LAGFÖRSLAG nr 1/2016-2017

 

Datum

 

 

2016-10-06

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Bassamfundslagstiftning

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att lagstiftningen om beskattning av delägare i utländska bassamfund ändras, så att gällande landskapslag ersätts med en blankettlag som gör rikslagstiftning tillämplig i landskapet. Med förslaget begränsas möjligheterna att kringgå beskattning genom att flytta i landskapet uppkomna vinster till stater med låg skattebörda.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Förslag. 3

3. Förslagets verkningar 4

Detaljmotivering. 4

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om tillämpning av rikslagstiftning om beskattning  av delägare i utländska bassamfund  6

Bilaga – rikslagen. 7

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Begreppet samfund avser i skattelagstiftningen skattesubjekt som beskattas separat, såsom aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser (jfr 3 § inkomstskattelagen, FFS 1535/1992). Begreppet bassamfund avser utländska samfund i vilket en eller flera i landskapet allmänt skattskyldiga har bestämmanderätt. I 2 § landskapslagen (1995:54) om beskattning av delägare i utländska bassamfund, nedan kallad bassamfundslagen, definieras ett utländskt bassamfund vara ”ett samfund i vilket en eller flera i kommunalbeskattningen allmänt skattskyldiga personer har bestämmanderätt och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i landskapet för ett motsvarande samfund med hemvist här”. Om en skattskyldig har inkomster i någon annan stat än i hemviststaten så hör beskattningsrätten i grunden antingen till den stat där inkomsten förvärvas eller till hemviststaten. Beskattningsrätten grundas på nationell lagstiftning, till vilken också hör internationella skatteavtal ägnade att undvika dubbelbeskattning.

     I bassamfundslagen, och i den med stöd av lagen gällande landskapsförordningen (1995:88) om de stater som avses i 2 § 3 mom. landskapslagen om kommunalbeskattning av delägare i utländska bassamfund, finns bestämmelser ägnade att förebygga och hindra att skattskyldiga undgår kommunalbeskattningen med hjälp av samfund bildade i en stat med låg skattebörda. I landskapet bosatta samfundsdelägare kan i enlighet med lagen be-skattas för sin andel av det utländska bassamfundets inkomst oberoende av om det delar ut vinst eller inte. Lagstiftningen är viktig för att motverka skadlig skattekonkurrens. Landskapets bassamfundslag avviker i grunden inte från vad som gäller i statsbeskattningen enligt rikslagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (FFS 1217/1994), nedan kallad rikets bassamfundslag. Rikets bassamfundslag har dock efter att den trädde i kraft den 1 januari 1995 ändrats ett flertal gånger. Motsvarande lagändringar har inte gjorts i landskapslagen, trots att vissa av ändringarna haft som syfte att implementera unionslagstiftning.

     Att det finns en bassamfundsbeskattning är viktigt såsom ett fungerande hjälpmedel för staterna att motverka skattebedrägerier och kringgående av skatt. Lagstiftningsåtgärder av detta slag har vidtagits av ett stort antal stater, såväl av stater inom den Europeiska unionen som av andra stater. Så har exempelvis flertalet länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling en bassamfundsbeskattning, organisationen har dessutom uppmanat de återstående staterna att anta sådan lagstiftning.

     I enlighet med 18 § 5 punkten självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet bland annat i fråga om kommunerna tillkommande skatter. I enlighet med 29 § 36 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om skatter och avgifter med de undantag som nämns i 18 § 5 punkten. Verkställandet av kommunalbeskattningen sköts av rikets skatteförvaltning, i enlighet med en överenskommelseförordning (1997:72) om verkställandet av kommunalbeskattningen i landskapet Åland.

 

2. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att bassamfundslagen upphävs och ersätts av en blankettlag som gör rikets bassamfundslag tillämplig i landskapet också vid kommunalbeskattningen.

 

3. Förslagets verkningar

 

Med förslaget begränsas änmer möjligheterna för skattskyldiga att kringgå kommunalbeskattningen och tryggas att regelverket är förenligt med gällande unionslagstiftning. Den lagtekniska lösningen med en blankettlag är också ägnad att göra skattmyndigheternas arbete änmer effektivt, då stats- och kommunalbeskattningen av bassamfund ska genomföras enligt samma grunder.

     Med ett genomförande av förslaget utvidgas definitionen av bassamfund så att den kan omfatta också utländska samfunds fasta driftställe. Utländsk betald förskottsskatt, som motsvarar den slutliga skatten, får med förslaget avräknas från skatt som påförs som inkomst i ordinarie beskattning. När beloppet av den slutliga utländska skatten har fastställts så ska kommunalbeskattningen vid behov korrigeras, genom att den skattskyldige får återbäring eller påförs kvarskatt. Enligt gällande lagstiftning kan utländsk skatt avräknas först då den skattskyldige lägger fram en utredning om det slutliga beloppet av den utländska skatten, om grunden för skatten samt om att skatten har betalts.

     Med förslaget klargörs att denna lagstiftning inte är tillämplig inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i förhållande till stater med en skattenivå som motsvarar den finländska, och som har implementerat hanräckningsdirektivet (rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning sådant det lyder genom rådets direktiv 2014/107/EU om ändring av direktiv 2011/16/EU) eller som med vilka det finns ett skatteavtal som inkluderar krav på informationsutbyte i skattefrågor mellan skattemyndigheter vilka tillsammans med de avtalsslutande ländernas nationella lagstiftning möjliggör ett tillräckligt informationsutbyte för tillämpningen av denna lag. Inom den Europeiska unionen skulle sådana bestämmelser begränsa etableringsfriheten, och begränsa medborgares och bolags möjligheter att etablera sig i en annan medlemsstat. Detta fastslog Europeiska gemenskapens domstol i mål C-196/04 (Cadbury Schweppes) då domstolen prövade Storbritanniens bassamfundslagstiftning. Med förslaget klargörs dessutom att skattepliktig inkomst från ett bassamfund vid beskattningen ska fördelas på ägarandelen i ett bassamfunds möjliga olika förvärvskälleslag.

     Lagen bedöms inte ha några direkta följder för jämställdheten eller naturmiljön.

 

Detaljmotivering

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen ska rikets lag om beskattning av delägare i utländska bassamfund (FFS 1217/1994) tillämpas i landskapet. Dessutom ska tillämpas med stöd av rikslagen gällande bestämmelser om de skatteavtalsstater, i de fall där skatten anses avvika i väsentlig grad från den skatt som samfunden betalar i Finland. Dessa närmare bestämmelser har med stöd av rikslagen beslutats, setts över och ändrats sammanlagt åtta gånger. Gällande bestämmelser finns i Finansministeriets förordning om de stater som avses i 2 § 5 mom. i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (FFS 1284/2013). Där förtecknas nu följande femton stater med väsentligt avvikande beskattning: Barbados, Bosnien och Hercegovina, Förenade Arabemiraten, Georgien, Kazakstan, Makedonien, Malaysia, Moldavien, Montenegro, Serbien, Singapore, Schweiz, Uzbekistan, Uruguay och Tadzjikistan. I landskapsförordningen (1995:88) om de stater som avses i 2 § 3 mom. landskapslagen om kommunalbeskattning av delägare i utländska bassamfund förtecknas 46 stater, varav ingen av de stater som ingår i rikets förteckning och varav ingen stat för närvarande torde uppfylla de kriterier som ges i bassamfundslagen. Landskapsförordningen upphävs automatisk om bassamfundslagen upphävs, så som avses i detta lagförslag.

     För beskattningens verkställande tydliggörs genom paragrafens 2 mom. att ett samfund ska följa de föreskrifter och anvisningar som skatteförvaltningen i riket ger ut, för att deklarationsskyldigheten ska anses vara uppfylld.

     En följd av förslaget är att ändringar i rikslagstiftningen om frågor som rör beskattning av delägare i utländska bassamfund automatiskt blir tillämpliga i landskapet, om inte landskapet lagstiftar på annat sätt. Förslaget bedöms vara ägnat att förenkla arbetet och begränsa resursbehovet, inom såväl landskaps- som skatteförvaltningen, i frågor som i stor utsträckning styrs av den Europeiska unionens krav och internationella skatteavtal.

 

2 § Ikraftträdande. Lagen avses snarast träda i kraft så att den tillämpas första gången vid beskattningen för det hela skatteår som följer efter lagens ikraftträdande.


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning av rikslagstiftning om beskattning av delägare i utländska bassamfund

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     Med de avvikelser som anges i denna lag tillämpas i landskapet rikets lag om beskattning av delägare i utländska bassamfund (FFS 1217/1994) och med stöd av rikslagen gällande bestämmelser om de skatteavtalsstater där skatten anses avvika i väsentlig grad från den skatt som samfunden betalar i Finland, nedan kallad rikslagstiftningen.

     En skattskyldig ska i sin skattedeklaration uppge och till deklarationen foga uppgifter och utredningar om utländska bassamfund i enlighet med vad som föreskrivs med stöd av rikslagstiftningen.

 

2 §

Avvikelser

     Ändringar av rikslagstiftningen ska tillämpas i landskapet från tidpunkten för dess ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag. En hänvisning i rikslagstiftningen till en riksförfattning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser som finns i landskapslagstiftningen.

 

3 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid beskattningen för år …

     Med ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1995:54) om kommunalbeskattning av delägare i utländska bassamfund.

     Åtgärder som denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 6 oktober 2016

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mats Perämaa

 


Bilaga – rikslagen

 

 

Uppdaterad lagstiftning, beaktats t.o.m. FFS 1706/2015.

 

 

Lag om beskattning av delägare i utländska bassamfund

(FFS 1217/1994)

 

     I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

 

1 §

Tillämpningsområde

     En andel av ett utländskt bassamfunds inkomst är skattepliktig inkomst för en allmänt skattskyldig så som stadgas i denna lag.

 

2 §

Utländskt bassamfund

     Med ett utländskt bassamfund avses i denna lag ett samfund i vilket i Finland allmänt skattskyldiga har bestämmanderätten och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland för ett samfund med hemvist här.

     Med ett utländskt bassamfund jämställs ett utländskt samfunds fasta driftställe i utlandet som, om det vore ett självständigt samfund, skulle uppfylla villkoren i denna lag. Dessutom förutsätts att det fasta driftstället är beläget i en annan stat än det utländska samfundet och att den inkomst som hänför sig till driftstället inte har beskattats i samfundets hemviststat. (7.11.2008/680)

     Som ett utländskt bassamfund betraktas dock inte

     1) ett samfund vars inkomst enligt utredning huvudsakligen har influtit av industriell produktionsverksamhet, därmed jämförbar annan produktionsverksamhet eller rederiverksamhet som samfundet bedrivit i hemviststaten eller av sådan försäljnings- eller marknadsföringsverksamhet som bedrivits där och som omedelbart tjänar ett samfund som bedriver industriell produktionsverksamhet, annan därmed jämförbar produktionsverksamhet eller rederiverksamhet och som huvudsakligen riktar sig till samfundets hemviststats område, eller från betalningar erlagda av ett sådant samfund, inom en koncern som avses i 8 kap. 12 § i aktiebolagslagen (FFS 624/2006), vilket har hemvist i denna stat och där bedriver sådan verksamhet, eller

     2) ett samfund med vars hemviststat Finland har i kraft ett avtal för att undvika dubbelbeskattning, om samfundet enligt avtalet ska anses ha hemvist i denna stat och avtalet tillämpas på inkomst som samfundet erhåller, förutsatt att samfunden i denna stat är skyldiga att på sin inkomst betala skatt som inte i väsentlig grad avviker från den skatt som samfunden betalar för sin inkomst i Finland, och att samfundet inte har dragit nytta av lagstiftningen i denna stat om särskilda skattelättnader. (7.11.2008/680)

     Vid beräkningen av den inkomst på grundval av vilken bedömning görs om den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland för ett samfund med hemvist här beaktas inte dividend som bassamfundet har erhållit från ett annat bassamfund och som delats ut av vinst som för något av de fem skatteår som omedelbart föregår dividendutdelningen har beaktats i Finland vid bedömningen av nivån på inkomstbeskattningen för det sistnämnda samfundet. (23.12.1998/1091)

     Den skatt som samfunden betalar i sin hemviststat på sin inkomst anses i den mening som avses i 3 mom. 2 punkten i väsentlig grad avvika från den skatt som samfunden betalar i Finland, om samfunden har sin hemvist utanför Europeiska unionen och enligt gällande skattelagstiftning i hemviststaten är skyldiga att där till staten eller en del av den på sin inkomst betala skatt vars faktiska sammanlagda belopp i genomsnitt är lägre än 3/4 av beloppet på den skatt som samfunden faktiskt betalar i Finland för sin inkomst. Genom förordning av finansministeriet utfärdas bestämmelser om de skatteavtalsstater där skatten anses avvika i väsentlig grad från den skatt som samfunden betalar i Finland. (7.11.2008/680)

 

2a § (7.11.2008/680)

Närmare bestämmelser för samfund med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i skatteavtalsstater

     Denna lag tillämpas inte på utländska samfund med hemvist i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som avses i 2 § 3 mom. 2 punkten, förutsatt att rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2014/107/EU om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, gäller staten i fråga eller att det med staten avtalats om ett sådant informationsutbyte i skatteärenden mellan myndigheterna som tillsammans med de avtalsslutande staternas interna lagstiftning möjliggör ett tillräckligt informationsutbyte för tillämpningen av denna lag. Vidare förutsätts att samfundet faktiskt har etablerat sig i hemviststaten och de facto bedriver ekonomisk verksamhet där. (30.12.2015/1706)

     Ett samfund anses ha etablerat sig i sin hemviststat och bedriva ekonomisk verksamhet där då samfundet med beaktande av verksamhetens art

     1) i hemviststaten förfogar över sådana lokaler och sådan utrustning som behövs för verksamheten,

     2) i hemviststaten förfogar över en tillräcklig personal som är behörig att självständigt bedriva samfundets affärsverksamhet, och

     3) har en personal som självständigt fattar beslut om samfundets dagliga verksamhet.

 

3 §

Bestämmanderätt

     Bestämmanderätt som avses i 2 § 1 mom. i ett utländskt samfund anses föreligga, om en eller flera här allmänt skattskyldiga direkt eller indirekt innehar sammanlagt minst 50 procent av samfundets kapital eller av det sammanlagda röstetal som aktierna eller andelarna i samfundet medför. Bestämmanderätt anses även föreligga om en eller flera här allmänt skattskyldiga har rätt till minst 50 procent av avkastningen av samfundets förmögenhet.

 

4 §

Skattepliktig inkomst

     Skattepliktig inkomst är den andel av ett utländskt bassamfunds inkomst som svarar mot den skattskyldiges direkta och utländska indirekta ägoandel eller mot dennes ställning som förmånstagare, om den skattskyldige ensam eller tillsammans med andra inom samma intressesfär äger minst 25 procent av samfundets kapital eller i egenskap av förmånstagare är berättigad till en andel på minst 25 procent av avkastningen av samfundets kapital. Dividend som delats ut av vinst beaktad enligt 2 § 4 mom. betraktas inte som skattepliktig inkomst. (7.11.2008/680)

     Dividend eller annan vinstutdelning som delägare som avses i 1 mom. fått från ett utländskt bassamfund utgör skattepliktig inkomst endast till den del den överstiger det belopp som under samma skatteår eller de fem föregående skatteåren enligt 1 mom. har räknats som skattepliktig inkomst för delägaren.

     En andel av ett bassamfunds inkomst räknas som inkomst från den förvärvskälla till vilken bassamfundets aktier hör. Skattepliktig inkomst bibehåller också sitt ursprungliga inkomstslag vid beskattningen av delägaren. (7.11.2008/680)

 

5 § (7.11.2008/680)

Avdrag av förlust

     En i 4 § avsedd delägares andel av ett utländskt samfunds förlust dras av från delägarens enligt denna lag beskattningsbara andel av inkomsten för samma samfund under de tio skatteår som följer efter förluståret allteftersom inkomst uppkommer.

 

6 § (22.12.2009/1361)

Avräkning av utländsk skatt

     Från skatten på inkomst som beskattas enligt denna lag avräknas beloppet av de inkomstskatter som det utländska bassamfundet har betalt på samma inkomst till en främmande stat. Om beloppet av de skatter som det utländska bassamfundet betalat inte kan avräknas i sin helhet, ska på den skattskyldiges yrkande det belopp som inte avräknats dras av från den skatt som de fem följande skatteåren ska betalas på inkomst som beskattas enligt denna lag. På oanvänd avräkning tillämpas bestämmelserna i 5 § i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (FFS 1552/1995).

     Om det utländska samfundet har hemvist i en stat med vilken Finland har ett gällande avtal för undvikande av dubbelbeskattning, avräknas enligt 1 mom. de skatter som enligt avtalet ska avräknas till förmån för den skattskyldige, om denne har betalt dem. Med stöd av detta moment görs inga avräkningar för skatt som enligt avtalet ska avräknas, till den del den överstiger det faktiska skattebelopp som bassamfundet har betalt.

     En avräkning som avses i 1 och 2 mom. får inte överstiga beloppet av de skatter som i Finland ska betalas för samma inkomst. I fråga om beloppet av avräkningen iakttas i tillämpliga delar lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning.

 

7 § (7.11.2008/680)

Deklarationsskyldighet

     Den skattskyldige ska i sin skattedeklaration uppge och till denna foga uppgifter och utredningar om det utländska bassamfundet så som Skatteförvaltningen föreskriver.

 

8 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

     Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995.

 

RP 155/94, StaUB 75/94

 

Ikraftträdelsestadganden:

18.12.1995/1572:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 131/95, StaUB 37/95, RSv 124/95

 

23.12.1998/1091:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 149/1998, StaUB 51/1998, RSv 198/1998

 

7.11.2008/680:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

     Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2009. På fasta driftställen som existerade den 31 december 2007 tillämpas lagens 2 § 2 mom. emellertid från och med den 1 januari 2015.

RP 74/2008, FiUB 12/2008, RSv 92/2008

 

22.12.2009/1361:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

     Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2010.

RP 197/2009, FiUB 33/2009, RSv 179/2009

 

15.3.2013/187:

     Denna lag träder i kraft den 18 mars 2013. Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 januari 2013.

RP 190/2012, FiUB 4/2013, RSv 16/2013 , Rådets direktiv 2011/16/EU; EUT nr L 64, 11.3.2011, s. 1

 

30.12.2015/1706:

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 129/2015, FiUB 15/2015, RSv 105/2015