Ålands lagting	SPÖRSMÅL nr 2/2016-2017
	Lagtingsledamot	Datum
	Britt Lundberg	07.03.2017
	Till Ålands lagting

Värdering av det åländska gymnasiebetyget

Värderingen av utländska betyg för sökande till svenska universitet och högskolor har ändrats. Översynen som gjorts leder till en förändring som innebär en försämring för de åländska studerandena. Från hösten 2017 värderas åländska gymnasiebetyg strängare än tidigare. Beslutet som nu fattats i Sverige leder till att våra studeranden, för att  nå till maximala meritpoäng, ska ha hela 9,74 i medeltal och en studerande med medeltalet 7,74 från ett åländskt gymnasium får sitt meritvärde sänkt från 14,97 till 13,93.

Åland har numera samma utbildningsnivå som resten av Norden, tack vare möjligheten för åländska ungdomar att studera i Sverige. För att försäkra sig om att ålänningarna fortsättningsvis ska ha tillträde i tillräcklig utsträckning till utbildning i Sverige krävs ett kontinuerligt arbete med läroplansutveckling. Dessutom krävs dialog med myndigheter för att bevaka arbetet med antagningskriterier och betygsskalor.

Ålands regering har varit medveten om att Sverige står i beråd att ändra systemet i tre år. Att inte prioritera denna fråga är ett svek mot våra ungdomar och ett hårt slag för Åland och vår utbildningsnivå. Antagningskriterierna och –systemen har över tid kontinuerligt förändrats och justerats. Även olika kvoter har införts och ändrats. De åländska ungdomarnas tillträde till studier i Sverige har hittills tryggats genom förhandlingar med Sveriges regering och genom att framhålla och hänvisa till Ålandsöverenskommelsen.

Ålands språkliga status har sin grund i Nationernas Förbunds beslut den 27 juni 1921 om Ålands statstillhörighet och självstyrelse så som det stadgades i den första självstyrelselagen från 1920 och Ålandsöverenskommelsen 1921.

Syftet med Ålandsöverenskommelsen är ett nationalitetsskydd för den åländska befolkningens språkliga och kulturella förhållanden och lokala traditioner.

Ålandsöverenskommelsen tillkom som en garanti för att Sverige och Finland tillsammans ska verka för att de överenskomna förpliktelserna skall uppfyllas. För detta finns ett protokoll daterat den 27 juni 1921 där Sveriges och Finlands representanter medverkat, bestyrkt av en medlem från Nationernas förbunds råd.

1922 utfärdades en garantilag för Åland som baserade sig på Ålandsöverenskommelsen.

Ålands överenskommelsen gäller alltjämt. Det har bekräftats av utrikesminister Margot Wallström till Sveriges riksdag så sent som den 7 oktober 2015. 

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 37 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

Vilka insatser har regeringen gjort för att de åländska ungdomarnas fortsatta möjligheter till högskolestudier i samma omfattning som tidigare ska tryggas? På vilket sätt har Ålands regering i dialog med Sveriges regering hänvisat till Ålandsöverenskommelsen och vilka brådskande åtgärder avser regeringen göra för att få beslutet som universitets- och högskolerådet fattat omprövat?

Mariehamn den 7 mars 2017
Britt Lundberg	Bert Häggblom
Axel Johnsson	Roger Nordlund
Harry Jansson	Runar Karlsson

Mikael Lindholm                                                Veronica Thörnroos                                

Lars Häggblom