|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 2/2017-2018 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2017-10-26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ny lag om Fordonsmyndigheten
Landskapsregeringen föreslår att lagstiftningen om motorfordonsbyrån moderniseras i syfte att effektivera verksamheten vid myndigheten och landskapsregeringens styrning av myndigheten. Landskapsregeringen föreslår även att myndigheten byter namn. Förändringarna genomförs genom en ny landskapslag om Fordonsmyndigheten som ersätter den nuvarande lagen om motorfordonsbyrån.
INNEHÅLL
1.2. Motorfordonsbyråns verksamhet
1.3. Behov av förändrad lagstiftning
3. Landskapsregeringens förslag
4. Konsekvenser av lagförlaget
4.1. Konsekvenser för myndigheten och personalen
Landskapslag om Fordonsmyndigheten
L A N D S K A P S L A G om Fordonsmyndigheten
Motorfordonsbyråns verksamhet regleras i landskapslagen (1975:9) om motorfordonsbyrån.
I 1 § anges att registrering och besiktning av motorfordon samt förande av körkortsregister ska handhas av en motorfordonsbyrå som är underställd landskapsregeringen. I 2 § hänvisas till de lagar som reglerar uppgifter som ålagts motorfordonsbyrån; landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon samt körkortslagen (2015:88) för landskapet Åland. I 3-6 §§ finns bestämmelser om de tjänster som ska finnas vid myndigheten; trafikinspektör, besiktningsman och registerföreståndare, att det ska finnas en registersektion och en teknisk sektion vid byrån samt om respektive sektions uppgifter. I 7 § anges att motorfordonsbyrån ska ledas av trafikinspektören och inspektörens uppgifter räknas upp. I 8 och 9 §§ räknas registerföreståndarens och besiktningsmannens uppgifter upp och i 10 § anges kompetensvillkor för alla tjänster. I 11 § anges att beslut om tjänster ska fattas av landskapsregeringen och i 12 § att bestämmelserna om tjänstemän och befattningshavare vid landskapsförvaltningen i tillämpliga delar gäller även tjänstemännen vid motorfordonsbyrån. Enligt 16 § har motorfordonsbyrån rätt till handräckning av polisen. Enligt 17 och 18 §§ kan landskapsregeringen utfärda närmare bestämmelser om byrån i ett reglemente och närmare bestämmelser om tillämpningen av lagen genom förordning. Landskapsregeringen har inte utnyttjat denna möjlighet till styrning.
1.2. Motorfordonsbyråns verksamhet
Motorfordonsbyråns uppgifter är att sköta fordons- och körkortsregistren i landskapet, sköta besiktningen av fordon, bevilja trafiklärartillstånd och utöva tillsyn över trafikskolor.
Tabell 1:Handlagda ärenden vid motorfordonsbyrån år 2016
|
Verksamhetsområde |
Antal ärenden |
|
Båtregistret |
739 |
|
Fordonsregistret |
17 451 |
|
Provnummerskyltar (tillfälliga skyltar för företag som säljer eller reparerar fordon) |
92 |
|
ÅF nummer (tillfällig registrering av importerade fordon) |
441 |
|
Förarexamen |
860 |
Tabell 2: Antal fordon på Åland den 31 december 2016
|
Fordon på Åland |
Antal |
|
Person-, paket- och lastbilar - avställda - i bruk - totalt |
7 115 23 975 31 090 |
|
Övriga fordon |
15 187 |
|
Totalt fordon på Åland |
46 277 |
I landskapets budget för år 2017 anges följande för motorfordonsbyrån:
”Den övergripande planen är att tillhandahålla i LL (1975:9) om Motorfordonsbyrån angivna och av landskaparegeringen ålagda tjänster till rimlig kostnad och en god servicenivå med hög kompetens och öppenhet. För att uppnå detta strävar Motorfordonsbyrån till ett effektivare nyttjande av informationsteknologi och att hålla väntetiderna för förarexamen och besiktning under en vecka. Målet för året är en fortsatt långsiktig planering av verksamheten, uppnå förbättringar av servicenivån och en personalutveckling som främjar fortsatt god effektivitet. Projektet uppkörnings- och övningsbana invid Motorfordonsbyråns lokaler fortsätter under år 2017. Detta kommer att effektivisera verksamheten och gör övning och uppkörning säkrare, för såväl kunder som personal.”
|
|
Bokslut 2015 |
Budget 2016 inkl. tilläggsbudget |
Budget 2017 |
|
Intäkter |
1 351 761 |
1 380 000 |
1 417 200 |
|
Kostnader |
1 071 701 |
1 240 000 |
1 337 200 |
|
Anslag netto |
280 059 |
140 000 |
80 000 |
1.3. Behov av förändrad lagstiftning
Lagen om motorfordonsbyrån antogs för över 40 år sedan och är mycket föråldrad vilket skapar problem för verksamheten. Problemen gäller relationen mellan myndigheten och landskapsregeringen, styrningen av myndigheten, den interna ledningen och utvecklingen av myndigheten, personalansvar, beslut som gäller personalen och rekrytering av ny personal samt rättssäkerheten mot myndighetens kunder.
Juridiskt är motorfordonsbyrån en fristående myndighet men i lagstiftningen behandlas myndigheten delvis som en byrå vid landskapsregeringen. Detta skapar problem i den dagliga verksamheten och hindrar en utveckling av myndigheten. Sedan lagen om motorfordonsbyrån antogs på 70-talet har flera andra fristående myndigheter bildats. Det finns ett starkt behov av att förnya lagstiftningen så att motorfordonsbyrån likställs med dessa övriga fristående myndigheter under landskapsregeringen.
Landskapet har enligt 18 § 21 punkten lagstiftningsbehörighet vad gäller vägtrafik.
3. Landskapsregeringens förslag
Många bestämmelser i nuvarande lagstiftning om motorfordonsbyrån måste ändras alternativt tas bort och nya bestämmelser måste införas. Dessutom föreslås en ändring av myndighetens namn så att det tydligt framgår av namnet att frågan är om en myndighet. Med anledning av detta anser landskapsregeringen att en ändring av nuvarande lag inte är ändamålsenlig utan föreslår att nuvarande lag om motorfordonsbyrån upphävs och en helt ny lag om Fordonsmyndigheten antas. Till följd av bytet av namn på myndigheten föreslås även följdändringar i annan lagstiftning.
Genom lagförslaget genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/45/EU), nedan besiktningsdirektivet[1], till den del det berör motorfordonsbyråns ställning som trafiksäkerhetsanläggning samt kompetensen för viss personal.
4. Konsekvenser av lagförlaget
4.1. Konsekvenser för myndigheten och personalen
Syftet med lagförslaget är att skapa en modern lagstiftning för Fordonsmyndigheten för att effektivera verksamheten och landskapsregeringens styrning av myndigheten.
Myndighetens ställning som fristående myndighet förstärks och myndighetens namn byts så att det framgår tydligt av namnet att frågan är om en myndighet. Myndigheten får rätt att inrätta tjänster och anställa personal. Myndigheten ska själv utarbeta en arbetsordning med bestämmelser om organisationen, handläggningen av ärenden och delegering av beslut.
Istället för landskapsregeringens möjlighet att styra myndigheten genom reglemente ska styrningen nu ske genom landskapets budget och genom de bestämmelser som landskapsregeringen kan utfärda för motorfordonsbyrån. Bestämmelserna kan gälla ekonomiförvaltning, kollektivavtal, samordning, policy och servicenivå.
De krav på kompetens för viss personal som följer av besiktningsdirektivet medför ökade krav på fortbildning för denna personal. Det innebär en kompetensförhöjning hos myndighetens personal.
Genom lagförslaget inrättas en tjänst som myndighetschef. För att jämställa myndighetschefen med andra myndighetschefer höjs behörighetskraven för chefen jämfört med behörighetskraven för trafikinspektören som enligt nuvarande lag fungerar som chef för motorfordonsbyrån. I och med detta kommer avlöningsklassen för chefen att höjas från A 26 till A 27. På grund av pensionsavgång kommer anställningen av myndighetschefen att ske genom nyrekrytering.
Kravet på fortbildning för vissa tjänster kan medföra vissa ekonomiska konsekvenser.
I övrigt har lagförslaget inga ekonomiska konsekvenser.
Lagförslaget har inga kända konsekvenser för miljön, jämställdheten eller barn.
Landskapslag om Fordonsmyndigheten
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Inledande bestämmelse. I den inledande bestämmelsen konstateras att Fordonsmyndigheten är en myndighet underställd landskapsregeringen. Som sådan myndighet ska Fordonsmyndigheten jämställas och jämföras med övriga fristående myndigheter som är underställda landskapsregeringen, så som till exempel Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och Ålands polismyndighet. Eftersom myndigheten är underställd landskapsregeringen är det landskapsregeringen som ska sköta styrningen och övervakningen av Fordonsmyndigheten. Bestämmelsen ändrar inte på Fordonsmyndighetens juridiska ställning.
Bytet av namn från motorfordonsbyrån till Fordonsmyndigheten motiveras av syftet att förtydliga namnet så att det tydligt framgår att fråga är om en myndighet. Det nuvarande namnet med efterleden –byrå är missvisande och för tankarna till en byrå/avdelning vid landskapsregeringen.
2 § Myndighetens uppgifter. I paragrafen föreslås så som i nuvarande lagstiftning en uppräkning av de lagar som innehåller uppgifter som ska skötas av Fordonsmyndigheten.
Dessa lagar är landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon, körkortslagen (2015:88) för Åland, landskapslagen (2017:29) om vattenfarkoster, landskapslagen (2015:89) om trafikskolor och landskapslagen (2011:36) om tillämpning av fordonslagen.
Enligt landskapslagen om besiktning och registrering av fordon ska Fordonsmyndigheten sköta registreringsbesiktning, kontrollbesiktning, kopplingsbesiktning och ändringsbesiktning samt föra ett fordonsregister och lämna ut registreringsskyltar.
Enligt körkortslagen ska Fordonsmyndigheten anvisa plats för att avlägga inledande teoriprov för förarutbildning och det är på Fordonsmyndigheten som förarexamen avläggs. Det är enligt körkortslagen Fordonsmyndigheten som för körkortsregister. Det är enligt körkortslagen även Fordonsmyndigheten som ansvarar för handledarutbildning och beviljar tillstånd att bedriva sådan utbildning.
Enligt lagen om vattenfarkoster ska Fordonsmyndigheten föra ett register över vattenfarkoster.
Enligt landskapslagen om trafikskolor ska Fordonsmyndigheten bevilja trafiklärartillstånd och utöva tillsyn över trafikskolorna.
Enligt landskapslagen om tillämpning av fordonslagen ska Fordonsmyndigheten sköta vissa av de uppgifter som enligt fordonslagen sköts av trafiksäkerhetsverket och som faller inom landskapets behörighet. Fordonsmyndigheten är även tillsynsmyndighet vid installation och reparation av system, komponenter och separata tekniska enheter enligt fordonslagen.
I lagen föreslås en uttrycklig bestämmelse om att Fordonsmyndigheten ska följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs på förändringar och åtgärder. En skyldighet för myndigheten att aktivt informera allmänheten om gällande bestämmelser inom myndighetens verksamhetsområde och ge kunderna anvisningar och råd föreslås.
Landskapsregeringen föreslås ha en möjlighet att genom landskapsförordning ge Fordonsmyndigheten i uppdrag att sköta även andra uppgifter inom sitt verksamhetsområde.
3 §. Krav på myndigheten som provningsanläggning. I paragrafen föreslås en hänvisning till artikel 11 i besiktningsdirektivet där det bestäms att medlemsstaterna ska se till att provningsanläggningar och provningsutrustning som används för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar uppfyller de tekniska minimikraven i bilaga III till direktivet. I bilaga III finns detaljkrav för enheter och utrustning och för kalibrering av utrustning. Kraven i trafiksäkerhetsprovningsdirektivet ska vara uppfyllda före den 20 maj 2023.
2 kap. Organisation och personal
4 § Myndighetschef. Enligt gällande lag är trafikinspektören chef för motorfordonsbyrån. Nu föreslås att Fordonsmyndigheten ska ledas av en myndighetschef. Chefstjänsten ska inrättas och även tillsättas av landskapsregeringen. Landskapsregeringen föreslår att det ska vara möjligt att tillsätta tjänsten på viss tid.
Myndighetschefen ska ansvara för att verksamheten vid myndigheten sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. I ledarskapsrollen ingår naturligt olika funktioner men landskapsregeringen föreslår att vissa särskilt viktiga funktioner uttryckligen nämns i lagen. Det är att ansvara för frågor om arbetsplatsdemokrati, jämställdhet samt kvalitetsledning- och miljöledningsarbete. I och med att myndigheten nu får rätt att inrätta tjänster och anställa personal blir frågan om kompetensförsörjning, det vill säga att hitta rätt medarbetare, utveckla dem och behålla dem i myndigheten en viktig fråga för myndighetschefen. Dessutom föreslås en skyldighet att informera landskapsregeringen om händelser av vikt inom myndigheten.
5 § Behörighetskrav för myndighetschefen. Landskapsregeringen föreslår att behörighetskravet för tjänsten som myndighetschef ska motsvara det behörighetskrav som gäller för avdelnings- och byråchefer inom landskapsregeringens allmänna förvaltning, det vill säga examen som motsvarar minst 4 års heltidstudier vid universitet eller högskola som är erkänd av en nationell utbildningsmyndighet. Behörighetskravet motsvarar även kravet för myndighetscheferna inom de fristående myndigheterna Lotteriinspektionen, Datainspektionen och Upphandlingsinspektionen. Högskole- eller universitetsutbildningen föreslås ha en för tjänsten lämplig inriktning vilket fram för allt innebär utbildningar med inriktning på ekonomi, juridik och teknik men även andra inriktningar som är lämpliga kan komma i fråga. Erfarenhet av förvaltningsuppgifter och ledarskap är inte ett uttryckligt krav men är meriterande vid valet av chef.
I och med att nuvarande chef för motorfordonsbyrån går i pension så påverkas inte befintlig personal av ändringen av tjänstebenämningen.
6 § Övriga tjänster och skötseln av vissa personalfrågor. Landskapsregeringen föreslår att det ska kunna finnas personal i både offentligrättsligt och privaträttsligt anställningsförhållande. I dag är all personal tjänstemän men i framtiden kan viss personal, så som lokalvårdare, anställas i privaträttsligt anställningsförhållande.
Behörighetskraven för andra tjänster än chefstjänsten föreslås bli fastställda då respektive tjänst inrättas. För tjänsterna som inspektörer för trafiksäkerhetsprovningar (besiktningspersonal) ska behörighetskraven följa bestämmelserna i artikel 13 i besiktningsdirektivet. I artikel 13 hänvisas till bilaga IV till direktivet. I bilaga IV finns bestämmelser om kompetens, grundutbildning och repetitionsutbildning och om behörighetsbevis. Inspektörer som anställda vid motorfordonsbyrån den 20 maj 2018 är enligt artikel 13 undantagna från kraven i punkt 1 i bilagan. I punkt 1 finns bestämmelser om vilka områden den som anställs som inspektör ska ha kunskap om, förståelse för, dokumenterad erfarenhet av och utbildning inom.
För den som fungerar som prövare vid körprov (förarprövare) ska behörighetskraven följa bestämmelserna i artikel 10 i körkortsdirektivet. I artikel 10 hänvisas till bilaga IV till direktivet. I bilaga IV finns bestämmelser om kompetens för förarprövare, allmänna krav, grundläggande kompetens, kvalitetsäkring och fortbildning. Den som varit verksam som förarprovare före den 19 januari 2013 ska endast omfattas av bilagans bestämmelser om kvalitetssäkring och regelbunden fortbildning. En bestämmelse om detta finns i 25a § i körkortslagen för Åland och behöver därför inte tas in i denna lag.
Landskapsregeringen föreslår att Fordonsmyndigheten ska sköta de uppgifter som landskapsregeringen har enligt tjänstemannalagen, förutom i vissa frågor som uttryckligen räknas upp. Dessa frågor är inrättande och tillsättande av tjänsten som myndighetschef och övriga frågor som gäller myndighetschefen, permittering av personalen samt förflyttning och omplacering av personalen till eller från en annan landskapsmyndighet.
Skrivningen i det föreslagna 2 mom. innebär att övriga tjänster ska inrättas och indras av myndigheten själv. För de tjänster som myndigheten har för avsikt att inrätta ska myndigheten göra upp en behovsutredning och inhämta utlåtande av landskapsregeringen.
7 § Behandling av ärenden. Av paragrafen framgår tydligt att myndighetschefen ska avgöra alla de ärenden som Fordonsmyndigheten har till uppgift att sköta, om uppgifterna inte i arbetsordningen delegerats till en annan tjänsteman.
Som ett led i den allmänna styrningen av Fordonsmyndigheten föreslås att landskapsregeringen ska kunna utfärda bestämmelser om myndighetens ekonomiförvaltning, om vissa ärenden som gäller tjänstekollektivavtalen och till vilken del landskapsregeringen sköter dessa uppgifter samt om samordning, policy och servicenivå vid Fordonsmyndigheten. Bestämmelserna om samordning syftar till exempel på IT-samordning där landskapsregeringen skulle kunna bestämma att Fordonsmyndigheten ska samordna sin IT-hantering med den övriga landskapsförvaltningen. Bestämmelser om policy kan till exempel gälla beslut om en rökfri arbetsplats. Genom bestämmelser om servicenivån kan landskapsregeringen sätta upp krav för till exempel väntetider och behandlingstider för olika typer av ärenden.
8 § Sakkunnigråd. I paragrafen föreslås att landskapsregeringen ska kunna tillsätta ett sakkunnigråd för Fordonsmyndigheten som stöd för ledningen av myndigheten. Rådet ska kunna tillsättas på initiativ av landskapsregeringen eller Fordonsmyndigheten. Sakkunnigrådet har ingen beslutanderätt utan är enbart ett rådgivande organ. Medlemmarna i rådet kan vara specialister inom olika områden som berör Fordonsmyndighetens verksamhet och som myndighetschefen behöver stöd inom. Detta kan till exempel gälla juridik, förvaltningsrätt, organisation, ledarskap, IT, teknik och utbildning.
9 § Arbetsordning. Myndighetschefen ska göra upp en arbetsordning för myndigheten. I arbetsordningen ska tas in bestämmelser om organisationen och hur ärendena ska fördelas mellan tjänstemännen vid myndigheten och handläggas inom myndigheten. Den delgering av beslutanderätten som myndighetschefen kan göra ska också framgå av arbetsordningen.
10 § Budget. Fordonsmyndigheten är en fristående myndighet men underställd landskapsregeringen. Myndighetens budget ingår därför i landskapets budget. Myndighetschefen ska göra upp ett motiverat förslag till budget för myndighetens verksamhet som sedan skickas till landskapsregeringen för behandling i samband med den allmänna budgetprocessen.
11 § Verksamhetsberättelse. Myndighetschefen ska årligen göra upp en verksamhetsberättelse som skickas till landskapsregeringen för att ingå i den allmänna verksamhetsberättelsen för landskapsregeringen. Landskapsregeringen anser att det är ändamålsenligt och informativt om myndigheten även gör en mera ingående verksamhetsberättelse med mera detaljerad statistik om verksamheten.
3 kap. Särskilda bestämmelser
12 § Avgifter. Landskapsregeringen föreslår att avgifterna för Fordonsmyndighetens verksamhet ska fastställas av landskapsregeringen. Då avgifterna fastställs ska landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet beaktas. I den bestäms att avgifterna för offentligrättsliga prestationer ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Med offentligrättsliga prestationer avses en sådan prestation av en landskapsmyndighet vars efterfrågan grundar sig på lag eller förordning och som myndigheten har faktisk ensamrätt att utföra. Fordonsmyndighetens uppgifter är sådana offentligrättsliga prestationer som avses. Om skäl finns har landskapsregeringen rätt att bestämma att en avgift fastställs till högre belopp än full kostnadstäckning.
13 § Avtal. Fordonsmyndigheten ska såsom fristående myndighet ha rätt att ingå avtal inom ramen för den ordinarie verksamheten.
14 § Företrädande av landskapet. Fordonsmyndigheten ska såsom fristående myndighet kära och svara för landskapet och bevaka Fordonsmyndighetens intressen vid domstolar och andra myndigheter i ärenden som hör till myndighetens verksamhet.
15 § Rättelseyrkande. Systemet med rättelseförfarande föreslås för Fordonsmyndighetens beslut. Syftet med rättelseyrkande är att effektivera ändringssökande och ge kunden möjlighet att få ett felaktigt beslut rättat snabbare och förmånligare än genom domstolsprövning. Rättelseyrkandet innebär att den som är missnöjd med ett beslut som han eller hon berörs av kan vända sig till myndigheten och begära en rättelse av beslutet. Ett rättelseyrkande ska framföras inom 30 dagar efter att den som önskar rättelse tagit del av beslutet. En begäran om rättelse ska behandlas skyndsamt. I det beslut som Fordonsmyndigheten fattar med anledning av rättelseyrkandet får ändring sökas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.
16 § Ikraftträdande. Lagen föreslås träda ikraft så snart som möjligt. Tjänsten som myndighetschef föreslås kunna inrättas och tillsättas innan lagen trätt i kraft och även andra åtgärder som behövs för verkställigheten av lagen föreslås kunna vidtas innan lagen träder i kraft.
Eftersom myndigheten förslås få ett nytt namn föreslås i förtydligande syfte en bestämmelse om att tjänsterna vid motorfordonsbyrån överförs till Fordonsmyndigheten och att den som är anställd vid motorfordonsbyrån överflyttas till motsvarande anställningsförhållande vid Fordonsmyndigheten och behåller sina tidigare rättigheter och skyldigheter.
Bytet av namn på myndigheten påverkar även annan lagstiftning där motorfordonsbyrån nämns. De lagar som berörs är körkortslagen, landskapslagen om besiktning och registrering av fordon, landskapslagen om tillämpning av fordonslagen, landskapslagen om vattenfarkoster, landskapslagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, körkortslagen för Åland, landskapslagen om trafikskolor och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om personuppgifter. Landskapsregeringen anser att det inte är ändamålsenligt att öppna upp så många lagar för ändring av myndighetsnamnet då det inte samtidigt finns några ändringar av materiella bestämmelser. Landskapsregeringen föreslår därför en bestämmelse i denna paragraf om att ordet motorfordonsbyrån ska ersättas med Fordonsmyndigheten i all lagstiftning.
Enligt artikel 22 i besiktningsdirektivet har medlemsstaterna rätt att fram till den 20 maj 2023 auktorisera användning av provningsanläggningar och provningsutrustning som avses i artikel 11 som inte uppfyller minimikraven i bilaga III för trafiksäkerhetsprovning. Det innebär att den föreslagna bestämmelsen i 3 § ska vara uppfylld senast den 20 maj 2023.
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om Fordonsmyndigheten
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Inledande bestämmelse
Fordonsmyndigheten är en myndighet som är underställd landskapsregeringen.
Landskapsregeringen sköter den allmänna styrningen och övervakningen av Fordonsmyndigheten.
2 §
Myndighetens uppgifter
Fordonsmyndigheten ska
1) föra register över motorfordon och släpvagnar samt utföra besiktningar i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1993:19) om besiktning och registrering av fordon,
2) föra körkortsregister samt ordna teori- och körprov för förarexamen i enlighet med bestämmelserna i körkortslagen (2015:88) för Åland,
3) föra register över vattenfarkoster i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (2017:29) om vattenfarkoster
4) bevilja trafiklärartillstånd och utöva tillsyn över trafikskolor i enlighet med landskapslagen (2015:89) om trafikskolor,
5) sköta de uppgifter som bestäms i landskapslagen (2011:36) om tillämpning av fordonslagen samt
6) sköta övriga uppgifter som ankommer på myndigheten.
Fordonsmyndigheten ska följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta nödvändiga initiativ. Myndigheten ska informera allmänheten om gällande bestämmelser och ge anvisningar och råd i anslutning till verksamheten.
Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning ålägga Fordonsmyndigheten att sköta andra uppgifter inom sitt verksamhetsområde.
3 §
Krav på myndigheten som provningsanläggning
Fordonsmyndigheten ska som provningsanläggning för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar uppfylla de tekniska minimikrav som ställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/45/EU) om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (nedan besiktningsdirektivet).
2 kap.
Organisation och personal
4 §
Myndighetschef
Arbetet vid Fordonsmyndigheten leds av en myndighetschef. Tjänsten som myndighetschef inrättas och tillsätts av landskapsregeringen. Tjänsten kan tillsättas på viss tid.
Myndighetschefen ska
1) se till att verksamheten vid Fordonsmyndigheten sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt,
2) ansvara för frågor om arbetsplatsdemokrati och jämställdhet,
3) ansvara för kvalitetslednings- och miljöledningsarbete,
4) ansvara för kompetensförsörjning samt
5) informera landskapsregeringen om händelser av vikt.
5 §
Behörighetskrav för myndighetschefen
Behörighetskravet för tjänsten som myndighetschef är examen som motsvarar minst 4 års heltidstudier vid universitet eller högskola som är erkänd av en nationell utbildningsmyndighet. Examen ska ha en för tjänsten lämplig inriktning. Erfarenhet av förvaltningsuppgifter och i praktiken visad ledarförmåga är meriterande.
6 §
Övriga tjänster och skötseln av vissa personalfrågor
Vid Fordonsmyndigheten kan finnas personal i offentligrättsligt och privaträttsligt anställningsförhållande.
Om inte annat bestäms i eller med stöd av denna lag ska Fordonsmyndigheten sköta sådana uppgifter som gäller myndighetens personal och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ankommer på landskapsregeringen. Tjänster inrättas och indras efter att landskapsregeringens utlåtande inhämtats. För de tjänster som myndigheten har för avsikt att inrätta eller indra ska behovsutredningar som sammanställts enligt tjänstemannalagen överlämnas till landskapsregeringen i samband med myndighetens budgetförslag. Landskapsregeringen ska avge utlåtande efter att förslaget till budget överlämnats till lagtinget och senast en månad efter att lagtinget fastställt budgeten. Om myndigheten har för avsikt att fatta beslut om inrättande eller indragning inom gällande budget kan behovsutredningen överlämnas vid en annan tidpunkt och landskapsregeringen ska avge utlåtande inom tre månader.
Behörighetskraven för andra tjänster vid Fordonsmyndigheten än tjänsten som myndighetschef fastställs i samband med att tjänsten inrättas. Då behörighetskraven för de inspektörer som utför trafiksäkerhetsprovningar fastställs ska artikel 13 i besiktningsdirektivet beaktas.
Landskapsregeringen fattar beslut om
1) permittering av personal vid Fordonsmyndigheten,
2) förflyttning och omplacering av en tjänsteman eller arbetstagare till eller från en annan landskapsmyndighet, med samtycke av Fordonsmyndigheten, samt
3) frågor som gäller myndighetschefen.
Övriga beslut om organisationen vid Fordonsmyndigheten fattas av myndighetschefen.
7 §
Behandling av ärenden
Myndighetschefen avgör de ärenden som Fordonsmyndigheten har till uppgift att sköta om uppgifterna inte i arbetsordningen delegerats till en annan tjänsteman.
Landskapsregeringen kan utfärda bestämmelser
1) om ekonomiförvaltningen vid Fordonsmyndigheten,
2) om vissa ärenden som gäller tjänstekollektivavtalen och till vilken del landskapsregeringen sköter dessa uppgifter samt
3) om samordning, policy och servicenivå vid Fordonsmyndigheten.
8 §
Sakkunnigråd
Landskapsregeringen kan på förslag av Fordonsmyndigheten eller på eget initiativ tillsätta ett sakkunnigråd för myndigheten. Sakkunnigrådet har ingen beslutanderätt om verksamheten vid Fordonsmyndigheten utan endast en rådgivande funktion.
Landskapsregeringen beslutar om arvodet och mandattiden för medlemmarna i sakkunnigrådet.
Sakkunnigrådet beslutar själv om sitt interna arbetsätt.
9 §
Arbetsordning
Myndighetschefen ska göra upp en arbetsordning för Fordonsmyndigheten. Arbetsordningen ska skickas till landskapsregeringen för kännedom.
Genom arbetsordningen utfärdas närmare bestämmelser om myndighetens organisation och handläggningsrutiner samt vid behov om fördelning av uppgifter och delegering av beslutanderätten.
10 §
Budget
Myndighetschefen ska årligen göra upp ett förslag till budget för verksamheten vid Fordonsmyndigheten. Budgetförslaget med motiveringar ska skickas till landskapsregeringen.
11 §
Verksamhetsberättelse
Myndighetschefen ska årligen sammanställa en verksamhetsberättelse över det gångna kalenderåret. Verksamhetsberättelsen ska skickas till landskapsregeringen för kännedom.
3 kap.
Särskilda bestämmelser
12 §
Avgifter
Landskapsregeringen beslutar om avgifter för verksamheten vid Fordonsmyndigheten, med beaktande av vad som bestäms i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.
13 §
Avtal
Fordonsmyndigheten kan ingå avtal inom ramen för myndighetens ordinarie verksamhet om inte landskapsregeringen beslutar annat.
14 §
Företrädande av landskapet
I ärenden som hör till med Fordonsmyndighetens verksamhet kärar och svarar myndigheten för landskapet samt bevakar myndighetens intressen vid domstolar och andra myndigheter.
15 §
Rättelseyrkande
Den som ett beslut som fattats av Fordonsmyndigheten avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet kan inom 30 dagar från delfåendet av beslutet skriftligen begära rättelse av beslutet hos motorfordonsbyrån.
Av rättelseyrkandet ska framgå vilket beslut som avses, hurdan rättelse som begärs och på vilka grunder rättelse begärs.
Fordonsmyndigheten ska behandla begäran om rättelse skyndsamt.
Det beslut som Fordonsmyndigheten fattat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstol.
16 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1975:9) om motorfordonsbyrån.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Tjänsten som myndighetschef får inrättas och tillsättas innan lagen träder i kraft.
De tjänster som då denna lag träder i kraft finns vid motorfordonsbyrån överförs vid ikraftträdandet till Fordonsmyndigheten. Den som är anställd vid motorfordonsbyrån överflyttas vid ikraftträdandet till motsvarande anställningsförhållande vid Fordonsmyndigheten och behåller sina tidigare rättigheter och skyldigheter.
Ordet ”motorfordonsbyrån” i olika böjningsformer ska i annan landskapslagstiftning ersättas med ordet ”Fordonsmyndigheten” i motsvarande former.
De krav som avses i 3 § ska vara uppfyllda senast den 20 maj 2023.
|
Mariehamn den 26 oktober 2017 |
|
|
L a n t r å d |
Katrin Sjögren |
|
Föredragande minister |
Mika Nordberg |
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/45/EU) av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG
