LAGFÖRSLAG nr 32/2016-2017

 

Datum

 

 

2007-08-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

I detta lagförslag föreslår landskapsregeringen att nya bestämmelser införs med syfte av förkorta tiden på sjukhus för utskrivningsklara patienter som behöver insatser från den kommunalt finansierade sociala servicen. Tiden när kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter börjar löpa förkortas till tre eller fyra dagar efter det att meddelandet om den förestående utskrivningen skickades till kommunen för att snabba på processen. För att ge kommunen tid att planera inför patientens utskrivning från sluten vård ska Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) underrätta kommunen om patientens förestående utskrivning i så god tid som möjligt.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Landskapsregeringens förslag. 3

2.1 Kommunernas betalningsansvar 3

2.2 Avgifterna. 4

3. Förslagets konsekvenser 4

4. Ärendets beredning och remissinstansernas synpunkter 5

Detaljmotivering. 5

Ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård. 5

Lagtext 7

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård  7

Parallelltexter 9

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

I regeringsprogrammet, för ett hållbart Åland - kraftsamling för stabilitet och förändring anges att under mandatperioden ska möjligheter till ökad självfinansiering inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) utredas och avgifterna vid ÅHS ses över.

     Med anledning av detta gav landskapsregeringen styrelsen för ÅHS i uppdrag att se över regelverket kring patienter som utan medicinsk orsak ligger kvar på vårdavdelning och där ÅHS har rätt att från kommunen ta ut en avgift som motsvarar kostnaden för så kallade klinikfärdiga patienter. Ersättningsskyldigheten regleras i 18 § i landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvården (hälso- och sjukvårdslagen). Första momentet lyder: "Hemkommunen ska erlägga en avgift för en patient som utan medicinska skäl är kvar inom Ålands hälso- och sjukvård längre än en vecka efter det att Ålands hälso- och sjukvård har informerat kommunen om att patienten kommer att skrivas ut. Avgiftens storlek fastställs så att den motsvarar kostnaden för vården. Informationen till kommunen ska lämnas skriftligen på en blankett som fastställts av landskapsregeringen.

     Det är viktigt att minimera vårdtiderna på sjukhus, bl.a. med hänsyn till patientens möjligheter att få en god och sammanhållen vård, rehabilitering och omsorg. Sjukhusmiljön är inte den mest gynnsamma när det gäller allmänt välbefinnande och tillfrisknande när den behandling som kräver sjukhusvård är avslutad. Sluten sjukhusvård är den vårdform som innebär störst risker för patienten, till exempel vad gäller infektioner. Minskade vårdtider sparar även på landskapets resurser eftersom sluten vård på sjukhus är den mest kostnadskrävande vårdformen. Det finns också ett stort behov av att frigöra resurser hos ÅHS, särskilt i form av vårdplatser. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att patienter som ligger kvar på sjukhuset och som inte längre behöver sjukhusvård men som behöver vidare insatser från kommunens socialservice, så snabbt som möjligt kan få fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom olika former av särskilda boenden.

 

2. Landskapsregeringens förslag

 

2.1 Kommunernas betalningsansvar

 

Kommunens ansvar för utskrivningsklara patienter infördes år 2000 och hade sin upprinnelse i att kommunerna redan i samband med ÅHS-reformen 1993 blev skyldiga att ersätta landskapet för den åldringssjukvård som ÅHS tillhandahåller. Det kommunala betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter infördes som ett ekonomiskt incitament för att förmå kommunerna att bygga ut äldrevården så att de äldre inte skulle behöva flytta från kommunen och så att hälso- och sjukvårdens resurser skulle kunna utnyttjas på bästa sätt. Avgiften skulle motsvara driftskostnaden för vård vid Gullåsen.

     ÅHS har uppgett att den tid kommunen har på sig att ordna den fortsatta omsorgen för en patient som utan medicinska skäl är kvar inom ÅHS är för lång med hänvisning till att vårdplatserna behövs för medicinsk vård. Lagen stipulerar ”längre än en vecka efter det att Ålands hälso- och sjukvård informerat kommunerna”. Tolkningen av vad ”informerat” betyder har gjorts utgående från 54 § i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland där det står att vanlig delgivning sker per post genom brev till mottagaren. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Det har betytt att det i praktiken gått två veckor efter att patienten konstaterats vara klar för utskrivning från ÅHS innan kommunen blir ersättningsskyldig. Av den orsaken utfaller ersättningsskyldigheten sällan och vårdplatser blockeras. Patienten vårdas då sett ur ett samhällsperspektiv på den mest kostsamma vårdnivån.

     Landskapsregeringen anser att det även fortsättningsvis behövs ekonomiska incitament för att åstadkomma kortare väntetider för patienter som behöver insatser från kommunens socialservice och föreslår att antalet fristdagar ska bli färre. Visserligen framgår det av förvaltningslagens 54 § 2 mom. att ett ärende ska anses ha kommit till en myndighets kännedom den dag brevet anlände så bara genom att tillämpa lagen på rätt sätt skulle antalet fristdagar kunna halveras. Det kan konstateras att ett meddelande från ÅHS om en utskrivningsklar patient inte är ett beslut i ett förvaltningsärende utan ett vårdbeslut baserat på medicinsk sakkunskap. Det handlar om faktisk förvaltningsutövning och produktion av hälsovårdstjänster vilket innebär att det inte är frågan om delgivning i förvaltningslagens bemärkelse. ÅHS kan därför informera kommunen genom att till exempel sända blanketten via en säker elektronisk överföring eller genom att faxa den. Kommunen är då informerad i samma stund som meddelandet skickades från ÅHS.

     För att ge kommunerna skälig tid föreslår landskapsregeringen att en bestämmelse införs som ålägger ÅHS att informera kommunen om att de har en patient som kommer att behöva kommunens service så snart den ansvariga läkaren kan bedöma när patienten är utskrivningsklar. Betalningsansvaret inträder tidigast dagen efter den dag patienten bedömts som utskrivningsklar men kommunen ges alltid minst tre vardagar innan betalningsansvaret övergår på kommunen. Om bedömningen kan göras t.ex. en vecka innan utskrivningsdatum ges kommunen en vecka att planera den fortsatta vården samtidigt som patienten förhoppningsvis slipper tillbringa mer tid på sjukhuset än nödvändigt.

 

2.2 Avgifterna

 

Styrelsen för ÅHS har uttryckt önskemål om att vid översyn av lagstiftningen bör möjligheten till flexibel och affärsmässig prissättning utredas. I 17 § i hälso- och sjukvårdslagen anges att styrelsen beslutar om andra avgifter och ersättningar för de varor och tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer eller producerar. Det leder till en tröghet i prissättningen och i praktiken kan lagstiftningen inte följas full ut. I den dagliga verksamheten inom ÅHS köps och säljs många olika varor av flera producenter där priserna varierar. Styrelsen föreslår att principerna för prissättning ska beslutas av styrelsen men verksamhetsansvariga tjänstemän ska kunna fatta beslut om aktuell prissättning.

     Landskapsregeringen har med hänvisning till det nyss nämnda funnit det motiverat att ändra lydelsen av 17 § och komplettera den med ett möjligt delegeringsförfarande så att styrelsen för ÅHS ges fullmakt att delegera beslut om andra avgifter och ersättningar för de varor och tjänster som ÅHS säljer.

 

3. Förslagets konsekvenser

 

Optimerade vårdtider är bra både ur ett patientperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter infaller tidigare än enligt gällande lag men förslaget medför inga kostnadsökningar för den kommunala sektorn så länge kommunen följer tidsplanen och tar hem de utskrivningsklara patienterna innan betalningsansvaret övergår på kommunen. Ansvaret för utskrivningsklara patienter övergick från landskapet till kommunerna i samband med ÅHS-reformen 1993 och detta kompenseras kommunerna för i annan lagstiftning. Detta lagförslag tillför inte något nytt kostnadsansvar för kommunerna eller flyttar ansvaret för patienterna från en part till en annan.

     Förslagen medför inte några nya administrativa uppgifter för ÅHS.

     Den kommunala självstyrelsen påverkas inte av förslagen och inte heller miljön.

     Ett syfte med förslaget är att förkorta tiden som vissa patienter måste ligga på sjukhus på grund av att hemkommunen inte fått tillräcklig tid på sig för att ordna den sociala service som behövs för en säker hemgång. Eftersom det finns fler kvinnor än män inom den kommunala institutionsvården och på serviceboende borde även en förkortad väntetid i kön till den kommunala servicen gynna fler kvinnor än män.

     Ur barnets perspektiv är rätten till föräldern central och det är därför viktigt att en anhörig inte tillbringar längre tid än nödvändigt i sjukhusmiljö.

 

4. Ärendets beredning och remissinstansernas synpunkter

 

Beredningen av lagförslaget har skett vid lagberedningen i samarbete med social- och miljöavdelningen. Lagförslaget har skickats på remiss till kommunerna och ÅHS. De synpunkter som framkom vid remissbehandlingen av lagförslaget var till övervägande del positiva. De negativa synpunkter som framförts rör främst den förkortade tid som kommunerna får på sig att ordna den sociala servicen. Finström, Geta, Hammarland, Sund och Saltvik anser att tre-fyra dagar är en för kort tid. Landskapsregeringen konstaterar att syftet med lagförslaget är att snabba på processen för att frigöra vårdplatser och att det både ur ett samhällsekonomiskt och ur ett klientperspektiv är ändamålsenligt att vården sker på rätt nivå. Remissinstansernas synpunkter har därför inte föranlett några ändringar av förslaget till denna del.      Kökar, Kumlinge och Sottunga påpekar att de osäkra kommunikationerna i skärgården och bristen på personal inom den kommunala hälsovården kan leda till att patienter blir kvar på ÅHS av anledningar som inte beror på kommunens agerande. Landskapsregeringen är medveten om att det kan finnas tillfällen då kommuner på grund av transportproblem eller personalbrist kan ha svårt att leva upp till lagens intentioner. Därför lägger landskapsregeringen till en bestämmelse om att det kommunala betalningsansvaret inte träder in i de fall det inte är kommunens ansvar som leder till att mottagning inte kan verkställas.

     ÅHS påpekade att det vore bra om lagen gav styrelsen rätt att också kunna delegera beslutanderätten över prissättningen på tjänster och inte enbart varor för att t ex smidigt kunna samarbeta med övriga samhällsaktörer kring fortbildningstjänster. Landskapsregeringen anser att synpunkten är bra och ändrar lagförslaget.

 

Detaljmotivering

 

Ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård

 

17 § Avgifterna. Genom ett tillägg i första momentet ges styrelsen rätt att delegera vissa beslut. Det gäller beslutanderätten över prissättningen på varor och tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer. Det har visat sig att denna typ av beslut tas bäst av de tjänstemän som befinner sig i organisationen och genom delegeringsbestämmelsen slipper man stelbent byråkrati och styrelsen kan ägna sig åt mer övergripande beslutsfattande. Det krävs dock ett styrelsebeslut då styrelsen delegerar beslutanderätten till tjänstemannen.

 

18 § Kommunens rätt till information om framtida insatser. För att patientens hemkommun så snart det är möjligt efter det att en patient bedöms vara utskrivningsklar ska kunna erbjuda social service är det viktigt att planeringsarbetet kommer igång tidigt i processen. Därför ska ÅHS underrätta kommunen så snart de kan bedöma när en patient kommer att skrivas ut. På så vis får kommunen information om att en kommuninnevånare har blivit intagen i den slutna vården och att denne behöver vård och omsorg när han eller hon kommer tillbaka till kommunen. Här avses sådana insatser som behöver planering och inte sådana situationer där enskilda efter utskrivning själva exempelvis kan boka tid och ta sig till en enhet för eventuell eftervård.

     Det är den medicinskt ansvariga läkaren som gör bedömningen om patienten kommer att behöva kommunens tjänster efter sjukhusvistelsen men det är upp till ÅHS att bestämma vem inom den slutna vården som ska skicka meddelandet till kommunen. ÅHS har en skyldighet att meddela kommunen om den beräknade tidpunkten för utskrivning ändrats efter det första meddelandet.

 

18a § Kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Paragrafen reglerar när betalningsansvaret för en patient som vårdas inom den slutna vården övergår till kommunen. Detta sker när den medicinskt ansvariga läkaren bedömt att patients hälsotillstånd är sådant att patienten inte längre behöver vård inom den slutna vården. En förutsättning för att en kommun kan bli betalningsansvarig är att ÅHS har underrättat kommunen om att patienten är utskrivningsklar. Bestämmelsen omfattar de patienter som efter utskrivning från den slutna vården bedöms vara i behov av stöd och hjälp av kommunen.

     Ju tidigare ÅHS skickar underrättelsen, desto mer tid får kommunen att planera de insatser som den enskilde kan komma att behöva innan betalningsansvaret övergår på kommunen. Skickas underrättelsen först när patienten är utskrivningsklar inträder kommunens betalningsansvar tre eller fyra vardagar efter det att kommunen mottagit underrättelsen.

     Det finns tillfällen när det kommunala betalningsansvaret inte ska träda in trots att kommunen inte tar emot patienten innan tidsfristen löper ut. Det kommunala betalningsansvaret ska till exempel inte träda in i de fall de insatser som ÅHS ansvarar för ute i kommunerna inte kan utföras. Det kan vara en för låg bemanningsgrad på hälsovårdsjouren i kommunen som gör att en vårdkrävande patient inte kan flyttas hem. I ett sådant fall är det inte rimligt att kommunen ska bekosta patientens fortsatta vård på ÅHS. Detsamma gäller om en patient blir kvar på ÅHS längre än planerat på grund av transportproblem utanför kommunens kontroll.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 17 § 1 mom. och 18 § landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård samt

     fogas till lagen en ny 18a § som följer:

 

17 §

Avgifterna

     Landskapsregeringen beslutar, i enlighet med landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, om patientavgifterna för de tjänster som Ålands hälso- och sjukvård producerar. Styrelsen fattar beslut om andra avgifter och ersättningar för de varor och tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer. Beslutanderätten över prissättningen på varor och tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer kan av styrelsen delegeras till en tjänsteman.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

18 §

Kommunens rätt till information om framtida insatser

     Om en patient som har skrivits in vid Ålands hälso- och sjukvård kommer att behöva insatser från kommunens socialservice efter det att patienten har skrivits ut, ska Ålands hälso- och sjukvård så snart som möjligt underrätta patientens hemkommun om denna bedömning.

     Informationen skickas på en blankett som fastställts av landskapsregeringen och ska innehålla upplysningar om patientens namn, personnummer och adress samt om beräknad tidpunkt för utskrivning. Ändras den beräknade tidpunkten för utskrivning ska kommunen underrättas så snart det är möjligt.

 

18a §

Kommunens betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

     Patientens hemkommun betalar ersättning till Ålands hälso- och sjukvård för en patient som vårdas inom den slutna vården efter det att den medicinskt ansvariga läkaren har bedömt att patienten är utskrivningsklar.

     Kommunens betalningsansvar inträder tre vardagar, lördagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att en underrättelse enligt 18 § har skickats. Om underrättelsen skickas efter klockan 12.00 inträder kommunens betalningsansvar fyra vardagar efter det att meddelandet har skickats. Kommunens betalningsansvar inträder dock aldrig tidigare än dagen efter den dag patienten bedömts vara utskrivningsklar.

     Kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar kostnaden för ett vårddygn inom Ålands hälso- och sjukvård.

     Kommunens betalningsansvar ska dock inte inträda om anledningen till att en patient inte kan skrivas ut beror på omständigheter som ligger utanför kommunens ansvarsområde.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

Mariehamn den 17 augusti 2017

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Wille Valve

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 32/2016-2017