|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 3/2018–2019 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2018-11-01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ny vallag för Åland
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny vallag som ersätter den nu gällande landskapslagen om lagtingsval och kommunalval. Den nya lagen syftar inte till att förändra grunderna för det åländska valsystemet eller någon central del av det. Landskapsregeringen föreslår ändå att hela lagen förnyas, eftersom den gällande lagen till följd av ålder och flertalet ändringar framstår som både omodern, osystematisk och svårgenomtränglig. I den föreslagna lagen har språket moderniserats och systematiken gjorts mer logisk och överskådlig.
Den enskilt största förändringen är att en möjlighet att ordna förtidsröstning via internet införs. Enligt förslaget ska det vara möjligt för väljare som är bosatta utanför Åland att rösta via internet i lagtingsvalet. En förutsättning för att förtidsröstning via internet ska kunna genomföras är att ett system för internetröstning som uppfyller högt ställda krav på säkerhet och funktion kan anskaffas och utprövas i tillräckligt god tid och till en godtagbar kostnad.
Landskapsregeringen föreslår nya regler när det gäller antalet kandidater som en initiativtagare har rätt att ställa upp. Enligt förslaget får antalet kandidater vara dubbelt så många som det antal som ska väljas. I praktiken innebär förslaget att i lagtingsvalet begränsas antalet kandidater till 60. I kommunalval bestäms antalet kandidater enligt hur många fullmäktige som ska väljas i kommunen.
Genom förslaget förtydligas jävs- och behörighetsbestämmelserna för dem som ingår i de olika valmyndigheterna och för andra funktionärer.
I förslaget ingår även ändringar av kommunallagen för landskapet Åland, landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar samt landskapslagen om valfinansiering. De föreslagna ändringarna utgör till övervägande del anpassning till den föreslagna nya vallagen.
I kommunallagen föreslås två materiella ändringar. Den ena innebär att tidpunkten för bestämmande av rösträtten i rådgivande kommunala folkomröstningar bestäms i förhållande till röstningsdagen, i stället för till den dag när fullmäktige fattar beslut om omröstningen. Den andra innebär att åldersgränsen, liksom i riket, sänks från 18 till 15 år för medverkan i initiativ till en rådgivande folkomröstning i kommunen.
I landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar föreslås vissa ändringar och tillägg på motsvarande sätt som i förslaget till vallag. Det föreslås också att det ska vara möjligt för kommunen att anordna förtidsröstning via internet vid en rådgivande kommunal folkomröstning. Enligt förslaget är det kommunen själv som fattar beslut om sådan röstning ska ordnas.
Avsikten är att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft så att den kan tillämpas vid lagtingsvalet och kommunalvalen som hålls i oktober 2019.
INNEHÅLL
1.2. Annan lagstiftning om val
2. Den åländska vallagstiftningens utveckling
2.1. Landstingsval/lagtingsval
2.3. Ändringar av den nu gällande vallagen
3.3. Rösträtten utvidgas till nya grupper
3.4. Nytt väljarbeteende – fler förtidsröster, blanka och ogiltiga röster
3.5. Framväxten av permanenta politiska organisationer
3.6. Från landskapsstyrelse till landskapsregering
5. Landskapsregeringens förslag till ny vallag
5.1. Allmänt om förslagets innehåll och struktur
5.2. Bättre samordning i valadministrationen
5.3. Ökad öppenhet och transparens
5.4. Förbättrad tillgänglighet
5.5. Antalet kandidater som får ställas upp
6. Införande av röstning via internet
6.1. Landskapsregeringens förslag
6.2. Bakgrunden till förslaget
6.3. De utflyttade väljarnas möjlighet att delta i val
6.4. Förutsättningar för röstning via internet
6.5. Skyddet av valhemligheten
7. Förslag till ändring av lagstiftningen om rådgivande kommunala folkomröstningar
8.1. Administrativa och ekonomiska effekter
8.2. Konsekvenser för jämställdheten, för miljön samt för barn
3 kap. Rösträttsregister och vallängder
4 kap. Att ställa upp kandidater
5 kap. Behandling av kandidatanmälan
6 kap. Allmänna bestämmelser om valförrättning
7 kap. Gemensamma bestämmelser om förtidsröstning
8 kap. Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe
9 kap. Förtidsröstning per brev
10 kap. Förtidsröstning via internet
12 kap. Fastställande av valresultatet och utfärdande av fullmakter
13 kap. Överklagande av valresultatet
14 kap. Omval, nyval och fyllnadsval
15 kap. Särskilda bestämmelser
2. Ändring av kommunallagen för landskapet Åland
3. Ändring av LL om förfarande vid rådgivande kommunala folkomröstningar
4. Ändring av 2 § LL om valfinansiering
L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunallagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om valfinansiering
De allmänna valen är ett av fundamenten för ett demokratiskt samhälle. De regler som tillämpas vid val intar därför en särskild ställning och det ställs också speciella krav på lagstiftningen om val. Vallagstiftning har också – kanske just därför – en tendens att bli gällande under lång tid.
Den nu gällande landskapslagen (1970:39) om lagtingsval och kommunalval (nedan vallagen) godkändes år 1970 och användes första gången i de val som hölls 1971. Lagen var, trots att den var nystiftad, en relativt begränsad ändring av den lag som hade stiftats 1965 och som hade använts i valen till landstinget och kommunernas fullmäktige 1967. De ändringar som har gjorts i lagen därefter har varit utförligt beredda i gedigna utredningar.
Man kan alltså säga att samma lagstiftning har tillämpats i valen i 50 av de snart 100 år som Åland har åtnjutit sin självstyrelse. En sådan stabilitet är i själva verket eftersträvansvärd och värdefull i en demokrati. Regler om val ska vara stabila och gälla under lång tid. Om och när ändringar görs ska de beslutas i god tid före följande val, så att alla inblandade har god tid på sig för nödvändiga anpassningar och förberedelser. Enligt Europarådets rekommendationer ska ändringar, åtminstone om de är av större omfattning, helst göras senast ett år före följande val.[1]
Valen måste i en demokrati ha stort förtroende bland medborgarna. Valresultaten måste respekteras av såväl vinnare som förlorare. För att vinna förtroende är det centralt att valen är transparenta, det vill säga att procedurerna är så öppna för insyn som det bara är möjligt. Samtidigt måste valen vara fria och hemliga – ingen ska kunna kontrollera hur någon enskild medborgare har röstat.
När det gäller lagstiftning om val har det alltid ansetts viktigt att alla centrala bestämmelser formuleras slutgiltigt i parlamentet. Enligt lagtingsordningen (2011:97) för Åland ska bestämmelser om lagtingsval finnas i en landskapslag och motsvarande gäller för kommunalval enligt Finlands grundlag (FFS 731/1999). Den regering som innehar makten när ett val ska hållas ska inte kunna påverka valprocedurerna i något väsentligt avseende. Därför innehåller vallagen heller inga förordningsfullmakter för landskapsregeringen. En följd av det här är att vallagstiftningen är förhållandevis detaljerad.
Sedan 1967 hålls lagtingsval och kommunalval på Åland samtidigt. Det har visat sig kostnadseffektivt och ändamålsenligt, och har banat väg för ett ökande deltagande särskilt i kommunalvalen. Valadministrationen för de båda valen är gemensam vilket är rationellt och sparar pengar. Men det kan undantagsvis uppstå situationer då det ska hållas val endast till lagtinget, eller ett val som gäller bara en kommun. Också i de fallen ska vallagen kunna tillämpas på ett sätt som tryggar valens integritet och tillförlitlighet.
På Åland ordnas också statliga val till riksdagen, till EU-parlamentet och för att välja republikens president. I kommuner och röstningsområden handläggs de statliga valen av samma centralnämnder och valnämnder som har tillsatts enligt den åländska vallagstiftningen. Också i övrigt har den åländska vallagstiftningen alltid i sina grunddrag varit baserad på den finländska. Det är till stor fördel om alla val som förrättas på Åland följer samma grundmodell, annars kan situationen lätt bli förvirrande för såväl väljare som funktionärer. Det innebär att det också finns en större kunskapsbas exempelvis när det gäller rättsfall beträffande specifika företeelser i samband med val.
Det föreliggande förslaget till ny vallag för Åland avser inte att avvika från de ovan beskrivna principerna. Däremot har det genom åren ackumulerats ett växande behov av att göra förändringar i vallagens struktur och innehåll. De många ändringarna och tilläggen i lagen har gjort den osystematisk och svåröverskådlig, och språket har delvis blivit föråldrat. Det finns också ett behov av att göra en översyn av hela valproceduren för att kunna göra effektivitetsvinster.
1.2. Annan lagstiftning om val
Vallagen innehåller enbart bestämmelser om hur valen genomförs, inte om de grundläggande dragen i valsystemet eller det demokratiska styrelseskicket. I grundlagen finns de allmänna bestämmelserna om det demokratiska systemet, de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna och rätten att delta i allmänna val.
När det gäller lagtinget finns bestämmelser i självstyrelselagen (1991:71) för Åland. Där anges att valen till lagtinget ska vara omedelbara och hemliga samt att rösträtten ska vara allmän och lika för alla röstberättigade. Enligt självstyrelselagen krävs det också hembygdsrätt för att få rösta i lagtingsval. Rösträtt och valbarhet regleras mera ingående i lagtingsordningen, där det framgår att man måste fylla 18 år senast på valdagen för att få rösta, och att innehavare av militära tjänster inte är valbara. Det framgår också att lagtinget har trettio ledamöter som väljs i proportionella val för fyra år åt gången och att rösträtten inte får utövas genom ombud.
I kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland finns bestämmelser om kommunernas fullmäktige och om val till dem. Enligt lagen ska kommunernas fullmäktige utses för fyra kalenderår i sänder genom omedelbara, hemliga och proportionella val. I kommunallagen finns också bestämmelser om rösträtt och valbarhet. Enligt självstyrelselagen krävs hembygdsrätt för rösträtt i kommunalval, liksom i lagtingsval. Sedan 1993 finns dock en möjlighet att lagstifta om undantag från den regeln i kommunalval, genom att även andra personer än de som innehar hembygdsrätt kan ges rösträtt genom en landskapslag som ska godkännas med minst två tredjedelars majoritet. Med stöd av den har lagtinget antagit landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt.
Också rikets vallag (FFS 714/1998) innehåller som nämndes ovan en rad bestämmelser som har stått som modell för den åländska vallagstiftningen. I riket förnyades vallagstiftningen genomgripande på 1990-talet, då de tidigare separata vallagarna sammanfördes till en lag. Samtidigt förnyades strukturen och språket i lagen.
2. Den åländska vallagstiftningens utveckling
2.1. Landstingsval/lagtingsval
Valet 1922
Det första valet till Ålands lagstiftande parlament, landstinget, den 8 maj 1922 ordnades enligt vallagen för storfurstendömet Finland, undertecknad i Peterhof den 20 juli 1906 (FFS 26/1906), som Hans Majestät Kejsar Nikolaj II ”på Finlands Ständers underdåniga framställning täckts i nåder stadfästa” för storfurstendömet Finland och som skulle iakttas ”i tillämpliga delar”. Lagen hade använts i lantdagsvalen sedan representationsreformen 1907 och fastslog vissa grundprinciper som gäller än i dag: valen ska vara omedelbara, hemliga och proportionella med allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor och män. Åldern för rösträtt var 21 år.
Att landstinget skulle ha 30 ledamöter bestämdes ursprungligen i tillämpningslagen till den lag om självstyre som Finlands riksdag hade stiftat år 1920, men som inte kom att tillämpas då Ålandsfrågan hänsköts till Nationernas Förbund för avgörande.
Valen 1925–1954
Den 20 augusti 1924 utfärdades Ålands landstings beslut om antagande av vallagen (1924:23) för landskapet Åland, föredraget för republikens president den 4 juli 1924. De viktigaste bestämmelserna i lagen:
• val vart tredje år,
• valdag den 15 juni,
• rösträttsåldern var 21 år,
• krav på fem års bosättning för rösträtt,
• tre kandidater per lista, högst trettio i ett valförbund,
• man röstade på en lista, inte på en kandidat, och röstningen gjordes genom ett pennstreck (”det röda strecket” – pennan skulle redan enligt 1906 års lag vara röd) på en stor valsedel med alla kandidatlistor,
• valresultatet räknades ut med den d´Hondtska heltalsmetoden.[2]
Lagen förblev gällande med en ändring (1938/1) till och med valet 1954. Ändringen, som tillämpades från och med valet 1945, återinförde bestämmelsen från 1906 års vallag om begränsningen i jämförelsetalet för kandidater som var uppställda inom flera valförbund. Under krigsåren hölls inga landstingsval, utan de ledamöter som hade blivit valda 1937 satt kvar med stöd av undantagslagstiftning ända till valet 1945.
Valen 1957–1963
Vid valet 1957 tillämpades för första gången landskapslagen (1957:25) om landstingsmannaval. De viktigaste skillnaderna mot den föregående lagen:
• valdag första söndagen i oktober vart tredje år,
• två kandidater per lista, högst sextio i ett valförbund,
• röstning genom inskrivning av kandidatlistans nummer på liten valsedel (148x210 mm = samma som idag),
• möjlighet till förtidsröstning på fartyg, ”poströstning”.
Några förslag i landskapsstyrelsens framställning (nr 39/1956) förkastades av landstinget: kommunvisa valkretsar, ”valkarteller” (valförbund mellan valförbund), fyra års mandatperiod, det nya landstinget skulle tillträda genast efter valet (förblev tre år respektive vid nyår), två tredjedelars respektive en tredjedels röst på de båda kandidaterna på tvåmanslistorna (förblev en hel respektive en halv röst).
Landskapsstyrelsen gav 1959 en framställning (nr 13/1959) till landstinget med förslag till en ny landskapslag om landstingsmannaval. Där föreslogs bland annat att ”röstsedel” skulle användas konsekvent (även ”valsedel” förekom i den gällande lagen) och att en kandidatlista skulle få omfatta högst tio kandidater. Valförbund skulle få bildas av högst trettio sådana listor (valmansföreningar). Förslaget förkastades av landstinget.
Tre år senare, 1962, gav landskapsstyrelsen en ny framställning (nr 24/1962) till landstinget med förslag till landskapslag om medborgerliga val och ändring av lagtingsordningen. Man hänvisade till erfarenheterna från kommunalvalet 1960 av den där införda nya listtypen, och föreslog att valförbund skulle tillåtas mellan valförbund. Ett sådant valförbund skulle dock få omfatta högst nittio kandidater. En lista skulle få ha högst tio kandidater. Röstning skulle göras direkt på en kandidat, inte på en lista som hittills. I övrigt föreslogs att valen fortsättningsvis skulle hållas vart tredje år, den första lördagen i september och därpå följande söndag.
I framställningen diskuteras ett införande av uddatalsmetoden enligt Sainte-Laguë för uträknande av valresultatet i stället för den dittills använda heltalsmetoden. I landstingsbehandlingen beslöt man också att införa uddatalsmetoden, vilket ledde till att presidenten förordnade lagen att förfalla, med motiveringen att den föreslagna metoden inte kunde kallas proportionell och därför stred mot självstyrelselagen.
Det kan nämnas att uddatalsmetoden är en mycket vanlig metod i proportionella val världen över och den är sedan länge i bruk till exempel i Sverige. Där och även i andra länder används den vanligen i sin modifierade form med talet 1,4 som första divisor i stället för 1,0 (i Sverige 1,2). Metoden kallas då i allmänhet ”den jämkade uddatalsmetoden”.[3]
Valet 1967
Efter de båda misslyckade reformförslagen kom landskapsstyrelsen med ytterligare ett nytt förslag till om ny vallag (framst. nr 3/1965). Förslaget godkändes av landstinget och landskapslagen (1965:36) om landstingsval och kommunalval utfärdades den 16 november 1965. De viktigaste nya bestämmelserna som infördes:
• gemensam valdag för landstingsval och kommunalval, med gröna valsedlar för kommunalvalet, fortsättningsvis vita för landstingsvalet,
• valdag första lördagen i september och den efterföljande söndagen,
• fyra års mandatperioder (mandatperioden förlängdes för det sittande landstinget valt 1963 och förkortades för kommunernas fullmäktige som hade valts 1964),
• ny listtyp: upp till tio kandidater per lista, högst nittio i valförbund,
• personröstning infördes i stället för den tidigare liströstningen (förslaget var utformat som det förkastade förslaget från 1962, det vill säga varje kandidat fick ett nummer börjande från nummer 2, och väljaren skulle skriva in numret för sin kandidat på valsedeln).
Valet 1971
Till det andra gemensamma landstings- och kommunalvalet 1971 hade den nu gällande vallagen trätt i kraft, landskapslagen om landstingsval och kommunalval. En lagberedningskommitté hade berett förslaget (framst. nr 18/1970). Avsikten var att endast göra justeringar i lagen från 1965, men eftersom justeringarna visade sig beröra ett större antal paragrafer ansåg kommittén det mest ändamålsenligt att utarbeta ett förslag till en helt ny lag. Ändringarna jämfört med lagen från 1965 var dock mest av formell natur:
• nummer i landstingsvalet från 2 och i kommunalvalet från 502,
• ”sämjovalen” i kommunerna slopades,
• en kommunal centralnämnd skulle tillsättas även i Mariehamn, dittills hade magistraten ansvarat för motsvarande uppgifter,
• valdag tredje söndagen i oktober och den efterföljande måndagen, detta för att få mer tid efter sommaren för förberedelserna.
Inför valen hade också självstyrelselagen och lagtingsordningen ändrats så att rösträttsåldern sänktes från 21 till 20 år (uppnått före valårets ingång). Motsvarande sänkning hade också gjorts i de statliga valen.
Val till de beslutande organen i kommunerna började hållas mera regelbundet under 1920-talet då kommunalstämman successivt byttes ut mot fullmäktige som kommunernas högsta beslutande organ. Till en början hölls val varje år, varvid en tredjedel av fullmäktiges medlemmar valdes varje gång. Kommunalvalen spelade länge en underordnad roll och deltagandet i dem var ytterst begränsat. Ofta hölls inga val i de mindre kommunerna utan de nya fullmäktige utsågs direkt genom så kallade ”sämjoval” där antalet uppställda kandidater motsvarade det antal som skulle väljas.
Till en början tillämpades rikslagstiftningen om kommunala val också på Åland. Vissa ändringar som infördes i rikslagen 1925 gjordes gällande här genom ett beslut i landstinget, utfärdat den 14 juli 1925 (1925:28). Ytterligare en ändring gjordes 1929.
Den första egna åländska kommunala vallagen stiftades 1946: landskapslagen (1946:6) om kommunala val i landskapet Åland. Följande lag, landskapslagen (1959:8) om kommunala val, kom 1959. Kommunfullmäktige gick redan i slutet av 1950-talet över till mandatperioder på fyra år, och val hölls 1953, 1956, 1960 och 1964. Valen hölls till en början i december, senare i september. Från och med valet 1960 röstade man direkt på en kandidat och inte på en lista. Krav på fem års bosättning respektive hembygdsrätt gällde för rösträtt i de åländska kommunalvalen under hela perioden.
Inför 1967 års val hade den gemensamma vallagen stiftats och valen hölls samtidigt till både landstinget och fullmäktige. De kommunfullmäktige som hade tillträtt 1964 fick således igen sitta bara tre år.
2.3. Ändringar av den nu gällande vallagen
Även om den nu gällande vallagen har förblivit i kraft sedan början av 1970-talet har den genomgått omfattande förändringar under åren. Redan efter valen 1971 uppstod reformbehov. En vallagskommitté tillsattes 1973 med uppdrag att främst presentera förslag för att motverka risken för sammanblandning av kandidatnumren i de samtidiga valen. Man hade nu börjat numrera landstingsvals- och kommunalvalskandidaterna med olika nummerserier, vilket hade lett till ett större antal ogiltiga röster. Kommittén framförde förslag om bland annat flera medlemmar i valnämnderna och en mera ändamålsenlig indelning i röstningsområden för att avhjälpa problemen.
Kommitténs förslag genomfördes inför valen 1975. Nedan redovisas i huvuddrag andra större ändringar som gjorts i vallagen och i annan lagstiftning som berör valen.
Valen 1975
• rösträttsåldern sänks till 18 år, som ska uppnås före valårets ingång.
Valen 1987
• förtidsröstning införs enligt rikets nya modell (i riket kallas det förhandsröstning) i stället för det gamla systemet med vallängdsutdrag; för att underlätta för framför allt sjömännen att delta i valen införs också möjlighet att förtidsrösta per brev i den åländska lagen.
Valen 1991
• endagsval införs med valdag den tredje söndagen i oktober.
Valen 1995
• landstinget byter namn till lagtinget,
• rösträttsåldern 18 år ska uppnås senast på valdagen,
• nordisk rösträtt i kommunalval införs (tre års bosättning före valåret krävs).
Valen 1999
• rösträtten i kommunalval för personer som saknar hembygdsrätt utsträcks till att gälla alla: ”global” rösträtt (tre års bosättning före valåret krävs),
• ny tidtabell för viktiga händelser inför valen, utgår från valdagen,
• nytt system för vallängderna: ett rösträttsregister ersätter de tidigare basförteckningarna som baserades på mantalsskrivningen i början av året; centralnämnden för lagtingsval blir prövningsmyndighet i stället för de kommunala centralnämnderna,
• etablerade politiska föreningar ges rätt att ställa upp kandidater utan att bilda valmansföreningar,
• högst 45 kandidater på en lista i lagtingsvalet.
Valen 2003
• kommunerna blir ansvariga för att inrätta allmänna förtidsröstningsställen samt att förordna valförrättare på förtidsröstningsställena,
• bättre skydd av valhemligheten i små röstningsområden (100 röstberättigade krävs för att rösterna ska få särredovisas, tidigare 50),
• öppna valkuvert godkänns (i förtidsröstningen – ska tillslutas av den kommunala centralnämnden).
Valen 2007
• bosättningskravet för rösträtt i kommunalval för personer som saknar hembygdsrätt sänks från tre år före valåret till ett år före valdagen.
Valen 2011
• flera kandidater tillåts på en lista, i lagtingsvalet upp till 90 (tre gånger antalet mandat, vilket är detsamma som antalet i ett valförbund),
• nya aktörer i kommunalval: etablerade kommunala politiska föreningar och lokala föreningar som getts rätt att företräda en etablerad politisk förening får rätt att ställa upp kandidater utan att bilda valmansföreningar.
Valen 2015
· vissa tekniska justeringar görs i lagen.
De allmänna valen utgör grunden för det politiska systemet. Valen påverkar därför – och påverkas av – all utveckling inom den politiska sfären. Mycket har förändrats sedan den nu gällande vallagen trädde i kraft 1970.
En påtaglig trend i de åländska valen sedan 1970 är ökningen av valdeltagandet. Vid de första gemensamma valen till såväl landsting som kommunfullmäktige 1967 röstade över 50 % av de röstberättigade i båda valen. För kommunalvalets del var det första gången, och för landstinget hade det hänt vid bara något enstaka tillfälle.
Sedan dess har trenden för valdeltagandet i stort sett varit stigande. Utgångsnivån var synnerligen låg i jämförelse med omgivande regioner, men har småningom närmat sig dem; valdeltagandet har på de flesta andra håll minskat under motsvarande period.
I början av perioden drar de bortavarande ålänningarna, exempelvis sjömännen, ner röstningsprocenten i landstings-/lagtingsvalen. Från 1980-talet förbättras möjligheterna för dem att rösta genom att förtidsröstning införs.
Från och med 1995 utökas rösträtten i kommunalval till att omfatta också personer som saknar hembygdsrätt och därför inte har rösträtt i lagtingsval. Dessa nya väljargrupper har ett lägre deltagande än genomsnittet, därför sjunker deltagandet i kommunalvalen under nivån för lagtingsvalen.
För valadministrationen har ökningen av valdeltagandet inneburit att det antal röster man haft att granska och räkna har ökat markant. I kommunalvalen 1967 avgavs 7 552 röster och 2015 avgavs 15 430 röster, en ökning med över 100 %. I lagtingsvalen har ökningen av antalet röster varit nästan lika stor.
Valdeltagandet 1967–2015
Källor: Landstingsvalen 1967 och 1971 enligt opubl. protokoll och officiella kungörelser, från 1975 enligt landskapsregeringens/ÅSUB:s valstatistik. Kommunalvalen 1967−91 enligt Statistikcentralen, från 1995 enligt valstatistiken.
3.3. Rösträtten utvidgas till nya grupper
Rätten att rösta i allmänna val hör till de grundläggande medborgerliga rättigheterna. När Åland fick sin självstyrelse var det uttryckligen för att underlätta bevarandet av språket och kulturen – ålänningarna var en minoritet i den nya nationen Finland. I detta minoritetsskydd ingick begränsningar av olika slag för majoritetsbefolkningen, även vad gäller rösträtten. Enligt den första självstyrelselagen krävdes fem års bosättning på Åland för att finländska medborgare skulle få rösta i landstingsval och kommunalval. När hembygdsrätten infördes i självstyrelselagen 1951 blev den ett villkor för rösträtt; hembygdsrätt kräver bland annat fem års bosättning.
I takt med att rörligheten ökade och det blev vanligare att människor flyttade och bosatte sig på nya ställen, väcktes det också krav om att de borde erbjudas möjligheter att delta fullt ut i sina nya samhällen och också få ta del av de medborgerliga rättigheterna. Inom det nordiska samarbetet framfördes förslag om nordisk rösträtt i lokalval redan under 1970-talet, och det genomfördes successivt i alla de nordiska länderna åren därefter.
Också på Åland utreddes frågan, men det uttryckliga kravet i självstyrelselagen på hembygdsrätt även i kommunalval ställde hinder i vägen för en sådan utveckling. Först i och med att den nu gällande självstyrelselagen trädde i kraft 1993 infördes en öppning så att det genom särskild lagstiftning blev möjligt att medge rösträtt i kommunalval även för personer som saknar hembygdsrätt. Två år senare, 1995, fick nordiska medborgare som hade bott på Åland minst tre år före valårets ingång rätt att rösta. Reformen infördes som en ändring i den då gällande kommunallagen (1980:5) för landskapet Åland. Ändringen antogs av lagtinget med två tredjedelars majoritet.
Från och med 1995 är Finland tillsammans med Åland medlem i den Europeiska unionen (EU). Inom EU finns bestämmelser om de rättigheter som tillkommer alla unionens medlemmar oberoende av var de är bosatta, exempelvis rösträtt och valbarhet i lokala val. Rösträtten och valbarheten i kommunalvalen utvidgades därför inför valen 1999 till att omfatta EU-medborgare, men också medborgare i tredje land. Kravet på bosättningstid var fortsättningsvis tre år före valårets ingång. Reformen infördes genom att en särskild landskapslag om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt stiftades samtidigt som den nu gällande kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland antogs. Den särskilda lagen antogs med två tredjedelars majoritet.
Följande rösträttsreform genomfördes 2007, efter ett antal år av kraftig inflyttning till Åland även från länder utanför Norden och EU. Då ändrades bosättningskravet för personer som saknar hembygdsrätt till ett år före valdagen, vilket innebar en förkortning av boendetiden från 45,5 månader till 12. Reformen innebar en kraftig ökning av andelen röstberättigade utan hembygdsrätt från 7,1 % år 2003 till 12,9 % år 2007. Samtidigt sjönk gruppens valdeltagande från 43,7 % till 37,2 %. I kommunalvalet 2015 var andelen röstberättigade utan hembygdsrätt 16,2 % och deras deltagande var 35,7 %. I personer räknat var deras antal 3 707. De utgör således ett betydande tillskott av väljare.
I lagtingsval är åländsk hembygdsrätt fortfarande ett krav för både rösträtt och valbarhet. Från och med 2016 gäller emellertid nya regler för hur länge man får behålla hembygdsrätten vid bortflyttning från Åland. Den tiden har alltid varit fem år. De nya reglerna innebär att den tid man är bosatt utanför Åland på grund av studier inte ska räknas in i de fem åren. Studieåren kan vara maximalt fem, vilket innebär att den totala tiden man kan vara bosatt utanför Åland med bibehållen hembygdsrätt numera är tio år. De nya reglerna innebär att antalet personer med rösträtt i lagtingsvalet som är bosatta utanför Åland kommer att öka i de kommande valen. Vid 2015 års val fanns det 1 204 röstberättigade personer bosatta utanför Åland. Till valet 2019 beräknas antalet bli åtminstone 2 000, vilket motsvarar närmare 10 % av de röstberättigade.
Under perioden från 1970 har rösträtten också utsträckts till nya åldersgrupper. I takt med – men inte alltid samtidigt – som myndighetsåldern har sänkts har också rösträttsåldern sänkts. Inför valen 1971 hade åldern sänkts från 21 till 20 år, och vid följande val 1975 sänktes den ytterligare till 18 år. Vid den tiden skulle åldern vara uppnådd vid valårets ingång. De flesta hade således hunnit fylla 19 år då valdagen inföll. Till 1995 års val hade bestämmelserna ändrats så att åldern ska vara uppnådd senast på valdagen. Åldern för valbarhet har följt ändringarna i rösträttsåldern.
Hösten 2016 överlämnade landskapsregeringen ett lagförslag (LF 19/2015–2016) till lagtinget om en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar. Valbarhetsåldern skulle däremot förbli 18 år. I lagstiftningskontrollen godkändes lagändringen av Ålandsdelegationen, medan högsta domstolen i sitt utlåtande konstaterade att den stred mot grundlagens 14 § 3 mom. som anger att den som har fyllt 18 år har rätt att rösta i kommunalval. Därmed innebar lagändringen en överskridning av landskapets lagstiftningsbehörighet och med hänvisning till det förordnades den av presidenten att förfalla.
3.4. Nytt väljarbeteende – fler förtidsröster, blanka och ogiltiga röster
Introduktionen av egentlig förtidsröstning under 1980-talet innebar startpunkten för en omvälvning i väljarnas röstningsbeteende. I valet 1987, det första med de nya möjligheterna, röstade 637 personer eller 5,8 % av väljarna i förtid i landstingsvalet. Vid valet 2015 var motsvarande siffror 5 399 personer och 37,6 %. Ökningen av förtidsrösterna har varit i stort sett kontinuerlig såväl i lagtingsvalen som i kommunalvalen.
Det är uppenbart att väljarna uppskattar möjligheten att rösta vid en tid som passar dem och inte behöva ta sig tid under en söndag, som man kanske hellre ägnar åt annat. Än så länge är dock också röstning i förtid bunden till särskilda platser – om man bortser från röstningen per brev – men med tanke på hur andra likartade aktiviteter med hjälp av den digitala utvecklingen har gjorts oberoende inte bara av tiden utan även av rummet kan man anta att också möjligheter att rösta var man än befinner sig kan vara intressanta för väljarna.
Ökningen av andelen förtidsröster har haft positiv inverkan på valadministrationen på så sätt att den har underlättat hanteringen av den stora ökningen av väljare – den har till stor del balanserats av att så många röstar på förtidsröstningsställena och inte i vallokalerna under valdagen.
En annan förändring i väljarnas beteendemönster som har ägt rum under de senaste decennierna, och som inte är lika positiv som den ökande andelen förtidsröster, är den kraftigt ökande andelen blanka och ogiltiga röster. Särskilt att valsedlar är försedda med ett felaktigt kandidatnummer är bekymmersamt, eftersom de till synes borde ha kommit en viss kandidat till godo men inte gör det på grund av misstag. Nedanstående graf belyser utvecklingen.
Blanka och ogiltiga röster i lagtingsval 1963–2015. Enligt orsak
Källor: 1963–1971 enligt opublicerade protokoll, från 1975 valstatistik (procent av avgivna röster).
Uppgifterna om blanka och ogiltiga röster är iögonenfallande på flera sätt. Det framgår klart att det är ett fenomen som i hög grad hänger ihop med införandet av en gemensam valdag. Uppgifter om orsaken till att röster förkastats saknas för de första åren, men det står ändå klart att antalet ogiltiga röster höll sig på en låg nivå före 1967. Risken för sammanblandning mellan valen fanns inte, och blankröstning var ovanligt.
De ogiltiga rösterna ökade markant i valen 1967 och 1971 och har därefter hållit sig på en hög nivå. Från 1971 tog man i bruk skilda nummerserier för kandidaterna i landstings- respektive kommunalvalen, och i och med det uppstod en risk för sammanblandning av numren.
Från och med valen 1975 finns orsaken till ogiltigheten noterad i valstatistiken. Det framgår att andelen blanka röster har ökat med tio gånger: från ca 0,25 % till mellan 2 och 2,5 % av rösterna. De blanka rösterna är inte ogiltiga i lagens mening, däremot kan de givetvis inte påverka valens resultat. Orsakerna till att blankröstning är så vanligt i de åländska valen vore värt en egen studie, eftersom blanka röster är betydligt ovanligare i vår omvärld med några få undantag. Blankröstningen har också ökat samtidigt som antalet kandidater i valen har ökat kraftigt: från 121 kandidater 1971 till 254 kandidater 2015. Orsaken är alltså inte att det är brist på alternativ att rösta på.
De röster som är ogiltiga av någon annan orsak – exempelvis att de är otydbara, har en obehörig anteckning eller är ostämplade – har snarast minskat.
Andelen röster i lagtingsvalet som förkastas på grund av att de fyllts i med ett kandidatnummer från kommunalvalet håller sig runt en procent av de avgivna rösterna. I antal räknat betydde det 146 röster i lagtingsvalet 2015. I kommunalvalen är situationen än värre: 2015 ogiltigförklarades 316 röster motsvarande 2 % av de avgivna rösterna för att de var försedda med ett kandidatnummer från lagtingsvalet. Sammanlagt avgavs i kommunalvalen år 2015 totalt 851 röster som inte inverkade på valresultatet. Det var 5,5 % av alla röster som avgavs. En stor mängd sammanblandade röster kan ha konsekvenser för valens utfall.
3.5. Framväxten av permanenta politiska organisationer
Vid ingången till 1970-talet var den politiska aktiviteten ännu tämligen svag på Åland. Det var i stort sett bara inför valen som någon aktivitet förekom utanför landstinget och kommunernas fullmäktige. Någon kontinuerlig verksamhet som involverade också andra än de invalda förekom sällan. Endast socialdemokraterna, och tidvis folkdemokraterna, hade under vissa perioder bedrivit långsiktig politisk verksamhet. Organisationen Åländsk Samling, som bildades inför landstingsvalet 1957, hade inte som sin primära uppgift att genomföra något politiskt program utan snarare att öka intresset inför valen.
På Åland kom 1970-talet att bli den politiska organiseringens årtionde. Vid ingången av 1980-talet hade det vuxit fram en tämligen komplett samling politiska organisationer som i huvudsak är aktiva ännu i dag, även om några har kommit till och andra har fallit bort. De är organiserade med styrelser, stadgar och program, och de är aktiva också mellan valen. De motsvarar i allt väsentligt definitionen för politiska partier. Åland har emellertid ingen lagstiftning om partier. Föreningslagstiftningen hör inte heller till området för landskapets lagstiftningsbehörighet. De politiska organisationerna har också under hela självstyrelseperioden värjt sig för att låta de riksaktiva politiska organisationerna etablera sig på Åland. Det dröjde därför ända till valet 1999 innan de politiska organisationerna kunde agera som sådana i lagtingsval. Då fick etablerade politiska föreningar rätt att ställa upp kandidater utan att behöva samla namn för så kallade valmansföreningar.
Till valet 2011 infördes motsvarande bestämmelser i kommunalvalet. Etablerade kommunala politiska föreningar får nu ställa upp kandidater utan att bilda valmansföreningar. Dessutom infördes en rätt för lokala föreningar att ställa upp kandidater i en etablerad politisk förenings namn om den politiska föreningen hade gett sitt tillstånd. Detta gav de politiska föreningar som verkar på landskapsplanet en möjlighet att verka också i kommunerna utan att behöva bilda formellt registrerade underavdelningar. I många av de mindre kommunerna genomförs dock valen med kandidater som inte är kopplade till de etablerade politiska föreningarna.
3.6. Från landskapsstyrelse till landskapsregering
Den gradvisa utvecklingen inom de politiska organisationerna har återspeglats på det formella planet genom att den politiska styrningen av Åland och dess självstyrelseförvaltning blivit alltmer lik en fullt utvecklad stat. Ett kännetecken för ett sådant styrelseskick är just att det bygger på folkligt förankrade politiska organisationer som utgör länken mellan den formella makten i regering och parlament å ena sidan, och medborgarna å den andra.
Första steget på den utvecklingsvägen togs 1988, då reglerna för tillsättandet av landskapsstyrelsen ändrades och parlamentarism infördes. Det innebär att det utses en regeringsbildare efter valen som får i uppgift att hitta en koalition som har majoritet i parlamentet. Det uppstår ett regeringsblock och en opposition. Före ändringen tillsattes landskapsstyrelsen genom proportionella val i landstinget, vilket innebar att varje grupp om minst fem landstingsledamöter alltid kunde få in en företrädare i landskapsstyrelsen.
Nästa steg i utvecklingen var en reform av beslutsfattandet i landskapsstyrelsen som innebar att de politiska representanterna blev föredragande då besluten fattas i plenum. Tidigare var det alltid en tjänsteman som fungerade som föredragande. Ändringen infördes 1995. Vid samma tid bytte Ålands landsting namn till Ålands lagting.
Den 1 mars 2004 ändrades benämningen officiellt från Ålands landskapsstyrelse till Ålands landskapsregering, och från den 1 juni 2010 tituleras en medlem av landskapsregeringen ”minister”.
Enligt självstyrelselagens 18 § 1 och 4 punkten hör lagstiftningsbehörigheten i fråga om val till lagtinget och kommunernas fullmäktige till landskapet. Till landskapets behörighet hör även att lagstifta om kommunala angelägenheter, vilket innefattar invånarinitiativ och rådgivande kommunala folkomröstningar.
Enligt självstyrelselagens 18 § 25 punkten har landskapet behörighet att lagstifta om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, medan straffrätten i övrigt hör till rikets lagstiftningsbehörighet (27 § 22 punkten). I 14 kap. 1–4 § strafflagen (FFS 39/1889) finns bestämmelser om valbrott, röstköp, röstningsfusk och förvanskande av valresultat. Bestämmelserna gäller brott i samband med allmänna val och allmänna omröstningar, och har ansetts vara tillämpliga även på Åland. Enligt 7 § i samma kapitel avses med allmänna val till exempel lagtingsval. För närvarande behandlas en proposition i riksdagen med förslag om att strafflagen ändras på den här punkten (se RP 65/2018). Med hänvisning till att lagstiftningsbehörigheten hör till landskapet bör bestämmelser om straff för brott mot lagstiftningen som gäller lagtingsval, kommunalval och kommunala rådgivande folkomröstningar tas in i landskapslagstiftningen för att bli tillämpliga på Åland.
Även om de ovannämnda straffbestämmelserna är tillämpliga vid röstning via internet, innebär införandet av ett sådant röstningsförfarande risker för andra typer av brott i samband med val. Flera it-relaterade brott (nätbrott) är straffbelagda enligt strafflagens 34 kap. om allmänfarliga brott och 38 kap. om informations- och kommunikationsbrott. Reglerna har sin grund i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF (nätbrottsdirektivet), som i sin tur genomför bestämmelserna i Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet (även kallad Budapestkonventionen) inom unionen. Bestämmelserna i det nämnda direktivet har vid notifieringen inte bedömts höra till landskapets lagstiftningsbehörighet. Bedömningen av lagstiftningsbehörigheten när det gäller så kallade nätbrott har dock inte varit helt konsekvent. I landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen finns en bestämmelse om straff för dataintrång. Enligt lagens 32 § ska i fråga om straff för dataintrång iakttas vad som bestäms i 38 kap. 8 § strafflagen. I sitt utlåtande (Dnr D 10 07 01 21) över landskapslagen tar Ålandsdelegationen upp flera bestämmelser som konstateras höra till rikets lagstiftningsbehörighet, men som har kunnat intas i landskapslagen med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen. När det gäller straffbestämmelserna i landskapslagens 29–32 §§ gör Ålandsdelegationen ingen sådan hänvisning, utan konstaterar att dessa med stöd av 18 § 25 punkten självstyrelselagen kunde intas i lagen. Med anledning av detta har landskapsregeringen gjort den bedömningen att det hör till landskapets lagstiftningsbehörighet att lagstifta om straff för nätbrott, inom sådana rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet.
Bestämmelserna om överklagande och handläggningen av sådana hör till rikets lagstiftningsbehörighet, men har liksom i den gällande lagen tagits med i den föreslagna lagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet med stöd av självstyrelselagens 19 § 3 mom. Bestämmelserna överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i rikslagstiftningen.
I anslutning till vallagstiftningen finns även en överenskommelseförordning, förordning (1999:24) om skötseln av vissa uppgifter som gäller lagtings- och kommunalval samt rådgivande folkomröstningar i landskapet Åland (FFS 375/1999). Förordningen innehåller bestämmelser om Befolkningsregistercentralens och dåvarande länsstyrelsens uppgifter i samband med val och folkomröstningar på Åland.
5. Landskapsregeringens förslag till ny vallag
5.1. Allmänt om förslagets innehåll och struktur
Det föreliggande förslaget till ny vallag har sin utgångspunkt i den nu gällande vallagen, som i sin tur är starkt förankrad i Finlands första vallag från 1906. Vallagstiftningens kontinuitet visas i förslaget till rubrik för den nya lagen: vallag för Åland. Rubriken återknyter till de första vallagarna under Ålands självstyrelsetid. Också förslagets struktur knyter an till de tidigare vallagarna. Kapitlen följer en logisk gång där de olika skedena i valprocessen återspeglas i den ordning de blir aktuella, vilket underlättar tillämpningen.
Landskapsregeringens förslag till ny vallag innebär ingen förändring av valsystemet, inte heller några större ändringar av valproceduren. Förslaget om att införa förtidsröstning via internet är den enskilt största förändringen som föreslås. Förslaget om röstning via internet behandlas i avsnitt 6 nedan, medan övriga förslag till ändringar behandlas i detta avsnitt.
5.2. Bättre samordning i valadministrationen
Ett lagtings- och kommunalval kräver insatser av en lång rad medverkande för att genomföras. På den administrativa sidan är både landskaps- och kommunmyndigheter involverade. Den övergripande samordningen står dock landskapsregeringen för.
Ansvaret för genomförandet av förtidsröstningen överfördes från och med valen 2003 till stor del på kommunerna. Landskapet står dock fortfarande för alla kostnader i samband med förtidsröstningen. Grundregeln i vallagen har varit att varje kommun ska inrätta minst ett allmänt förtidsröstningsställe, om inte något annat följer av särskilda skäl. De särskilda skälen preciseras inte närmare i lagen eller i förarbetena.
Med några undantag har det också alltid funnits minst ett allmänt förtidsröstningsställe i varje kommun. Under förtidsröstningen kan väljarna rösta var som helst, de behöver inte hålla sig i den egna kommunen eller röstningsområdet. En följd av detta är att många röstar i Mariehamn och belastningen på förtidsröstningsstället där blir stor. Belastningen på förtidsröstningsställena har emellertid varit mycket ojämn och på vissa ställen röstar endast ett mindre antal väljare.
Landskapsregeringen föreslår att kommunstyrelsen ska fatta beslut om inrättande av allmänna förtidsröstningsställen i samråd med landskapsregeringen. Tanken är att landskapsregeringen ansvarar för att de allmänna förtidsröstningsställena får en ändamålsenlig spridning i landskapet. Det behöver inte nödvändigtvis finnas ett förtidsröstningsställe i varje kommun, om kommunens invånare har nära till ett förtidsröstningsställe i en annan kommun. Det kan också ibland vara önskvärt att inrätta två eller flera förtidsröstningsställen i någon kommun.
Ett annat område där det finns utrymme för ökad samordning är i fråga om de meddelanden om valens olika faser som ska publiceras. Enligt förslaget övertar landskapsregeringen ansvaret för att meddela om förtidsröstningen, då den som nämndes ovan är allmän och inte bunden till bosättningskommunen. Meddelanden ska i fortsättningen publiceras på landskapets och kommunernas elektroniska anslagstavlor, vilket är i linje med den nya lagstiftning om myndigheternas elektroniska kommunikation som trädde i kraft den 1 juni 2018. Meddelandena kan också publiceras på annat sätt, exempelvis i dagspressen.
För att valadministrationen ska löpa smidigt måste de förtroendevalda valorganen ha goda resurser till sitt förfogande. Den huvudsakliga resursen som regleras i lagen är en sekreterare. För att sekreteraren i sin tur ska ha tillgång till nödvändiga verktyg för sina uppgifter bör han eller hon vara väl integrerad i sin organisation. Det föreslås därför att respektive organisation – kommunen eller landskapsregeringen – ska tillhandahålla en sekreterare för respektive centralnämnd. Hittills har nämnderna haft i uppgift att själva utse sekreterare.
För att sekreteraren ska kunna fullgöra sina uppgifter krävs tillgång till administrativa stödfunktioner. Det betyder att sekreteraren bör vara en del av landskapsförvaltningen respektive den kommunala förvaltningen, som således måste erbjuda nämnderna sådana resurser. Landskapsregeringens registratorskontor respektive kommunernas kanslier har viktiga uppgifter i anslutning till valet, och bör på lämpligt sätt förbereda sig för att utföra dessa uppgifter.
5.3. Ökad öppenhet och transparens
Det är av central betydelse i alla demokratier att de allmänna valen uppfattas som tillförlitliga. De folkvalda måste åtnjuta stor legitimitet om det demokratiska samhället ska fungera. Det måste då finnas möjligheter för utomstående att observera och ha insyn i valprocesserna och att granska att valens resultat inte har manipulerats på något sätt.
Samtidigt är det också nödvändigt att värna om valmyndigheternas integritet och oberoende gentemot de makthavande kretsarna inom landskap respektive kommun. Det finns därför begränsningar i den allmänna rätten för medlemmar av kommunstyrelsen eller kommundirektören att närvara i den kommunala centralnämnden eller i en valnämnd. Kommunstyrelsen kan inte heller överta ärenden från centralnämnd eller valnämnd.
En viktig faktor för rättssäkerheten och för valens trovärdighet är också att valmyndigheterna är opartiska i sina beslut. Det föreslås därför att bestämmelserna om jäv och om vem som kan vara medlem eller ersättare i ett valorgan förtydligas, samt att det införs en grundläggande bestämmelse om opartiskhet för valmyndigheter.
Redan enligt den nu gällande vallagen har valombuden rätt att vara närvarande vid de möten i centralnämnderna då röster granskas och räknas. Landskapsregeringen föreslår att rätten till insyn utvidgas till officiella valobservatörer som har befullmäktigats av landskapsregeringen, justitieministeriet eller ett behörigt internationellt organ. Sådana organ som kan komma i fråga är till exempel Europarådet, EU eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). I övrigt föreslås respektive valorgan självt få besluta om närvaro för utomstående.
Frågan om öppenhet och transparens vid röstning via internet är av särskild betydelse och behandlas närmare i avsnitt 6 nedan.
5.4. Förbättrad tillgänglighet
Landskapsregeringen antog 2013 åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland” för funktionshinderspolitiken åren 2013–16. I programmet framhålls delaktighet som det mest centrala. Av detta följer att samhällets alla funktioner bör göras i högsta möjliga grad tillgängliga för alla, oberoende av funktionsnedsättning av olika slag. Det är givetvis särskilt viktigt att möjligheterna till deltagande för alla är garanterade just i de allmänna valen. Ett nytt åtgärdsprogram antogs under 2017 med motsvarande målsättningar vad gäller tillgänglighet. Som grund för programmen och politiken på området finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll. Artikel 29 i konventionen handlar särskilt om deltagande i det politiska och offentliga livet och innehåller bland annat punkter om tillgänglighet vid allmänna val.
Inför valen 2015 uppmärksammades valadministrationen på vissa brister i tillgängligheten i vallokaler, och det framfördes även andra aspekter på tillgänglighet ur de funktionshindrades synpunkt. Dessa synpunkter beaktas så långt det är möjligt inför följande val. I lagstiftningen införs skärpta bestämmelser gällande röstningslokalernas tillgänglighet. Det föreslås en ny bestämmelse som föreskriver att de ska vara tillgängliga för alla väljare utan hjälp. Det är fortsättningsvis kommunerna som bestämmer var röstningen ska äga rum, och det blir deras ansvar att se till att bestämmelsen uppfylls.
En ytterligare åtgärd som är ägnad att öka tillgängligheten till valen för personer som har begränsad rörelseförmåga är förslaget om utökad service i samband med röstning per brev. Det föreslås att en person på begäran ska kunna få brevröstningshandlingarna förda till sig, och avhämtade efter genomförd röstning. Det föreslås att den kommunala centralvalnämnden ska ansvara för detta.
En annan aspekt på tillgänglighet är aktuell för de väljare som befinner sig utanför Åland. Den frågan behandlas närmare nedan i avsnitt 6 om röstning via internet.
5.5. Antalet kandidater som får ställas upp
Frågan om hur många kandidater som får nomineras av en aktör i valen har varit aktuell under hela självstyrelsens tid, vilket genomgången av vallagstiftningen i avsnitt 2 visar. Bestämmelserna har för det mesta varit olika i landstings-/lagtingsval respektive i kommunalval. Förutsättningarna och aktörerna är annorlunda i kommunalval jämfört med i lagtingsval, och de kan också skilja sig från kommun till kommun beroende på dess storlek.
I den gällande vallagens ursprungliga lydelse fick en valmansförening ställa upp högst 10 kandidater på en lista i landstingsvalet. Valmansföreningar kunde ingå valförbund som fick omfatta högst tre gånger det antal kandidater som skulle väljas, alltså 90 kandidater. I kommunalvalet gällde för en lista högst en och halv gång det antal kandidater som skulle väljas, och ett valförbund fick också där omfatta tre gånger antalet.
Redan i slutet av 1970-talet diskuterades en begränsning av antalet kandidater. En vallagskommitté föreslog att ett valförbund i landstingsvalet skulle få omfatta högst det dubbla antalet kandidater, det vill säga 60.[4] Motiven var framför allt att minska röstspridningen och de därmed sammanhängande låga personliga röstetalen, särskilt i kommunalvalen. I landstingsvalet år 1975 hade rekordantalet 200 kandidater ställts upp. Vissa administrativa olägenheter med många kandidater påtalades också. Förslagen ledde dock inte till några åtgärder.
Nästa förslag kom inför valen 1987. Landskapsstyrelsen lade då fram ett omfattande ändringsförslag till lagen (framst. 33/1986–87), som bland annat innebar en begränsning av antalet kandidater. Frågan hade också tagits upp i ett antal motioner i landstinget under åren innan. Framställningen baserades på ett förslag av en ny vallagskommitté.[5] Förslagen och argumenten var desamma som tio år tidigare. Vid tiden för framställningen var det redan de politiska organisationerna som ställde upp kandidater i landstingsvalen i större valförbund, inte enstaka valmansföreningar. Landstinget förkastade ändringsförslaget till denna del. Lagutskottet avfärdade förslagen med att det inte funnit dem ändamålsenliga. Det kan nämnas att det totala antalet kandidater som ställdes upp i landstingsvalet 1983 var 158, och i valet 1987 ställdes 167 kandidater upp.
Sedan 2011 gäller regeln att antalet kandidater på en lista eller i ett valförbund får vara högst tre gånger det antal som ska väljas. Bestämmelsen är densamma i såväl lagtings- som i kommunalval. Ändringen inför 2011 föregicks av flera ändringar under en lång tid. Processen startade under 1980-talet, då flera aktörer frångick bruket att ställa upp sina kandidater på flerpersonslistor för att i stället övergå till en lista för varje kandidat. Detta för att låta varje kandidats personliga röstetal direkt avgöra vilka som blev invalda.
För att komma ifrån behovet av enpersonslistor, som mest är förvillande för väljarna, ändrades lagen så att flera kandidater än tidigare tilläts på en kandidatlista. Slutet på den processen blev att en lista får ha lika många kandidater som ett valförbund, det vill säga tre gånger det antal som ska väljas.
Valförbund kom från början till som en konstruktion för att möjliggöra samarbete mellan valmansföreningar. Sådana samarbeten banade vägen för de politiska organisationerna att manifestera sig i valen innan de tilläts nominera kandidater direkt, utan att gå vägen via valmansföreningar.
I dag är läget ett annat. Det finns inte längre några skäl för att valförbund skulle tillåtas ställa upp flera kandidater än andra aktörer. Gränsen om tre gånger antalet som ska väljas är så hög att ingen kommit i närheten av den. Det finns inte heller några skäl att tvinga en aktör att dela upp sina kandidater på olika listor. Antalet kandidater på en lista och i ett valförbund bör därför fortsättningsvis ha samma gräns. Å andra sidan ska det fortfarande vara möjligt att ha flera kandidatlistor ifall en aktör vill fördela sina kandidater regionalt, enligt kön eller enligt något annat kriterium.
Antal kandidater i lagtingsval 2015 och 2011
|
Aktör |
2015 |
2011 |
|
Ålands socialdemokrater |
53 |
51 |
|
Liberaler för Åland |
50 |
59 |
|
Åländsk center |
41 |
43 |
|
Moderat samling för Åland |
35 |
32 |
|
Obunden samling |
34 |
34 |
|
Ålands framtid |
32 |
41 |
|
Hållbart initiativ |
5 |
- |
|
Åländsk demokrati |
4 |
- |
|
Övriga |
- |
1 |
|
TOTALT |
254 |
261 |
Anm.: Centern och valmansföreningen Hållbart initiativ bildade valförbund 2015.
De aktörer som ställer upp kandidater har blivit fler under den senaste 20-årsperioden, vilket innebär att det totala antalet kandidater har ökat. De två senaste lagtingsvalen uppvisar de båda högsta noteringarna för antalet kandidater i alla val som hållits hittills.
Att det finns många kandidater att välja på i ett val där väljarna ska rösta direkt på en person kan självklart också vara en fördel. Om kandidaterna är få till antalet uppstår inte den kontakt mellan väljarna och de valda som är personvalens starka sida. Varje väljare har större chans att hitta en kandidat som tilltalar honom eller henne, och alla personer med tillräckligt intresse och engagemang borde få ställa upp i valen.
Om antalet kandidater blir mycket stort börjar emellertid också en del nackdelar visa sig. Röstspridningen blir stor med följden att många kandidater får endast ett fåtal eller inga röster alls. I lagtingsvalet 2015 fanns det 91 kandidater som fick 10 röster eller färre. I mindre röstningsområden får många kandidater inga röster, vilket också kan äventyra valhemligheten. En del av dem som väljs in har ett lågt personligt röstunderstöd.
Inför valen vittnar de politiska organisationerna ofta om svårigheterna att rekrytera kandidater. Den intensiva rekryteringen av en stor mängd kandidater får ibland oönskade konsekvenser. Inför valet 2015 och inför tidigare val har det bland annat förekommit kandidater som själva har velat återta sin kandidatur, organisationer som har velat återta redan anmälda kandidater, ingångna valförbund som en part önskat upplösa samt kandidater som lagts till en kandidatlista bokstavligt talat i sista minuten. Sammantaget ger sådana händelser ett intryck av oplanerade nomineringsprocesser. Ett valsystem med starka inslag av personval medför också en strävan att gärna rekrytera ”kända” personer som kandidater, även om de kanske inte alls har tänkt sig en politisk karriär. I riket har det ofta handlat om idrottsstjärnor. På Åland finns flera exempel på personer som inför val blivit uppvaktade av flera olika politiska organisationer. Egenskapen att vara känd är i dessa fall en viktigare faktor än att personens politiska övertygelse stämmer överens med organisationens.
Om antalet kandidater begränsas kan de politiska organisationerna på ett bättre sätt göra ett urval bland sina aktiva och verkligt intresserade medlemmar och anhängare. Det blir också lättare att uppfylla målsättningar om en jämställd representation beträffande kön och eventuella andra önskvärda kriterier.
I de statliga valen finns strängare regler för kandidatnominering än i de åländska. I kommunalval gäller samma restriktion som tidigare gällde också på Åland, det vill säga högst en och en halv gånger det antal fullmäktige som ska väljas. I riksdagsval är gränsen snävare: en aktör får ställa upp högst 14 kandidater. Om valkretsen har flera mandat än 14 får man ställa upp lika många kandidater som det finns mandat. Den minsta valkretsen har sju mandat, alltså får man där ställa upp det dubbla antalet. Förslag finns om att minska antalet valkretsar och i stället ge dem flera mandat. Orsaken är i första hand att förbättra valresultatets proportionalitet. På Åland, som har bara ett riksdagsmandat, gäller en särskild regel enligt vilken antalet kandidater på en lista får vara högst fyra.
Det finns således flera tänkbara modeller för hur stort antal kandidater som en aktör ska få ställa upp i de åländska valen. Arbetsgruppen för översyn av vallagstiftningen presenterade ett förslag i sin slutrapport som avsåg såväl lagtings- som kommunalvalen. Förslaget innebar att antalet kandidater som en valmansförening, en etablerad politisk förening, en etablerad kommunal politisk förening, en lokal förening eller ett valförbund får nominera begränsas till en och en halv gånger det antal personer som ska väljas, dock högst 30 kandidater. I samband med remissbehandlingen av rapporten meddelade landskapsregeringen att den för sin del föredrog att begränsningen om 30 skulle lyftas bort. Något enhetligt nytt förslag presenterades dock inte i det skedet. Remissinstanserna, främst kommunerna, var delade till förslaget: lika många förordade som avstyrkte. Centralnämnden för lagtingsval förordade förslaget.
En synpunkt på förslaget som fördes fram var att begränsningen kan bli för snäv i de minsta kommunerna. I flera av dem har det under de senaste valen ställts upp endast en kandidatlista, där alla ståndpunkter som finns representerade i kommunen samverkar för kommunens sammanhållning. Om en sådan samverkanslista får uppta endast en och en halv gånger antalet platser i fullmäktige finns det bara ett fåtal kandidater över som kan vara ersättare eller kandidera till kommunstyrelsen och vissa andra funktioner som bör besättas av personer som inte sitter i fullmäktige. Motsvarande problem finns inte i de större kommunerna eller i lagtingsvalet; i de valen finns det alltid flera aktörer som ställer upp kandidater så att det sammanlagda antalet alltid blir tillräckligt stort.
Bestämmelsen måste alltså modifieras. Landskapsregeringen föreslår att en lista eller ett valförbund ska få omfatta det dubbla antalet kandidater som ska utses vid valet i fråga.
I lagtingsvalet blir det högsta tillåtna antalet kandidater 60, vilket i praktiken inte kommer att innebära någon begränsning för de politiska organisationerna. Det är bara ifall ett valförbund mellan två större aktörer skulle bli aktuellt som begränsningen eventuellt får betydelse.
Den stora mängden ogiltiga röster i de åländska valen har varit en orsak till bekymmer ända sedan den gemensamma valdagen infördes. Som nämndes ovan i avsnitt 2.3 tillsattes en kommitté med uppdrag att föreslå åtgärder redan efter det första valet enligt den då nya vallagen. Kommittén oroade sig över att många väljare blandade samman kandidatnumren i de båda valen. De förslag som lades fram för att komma tillrätta med problemen genomfördes i huvudsak till följande val. Det rörde sig om åtgärder för att förbättra ordningen i vallokalerna och möjligheterna att ledsaga väljarna i de båda valen. Man uttryckte också förhoppningar om att problemen skulle avta i kommande val då väljarna hade vant sig vid de samtidiga valen och de skilda kandidatnumren.[6]
Dessa förhoppningar infriades också, i valen 1975 och därefter minskade antalet ogiltiga röster. Som uppgifterna i avsnitt 3.4 visar har antalet dock igen ökat, i stor utsträckning beroende på att de blanka rösterna har ökat kraftigt samtidigt som de sammanblandade rösterna fortfarande ligger på en hög nivå. En blank röst måste ses som ett ställningstagande och att minska deras antal är därmed en fråga för de politiska organisationerna. För lagstiftaren och för valadministrationen på alla plan är det angeläget att med alla medel sträva till att minska de ogiltiga rösternas antal, och särskilt de sammanblandade rösterna.
Den ovannämnda kommittén satte fokus på arrangemang i vallokalerna och föreslog att valnämnderna skulle utökas så att de skulle få bättre tid till att instruera väljarna. Kommittén föreslog också att röstningsområdena särskilt i Mariehamn skulle göras mindre för att motverka oordning och möjliggöra exempelvis skilda valbås för de båda valen.
Antalet röstningsområden i Mariehamn utökades också i valen därefter från fyra till sex. Staden har dock sedermera återgått till fyra områden, och överlag har antalet röstningsområden i valen minskat. Vid valen 1967 fanns det 54 röstningsområden och i valen hösten 2015 var antalet 27 – alltså en halvering. Som framgår i avsnitt 3.2 ovan har antalet väljare under samma tid fördubblats. Trycket på vallokalerna och valnämnderna har alltså ökat väsentligt, vilket kan vara en orsak till det stora antalet ogiltiga röster.
Sambandet mellan ett röstningsområdes storlek och antalet ogiltiga röster undersöktes efter senaste val. Det visade sig att sambanden inte är särskilt tydliga. Både den minsta och den största kommunen finns bland dem som har den största andelen sammanblandade kandidatnummer. I Mariehamn uppvisar de mindre röstningsområdena flera sammanblandningar än de stora, likaså i Lemland. I Lemland hade man skilda valbås i det större området, men generellt verkar separerade röstningsbås inte ha någon avgörande effekt.
Sammanblandade kandidatnummer verkar ha mera att göra med vilka kandidater som är gemensamma i de båda valen, och hur många röster dessa kandidater samlar i det aktuella området. Det är också möjligt att det inte alltid är fråga om att väljaren gör fel; i en del fall kan det vara fråga om att väljaren från början har tänkt rösta endast i det ena valet och därför fyller i samma kandidatnummer på de båda valsedlarna, i stället för att lämna den ena blank.
En vidare analys av detta fenomen skulle förutsätta tillgång till information om numren på de felaktiga rösterna. Sådan information har inte samlats in efter något val. Landskapsregeringen kommer dock att överväga att genomföra en sådan analys i samband med valen 2019.
Landskapsregeringen bedömer att problemet med sammanblandade kandidatnummer är svårt att påverka med lagstiftningsåtgärder. Den ultimata lösningen på problemet vore att återigen skilja de båda valen åt. Den frågan har diskuterats i olika omgångar, men de negativa faktorerna har hittills ansetts överväga. Till de mera betydande nackdelarna med ett särskiljande av valen hör ett förmodat minskat deltagande särskilt i kommunalvalen. Skilda val skulle också vara ekonomiskt betungande i synnerhet för de politiska organisationerna.
Landskapsregeringen kommer inför kommande val fortsättningsvis att uppmärksamma problemet och via anvisningar och instruktioner ge valnämnderna verktyg som kan förbättra situationen. Exempelvis kan det ges rekommendationer angående röstningsområdenas storlek, ordningen i vallokalerna (skilda valbås) och informationen till väljarna. Förbättrad information till väljarna prövades i valen 2015 och visade sig i viss mån framgångsrik såtillvida att de sammanblandade numrens andel var större i förtidsröstningen än under röstningen på valdagen. Det är av väsentlig betydelse att också kommunerna och deras valmyndigheter aktivt verkar för att minska antalet ogiltiga röster.
Slutligen kan nämnas att introduktionen av förtidsröstning via internet kommer att ha en positiv inverkan på problemet med sammanblandade kandidatnummer; röstningsfunktionen kan då utformas så att felaktiga kandidatnummer helt enkelt inte accepteras.
6. Införande av röstning via internet
6.1. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att röstning via internet införs som en form av förtidsröstning i de åländska valen. Införandet ska ske stegvis så att röstning via internet vid valen 2019 enbart är möjligt för väljare som inte är bosatta i en kommun på Åland och som därför har rösträtt endast i lagtingsvalet. Avsikten är att sedan utvidga rätten till röstning via internet inför valen 2023 till att omfatta alla väljare och avse såväl lagtingsvalet som kommunalvalen. En sådan utvidgning förutsätter dock en ändring av den föreslagna lagen.
Det system för internetröstning som ska användas i de åländska valen ska uppfylla högt ställda krav på bland annat datasäkerhet, väljarintegritet och verifierbarhet. Europarådet har slagit fast allmänna riktlinjer för röstning via internet.[7] Landskapsregeringen föreslår att dessa riktlinjer i allt väsentligt ska följas även på Åland. När det gäller användargränssnittets utformning ska Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2102/EU om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer beaktas. För närvarande behandlas i lagtinget ett lagförslag om tillgängliga webbplatser och mobila applikationer inom förvaltningen, som genomför direktivet. Om förslaget antas kommer lagstiftningen att bli tillämplig när det gäller röstning via internet. I den här föreslagna lagen är kraven och principerna tydligt formulerade så att de ska verka styrande när system och program för internetröstningen anskaffas.
Landskapsregeringen har inte för avsikt att låta konstruera ett eget system för röstning via internet enbart för användning på Åland. Då valen hålls bara vart fjärde år skulle det vara svårt att hålla systemet uppdaterat. I praktiken skulle ett nytt system behöva byggas inför varje val. På grund av det låga antalet potentiella användare – även efter att röstning via internet blir möjligt för alla – skulle kostnaden per röst bli orimligt hög. Landskapsregeringen föreslår i stället att ett befintligt system anskaffas inför varje val, företrädesvis genom upphandling.
Ett upphandlingsförfarande ger möjlighet att vid varje val utnyttja den bästa tillgängliga tekniken. Det finns olika alternativ för en upphandling, från att upphandla en komplett service där leverantören sköter systemets drift, till att upphandla ett färdigt system som driftas i egen regi. Det ska ges möjlighet för landskapsregeringen att vid varje tillfälle bestämma de optimala kraven för upphandlingen utgående från egna tillgängliga resurser och andra förutsättningar.
Om ett system som fyller de uppställda kraven inte kan anskaffas måste landskapsregeringen i tillräckligt god tid besluta att röstning via internet inte kommer att tillämpas i ett kommande val. Beslutet måste fattas i så god tid att alla som berörs av det har möjlighet att ändra sin planering. Om röstning via internet genomförs måste säkerheten givetvis upprätthållas under hela valprocessen, i annat fall måste röstningen via internet omedelbart kunna stoppas. Det föreslås att ett sådant beslut ska kunna fattas av centralnämnden för lagtingsval.
Förslaget innebär således att röstning via internet ska anordnas i de åländska valen. Det är överensstämmande med grundläggande principer att bestämmelser om val huvudsakligen finns på lagnivå. Landskapsregeringen möjlighet att bestämma att röstning via internet inte anordnas är begränsad. Ett sådant beslut kan fattas endast under vissa förutsättningar och senast inom en bestämd tid, enligt förslaget fyra månader före valdagen.
Efter den tiden övergår beslutanderätten till centralnämnden för lagtingsval, som är det organ som även annars har bestämmanderätten bland annat över rösters giltighet i lagtingsvalet. Centralnämnden för lagtingsval behöver ha beredskap att på kort varsel fatta beslut om att exempelvis vid behov skjuta upp eller stänga ner internetröstningen. Centralnämnden behöver ha tillgång till it-sakkunskap som stöd för sina beslut.
Bestämmelserna om röstningen via internet i lagförslaget är av permanent natur. Det innebär att samma bestämmelser kommer att gälla även vid kommande val om inga ändringar i lagen görs. Om röstningen via internet ska utvidgas eller avvecklas måste vissa bestämmelser ändras.
6.2. Bakgrunden till förslaget
Röstning via internet i de åländska valen aktualiserades första gången redan i slutet av 1990-talet. Den dåvarande landskapsstyrelsen tillsatte i maj 2000 en arbetsgrupp med uppgift ”att utreda de juridiska, tekniska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att införa röstning per Internet i lagtings- och kommunalval.” Bakom initiativet fanns en politisk vilja att utveckla det åländska it-samhället, men också ett intresse av att förbättra tillgängligheten för väljarna, särskilt för dem som var bosatta utanför Åland.
Arbetsgruppen gjorde en inventering av det internationella läget och följde bland annat den debatt som uppstod efter presidentvalet i USA på hösten 2000. Många svagheter uppdagades då i det amerikanska valsystemet och förslag framfördes om införande av röstning via internet som ett säkrare alternativ. Efter en ingående analys av för- och nackdelar kom arbetsgruppen slutligen fram till en rekommendation om att trots allt inte föreslå införande av röstning per internet i de åländska valen. Huvudskälet för arbetsgruppens rekommendation var att det fanns till synes olösta frågor kring internetröstningens säkerhet och integritet.[8]
Hösten 2014 tillsatte landskapsregeringen en ny arbetsgrupp för översyn av vallagstiftningen inför valet 2019. Arbetsgruppens uppdrag var bland annat att ta ställning till förutsättningarna för att införa ett elektroniskt förfarande för röstning vid lagtings- och kommunalval.
Arbetsgruppen gav sin slutrapport i december 2015.[9] I januari 2016 beslöt landskapsregeringen att skicka arbetsgruppens slutrapport på remiss till ett 40-tal remissinstanser. Det föreliggande förslaget om röstning via internet bygger i huvudsak på arbetsgruppens förslag och remissinstansernas synpunkter.
Beträffande röstning via internet är det internationella läget nu ett annat än för femton år sedan. Val via internet är i bruk i flera länder och den pågående utvecklingen inom området är snabb och sker i nära samverkan mellan systemleverantörer, valadministrationer och en omfattande internationell forskning. Med denna insikt som grund förde arbetsgruppen fram förslag om en introduktion av röstning via internet i de åländska valen i två steg: till valet 2019 ska utflyttade ålänningar kunna rösta via internet i lagtingsvalet, och i valen 2023 ska alla röstberättigade kunna rösta via internet i både lagtingsvalet och i kommunalvalen. Röstning via internet ska införas som en form av förtidsröstning i tillägg till de former som redan finns. Det stegvisa införandet ger en möjlighet att inledningsvis pröva röstning via internet för en mindre väljargrupp, för att på basen av de vunna erfarenheterna kunna gå vidare och införa internetröstning i full skala. Landskapsregeringen har beslutat genomföra arbetsgruppens förslag.
Röstning via internet ökar valens tillgänglighet för många grupper. Systemet kan utformas så att det är användarvänligt även för väljare med funktionsnedsättning. Som nämndes tidigare kan systemet också utformas så att det inte tillåter felaktiga kandidatnummer, vilket kommer att minska de ogiltiga rösternas antal.
6.3. De utflyttade väljarnas möjlighet att delta i val
Det finns goda skäl att erbjuda röstning via internet först till de väljare som är bosatta utanför Åland. Åland har inga diplomatiska beskickningar eller någon annan representation utanför Åland där röstning skulle kunna anordnas. Man har tidigare övervägt möjligheten att inrätta ambulerande valmyndigheter som skulle ha kunnat verka på flera orter utanför Åland, framför allt i riket och i Sverige där de flesta utflyttade finns.[10] Förslaget fördes dock aldrig fram, främst beroende på de problem med lagstiftningsbehörigheten som då förutsågs.
Vid valet 1987 infördes förutom den allmänna förtidsröstningen som äger rum på förtidsröstningsställen också röstning per brev. Röstningen per brev infördes särskilt som en möjlighet för åländska sjömän att rösta. Trots denna möjlighet deltar endast en mycket begränsad andel av de utflyttade i lagtingsvalet, vilket nedanstående uppgifter visar. I dag är det inte heller sjömännen som är den största gruppen som har svårigheter att rösta, utan det är i stället alla ungdomar som befinner sig på studieorter utanför Åland. Det betyder också att gruppen till stor del består av personer under 30 år. Av de 1 204 röstberättigade i lagtingsvalet 2015 som var bosatta utanför Åland var 68 % i åldern 18–29 år medan 12 % var 50 år eller äldre. De utflyttade är i huvudsak bosatta i närområdet: 94 % bor i Finland eller Sverige och endast 6 % i övriga länder. Drygt hälften (55 %) av dem är kvinnor.
De utflyttade väljarnas valdeltagande i lagtingsvalen 2011 och 2015
|
Bosättningsland |
Röstberättigade |
Röstande |
Valdeltagande, % |
|
Finland |
321 |
55 |
17,1 |
|
Sverige |
814 |
191 |
23,5 |
|
Övriga länder |
69 |
2 |
2,9 |
|
Totalt 2015 |
1 204 |
248 |
20,6 |
|
Totalt 2011 |
1 060 |
192 |
18,1 |
Källa: Åsub:s rapporter om valdeltagandet 2015 respektive 2011.
De väljare som bor utomlands har större betydelse i de åländska parlamentsvalen än i till exempel de finländska eller svenska. I lagtingsvalet 2015 utgjorde de utflyttade 6 % av de röstberättigade. Deras valdeltagande var 20 %. Motsvarande uppgifter för Finland i riksdagsvalet 2015 var 5 % och 10 %, och i Sveriges riksdagsval 2014 2 % och 32 %. Att Sveriges siffror är så avvikande beror på att man där efter tio år måste anmäla sig för att få stå kvar i vallängden. Det säger sig självt att de som anmäler sig också i stor utsträckning deltar, samtidigt som deras andel av väljarkåren är relativt liten. Finland har inget motsvarande anmälningskrav, där står alla utflyttade med i vallängden så länge de är medborgare. Deras deltagande är naturligt nog inte särskilt högt.
Det framgår alltså att andelen utflyttade av väljarkåren är högst på Åland, trots att tidsgränsen i valet 2015 ännu var fem år. Som konstaterades i avsnitt 3.3 kommer både antalet väljare och deras andel av hela väljarkåren att öka till valet 2019, som en följd av ändrade regler om förlust av hembygdsrätt. Det kan sägas vara en skyldighet för myndigheterna att se till att de som åtnjuter åländsk hembygdsrätt också i så stor utsträckning som möjligt har tillgång till de rättigheter som hembygdsrätten medför.
För att få en uppfattning om intresset för att rösta via internet bland de utflyttade, gjordes i samband med valet 2015 en enkätundersökning bland dem som röstade per brev. De flesta av dem var bosatta utanför Åland, men bland dem fanns också några som valt brevröstning av andra skäl. På frågan om de skulle rösta via internet om det var möjligt, svarade 105 av 115 ”ja”. De som svarade ”nej” uppgav mestadels tvivel på valsäkerheten och väljarintegriteten som skäl. Det fanns således ett stort positivt intresse för att rösta via internet bland dem som då använde sin rösträtt.
Huruvida möjligheten att rösta via internet skulle mobilisera nya väljare att delta i valen är osäkert. Om man granskar deltagandet i länder som erbjuder röstning via internet för utflyttade ser man väsentliga skillnader i nyttjandegraden. Uppgifter från Estland, som är det land som har den längsta erfarenheten av röstning via internet, och som är det enda landet som erbjuder internetröstning för alla väljare, anger att förhållandevis få utflyttade personer utnyttjar möjligheten. Av alla röster i det senaste parlamentsvalet 2015 var 30,5 % internetröster. Dock röstade endast ca 15 % av de utomlands bosatta väljarna via internet.[11] Estland har dock inte infört röstning via internet uttryckligen som en möjlighet för de utflyttade väljarna att delta i valen, och Estland erbjuder också andra röstningssätt utanför landet, exempelvis på sina ambassader.
I Frankrikes parlamentsval bildar de utlandsboende en egen valkrets och de kan sedan valet 2012 även rösta via internet. I det valet röstade 126 947 personer via internet i valets första omgång, och 117 676 i den andra. 210 000 personer hade registrerat sig på förhand för att kunna delta i röstningen via internet.[12] På grund av ökad risk för attacker och dataintrång anordnades ingen röstning via internet i Frankrikes senaste parlamentsval i juni 2017.
Norge har genomfört två försök med röstning via internet, i lokalvalen 2011 och i valet till stortinget 2013. Försöken genomfördes i ett antal utvalda försökskommuner. Vid valet 2013 fanns i dessa totalt 2 174 röstberättigade personer som var bosatta utomlands. Samtliga dessa fick ett röstkort med uppgifter om röstning via internet. Norska medborgare som är bosatta utomlands kan också rösta på ambassader och konsulat, eller per brev. Valdeltagandet bland de utlandsbosatta i försökskommunerna var 30 %, och 66 % av dem som röstade valde att göra det via internet.[13] Således röstade cirka 20 % av de utlandsboende via internet. För närvarande har Norge beslutat att inte fortsätta med röstning per internet på riksnivå. Däremot används internetröstning på lokal nivå, exempelvis i kommunala och regionala folkomröstningar.
6.4. Förutsättningar för röstning via internet
För att röstning via internet ska kunna introduceras på ett framgångsrikt sätt i allmänna val måste det finnas ett grundläggande förtroende för valen och för de myndigheter som administrerar dem. Elektronisk kommunikation i alla dess former medför i sig utmaningar för ett valsystem, även om det inte är möjligt att rösta via internet. Flera länder har under senare år fått erfara intrång eller farhågor för sådana i sina administrativa system i samband med val.
Sådana hot måste hanteras på ett trovärdigt sätt av myndigheterna. Om förtroendet är ifrågasatt i något avseende är det inte att rekommendera att införa nya elektroniska förfaringssätt i valprocessen, i synnerhet inte röstning via internet. Förtroendet för valen ökar inte genom användningen av nya tekniker. Det allmänna förtroendet för de åländska valen har inte undersökts. Det finns dock inget som tyder på att valsystemet eller valmyndigheterna inte skulle åtnjuta ett stort förtroende. Ett indirekt tecken på att förtroendet är stabilt är att överklaganden i samband med val är ytterst sällsynta. Valresultaten respekteras och uppfattas av alla parter som legitima. Det finns också ett dokumenterat positivt intresse för röstning via internet, vilket den ovan relaterade enkätundersökningen visade.
Det är av väsentlig betydelse att förtroendet för valen inte äventyras i samband med införandet av röstning via internet. En viktig faktor i byggandet av förtroende är det som brukar kallas transparens, varmed avses att valsystemet ska vara öppet för insyn i så hög grad som möjligt. När det gäller komplicerade tekniska system som blir aktuella vid röstning via internet är det en särskild utmaning att bibehålla transparensen. Därför bör det ställas höga krav på granskning och revision, så kallad auditering, av systemet. Exempelvis ska sådan kunna utföras av aktörer som är oberoende i förhållande till de involverade parterna. Också de väljare som inte själva har den specialkompetens som behövs för att granska ett system för internetröstning måste kunna lita på att systemet verkligen blir granskat förutsättningslöst av en oberoende aktör.
6.5. Skyddet av valhemligheten
Enligt de grundläggande bestämmelserna om val ska valen vara hemliga och rösträtten får inte utövas genom ombud. Dessa grundläggande krav ska också röstningen via internet leva upp till. Röstning via internet kan dock försiggå i vilka miljöer som helst – det är väljaren som suveränt beslutar var han eller hon genomför sin röstning. Det kan alltså inte övervakas och kontrolleras vare sig att röstningen hålls hemlig eller att den inte utövas genom ombud.
Denna svaghet delar internetröstningen med röstningen per brev: också brevröstning försiggår utan övervakning från en valmyndighet, en valnämnd eller en valförrättare som på ett säkert sätt kan identifiera den som röstar och övervaka att röstningen sker utan otillbörlig påverkan.
Både brevröstning och internetröstning sker i en okontrollerad miljö och utförs av någon som utger sig för att vara en viss person. Det ställer särskilda krav på identifiering av den som röstar. Vid röstning per brev ska väljaren först i sitt eget namn beställa de handlingar som behövs, och därefter tillsammans med den ifyllda valsedeln skicka med ett följebrev med namnunderskrift. Vid röstning via internet måste identifieringen och autentiseringen av väljarna göras elektroniskt.
Röstning per brev infördes i de åländska valen till landstings- och kommunalvalet 1987. I de statliga valen har brevröstning inte förekommit tidigare, men har nu införts i begränsad omfattning från och med valen 2019. I samband med behandlingen i riksdagen av förslaget till ändring av vallagen som innehöll förslaget om att införa brevröstning (RP 101/2017) uttalade sig grundlagsutskottet om riskerna som är förknippade med oövervakad röstning (GrUB 3/2017). Utskottet sammanfattar sin syn på följande sätt:
”Grundlagsutskottet anser att det mål i lagförslaget som hänför sig till att främja rösträtten och rätten till inflytande är viktigt. En annan viktig sak är att när brevröstning blir möjlig förbättras jämlikheten för dem som bor eller vistas utomlands med avseende på utövandet av rösträtten. De risker som hänför sig till bevarandet av valhemligheten är enligt utskottet inte sådana att de skulle förhindra bestämmelser av denna typ som nu föreslås.”
Samma resonemang kan, vad kravet på hemliga val beträffar, föras också när det gäller röstning via internet. Utskottet godkände lagförslaget om införande av brevröstning utan ändringar. Lagändringen har trätt i kraft och kommer att tillämpas första gången i riksdagsvalet i april 2019.
Frånvaron av en valmyndighet innebär också ökad risk för otillbörlig påverkan av den som röstar, antingen i form av tvång av något slag eller frivilligt i form av muta eller röstköp. En etablerad metod för att minska risken för detta vid internetröstning är att göra det möjligt att rösta flera gånger. Om den som röstar vid ett röstningstillfälle står under någons uppsikt, men senare kan avge en ny röst, kan den som tvingar eller mutar den som röstar att rösta på ett visst sätt inte vara förvissad om att den avgivna rösten faktiskt blir den som slutligen kommer att räknas.
Denna rätt att rösta flera gånger via internet finns inskriven i exempelvis Estlands vallagstiftning, och den nämns också vanligen i internationella rekommendationer om internetröstning. I sina riktlinjer till de ovan nämnda rekommendationerna om internetröstning anger Europarådet följande: ”Multiple voting is considered to be a mechanism that protects the voter from coercers by allowing him or her to re-vote.”[14]
Rätten att rösta flera gånger kan också motverka det fenomen som brukar benämnas familjeröstning, det vill säga en situation där en dominerande person strävar till att bestämma om röstningen för en hel familj eller annan primärgrupp.
Röstning via internet innebär också risker för nya typer av brott i samband med val. Förslaget innefattar därför en hänvisning till strafflagens bestämmelser om nätbrott.
Röstning via internet för med sig en ny kategori av risker, utöver dem som har att göra med att röstningen genomförs under okontrollerade former. Man kan tala om ”systemrisker” – hot mot hela röstningssystemet som kan innebära manipulation/destruktion av många eller till och med alla avgivna elektroniska röster.
Röstning via internet innebär att det finns ett centralt system som ska hantera hela processen, från det att rösten avges till den slutliga arkiveringen. Detta system är baserat på en plattform, internet, som per definition är öppen på global nivå och därmed sårbar för påverkan eller attacker från oidentifierbara källor. Dessa risker måste analyseras och identifieras, och det måste finnas klara planer för hur olika risker ska hanteras så att de skador som kan uppstå blir så begränsade som möjligt. De allmänna riskerna med ett system för röstning via internet är väl kända och måste hanteras av den som levererar systemet, medan de specifika risker som implementeringen av systemet i de åländska valen kan innebära måste identifieras och hanteras lokalt.
De risker som röstning via internet skulle kunna medföra är främst intrång eller manipulation av något slag, utförda av någon aktör som medvetet är ute efter att störa valet eller påverka resultatet. Valhemligheten kan vara utsatt för risker under de behandlingssteg som en elektronisk röst ska genomgå på vägen från väljarens dator (eller annan elektronisk apparat) till den elektroniska valurnan. Det kan finnas risker framför allt när det gäller skyddet av väljarens egen apparatur. På samma sätt som vid röstning per brev kommer ett större ansvar för att bevara valhemligheten att falla på väljaren själv.
En risk som alltid finns när det gäller kommunikation över internet är risken för överbelastningsattacker (så kallade DDoS-attacker, Distributed Denial of Service), som innebär att en webbplats utsätts för så stor trafik att det leder till överbelastning och blockering. Sådana attacker innebär inte något hot mot röstningssystemets integritet, men kan betyda störningar för enskilda röstare som blir tvungna att försöka avge sin röst vid ett annat tillfälle. Överbelastningsattacker är lätta att åstadkomma och vanligt förekommande, men de går dessbättre vanligtvis att undanröja tämligen snabbt.
Om systemet eller någon del av det utsätts för intrång eller attacker av något slag som innebär att funktionerna förlorar sin tillförlitlighet, måste röstningen via internet avbrytas tillfälligt eller permanent. En kritisk fråga är i sådana fall vad som ska hända med de redan avgivna elektroniska rösterna, ifall deras integritet inte kan säkerställas. Enligt landskapsregeringen är det centralnämnden för lagtingsval som är den instans som är mest lämpad att fatta nödvändiga beslut i sådana situationer. Vid beslutsfattandet är det nödvändigt att centralvalnämnden har tillgång till tillräckliga resurser när det gäller it-kompetens. Landskapsregeringen har under 2018 tillsatt en internetröstningskommission, som har bistått med sakkunskap under hela planeringsprocessen. Kommissionens mandatperiod varar till utgången av 2019 och den kommer också att ha till uppgift att vid behov ge råd till centralnämnden i anslutning till valet.
Vid val används uppgifter om alla personer som har rösträtt i de aktuella valen. Uppgifterna finns i det elektroniska rösträttsregistret, som ligger till grund för de vallängder som skrivs ut och används i vallokalerna. Från rösträttsregistret kan uppgifter ges ut, och vallängderna blir offentliga efter valen. Inga personuppgifter läggs dock ut på internet.
Vid röstning via internet måste röstningssystemet kunna identifiera och autentisera de personer som har rätt att rösta i systemet. Det är av central betydelse att uppgifterna om dessa personer är skyddade på ett tillförlitligt sätt. Det får inte finnas någon risk för att icke-behöriga personer kan rösta eller att enskilda personers politiska preferenser röjs. Då ett system för internetröstning har anskaffats ska en riskanalys göras och nödvändiga åtgärder vidtas för att förhindra att så sker. Hanteringen av personuppgifter ska ske i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen, GDPR) och den åländska lagstiftning på området som är under behandling i lagtinget (se LF 14/2017–2018).
Landskapsregeringen har nära följt utredningsarbetet angående röstning via internet som bedrevs vid justitieministeriet under 2017, och som utmynnade i en rekommendation till regeringen att inte i nuläget införa röstning via internet i rikets vallag.[15] Utredningen bedömde att riskerna överstiger nyttan. De risker för intrång eller störningar som röstning via internet ofrånkomligen innebär kan rimligen bedömas vara mindre när det gäller ett val på det självstyrda Åland jämfört med ett val i Finland eller någon annan stat. Ett intrång i eller en störning av ett system för internetröstning förutsätter tillgång till omfattande datorresurser. Det är osannolikt att en innehavare av sådana resurser skulle satsa dem på att störa ett val som saknar större internationell betydelse.
Landskapsregeringen bedömer också att nyttan av röstning via internet kommer att vara större än i riket, med hänvisning till diskussionen ovan om de utflyttade väljarnas möjligheter att göra bruk av sin rösträtt.
Val via internet är ett nytt inslag i vår valkultur, som i drygt 100 år har byggt på att valsedlarna finns på papper som kan kontrolleras och räknas på nytt av i princip vem som helst om tveksamheter uppstår. Granskningen av röster som avgetts elektroniskt och finns lagrade endast i digital form måste göras under helt andra premisser. Det kan inte göras av lekmän men kräver specialkunskaper som bara ett fåtal besitter.
Landskapsregeringen kommer att se till att den särskilda kompetens som erfordras också ska finnas tillgänglig. Till vissa delar kan källkoder och annan nyckelinformation göras publikt tillgänglig, men till vissa delar måste systemet vara oåtkomligt för utomstående.
Efter valet 2019 ska en ordentlig utvärdering av röstningen via internet göras. För det första ska själva systemet revideras och granskas för att säkerställa att allt har fungerat lagenligt och att inga intrång i systemet har gjorts som skulle kunna äventyra rösternas eller väljarnas integritet.
För det andra ska det också göras en utvärdering av användningen av röstning via internet och hur möjligheten att rösta via internet har inverkat på till exempel tillgängligheten, deltagandet och röstningsbeteendet. Utvärderingen ska ligga till grund för beslut om en utvidgning av internetröstningen till att omfatta alla väljare och i både lagtings- och kommunalvalet 2023. En sådan utvidgning kommer bland annat att involvera kommunernas valadministration på ett mera omfattande sätt än det första försöket, vilket också innebär större behov av utbildningsinsatser.
7. Förslag till ändring av lagstiftningen om rådgivande kommunala folkomröstningar
När kommunallagen förnyades i slutet av 1990-talet infördes bestämmelser om kommuninvånarnas olika möjligheter att väcka initiativ och få upp frågor på den kommunala agendan. En av dessa möjligheter är att ett visst antal röstberättigade kommuninvånare ställer sig bakom ett förslag om en rådgivande folkomröstning i en specifik fråga. I anslutning till kommunallagen stiftades därför en särskild lag om förfarandet, landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar. Också kommunfullmäktige kan ta initiativ till en rådgivande folkomröstning (och i vissa särskilda fall landskapsregeringen).
Lagen om rådgivande kommunala folkomröstningar tillämpades första gången i början av 2018, då sex kommuner anordnade rådgivande folkomröstningar om nya förslag till kommunstruktur på Åland. Omröstningarna anordnades i anslutning till presidentvalet.
Även om rådgivande folkomröstningar inte är vanligt förekommande är frågan viktig och det behöver finnas en fungerande rättslig reglering av förfarandet. Det praktiska genomförandet av en folkomröstning påminner om genomförandet av ett allmänt val, och lagen innehåller en rad hänvisningar till vallagstiftningen. Med hänvisning till att lagstiftningen om val förnyas är det nödvändigt att också förnya lagstiftningen om rådgivande folkomröstningar.
Rösträtten i en kommunal folkomröstning regleras i kommunallagen. Förutsättningarna för att göra upp förteckningen över de röstberättigade har förändrats sedan bestämmelserna först formulerades. Därför föreslås att rösträtten inte ska bestämmas utgående från boendet den dag då fullmäktige fattade beslutet att anordna folkomröstningen, utan i stället ska kravet på fast boende i kommunen vara tillgodosett ett bestämt antal dagar före omröstningsdagen.
I kommunallagen finns även bestämmelser om initiativ till en folkomröstning. I rikets kommunallag (FFS 2015/410) har åldersgränsen för att medverka i sådana initiativ sänkts till 15 år. Landskapsregeringen föreslår att motsvarande sänkning genomförs i den åländska kommunallagen.
I förslaget till ändringar har det tagits hänsyn till att det skett en utveckling på vissa områden som är relevanta i sammanhanget. För att samla namnunderskrifter för ett medborgerligt initiativ om folkomröstning finns numera tekniska hjälpmedel som justitieministeriet i riket tillhandahåller och som tillåter att underskrifterna görs elektroniskt. Landskapsregeringen föreslår att dessa hjälpmedel ska kunna användas också av kommuninvånare på Åland. Elektroniska underskrifter som samlats exempelvis via justitieministeriets webbtjänst Invånarinitiativ.fi ska därför godkännas parallellt med underskrifter på papper.
I förslaget till ny vallag ingår röstning via internet som en alternativ form för förtidsröstning. I rådgivande kommunala folkomröstningar finns för närvarande endast möjlighet att förtidsrösta per brev. De andra former av förtidsröstning som förekommer i de allmänna valen – förtidsröstning på ett allmänt förtidsröstningsställe eller röstning inför en valbestyrelse för dem som är intagna på en institution – tillämpas inte vid folkomröstningar. Landskapsregeringen föreslår att kommunen ska kunna ordna förtidsröstning via internet i stället för per brev om kommunen så önskar. Vid förtidsröstning via internet ska kommunen använda ett beprövat system som är särskilt utformat för ändamålet, och som kommunen kan få tillgång till. I exempelvis Norge har ett flertal rådgivande folkomröstningar via internet anordnats på kommun- och fylkesnivå under de senaste åren.
Landskapsregeringen avser inte att själv utveckla ett system för röstning via internet vid rådgivande kommunala folkomröstningar. Däremot har staten haft sådana planer. Om dessa planer fullföljs i framtiden, eller om en kommun på något annat sätt kan få tillgång till ett system för röstning via internet, bör det stå den fritt. I så fall skulle förtidsröstningen per brev bortfalla – en uppdelning av förtidsrösterna på flera slags röster skulle kunna innebära att antalet röster av varje slag blir så få att röstningshemligheten och röstarnas integritet skulle kunna äventyras.
I samband med de rådgivande folkomröstningarna i sex kommuner på Åland under 2018 ställdes en fråga om intresset för internetröstning till de väljare som förtidsröstade per brev. Av totalt 303 personer som brevröstade svarade 209 (69,0 %) på frågan om de skulle kunna tänka sig att rösta via internet i en folkomröstning. 144 (68,9 %) svarade ”ja” och 65 (31,1 %) svarade ”nej”. Det gavs en del tilläggskommentarer, såväl positiva som negativa. De positiva svaren tar främst upp bekvämligheten och tillgängligheten, samt de resursinbesparningar det skulle innebära. Bland de negativa svaren överväger bristande tilltro till datorer och internet, samt bristande datortillgång.
Landskapsregeringen föreslår att lagens förordningsfullmakt upphävs. En rådgivande kommunal folkomröstning är en angelägenhet för kommunen, som ska inneha beslutanderätten och ansvaret när det gäller en folkomröstning i någon fråga som kommunen har att avgöra. Det finns därför inga skäl för landskapsregeringen att utfärda några ytterligare bindande direktiv utöver lagens bestämmelser.
Lagen föreslås också bli anpassad till ändringen av kommunallagen som innebär att kommunerna ska ha elektroniska anslagstavlor där meddelanden ska publiceras, samt till vissa bestämmelser i förslaget till ny vallag. Slutligen föreslås en del ändringar av språklig och förtydligande karaktär.
8.1. Administrativa och ekonomiska effekter
De ekonomiska och administrativa verkningarna av förslaget till ny vallag för Åland och de föreslagna övriga lagändringarna bedöms bli små. Valen och eventuella folkomröstningar kommer i huvudsak att försiggå enligt samma grundläggande principer som tidigare.
Det finns en så kallad överenskommelseförordning som reglerar uppgiftsfördelningen mellan åländska och statliga myndigheter när det vissa uppgifter i anslutning till hanteringen av rösträttsregistret: förordning (FFS 375/1999 respektive ÅFS 1999:24) om skötseln av vissa uppgifter som gäller lagtings- och kommunalval samt rådgivande folkomröstningar i landskapet Åland. Avsikten är inte att göra ändringar i regleringen av uppgiftsfördelningen, men förordningen behöver förnyas så att den hänvisar till de rätta författningarna och paragraferna. Förordningens bestämmelser om landskapets kostnadsansvar för rådgivande kommunala folkomröstningar behöver ses över, så att de stämmer överens med det som framgår av landskapslagen om kommunala folkomröstningar.
I ekonomiskt hänseende kan vissa marginella rationaliseringsvinster uppstå som en följd av den ökande användningen av elektronisk kommunikation. Särskilt gäller det de meddelanden som ska tillkännages i olika skeden av processerna. Inbesparingar kan göras exempelvis genom att vissa nästan likalydande kommunala meddelanden om förtidsröstningen nu föreslås bli ersatta av ett meddelande som landskapsregeringen ansvarar för. Generellt underlättas särskilt den kommunala valadministrationen av en mera överskådlig och modern vallag.
Introduktionen av röstning via internet kommer att föranleda kostnader. Eventuella investeringskostnader, också när det gäller kunskap och kompetens, kan till stor del tillgodoräknas vid följande val, medan driftskostnaderna initialt i försöksskedet kan bli höga räknat per röst, men blir lägre när antalet användare ökar. Eventuellt kan övergången till förtidsröstning via internet framöver ersätta något befintligt sätt att förtidsrösta, vilket i så fall kan betyda inbesparingar.
8.2. Konsekvenser för jämställdheten, för miljön samt för barn
Förslagens konsekvenser för jämställdheten är indirekta: förslaget till nya bestämmelser angående antalet kandidater som en aktör får ställa upp i val är en beståndsdel i de åtgärder för att öka jämställdheten i de valda organen som landskapsregeringen har fattat beslut om. I övrigt ska vallagen vara neutral vad gäller olika gruppers inflytande i samhället.
Förslagen kan ha marginellt positiva effekter på miljön i och med övergången till elektronisk kommunikation i många skeden i valprocessen. En större andel elektroniska röster innebär mindre slitage på miljön såväl vad gäller behov av trycksaker som vad beträffar distribution av fysisk materiel.
Förslagen berör inte barn annat än undantagsvis, nämligen i och med att det föreslås att personer ska kunna medverka i ett initiativ till en rådgivande kommunal folkomröstning från det att de har fyllt 15 år. Ändringen motsvarar den ändring som också har införts i riket i och med förnyelsen av kommunallagen (FFS 2015/410). Landskapsregeringen anser att ändringen rimmar väl med målsättningen att utöka barns och ungdomars möjligheter att delta och påverka viktiga frågor i det åländska samhället.
Landskapsregeringen tillsatte hösten 2014 en arbetsgrupp för översyn av vallagstiftningen inför valet 2019. Samtidigt tillsattes en politisk referensgrupp. Arbetsgruppens uppdrag var att ”... ta ställning till förutsättningarna för att införa ett elektroniskt förfarande för röstning vid lagtings- och kommunalval samt överväga möjligheter och konsekvenser av att sänka åldern för allmän rösträtt till 16 år. Arbetsgruppen kan dessutom ge andra förslag till en modernisering av LL (1970:39) om lagtingsval och kommunalval samt annan lagstiftning som berör lagtings- och kommunalval.” Arbetsgruppen fick som ett tilläggsuppdrag att föreslå åtgärder för att främja jämställdheten i de valda organen. Efter att arbetsgruppen för översyn av vallagstiftningen lämnade sin slutrapport i december 2015 skickades den under våren 2016 på remiss till ett 40-tal remissinstanser.
Lagförslaget har beretts som tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med valadministrationen vid enheten för rättsliga och internationella frågor vid landskapsregeringens regeringskansli. Förslaget till ny vallag bygger till övervägande del på arbetsgruppens förslag. Under beredningen har ett antal erfarna valadministratörer med olika funktioner runtom på Åland haft möjlighet att kommentera förslaget till ny vallag.
Lagförslaget har skickats på remiss till kommunerna, de politiska organisationerna, lagtingets kansli, centralnämnden för lagtingsval, befolkningsregistercentralen, statens ämbetsverk på Åland, Ålands handikappförbund, Åda Ab samt Ålands kommunförbund. Av dessa har tretton kommuner, Ålands handikappförbund, statens ämbetsverk på Åland samt centralnämnden för lagtingsval inkommit med yttranden. Till övervägande del har remissinstanserna varit positiva till lagförslaget som helhet. Vissa har uttryckt farhågor vad beträffar säkerheten vid röstning via internet, och en del har haft synpunkter på detaljer i förslaget.
Vissa synpunkter från remissinstanser har föranlett ändringar i lagförslaget. Bland annat har skrivningarna om kravet på tillgänglighet i 53 och 56 §§ förtydligats med anledning av yttrandet från Ålands handikappförbund. Efter ett påpekande från centralnämnden för lagtingsval har också detaljmotiveringen till bestämmelserna om öppnande av den elektroniska valurnan i 82 § formulerats om.
Däremot har andra synpunkter efter övervägande lämnats obeaktade. Landskapsregeringen har till exempel valt att inte ändra bestämmelsen om att kommunala folkomröstningar inte får ordnas samma dag som ett val, med hänvisning till att ett sådant förfarande innebär stora utmaningar för de kommunala centralvalnämnderna. En kommuns invändning mot att åldern för att medverka i initiativ till kommunala folkomröstningar sänks till 15 år har inte heller lett till någon ändring. Sänkningen innebär ökade möjligheter till inflytande för ungdomar, vilket enligt landskapsregeringen bör främjas. Slutligen har en kommun påtalat behovet av förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe vid kommunala folkomröstningar. Det har emellertid inte funnits möjlighet att utreda den frågan efter remissrundan, och med hänvisning till att bara en kommun har tagit upp saken har landskapsregeringen gjort bedömningen att behovet inte är särskilt stort.
I slutskedet av beredningen beslöt landskapsregeringen att ändra förslaget om antalet kandidater som får ställas upp i ett val, så att en initiativtagare får ställa upp dubbelt så många kandidater som det antal som ska väljas. Enligt förslaget som remissbehandlades var antalet begränsat till en och en halv gång så många som det antal som ska väljas. Reglerna gäller alla aktörer, även valförbund.
Nästa ordinarie lagtingsval och kommunalval förrättas den 21 oktober 2019, och avsikten är att den här föreslagna vallagen ska tillämpas då. Lagen bör således träda i kraft så snart som möjligt. Enligt den föreslagna vallagens 78 § ska landskapsregeringen fatta beslut om att förtidsröstning via internet inte ska anordnas, om det senast fyra månader före valdagen inte finns tillgång till ett tillförlitligt system som kan användas för röstning via internet. För att landskapsregeringen ska ha en reell möjlighet att fatta ett sådant beslut bör lagen träda i kraft senast den 21 juni 2019.
Både enligt den nu gällande och den föreslagna vallagen tillsätts vissa valmyndigheter redan i början av valåret. Med hänvisning till lagtingsbehandlingen och lagstiftningskontrollen kommer vallagen inte att hinna träda i kraft innan dess. Eftersom förslaget inte innebär några förändringar i detta avseende kan de valmyndigheter som tillsätts med stöd av den nu gällande lagen kvarstå i sina uppdrag även efter att den föreslagna vallagen har trätt i kraft.
Den föreslagna lagens rubrik återknyter till Ålands första egna vallag. Den 20 augusti 1924 utfärdades Ålands landstings beslut om antagande av vallag (1924:23) för landskapet Åland, föredraget för republikens president den 4 juli 1924. Lagen förblev gällande till och med valet 1954.
Kapitlet motsvarar 1 kap. i den gällande lagen men har utvidgats med bestämmelser som beskriver lagens tillämpningsområde och dess samband med annan lagstiftning. Vissa bestämmelser av grundläggande art har flyttats från andra ställen i den gällande lagen, och formuleringarna har förtydligats.
1 § Lagens tillämpningsområde. Paragrafen beskriver lagens tillämpningsområde och dess samband med annan lagstiftning.
2 § Rösträtt. Rätten att rösta regleras inte i vallagen. Rösträtten i lagtingsval regleras i självstyrelselagen och lagtingsordningen (2011:97) för Åland. Av den sistnämnda följer också att rösträtten inte får utövas genom ombud. När det gäller kommunalval regleras rösträttsåldern i grundlagen, medan övriga bestämmelser finns i självstyrelselagen, kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland och landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som inte har åländsk hembygdsrätt.
3 § Tidpunkten för val. Bestämmelserna om valdagen för ordinarie val motsvarar 38 § i den gällande lagen. Förslaget innebär ingen förändring av de nu gällande bestämmelserna.
I paragrafen fastslås entydigt när ordinarie val ska hållas till lagtinget och till kommunfullmäktige. Med ordinarie val avses de samtidiga lagtingsval och kommunalval som alltid hålls vart fjärde år på den i denna lag specificerade dagen, valdagen. Begreppet ordinarie val introducerades i 1965 års vallag, då det bestämdes om gemensam valdag för landstingsval och kommunalval.
Landskapsregeringen föreslår ingen förändring av tidpunkten för valen. Det har i olika omgångar diskuterats att flytta valdagen till våren, och även att förrätta lagtingsval respektive kommunalval vid skilda tidpunkter. Under den pågående mandatperioden har argumenten för och emot sådana förändringar noga prövats, bland annat vid ett öppet seminarium i lagtinget, och det har kunnat konstateras att nackdelarna överväger fördelarna.
4 § Valkretsar och röstningsområden. Bestämmelserna motsvarar 2 och 3 §§ i den gällande lagen. En kommun kan delas in i flera röstningsområden om exempelvis antalet väljare är stort eller av geografiska skäl, då det är av väsentlig betydelse att alla väljare kan nå sin vallokal på ett rimligt sätt och inom en rimlig tid.
För att god ordning ska kunna upprätthållas i vallokalen bör inget röstningsområde omfatta flera än cirka 2 500 röstberättigade i kommunalvalet. För främjande av valhemligheten bör ett röstningsområde endast i undantagsfall omfatta färre röstberättigade än cirka 500. Kommuner med färre röstberättigade bör inte indelas i röstningsområden om det inte är nödvändigt.
5 § Valförrättning. Paragrafen har ingen motsvarighet i nu gällande lag men innebär i sak ingen ändring.
6 § Förtidsröstningsställen och vallokaler. Bestämmelserna om förtidsröstningsställen motsvarar dem som finns i 7 kap. i den gällande lagen. Det är ändamålsenligt att landskapsregeringen medverkar vid planeringen av allmänna förtidsröstningsställen, eftersom det är viktigt att det finns tillräckligt många sådana och med god geografisk spridning, så att alla väljare har god tillgång till dem. Det är således inte nödvändigt att det finns allmänna förtidsröstningsställen i alla kommuner. Om kommunens röstberättigade kan anses ha god tillgång till allmänna förtidsröstningsställen i till exempel en grannkommun behövs inget eget sådant. Kommunen kan bestämma att inte inrätta ett allmänt förtidsröstningsställe efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner. Landskapsregeringen bär ansvar för att nätet av allmänna förtidsröstningsställen blir tillräckligt tätt.
Landskapsregeringen står för alla kostnader i samband med förtidsröstningen. Kommunerna ska inrätta förtidsröstningsställena och ansvarar för deras lämplighet och utrustning.
Bestämmelserna om vallokaler och kommunernas beslut motsvarar dem som finns i 6 kap. i den gällande lagen.
Kapitlet motsvarar 2 kap. i den gällande lagen. En inledande paragraf om myndigheterna och om myndigheternas opartiskhet har införts och vissa uppdateringar och språkliga justeringar har gjorts. Bestämmelserna om hinder för att verka i en valmyndighet och om jäv har införts med utgångspunkt i motsvarande bestämmelser som infördes i rikets vallag (FFS 714/1998) genom en ändring som trädde i kraft 2016 (FFS 361/2016).
7 § Valmyndigheter. Enligt förslaget ändras benämningen för den valmyndigheten som enligt den gällande lagen är ”kommunal centralnämnd” till ”kommunal centralvalnämnd”, vilket är den benämning som används i rikets vallag. De kommunala valmyndigheter som tillsätts enligt denna lag ansvarar för det lokala genomförandet även av de statliga val som anordnas på Åland. Det är därför ändamålsenligt att regleringen av myndigheterna är samstämmig på Åland och i riket.
I de fall där begreppet ”centralnämnderna” används i lagtexten avses både centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna.
8 § Centralnämnden för lagtingsval. Paragrafen motsvarar den gällande lagens bestämmelser om centralnämnden för lagtingsval. Varken den gällande eller den föreslagna lagen innehåller några närmare bestämmelser om centralnämndens sammansättning. Det har dock sedan länge utvecklats en praxis enligt vilken alla grupperingar som är företrädda i lagtinget också ska vara företrädda i centralnämnden. Eftersom det är av central betydelse att centralnämnden åtnjuter stort förtroende i alla delar av samhället, bör landskapsregeringen vid tillsättandet av centralnämnden även i fortsättningen se till att sammansättningen blir sådan att alla grupperingar som är representerade i lagtinget kan ha fullt förtroende för nämndens åtgärder och beslut.
Bestämmelsen att landskapsregeringen ska tillhandahålla en sekreterare har ingen motsvarighet i den gällande lagen.
9 § Kommunal centralvalnämnd. Med hänvisning till det som anges i detaljmotiveringen till 7 § ovan föreslås att benämningen ändras till kommunal centralvalnämnd.
Varken den gällande eller den föreslagna lagen innehåller några bestämmelser om centralvalnämndens sammansättning. I riket vallag anges att både medlemmarna och ersättarna i den kommunala centralvalnämnden i den utsträckning det är möjligt ska företräda de grupper av väljare som vid föregående kommunalval har ställt upp kandidater i kommunen. Också i de åländska kommunerna har det sedan länge utvecklats en praxis enligt vilken alla grupperingar som är företrädda i fullmäktige också ska vara företrädda i centralvalnämnden. Eftersom det är av central betydelse att centralvalnämnden åtnjuter stort förtroende, bör fullmäktige vid tillsättandet av centralvalnämnden även i fortsättningen se till att sammansättningen blir sådan att alla grupperingar som är representerade i fullmäktige kan ha fullt förtroende för nämndens åtgärder och beslut.
Vid de sammanträden där valsedlar hanteras ska de ledamöter som deltar i mötet vara personligen närvarande. Deltagande på distans med hjälp av elektronisk kommunikation, vilket numera är möjligt enligt kommunallagen, är således inte tillåtet.
Bestämmelsen att kommunen ska tillhandahålla sekreterare har ingen motsvarighet i den gällande lagen.
10 § Valnämnd och valbestyrelse. Enligt förslaget ska kommunstyrelsen utse valnämnder och valbestyrelser, på samma sätt som i riket. Enligt den gällande lagen ankommer dessa uppgifter på fullmäktige.
Varken den gällande eller den föreslagna lagen innehåller några bestämmelser om valnämndernas eller valbestyrelsernas sammansättning. I riket vallag stadgas att både medlemmarna och ersättarna i valnämnden och valbestyrelsen i den utsträckning det är möjligt ska företräda de grupper av väljare som vid föregående kommunalval har ställt upp kandidater i kommunen. Eftersom det är av central betydelse att valnämnden och valbestyrelsen åtnjuter stort förtroende, bör kommunstyrelsen vid tillsättandet av valnämnder och valbestyrelser se till att sammansättningen blir sådan att alla grupperingar som är representerade i fullmäktige kan ha fullt förtroende för nämndens och bestyrelsens åtgärder och beslut.
11 § Valförrättare. Bestämmelsen om valförrättare motsvarar 51 § i den gällande lagen. När förtidsröstning pågår på ett allmänt förtidsröstningsställe ska alltid två valförrättare vara närvarande.
12 § Mandatperioden för valmyndigheter och deras medlemmar. Paragrafen motsvarar 7 § i den gällande lagen och innebär inte någon ändring av de nu gällande bestämmelserna.
13 § Centralnämndernas sammanträden. Paragrafen motsvarar 31 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
14 § Rätt att närvara vid valmyndigheternas sammanträden. Begränsningen för företrädare för kommunen att närvara vid de kommunala valmyndigheternas möten motsvarar bestämmelserna i 5 § i den gällande lagen. Bestämmelsen i 2 mom. om rätten för valobservatörer att närvara är ny, och införs med hänvisning till de ökade kraven på öppenhet (se vidare avsnitt 5.3 i den allmänna motiveringen).
15 § Jävsbestämmelser. Jävsförhållanden inom valmyndigheterna regleras inte särskilt i den gällande lagen. De föreslagna bestämmelserna motsvarar dem som finns i rikets vallag. Enligt förslaget ska bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland tillämpas för medlemmar och ersättare i centralvalnämnderna. Förvaltningslagens bestämmelser om jäv ska inte tillämpas när det gäller vem som får vara medlem eller ersättare i en valnämnd eller i en valbestyrelse, eller vara valförrättare. I fråga om dessa organ anges jävsbestämmelserna i den föreslagna lagen.
3 kap. Rösträttsregister och vallängder
Kapitlet motsvarar 3 kap. i den gällande lagen, förutom att vissa uppdateringar och språkliga justeringar har gjorts.
16 § Valregistermyndighet. Paragrafen motsvarar 7a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
17 § Rösträttsregister. Paragrafen motsvarar 8 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
18 § Tilläggsanteckningar i rösträttsregistret. Paragrafen motsvarar 8a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
19 § Röstkort. Paragrafen motsvarar 10 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
20 § Information om rösträtt och rätt att kandidera. Paragrafen motsvarar 9 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
21 § Granskning av uppgifter. Paragrafen motsvarar 11 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
22 § Rättelseyrkande. Paragrafen motsvarar 12 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
23 § Avgörande av rättelseyrkande. Paragrafen motsvarar 13 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
24 § Självrättelse av rösträttsregistret. Paragrafen motsvarar 14 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
25 § Delegering av beslut. Paragrafen motsvarar 14a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
26 § Ändring i rösträttsregistret. Paragrafen motsvarar 14b § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
27 § Överklagande. Paragrafen motsvarar 15 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
28 § Rösträttsregistrets laga kraft. Paragrafen motsvarar 16 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
29 § Anteckning om röstning i rösträttsregistret. Paragrafen motsvarar 17 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
30 § Vallängder. Paragrafen motsvarar 18 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
31 § Avslutande av rösträttsregistret. Paragrafen motsvarar 18a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
4 kap. Att ställa upp kandidater
De föreslagna bestämmelserna motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 4 och 4a kap. i den gällande lagen. Dessutom har vissa av bestämmelserna i den gällande lagens 5 kap. tagits in i kapitlet för att öka överskådligheten. Bestämmelserna har redigerats och formulerats om för att förbättra logiken och tydligheten.
32 § Rätt att ställa upp kandidater i lagtingsval. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna. Regeln innebär att också en etablerad politisk förening som inte blivit företrädd i lagtinget vid val, utan senare genom att en ersättare som ställt upp under föreningens namn har tagit plats, har rätt att ställa upp kandidater.
33 § Rätt att ställa upp kandidater i kommunalval. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna. Regeln innebär att också en etablerad kommunal politisk förening som inte blivit företrädd i fullmäktige vid val, utan senare genom att en ersättare som ställt upp under föreningens namn har tagit plats, har rätt att ställa upp kandidater.
34 § Valombud. Valombuden har en viktig funktion inte minst som kanal för all kommunikation mellan valmyndigheterna och kandidaterna.
En valmansförenings valombud ska vara medlem av föreningen. Eftersom medlemmarna inte får vara kandidater på föreningens kandidatlista, får en valmansförenings valombud inte samtidigt vara kandidat (29 § i gällande lag). Samma restriktion gäller inte för andra föreningars valombud (30f § i gällande lag).
Förbudet för en medlem i en centralnämnd att vara valombud finns i den gällande lagens 29 §.
35 § Valmansförening. Landskapsregeringen föreslår att de nu gällande bestämmelserna om bildande av valmansföreningar bibehålls (19–21 §§ i gällande lag). I rikets kommunalval är kravet på antalet medlemmar i en valmansförening differentierat beroende på kommunens storlek. Där räcker det med tre medlemmar per uppställd kandidat i kommuner med högst 1 500 invånare, medan det i kommuner med mellan 1 500 och 2 000 invånare krävs fem medlemmar per kandidat och i större kommuner tio medlemmar.
En motsvarande skillnad på Åland skulle beröra endast ett fåtal kommuner, och landskapsregeringen har därför inte ansett det ändamålsenligt att föreslå någon ändring. Det kan också anses vara motiverat ur demokratisk synvinkel att tröskeln för att ställa upp kandidater i lokala val även i fortsättningen är förhållandevis låg.
I Venedigkommissionens kod för god praxis vid val anges att det inte bör krävas fler underskrifter än en procent av de röstberättigade för att ställa upp en kandidat i ett val, om sådana krav finns. På Åland finns för närvarande ett fåtal kommuner där kravet på tre medlemmar i en valmansförening överstiger en procent av de röstberättigade. Det kan ändå anses som ett rimligt krav med tre röstberättigade personer för att ställa upp en kandidat också i dessa små kommuner.
I åländska val måste alla nybildade politiska föreningar bilda valmansföreningar då de ställer upp för första gången. Om de då blir representerade i den aktuella församlingen kan de vid följande val använda sig av de möjligheter som en etablerad politisk förening respektive en etablerad kommunal politisk förening har att ställa upp kandidater utan att bilda valmansföreningar.
36 § Beslut om att ställa upp kandidater. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
37 § Valförbund. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
38 § Antal kandidater som får ställas upp. Med hänvisning till resonemanget i avsnitt 5.5 i den allmänna motiveringen föreslås en ny bestämmelse om antalet kandidater som en aktör i valen får ställa upp. Liksom enligt den gällande lagen är bestämmelserna lika för alla aktörer, oberoende av om det är en förening eller ett valförbund.
Enligt förslaget ska högst två gånger det antal som ska väljas få ställas upp. Bestämmelsen avser såväl lagtingsvalet som kommunalvalen.
Förslaget innebär att det högsta tillåtna antalet kandidater som en aktör får ställa upp i lagtingsvalet är 60, då lagtinget har 30 ledamöter.
39 § Kandidatlista. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
40 § Beteckningar för kandidatlistor och valförbund. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
41 § Kandidatanmälan och anmälan om valförbund. Förslaget innebär ingen ändring i sak av de nu gällande bestämmelserna.
Formuleringen föreslås bli ändrad från ”anhållan om offentliggörande av kandidatlista” till det modernare ”kandidatanmälan”. Den nu gällande formuleringen härrör från 1906 års vallag, då den ryske tsaren fortfarande utövade enväldig makt i Finland. Rätten att ställa upp kandidater framgår av 32 och 33 §§ och det vore inkonsekvent att de aktörer som enligt lagen har rätt att ställa upp kandidater måste anhålla om att deras kandidatlista ska offentliggöras.
42 § Handlingar som bifogas en kandidatanmälan. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
43 § Förbud att överklaga en förenings beslut. Förslaget innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
5 kap. Behandling av kandidatanmälan
Bestämmelserna i kapitlet motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 5 kap. i den gällande lagen. Bestämmelserna har redigerats och formulerats om för att förbättra logiken och tydligheten.
44 § Beslut om inlämnande av handlingar. Paragrafen motsvarar 32 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
45 § Behandling av anmälningar. Paragrafen motsvarar 33 och 34 §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
46 § Rättelse och komplettering av handlingar. Paragrafen motsvarar 35 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
47 § Sammanställning av kandidatlistor. Paragrafen motsvarar 35a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
48 § Fastställande och offentliggörande av sammanställningen. Paragrafen motsvarar 23 § och delvis 35a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
49 § Tryckning och distribution. Paragrafen motsvarar delvis 35b § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
50 § Insynsrätt för valombud. Paragrafen motsvarar delvis 35b § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
51 § Förbud mot ändringssökande. Paragrafen motsvarar 37b § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
6 kap. Allmänna bestämmelser om valförrättning
I kapitlet samlas de mer principiella bestämmelserna om röstning och om förberedelser för valförrättningen, om de platser där röstning kan utföras och om valsedlar och andra tillbehör. De mer praktiska procedurerna vid olika former av röstning behandlas i de följande kapitlen.
Kapitlet har ingen motsvarighet i gällande lag, men bestämmelser som i huvudsak motsvarar de föreslagna bestämmelserna finns i olika kapitel i den gällande lagen.
52 § Meddelande om valförrättningen. Bestämmelser om meddelande om valförrättningen finns i 37 § i den gällande lagen, men föreslås bli förnyade. Centralnämnden för lagtingsval ska ansvara för meddelandet om möjligheterna att förtidsrösta och förtidsröstningstiden. Tidigare låg detta ansvar på de kommunala valmyndigheterna. Det är ändamålsenligt att ha ett gemensamt meddelande eftersom förtidsröstning kan genomföras vid alla allmänna förtidsröstningsställen oberoende av hemort.
Bestämmelserna om meddelanden utgår från att alla kommuner och landskapsregeringen har elektroniska anslagstavlor, vilket är obligatoriskt från och med den 1 juni 2018 enligt en ändring av kommunallagen (2017/86). Det innebär att det inte längre är obligatoriskt att publicera meddelanden i en tidning eller på en fysisk anslagstavla. Det kan dock vara ändamålsenligt, vilket får prövas av kommunen från fall till fall.
53 § Bestämmelser om förtidsröstningsställen och vallokaler. Bestämmelserna motsvarar delvis 39 § i den gällande lagen. Bestämmelsen om tillgängligheten till röstningsställen och vallokaler föreslås bli införd med hänvisning till det som anges i avsnitt 5.4. i den allmänna motiveringen. Krav på tillgänglighet har hittills funnits i myndigheternas anvisningar inför valen, men för att betona dess betydelse föreslås att en bestämmelse tas in i lagen. I den föreslagna 56 § nedan ställs dessutom krav på att det ska vara möjligt för alla väljare att fylla valsedeln utan hjälp.
Landskapsregeringen rekommenderar att det om möjligt ska finnas separata valskärmar för lagtings- respektive kommunalvalet.
Det fredade området vid vallokaler och röstningsställen omfattar också området omedelbart utanför ingången, men det har till exempel inte ansetts omfatta parkeringsplatsen utanför byggnaden.
54 § Valsedlar. Paragrafen motsvarar 46 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
55 § Ifyllande av valsedeln. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 45 § i den gällande lagen. Bestämmelsen om rätten att få en ny valsedel föreslås bli införd i lagen enligt gällande praxis. Förfaringssättet stämmer också överens med de anvisningar som justitieministeriet publicerar i anslutning till de statliga valen. Det är av väsentlig betydelse att valhemligheten inte äventyras, därför ska väljaren behålla den utbytta valsedeln men valnämnden ska kunna förvissa sig om att den görs obrukbar.
Vid röstning via internet används ingen valsedel och röstningen genomförs på ett annat sätt än genom att göra en anteckning.
56 § Grundläggande bestämmelser om röstning. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 41 § i den gällande lagen. Även om det inte uttryckligen nämns varken i den gällande eller den föreslagna lagen finns också en möjlighet att lämna valsedeln tom, det vill säga att rösta ”blankt”. Det innebär att väljaren använder sin rösträtt men utan att ange ett alternativ. En blank valsedel noteras som en avgiven röst även om den inte påverkar valresultatet. Som en blank röst räknas också en valsedel som är ifylld till exempel med en siffra som inte finns i sammanställningen av kandidatlistor, eller som är ifylld med något annat tecken än en siffra.
En väljare ska avge sin röst personligen, vilket förutsätter att de allmänna förtidsröstningsställena och vallokalerna ska vara utrustade så att alla väljare ska ha möjlighet att fylla i valsedeln utan hjälp. Det innebär till exempel att det ska finnas valskärmar där väljarna kan fylla i valsedeln sittande.
Även vid röstning per brev eller via internet har en väljare möjlighet att själv anlita ett biträde vid röstningen. Paragrafens bestämmelser ska iakttas även då.
57 § Valstämpel. Paragrafen motsvarar delvis 37b § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
7 kap. Gemensamma bestämmelser om förtidsröstning
Kapitlet innehåller de bestämmelser som är gemensamma för de olika formerna av förtidsröstning, och motsvarar huvudsakligen 7 kap. i den gällande lagen. De särskilda bestämmelserna för vardera av de olika formerna av förtidsröstning behandlas i 8–10 kap.
58 § Rätt att förtidsrösta. Bestämmelserna motsvarar delvis 50 § i gällande lag. Förslaget innebär ingen ändring i sak av de nu gällande bestämmelserna, men paragrafen föreslås bli kompletterad med bestämmelser om rätten att rösta via internet.
Enligt förslaget införs förtidsröstning via internet i det här skedet endast i lagtingsvalet, och bara för personer som är bosatta utanför Åland och som därför inte har rösträtt i kommunalvalet. Det betyder att ingen röstberättigad kommer att behöva rösta på olika sätt i lagtings- respektive kommunalvalet.
59 § Förtidsröstningstiden. Paragrafen motsvarar delvis 51a § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
60 § Förtidsröstningshandlingar. Paragrafen motsvarar 52 § och delvis 53 § i den gällande lagen. Tiden för distribution av förtidsröstningshandlingar har tidigarelagts för att möjliggöra tidigare utskick av handlingarna till dem som önskar rösta per brev.
61 § Granskning av förtidsröstningshandlingarna. Paragrafen motsvarar delvis 55 § i den gällande lagen.
Den föreslagna paragrafens 2 mom. med bestämmelser om prioriteringsordningen mellan förtidsrösterna har ingen motsvarighet i den gällande lagen. Förslaget föranleds delvis av att en möjlighet att rösta via internet föreslås bli införd, även om det redan enligt gällande lag är fullt möjligt att avge fler förtidsröster. Om en väljare röstar fler gånger på ett förtidsröstningsställe räknas i praktiken den först inkomna rösten.
62 § Anteckning i vallängden. Bestämmelserna motsvarar delvis 55 § i den gällande lagen. Paragrafen föreslås bli kompletterad med bestämmelser om notering av röstning via internet.
63 § Behandling av valkuverten. Bestämmelserna motsvarar delvis 55 § i den gällande lagen. När det gäller hanteringen av förtidsrösterna är det viktigt att notera att den kommunala centralvalnämnden ansvarar för att uppgifterna om vem som har förtidsröstat inte blir offentliga förrän valförrättningen har avslutats på valdagen.
64 § Skydd av valhemligheten om antalet förtidsröster är litet. Bestämmelsen i paragrafens 1 mom. är ny och föranleds dels av att förtidsrösterna i lagtingsvalet inte längre behöver blandas innan de öppnas (se 65 §), dels av de nya bestämmelserna angående röstning via internet. Att ett högre antal föreslås för lagtingsvalet motiveras med att det är flera kandidater uppställda där än i kommunalvalet och att röstspridningen därför är större.
I det senaste lagtingsvalet skulle bestämmelsen ha behövt tillämpas beträffande förtidsröster som avgetts på pappersvalsedlar från två kommuner. Bestämmelsen betyder i praktiken att antalet röster via internet i valet 2019 kommer att vara så begränsat att en kommunvis redovisning inte är möjlig.
Bestämmelsen i 2 mom. motsvarar 49a § 3 mom. i den gällande lagen. Förslaget innebär ingen förändring av de nu gällande bestämmelserna. Det kan noteras att i de senaste kommunalvalen 2015 behövde bestämmelsen inte tillämpas i någon kommun.
I 94 § finns bestämmelser om hur många röstberättigade personer det ska finnas i ett röstningsområde för att området ska få räknas och redovisas separat. Gränsen är satt till 100 personer. Bestämmelsen, som gäller både i lagtingsvalet och i kommunalvalen, tillämpas inte i kommuner som har färre än 100 röstberättigade personer totalt.
65 § Räkning av förtidsröster. På grund av det växande antalet förtidsröster föreslås att tidpunkten för när de får börja öppnas och räknas tidigareläggs till klockan 12 på valdagen. Detta har betydelse främst för räkningen av förtidsröster i centralnämnden för lagtingsval.
Bestämmelsen i den gällande lagen om att valkuverten ska blandas i centralnämnderna innan de öppnas föreslås slopad. Ändringen möjliggör att förtidsrösterna i lagtingsvalet kan räknas och redovisas kommunvis.
De röster som avgivits via internet räknas av centralnämnden för lagtingsval. De får inte räknas och rapporteras förrän vallokalerna har stängt och valförrättningen är avslutad klockan 20 på valdagen.
66 § Förbud mot ändringssökande. Den föreslagna paragrafen har ingen motsvarighet i den gällande lagen. Med hänvisning till att tidsaspekten inte medger att valförrättningen stoppas upp för behandling av eventuella överklaganden av beslut som fattas under röstningsprocessen, föreslås att det inte ska vara möjligt att särskilt söka ändring i sådana beslut. Den föreslagna formuleringen innebär förbud mot både överklagande genom besvär och sökande av ändring genom andra rättsmedel. Förslaget innebär att ändring kan sökas i dessa beslut i samband med överklagande av valresultatet enligt bestämmelserna i 13 kap. De föreslagna bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i rikets vallag.
8 kap. Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe
Kapitlets bestämmelser motsvarar dem som gäller förtidsröstning på förtidsröstningsställen i 7 kap. i den gällande lagen.
67 § Anordnande av röstning. Bestämmelserna i den föreslagna paragrafen ingår i flera olika paragrafer i den gällande lagen. Förslaget innebär ingen ändring i sak av de nu gällande bestämmelserna.
68 § Tider för röstning. Paragrafen motsvarar delvis 51a § i den gällande lagen. De allmänna förtidsröstningsställena är som regel öppna alla vardagar under förtidsröstningstiden. Tiderna är desamma som gäller vid de statliga valen. Kommunstyrelsen kan dock vid behov inrätta exempelvis ambulerande förtidsröstningsställen som är öppna bara under vissa dagar.
Enligt den gällande lagen krävs att förtidsröstning i en inrättning anordnas under minst två dagar. Enligt förslaget ändras det till en eller högst två dagar, vilket också gäller vid de statliga valen.
69 § Genomförande av röstning. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 54 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
70 § Följebrev och ytterkuvert. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 54b § i den gällande lagen.
71 § Notering av röstningen. Paragrafen motsvarar huvudsakligen 54c § i den gällande lagen.
72 § Avslutande av röstningen. Paragrafen motsvarar delvis 54c och 54d §§ i den gällande lagen.
73 § Vidarebefordran av ytterkuverten. Paragrafen motsvarar delvis 54d § i den gällande lagen.
9 kap. Förtidsröstning per brev
Kapitlet motsvarar bestämmelserna i 54e § i den gällande lagen, även om benämningarna ”förtidsröstning per brev” och ”brevröstning” inte används där. Paragrafen infördes inför valen 1987 samtidigt som sättet för förtidsröstning förändrades genomgripande genom en ändring av den gällande lagen (1987/58). Bestämmelsen fanns emellertid inte med i landskapsregeringens framställning (Ls framst. 33/1986–87), och den hade inte behandlats i den vallagskommitté som hade utrett förändringsförslagen inför framställningen. Paragrafen infördes i stället under landstingsbehandlingen av lagutskottet (Lu bet. 16/1986–87) på basen av en hemställningsmotion. Utskottet gjorde en egen beredning av förslaget, och paragrafen har till sina väsentliga delar stått kvar oförändrad sedan den infördes.
Möjligheten att rösta per brev nyttjas av allt färre väljare. I lagtingsvalet 2015 var det endast knappt 150 väljare som brevröstade. Landskapsregeringen anser trots det att röstning per brev fortsättningsvis erbjuder en möjlighet att rösta exempelvis för personer som har svårt att ta sig till ett förtidsröstningsställe eller en vallokal, och för personer som befinner sig utanför Åland vid tiden för valen men som har rösträtt i både lagtings- och kommunalvalet. Bortsett från det växande problemet med långsam postgång på många håll, har det inte rapporterats om några väsentliga problem med brevröstningen under de val den har förekommit. Förfarandet bör därför bibehållas tills vidare. Brevröstning kan även förekomma i anslutning till rådgivande kommunala folkomröstningar.
Behovet av brevröstning kan dock antas minska i takt med att röstning via internet etableras och öppnas för flera väljarkategorier. I det skedet kan det också bli aktuellt att överväga om möjligheten till röstning per brev behöver finnas kvar.
Landskapsregeringen har emellertid bedömt att det finns ett behov av att uppdatera och på nytt motivera bestämmelserna, utan att för den skull förändra det förfarande som beskrivs. Detta för att det ska finnas tillgång till aktuella detaljmotiveringar till ledning vid tillämpning och eventuell tolkning av bestämmelserna, vilket är av betydelse särskilt för de kommunala centralvalnämnderna.
Med hänvisning till avsnitt 5.4 i den allmänna motiveringen föreslår landskapsregeringen att möjligheten till brevröstning utökas, så att den som önskar brevrösta på begäran kan få handlingarna förda till önskad plats i kommunen, och avhämtade där efter genomförd röstning. Denna möjlighet är avsedd att tillgodose behovet hos väljare som inte kan nyttja postens service. Förfarandet har likheter med det som kallas hemmaröstning i de statliga valen, men själva röstningen övervakas inte av en valmyndighet som i de valen. Det betyder att valsedeln inte stämplas i samband med röstningen, utan måste stämplas senare på samma sätt som andra brevröster.
Röstning per brev har hittills inte anordnats vid de statliga valen, men genom en ändring av rikets vallag har brevröstning införts som en röstningsmöjlighet för personer som är bosatta utomlands. Ändringen träder i kraft den 1 november 2018 (FFS 939/2017). Första gången åländska väljare som är bosatta utomlands kan brevrösta i ett statligt val blir således i riksdagsvalet och i Europaparlamentsvalet våren 2019. Det förfarande som föreslås i riket skiljer sig till vissa väsentliga delar från det åländska systemet, exempelvis så att brevröstning endast är tillåten från utlandet. Skillnaderna bedöms dock inte förorsaka några problem för väljarna eller för valmyndigheterna på Åland.
74 § Brevröstningshandlingar. Enligt den föreslagna paragrafen ska den som vill förtidsrösta per brev beställa förtidsröstningshandlingar hos den kommunala centralvalnämnden. Därmed ändras formuleringen i den gällande lagen, enligt vilken väljaren ska ”anhålla” om att få handlingarna skickade. I praktiken har det dock inte varit fråga om någon anhållan, utan det huvudsakliga syftet med förfarandet har varit att kunna fastställa väljarens identitet.
Den blankett som kan användas för beställningen ska undertecknas av väljaren. Om formatet tillåter det kan den undertecknas elektroniskt. Om blanketten inte används bör beställarens identitet kunna konstateras på något annat tillfredsställande sätt. Beställning av brevröstningshandlingar ska göras personligen av den som önskar rösta per brev. Beställningen ska inte kunna göras muntligt per telefon. Beställningen ska ha kommit till centralvalnämnden inom förtidsröstningstiden, det vill säga senast den femte dagen före valdagen.
De flesta väljare beställer brevröstningshandlingar först sedan röstkorten har skickats ut, det vill säga inom 31 dagar före valdagen. Inget hindrar dock att handlingarna beställs redan tidigare. Beställarens rösträtt behöver inte – och kan oftast inte – kontrolleras för att handlingar ska skickas. Rösträttskontrollen sker i stället genom följebrevet när försändelsen har kommit in till centralvalnämnden.
75 § Den kommunala centralvalnämndens uppgifter. Centralvalnämnden ska skicka brevröstningshandlingar till de väljare som beställer sådana. Om inget annat framgår av beställningen ska alltid valsedlar för både lagtings- och kommunalvalet skickas, eftersom rösträttsregistret ofta ännu inte har trätt i kraft eller är tillgängligt. Därmed kan inte beställarens rösträtt kontrolleras.
Handlingarna ska skickas så fort som möjligt från och med den 27 dagen före valdagen, när centralvalnämnden senast ska ha fått valsedlar och övriga handlingar från landskapsregeringen. Detta är viktigt med tanke på att postgången kan vara långsam, också till och från Ålands närområden. När kandidatsammanställningarna finns tillgängliga ska även de bifogas. Handlingarna kan skickas även innan kandidatsammanställningarna är tillgängliga. Det är då mottagarens eget ansvar att bekanta sig med kandidatsammanställningarna på något annat sätt.
Enligt paragrafens 2 mom. ska en väljare som har en adress i kommunen kunna begära att handlingarna förs direkt dit, och avhämtas när röstningen är genomförd. Denna bestämmelse har ingen motsvarighet i den gällande lagen, utan föreslås bli införd för att underlätta röstning för de väljare som inte har möjlighet att rösta på annat sätt. Den person som sköter transporten av handlingar får inte på något sätt medverka då röstningen genomförs. Förfarandet har likheter med den hemmaröstning som förekommer i de statliga valen, men röstningen utförs inte under överinseende av en valmyndighet eller en valförrättare. Valsedeln stämplas inte vid röstningstillfället, utan först vid granskningen i centralvalnämnden på samma sätt som de övriga brevrösterna.
76 § Tiden för röstning. Brevröster som är daterade eller avsända före den 27 dagen före valdagen ska inte tas emot. Motiveringen till det är att det är först vid den tidpunkten de slutliga sammanställningarna av kandidatlistor fastställs och kandidaterna får sina nummer.
Brevröstningsförsändelser måste ha kommit in till den kommunala centralvalnämnden senast klockan 19 fredagen före valdagen för att centralvalnämndens ska kunna behandla dem.
77 § Genomförande av röstning. Den som röstar per brev har själv ett ansvar för att valhemligheten bevaras under hela röstningsförloppet. Väljaren har också själv ansvaret för att försändelsen kommer till den mottagande kommunala centralvalnämnden inom utsatt tid.
10 kap. Förtidsröstning via internet
Kapitlet innehåller särskilda bestämmelser om förtidsröstning via internet. Med hänvisning till resonemanget i avsnitt 6 i den allmänna motiveringen föreslår landskapsregeringen att en sådan möjlighet införs. Kapitlet har följaktligen ingen motsvarighet i den gällande vallagen.
78 § Anordnande av röstning. Enligt förslaget åligger det landskapsregeringen att skaffa sig tillgång till ett system för röstning via internet. Om det visar sig omöjligt att få tillgång till ett tillförlitligt system till en acceptabel kostnad, eller av något annat skäl, ska landskapsregeringen fatta beslut om att röstning via internet inte ska anordnas i det kommande valet. Ett sådant beslut måste fattas i tillräckligt god tid. Gränsen på fyra månader före valdagen bedöms ge valmyndigheterna och övriga parter tillräckligt med tid att informera om att röstning via internet inte kommer att vara möjligt i det kommande valet, så att berörda väljare kan planera sin röstning på något annat sätt.
Den föreslagna formuleringen ger landskapsregeringen möjlighet att anordna röstningen via internet genom att upphandla en tjänst, det är således inte nödvändigt att förfoga över systemet i fråga. Det kan också tilläggas att formuleringen inte utesluter att landskapsregeringen i framtiden låter bygga upp ett eget system för röstning via internet, även om avsikten nu är att ett befintligt system ska användas.
79 § Tillförlitligt system. I den föreslagna paragrafen anges de grundläggande krav som ska ställas på systemet för röstning via internet för att det ska betraktas som tillförlitligt. Bestämmelserna är styrande för de närmare kravspecifikationer som ska göras upp vid upphandlingen av ett system inför ett val. Då det sker en snabb utveckling inom området kommer de specifika kraven att utvecklas från val till val.
Vid röstning via internet är det av väsentlig betydelse att endast personer som har rösträtt tillåts rösta. Rösträttskontrollen måste därför ske i förskott och inte i efterskott som vid annan förtidsröstning. Detta ställer stora krav på systemet för identifiering och autentisering av de väljare som ska rösta via internet. Rösträttskontrollen ska ske mot rösträttsregistret, där de röstberättigade som har rätt att förtidsrösta via internet ska vara särskilt markerade eller sammanförda i ett särskilt register.
Det är rimligt att anta att identifieringen och autentiseringen av de väljare som ska rösta via internet huvudsakligen sker genom ett elektroniskt system. För att ett sådant system ska betraktas som säkert bör det uppfylla minst tillitsnivån ”väsentlig” så som den definieras i artikel 8.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning 910/2014/EU om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (den så kallade eIDAS-förordningen). Förordningen är främst tillämpbar på elektroniska signaturer, vilket inte nyttjas i valsammanhang, men de krav som där definieras är användbara också när det gäller identifikation för röstning.
Utländska system för identifiering som fyller samma krav på säkerhet kan godkännas om den identitet som kan autentiseras är kompatibel med de uppgifter om personerna som finns i rösträttsregistret. Identifieringen av väljare kan undantagsvis ske med andra metoder, exempelvis när det gäller personer som saknar såväl finländska som godkända utländska identifieringsverktyg. Det kan till exempel ske genom särskilda lösenord som på ett säkert sätt distribueras till dem som har rätt att rösta via internet. Om en sådan identifieringsmöjlighet används ska distributionen uppfylla högt ställda krav när det gäller träffsäkerheten.
En väljare som röstar via internet måste kunna verifiera sin röst, det vill säga kontrollera att den avgivna rösten registreras på avsett sätt. Systemet ska dessutom uppfylla krav på universell verifiering, varmed menas att det ska genereras matematiska bevis för att den använda krypteringsmetoden fungerar som avsett. Dessa bevis ska publiceras och därmed kunna granskas.
Möjligheten att rösta utan att ange ett alternativ, att rösta blankt, har alltid funnits i val. Den har dock varit underförstådd och nämns inte specifikt i lagstiftningen. När riket i kommunalvalet 2008 prövade elektronisk röstning i några kommuner ansåg riksdagens grundlagsutskott vid behandlingen av den tillfälliga lagändringen att det måste finnas en uttrycklig möjlighet att rösta blankt även i den elektroniska röstningen (som genomfördes med elektronisk utrustning i valbåsen, inte som röstning via internet). Bestämmelser om detta togs därför in i ändringen av rikets vallag (FFS 880/2006). Detsamma måste rimligtvis gälla också röstning via internet. Den föreslagna formuleringen utgår från detta ställningstagande.
Möjligheten att rösta flera gånger, där den sist avgivna rösten är den som räknas, är av väsentlig betydelse för att motverka riskerna för röstning under hot eller för röstköp, som annars kan finnas vid oövervakad röstning (se avsnitt 6.5 i den allmänna motiveringen).
80 § Tider för röstning. Det föreslås att röstning via internet ska pågå under minst fem dygn under förtidsröstningstiden. Landskapsregeringen beslutar om de exakta tidpunkterna när röstningen inleds och avslutas. Röstning ska kunna genomföras dygnet runt. Längre uppehåll kan föranleda att tidpunkten när röstningen avslutas blir senarelagd, vilket centralnämnden för lagtingsval fattar beslut om i anslutning till beslutet om uppehållet. Kortare, planerade uppehåll för till exempel uppdateringar eller service ska inte förlänga tiden.
81 § Genomförande av röstning. Liksom de väljare som rösta per brev har också väljare som röstar via internet själva ett ansvar för att skydda valhemligheten och sina uppgifter om röstningen. När det gäller internetröstning innebär det till exempel att ha uppdaterade system och goda virusskydd på den enhet som används vid röstningen.
Hur röstningen i övrigt genomförs ska tydligt framgå av det användargränssnitt som används för röstningen via internet.
Som framgår av detaljmotiveringen till 61 § är det är också möjligt att rösta på något av de andra sätten under förtidsröstningstiden. Av prioriteringsreglerna i den nämnda paragrafen framgår också att en manuellt ifylld valsedel har företräde framför en elektronisk.
82 § Elektronisk valurna. Den elektroniska valurna där de avgivna rösterna förvaras måste vara väl skyddad för intrång eller påverkan. Den elektroniska valurnan är en del av det system för röstning via internet som ska anskaffas inför valet. Det finns ingen geografisk begränsning när det gäller den operatör som tillhandahåller systemet, vilket också innebär att den elektroniska valurnan kan komma att vara placerad utanför Åland.
För att öppna den elektroniska valurnan ska det krävas särskild information eller utrustning i form av exempelvis koder. Verktygen ska vara fördelade på minst fem personer som har utsetts av centralnämnden för lagtingsval. Dessa personer ska utses bland personer som åtnjuter stort allmänt förtroende, de ska representera olika samhällsområden och båda könen, samt ha insikter i behovet av säkerhet och integritetsskydd i samband med val. Formuleringen innebär att centralnämnden kan välja att utse personerna bland sina medlemmar eller att utse en eller flera som inte ingår i nämnden. Minst tre av personerna måste vara på plats samtidigt för att den digitala valurnan ska kunna öppnas.
83 § Beslut om avbrott i röstningen. Om störningar uppstår i systemet för röstning via internet eller om systemet blir utsatt för till exempel intrångsförsök, så att det inte längre går att garantera systemets tillförlitlighet, måste det finnas möjlighet att skjuta upp, göra uppehåll i eller upphöra med röstningen via internet. Ett sådant beslut måste kunna fattas på kort varsel. Enligt landskapsregeringen är centralnämnden för lagtingsval den valmyndighet som är mest lämpad att fatta ett sådant beslut, eftersom den har en bred representativitet och medlemmarna har god sakkunskap om val. Den hanterar också andra frågor av övergripande juridisk natur i anslutning till valen. Nämnden kan behöva inhämta råd från it-sakkunniga som stöd vid sitt beslut. Den internetröstningskommission som har tillsatts av landskapsregeringen kan bland annat fungera som rådgivande sakkunnigorgan i detta sammanhang. Av förslagets 66 § följer att centralnämndens beslut inte kan överklagas förrän i samband med ett eventuellt överklagande av valresultatet.
De risker som är aktuella vid röstning via internet är väl kända. Det rör sig i stor utsträckning om samma risker som alla system som är tillgängliga via internet är utsatta för. Intrång, överbelastningsattacker eller andra påverkansförsök kan inträffa när som helst och går inte att förutse. Systemet för röstning via internet kommer att stå under kontinuerlig övervakning av leverantören, som omedelbart kan informera centralnämnden för lagtingsval om störningar. Centralnämnden måste ha beredskap att snabbt fatta beslutet om att skjuta upp, göra uppehåll i eller upphöra med röstningen, om det bedöms nödvändigt. I detta sammanhang är det viktigt att understryka behovet av att på förhand utarbeta rutiner för det förfarande som ska tillämpas vid ett eventuellt beslut.
Om det fattas ett beslut om att göra avbrott i röstningen via internet måste informationen om åtgärden spridas så snabbt som möjligt. Centralnämnden för lagtingsval ska genast informera landskapsregeringen, som ska se till att informationen görs tillgänglig på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla och på den webbplats som används för röstningsfunktionen. Informationen kan därutöver spridas via massmedia.
84 § Notering av röstning via internet i rösträttsregistret. De personer som har förtidsröstat via internet ska noteras i vallängden på samma sätt som övriga förtidsröstande väljare så att de inte kan rösta igen på valdagen. Om noteringen inte kan göras direkt i rösträttsregistret behöver de kommunala centralvalnämnderna få en förteckning över dessa personer så att noteringen kan göras vid centralvalnämndernas sammanträden fredagen före valdagen, samtidigt som övriga förtidsröstande väljare noteras.
Centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna ansvarar för att uppgifterna om vem som har förtidsröstat via internet inte blir offentliga förrän valförrättningen har avslutats på valdagen.
85 § Meddelande om annan röstning. För att eventuella dubbelröster ska kunna uteslutas måste centralnämnden för lagtingsval få uppgifter om dem som har förtidsröstat både via internet och på något annat sätt under förtidsröstningen. Därför måste de kommunala centralvalnämnderna meddela detta till centralnämnden för lagtingsval efter att alla förtidsröster har noterats. Detta sker under de möten som de kommunala centralvalnämnderna håller fredagen före valdagen.
Centralnämnden för lagtingsval måste ha tillgång till uppgifterna senast klockan 12 på valdagen. Vid den tidpunkten ska också förtidsrösterna i lagtingsvalet kunna börja räknas. De kommunala centralvalnämnderna kan därför samordna leveransen av uppgifter om dubbelröster med leveransen av valkuvert för lagtingsvalet.
86 § Kontroll och granskning. För öka transparensen och stärka tilltron till resultatet av röstningen via internet ska det ske en fortlöpande kontroll och revision av hela processen. Denna funktion ska fullgöras av en instans som är oberoende av såväl landskapsregeringen i egenskap av beställare som av systemleverantören. Funktionen kan upphandlas av landskapsregeringen.
Landskapsregeringen ska också se till att det genomförs en så kallad universell verifiering av de avgivna rösterna för att säkerställa att de har avgetts som avsett, lagrats som de har avgetts och räknats som de har lagrats. Denna möjlighet till ”från-början-till-slut”-verifiering (end-to-end verification) är en central egenskap hos ett säkert system för röstning via internet, och ingår i de krav som ska ställas på systemet (se 79 § ovan).
Kapitlet motsvarar huvudsakligen 6 kap. i den gällande lagen, dock så att en del allmänna bestämmelser om röstning har flyttats till det föreslagna 6 kap. i denna lag.
87 § Anordnande av röstning. Paragrafen motsvarar 41 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring, förutom bestämmelserna om vilka personer som inte får vara valbiträde, vilka inte har någon motsvarighet i gällande lag.
88 § Tider för röstning. Paragrafen motsvarar delvis 38 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
89 § Inledande av röstningen. Paragrafen motsvarar 43 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
90 § Genomförande av röstning. Paragrafen motsvarar delvis 44 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
91 § Valnämndens avslutande åtgärder. Paragrafen motsvarar 48 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
92 § Valprotokoll. Paragrafen motsvarar delvis 49 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
93 § Inlämnande av handlingar. Paragrafen motsvarar delvis 49 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
94 § Skydd av valhemligheten i små röstningsområden. Paragrafen motsvarar 49a § 1 mom. i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
Vid det senaste valet 2015 tillämpades bestämmelsen i två röstningsområden. Båda dessa har dragits in genom beslut i respektive kommunfullmäktige under våren 2018.
95 § Förbud mot ändringssökande. Den föreslagna paragrafen har ingen motsvarighet i den gällande lagen. Den föreslås bli intagen i lagen med samma motivering som 66 § ovan.
12 kap. Fastställande av valresultatet och utfärdande av fullmakter
Kapitlet motsvarar i huvudsak 8 kap. i den gällande lagen.
96 § Granskning av valsedlarna. För att ge särskilt de kommunala centralvalnämnderna bättre möjligheter att planera sitt arbete föreslås att tidpunkten när granskningen av valsedlarna måste inledas senareläggs från klockan 9 till klockan 12.
I små kommuner med endast ett röstningsområde kan den slutliga granskningen av valsedlarna i kommunalvalet göras redan på valdagen, efter att röstningen har avslutats.
97 § Ogiltiga valsedlar. Paragrafen motsvarar 58 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
De valsedlar som är tomma, det vill säga där väljaren inte har angett ett alternativ, noteras skilt från de ogiltiga valsedlarna. En tom valsedel, en så kallad blankröst, noteras enligt praxis som en avgiven röst även om den inte påverkar valresultatet.
98 § Förfarande vid rösträkningen. Paragrafen motsvarar 60 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
99 § Tillgodoräknande av röster i särskilda fall. Paragrafen motsvarar 61 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
100 § Fastställande av valresultatet. Paragrafen motsvarar 62 och 63 §§ i gällande lag. Enligt förslaget införs benämningen ”preliminära jämförelsetal” i paragrafen. Ändringen görs i förtydligande syfte, i den gällande lagen används begreppen ”jämförelsetal” och ”slutliga jämförelsetal”.
101 § Närvarorätt för valombud. Paragrafen motsvarar 72 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
Rösträkningen är en procedur som är av allmänt intresse och som därför bör kunna bevistas även av exempelvis representanter för media. Av praktiska skäl (till exempel begränsat utrymme) kan det finnas behov av att begränsa tillträdet för utomstående, men centralnämnderna bör sträva till att i görligaste mån tillåta besök i begränsad omfattning under rösträkningen även för dem som inte har fastställd närvarorätt. Besöken får dock inte i nämnvärd grad inverka negativt på nämndens arbete så att rösträkningen förhindras och valresultatet försenas.
102 § Ersättare. Paragrafen motsvarar 64 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
103 § Offentliggörande av valresultatet. Paragrafen motsvarar delvis 65 § i den gällande lagen. Det formella offentliggörandet sker genom publicering på landskapsregeringens respektive kommunens elektroniska anslagstavla. Valresultatet kan meddelas även på andra sätt.
104 § Fullmakter. Enligt förslaget ska fullmaktsformulären intas i lagen igen, i stället för att som nu fastställas av landskapsregeringen. Det ger lagtinget självt makten att bestämma över deras utformning. I förslaget har antalet varianter av fullmakt för ersättare minskats jämfört med de senaste av landskapsregeringen fastställda fullmaktsformulären.
Fullmaktsformulären ingick i de tidigare vallagarna och fanns ursprungligen även i den nu gällande lagen, men togs bort 1990 (1990/39). Därefter har de fastställts av landskapsregeringen.
Formulärens antal har begränsats till två: ett för dem som blivit utsedda i valet och ett för dem som beträder ett mandat som har blivit ledigt. Samma formulär ska användas oberoende av orsaken till ledigheten och om situationen har uppkommit eller om ledigheten har blivit beviljad på ansökan.
105 § Centralnämndernas protokoll. Paragrafen motsvarar 70 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
106 § Centralnämndernas avslutande åtgärder. Paragrafen motsvarar 68 § i den gällande lagen. Den innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna förutom att regler om den elektroniska valurnan har lagts till.
13 kap. Överklagande av valresultatet
Kapitlet motsvarar i huvudsak 10 och 11 kap. i den gällande lagen.
107 § Beslut som får överklagas. Paragrafen motsvarar delvis 74 och 75 §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
108 § Rätt att överklaga beslut om lagtingsval. Paragrafen motsvarar delvis 74 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
109 § Rätt att överklaga beslut om kommunalval. Paragrafen motsvarar delvis 75 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
110 § Anförande och behandling av besvär. Paragrafen motsvarar delvis 74 och 75 §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
111 § Besvärsmyndighetens beslut. Paragrafen motsvarar delvis 74a och 75a §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
112 § Delgivning av beslut. Paragrafen motsvarar delvis 74b och 75b §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
Enligt förslaget används benämningen ”omval” för ett val som hålls efter att valresultatet har överklagats. Ett sådant val kallas i den gällande lagen ett ”nytt val”, vilket språkligt sett ligger väldigt nära ”nyval” som är den benämning som används för ett val som hålls efter att lagtinget ha upplösts. Nyval är också en benämning som används i lagtingsordningen för det val som hålls efter en upplösning av lagtinget. För att undvika sammanblandning av de två begreppen föreslås därför att val efter ett överklagande kallas omval.
113 § Överklagande av förvaltningsdomstolens beslut. Paragrafen motsvarar delvis 74b och 75c §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
14 kap. Omval, nyval och fyllnadsval
Kapitlet motsvarar i huvudsak 12, 13 och 14 kap. i den gällande lagen.
114 § Omval efter överklagande. Paragrafen motsvarar delvis 74c och 76 § i den gällande lagen. Benämningen ”omval” motsvarar det som i den gällande lagen kallas ”nytt val” (se detaljmotiveringen till 112 § ovan).
Enligt den gällande lagens 84 § anordnas ingen förtidsröstning vid nytt kommunalval. Landskapsregeringen föreslår att förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe – ett allmänt förtidsröstningsställe eller en inrättning – vid omval till en kommuns fullmäktige ska anordnas, men endast i den aktuella kommunen. En kommun som inte har ett eget allmänt förtidsröstningsställe får inrätta ett tillfälligt sådant. Även förtidsröstning per brev ska anordnas.
När det gäller omval till lagtinget innebär förslaget ingen ändring när det gäller förtidsröstningen. Eftersom röstningen via internet kräver omfattande förberedelser föreslås att sådan röstning inte anordnas vid omval.
115 § Nyval efter upplösning av lagtinget. Paragrafen motsvarar 78 och 79 §§ i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
Tidtabellen vid ett nyval till lagtinget tillåter inte att röstning via internet anordnas; det är inte möjligt att hinna med en upphandling av ett röstningssystem och att vidta de övriga förberedelser som krävs.
116 § Kommunalt fyllnadsval. Paragrafen motsvarar 77 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
På samma sätt som när det gäller omval i en kommun föreslår landskapsregeringen att förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe ska anordnas vid ett kommunalt fyllnadsval, dock endast i den aktuella kommunen. Även förtidsröstning per brev ska anordnas.
Bestämmelserna om kommunalt fyllnadsval kan också tillämpas ifall det skulle bli aktuellt att håll val till fullmäktige i en ny kommun mitt i mandatperioden.
15 kap. Särskilda bestämmelser
Kapitlet motsvarar i huvudsak 15 kap. i den gällande lagen.
117 § Kostnadsfördelning. Paragrafen motsvarar 83 § i den gällande lagen. Bestämmelserna om fördelningen av kostnaderna vid nyval till lagtinget och vid omval till en kommuns fullmäktige eller ett kommunalt fyllnadsval har dock ingen motsvarighet i den gällande lagen. Det kan anses rimligt att inte fördela kostnaderna för ett val som avser endast en beslutande församling.
Enligt förslaget ska landskapsregeringen stå för kostnaderna för förtidsröstningen via internet.
118 § Ansvar i myndighetsverksamhet. Paragrafen föreslås bli intagen i lagen i förtydligande syfte.
119 § Straffbestämmelser. I 14 kap. 1–4 § strafflagen (FFS 39/1889) finns bestämmelser om valbrott, röstköp, röstningsfusk och förvanskande av valresultat. Med hänvisning till att lagstiftningsbehörigheten när det gäller lagtingsval samt kommunala val och rådgivande folkomröstningar hör till landskapet, föreslås att de aktuella straffbestämmelserna görs tillämpliga på Åland genom landskapslagstiftning. Till den del det gäller lagtingsval och kommunalval tas bestämmelserna in i vallagen, medan de genom en hänvisning i den föreslagna 18 § landskapslagen om förfarande vid rådgivande kommunala folkomröstningar görs tillämpliga vid kommunala folkomröstningar (se vidare lagförslag 3 nedan).
Som tidigare nämndes i avsnitt 4 och 6.5 i den allmänna motiveringen innebär införandet av röstning via internet risker för nya typer av brott i samband med val. Flera it-relaterade brott är straffbelagda enligt strafflagens 34 och 38 kap. Hit hör till exempel orsakande av fara för informationsbehandling, kränkning av kommunikationshemlighet, systemstörning och dataintrång. För att säkerställa att det finns heltäckande straffbestämmelser för brott mot den här föreslagna lagen, föreslås att de relevanta bestämmelserna i strafflagen ska tillämpas på Åland.
120 § Flyttning av särskilda dagar i vissa fall. Paragrafen motsvarar 87 § i den gällande lagen och innebär ingen ändring av de nu gällande bestämmelserna.
121 § Formulär och anvisningar. I den gällande lagen finns landskapsregeringens skyldigheter att fastställa formulär, utfärda anvisningar samt tillhandahålla nödvändig utrustning utspridda i många olika paragrafer. Här föreslås att de sammanfattas i en paragraf, avsikten är dock inte någon ändring i sak av de gällande bestämmelserna.
122 § Ikraftträdande. Enligt förslaget lämnas datum för lagens ikraftträdande öppet. Det är viktigt att lagen kan träda i kraft så snart som möjligt för att den ska kunna tillämpas vid nästa ordinarie val i oktober 2019. I praktiken innebär det att lagen bör vara i kraft minst fyra månader före valdagen, eftersom det är då landskapsregeringen kan fatta beslut om att förtidsröstning via internet inte ska genomföras.
Enligt förslaget ska det inte vara nödvändigt att tillsätta valmyndigheter på nytt när den nya lagen träder i kraft, om de har tillsatts med stöd av den nu gällande lagen. Kommunerna kommer till exempel att ha utsett kommunala centralnämnder i januari 2019, vilka efter att den föreslagna lagen har trätt i kraft betraktas som kommunala centralvalnämnder och kvarstår i sina uppdrag till dess att mandatperioden tar slut.
2. Ändring av kommunallagen för landskapet Åland
26 § Val. Paragrafen föreslås bli anpassad till att landskapslagen om lagtingsval och kommunalval ersätts av den föreslagna vallagen.
30a § Rösträtt i kommunal folkomröstning. Paragrafens nu gällande lydelse härrör från tiden innan rösträttsregistret infördes i vallagstiftningen som det dokument som dokumenterar rösträtten. Då bestämdes rösträtten i val enligt situationen vid årets början, det vill säga långt innan valen förrättades. Bestämmelsen har samma lydelse som motsvarande bestämmelse i rikets då gällande kommunallag (FFS 365/1995). Sedan dess har bestämmelsen omformulerats i riket.
När landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar godkändes hade de nya bestämmelserna om rösträttsregistret redan införts såväl i de statliga som de åländska valen. Förfarandet med ett rösträttsregister, som baserar sig på en dagligen uppdaterad folkbokföring, ger möjlighet att ha mera aktuella uppgifter om rösträtt. Det finns ett mervärde i att så många som möjligt kan delta i såväl val som i folkomröstningar, det vill säga att tiden mellan den avgörande tidpunkten för rösträtt och själva val- eller röstningsdagen är så kort som möjligt.
Befolkningsregistercentralen behöver ha kännedom om att uppgifter för ett rösträttsregister inför en kommunal folkomröstning behövs innan den avgörande tidpunkten för uppgifterna inträffar. Kommunen ska meddela befolkningsregistercentralen i vilken form uppgifterna önskas minst 55 dagar före röstningsdagen, vilket ger befolkningsregistercentralen en respit för förberedelser om uppgifterna ska motsvara situationen 51 dagar före röstningsdagen.
35 § Initiativ till folkomröstning. När rikets nu gällande kommunallag (FFS 2015/410) trädde i kraft sänktes åldersgränsen för medverkan i ett initiativ till att en rådgivande folkomröstning ska anordnas till 15 år. Landskapsregeringen föreslår att samma ändring införs den åländska lagstiftningen.
Med hänvisning till att de åländska kommunerna i genomsnitt är betydligt mindre än kommunerna i riket är det befogat att ha en något högre tröskel för initiativ. Enligt rikets kommunallag krävs att fyra procent av de 15 år fyllda kommuninvånarna tar initiativ till en folkomröstning, vilket skulle betyda ett väldigt litet antal personer i de relativt små åländska kommunerna. Därför föreslås igen ändring till den delen.
37 § Val av ledamöter. Hänvisningen i paragrafen till landskapslagen om lagtingsval och kommunalval ändras till en hänvisning till den föreslagna vallagen.
39 § Ersättare. Hänvisningarna i paragrafen till bestämmelser i landskapslagen om lagtingsval och kommunalval ändras till hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den föreslagna vallagen.
3. Ändring av LL om förfarande vid rådgivande kommunala folkomröstningar
2 § Tidpunkt och plats för folkomröstning. Enligt förslaget ska en rådgivande kommunal folkomröstning inte kunna hållas samtidigt som det hålls val. Formuleringen avser inte bara lagtingsval och kommunalval utan även presidentval, riksdagsval och val till Europaparlamentet. Vid de åländska lagtings- och kommunalvalen ska väljarna och valnämnderna redan hantera två valsedlar samtidigt. Om ytterligare en röstsedel tillkommer kan det öka riskerna för bristande ordning i vallokalerna med flera ogiltiga röster som trolig följd.
Erfarenheterna från de rådgivande folkomröstningar som hölls i sex åländska kommuner samtidigt som presidentvalet i januari 2018 ger också vid handen att särskilt de kommunala centralvalnämnderna utsätts för stora utmaningar då de samtidigt ska administrera lagligt bindande val och frivilliga folkomröstningar.
Motsvarande bestämmelser finns i rikslagstiftningen om rådgivande folkomröstningar.
4 § Initiativ till folkomröstning. Med hänvisning till vad som anges i avsnitt 7.2 i den allmänna motiveringen föreslås att initiativ till en rådgivande kommunal folkomröstning ska kunna undertecknas elektroniskt. Insamlingen av underskrifter på elektronisk väg ska ske med hjälp av ett system som säkerställer initiativtagarnas identitet på ett säkert sätt, exempelvis genom att uppfylla kravet på stark autentisering enligt lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (FFS 617/2009). De verktyg som staten tillhandahåller för att samla underskrifter för initiativ ska kunna användas också av kommuninvånare på Åland. Detta kräver att åländska kommuner ansluter sig till tjänsterna.
Enligt förslaget till ändring av kommunallagen för landskapet Åland sänks åldersgränsen för medverkan i ett initiativ till en folkomröstning till 15 år, vilket beaktas i paragrafens 1 mom.
5 § Röstningsmyndigheter. Enligt förslaget ändras benämningen ”valmyndighet” till ”röstningsmyndighet”. Samtidigt föreslås att kommunstyrelsen i stället för fullmäktige ska tillsätta röstningsnämnder. Ändringen motsvarar den ändring som föreslås beträffande valnämnderna i den föreslagna vallagen.
6 § Kommunala centralvalnämndens sammanträden. Enligt förslaget ändras bestämmelserna om centralvalnämndens sammanträden. Sammanträdet den 20 dagen före omröstningsdagen är inte nödvändigt om centralvalnämnden redan tidigare har ställt i ordning all materiel som behövs för brevröstningen. Sammanträdet onsdagen före röstningsdagen flyttas till fredag, då brevrösterna senast ska vara inkomna. Då ska de som förtidsröstat också noteras i röstlängden inför röstningsdagen.
8 § Rösträttsregister. Hänvisningarna i paragrafen till bestämmelser i den gällande landskapslagen om lagtingsval och kommunalval föreslås bli ändrade så att de avser motsvarande bestämmelser i den föreslagna vallagen.
10 § Brevröstning. Enligt förslaget görs en språklig korrigering i syfte att förtydliga att varje valkuvert ska innehålla endast en röstsedel. Om det finns flera röstsedlar, det vill säga flera frågor som är föremål för folkomröstning, ska varje röstsedel som används inneslutas i ett skilt valkuvert.
11 § Räkning av brevröster. Den föreslagna ändringen harmonierar med motsvarande bestämmelser vid val i den föreslagna vallagen.
11a § Förtidsröstning via internet. Med hänvisning till resonemanget i avsnitt 7.2 i den allmänna motiveringen föreslås att kommunen om den så önskar ska kunna anordna förtidsröstningen vid en rådgivande folkomröstning genom att använda röstning via internet i stället för per brev. I så fall ska kommunen använda ett röstningssystem som utformats för ändamålet och som kommunen kan få tillgång till. Kommunen fattar själv närmare beslut om hur röstning via internet ska genomföras. Det system som används ska uppfylla högt ställda krav på säkerhet, framför allt när det gäller röstningshemligheten och röstarnas integritet.
12 § Röstsedels ogiltighet. Både enligt den gällande och den föreslagna vallagen behöver en valsedel i ett öppet valkuvert inte ogiltigförklaras. I stället ska den kommunala centralvalnämnden med bevarande av valhemligheten tillsluta kuvertet. Samma regel föreslås gälla vid rådgivande kommunala folkomröstningar.
16 § Tryckning av röstsedlar och brevröstningshandlingar. Enligt förslaget upphävs bestämmelserna om förseglingstillbehör. Kommunen kan själv avgöra om det är nödvändigt att försegla dokument eller röstsedlarna efter en rådgivande folkomröstning, och kan då använda den utrustning som den anser att behövs.
17 § Kostnader för folkomröstning. Med anledning av den föreslagna ändringen av 16 § utesluts hänvisningen till bestämmelsen om förseglingstillbehör.
18 § Övriga bestämmelser. Paragrafen föreslås bli anpassad till att landskapslagen om lagtingsval och kommunalval ersätts med den föreslagna vallagen för Åland.
19 § Närmare föreskrifter. Med hänvisning till resonemanget avsnitt 7.2 i den allmänna motiveringen föreslås att förordningsfullmakten för landskapsregeringen utgår. En rådgivande folkomröstning är en kommunal angelägenhet som det inte finns skäl för landskapsregeringen att reglera. Kommunen kan själv vid behov utfärda anvisningar och föreskrifter.
4. Ändring av 2 § LL om valfinansiering
2 § Redovisningsskyldiga. Hänvisningen i paragrafen till landskapslagen om lagtingsval och kommunalval ändras till en hänvisning till den föreslagna vallagen. Samtidigt rättas en felaktig hänvisning till landskapsregeringens revisionsbyrå.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens tillämpningsområde
I denna lag finns bestämmelser om val till lagtinget och till kommunernas fullmäktige.
Grundläggande bestämmelser om val och valbarhet finns i självstyrelselagen, lagtingsordningen (2011:97) för Åland, kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland (kommunallagen) samt landskapslagen (1997:63) om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som inte har åländsk hembygdsrätt.
2 §
Rösträtt
Bestämmelser om rösträtt i lagtingsval finns i självstyrelselagen och lagtingsordningen för Åland.
Bestämmelser om rösträtt i kommunalval finns i grundlagen, självstyrelselagen, kommunallagen och landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som inte har åländsk hembygdsrätt.
Rösträtten får inte utövas genom ombud.
3 §
Tidpunkten för val
Ordinarie lagtingsval och ordinarie kommunalval förrättas det år då det har gått fyra år sedan senaste ordinarie val. Det år ordinarie val förrättas kallas valår.
Den tredje söndagen i oktober är valdag. Ordinarie lagtingsval och ordinarie kommunalval förrättas samtidigt.
Om nyval efter upplösning av lagtinget har förrättats före valdagen under ett valår, förrättas ordinarie lagtingsval följande gång på valdagen det fjärde året efter nyvalet.
Bestämmelser om omval med anledning av överklagande, nyval efter upplösning av lagtinget och kommunalt fyllnadsval finns i 14 kap.
Valkretsar och röstningsområden
Vid lagtingsval är Åland en valkrets. Vid kommunalval är kommunen en valkrets. En kommun kan vid behov delas in i flera röstningsområden.
Fullmäktige fattar beslut om indelning av kommunen i röstningsområden. Om det sker en ändring i kommunindelningen efter det att en indelning i röstningsområden har gjorts, ska fullmäktige vid behov justera indelningen i röstningsområden. Fullmäktige bestämmer också till vilket röstningsområde en person ska hänföras som i befolkningsdatasystemet inte har antecknats vid någon fastighet.
Bestämmelser om skydd av valhemligheten i små röstningsområden finns i 94 §.
Ett beslut om röstningsområden som fattas och meddelas till landskapsregeringen och till magistratsenheten vid Statens ämbetsverk på Åland senast i april träder i kraft den 15 oktober samma år. Om beslutet fattas eller meddelas efter april träder det i kraft den 15 oktober följande år.
Ett beslut om röstningsområden ska trots att besvär anförs hos Ålands förvaltningsdomstol iakttas tills besvären har avgjorts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Ett beslut som Ålands förvaltningsdomstol har fattat med anledning av besvär får inte överklagas genom besvär.
5 §
Valförrättning
Val förrättas genom att det anordnas förtidsröstning och röstning på valdagen. Landskapsregeringen och kommunerna anordnar gemensamt förtidsröstning och kommunerna anordnar röstning på valdagen.
Förtidsröstningsställen och vallokaler
Förtidsröstning anordnas på förtidsröstningsställen som antingen är allmänna förtidsröstningsställen eller inrättningar.
Kommunstyrelsen fattar beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen. I varje kommun ska finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe, om inte kommunstyrelsen efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner beslutar att det inte finns något behov av det.
Inrättningar är sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som lämnar vård dygnet runt samt straffanstalter. Kommunstyrelsen kan därutöver bestämma att andra verksamhetsenheter inom socialvården ska vara förtidsröstningsställen.
Förutom på förtidsröstningsställen kan förtidsröstning ske per brev eller via internet på de sätt som anges i denna lag.
Röstning på valdagen anordnas i vallokaler.
Kommunstyrelsen ska fatta beslut om en vallokal i varje röstningsområde. Om det finns särskilda skäl kan vallokalen ligga utanför röstningsområdet.
Kommunen ska meddela sina beslut om förtidsröstningsställen och om vallokaler till landskapsregeringen och till magistratsenheten vid Statens ämbetsverk på Åland. De allmänna förtidsröstningsställen och vallokaler som har meddelats är röstningsställen vid valet även om ett yrkande på rättelse av kommunstyrelsens beslut enligt denna paragraf inte har behandlats, och även om sådana kommunalbesvär som har anförts hos Ålands förvaltningsdomstol och genom vilka ändring söks i beslut med anledning av rättelseyrkande inte har avgjorts. Rättelseyrkande hos kommunstyrelsen och kommunalbesvär över kommunstyrelsens beslut ska handläggas i brådskande ordning. I Ålands förvaltningsdomstols beslut i ett besvärsärende får ändring inte sökas genom besvär.
2 kap.
Valmyndigheter
7 §
Valmyndigheter
Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret för valens genomförande. Övriga valmyndigheter är centralnämnden för lagtingsval, de kommunala centralvalnämnderna, valnämnderna, valbestyrelserna och valförrättarna.
Valmyndigheterna ska sköta sitt uppdrag opartiskt.
Med begreppet centralnämnder avses i denna lag både centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna.
8 §
Centralnämnden för lagtingsval
Landskapsregeringen ska i god tid före ett val tillsätta en centralnämnd för lagtingsval bestående av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter samt fyra ersättare. Minst en av ledamöterna ska ha avlagt juridisk slutexamen vid universitet eller därmed jämförbar högskola samt ha erfarenhet av domaruppgifter eller förtrogenhet med de rättsområden som berör rösträtt.
Centralnämnden för lagtingsval är beslutsför då fem medlemmar är närvarande.
Landskapsregeringens registratorskontor fungerar som centralnämndens kansli. Landskapsregeringen ska tillhandahålla en sekreterare för centralnämnden för lagtingsval. Centralnämnden kan vid behov anställa personal för att biträda vid rösträkningen.
9 §
Kommunal centralvalnämnd
Fullmäktige i kommunen ska i januari valåret tillsätta en kommunal centralvalnämnd bestående av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter. Fullmäktige utser samtidigt fem ersättare som uppställs i den ordning de avses träda in i stället för de ordinarie ledamöterna.
Den kommunala centralvalnämnden är beslutsför då fem medlemmar är närvarande. Kommunallagens bestämmelser om deltagande i sammanträde på distans tillämpas inte när det gäller sammanträden där valsedlar hanteras.
Kommunkansliet fungerar som centralvalnämndens kansli. Kommunen ska tillhandahålla en sekreterare för den kommunala centralvalnämnden. Centralvalnämnden kan vid behov anställa personal för att biträda vid rösträkningen.
10 §
Valnämnd och valbestyrelse
Kommunstyrelsen ska i god tid före ett val tillsätta en valnämnd för varje röstningsområde och en valbestyrelse för inrättningar där förtidsröstning ska ordnas. Om kommunen inte är indelad i röstningsområden behöver ingen valnämnd tillsättas, den kommunala centralvalnämnden fungerar i så fall även som valnämnd. Vid behov kan flera valbestyrelser tillsättas.
En valnämnd består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter. Kommunstyrelsen utser också minst tre ersättare som uppställs i den ordning de avses träda in i stället för de ordinarie ledamöterna.
En valbestyrelse består av en ordförande, en vice ordförande och en annan ledamot. Kommunstyrelsen utser också minst tre ersättare som uppställs i den ordning de avses träda in i stället för de ordinarie ledamöterna.
Valnämndernas och valbestyrelsernas medlemmar samt respektive ordförandes kontaktuppgifter ska meddelas till landskapsregeringen och till den kommunala centralvalnämnden.
Valnämnden respektive valbestyrelsen är beslutsför då tre ledamöter är närvarande.
11 §
Valförrättare
Den kommunala centralvalnämnden ska utse minst två valförrättare för varje allmänt förtidsröstningsställe i kommunen.
12 §
Mandatperioden för valmyndigheter och deras medlemmar
Mandatperioden för centralnämnden för lagtingsval, en kommunal centralvalnämnd, en valnämnd och en valbestyrelse varar till dess en ny nämnd eller bestyrelse har tillsatts.
Om en medlem eller ersättare i en nämnd eller en bestyrelse avlider, avgår eller utses till kandidat i ett val som hålls under mandatperioden ska en ny medlem eller ersättare utses. Kommunstyrelsen kan vid behov utse en tillfällig ersättare om en ersättare i den kommunala centralvalnämnden avlider, är jävig eller har förhinder.
13 §
Centralnämndernas sammanträden
Inför ett val sammanträder centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna på kallelse av ordföranden första gången senast den måndag som infaller den 48 dagen före valdagen. Därefter sammanträder centralnämnderna den 33, 30 och 27 dagen före valdagen, på valdagen, dagen efter valet samt senast den fjärde dagen efter valet. De kommunala centralvalnämnderna sammanträder dessutom fredagen före valdagen. Centralnämnderna kan även sammanträda vid andra tillfällen.
14 §
Rätt att närvara vid valmyndigheternas sammanträden
Varje valmyndighet beslutar om rätten att närvara och yttra sig vid dess sammanträden för andra personer än dem som på grund av sina uppgifter enligt denna lag har rätt att delta i sammanträdena. Bestämmelserna i den i kommunallagen avsedda förvaltningsstadgan om rätt för andra än ledamöterna i ett organ att närvara och yttra sig vid ett organs sammanträden tillämpas inte.
En valobservatör som utsetts av landskapsregeringen, en behörig riksmyndighet eller av ett behörigt internationellt organ har rätt att närvara då de valmyndigheter som avses i denna lag utför sina uppgifter.
15 §
Jävsbestämmelser
Den som är kandidat i lagtings- eller kommunalvalet får inte vara medlem eller ersättare i centralnämnden för lagtingsval eller i en kommunal centralvalnämnd. Bestämmelser om jäv för medlemmar och ersättare i centralnämnden för lagtingsval och i kommunala centralvalnämnder finns i 24 och 25 §§ i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland (förvaltningslagen).
Den som är kandidat i lagtings- eller kommunalvalet får inte vara medlem eller ersättare i en valnämnd eller valbestyrelse och inte heller vara valförrättare. En kandidats make eller maka, barn, syskon eller föräldrar får inte vara medlem eller ersättare i en valbestyrelse eller vara valförrättare. Med make eller maka avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap. Förvaltningslagens bestämmelser om jäv tillämpas inte på valnämndens eller valbestyrelsens medlemmar, deras ersättare eller på valförrättare.
Om en medlem eller ersättare i en nämnd eller en bestyrelse på grund av jäv är förhindrad att delta i ett visst beslut, får ärendet handläggas även om antalet deltagande i sammanträdet på grund av hindret inte uppgår till föreskrivet antal.
3 kap.
Rösträttsregister och vallängder
16 §
Valregistermyndighet
Landskapsregeringen är valregistermyndighet enligt denna lag, om inte funktionen helt eller delvis har överförts på en riksmyndighet genom överenskommelseförordning.
17 §
Rösträttsregister
Valregistermyndigheten ska senast den måndag som infaller den 41 dagen före valdagen upprätta ett rösträttsregister. I registret införs de som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret är röstberättigade i de kommande valen.
Uppgifterna tas in i rösträttsregistret sådana de är i befolkningsdatasystemet och hembygdsrättsregistret den 1 september klockan 24. För varje röstberättigad antecknas
1) personbeteckning,
2) fullständigt namn,
3) adress,
4) hemkommun enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994),
5) åländsk hembygdsrätt,
6) röstningsområde,
7) vallokal på valdagen och adressen till vallokalen,
8) datum för införande i rösträttsregistret,
9) om personen har rösträtt i lagtingsvalet eller i kommunalvalet eller i båda valen och
10) om en spärrmarkering har gjorts med stöd av 36 § lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (FFS 661/2009).
Hemkommun, åländsk hembygdsrätt och i vilket val en person har rösträtt anges på ett av följande sätt:
1) om personen har åländsk hembygdsrätt och har sin hemkommun på Åland anges att han eller hon har rösträtt i båda valen,
2) om personen har åländsk hembygdsrätt men inte har sin hemkommun på Åland anges att han eller hon har rösträtt i lagtingsvalet; i det fallet antecknas i stället den senaste hemkommunen på Åland eller den senaste folkbokföringskommunen enligt lagen om hemkommun och det röstningsområde personen senast tillhört, eller
3) om personen saknar åländsk hembygdsrätt men har sin hemkommun på Åland och har rösträtt i kommunalvalet enligt landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt antecknas personens hemkommun, från vilken tidpunkt han eller hon utan avbrott har haft en kommun på Åland som sin hemkommun och personens medborgarskap, om han eller hon inte är finsk medborgare.
18 §
Tilläggsanteckningar i rösträttsregistret
Efter att rösträttsregistret har upprättats antecknar valregistermyndigheten följande uppgifter i registret vid en röstberättigad person:
1) om personen har avlidit eller dödförklarats efter att rösträttsregistret upprättades antecknas dödsfallet,
2) om personen har framställt ett rättelseyrkande och det är anhängigt antecknas det; om yrkandet är avgjort antecknas hur det har avgjorts,
3) om personen saknar rösträtt enligt en korrigering av en oriktig anteckning som centralnämnden för lagtingsval har gjort antecknas detta,
4) om den röstberättigade har röstat under förtidsröstningstiden antecknas det med omnämnande av om han eller hon röstat i lagtingsvalet eller i kommunalvalet eller i båda valen, och
5) om en sådan spärrmarkering som avses i 17 § 2 mom. 10 punkten har gjorts i befolkningsdatasystemet efter att rösträttsregistret upprättades antecknas detta.
En anteckning om förtidsröstning kan också göras i rösträttsregistret enligt bestämmelserna i 29 §.
19 §
Röstkort
Valregistermyndigheten ska upprätta ett röstkort för var och en som har införts i rösträttsregistret. Röstkortet ska innehålla följande uppgifter:
1) den röstberättigades fullständiga namn, hemkommun, röstningsområde och vallokal på valdagen samt adressen till vallokalen, dock så att hemkommunen ersätts med folkbokföringskommun eller den senaste hemkommunen på Åland om personen inte har sin hemkommun på Åland,
2) den röstberättigades adress som den är införd i befolkningsdatasystemet den 1 september klockan 24,
3) vilket eller vilka val den röstberättigade har rösträtt i,
4) valdagen och förtidsröstningstiden,
5) kontaktuppgifter till valregistermyndigheten, centralnämnden för lagtingsval och den kommunala centralvalnämnden,
6) de register eller datasystem som röstkortets uppgifter grundar sig på, och
7) anvisningar om kortets användning och om förfarandet vid röstning.
Röstkortet ska kunna användas som följebrev vid förtidsröstningen. Röstkortet kan dessutom innehålla uppgifter i optiskt läsbar form i den utsträckning som behövs, samt information om valen.
Valregistermyndigheten ska skicka ut röstkorten till de röstberättigade som har en känd adress senast den torsdag som infaller den 31 dagen före valdagen.
20 §
Information om rösträtt och rätt att kandidera
Landskapsregeringen ska i god tid före ett val informera personer som har rösträtt i kommunalvalet, men som inte har åländsk hembygdsrätt, om de bestämmelser som gäller för utövande av rösträtten och rätten att kandidera.
21 §
Granskning av uppgifter
Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag för personbeteckningarna, finns tillgängliga för granskning hos eller lämnas ut avgiftsfritt per telefon från valregistermyndigheten under tjänstetid från och med den torsdag som infaller den 38 dagen före valdagen. Landskapsregeringen kan bestämma att uppgifterna ska finnas tillgängliga för granskning också på andra ställen under samma tid.
Valregistermyndigheten kan ge utdrag ur rösträttsregistret. Personbeteckning anges enbart i utdrag som ges till den som utdraget gäller eller till en valmyndighet enligt denna lag, om utdraget ges till någon annan ska personbeteckningen utelämnas. Utdraget ges avgiftsfritt till den som utdraget gäller och till valmyndigheten.
Landskapsregeringen ska informera om hur man får uppgifter ur rösträttsregistret och om hur man gör ett rättelseyrkande. Av informationen ska också framgå att rättelseyrkanden behandlas av centralnämnden för lagtingsval.
I de fall där utlämnandet av personuppgifter är begränsat med en spärrmarkering enligt 4 kap. 36 § lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster, är endast uppgifterna om fullständigt namn och datum för införande i rösträttsregistret tillgängliga för granskning.
22 §
Rättelseyrkande
Den som anser att han eller hon felaktigt har utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning i rösträttsregistret om honom eller henne är oriktig, kan lämna in ett skriftligt rättelseyrkande. Rättelseyrkandet ska vara inlämnat till valregistermyndigheten senast den måndag som infaller den 20 dagen före valdagen före klockan 16.
Ett rättelseyrkande får också lämnas in på grund av omständigheter som påverkar rösträtten och som har inträffat efter att rösträttsregistret upprättades.
Om en röstberättigad persons flyttningsanmälan enligt lagen om hemkommun inkommer till den lokala registermyndigheten efter den 1 september har den röstberättigade inte på grundval av denna flyttningsanmälan rätt att yrka på rättelse av uppgifter om personens adress, hemkommun, röstningsområde eller vallokal.
Landskapsregeringen ska utarbeta en blankett som kan användas för framställande av rättelseyrkande, samt se till att sådana blanketter finns på kommunkanslierna och på de ställen där uppgifterna i rösträttsregistret finns tillgängliga.
Kommunen ska på begäran bistå den som vill yrka på rättelse genom att utan dröjsmål vidarebefordra ett rättelseyrkande till valregistermyndigheten.
Valregistermyndigheten ska utan dröjsmål vidarebefordra rättelseyrkandet tillsammans med den utredning som behövs i ärendet till centralnämnden för lagtingsval för avgörande. Om ett rättelseyrkande har lämnats in direkt till centralnämnden för lagtingsval ska nämnden göra de utredningar som behövs.
23 §
Avgörande av rättelseyrkande
Centralnämnden för lagtingsval ska avgöra rättelseyrkandena senast den torsdag som infaller den 17 dagen före valdagen.
Ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande ska delges den som framställt yrkandet genom bevislig delgivning. Om beslutet innebär att personen i fråga införs i rösträttsregistret, ska centralnämnden för lagtingsval samtidigt skicka ett röstkort till honom eller henne.
Om mottagarens adress inte är känd ska beslutet publiceras på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla fram till valdagen. Personbeteckningen får inte framgå i anslaget. Om beslutet gäller att personen saknar rösträtt ska grunden för yrkandet och för beslutet inte anges i anslaget.
24 §
Självrättelse av rösträttsregistret
Om centralnämnden för lagtingsval anser att någon utan laglig grund har utelämnats ur rösträttsregistret eller tagits in i det eller att en anteckning i rösträttsregistret är oriktig, har centralnämnden rätt att på eget initiativ fatta beslut om korrigering av registret genom att personen fogas till rösträttsregistret, anteckna att personen saknar rösträtt eller rätta den oriktiga anteckningen.
Ett beslut om anteckning i rösträttsregistret om att någon saknar rösträtt ska vara skriftligt och delges personen i fråga genom bevislig delgivning. Om personen i fråga har dött eller dödförklarats efter att rösträttsregistret upprättades behöver inget skriftligt beslut fattas.
När någon fogas till rösträttsregistret ska ett röstkort utan dröjsmål sändas till honom eller henne.
Vid rättelse av en oriktig anteckning som gäller en person som är införd i rösträttsregistret ska han eller hon utan dröjsmål underrättas om rättelsen, om detta inte är uppenbart onödigt.
Delegering av beslut
Centralnämnden för lagtingsval kan delegera behandlingen och avgörandet av rättelseyrkanden och de korrigeringar som centralnämnden har rätt att göra av rösträttsregistret till en ledamot av nämnden eller till en person som nämnden har anställt för detta ändamål.
I centralnämndens beslut om delegering av beslutanderätten får ändring inte sökas särskilt.
26 §
Ändring i rösträttsregistret
Centralnämnden för lagtingsval ska utan dröjsmål meddela valregistermyndigheten om ändringar i rösträttsregistret som föranleds av centralnämndens avgörande. Valregistermyndigheten ska införa ändringarna i rösträttsregistret senast den fredag som infaller den 16 dagen före valdagen klockan 12.
27 §
Överklagande
Beslut av centralnämnden för lagtingsval genom vilket ett rättelseyrkande har förkastats eller lämnats utan prövning och centralnämndens beslut enligt 22 § 2 mom. får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvär ska anföras senast den sjunde dagen efter den dag då personen i fråga har delgetts beslutet eller den dag då beslutet publicerades på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla. En besvärsskrift som riktas till förvaltningsdomstolen kan skickas till valregistermyndigheten eller centralnämnden för lagtingsval för vidarebefordran till förvaltningsdomstolen. På anförande av besvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996).
Ålands förvaltningsdomstol ska utan dröjsmål underrätta den ändringssökande och centralnämnden för lagtingsval om sitt beslut. Om beslutet innebär att någon ska införas i rösträttsregistret eller att uppgifterna om någon ska ändras, ska förvaltningsdomstolen även underrätta valregistermyndigheten om beslutet. Om förvaltningsdomstolen meddelar ett sådant beslut senare än fjärde dagen före valdagen klockan 19, ska domstolen dessutom utan dröjsmål sända beslutet till den kommunala centralvalnämnden, som ska foga beslutet till vallängden. Även om besvären har förkastats eller lämnats utan prövning ska förvaltningsdomstolen meddela valregistermyndigheten om detta.
Valregistermyndigheten ska genast göra de nödvändiga ändringarna i rösträttsregistret. Om besvären har förkastats eller lämnats utan prövning ska en anteckning om detta göras i registret.
Ålands förvaltningsdomstols beslut enligt denna paragraf får inte överklagas genom besvär.
28 §
Rösträttsregistrets laga kraft
Rösträttsregistret vinner laga kraft den 16 dagen före valdagen klockan 12.
Ett rösträttsregister som vunnit laga kraft ska följas oförändrat vid valet. Rösträttsregistret anses ha vunnit laga kraft även om besvär har anförts hos Ålands förvaltningsdomstol och domstolen inte har fattat beslut med anledning av besvären före den tidpunkt som nämns i 1 mom.
Om någon har antecknats sakna rösträtt och anteckningen är uppenbart oriktig kan valregistermyndigheten stryka anteckningen ur rösträttsregistret även efter att det vunnit laga kraft.
Den som på valdagen för valnämnden uppvisar ett sådant beslut av Ålands förvaltningsdomstol eller högsta förvaltningsdomstolen enligt vilket han eller hon är röstberättigad, ska tillåtas rösta. Beslutet eller en kopia av det ska överlämnas till valnämnden.
29 §
Anteckning om röstning i rösträttsregistret
Landskapsregeringen ska senast den 1 september konstatera om det under valåret finns teknisk beredskap att genomföra förtidsröstningen så att en anteckning om förtidsröstning görs direkt i rösträttsregistret.
Om rösträttsregistret är i bruk under förtidsröstningstiden ska en anteckning göras i registret om när, i vilket val och på vilket förtidsröstningsställe en väljare har röstat. Anteckningen kan göras av en valförrättare, en valbestyrelses ordförande, den kommunala centralvalnämnden och på den kommunala centralvalnämndens begäran av valregistermyndigheten. Om anteckningen visar sig vara oriktig kan den rättas endast av den kommunala centralvalnämnden eller på centralvalnämndens begäran av valregistermyndigheten.
Anteckningar som gäller röstning är inte offentliga förrän valförrättningen har avslutats.
30 §
Vallängder
Efter avslutad förtidsröstning ansvarar landskapsregeringen för att vallängder skrivs ut ur rösträttsregistret från och med den onsdag som infaller den fjärde dagen före valdagen klockan 19.
Vallängderna skrivs ut röstningsområdesvis. De innehåller rubriker med uppgift om kommun och röstningsområde. I vallängderna upptas samtliga i rösträttsregistret införda personer i alfabetisk ordning, om inte landskapsregeringen har bestämt att de ska upptas på något annat sätt. För varje person anges fullständigt namn, personbeteckning och de anteckningar som gjorts om honom eller henne i rösträttsregistret.
Landskapsregeringen ansvarar för att vallängderna skickas till de kommunala centralvalnämnderna i god tid före valdagen. Landskapsregeringen kan bestämma att uppgifterna i vallängderna skickas till centralvalnämnderna i maskinläsbar form.
Den kommunala centralvalnämnden ansvarar för att vallängderna står till valnämndernas förfogande innan valförrättningen börjar på valdagen.
Vallängderna är inte offentliga förrän valförrättningen har avslutats.
Om rösträttsregistret inte är i bruk under förtidsröstningstiden ska vallängderna med avvikelse från 1 mom. skrivas ut ur rösträttsregistret genast efter att registret vunnit laga kraft. Vallängderna ska sedan av landskapsregeringen utan dröjsmål sändas till de kommunala centralvalnämnderna.
31 §
Avslutande av rösträttsregistret
Efter att valresultatet har vunnit laga kraft ska de arkivutskrifter som landskapsregeringen bestämmer matas ut ur rösträttsregistret. Därefter ska valregistermyndigheten se till att alla uppgifter utplånas ur registret.
4 kap.
Att ställa upp kandidater
32 §
Rätt att ställa upp kandidater i lagtingsval
I lagtingsval får kandidater ställas upp av en etablerad politisk förening och av röstberättigade personer som har bildat en valmansförening särskilt för det ändamålet.
Med en etablerad politisk förening avses en registrerad förening, vars egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter i landskapet och har varit företrädd i det nuvarande eller det föregående lagtinget.
En etablerad politisk förening anses företrädd i lagtinget då någon kandidat blivit invald från en kandidatlista som ställts upp under en beteckning som innehåller föreningens namn.
33 §
Rätt att ställa upp kandidater i kommunalval
I kommunalval får kandidater ställas upp av en etablerad kommunal politisk förening och av en lokal förening som av en etablerad politisk förening har beviljats rätt att i dess namn ställa upp kandidater i kommunalvalet, samt av röstberättigade personer som har bildat en valmansförening särskilt för det ändamålet.
Med en etablerad kommunal politisk förening avses en registrerad förening vars egentliga syfte är att påverka politiska angelägenheter i kommunen och har varit företrädd i det nuvarande eller föregående kommunfullmäktige.
En etablerad kommunal politisk förening anses företrädd i kommunfullmäktige då någon kandidat blivit invald från en kandidatlista som ställts upp under en beteckning som innehåller föreningens namn.
34 §
Valombud
En förening som ställer upp kandidater i val ska utse ett valombud och en ersättare för valombudet. Valombudet och ersättaren utses antingen direkt av medlemmarna vid ett möte eller enligt föreningens stadgar. De rättigheter och skyldigheter som enligt denna lag gäller för valombudet gäller också för valombudets ersättare.
En medlem eller en ersättare i en centralnämnd får inte vara valombud.
Valombudet för en valmansförening ska vara medlem av föreningen och får inte vara kandidat i samma val.
Valombudet för en etablerad politisk förening, en etablerad kommunal politisk förening eller en lokal förening får vara kandidat i samma val.
35 §
Valmansförening
En valmansförening bildas genom upprättande av en stiftelseurkund där de kandidater som föreningen avser att ställa upp anges. Stiftelseurkunden ska vara daterad och undertecknad av alla medlemmar. Varje medlem ska försäkra att han eller hon är röstberättigad i valet i fråga. För varje medlem ska anges namn och titel, yrke eller syssla. I en stiftelseurkund som gäller lagtingsvalet anges också medlemmarnas hemkommun. I en stiftelseurkund som gäller kommunalvalet kan medlemmarnas adress, hemby eller annan i kommunen allmänt känd geografisk bestämning anges. Stiftelseurkunden kan innehålla ett bemyndigande för valombudet att ingå valförbund på valmansföreningens vägnar. Om ett sådant bemyndigande saknas kan föreningen inte ingå valförbund.
I en valmansförening som bildas för att ställa upp kandidater i lagtingsvalet ska antalet medlemmar vara minst tio gånger antalet kandidater på kandidatlistan. I en valmansförening som bildas för att ställa upp kandidater i ett kommunalval ska antalet medlemmar vara minst tre gånger antalet kandidater på kandidatlistan. En kandidat får inte vara medlem i sin valmansförening.
En person får inte vara medlem i fler än en valmansförening för samma val. Om någon har anslutit sig till två eller flera valmansföreningar för samma val, ska hans eller hennes underskrift anses ogiltig och den mottagande centralnämnden ska avlägsna den från samtliga stiftelseurkunder i valet.
36 §
Beslut om att ställa upp kandidater
En etablerad politisk förenings och en etablerad kommunal politisk förenings beslut om att ställa upp kandidater till lagtinget eller fullmäktige, samt beslut om att lämna in kandidatanmälan, ska fattas vid ett föreningsmöte eller på det sätt föreningens stadgar anger att medlemmarnas beslutanderätt ska utövas. Besluten kan även fattas av föreningens styrelse om föreningsmötet har gett en sådan fullmakt.
En lokal förenings beslut om att ställa upp kandidater i kommunalvalet i en etablerad politisk förenings namn ska fattas på ett möte.
En förening som avses i denna paragraf kan bestämma att valombudet inte får ingå överenskommelse om valförbund. Om ett sådant beslut inte fattas, har valombudet rätt att på föreningens vägnar ingå en sådan överenskommelse.
Valförbund
Ett valombud som har den rätten kan på föreningens vägnar samverka i ett val med en eller flera andra föreningar genom att ingå en överenskommelse om bildande av valförbund.
Etablerade politiska föreningar och etablerade kommunala politiska föreningar har rätt att ställa upp sina kandidater på flera listor. Listorna bildar ett valförbund utan att någon särskild överenskommelse behöver göras.
En överenskommelse om valförbund ska undertecknas av valombuden för de föreningar som ingår i förbundet. Överenskommelsen ska innehålla fullmakter för en av undertecknarna att vara valförbundets valombud och för en att vara valombudets ersättare.
38 §
Antal kandidater som får ställas upp
En valmansförening, en etablerad politisk förening, en etablerad kommunal politisk förening, en lokal förening eller ett valförbund har rätt att ställa upp ett antal kandidater som är högst två gånger så stort som antalet representanter som ska utses i valet.
39 §
Kandidatlista
En kandidatlista ska tydligt uppta kandidaternas namn, samt uppgift om deras titel, yrke eller syssla, angiven med högst två uttryck. Vid sidan av eller i stället för en kandidats förnamn får användas ett allmänt känt tilltalsnamn eller förkortat förnamn. I en lista som gäller lagtingsval anges kandidaternas hemkommun. I en lista som gäller kommunalval kan kandidaternas adress, hemby eller annan i kommunen allmänt känd geografisk bestämning anges.
En kandidatlista får inte uppta andra än i denna paragraf nämnda uppgifter såvida de inte är nödvändiga för att klarlägga kandidaternas identitet.
Kandidaterna ska ställas upp i den ordning som de avses ha i sammanställningen av kandidatlistor.
Till kandidatlistan ska fogas de föreslagna kandidaternas skriftliga medgivanden att ställa upp som kandidat, uppgifter om deras personbeteckningar samt deras försäkran att de inte samtyckt till att bli uppställda som kandidater på någon annan kandidatlista i samma val. Kandidaternas namn ska i medgivandet ha samma form som i kandidatlistan.
40 §
Beteckningar för kandidatlistor och valförbund
En enskild kandidatlista eller ett valförbund ska ha en beteckning i sammanställningen av kandidatlistor.
En kandidatlista som ställts upp av en etablerad politisk förening, en etablerad kommunal politisk förening eller en lokal förening får den politiska föreningens namn som beteckning.
Ett valförbund som innehåller en etablerad politisk förening, en etablerad kommunal politisk förening eller en lokal förening ska ha en beteckning som innehåller namnet på varje politisk förening som ingår i valförbundet.
En valmansförenings kandidatanmälan eller en anmälan om överenskommelse om bildandet av ett valförbund kan innehålla ett förslag till beteckning. Den föreslagna beteckningen får inte vara missvisande eller olämplig. I beteckningen kan ingå ett namn som är infört i föreningsregistret om föreningen gett skriftligt tillstånd.
41 §
Kandidatanmälan och anmälan om valförbund
En kandidatanmälan och en anmälan om överenskommelse om valförbund ska lämnas in senast klockan 16 den måndag som infaller den 34 dagen före valdagen. Anmälan ska innehålla valombudets försäkran att kandidaterna är valbara och handlingarna ska vara undertecknade av valombudet. I handlingarna ska valombudets kontaktuppgifter uppges.
Handlingar som gäller lagtingsval ska lämnas in till centralnämnden för lagtingsval och handlingar som gäller kommunalval ska lämnas in till den kommunala centralvalnämnden i respektive kommun.
42 §
Handlingar som bifogas en kandidatanmälan
En etablerad politisk eller etablerad kommunal politisk förening ska till kandidatanmälan bifoga ett protokollsutdrag från det organ som fattade beslut i ärendet. Protokollsutdraget ska innehålla uppgifter om kandidatlistorna, valombudet och valombudets ersättare. Till anmälan ska bifogas ett utdrag ur föreningsregistret där föreningens registrerade namn och dess namntecknare framgår.
En lokal förening ska till kandidatanmälan bifoga ett protokollsutdrag från mötet där beslut fattades om att ställa upp kandidater. Protokollsutdraget ska innehålla uppgifter om valombudet och en fullmakt för ombudet att anmäla föreningens kandidatlista under den etablerade politiska föreningens namn. Till anmälan ska även bifogas den etablerade politiska föreningens meddelande om rätt för den lokala föreningen att ställa upp kandidater i kommunalvalet i den etablerade politiska föreningens namn. Den lokala föreningen ska uppge namn och kontaktuppgifter för föreningens valombud och valombudets ersättare samt bifoga fullmakterna för dem.
43 §
Förbud att överklaga en förenings beslut
Bestämmelserna i föreningslagen (FFS 503/1989) om ogiltighet och klander av en förenings beslut tillämpas inte på beslut som en förening fattar i ett ärende som avses i detta kapitel.
5 kap.
Behandling av kandidatanmälan
44 §
Beslut om inlämnande av handlingar
Vid det första sammanträdet enligt 13 § ska centralnämnderna fatta beslut om tidpunkt och plats för inlämnande av kandidatanmälan och anmälan om överenskommelse om valförbund.
Centralnämndens för lagtingsvalet beslut ska offentliggöras på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. Av tillkännagivandet ska även framgå datum och klockslag för valförrättningen samt information om förtidsröstningen och förtidsröstningstiden.
Den kommunala centralvalnämndens beslut ska offentliggöras på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga. Av tillkännagivandet ska även framgå antalet fullmäktige som ska väljas i kommunen.
45 §
Behandling av anmälningar
Vid det sammanträde som centralnämnderna håller den tisdag som infaller den 33 dagen före valdagen behandlas kandidatanmälningar och anmälningar om överenskommelse om valförbund och övriga handlingar som har lämnats in.
En anmälan som inte inkommit inom utsatt tid ska avvisas. Om en person som har ställts upp på en kandidatlista har avlidit eller inte är valbar ska centralnämnden stryka kandidatens namn från listan. Om någon skriftligen har samtyckt till att vara uppställd på flera kandidatlistor ska centralnämnden stryka kandidatens namn från samtliga listor. Kan en anmälan av någon annan orsak inte godkännas ska detta genast meddelas valombudet.
Anmälningar som har lämnats in inom utsatt tid, och mot vilka centralnämnden inte har någon anmärkning, ska godkännas.
Vid sammanträdet bestäms kandidatlistornas och valförbundens inbördes ordning genom lottdragning.
46 §
Rättelse och komplettering av handlingar
Om ett valombud har meddelats att en anmälan inte kan godkännas har valombudet rätt att senast den fredag som infaller den 30 dagen före valdagen klockan 16 komplettera anmälan, att rätta de inlämnade handlingarna samt att rätta uppgifter om en kandidat i kandidatlistan.
Om inte ett tillräckligt antal röstberättigade har undertecknat en valmansförenings stiftelseurkund, får en komplettering göras endast i det fall antalet har minskat till följd av att centralnämndens har strukit personer som har anslutit sig till två eller flera valmansföreningar för samma val.
47 §
Sammanställning av kandidatlistor
Vid det sammanträde som hålls den 30 dagen före valdagen avgör centralnämnderna de rättelser och kompletteringar som har gjorts med anledning av anmärkningar mot kandidatanmälningarna eller mot anmälningarna om överenskommelse om valförbund.
Vid sammanträdet gör centralnämnderna en preliminär sammanställning av kandidatlistorna, i vilken kandidaterna förses med löpande ordningsnummer i den ordning som anges i kandidatlistan och efter lottdragningen. Sammanställningen för lagtingsvalet börjar med nummer 2 och sammanställningen för kommunalvalet med nummer 502.
I sammanställningen sammanförs de kandidatlistor som hör till samma valförbund. Kandidatlistorna och valförbunden ska tydligt avskiljas från varandra så att det framgår vilka kandidatlistor som hör till respektive valförbund.
För de kandidatlistor som hör till samma valförbund och för kandidatlistor utanför valförbund anges den beteckning som föreslagits. Om en centralnämnd inte godkänner en sådan beteckning, eller om inget förslag till beteckning har meddelats, ska nämnden bestämma en bokstavsbeteckning. En sådan bokstavsbeteckning ska endast ange valförbundets eller kandidatlistans ordning i sammanställningen.
48 §
Fastställande och offentliggörande av sammanställningen
Vid det sammanträde som hålls den 27 dagen före valdagen ska centralnämnderna vid behov rätta den preliminära sammanställningen av kandidatlistorna. Om en kandidat har avlidit eller inte är valbar ska kandidatens namn strykas från kandidatlistan. Härefter fastställs sammanställningen av kandidatlistorna slutligt.
Sammanställningen av kandidatlistor för lagtingsvalet ska offentliggöras på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. Sammanställningarna för lagtingsvalet och för respektive kommun ska offentliggöras på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga.
49 §
Tryckning och distribution
Centralnämnderna ska låta trycka sammanställningen av kandidatlistor i tillräckligt antal. Sammanställningen för lagtingsvalet trycks på vitt papper och sammanställningen för kommunalvalet trycks på grönt papper. Sammanställningen av kandidatlistor för lagtingsvalet ska senast den 18 dagen före valdagen i tillräckligt antal skickas till de kommunala centralvalnämnderna för vidarebefordran till valnämnderna. Sammanställningen av kandidatlistor för kommunalvalet ska inom samma tid skickas till kommunstyrelsen och valnämnderna inom kommunen.
De kommunala centralvalnämnderna ska skicka sammanställningen av kandidatlistor för kommunalvalet till landskapsregeringen i det antal exemplar landskapsregeringen bestämmer. Landskapsregeringen ska skicka ett tillräckligt antal exemplar av varje sammanställning till de kommunala centralvalnämnderna för vidarebefordran till valbestyrelserna och valförrättarna.
50 §
Insynsrätt för valombud
Valombuden ska ha tillgång till den preliminära sammanställningen av kandidatlistorna. Centralnämnderna meddelar ombuden på vilket sätt listorna är tillgängliga.
Valombuden har rätt att vara närvarande vid det sammanträde då sammanställningen av kandidatlistor fastställs slutligt.
51 §
Förbud mot ändringssökande
I centralnämndernas beslut som avses i detta kapitel får ändring inte sökas särskilt.
6 kap.
Allmänna bestämmelser om valförrättning
52 §
Meddelande om valförrättningen
Centralnämnden för lagtingsval ska senast 20 dagar före valdagen meddela om förtidsröstningen på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. I meddelandet ska ingå information om förtidsröstningstiden, om alla allmänna förtidsröstningsställen samt om möjligheten att rösta per brev och via internet.
Centralnämnden för lagtingsval ska senast sju dagar före valdagen meddela om valförrättningen på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. I meddelandet ska ingå information kommunvis om samtliga röstningsområden och vallokaler.
Den kommunala centralvalnämnden ska senast sju dagar före valdagen meddela om valförrättningen på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga. I meddelandet ska ingå information om kommunens röstningsområden och om var vallokalen i varje röstningsområde är belägen.
53 §
Bestämmelser om förtidsröstningsställen och vallokaler
De allmänna förtidsröstningsställena och vallokalerna ska vara tillgängliga för alla väljare utan hjälp.
Den kommunala centralvalnämnden ska se till att alla förhandsröstningsställen och vallokaler i kommunen har ett utrymme som är lämpligt för röstningen. Det ska finnas tillräckligt med plats också för väljare som inväntar sin tur att rösta.
I lokalerna ska finnas valskärmar som garanterar att valhemligheten skyddas. Sammanställningarna av kandidatlistor för vartdera valet ska finnas tillgängliga. Det ska vara tydligt för väljarna vilka kandidater som är uppställda i respektive val.
I eller omedelbart utanför förhandsröstningsställen och vallokaler får det inte hållas tal, publiceras eller delas ut tryckta eller skrivna upprop eller bedrivas någon annan aktivitet som utsätter väljarna för påverkan eller försök därtill, eller som inskränker deras valfrihet på något sätt.
Valförrättarna, valbestyrelsen eller valnämnden har rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla ordningen och trygga att valförrättningen fortgår ostörd.
54 §
Valsedlar
Vid förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe och per brev samt vid röstning på valdagen ska valsedlar användas. Valsedlarna ska ha standardformatet 148 gånger 210 mm. De ska vara dubbelvikta och på inre sidan vara försedda med en överskrift som anger vid vilket val de ska användas. På höger sida om vikningen ska finnas en heldragen cirkel som har en diameter av 90 mm. I cirkelns mitt ska beteckningen Nr... anges. På vänster sida om vikningen ska finnas en skrafferad cirkel som täcker anteckningen om kandidatnummer när valsedeln är hopvikt.
Landskapsregeringen ska låta trycka valsedlarna för såväl lagtingsvalet som kommunalvalet. Valsedlarna ska för lagtingsvalet vara vita och för kommunalvalet gröna. Valsedlarna ska utformas så att bevarandet av valhemligheten tryggas. Valsedlarna får inte innehålla något annat än vad som bestäms i denna paragraf.
Landskapsregeringen ska sända ett tillräckligt antal valsedlar till varje kommunal centralvalnämnd. Valsedlarna översänds i slutet omslag försett med en anteckning om deras antal. Försändelserna skickas enligt bestämmelserna i 60 § inför förtidsröstningen och i god tid inför röstningen på valdagen.
55 §
Ifyllande av valsedeln
På valsedeln ska kandidatens nummer i sammanställningen antecknas så tydligt att tvivel inte uppstår om vilken kandidat som avses. Några andra anteckningar eller markeringar får inte göras på valsedeln. Anteckningen på valsedeln ska göras innanför en valskärm eller på något annat sätt som garanterar att valhemligheten bevaras.
Väljaren har rätt att på begäran få nya valsedlar. Väljaren ska riva sönder de först utgivna valsedlarna i valmyndighetens åsyn.
56 §
Grundläggande bestämmelser om röstning
En väljare har rätt att rösta på en kandidat som finns upptagen i sammanställningen av kandidatlistorna.
En väljare ska avge sin röst personligen. De allmänna förtidsröstningsställena och vallokalerna ska vara utrustade så att alla väljare kan fylla i valsedeln utan hjälp. På begäran ska valförrättaren, en medlem av valbestyrelsen eller ett särskilt valbiträde bistå vid röstningen. En väljare vars förmåga att göra en anteckning på valsedeln försvåras på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller kroppsskada får vid röstningen anlita den person han eller hon själv önskar som biträde. En uppställd kandidat eller en kandidats make eller maka, barn, syskon eller föräldrar får inte vara biträde. Med make eller maka avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.
Den som bistår en väljare är skyldig att samvetsgrant följa väljarens anvisningar och ska hemlighålla vad han eller hon har fått veta i samband med röstningen.
57 §
Valstämpel
Landskapsregeringen fastställer och tillhandahåller de valstämplar som ska användas vid röstning på förhandsröstningsställen och i vallokaler.
7 kap.
Gemensamma bestämmelser om förtidsröstning
58 §
Rätt att förtidsrösta
Alla som är röstberättigade får förtidsrösta på de allmänna förtidsröstningsställena. Den som är röstberättigad och vårdas eller är intagen i en inrättning som kommunstyrelsen har bestämt att ska vara förtidsröstningsställe, får förtidsrösta i denna inrättning. Bestämmelser om förtidsröstning på förtidsröstningsställen finns i 8 kap.
Den som är röstberättigad men som på grund av vistelse utanför landskapet eller som till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning eller på grund av någon annan liknande omständighet inte kan rösta på ett allmänt förtidsröstningsställe eller i en vallokal under valförrättningen, får förtidsrösta per brev enligt vad som föreskrivs i 9 kap.
Den som är röstberättigad men inte har sin hemkommun i landskapet den 1 september valåret, får förtidsrösta i lagtingsvalet via internet enligt vad som föreskrivs i 10 kap.
59 §
Förtidsröstningstiden
Förtidsröstningstiden inleds den 15 dagen före valdagen och avslutas den femte dagen före valdagen.
60 §
Förtidsröstningshandlingar
Vid förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe och per brev ska valsedel samt valkuvert, följebrev och ytterkuvert användas. Vid förtidsröstning via internet används inga förtidsröstningshandlingar. Följebrev och ytterkuvert som används vid röstning på ett förtidsröstningsställe ska skilja sig från dem som används vid förtidsröstning per brev.
Landskapsregeringen ska senast den 34 dagen före valdagen skicka valsedlar och övriga förtidsröstningshandlingar till de kommunala centralvalnämnderna. Centralvalnämnderna ska vidarebefordra valsedlarna och de övriga förtidsröstningshandlingarna till valförrättarna och valbestyrelsen i kommunen samt till dem som avser att förtidsrösta per brev.
61 §
Granskning av förtidsröstningshandlingarna
De kommunala centralvalnämnderna ska senast klockan 19 fredagen före valdagen hålla sammanträde och då granska de förtidsröstningshandlingar som har kommit in till nämnden. En röstning ska lämnas obeaktad om:
1) förtidsröstningsförsändelsen inkommer för sent,
2) den som har förtidsröstat bevisligen har avlidit,
3) den som har förtidsröstat inte är införd i rösträttsregistret eller vallängden såsom röstberättigad,
4) följebrevet är så bristfälligt eller otydligt att det inte kan utredas vem väljaren är,
5) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning,
6) den enligt prioriteringsordningen i 3 mom. inte ska beaktas.
Om en väljare har röstat flera gånger under förtidsröstningen ska det beaktas i följande ordning:
1) röstning på ett förtidsröstningsställe,
2) röstning per brev,
3) röstning via internet.
Förtidsröstningsförsändelser som inkommer för sent får inte öppnas. Om en röstning lämnas obeaktad får inte valkuvertet öppnas.
Ett valkuvert som är öppet ska med bevarande av valhemligheten tillslutas.
62 §
Anteckning i vallängden
Om följebrev och valkuvert kan godkännas antecknar den kommunala centralvalnämnden i vallängden i vilket eller vilka val väljaren har utövat sin rösträtt, såvida inte en notering har gjorts i rösträttsregistret i samband med röstningen. Samtidigt antecknas också i vallängden vilka väljare som har utövat sin rösträtt genom att förtidsrösta via internet.
63 §
Behandling av valkuverten
De valkuvert som inkommit från förtidsröstningsställen får inte öppnas och ska behandlas skilt från de förtidsröstningsförsändelser som inkommit per brev.
Den kommunala centralvalnämnden ska, med bevarande av valhemligheten, bryta godkända valkuvert från väljare som har förtidsröstat per brev. Centralvalnämnden ska, utan att öppna den hopvikta valsedeln, stämpla den och därefter innesluta den i ett nytt valkuvert.
Valkuvert gällande kommunalval och lagtingsval ska sorteras separat för sig. De godkända valkuverten räknas och antalet kontrolleras mot de anteckningar som gjorts i vallängden.
Den kommunala centralvalnämnden ska skicka de valkuvert som gäller lagtingsvalet till centralnämnden för lagtingsval i en förseglad försändelse, och även ange antalet kuvert på försändelsen. Valkuverten ska skickas på det sätt och inom den tid som centralnämnden för lagtingsvalet har bestämt.
Den kommunala centralvalnämnden ska förvara de valkuvert som gäller kommunalvalet på ett säkert sätt fram till valdagen.
64 §
Skydd av valhemligheten om antalet förtidsröster är litet
Om 50 personer eller färre har förtidsröstat i lagtingsvalet i en kommun ska centralnämnden för lagtingsval vid sitt sammanträde under valdagen besluta att förtidsrösterna ska granskas och räknas av centralnämnden tillsammans med rösterna från en annan kommun.
Om 25 personer eller färre har förtidsröstat i kommunalvalet i en kommun ska den kommunala centralvalnämnden vid sitt sammanträde fredagen före valdagen besluta att förtidsrösterna ska granskas och räknas av centralvalnämnden tillsammans med valsedlarna från ett av kommunens röstningsområden.
Om ett beslut enligt 2 mom. fattas ska centralvalnämnden informera den berörda valnämnden. Efter avslutad röstning på valdagen ska valsedlarna, med bevarande av valhemligheten, tas ut ur valurnan och räknas samt läggas i ett omslag. Valnämndens ordförande och viceordförande, eller någondera av dem tillsammans med en annan medlem, ska omedelbart lämna valsedlarna till den kommunala centralvalnämnden. En anteckning om förfarandet ska göras i valprotokollet.
65 §
Räkning av förtidsröster
De godkända valkuverten öppnas vid centralnämndernas sammanträde på valdagen. Sammanträdet får inledas och öppnandet påbörjas tidigast klockan 12, såvida inte centralvalnämnden har fattat beslut om att förtidsrösterna i kommunalvalet ska räknas tillsammans med rösterna som avgivits på valdagen i ett röstningsområde. I nämndens protokoll antecknas antalet valkuvert. Därefter öppnas valkuverten och rösterna räknas på det sätt som i 91 § föreskrivs för räkning av röster i en valnämnd.
Resultatet av räkningen av förtidsrösterna får inte offentliggöras förrän valförrättningen är avslutad klockan 20.
Centralnämnden för lagtingsval ansvarar för att de förtidsröster som avgetts via internet inte räknas och rapporteras förrän på valdagen klockan 20.
66 §
Förbud mot ändringssökande
I en valmyndighets beslut i ett ärende som gäller förtidsröstning enligt kap. 7–10 i denna lag får ändring inte sökas särskilt.
8 kap.
Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe
67 §
Anordnande av röstning
De valförrättare som utsetts av den kommunala centralvalnämnden ansvarar för förtidsröstningen vid allmänna förtidsröstningsställen. Vid varje allmänt förtidsröstningsställe ska finnas minst två valförrättare närvarande.
Valbestyrelsen i kommunen ansvarar för förtidsröstningen i en inrättning. Förtidsröstningen i en inrättning anordnas endast för dem som vårdas eller har intagits där.
Röstningsförfarandet på ett förtidsröstningsställe ska vara organiserat så att valhemligheten bevaras.
Den kommunala centralvalnämnden ska översända valstämplar och övrig utrustning till valförrättarna och valbestyrelsen i kommunen inför förtidsröstningen.
Efter avslutad förtidsröstning ska valstämplarna, överblivna förtidsröstningshandlingar samt förteckningarna över de väljare som förtidsröstat omedelbart skickas till den kommunala centralvalnämnden.
Tider för röstning
Ett allmänt förtidsröstningsställe ska under förtidsröstningstiden vara öppet för röstning de tider kommunstyrelsen bestämmer. Röstningstiderna får inte infalla vardagar före klockan 8 eller efter klockan 20 och inte heller lördagar före klockan 9 eller efter klockan 18.
Förtidsröstning i en inrättning ska under förtidsröstningstiden anordnas under en eller högst två dagar på de tider som valbestyrelsen bestämmer.
Valförrättarna och valbestyrelsen ska se till att information om röstningstiderna och om förfarandet vid förtidsröstningen finns på en väl synlig plats på förtidsröstningsstället.
69 §
Genomförande av röstning
För att rösta på ett förtidsröstningsställe ska väljaren personligen anmäla sig till valförrättaren eller valbestyrelsen för att få en valsedel och övriga förtidsröstningshandlingar för endera eller för båda valen. Väljaren ska kunna styrka sin identitet.
Sedan väljaren gjort sin anteckning på valsedeln ska den vikas ihop och därefter stämplas med valstämpeln av valförrättaren eller valbestyrelsen. Omedelbart därefter ska väljaren innesluta valsedeln i valkuvertet i valförrättarens eller valbestyrelsens åsyn. Valkuvertet ska tillslutas. På valkuvertet får inte några anteckningar göras.
70 §
Följebrev och ytterkuvert
Följebrevet ska innehålla följande uppgifter om väljaren:
1) fullständigt namn,
2) personbeteckning, om en kvitteringsanteckning enligt 71 § görs i följebrevet,
3) personbeteckning eller födelsetid och nuvarande adress, om en kvitteringsanteckning inte görs.
Väljaren ska underteckna följebrevets försäkran om att han eller hon personligen och med bevarande av valhemligheten har fyllt i valsedeln, fått den stämplad och lagt den i valkuvertet som därefter tillslutits.
Följebrevet riktas till den kommunala centralvalnämnden i den kommun där väljaren är röstberättigad. Röstkortet kan användas som följebrev om rösträttsregistret inte är i bruk på förtidsröstningsstället.
På ytterkuvertet antecknas namnet på den kommunala centralvalnämnd som anges i följebrevet eller på röstkortet.
Väljaren ska lämna valkuvertet, följebrevet eller röstkortet och ytterkuvertet till valförrättaren eller valbestyrelsen.
71 §
Notering av röstningen
När rösträttsregistret är i bruk på förtidsröstningsstället ska valförrättaren eller valbestyrelsen
1) kontrollera i registret att väljaren är röstberättigad,
2) göra en anteckning i registret om att väljaren avgett sin röst, och
3) göra en kvitteringsanteckning i följebrevet om att den anteckning som avses i 2 punkten har gjorts i registret; om röstningen har skett i en anstalt får anstaltens namn inte framgå av kvitteringsanteckningen
När rösträttsregistret inte är i bruk ska en förteckning över dem som röstar föras på förtidsröstningsstället. Förteckningen är inte offentlig förrän röstningen har avslutats på valdagen.
72 §
Avslutande av röstningen
Valförrättaren eller valbestyrelsens ordförande ska i följebrevet eller röstkortet intyga att röstningen har skett på föreskrivet sätt. Om en kvitteringsanteckning enligt 71 § inte görs i följebrevet ska av intyget också framgå datum för röstningen, samt förtidsröstningsställets namn eller, om röstningen försiggått i en inrättning, den kommun där inrättningen är belägen. Valkuvertet och följebrevet eller röstkortet ska därefter inneslutas i ytterkuvertet, som tillsluts.
Valförrättaren och valbestyrelsen ska omsorgsfullt och på ett tillförlitligt sätt förvara de ytterkuvert de har i sin besittning.
73 §
Vidarebefordran av ytterkuverten
Valförrättaren eller valbestyrelsen ska utan dröjsmål se till att de ytterkuvert som är riktade till centralvalnämnden i den egna kommunen tillställs centralvalnämnden på det sätt som den har anvisat, samt att de ytterkuvert som är riktade till andra centralvalnämnder omedelbart skickas till dem per post eller på något annat tillförlitligt sätt.
9 kap.
Förtidsröstning per brev
74 §
Brevröstningshandlingar
Den som har för avsikt att förtidsrösta per brev ska skriftligen beställa brevröstningshandlingar hos den kommunala centralvalnämnden i den kommun där personen är röstberättigad. Beställningen ska göras personligen på en särskild blankett eller på något annat sätt som säkert fastställer beställarens identitet. Handlingarna kan beställas innan förtidsröstningstiden börjar men beställningen ska ha kommit in till centralvalnämnden före utgången av förtidsröstningstiden.
75 §
Den kommunala centralvalnämndens uppgifter
Den kommunala centralvalnämnden ska utan dröjsmål sända brevröstningshandlingarna tillsammans med anvisningar till den adress som beställaren har uppgivit. Om sammanställningarna av kandidatlistor för de aktuella valen har fastställts ska de bifogas.
Om en väljare som beställt brevröstningshandlingar har en adress i kommunen, ska centralvalnämnden på särskild begäran ombesörja att brevröstningshandlingarna förs direkt till väljaren samt att handlingarna avhämtas.
Centralvalnämnden gör upp en förteckning över väljare till vilka brevröstningshandlingar sänds samt en förteckning över väljare som sänder in brevröstningshandlingar. Förteckningarna är inte offentliga förrän röstningen har avslutats på valdagen.
Centralvalnämnden kan delegera uppgifterna i denna paragraf till en av nämnden utsedd person.
76 §
Tiden för röstning
Förtidsröstning per brev får ske tidigast den 27 dagen före valdagen. Brevröster vars följebrev är daterade tidigare lämnas obeaktade av centralvalnämnden. För att kunna beaktas måste brevröstningshandlingarna ha kommit till den kommunala centralvalnämnden senast klockan 19 fredagen före valdagen.
77 §
Genomförande av röstning
Vid brevröstning ska väljaren göra sin anteckning i den ena eller i vardera valsedeln och därefter innesluta dem hopvikta i respektive valkuvert, som därefter ska tillslutas. På valkuverten får inte göras några anteckningar. Väljaren ska se till att valhemligheten bevaras. Följebrevet ska fyllas i enligt anvisningarna och därefter ska de valkuvert som innehåller en valsedel samt följebrevet läggas i ytterkuvertet. I stället för följebrev kan väljaren bifoga sitt röstkort, som ska undertecknas av väljaren.
Väljaren ska adressera ytterkuvertet till den kommunala centralvalnämnden och skicka det per post eller på annat sätt. Väljaren svarar själv för att ytterkuvertet kommer in till centralvalnämnden inom den utsatta tiden.
10 kap.
Förtidsröstning via internet
78 §
Anordnande av röstning
79 §
Tillförlitligt system
Ett system för elektronisk röstning via internet ska betraktas som tillförlitligt om det motsvarar vedertagna normer för elektronisk röstning via internet och om det uppfyller följande grundläggande krav:
1) systemet ska garantera att valhemligheten bevaras under hela processen,
2) systemet ska säkerställa integriteten hos systemet och hos förteckningarna över de röstberättigade och kandidaterna,
3) systemet ska tillämpa en säker identifiering och autentisering av de väljare som använder det,
4) endast väljare som har rätt att rösta via internet ska ha tillträde till systemet och kunna rösta i det,
5) en röst ska kunna ändras av den som har avgett rösten,
6) en väljare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom att ange en uppställd kandidats nummer, eller genom att välja det alternativ som anger att han eller hon utövar sin rösträtt utan att ge sin röst åt någon av de uppställda kandidaterna,
7) den som har röstat ska kunna verifiera att den avgivna rösten lagras i den elektroniska valurnan som avsett,
8) det ska vara möjligt att på ett sätt som är fristående från systemet verifiera att
a) de röster som räknas har avgetts av väljare som är röstberättigade och
b) att alla röster som har avgetts av väljare som är röstberättigade räknas på det sätt de är avgivna, samt
9) systemet ska kunna revideras; systemet för revidering ska vara öppet och överskådligt, och aktivt rapportera potentiella risker och hot.
80 §
Tider för röstning
Under förtidsröstningstiden ska förtidsröstning via internet anordnas under den tid landskapsregeringen bestämmer. Röstningen via internet ska pågå under en sammanhängande period av minst fem dygn, såvida inte centralnämnden för lagtingsval med stöd av 83 § fattar beslut om något annat. Under perioden kan korta uppehåll i röstningen göras om det krävs för underhåll av systemet.
81 §
Genomförande av röstning
Vid röstning via internet ska väljaren genomföra sin röstning på ett sådant sätt att valhemligheten bevaras.
För att rösta via internet ska väljaren identifiera sig och autentisera sin identitet på det sätt som anges.
Den som förtidsröstar via internet får rösta via internet flera gånger. Den sist avgivna rösten räknas och tidigare avgivna röster annulleras.
82 §
Elektronisk valurna
De röster som avges via internet ska förvaras i en elektronisk valurna som centralnämnden för lagtingsval har ansvaret för.
Centralnämnden ska utse minst fem personer som ansvarar för öppnandet av den elektroniska valurnan. När personerna utses ska vikt läggas vid att de ska åtnjuta stort allmänt förtroende, representera olika samhällsområden och båda könen samt ha insikter i behovet av säkerhet och integritetsskydd i samband med val. Den som är kandidat i lagtings- eller kommunalvalet kan inte utses.
De elektroniska verktyg som krävs för att öppna den elektroniska valurnan ska vara fördelade på de personer som utsetts enligt 2 mom. Det ska inte vara möjligt att öppna valurnan utan att minst tre av personerna är närvarande samtidigt.
83 §
Beslut om avbrott i röstningen
Om det under förtidsröstningstiden inträffar störningar i systemet för röstning via internet, om systemet utsätts för intrång eller om det av någon annan orsak inte kan garanteras att systemet fungerar på ett tillförlitligt sätt, ska centralnämnden för lagtingsval fatta beslut om att skjuta upp, göra uppehåll i eller upphöra med röstningen via internet tills systemets tillförlitlighet återigen kan garanteras.
Om det i samband med ett beslut enligt 1 mom. inte kan säkerställas att de röster som redan har avgetts via internet har hanterats på ett korrekt sätt i systemet, ska centralnämnden för lagtingsval fatta beslut om att rösterna ska annulleras.
Om ett beslut enligt 1 mom. leder till att tidsperioden för förtidsröstning via internet förkortas betydligt kan centralnämnden för lagtingsval bestämma att den ska förlängas, dock endast inom förtidsröstningstiden.
Centralnämnden för lagtingsval ska omedelbart informera landskapsregeringen om beslut enligt denna paragraf samt offentliggöra dem på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla. Informationen ska även publiceras på den webbplats där förtidsröstningen via internet finns.
84 §
Notering av röstning via internet i rösträttsregistret
Om landskapsregeringen enligt 29 § 1 mom. har konstaterat att det inte finns teknisk beredskap att genomföra förtidsröstningen så att en anteckning om röstning under förtidsröstningstiden görs direkt i rösträttsregistret, ska centralnämnden för lagtingsval efter förtidsröstningstidens utgång meddela respektive kommunala centralvalnämnd vilka väljare som har röstat via internet under förtidsröstningstiden. Meddelandet ska ha formen av en röstningsområdesvis uppställd förteckning i alfabetisk ordning enligt efternamn. Vid behov anges väljarens personbeteckning. Den kommunala centralvalnämnden ska ha tillgång till meddelandet vid det möte som hålls fredagen före valdagen. Förteckningen är inte offentlig förrän röstningen har avslutats på valdagen.
85 §
Meddelande om annan röstning
Den kommunala centralvalnämnden ska meddela centralnämnden för lagtingsval om de väljare som har röstat via internet och som också har röstat på något annat sätt under förtidsröstningstiden, på det sätt centralnämnden för lagtingsval bestämmer. Vid behov anges väljarens personbeteckning. Centralnämnden för lagtingsval ska ha tillgång till meddelandet senast på valdagen klockan 12.
86 §
Kontroll och granskning
Landskapsregeringen ska fortlöpande under den tid röstningen via internet pågår och omedelbart efter valdagen låta kontrollera funktionen hos systemet för internetröstning. Processerna kan granskas av en oberoende instans med tillräcklig kunskap och erfarenhet av motsvarande system.
Landskapsregeringen ska låta verifiera rösterna i den elektroniska valurnan för att säkerställa att de har registrerats som avsett, att de lagrats som de registrerades och att de räknats som de var lagrade. Verifieringen ska utföras av en oberoende instans.
11 kap.
Röstning på valdagen
87 §
Anordnande av röstning
Valnämnden ansvarar för röstningen på valdagen.
I vallokalen ska finnas ett av valnämnden utsett särskilt valbiträde som har till uppgift att bistå väljare att genomföra röstningen. En uppställd kandidat eller en kandidats make eller maka, barn, syskon eller föräldrar får inte vara valbiträde. Med make eller maka avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap.
88 §
Tider för röstning
På valdagen ska vallokalen vara öppen för röstning mellan klockan 9 och 20. När vallokalen stängs klockan 20 har de som anlänt rätt att avge sin röst.
89 §
Inledande av röstningen
När röstningen på valdagen inleds ska valnämndens ordförande eller viceordförande visa de närvarande att valurnan är tom, samt därefter försegla urnan och öppna försändelsen med valsedlar.
90 §
Genomförande av röstning
Den som har för avsikt att rösta ska anmäla sig hos valnämnden i det röstningsområde där han eller hon är upptagen i vallängden. Väljaren ska kunna styrka sin identitet för valnämnden.
Väljaren får en valsedel för endera eller för båda valen, efter att valnämnden har konstaterat att han eller hon är antecknad i vallängden som röstberättigad i respektive val och att han eller hon inte har förtidsröstat.
Valbiträdet ska på begäran av väljaren bistå vid röstningen. Väljaren har också rätt att anlita en medlem av valnämnden som biträde vid röstningen, om det inte fördröjer valförrättningen.
Sedan väljaren har gjort sin anteckning på valsedeln, ska den hopvikta valsedeln stämplas med valstämpeln och därefter läggas i valurnan.
Valnämnden ska notera i vallängden att väljaren har utövat sin rösträtt.
91 §
Valnämndens avslutande åtgärder
Sedan valnämndens ordförande eller viceordförande förklarat valförrättningen avslutad, tas de avgivna valsedlarna omedelbart ut ur valurnan. Valsedlarna för lagtingsvalet och kommunvalet skiljs åt och räknas var för sig. Likaså räknas antalet personer som enligt anteckningarna i vallängden har utövat sin rösträtt i vartdera valet.
Om den kommunala centralvalnämnden med stöd av 64 eller 94 § har beslutat att valsedlarna inte ska granskas och räknas i valnämnden, ska de omedelbart inläggas i ett omslag och lämnas in till centralvalnämnden på det sätt som den bestämt. I valprotokollet ska en anteckning om förfarandet göras.
Valsedlarna öppnas därefter och granskas. En valsedel som inte kan godkännas läggs åt sidan. De återstående valsedlarna sorteras enligt kandidatnummer. Därefter räknas antalet valsedlar för varje kandidat.
Valnämnden ska utan avbrott ordna och räkna valsedlarna. Nämnden har rätt att vid behov anlita särskild personal för att biträda vid räkningen. Resultatet av den preliminära rösträkningen ska utan dröjsmål meddelas till centralnämnden för vartdera valet.
Samtliga valsedlar inläggs därefter ordnade efter kandidat i omslag, ett för vartdera valet. Också de valsedlar som valnämnden inte har godkänt läggs i omslaget. Omslaget ska tillslutas omsorgsfullt och förseglas på det sätt landskapsregeringen har föreskrivit. På omslaget skrivs den mottagande centralnämndens adress, försändelsens innehåll och avsändaren.
92 §
Valprotokoll
Valnämnden ska föra valprotokoll vid valförrättningen. Protokoll förs skilt för lagtingsvalet och skilt för kommunalvalet. I protokollet ska antecknas
1) datum och klockslag då valförrättningen inleddes och avslutades,
2) närvarande medlemmar av valnämnden och personal som nämnden anlitat för rösträkningen,
3) valbiträdena och biträden som anlitats av väljare,
4) antalet röstberättigade,
5) antalet väljare som röstat i förtidsröstningen och på valdagen,
6) det totala antalet inlämnade valsedlar och antalet valsedlar som avgetts för varje kandidat,
7) datum och klockslag då valsedlarna inlades i omslag och förseglades, samt
8) de valombud eller av dem befullmäktigade personer som var närvarande då valsedlarna ordnades och räknades.
Fullmakterna för de personer som varit närvarande med fullmakt ska fogas till protokollet.
När protokollet är färdigställt ska det läsas upp och justeras samt undertecknas av ordföranden eller viceordföranden och minst en annan medlem av valnämnden. Därefter ska protokollet och bilagorna läggas i ett omslag som förseglas och förses med den mottagande centralnämndens adress samt uppgift om innehåll och avsändare. Om valsedlarna inte har granskats och räknats i valnämnden bifogas inte bilagorna för sammanräkningsuppgifterna. En notering om detta görs i protokollet.
93 §
Inlämnande av handlingar
Valnämndens ordförande och viceordförande, eller någondera av dem tillsammans med en annan medlem av valnämnden, ska utan dröjsmål lämna in valsedlarna och valprotokollet till respektive centralnämnd. Den mottagande centralnämnden kan föreskriva att försändelserna får inlämnas på annat sätt.
Vallängden och övriga handlingar ska lämnas till den kommunala centralvalnämnden för arkivering.
94 §
Skydd av valhemligheten i små röstningsområden
Om antalet röstberättigade personer i ett röstningsområde inte är flera än 100 ska den kommunala centralvalnämnden i god tid före valet besluta att valsedlarna från det aktuella röstningsområdet ska slås ihop med rösterna från minst ett annat av kommunens röstningsområden. Rösterna ska blandas och därefter granskas och räknas av den kommunala centralvalnämnden. Bestämmelsen tillämpas inte i kommuner som utgör ett röstningsområde.
Den kommunala centralvalnämnden ska underrätta centralnämnden för lagtingsval om ett beslut som fattas enligt denna paragraf.
95 §
Förbud mot ändringssökande
I en valmyndighets beslut som avses i detta kapitel får ändring inte sökas särskilt.
12 kap.
Fastställande av valresultatet och utfärdande av fullmakter
96 §
Granskning av valsedlarna
Centralnämnden för lagtingsval och de kommunala centralvalnämnderna ska senast klockan 12 dagen efter valdagen inleda granskningen av valsedlarna och av valnämndernas uträkningar samt avgöra vilka valsedlar som är ogiltiga.
97 §
Ogiltiga valsedlar
En valsedel är ogiltig om
1) valkuvertet innehåller fler än en valsedel,
2) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning,
3) det i valsedeln har antecknats flera än ett kandidatnummer eller en kandidats nummer antecknats så att det inte fullt tydligt framgår vilken kandidat som avses,
4) valsedeln har försetts med något särskilt kännetecken eller om det har gjorts någon annan obehörig anteckning i den,
5) kandidatnumret har antecknats på något annat än på en valsedel som en valmyndighet tillhandahållit eller om
6) valsedeln inte är stämplad.
En anteckning på en valsedel som endast förtydligar på vilken kandidat väljaren har avsett att rösta betraktas inte som en obehörig anteckning.
De valsedlar som anses ogiltiga avskiljs och läggs i ett särskilt omslag grupperade enligt röstningsområde. Omslaget förseglas och förvaras med de godkända rösterna.
98 §
Förfarande vid rösträkningen
Centralnämnderna ska särskilt för varje kandidat räkna det sammanlagda antalet godkända röster som avgetts till förmån för honom eller henne vid förtidsröstningen och vid röstningen på valdagen.
Rösträkningen ska genomföras på följande sätt:
1) en kandidats röstetal bestäms genom sammanräkning av de godkända valsedlar där kandidatens nummer har antecknats och antalet röster som avgetts för kandidaten via internet,
2) en kandidatlistas röstetal bestäms genom att räkna ihop röstetalen för listans alla kandidater och
3) ett valförbunds röstetal bestäms genom att räkna ihop röstetalen för valförbundets alla kandidatlistor.
99 §
Tillgodoräknande av röster i särskilda fall
Om en kandidat som har fått röster vid valet inte är valbar eller har avlidit ska de röster som avgetts för kandidaten ändå tillgodoräknas kandidatlistan och valförbundet.
100 §
Fastställande av valresultatet
Centralnämnderna fastställer valresultatet vid ett sammanträde som ska hållas senast den fjärde dagen efter valdagen.
Uträkningen av valresultatet görs på följande sätt:
1) Alla kandidater på samma kandidatlista antecknas i ordningsföljd efter fallande röstetal. Därefter får de preliminära jämförelsetal på så sätt, att den första kandidaten får listans hela röstetal som sitt jämförelsetal, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare. För de kandidater som inte tillhör ett valförbund är det preliminära jämförelsetalet samtidigt kandidaternas slutliga jämförelsetal.
2) De kandidater som tillhör samma valförbund antecknas härefter enligt storleken av deras preliminära jämförelsetal på så sätt, att den med det högsta preliminära jämförelsetalet ställs främst. Därefter tilldelas kandidaterna i valförbundet slutliga jämförelsetal så, att den första av kandidaterna som slutligt jämförelsetal får valförbundets hela röstetal, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare.
3) Alla de i det aktuella valet uppställda kandidaternas namn antecknas på nytt i fallande ordning enligt storleken av deras slutliga jämförelsetal, och vid varje kandidats namn antecknas det slutliga jämförelsetalet.
Vid lika röstetal eller jämförelsetal avgörs kandidaternas inbördes ordningsföljd genom lottdragning.
Valresultatet fastställs genom att det räknat från början av den kandidatförteckning som avses i 2 mom. 3 punkten väljs så många som ska utses vid valet.
Då det görs uppehåll i centralnämndens förrättning, ska samtliga valsedlar och uträkningar hållas så förvarade att ingen utomstående har tillgång till dem.
101 §
Närvarorätt för valombud
Vid centralnämndernas sammanträden för granskning och räknande av valsedlar och fastställande av valresultatet har valombuden, eller av dem särskilt för varje valmyndighet skriftligen befullmäktigade personer, rätt att närvara.
102 §
Ersättare
Till ersättare i lagtingsvalet utses den kandidat som följer närmast efter de valda på samma kandidatlista. Om samtliga kandidater på kandidatlistan har blivit valda utses den kandidat i valförbundet som närmast efter de valda har det högsta slutliga jämförelsetalet, om kandidatlistan ingår i ett valförbund.
Om en ersättare inte kan utses från samma kandidatlista eller valförbund, utses den kandidat som närmast efter de valda har det högsta slutliga jämförelsetalet.
Om den första ersättaren utses gemensamt för tre eller flera valda ska i lagtingsvalet en andra ersättare utses.
Ersättare för en ledamot i fullmäktige utses enligt bestämmelserna i 39 § kommunallagen.
Om ett mandat har blivit ledigt och det saknas utsedd ersättare ska centralnämnden vid behov sammanträda för att utse en ersättare enligt bestämmelserna i denna paragraf.
103 §
Offentliggörande av valresultatet
Centralnämnden för lagtingsval ska utan dröjsmål offentliggöra valresultatet tillsammans med en besvärsanvisning på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla, enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning. Förutom de valdas namn, titel, yrke eller syssla och hemort ska också deras röstetal och slutliga jämförelsetal offentliggöras, liksom vem som utsetts till ersättare för var och en av de valda. Centralnämnden för lagtingsval ska också underrätta landskapsregeringen, landshövdingen och de kommunala centralvalnämnderna om valresultatet.
Den kommunala centralvalnämnden ska underrätta de valda och kommunstyrelsen om valresultatet samt offentliggöra det tillsammans med en besvärsanvisning på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga. Förutom de valdas namn, titel och yrke eller syssla ska också deras röstetal och slutliga jämförelsetal offentliggöras.
104 §
Fullmakter
Centralnämnden för lagtingsval utfärdar fullmakter för dem som valts in i lagtinget samt för ersättare som ska träda i en ledamots ställe.
Fullmakten för en lagtingsledamot ska ha följande lydelse:
"Vid lagtingsval, som förrättades den ................., har (titel eller yrke) N.N., bosatt i ................., valts till ledamot av Ålands lagting. Mandattiden fortgår tills nästa lagtingsval har förrättats och det tidigare lagtingets arbetsår har avslutats".
Om ett uppdrag som lagtingsledamot blir ledigt på grund av bestämmelserna i 7 eller 10 § lagtingsordningen för Åland utfärdar centralnämnden för lagtingsval fullmakt för den som för motsvarande tid ska inträda i lagtinget. En sådan fullmakt ska ha följande lydelse:
"Vid lagtingsval, som förrättades den ................., har (titel eller yrke) N.N. valts till ledamot av Ålands lagting. Då mandatet emellertid har blivit ledigt enligt bestämmelserna i 7 eller 10 § lagtingsordningen (2011:97) för Åland, har (titel eller yrke) M.M., bosatt i ................., blivit utsedd att ersätta N.N. som ledamot av lagtinget för den tid mandatet är ledigt".
Fullmakterna ska dateras och undertecknas.
105 §
Centralnämndernas protokoll
Vid centralnämndernas sammanträde för fastställande av valresultatet ska protokoll föras. I protokollet antecknas sammanträdestiden, närvarande medlemmar och övriga närvarande personer samt de beslut nämnden fattar.
I protokollet ska antalet förtidsröster anges. Antalet ogiltiga valsedlar och valsedlar som inte är ifyllda ska anges skilt beträffande valsedlar som avgetts vid förtidsröstning och skilt för varje röstningsområde. Den kommunala centralvalnämnden ska skilt ange antalet förtidsröster som avgetts per brev samt det antal som avgetts via internet.
Om den kommunala centralvalnämnden har räknat rösterna från två eller flera röstningsområden tillsammans, eller förtidsrösterna tillsammans med rösterna från ett röstningsområde, ska en anteckning om saken göras i protokollet.
Protokollet undertecknas av sekreteraren samt bestyrks av ordföranden.
106 §
Centralnämndernas avslutande åtgärder
Centralnämnderna ska sätta in alla valsedlar i omslag som förseglas. Den elektroniska valurnan innehållande röster avgivna via internet ska också förseglas. Valsedlarna och den elektroniska valurnan förvaras till dess följande val förrättats och vunnit laga kraft.
Ett exemplar av sammanställningen av kandidatlistorna och samtliga uträkningar ska förseglas samt förvaras som bilaga till protokollet.
Handlingarna från lagtingsvalet och den elektroniska valurnan förvaras i landskapsarkivet och handlingarna från kommunalvalen i respektive kommuns arkiv.
13 kap.
Överklagande av valresultatet
107 §
Beslut som får överklagas
Beslut om fastställande av valresultat får överklagas genom besvär enligt vad som bestäms i detta kapitel.
108 §
Rätt att överklaga beslut om lagtingsval
Besvär över ett beslut om fastställande av valresultat i ett lagtingsval får anföras av var och en vars rätt eller fördel kränks av beslutet. Den som har varit uppställd som kandidat i valet och en etablerad politisk förening som lämnat in en kandidatanmälan får anföra besvär på den grund att beslutet strider mot lag.
Den som är röstberättigad i lagtingsvalet får dessutom anföra besvär på den grund att valet har skett i oriktig ordning och att detta har kunnat påverka valresultatet.
109 §
Rätt att överklaga beslut om kommunalval
Besvär över ett beslut om fastställande av valresultat i ett kommunalval får anföras av var och en vars rätt eller fördel kränks av beslutet. Den som har varit uppställd som kandidat i valet, en etablerad kommunal politisk förening och en etablerad politisk förening som lämnat in en kandidatanmälan får anföra besvär på den grund att beslutet strider mot lag.
Den som är röstberättigad i kommunalvalet eller kommunmedlem får dessutom anföra besvär på den grund att valet har skett i oriktig ordning och att detta har kunnat påverka valresultatet.
110 §
Anförande och behandling av besvär
Besvär anförs hos Ålands förvaltningsdomstol inom 14 dagar från det att valresultatet har offentliggjorts.
På besvärsförfarandet och behandlingen av besvär tillämpas i övrigt förvaltningsprocesslagen.
Besvär ska handläggas i brådskande ordning.
111 §
Besvärsmyndighetens beslut
Om en valmyndighets beslut eller åtgärd har varit lagstridig och om lagstridigheten uppenbart har kunnat påverka valresultatet, ska valförrättningen göras om, ifall inte valresultatet kan rättas.
Har centralnämnden för lagtingsval eller en kommunal centralvalnämnd förfarit lagstridigt vid uträkningen eller fastställandet av valresultatet och har lagstridigheten påverkat valresultatet, ska detta rättas.
112 §
Delgivning av beslut
När det gäller lagtingsval ska Ålands förvaltningsdomstols beslut delges den som har överklagat, centralnämnden för lagtingsval, valombuden samt landskapsregeringen. Om beslutet innebär att valresultatet rättas eller att omval ska förrättas ska det utan dröjsmål offentliggöras på landskapsregeringens elektroniska anslagstavla enligt förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning.
När det gäller kommunalval ska Ålands förvaltningsdomstols beslut delges den som har överklagat, kommunstyrelsen, den kommunala centralvalnämnden, valombuden samt, om beslutet innebär att valresultatet rättas eller att omval ska förrättas, landskapsregeringen. Den kommunala centralvalnämnden ska utan dröjsmål offentliggöra förvaltningsdomstolens beslut på det sätt kommunala tillkännagivanden görs offentliga.
113 §
Överklagande av förvaltningsdomstolens beslut
Ålands förvaltningsdomstols beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.
Om beslutet innebär att valresultatet rättas eller att omval ska förrättas, har de som nämns i 108 respektive 109 § rätt att överklaga beslutet.
Vid delgivning och offentliggörande av högsta förvaltningsdomstolens beslut tillämpas de bestämmelser som enligt 112 § gäller Ålands förvaltningsdomstols beslut.
14 kap.
Omval, nyval och fyllnadsval
114 §
Omval efter överklagande
Vid omval till lagtinget med anledning av ett överklagande är valdagen den första söndagen efter att 50 dagar har förflutit sedan besvärsmyndighetens beslut har vunnit laga kraft. Omval till en kommuns fullmäktige förrättas samma dag som omval till lagtinget. Ifall endast omval till fullmäktige förrättas är valdagen den söndag som den kommunala centralvalnämnden bestämmer.
Förrättandet av ett omval sköts av samma valmyndigheter som vid det upphävda valet. Vid omval till en kommuns fullmäktige anordnas förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe endast i den kommun där omvalet förrättas. Förtidsröstning via internet anordnas inte vid omval.
Vid ett omval används samma lagakraftvunna rösträttsregister och samma sammanställning av kandidatlistorna som vid det upphävda valet, om inte besvärsmyndighetens beslut föreskriver något annat. Röstkort skickas inte till de röstberättigade. Vid förrättande av omval ska i övrigt bestämmelserna om ordinarie val följas i tillämpliga delar.
Lagtingsledamöter eller fullmäktigeledamöter som blivit valda i det upphävda valet kvarstår i sina uppdrag till dess resultatet av omvalet har fastställts.
Resultatet av ett omval till lagtinget ska genast meddelas lagtinget och resultatet av ett omval till fullmäktige ska genast meddelas fullmäktige i kommunen i fråga.
115 §
Nyval efter upplösning av lagtinget
Vid nyval efter upplösning av lagtinget är valdagen den första söndagen efter att 50 dagar förflutit efter beslutet om upplösning.
Vid nyval till lagtinget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om ordinarie val i denna lag. Förtidsröstning via internet anordnas inte. Om ett nytt rösträttsregister upprättas ska den 1 september som avgörande tidpunkt i 16 § ersättas med den 46 dagen före valdagen.
116 §
Kommunalt fyllnadsval
Om det i en kommun vid kommunalvalet inte väljs ett tillräckligt antal fullmäktige, eller om antalet fullmäktige minskar så att det understiger tre fjärdedelar av det antal som har bestämts enligt 38 § kommunallagen, ska i det första fallet den kommunala centralvalnämnden och i det andra fallet fullmäktiges ordförande anmäla om förhållandet till landskapsregeringen, som kan fatta beslut om kommunalt fyllnadsval ifall skäl för det finns. Landskapsregeringen ska samtidigt fatta beslut om hur många ledamöter som ska väljas.
Vid valet iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag enligt av landskapsregeringen meddelade anvisningar. Förtidsröstning på ett förtidsröstningsställe anordnas endast i den kommun där det kommunala fyllnadsvalet förrättas. För de fullmäktige som utses vid valet väljs även ersättare. Om ett nytt rösträttsregister upprättas ska den 1 september som avgörande tidpunkt i 17 § ersättas med den 46 dagen före valdagen.
15 kap.
Särskilda bestämmelser
Kostnadsfördelning
Landskapsregeringen svarar för
1) kostnaderna för centralnämnden för lagtingsval,
2) kostnaderna för rösträttsregistret och vallängderna,
3) kostnaderna för valförrättarna och de allmänna förtidsröstningsställena,
4) kostnaderna vid kommunalvalet för tryckning av valsedlar, röstkort samt handlingar för förtidsröstningen,
5) kostnaderna för förtidsröstningen via internet,
6) anskaffningen av och kostnaderna för de tillbehör för försegling som centralnämnder och valnämnder behöver.
Kommunen svarar för kostnaderna för den kommunala centralvalnämnden, valnämnderna och valbestyrelserna. Landskapsregeringen ersätter dock kommunen för hälften av kostnaderna för arvoden, dagtraktamenten och ersättning för resekostnader som betalats till medlemmar, ersättare och biträden i valnämnder och valbestyrelser.
Vid omval eller nyval till lagtinget svarar landskapsregeringen för alla kostnader. Vid omval till kommunernas fullmäktige eller kommunalt fyllnadsval svarar kommunen för alla kostnader.
118 §
Ansvar i myndighetsverksamhet
Om en medlem av centralnämnden för lagtingsval, den kommunala centralvalnämnden, valnämnden eller valbestyrelsen eller en valförrättare eller någon annan person som i egenskap av valmyndighet enligt denna lag försummar sina skyldigheter, ska han eller hon straffas såsom tjänsteman för tjänstebrott.
119 §
Straffbestämmelser
Utöver straffbestämmelserna i 1 mom. ska bestämmelserna om orsakande av fara för informationsbehandling och innehav av hjälpmedel vid nätbrott i 34 kap. 9a och 9b §§ strafflagen, samt bestämmelserna om kränkning av kommunikationshemlighet, grov kränkning av kommunikationshemlighet, systemstörning, grov systemstörning, dataintrång, grovt dataintrång och identitetsstöld i 38 kap. 3 §, 4 §, 7a §, 7b §, 8 §, 8a § respektive 9a § strafflagen tillämpas på Åland.
På orsakande av fara för informationsbehandling, kränkning av kommunikationshemlighet, grov kränkning av kommunikationshemlighet, systemstörning, grov systemstörning, dataintrång och grovt dataintrång tillämpas vad som föreskrivs om straffansvar för juridiska personer i 9 kap. strafflagen.
120 §
Flyttning av särskilda dagar i vissa fall
Om valdagen vid omval, nyval eller fyllnadsval enligt denna lag skulle infalla på nyårsdagen, trettondagen, påskdagen, valborgsmässoaftonen, första maj, pingstdagen, självstyrelsedagen, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen, annandag jul eller nyårsaftonen, ska följande söndag i stället vara valdag.
Om en bestämd dag enligt denna lag skulle infalla på en helgdag eller en helgfri lördag, självstyrelsedagen, midsommaraftonen eller julaftonen, gäller följande vardag som utsatt dag. Detta gäller inte utsatt dag för valförrättningen, inte heller dag för inledande och avslutande av förtidsröstningen eller dag för meddelande av valresultat.
Landskapsregeringen har rätt att vid behov flytta en i denna lag bestämd dag till närmaste lämpliga dag om det med anledning av överklagande har beslutats att valförrättningen ska göras om, om det på grund av lagtingets upplösning har fattats beslut om nyval av lagtinget eller om landskapsregeringen har beslutat om verkställande av kommunalt fyllnadsval.
121 §
Formulär och anvisningar
Landskapsregeringen fastställer nödvändiga formulär för de handlingar och blanketter som används vid val samt meddelar de anvisningar som behövs.
Landskapsregeringen tillhandahåller valurna samt de handlingar, blanketter och annan utrustning som behövs vid valförrättningen.
122 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den …. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Genom denna lags ikraftträdande upphävs landskapslagen (1970:39) om lagtingsval och kommunalval. Bestämmelser i annan lagstiftning som gäller kommunal centralnämnd ska efter denna lags ikraftträdande gälla kommunal centralvalnämnd. De kommunala centralnämnder som har tillsatts med stöd av den upphävda lagen benämns efter denna lags ikraftträdande kommunala centralvalnämnder, och kvarstår i sina uppdrag till dess att deras mandatperiod tar slut. Även övriga valmyndigheter som har tillsatts med stöd av den upphävda lagen kvarstår i sina uppdrag under den tid deras mandatperiod varar.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunallagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 26 § 2–4 mom., 30a § 1 mom. 2 punkten, 35 §, 37 § och 39 § kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, av dessa lagrum 30a § 1 mom. 2 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2007/11, som följer:
26 §
Val
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett val ska vara proportionellt om två eller flera personer ska utses och proportionellt val begärs av så många ledamöter som tillsammans kan besätta minst en av de poster valet gäller. Vid proportionella val ska vallagen ( : ) för Åland iakttas i tillämpliga delar. Fullmäktige ska vid sitt första sammanträde utse minst tre ledamöter som fungerar som centralnämnd under fullmäktiges mandattid.
Ersättare utses vid samma valförrättning som de ordinarie ledamöterna. Då en personlig ersättare utses ska den föreslagna ordinarie ledamoten och den föreslagna ersättaren ställas upp tillsammans. Om ersättarna inte är personliga blir de valda som fått de flesta rösterna eller de högsta jämförelsetalen.
Ett proportionellt val ska förrättas med slutna sedlar. Detsamma gäller majoritetsval om någon ledamot yrkar på det.
30a §
Rösträtt i kommunal folkomröstning
Rösträtt i en rådgivande kommunal folkomröstning som förrättas i kommunen har den som
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) har kommunen som sin hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av den 51 dagen före röstningsdagen och
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
35 §
Initiativ till folkomröstning
Om minst fem procent av de kommuninvånare som fyllt 15 år har tagit initiativ till en folkomröstning ska fullmäktige utan dröjsmål avgöra om en folkomröstning enligt initiativet ska ordnas.
37 §
Val av ledamöter
Kommunernas fullmäktige utses för fyra kalenderår i sänder genom omedelbara, hemliga och proportionella val. Alla röstberättigade kommunmedlemmar har en röst. Bestämmelser om kommunalval finns i vallagen för Åland.
39 §
Ersättare
För ledamöterna i fullmäktige utses ersättare. Antalet ersättare för varje lista uppgår till två gånger antalet ledamöter som valts från listan om antalet kandidater är tillräckligt. Om ett tillräckligt antal ersättare inte kan utses från en lista som hör till ett valförbund ska ersättare utses från andra listor i valförbundet. I övrigt ska ersättare utses i enlighet med bestämmelserna i vallagen för Åland, dock så att 102 § 2 mom. inte ska tillämpas.
Har en ledamot förlorat sin valbarhet, befriats från uppdraget eller avlidit övertas uppdraget för den återstående mandattiden av den i ordningen förste ersättaren enligt bestämmelserna i 1 mom. Finns ingen sådan ersättare ska bestämmelsen i 102 § 2 mom. vallagen för Åland tillämpas.
Denna lag träder ikraft den …. Lagens 30a § 1 mom. 2 punkt tillämpas inte när det gäller en rådgivande kommunal folkomröstning som fullmäktige fattat beslut om innan lagen trädde i kraft.
3.
L A N D
S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala
folkomröstningar
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 19 § landskapslagen (1998:20) om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar,
ändras lagens 2 §, 4–6 §§, 8 §, 10 §, 11 §, 12 § 1 mom. 2 punkten och 16–18 §§, av dessa lagrum 2 § 2 mom., 8 §, 10 § 2 mom., 11 § 1 mom. och 18 § sådana de lyder i landskapslagen 1999/8,
fogas till lagen en ny 11a § och till lagens 12 § ett nytt 3 mom. samt
ersätts i lagen ordet ”landskapsstyrelsen” i olika böjningsformer med ordet ”landskapsregeringen” i motsvarande former som följer:
2 §
Tidpunkt och plats för folkomröstning
En folkomröstning ordnas den söndag som kommunfullmäktige bestämmer. En folkomröstning får dock inte ordnas samma dag som ett val eller en statlig folkomröstning förrättas.
Om indelningen i röstningsområden bestäms i 4 § vallagen ( : ) för Åland. Fullmäktige kan dock besluta att flera röstningsområden ska ha ett gemensamt röstningsställe.
4 §
Initiativ till folkomröstning
Ett initiativ till folkomröstning enligt 35 § kommunallagen ska individualisera den fråga i vilken folkomröstning önskas. Initiativtagarna ska i initiativet försäkra att de är bosatta i kommunen och har fyllt 15 år.
Under personernas egenhändiga underskrifter ska deras namn, titel, yrke eller syssla och adress antecknas tydligt.
Ett initiativ kan också undertecknas på ett tillförlitligt elektroniskt sätt.
5 §
Röstningsmyndigheter
Röstningsmyndigheter vid folkomröstningar är den kommunala centralvalnämnden, om vilken det finns bestämmelser i 9 § vallagen för Åland, samt röstningsnämnden. Kommunstyrelsen ska i god tid före folkomröstningen för varje röstningsområde tillsätta en röstningsnämnd. När röstningsnämnden utses ska i tillämpliga delar 10 § vallagen för Åland om tillsättande av valnämnder iakttas.
6 §
Kommunala centralvalnämndens sammanträden
Kommunala centralvalnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden för att handlägga i denna lag föreskrivna uppgifter senast en månad före röstningsdagen, fredagen före röstningsdagen, röstningsdagen och dagen efter röstningsdagen samt i övrigt vid behov.
8 §
Rösträttsregister
För folkomröstningen låter den kommunala centralvalnämnden upprätta ett rösträttsregister över de röstberättigade. Om rösträttsregistret gäller i tillämpliga delar 17 § vallagen för Åland. Röstkort uppgörs inte.
Kommunstyrelsen ska senast den 55 dagen före röstningsdagen meddela den valregistermyndighet som avses i 16 § vallagen för Åland att den önskar få de uppgifter som tas in i rösträttsregistret i maskinläsbar form eller som pappersutskrift. Om pappersutskrifter gäller i tillämpliga delar det som bestäms om vallängder i 30 § vallagen för Åland.
Valregistermyndigheten ska senast den 30 dagen före röstningsdagen tillställa den kommunala centralnämnden de uppgifter som ska tas in i rösträttsregistret.
10 §
Brevröstning
Vid brevröstning ska brevröstningshandlingarna användas.
Efter att den röstberättigade gjort sin röstningsanteckning ska röstsedeln eller, om flera röstsedlar står till buds, varje röstsedel som valts inneslutas i ett valkuvert. Därefter ska den röstberättigade fylla i och egenhändigt underteckna följebrevet, innesluta valkuvertet och följebrevet i ytterkuvertet och returnera detta under den adress som kommunala centralvalnämnden har angett så att det kommer fram senast klockan 19 fredagen före röstningsdagen.
11 §
Räkning av brevröster
Kommunala centralvalnämndens sammanträde där de röster som har avgetts vid brevröstningen räknas ska påbörjas röstningsdagen, dock tidigast klockan 15.
Vid sammanträdet ska de röstsedlar som har tagits ur valkuverten stämplas med valstämpeln. Om högst 25 personer har brevröstat i kommunen, ska kommunala centralvalnämnden besluta att rösterna ska granskas och räknas av kommunala centralvalnämnden tillsammans med röstsedlarna från ett av kommunens röstningsområden. Den berörda röstningsnämnden ska omedelbart informeras om beslutet.
11a §
Förtidsröstning via internet
Kommunen kan bestämma att förtidsröstning via internet ska ordnas i stället för brevröstning. Ett sådant beslut ska fattas samtidigt som beslutet om att ordna folkomröstning.
För röstning via internet ska användas ett för ändamålet utvecklat och utprövat system för internetröstning som kommunen har tillgång till. Systemet ska garantera röstningshemligheten och röstarnas integritet.
Röstning via internet ska pågå under en tidsperiod före röstningsdagen som kommunen bestämmer. Resultatet av röstningen via internet får meddelas efter att röstningslokalerna har stängt på röstningsdagen.
12 §
Röstsedels ogiltighet
En röstsedel är ogiltig
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) om valkuvertet upptar en obehörig anteckning om den röstande eller något annat obehörigt,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ett valkuvert är öppet ska den kommunala centralvalnämnden med bevarande av valhemligheten tillsluta det.
16 §
Tryckning av röstsedlar och brevröstningshandlingar
Kommunen låter trycka de röstsedlar samt tillverka de brevröstningshandlingar som används vid en folkomröstning. Av röstsedeln ska framgå hur den ska vikas ihop och den ska vara sådan att rösthemligheten tryggas. Röstsedeln ska tryckas på gult papper.
17 §
Kostnader för folkomröstning
Kommunen står för kostnaderna för en kommunal folkomröstning.
18 §
Övriga bestämmelser
Vid folkomröstningar ska utöver denna lag i tillämpliga delar iakttas 4 §, 9 §, 17 §, 30 §, 31 §, 53 §, 56 §, 63 §, 65 §, 70 §, 88–90 §§, 92 §, 94 §, 96 §, 100 § 5 mom., 105 §, 118 §, 119 § och 120 § 2 mom. vallagen för Åland. Bestämmelserna i 120 § 2 mom. vallagen för Åland gäller dock inte tiden för returnering av brevröstningshandlingar enligt 10 § 2 mom.
Denna lag träder i kraft den ….
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om valfinansiering
2 §
Redovisningsskyldiga
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med etablerade politiska och etablerade kommunala politiska föreningar avses i denna lag etablerade politiska och etablerade kommunala politiska föreningar enligt vallagen ( : ) för Åland. Vad som i denna lag sägs om etablerade politiska och etablerade kommunala politiska föreningar gäller även sådana valmansföreningar vars kandidater invalts till lagtinget eller ett kommunfullmäktige.
Centralnämnden för lagtingsval ska utan dröjsmål skicka uppgifter om de personer för vilka fullmakt till lagtinget har utfärdats och de kommunala centralvalnämnderna ska så snart valresultatet fastställts skicka uppgifter om de invalda och ersättarna till Landskapsrevisionen.
Denna lag träder i kraft den ….
|
Mariehamn den 1 november 2018 |
|
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Nina Fellman |
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 3/2018-2019
[1] European Commission for Democracy Through Law (Venice Commission). Code of Good Practice in Electoral Matters. Guidelines and Explanatory Report. Adopted by the Venice Commission at its 52nd session, Venice 18−19 October 2002. The Council of Europe, Strasbourg, 23 May 2003.
[2] Victor D´Hondt (1841–1901), belgisk advokat och matematiker. Professor i civilrätt vid universitetet i Gent. Presenterade sin metod för att fördela mandat i listbaserade proportionella val år 1878. Den d´Hondtska metoden används i en rad länder världen över.
[3] André Sainte-Laguë (1882–1950), fransk matematiker och pionjär inom grafteori. Presenterade sin forskning om fördelningsmetoder år 1910.
[4] 1977 års vallagskommitté, delbetänkande II, Åländsk utredningsserie 1978:10, Mariehamn 1978.
[5] 1985-års vallagskommittés betänkande, Åländsk utredningsserie 1986:5, Mariehamn 1986, ISSN 0357 - 735X.
[6] 1973-års vallagskommittés II delbetänkande. Ålands landskapsstyrelse, Lagberedningen Bet. Nr 3/1974.
[7] Council of Europe: Recommendation CM/Rec(2017)5 of the Committee of Ministers to member States on standards for e-voting. Adopted by the Committee of Ministers on 14 June 2017 at the 1289th meeting of the Ministers´ Deputies.
[8] Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i valprocessen. Slutrapport från arbetsgruppen för Internetröstning. Åländsk utredningsserie 2001:13, Mariehamn september 2001
[9] Slutrapport av arbetsgruppen för översyn av vallagstiftningen. Ålands landskapsregering, Mariehamn december 2015
[10] 1985-års vallagskommittés betänkande. Åländsk utredningsserie 1986:5, Mariehamn 1986, ISSN 0357 - 735X.
[11] www.valimised.ee
[12] Republic of France, Parliamentary Elections 10 and 17 June 2012. OSCE/ODIHR Election Assessment Mission, Final Report. Warsaw, 30 September 2012
[13] Internettvalg. Hva gjør og mener velgerna? Institutt for Samfunnsforskning, Rapport 2014:07. Oslo 2014
[14] Guidelines on the implementation of the provisions of Recommendation CM/Rec(2017)5 on standards for e-voting
[15] Förutsättningar för internetröstning i Finland. Slutrapport från arbetsgruppen. Justitieministeriet, betänkanden och utlåtanden 60/2017 (på finska, sammandrag på engelska och svenska)
