylla de krav som anges i bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort.
31 §
Den administrativa giltighetstiden
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Körkort i kategori AM 120, AM 121, Tb, T, A1, A2, A, B och BE utfärdas för 15 år i sänder. Har körkortshavaren fyllt 60 men inte 66 år när körkortet ska utfärdas ges körkortet en administrativ giltighetstid som går ut när körkortshavaren fyller 70 år. När körkortet utfärdas efter att körkortshavaren fyllt 66 år ges körkortet en administrativ giltighetstid på fem år åt gången.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett körkort kan utfärdas med en kortare administrativ giltighetstid än vad som anges i 2 och 3 mom. om det i ett läkarutlåtande angetts att det är nödvändigt att tillämpa tätare medicinska kontroller.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
35 §
Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort
Ansökan om förnyelse eller ersättande av körkort görs hos polismyndigheten. Vid ansökningstillfället ska sökanden fylla i en hälsodeklaration samt bifoga ett högst två månader gammalt synintyg utfärdat av läkare eller optiker och två nytagna passfoton.
Om sökanden har fyllt 70 år ska ett högst två månader gammalt läkarutlåtande som visar att de medicinska kraven uppfylls, fogas till ansökan istället för en hälsodeklaration. Detsamma gäller om ansökan avser körkort i grupp 2 eller sökanden har yrkeskörtillstånd och sökanden har fyllt 45 år eller fyller 45 år under det nya körkortets giltighetstid. Lider sökanden av något av de medicinska problem som nämns i 10 § kan polismyndigheten ålägga denne att lämna in läkarutlåtande.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
37 §
Prövotid
Första gången en sökande beviljas ett körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T gäller en prövotid på två år. Om körkortshavaren redan har ett giltigt körkort i någon annan kategori än AM 120, AM 121 eller T ska prövotiden endast omfatta vad som kan återstå av prövotiden för det äldre körkortet. I 43 § finns bestämmelser om körförbudstider.
38 §
Yrkeskörtillstånd
För att få köra personbil i yrkesmässig persontrafik (taxi) krävs, förutom giltigt körkort och att föraren har tillräcklig interaktionsförmåga och tillräckliga språkkunskaper, ett yrkeskörtillstånd utfärdat av polismyndigheten.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett körkortsingripande kan ske genom att körkortshavaren meddelas ett interimistiskt körförbud eller en körförbudstid.
En körförbudstid med anledning av en brottslig gärning får meddelas när ett ordningsbotsföreläggande, bötesföreläggande, strafföreläggande eller en dom som gäller en gärning som avses i 43 § 1–7 punkten har meddelats. Ärendet ska behandlas utan dröjsmål efter det att det ovan avsedda avgörandet har meddelats.
Föraren ska ges tillfälle att bli hörd innan beslutet i körkortsärendet fattas. Information om möjligheten att bli hörd får ges så snart föraren har underrättats om att han eller hon misstänks för ett brott som leder till ett körkortsingripande. Bestämmelser om att körkort villkorat av alkolås kan utfärdas efter ansökan i vissa fall finns i 7 kap.
Om föraren är belagd med interimistiskt körförbud eller av någon annan orsak inte har rätt att köra när ett beslut om körförbudstid som avses i 2 mom. fattas, får föraren delges beslutet genom brev per post.
Vid ett körkortsingripande är körkortshavaren skyldig att överlämna sitt körkort till polismyndigheten.
Vad som i detta kapitel sägs om körkort gäller även för körkortstillstånd och vad som sägs om körkortshavare gäller även innehavare av körkortstillstånd.
41 §
Interimistiskt körförbud och omhändertagande av körkort
En polis har rätt att meddela en körkortshavare ett interimistiskt körförbud och omhänderta körkortet
1) om körkortshavaren på sannolika skäl gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 1 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 1 punkten samma lag eller brott mot bestämmelser om transport av farliga ämnen enligt landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen,
2) om körkortshavaren befaras ha gjort sig skyldig till rattfylleri enligt 4 § 2 eller 3 mom. trafikbrottslagen för landskapet Åland eller grovt rattfylleri enligt 5 § 2 eller 3 punkten samma lag, grovt äventyrande av trafiksäkerheten enligt 3 § trafikbrottslagen för landskapet Åland eller smitning enligt 7 § samma lag,
3) om det på sannolika skäl kan antas att körkortshavaren kommer att meddelas en körförbudstid enligt 43 § 2 mom. 1–3 punkten eller
4) det är uppenbart att körkortshavaren på grund av sjukdom, skada eller dylikt inte har förmåga att köra körkortspliktiga fordon på ett trafiksäkert sätt.
En polis har rätt att omhänderta körkortet
1) om körkortet är ogiltigt enligt 32 § eller
2) om ett utländskt körkort är ogiltigt på grund av att förutsättningarna i 61 eller 62 § inte är uppfyllda.
Om körkortshavaren meddelas interimistiskt körförbud och körkortet omhändertas på grund av brott som avses i 43 § 2 mom. 2 eller 3 punkten kan polisen ge körkortshavaren rätt att avsluta pågående färd, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten.
Ett interimistiskt körförbud gäller tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av frågan. Om det interimistiska körförbudet har meddelats på grund av misstanke om grovt äventyrande av trafiksäkerheten, smitning eller misstänkt rattfylleri orsakad av något annat rusmedel än alkohol ska polismyndigheten snarast pröva frågan. Om polismyndigheten då finner att körkortshavaren på sannolika skäl har gjort sig skyldig till den aktuella gärningen ska polismyndigheten besluta att det interimistiska körförbudet ska bestå i avvaktan på det slutliga avgörandet.
Om beslutet om det interimistiska körförbudet grundas på misstanke om brott ska tiden för det interimistiska körförbudet begränsas enligt vad som anges i 44 §.
Polismyndigheten ska omedelbart återlämna körkortet om åtal inte väcks eller åtalet förkastas.
43 §
Grunder för bestämmande av körförbudstid
En förare av ett motordrivet fordon som konstaterats ha gjort sig skyldig till
1) grovt äventyrande av trafiksäkerheten,
2) rattfylleri eller grovt rattfylleri,
3) smitning eller
4) brott mot bestämmelserna om transport av farliga ämnen,
ska av polismyndigheten meddelas en tid under vilken personen inte får köra körkortspliktiga fordon eller påbörja en förarutbildning (körförbudstid).
Polismyndigheten ska även bestämma en körförbudstid då
1) föraren konstaterats ha gjort sig skyldig till olovlig körning,
2) körkortshavaren med ett motordrivet fordon konstaterats ha kört mot rött ljus, inte stannat vid stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan än i 42 § avsedd regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt under förutsättning att överträdelsen inte kan anses som ringa,
3) körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon tre gånger inom ett år eller fyra gånger inom två år, eller som innehavare av körkort förenat med prövotid två gånger inom ett år, konstaterats ha gjort sig skyldig till äventyrande av trafiksäkerheten enligt 2 § eller trafikförseelse enligt 11 § trafikbrottslagen för landskapet Åland, med undantag för andra gärningar som bestraffas med ordningsbot än fortkörningsförseelser eller förbjuden användning av mobiltelefon under färd, eller till detektorförseelse som avses i landskapslagen (2003:11) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen eller till brott mot landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare,
4) körkortshavaren utomlands har dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri eller där gjort sig skyldig till en sådan gärning om gärningen även är straffbar i landskapet,
5) körkortshavarens förutsättningar för att köra ett fordon som kräver körkortsbehörighet är så väsentligt begränsade på grund av sjukdom, skada eller dylikt att han eller hon inte längre uppfyller kraven för att beviljas körkortstillstånd,
6) körkortshavaren inte följer ett åläggande att lämna in läkarutlåtande, synintyg eller intyg om godkänd förarexamen eller del av sådant prov enligt 46 §, eller
7) hinder mot beslut om behörighet förelåg vid tiden för beslutet och hindret fortfarande består.
44 §
Körförbudstid
Den körförbudstid som polismyndigheten meddelar med anledning av en gärning enligt 43 § ska vara lägst en månad och högst fem år. När körförbudstiden bestäms för andra gärningar än för rattfylleribrott ska hänsyn tas till konsekvenserna för personens försörjning och dennes behov av att röra sig i trafiken. Körförbudstiden får dock aldrig understiga
a) tre månader för den som gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten,
b) ett år för den som gjort sig skyldig till rattfylleri,
c) två år för den som gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller om personen tidigare dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri och mindre än fem år gått mellan gärningarna.
Ett körkort förenat med villkor om alkolås får dock under vissa förutsättningar i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. utfärdas för den som gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri på grund av alkoholförtäring.
När en körförbudstid bestäms enligt 43 § 2 mom. 5–7 punkterna gäller den tills vidare.
När körförbudstiden bestäms ska den tid som passerat sedan föraren meddelades ett interimistiskt körförbud räknas av. Om det interimistiska körförbudet har pågått under minst så lång tid som skulle ha bestämts som körförbudstid, ska det när ärendet slutligt avgörs beslutas att körförbudstiden är verkställd.
Beslutet verkställs även om det överklagas.
Ansökan om nytt körkort
Om prövotid löpte och körkortet omhändertagits med stöd av 43 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten eller 2 mom. 1 – 3 punkten krävs, utöver kraven i 2 mom., en genomförd av landskapsregeringen godkänd kurs om attityd och trafik. Har körkortet omhändertagits på grund av rattfylleri ska sökanden dessutom genomgå en av landskapsregeringen godkänd kurs om alkohol och trafik. Vad som ingår i kurserna och vem som ansvarar för dem anges i landskapsförordning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
51 §
Hinder mot att bevilja ansökan
En ansökan om körkort villkorat av alkolås får inte bifallas, om sökanden med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden bedöms olämplig för körkortsinnehav villkorat av alkolås. Lämplighet förutsätter att sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt inte har något annat drogmissbruk än alkohol och i övrigt uppfyller de medicinska krav som gäller körkortstillstånd enligt 10 §. En ansökan som görs efter en körförbudstid som varat mer än ett år får inte bifallas förrän sökanden har beviljats körkortstillstånd och har avlagt godkänd förarexamen.
52 §
Villkorstid
Bifalls en ansökan om körkort villkorat av alkolås gäller en villkorstid på minst ett år om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri och minst två år om körkortshavaren gjort sig skyldig till grovt rattfylleri eller tidigare dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri och mindre än fem år gått mellan gärningarna. Villkorstiden får aldrig vara kortare än den körförbudstid som meddelats på grund av gärningen och som skulle ha verkställts om körkortshavaren inte ansökt och beviljats körkort villkorat av alkolås.
Ett körkort villkorat av alkolås utfärdas alltid med en administrativ giltighetstid på fem år men när villkorstiden har upphört kan körkortshavaren ansöka om ett nytt körkort enligt bestämmelserna i 56 §.
Körförbudstid under pågående villkorstid
Om en körkortshavare med ett körkort villkorat av alkolås, under pågående villkorstid, meddelas en körförbudstid som överstiger en månad ska villkorstiden för körkortet villkorat av alkolås förlängas med den meddelade körförbudstiden. Meddelas en kortare körförbudstid ändras inte villkorstiden.
Om ett körkortsingripande sker under en pågående villkorstid och körkortshavaren på grund av det inträffade inte längre bedöms uppfylla kraven på lämplighet enligt 51 §, ska körkortet villkorat av alkolås återkallas. Körkortet villkorat av alkolås ska även återkallas om körkortshavaren utan godtagbara skäl framfört ett fordon som inte varit utrustat med alkolås eller företagit någon typ av manipulation av alkolåset.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
56 §
Särskilda krav för att återfå körkortet
När villkorstiden för körkort villkorat av alkolås är slut får ett nytt körkort utan villkor om alkolås utfärdas efter ansökan, om sökanden uppfyller kraven för körkortstillstånd. Om det i beslutet om villkor om alkolås finns andra krav som ska uppfyllas för utfärdande gäller även de kraven. Detsamma gäller ett beslut av polismyndigheten som fattats efter beslutet om villkor om alkolås men innan villkorstiden löpt ut. Om sökanden inte uppfyller kraven för körkortstillstånd enligt 11 § 1 mom. när villkorstiden är slut kan polismyndigheten av särskilda skäl fatta beslut om att förlänga villkorstiden med högst ett år.
62 §
Giltighet på Åland av körkort utfärdat i en konventionsstat
Ett körkort som är utfärdat i ett land utanför EES som har tillträtt den i Genève år 1949 ingångna konventionen rörande vägtrafik (FördrS 11/1959) eller den i Wien år 1968 ingångna konventionen om vägtrafik (FördrS 30/1986) gäller på Åland om körkortshavaren uppfyller de ålderskrav som anges i 9 § och körkortet är giltigt i den utfärdande staten och
1) körkortet är ett nationellt körkort som motsvarar körkortsmodellen i konventionen eller har samma information skriven med latinska bokstäver som ett körkort som motsvarar körkortsmodellen i konventionen eller att det utöver körkortet uppvisas ett konventionsenligt internationellt körkort eller en officiell översättning av körkortet till svenska, engelska, tyska, franska eller något annat nordiskt språk,
2) körkortet åtföljs av en identitetshandling med fotografi när körkortet saknar fotografi på innehavaren och
3) innehavaren uppfyller de medicinska kraven för respektive kategori.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller också körkort och internationella körkort utfärdade enligt de regionala bestämmelserna i Hongkong, Macao eller Taiwan.
Körkortet gäller på Åland i två år från det att körkortshavaren bosatte sig i Finland men ger inte körkortshavaren rätt att köra en Ålandsregistrerad lastbil eller buss i förvärvssyfte. Ett körkort som är utfärdat i en konventionsstat efter att körkortshavaren fick sin permanenta bosättningsort på Åland eller i riket är inte giltigt.
62a §
Giltighet på Åland av andra utländska körkort
Nationella körkort som inte är utfärdade av någon av de stater som anges i 61 eller 62 § och som motsvarar kategori A1, A2, A eller B gäller på Åland i ett år från inresan eller, om innehavaren är införd i befolkningsregistret, från det att innehavaren infördes i befolkningsregistret under förutsättning att körkortshavaren uppfyller de medicinska krav som är en förutsättning för trafiksäkerheten och de ålderskrav som anges i 9 § och att körkortet är giltigt i den utfärdande staten och i övrigt uppfyller de krav som anges i 62 § 1 mom. Denna paragraf tillämpas även på körkort beviljade på Färöarna och Grönland. Ett utländskt körkort som är utfärdat efter att körkortshavaren fick sin permanenta bosättningsort på Åland eller i riket är inte giltigt.
63 §
Ingripande mot utländska körkort
Om det finns grund för ett körkortsingripande som avses i 6 kap. mot en körkortshavare med ett EES-körkort eller ett annat utländskt körkort tillämpas samma bestämmelser som vid ingripande mot ett åländskt körkort.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
65 §
Utbyte av körkort utfärdat av en konventionsstat
På det åländska körkortet ska det anges vilken stat eller region som har beviljat det körkort som ligger till grund för utbytet.
Det gamla körkortet ska lämnas in till polismyndigheten innan det nya körkortet får lämnas ut. Körkortet ska bevaras för att på begäran kunna återlämnas till innehavaren om han eller hon flyttar från Finland och lämnar in sitt åländska körkort till polismyndigheten.
Nationella körkort som inte är utfärdade av någon av de stater som anges i 61 eller 62 § får inte bytas ut utan krav på att ny förarexamen avläggs.
Ansvar
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i 33 § 2 mom. om att ersätta körkortet på grund av ändrade personuppgifter eller villkor eller bestämmelsen i 36 § om skyldigheten att medföra körkort och andra handlingar under färd kan föreläggas en ordningsbot på 40 euro. Föraren ska inte dömas till straff om han eller hon före färden har gjort en ansökan om att ersätta körkortet eller en anmälan om att körkortet förstörts eller kommit bort eller om förarens identitet har kunnat fastställas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor och begränsningar i körkortet som avses i 13 § kan för körkortsförseelse dömas till böter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
70 §
Överklagande
Polismyndighetens eller fordonsmyndighetens beslut enligt denna lag el-ler med stöd av lagen utfärdade bestämmelser får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol och ska ha kommit in dit senast trettio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den som är missnöjd med ett beslut om körförbudstid som polismyndigheten har fattat enligt 43 § 1 mom. 1–4 punkten ska dock först lämna in ett rättelseyrkande till polismyndigheten på det sätt som anges i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. Det beslut som meddelats med anledning av en begäran om rättelse får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.
Ett åläggande att ge in läkarutlåtande eller bevis om godkänd förarexamen får överklagas endast tillsammans med det beslut genom vilket ärendet avgörs.
Trots överklagande eller begäran om rättelse kan ett beslut som polismyndigheten fattar med stöd av denna lag verkställas.
Denna lag träder i kraft den med undantag av bestämmelserna om traktorbil som träder i kraft den 1 mars 2021.
Den som har ett giltigt körkort villkorat av alkolås med en administrativ giltighetstid som understiger fem år när denna lag träder i kraft, och körkortshavarens körförbudstid överstiger körkortets giltighetstid och det inte föreligger sådana skäl som anges i 31 § 4 mom. till att körkortet utfärdats med en kortare administrativ giltighetstid, har rätt att byta ut körkortet mot ett körkort villkorat av alkolås med en administrativ giltighetstid på fem år räknat från det gällande körkortets utfärdandedatum.
Körkort för kategori T eller B som erhållits innan denna lag träder i kraft berättigar till att köra en traktor som tagits i bruk före den 1 januari 2016 och som registrerats som trafiktraktor eller som trafiktraktor/jordbrukstraktor då den används för transporter som avses i 7 § i bränsleavgiftslagen (FFS 1280/2003).
2.
L A N D S K A P S L
A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 5 § landskapslag (2011:36) om tillämpning av fordonslagen samt
fogas till lagen en ny 4b § som följer:
4b §
Avvikelser från fordonslagens definition av traktorbil
Fordonslagens 14b § ska tillämpas på Åland med den ändringen att fordonets högsta konstruktiva hastighet ska vara begränsad till 50 kilometer i timmen.
5 §
Avvikelser från fordonslagens terminologi
På Åland används orden begravningsbil, veteranfordon, färdtjänstbil och traktorbil istället för de i fordonslagen använda termerna likbil, museifordon, invalidtaxi och lätt bil.
Denna lag träder i kraft den 31 mars 2021.
L A N D S K A P S L
A G
om ändring av
vägtrafiklagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 2a § 1 mom. 2 punkten, 61 § 1 mom. och 62 § 1 mom. vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland sådana de lyder i landskapslag 2007/6 som följer:
2a §
Definitioner på fordon
I denna lag avses med:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) motordrivet fordon, ett fordon som drivs med motor; motordrivna fordon är bilar, motorcyklar, mopeder samt andra fordon i kategori L och traktorer, traktorbilar, motorredskap och terrängfordon;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
61 §
Användning av bilbälte
Den som färdas i en personbil, en paketbil, en lastbil, en tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri, en traktorbil eller en tre- eller fyrhjulig moped med karosseri ska sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och använda bältet. Den som färdas i en buss på en sittplats som är utrustad med bilbälte ska använda bältet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
62 §
Användning av skyddshjälm
Förare och passagerare på motorcykel, moped, tre- eller fyrhjuliga motordrivna fordon utan karosseri och snöskoter ska använda skyddshjälm av godkänd typ när fordonet är i rörelse.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den 31 mars 2021.
L A N D S K A P S L
A G
om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon
I enlighet med lagtingets beslut fogas till 10 § landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon sådan den lyder i landskapslag 2018/3 en ny g punkt och till lagen en ny 17 § i stället för den 17 § som upphävdes genom landskapslag 2018/3 som följer:
10 §
Frekvens för kontrollbesiktning
Kontrollbesiktning ska ske av fordon enligt följande:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
g) Traktorbil: första gången senast fjorton månader efter den månad då fordonet registrerades som traktorbil och därefter senast fjorton månader efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning utfördes.
17 §
Ändringsbesiktning och tillfällig registrering av personbil till traktorbil
Vid ändringsbesiktning och tillfällig registrering av en personbil till traktorbil ska fordonets registreringsskyltar bytas ut mot registreringsskyltar för traktor. De ursprungliga registreringsskyltarna ska förvaras på Fordonsmyndigheten.
Traktorbilen ska förses med en hastighetsregulator som ska vara inställd så att traktorbilen inte kan framföras med högre hastighet än 50 km/h.
I fordonsregistret ska det antecknas att fordonet försetts med registreringsskyltar för traktor, hastighetsregulator och typgodkänd LGF-skylt.
Fordonsmyndigheten får meddela föreskrifter om kontroll och installation av hastighetsregulatorer.
Denna lag träder i kraft den 31 mars 2021.
5.
L A N D S K A P S L
A G
om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas till trafikbrottslag (2004:28) för landskapet Åland en ny 11 a § som följer:
11a §
Fordonsförseelse
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra ett ändrat fordon till ändringsbesiktning eller en fordonskombination till kopplingsbesiktning, underlåter att registrera ett fordon på Åland trots att ägaren eller innehavaren har sin permanenta bosättningsort i landskapet eller bryter mot kravet på användning, fastsättning eller skötsel av registreringsskyltar ska för fordonsförseelse dömas till böter.
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 9 april 2019 |
|
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Mika Nordberg |
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 23/2018-2019
[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon.
[2] mål 41604/11 Boman mot Finland, dom 17.2.2015, p. 43
[3] ärende 27812/95 Malige mot Frankrike, dom 23.9.1998, p. 48—50
[4] RP 173/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av fordonslagen och körkortslagen och till vissa lagar som har samband med den.
