Ålands landskapsregering	BUDGETFÖRSLAG nr 3/2015-2016
		Datum
		2016-04-15
	Till Ålands lagting

Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

·       Ladda ner som PDF

 

 

ALLMÄN MOTIVERING

 

Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens framställning med förslag till första tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2016.

 

Kraftsamling för ekonomisk stabilitet

Den bärande tanken och avsikten med denna tilläggsbudget, och med arbetet under den kommande mandatperioden, är att genom offensiva och väl genomtänkta strukturella förändringar bygga ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt bärkraftigt Åland.

Signalen är tydlig. Åland är öppet och välkomnande. Vi behöver flera människor och flera arbetsplatser. Målsättningen är nya företag, en arbetsmarknad som har tillgång till både arbetskraft samt olika kompetenser och som resultat av det en ökad skattekraft och full sysselsättning. Vårens konjunkturläge innehåller framtidstro och flera ljusglimtar inom det privata näringslivet.  Det finns en tillväxtpotential i våra små och medelstora företag.  Landskapsregeringen vill göra gemensam sak med näringslivet och sätta fokus på rekrytering av människor med olika kompetenser. Företagsamhet är grunden för att bibehålla den åländska välfärden på en hög nivå där kärnan utgörs av en hälso- och sjukvård av hög kvalitet, en trygg skola med god grundutbildning som gör alla åländska barn rustade både för arbetsliv och fortsatta studier.

Det hållbarhetsarbete som inletts i landskapet har redan engagerat hundratals människor i den gemensamma processen. På resan mot ett hållbart Åland 2051 finns många delmål. Landskapet siktar mot ett fossilbränslefritt Åland med hög självförsörjningsgrad på energi genom förnyelsebara energiformer som vind, sol och biogas.

Ålands kommunstruktur måste också den vara bärkraftig. För att bygga ett solidariskt, framtidsinriktat och effektivt Åland görs en kommunstrukturutredning som vårvintern 2017 utmynnar i tre rangordnade och väl motiverade förslag till en ny kommunstruktur. I utredningen bereds en ny kommunallag och kommunindelningslag. På Åland ska vi ha starka kommuner som kan ge sina invånare god och likvärdig service av hög kvalitet. Det arbetet ska drivas i nära dialog mellan medborgare, kommuner, näringsliv och politiker.

Den högsta prioriteten i det kommande arbetet är att förändra, så att Åland även i framtiden tryggar en god vård, skola och omsorg. Landskapsregeringen vill uppmuntra drivkraft, initiativförmåga och intraprenörskap hos personalen. Förändringsarbete ska ske i en process där personalen, landskapets viktigaste resurs, är en aktiv och engagerad part. Nyckeln att förändra verksamheterna till det bättre samtidigt som man minskar på kostnaderna är målmedvetet arbete och klokt ledarskap.

 

Konjunkturläget

 

Utgående från ÅSUB:s konjunkturöversikt i april kan följande sammanfattas:

 

• Stämningen i det privata åländska näringslivet är sammantaget positiv och totalindex ligger över genomsnittet för 2000-talet, enligt ÅSUB:s konjunkturbarometer. Alla indikatorer som speglar förväntningarna ger positivt utslag. Företagen sammanvägda tror på förbättrad lönsamhet, en större personalstyrka och möjligheterna att expandera det egna företaget.      

• Denna relativt ljusa bild tecknas dock mot bakgrund av hotet om avveckling av chipstillverkningen. I skrivande stund har inget konkret framkommit om planerna för fabriken, varför ÅSUB byggt sin prognos på antagandet att chipstillverkningen blir kvar under innevarande år.

• BNP-tillväxten i den åländska ekonomin 2013 var 2,6 procent och enligt preliminära beräkningar 1,5 procent 2014. För 2015 räknar vi med 2,1 procents tillväxt, för innevarande år 1,4 procent och för 2017 en ytterligare försvagning till 1,0 procent. En förväntad minskning av den offentliga sektorns volym (-0,7 procent 2016 och -0,9 året därpå) bidrar till nergången.

• Inflationen (KPI) beräknas till 0,4 procent i årsgenomsnitt för 2016, och beräknas stiga till 1,2 procent 2017.

• Vi räknar med ett genomsnittspris på cirka USD 38 per fat för råolja (Brent) i år och USD 46 per fat 2017.

• Svenska kronan stärks något i förhållande till euron och lägger sig nära långtidsmedelkursen under året. 

• Arbetslösheten väntas i år sjunka tillbaka något, till 3,6 procent, jämfört med föregående år för att nästa år (2017) sjunka ytterligare något (till 3,5 procent).

• De åländska hushållens inkomstutveckling har varit ofördelaktig efter finanskrisen 2008. En svag löneutveckling under 2016–2017 förväntas försvaga tillväxten av hushållens köpkraft den privata konsumtionen.

• Summan av avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen beräknas i år (2016) bli runt 230 MEUR och summan som betalas ut 2017 beräknas bli ca 233 MEUR.

• Kommunernas skattefinansiering beräknas öka med 3,5 procent 2016. Årsbidraget beräknas vara 9,2 MEUR 2016. Endast tre av 16 kommuner budgeterar ett positivt resultat.

• Det privata näringslivet är liksom för ett år sedan sammantaget försiktigt optimistiskt om de kommande 12 månaderna. Mest positiv är man angående möjligheterna att förbättra lönsamheten och utöka personalstyrkan.

• Färjerederierna gynnas av ännu ett år av lägre än väntade bunkerkostnader. Sammanvägda tror de på en oförändrad konjunktur under året.

• Sjö- och landturismens andel av näringslivets förädlings-värde sjönk 2013-2015 med 0,5 procentenheter till 27,2 procent.

• Fraktraterna för sjötransporter sjönk under hösten. Bland torrlastrederierna tror nu de flesta ändå på i stort sett oförändrade eller något bättre affärsförutsättningar under året. Ledande index för tankerverksamheten visar på en svag marknadsutveckling under 2015 men är nu på väg uppåt, vilket gynnar nysatsningarna inom området. 

• Landtransportsektorn tror sammanvägd att den kan komma att minska sin storlek under året.

• Den del av primärnäringarna som bedrivs i bolagsform har hade en god omsättningsutveckling 2014-2015 och förväntar sig en något förbättrad lönsamhet under det kommande året. Nysatsningar inom branschen ger en utökad personal-styrka. 

• Inom livsmedelsindustrin är utsikterna blandade och tonläget mer pessimistiskt än vanligt. Osäkerheten kring chipstillverkningens framtid gör att stor osäkerhet råder inom branschen Våra modellberäkningar visar att om halva chipstillverkningen läggs ner skulle ett åttiotal arbetsplatser försvinna från den åländska arbetsmarknaden.

• Den övriga tillverkningsindustrin är en stabil verksamhet och är enligt barometern något mer positiv än vanligt i synen på det kommande året.

• Byggbranschen förväntar sig sammantaget inga stora förändringar under den kommande 12-månaders-perioden. En nergång i bostadsbyggandet gör ändå att man förväntar sig en minskad omsättning.  

• Handelsbranschen rymmer tunga undersektorer som handel med drivmedel och postorderverksamhet vilka starkt på-verkar helhetsbedömningen. Omsättningsutvecklingen sammantaget var mycket svag under 2015 och förväntas förbli så under 2016. De sammantagna förväntningarna ligger något under det normala. 

• Förväntningarna inom hotell- och restaurang har blivit mer positiva under de senaste fem åren. Omsättningstillväxten var stark 2015 och man förväntar sig en förbättrad lönsamhet under 2016.

• Finansbranschen som helhet har ett starkt år bakom sig, men tror nu på en något sämre lönsamhet för innevarande år. Trots det planerar man att utöka sin personalstyrka un-der året. En avmattad kreditefterfrågan men fortsatt högt sparande förväntas under den kommande 12-månadersperioden. 

• Branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, är något mer optimistiska än vanligt om utvecklingen och förväntar sig särskilt att lönsamheten skall förbättras.  

• Också inom branschen personliga tjänster är stämningen mer positiv än vanligt. Samtidigt visar våra uppgifter om omsättningen att utvecklingen var mycket svag förra året. Man tror att 2016 blir bättre och branschen själv förväntar sig bland annat nyrekryteringar och bättre lönsamhet under året.

 

En hållbar ekonomi

Landskapsregeringen bedömer att det finns ett hållbarhetsgap i landskapets ekonomi som uppgår till runt tjugo miljoner euro. Hållbarhetsgapet definieras med nyckeltalen årsbidrag och avskrivningar i resultaträkningen. Ett hållbarhetsgap uppstår då årsbidraget inte täcker avskrivningarna. Landskapsregeringen konstaterar därför att besparingsbehoven är av sådan storleksordning att det kommer att förutsätta såväl sänkningar av servicenivåer som nedläggning av verksamheter samt ökade inkomster. Arbetet är av långsiktig karaktär och kommer att pågå under hela mandatperioden, varvid ytterligare åtgärder förutom de förslag som nämns i detta budgetförslag kan bli aktuella. Genomförandetiderna för besparingsåtgärderna är i många fall långa, med tanke på personal- och lagstiftningsprocesser. Landskapsregeringen avser därför att i ett tidigt skede föra förslag avseende större reformer till beslut. Med beaktande av att det även finns många yttre faktorer som inverkar på den ekonomiska utvecklingen, behöver det ekonomiska läget kontinuerligt bedömas inför arbetet med kommande budgetförslag.

 

I regeringsprogrammet har följande delmål definierats för en hållbar ekonomi:

     1. Trenden med ett växande negativt årsbidrag och resultat måste brytas. Landskapsregeringen strävar efter att sätta ett realistiskt och långsiktigt utgiftstak för alla de olika verksamheterna.

     2. Intäkterna ska täcka driftsutgifterna.

     3. Årsbidraget ska vara positivt och täcka avskrivningar.

     4. En buffert för framtida lågkonjunktur byggs upp.

Målsättningen är att nå de två första delmålen under mandatperioden samt vara på god väg med det tredje delmålet.

 

I föreliggande budgetförslag föreslår landskapsregeringen ett antal åtgärder för att bryta trenden med ett växande negativt årsbidrag. I tilläggsbudgetförslaget föreslås resultatpåverkande förbättringar om sammanlagt ca 1,7 miljoner euro för år 2016. Utgående från kända uppgifter i december 2015 kunde årsbidraget kalkyleras uppgå till närmare -10,3 miljoner euro för år 2017. Med beaktande av vissa förändrade förhållanden under inledningen av året om ca 2,1 miljoner euro och att landskapsregeringen föreslår inbesparingsåtgärder om sammanlagt ca 6,7 miljoner euro för år 2017 kan årsbidraget bedömas uppgå till ca -1,5 miljoner euro. Årsbidragets utveckling framgår av följande tabell

 

 

Inbesparingsåtgärderna i budgetförslaget för år 2017 avses att fördelas enligt följande tabell:

 

*) Landskapsregeringen avser nå en inbesparing på cirka 3 % motsvarande 700.000 euro genom att se över stöden till invånarna, som utgör ca 24,5 miljoner euro. En fördelningspolitisk beredning görs innan slutligt förslag till förändringar lämnas till lagtinget i samband med budgetförslaget för år 2017.

 

Landskapet erhöll 221,6 miljoner euro i förskott på avräkningen för år 2015. Enligt statskontorets förslag till statsbokslut för år 2015 kan slutavräkningen kalkyleras uppgå till knappt 220,4 miljoner euro. Förskottet på avräkningen för år 2016 uppgår enligt Ålandsdelegationens beslut till knappt 220,8 miljoner euro vilket är i nivå med statens budget inkl. statens första tilläggsbudget. Utgående från preliminära uppgifter om statens plan för de offentliga finanserna 2017 - 2020 kan avräkningsbeloppet kalkyleras till ca 221,8 miljoner euro för år 2017. Landskapsregeringen har valt att hålla nivån på 221 miljoner euro i sifferunderlaget. Sammantaget innebär det att avräkningsbeloppet är relativt oförändrat under perioden 2015 – 2017. Skattegottgörelsen som ingår i budgeten för år 2016 uppgår till ca 9,5 miljoner euro och landskapsregeringen har valt att hålla samma nivå även i bedömningen för år 2017.

 

Landskapsregeringens arbete för att uppnå delmålen för en hållbar ekonomi kommer att fortsätta under mandatperioden och landskapsregeringens avsikt är att årligen uppdatera bedömningen för följande år i samband med tilläggsbudgeten under våren. Utgående från preliminära uppgifter om statens plan för de offentliga finanserna 2017 - 2020 kan avräkningsbeloppet kalkyleras öka med närmare 6 miljoner euro till år 2018. Med beaktande av att osäkerhetsfaktorerna fortsättningsvis är många rörande den ekonomiska utvecklingen för Finland och därmed avräkningsbeloppets utveckling planerar landskapsregeringen i nuläget nivåmässigt lika stora inbesparingar såväl för år 2018 som 2019, varvid de totala inbesparingarna under mandatperioden blir ca 20 miljoner euro.

 

Som ett resultat av de diskussioner som under våren förts angående behovet av att höja avräkningsgrunden beslöt landskapsregeringen att till finansministeriet lämna in en formell anhållan om att höja avräkningsgrunden till 0,48 %. På grund av att den formella behandlingen av ärendet inte är slutförd, har landskapsregeringen inte ändrat i sifferunderlaget för år 2017. Landskapsregeringen har i kontakterna med regeringen förutsatt att effekterna av social- och hälsovårdsreformen i riket, i förhållande till Åland, ska neutraliseras både behörighetsmässigt och finansiellt.

 

Diskussioner och förhandlingar förs i riket gällande avtalet om stärkt konkurrenskraft. Landskapsregeringen följer med diskussionerna och konstaterar att avtalet inte påverkar 2016 års budget och effekterna för år 2017 är fortfarande oklara. På Åland har landskapets avtalsparter egen förhandlingsrätt. Utgående från att avtalet om stärkt konkurrenskraft skulle genomföras enligt de planer som har presenterats och motsvarande förhandlingsresultat skulle nås för den offentliga sektorn på Åland har landskapsregeringen gjort en grov kalkyl om kostnadseffekterna för landskapet som arbetsgivare. Utgående från detta kan konstateras att de direkta inbesparingarna nivåmässigt kan uppgå till ca 2,5 miljoner euro. Därtill finns en del indirekta inbesparingar t.ex. förlängd arbetstid som till viss del kan påverka kostnadsnivåerna. Landskapsregeringen konstaterar dock att nettoeffekten för landskapet är svårbedömd.

 

Som bilaga till föreliggande budgetförslag finns en budgeterad resultaträkning för år 2016 jämte en bedömning för år 2017. Det bör observeras att fördelningen mellan olika intäkts- och kostnadsslag är indikativ och till vissa delar schablonmässig och därför kan komma att justeras under året. Denna justering påverkar dock inte nettot av intäkter och kostnader.

 

För att till fullo förverkliga budgeten inklusive första tillägget till budgeten för år 2016 behövs likvida medel om sammanlagt ca 34 miljoner euro, se nedan.

 

 

Vid utgången av februari 2016 uppgick de likvida medlen till ca 44,9 miljoner euro och utgående från likviditetsplaneringen för året beräknas likviditeten sjunka till ca 35 miljoner euro vid utgången av året. Likviditetens utveckling visar en klart bättre utveckling än vad finansieringsanalysen för budgeten uppvisar. De största orsakerna till detta är att det i planeringen har antagits att budgetanslagen som upptagits för anskaffande av nytt frigående tonnage och lånen ur penningautomatmedel endast kommer att förverkligas till en låg nivå. Utgående från bedömningen om resultatutvecklingen för år 2017 kommer likviditeten inte att påverkas i någon större grad under år 2017, utan det är nivån på investeringarna som blir avgörande för utvecklingen. Landskapsregeringen konstaterar att det föreligger ett stort investerings- och underhållsbehov speciellt inom området infrastruktur. I sammanhanget bör noteras att en del reservationsanslag i bokslutet för år 2015 kommer att göras tillgängliga år 2016. Förverkligandet av dessa anslag inverkar på likviditeten.

 

Omorganisering och effektivisering

Som ett led i den kraftsamling som landskapsregeringen vidtar för att skapa hållbarhet i landskapsekonomin genomförs en översyn av förvaltningens organisation. Målsättningen är att skapa en hållbar och effektiv organisationsstruktur. Vid översynen måste även beaktas självstyrelsepolitiska och språkliga aspekter och det faktum att trenden inom EU är att i allt fler fall inrätta myndigheter. Inför budgetberedningen för år 2017 avser landskapsregeringen att särskilt arbeta med följande verksamhetsförändringar.

 

Allmänna förvaltningen

Regeringskansliet

Den interna och externa kommunikationen omstruktureras varvid personalbehovet ses över. Det nordiska samarbetet integreras stegvis med EU-enhetens arbete. Informationsansvar delegeras bredare i organisationen, och ansvarsområden förtydligas både inom och utanför regeringskansliet.

 

Under år 2017 utreds en omstrukturering och modernisering av verksamheten på Ålandskontoret i Stockholm. Fokus läggs på behoven i det åländska näringslivet och åtgärder riktas mot att skapa kontakter som främjar synlighet för Ålands självstyrelse och demilitarisering, näringslivskontakter och marknadsföring av Åland som turistdestination och boendeort.

 

Personalbehovet vid Ålandskontoret i Helsingfors ses över. Fokus för Ålandskontoret i Helsingfors läggs på politiskt kontaktskapande och nätverkande, med ett större engagemang från åländska partier och politiker att bygga grunden för framtida goda kontakter.

 

Finansavdelningen

Finansavdelningens organisation styrs utgående från de uppgifter och förväntningar som finns på avdelningen. Med beaktande av att finansavdelningen till stora delar sköter olika stödfunktioner inom landskapsförvaltningen påverkas avdelningen till stor del av de beslut om förändringar som fattas inom övriga förvaltningsområden. Redan under innevarande år och fortsättningsvis de kommande åren ses avdelningens organisation över, effektiveras och anpassas till förändrade verksamhetsförutsättningar. I samband med naturliga avgångar övervägs möjliga förändringar. Personalminskningar kan bli aktuella för att anpassa personalstyrkan till de ekonomiska förutsättningarna de kommande åren.

 

Målet med ett gemensamt servicecenter för landskapsförvaltningens stödtjänster står kvar. Motiveringen är att uppnå högre kvalitet på arbete, höja kompetensen och uppnå kostnadseffektiviseringar. Planeringsarbetet har inletts och bland annat utreds vilka verksamhetsområden som är lämpliga att samordna. Ett servicecenter kan förverkligas tidigast från år 2018.

 

Landskapsregeringen avser att definiera utmanarrätt och överväga ett eventuellt införande i samband med att upphandlingslagstiftningen reformeras.

 

Utbildnings- och kulturavdelningen

Under året utreds möjligheterna att år 2017 överföra vissa uppdragstjänster från offentlig kulturarvsförvaltning såsom kulturmiljöinventeringar och uppdragsarkeologi till köptjänster från aktörer på privata marknaden. Åtgärden är långsiktigt kostnadseffektiv och möjliggör omprioriteringar efter behov.

 

Infrastrukturavdelningen

Kraven på avdelningen har förändrats och ökat till följd av driftsprivatiseringar och övriga organisationsförändringar.

 

I förslaget till tilläggsbudget ingår som en första insats att omorganisera och effektivisera vägunderhållet genom att stänga och avyttra Godby vägstation, vilket ger minskade driftskostnader, men även en bättre arbetsmiljö, en effektivare ledning samt möjlighet att undvika omfattande investeringskostnader i Godby vägstation.

 

Behovet av att modernisera datasystemen vid Ålandstrafiken för att förbättra servicenivån är välkända och insatser har gjorts under de senaste åren för att förbättra kundservicen bl.a. genom bokning på Ålandstrafikens webbplats. Landskapsregeringen avser under mandatperioden att återkomma gällande utvecklingen av verksamheten.

 

Myndigheter

Ålands ombudsmannamyndighet, Datainspektionen och övriga små myndigheter

Landskapsregeringen konstaterar att de i landskapet främst till följd av EU- bestämmelser inrättats ett antal väldigt små myndigheter vars faktiska verksamhetsförutsättningar och kostnadseffektivitet påverkas av de synnerligen begränsade volymerna. Samtidigt förutsätter såväl direktiven som behoven att funktionerna upprätthålls för att servicen till medborgarna ska motsvara den i omgivande regioner. Sammantaget medför detta ett behov att utreda hur funktionerna kan organiseras så att de bedrivs på en acceptabel nivå såväl ur rättsäkerhets- som språklig synvinkel – eventuellt i förekommande fall i samarbete med motsvarande riksmyndighet.

 

Inför budgetåret 2017 övervägs möjligheten att genom en överenskommelseförordning överföra ombudsmannatjänster till riket. Landskapsregeringen avser också utreda om det är möjligt att datainspektionens uppgifter utförs av riksmyndigheter i stöd av en överenskommelseförordning eller genom att söka samarbete västerut. I processen utreds noggrant eventuella konsekvenser för Ålands självstyrelse, förutsättningen att garanteras service på svenska samt ekonomiska konsekvenser.

 

Högskolan på Åland, Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola och Ålands sjösäkerhetscentrum

Landskapsregeringen avser att utreda möjligheterna med att omlokalisera den yrkesinriktade specialundervisningen till utrymmen vid Ålands folkhögskola. Verksamheten kan ske i nära samarbete mellan Ålands yrkesgymnasium och folkhögskolan. Utredningen ska beakta en partiell integration till befintligt utbildningsutbud i syfte att utveckla den specialinriktade yrkesutbildningen.

 

En utvärdering av gymnasiereformen har påbörjats för att klargöra hur reformen utfallit både ekonomiskt och organisatoriskt.

 

Arbetet med att utreda möjligheterna med en bolagisering av högskolan har påbörjats och beslut ska tas under år 2016. Samtidigt avser landskapsregeringen att utreda möjligheterna att bolagisera Ålands sjösäkerhetscentrum.

 

Kommunstrukturutredning

Landskapsregeringen genomför en utredning om den optimala framtida kommunstrukturen på Åland.

 

Målet med utredningen är att ta fram faktaunderlag, prognoser och modeller för en reform av kommunfältet, med sikte på starka, ekonomiskt och socialt bärkraftiga kommuner för ett Åland med decentraliserad service, utvecklingskraft och helhetstänkande som sträcker sig över hela landskapet.

 

Utredningen ska också resultera i ett underlag för en revision av kommunallagen och kommunindelningslagen, så att landskapsregeringen när utredningen är klar har både mål och medel för en strukturförändring.

 

Utredningen görs i samarbete med de åländska kommunerna och med de myndigheter om serviceproducenter som jobbar med kommunfältet. Även näringslivet involveras i förändringsarbetet, som inte bara handlar om byråkrati och demokrati, utan också om näringsliv, infrastruktur, äldreomsorg, barnomsorg, handikappservice och annat som nära berör de åländska medborgarnas vardag.

 

Både i utredningen och i den efterföljande beslutsprocessen är demokratiaspekten viktig, och medborgarnas möjlighet att delta i diskussionen prioriteras.

 

Kommunutredningen ska vara klar i februari 2017. Arbetet med en lagstiftningsrevision inleds parallellt med utredningsprocessen.

 

Landskapets fastighetsverk

Landskapets fastighetsverk inledde verksamheten från ingången av år 2016. Verksamheten är fortfarande i en uppbyggnadsfas och landskapsregeringen avser att även överföra fastighetsförvaltningen vid Ålands hälso- och sjukvård till fastighetsverket. I och med samordningen har effektiveringar redan uppnåtts och goda förutsättningar för att fortsätta det arbetet finns.

 

I samarbete med fastighetsverket görs en översyn över landskapets fastighetsbestånd och fastigheter som inte behövs för landskapets egna verksamheter och saknar t.ex. natur- eller kulturhistoriskt värde kommer att avyttras. Avsikten är därmed att dels effektivera verksamheten och uppnå kostnadsinbesparingar, dels att skapa utrymme för att på bästa sätt sköta de fastigheter som ska förbli i landskapets ägo.

 

Som en del av den löpande utvärderingen avser landskapsregeringen att inför år 2017 utreda om nivån på den internränta, som ligger till grund för såväl internhyran som landskapets avkastningskrav, ligger på rätt nivå. Eftersom fastighetsverkets verksamhet ska ordnas så att intäkterna täcker utgifterna och det avkastningskrav som uppställts bör målsättningen med denna översyn vara att undvika att överkottslikviditet uppstår hos fastighetsverket.

 

Det digitala Åland

Med utgångspunkt i den digitala agendan för Åland startades i början av år 2015 Åda Ab upp som ett gemensamt it-bolag för den åländska offentliga sektorn.

 

Under Åda Ab:s första verksamhetsår har mycket energi lagts på att utveckla arbetsprocesserna mellan Åda Ab och dess kunder. Landskapsregeringen kan idag konstatera att detta arbete krävt betydligt mera tid och resurser än vad som inledningsvis uppskattades.

 

En hel del arbete återstår ännu innan Åda Ab fungerar så som det från början var tänkt. Som företrädare för den största ägaren – landskapet Åland – ser därför landskapsregeringen att det är nödvändigt att samtliga landskapsmyndigheter i sina kundroller tillsammans med övriga aktörer inom ramen för Åda-samarbetet fortsätter arbetet med att skapa en välfungerande förvaltningsmodell.

 

Framförallt måste rollfördelningen mellan parterna klargöras och tydliga projektavtal utarbetas. Ytterligare kompetensutveckling kommer att behövas, såväl avseende landskapsregeringens och dess myndigheters roll som kunder/beställare och Ådas roll som leverantör av it-tjänster. I vissa fall kan även resursförstärkningar komma att bli aktuella.

 

För att digitalisera den offentliga förvaltningen är behovet av att förnya befintliga system, teknisk plattform och att ta i bruk nya system stort och resurskrävande. Med beaktande av det kärva ekonomiska läget kommer naturligtvis hårda prioriteringar att vara nödvändiga. En förnyelse av system och teknisk plattform skulle dock innebära rationaliseringsvinster.

 

I arbetet med att övergripande främja digitaliseringen av Åland kommer ett av landskapsregeringen tillsatt digitaliseringsråd att ha en betydelsefull roll för hämta in synpunkter via andra kanaler än den traditionella myndighetsvägen. Den övergripande målsättningen är att skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för medborgarna, där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov.

 

Med beaktande av att landskapsregeringen ser digitaliseringen som ett hög-prioriterat utvecklingsområde avser man således att göra en kraftsamling inom detta område för att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom it-området.

 

Landskapet och kommunerna

På Åland har kommunernas avtalsparter egen förhandlingsrätt. Utgående från att avtalet om stärkt konkurrenskraft skulle genomföras enligt de planer som har presenterats och motsvarande förhandlingsresultat skulle nås för den offentliga sektorn på Åland har landskapsregeringen gjort en grov kalkyl om effekterna på kostnaderna för kommunerna som arbetsgivare. Utgående från detta kan konstateras att de direkta inbesparingarna nivåmässigt kan uppgå till ca 2,2 miljoner euro. Därtill finns en del indirekta inbesparingar t.ex. förlängd arbetstid som till viss del kan påverka kostnadsnivåerna. Landskapsregeringen konstaterar dock att nettoeffekten för kommunerna är svårbedömd. Sänkta löneinkomster kommer att medföra minskade skatteintäkter för kommunerna.

 

Landskapsandelarna till kommunerna avses sänkas med 1.500.000 euro till år 2017 och med ytterligare 2.500.000 euro till år 2018. Med anledning av de sänkta landskapsandelarna har landskapsregeringen tillsatt en med kommunerna gemensam arbetsgrupp som har till uppdrag att identifiera lagstiftning som är resultatpåverkande och samtidigt möjlig att revidera så att det leder till minskade kostnader för kommunerna.

 

Under år 2016 slutförs utredningen om ett reformerat landskapsandelssystem. Avsikten är att ett nytt system kan införas fr.o.m. år 2018.

 

Ålands hälso- och sjukvård

Ett övergripande mål för hälso- och sjukvården är att garantera en god tillgänglighet till vård samt främja det förebyggande arbetet och stärka folkhälsan. Verksamheten bör ha ett patientfokus och verka för ett jämställt och gott bemötande. Landskapsregeringen ordnar i samarbete med Nordiska ministerrådet konferensen ”Genus och hälsa” 14-15.6.2016 Målsättningen är att säkerställa god vård genom att integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv i hälsa och vård som är ett av landskapsregeringens fokusområden under mandatperioden.

 

Med hänvisning till landskapsregeringens långsiktiga mål om hållbarhet i landskapsekonomin föreslås en sänkning av nettokostnadsnivån för ÅHS. Nettokostnadsnivån kan sänkas dels genom ökad självfinansiering, dels genom målmedvetet arbete att sänka driftskostnaderna. Inom ÅHS har ledningen under flera år arbetat strukturerat med att se över processerna för att stävja driftskostnadsökningen. Bland annat har antalet vårdplatser successivt minskats samtidigt som vårdtiderna förkortats. Kliniker har sammanslagits för att skapa mer effektiva patientflöden och för att nyttja vårdplatserna bättre. Styrningen av vården mot öppenvård sparar personalresurser. Därtill har fokus lagts på att kartlägga och analysera den externa vården i syfte att utveckla styrningen av patientflödena.

 

Landskapsregeringen inleder en översyn av avgiftspolitiken vid ÅHS med målet att öka självfinansieringsgraden som för år 2015 var 8,2 %. Då patient- och klientavgifterna ses över tas särskild hänsyn till de mest utsatta och till barns och ungas tillgång till vård. Sjukvårdskostnaderna för den enskilde får inte bli avgörande för om man söker vård eller inte. Införande av ett låginkomsttak övervägs. I samband med detta arbete avser landskapsregeringen även se över sjukdomskostnadsavdraget och överväga andra lämpliga socialpolitiska åtgärder.

 

ÅHS driftskostnader åren 2009-2015.

 

Landskapsregeringen har noterat att nettodriftskostnaderna inklusive avskrivningar, internfakturering och löneperiodisering, men exklusive den driftsreservering som ÅHS gjort år 2015, uppgick till 79, 8 miljoner euro. Nettobudgeten för år 2016, efter att hänsyn tagits till 2016 års sparmål på 650.000 euro, uppgår till 81,8 miljoner euro. Verksamhetens karaktär är samtidigt sådan att vissa driftskostnader ökar. I denna utveckling måste även, liksom för övriga personalgrupper, beaktas de förändringar i personalkostnaderna som föranleds av arbetsvärderingen.

 

Det finns vägande skäl för styrelsen för ÅHS och ledningen att fortsätta effektiviseringsarbetet och verkställa de åtgärder, som med styrelsens mandat, kan verkställas för att uppnå effektivisering. Landskapsregeringen har för sin del beredskap att vidta de ändringar i lagstiftningen som förändringsarbetet kan komma att föranleda. Med beaktande av det fortsatta effektiviseringsarbetet och målsättningen att öka självfinansieringsgraden bedömer landskapsregeringen det vara möjligt för ÅHS att under år 2017 sänka nettokostnadsnivån med 2 miljoner euro.

 

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

Landskapsregeringen har under mandatperioden för avsikt att göra en kraftsamling för att se över ÅMHM:s verksamhet genom ett särskilt projekt som omfattar hela utvecklingsarbetet kring tillsynen, dess intensitet och kostnader. Detta sker genom en revidering av landskapslagen (2008:124) om miljöskydd, landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och taxasystemet, som ett led i att skapa en enklare vardag för åländska företagare och privatpersoner.

 

Budgeten för ÅMHM år 2016 har en kostnadsram om 2.154.000 euro för verksamheten på Norragatan medan laboratoriet har en kostnadsram om 878.000 euro inklusive internhyran. Verksamhetsintäkterna är budgeterade till 600.000 euro för verksamheten på Norragatan och 365.000 euro för laboratoriet. Landskapsregeringen har vid fastställandet av verksamhets- och resultatplanen för myndigheten beslutat att målsättningen ska vara att ta i bruk ett nytt taxasystem från och med 1.2.2017. Vid revideringen av taxasystemet utgår landskapsregeringen från att jämförelser görs med närliggande regioner om taxasystemets utformning och taxornas nivåer. Landskapsregeringen räknar med att intäkterna som en följd av revideringen och delvis förnyad lagstiftning ökar.

 

För att klara effektiviseringsmålet är myndigheten även tvungen att se över driftskostnaderna. Då personalkostnaderna utgör ca 75 % av driftskostnaderna innebär det att myndigheten måste minska även personalkostnaderna. Som en följd av detta ska myndigheten vidta åtgärder för att omstrukturera arbetet inom ramen för gällande lagstiftning. Det betyder ett omfattande och målmedvetet arbete där de interna processerna för bland annat tillsyn och prövning ses över. Styrelsen för ÅMHM bör vid planeringen av 2017 års budget och verksamhet utgå ifrån att nettokostnadsnivån för myndigheten sänks med 200.000 euro. Landskapsregeringen har för sin del beredskap att vidta de ändringar i lagstiftningen som förändringsarbetet kan komma att föranleda.

 

Utbildning

Kunskapssektorn står inför stora utmaningar i framtiden. Utmaningarna är inte bara av ekonomisk karaktär utan framför allt av strukturell natur. Utbildningarna ska möta allt högre ställda krav på kvalité och anpassning till teknik och förändringar i omvärlden. Samtidigt medför förändringarna nya möjligheter till upplägg som även bidrar till att utveckla kostnadseffektiva lösningar.

 

Högskolan på Åland och Ålands gymnasium ges i uppdrag att se över utbildningsutbudet. Utbudet ska fortsättningsvis vara brett och motsvara det verkliga behovet i samhället.

 

Målsättningen är att erbjuda en studieplats åt alla på gymnasienivå enligt behörighet. En översyn av rytmiseringen av uppstarter för utbildningsprogram är nödvändig för att effektivisera nyttjandet av de gemensamma resurserna. Uppdraget innefattar en utredning över möjligheterna att övergå till årskurslösa undervisningsgrupper i större utsträckning för att optimera gruppstorlekar och differentiera och individualisera undervisningen.

 

I enlighet med det utbildningspolitiska programmet görs en utredning kring ledning och ekonomisk resultatstyrning inför ett förändrat finansieringssystem för utbildning på gymnasie- och högskolenivå.

 

Landskapsregeringen konstaterar att utbildningen till elektroteknikingenjör på engelska inte lockat tillräckligt antal behöriga studerande varför styrelsen för Högskolan på Åland beslutat att i det här skedet inte fullfölja planen på att inleda utbildningen hösten 2016. Landskapsregeringen föreslår som en följd av detta att nettokostnaderna för högskolan minskas.

 

Landskapsregeringen avser att utreda konsekvenserna av att upphöra med att subventionera lunchförmån för högskolestuderande. Utredningen ska vara klar senast under första halvåret 2017 så att eventuella åtgärder kan vidtas i budgeten för år 2018.

 

Landskapsregeringen konstaterar att Ålands gymnasium tidigarelagt investeringar. Landskapsregeringen föreslår att Ålands gymnasiums nettokostnader minskas genom omprioritering av inköp samt minskade personalkostnader.

 

Digitaliseringen ger nya möjligheter att i ett demokratiskt perspektiv utveckla distansundervisningen samtidigt som stora krav ställs på allmän systemutveckling inom utbildningssektorn. Målsättningen är att skapa kostnadseffektiva systemlösningar som underlättar administrationen för utbildningsorganisationerna samtidigt som tekniken innebär ett tidsenligt och förenklat förfarande gentemot användarna, d.v.s. elever, studerande och föräldrar.

 

Föreslås ett tilläggsanslag för att användas som understöd till kommunerna för sådan extra stödundervisning i svenska för elever som flyttat till landskapet från andra länder och regioner och som kommunerna anordnar i stöd av 17 § grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland. Det utökade anslagsbehovet föranleds av dels en utökad andel elever med annat hemspråk och dels sent inlämnad redovisning för åren 2013 – 2015.

 

Hållbarhet och utveckling

Ålands landskapsregering bedriver ett sektoröverskridande utvecklings- och hållbarhetsarbete. Tillsammans med aktörerna i offentliga sektorn, näringslivet och tredje sektorn pågår under våren 2016 en samarbetsprocess, som ska leda till att Ålands vision och strategiska utvecklingsmål definieras och förankras. Avsikten är att ledande aktörer inom respektive sektor under åren 2016–2017 ska ta fram åtgärdsplaner som syftar till att förverkliga de strategiska utvecklingsmålen. Åtgärdsplanerna ska sedan genomföras inom ramen för respektive aktörs ordinarie verksamhet med start senast år 2018.

 

Bakgrunden till utvecklings- och hållbarhetsarbetet är lagtingets och landskapsregeringens gemensamma strävan om ett bärkraftigt och hållbart Åland senast år 2051. Verksamheten inom näringsområdet omfattas i stor utsträckning av arbetet både vad avser miljömässiga, ekonomiska som sociala aspekter. Under år 2016 deltar landskapsregeringen i en expertpanel som stöd för arbetet med att definiera strategiska utvecklingsmål. I enlighet med regeringsprogrammets ambition att behandla näring, miljö och energi som ett sammanhållet politikområde för en hållbar utveckling och optimerade synergieffekter har tvärsektoriella grupper påbörjat arbetet kring klimat- och energistrategi, skogsprogram, samhällsplanering för mark och vatten, hållbar livsmedelsstrategi samt att formera ett vattenteam.

 

Landskapsregeringen avser att till lagtinget överlämna ett meddelande om hållbarhetsarbetet i september 2016.

 

Klimat- och energistrategi

I enlighet med en av kraftsamlingarna i regeringsprogrammet för åren 2015 – 2019 ska en klimat- och energistrategi utarbetas. Utformningen ska ske parallellt med hållbarhetsarbetet som sker för hela Åland i vilken även företag och tredje sektorn medverkar. Klimat- och energistrategin ska ge en överblick av situationen gällande nuläget och visa på lämpliga områden gällande framtida möjligheter och där lokala förutsättningar kan nyttjas.

 

Ramverket för arbetet utgörs av bl.a. EU:s långsiktiga målsättningar gällande klimat- och energiåtgärder. En av dessa målsättningar är att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Koldioxidutsläppen ska minskas med 40 % år 2030 jämfört med 1990 års nivå och andelen förnyelsebar energi ska vara 27 % för hela EU. De utsläpp som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter är nationellt bindande och utifrån detta utformar Finland under år 2016 en klimatplan. Från detta utformas även kommande stödsystem där det mest effektivt kan bidra till att öka andelen förnyelsebar energiproduktion.

 

Med bl.a. dessa styrdokument formuleras det i den åländska klimat- och energistrategin hur och till vilken del Åland kan bidra till det nationella åtagandet.

 

För att bibehålla kärnan i den befintliga åländska vindkraftproduktionen avser landskapsregeringen att under en sjuårsperiod införa ett stödsystem som gäller från och med 1.7.2016 till och med 31.12.2022. Landskapsregeringen avser att, i anslutning till föreliggande tilläggsbudgetförslag, lämna ett lagförlag i vilket villkoren för stödformen fastställs.

 

Näringspolitik

Målet är full sysselsättning, ökad skattekraft och en arbetsmarknad som har tillgång till kompetenser och arbetskraft. Tillväxt sker inom ramen för ett helhetstänkande kring kompetensförsörjning, samhällsplanering och kunskap om hållbarhet i affärsutveckling. För att skapa hållbarhet förutsätter det strukturella förändringar som inte bara sparar pengar utan också förbättrar möjligheterna till utveckling av det åländska näringslivet och arbetsmarknaden. Inom näringsavdelningens förvaltningsområde är det väsentligt att de exporterande företagen ges goda förutsättningar till investeringar i produktion, kompetens och tillväxt. I ett regionalpolitiskt perspektiv fokuseras på att stöda skärgårdsföretag som levererar viktig basservice i form av närhet till livsmedelsbutiker i varje skärgårdskommun. Den översyn som syftar till lägre permanenta driftskostnader för landskapsverksamheten inriktas därför på effektivisering, avbyråkratisering samt avgiftsfinansiering.

 

De positiva konjunktursignaler som kommer kring lägre arbetslöshetsgrader och näringslivets sammanvägda positiva förväntningar på förbättrad lönsamhet och möjligheterna att expandera det egna företaget understöds av landskapsregeringen som ser en investeringsvilja hos näringslivet trots den osäkerhet som råder kring delar av livsmedelsförädlingen under våren.

 

Landskapsregeringen deltar aktivt i diskussionerna om bibehållandet av chipsproduktionen i Haraldsby. Landskapsregeringen har vid behov beredskap att återkomma i kommande budgetförslag med eventuella åtgärder.

 

Jord- och skogsbruk

Landskapsregeringens insatser för att utveckla lantbruket och livsmedelsklustret har tonvikt på produktion av råvaror av hög kvalitet för förädling inom den åländska livsmedelsindustrin. En strategi för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion utarbetas och landskapsregeringen är positiv till de ökade satsningar på produktion av ekologiska livsmedel som görs. Landskapsregeringen ser över om det finns stimulansåtgärder för specialgrödor t.ex. potatis som bör införas.

 

Inom ramen för ett skogsbruksprogram framtaget i nära samarbete med branschen formuleras målsättningarna för att utnyttja den potential till ökade avverkningar, ta tillvara mer bioenergi samt att utveckla industrin med nya produkter både på bygg- och energisidan.

 

Fiskevård och fiskeri

Landskapsregeringen anser inte att landskapet ska ha det huvudsakliga ansvaret för att finansiera fiskyngelproduktion för utplantering. Landskapsregeringen avser därför att samla vattenägarna och turistbranschen till ett rådslag om hur finansieringen av yngelproduktionen vid Guttorp kan ökas betydligt. Resultatet av rådslaget bör leda till en realistisk plan så att intäktsnivån vid Guttorp kan höjas till 500.000 euro per år från dagens ca 50.000 euro per år, t.ex. genom att försäljningsvärdet av yngel höjs. Finansieringsplanen bör vara framtagen före utgången av juni 2016. I annat fall avser landskapsregeringen att lägga ner fiskyngelproduktionen vid Guttorp.

 

Det är fortsättningsvis en lagstadgad skyldighet för vattenägare att se till vården av sina vatten och det är viktigt att de som drar nytta av livskraftiga fiskbestånd tar ett ansvar för att möjliggöra fortsatta fiskutplanteringar. Inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program finns möjligheter till stöd för restaurering av lek- och uppväxtområden, vilket landskapsregeringen skulle se som positivt att skulle göras i större omfattning. Driften av Ålands fiskodling i Guttorp är budgeterad till en nettokostnad inkl. internhyran om 941.000 euro år 2016.

 

Föreslås som en besparingsåtgärd att anslaget för ersättning till yrkesfiskare för skador inom fiskeriverksamheten upphör från år 2018. De senaste åren har 50.000 euro upptagits i budgeten för detta ändamål.

 

Inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik kan medlemsländerna implementera system där man för en bestämd tid överlåter viss nyttjanderätt av de kvoterade fiskbestånden till ländernas fiskare. De aktuella arterna är lax, strömming, vassbuk och torsk. Ansvariga riksmyndigheter har påbörjat utarbetandet av ett sådant system med förhoppningen att det ska kunna träda ikraft 1.1.2017. Åland har inga egna fiskekvoter utan de åländska fiskarna fiskar de aktuella arterna gemensamt med landets övriga fiskare tills kvoterna är fullt nyttjade.

 

Ett system med individuella överförbara kvoter innebär att varje fiskare tilldelas nyttjanderätt i form av en viss andel av respektive kvot som fiskaren sedan kan nyttja själv eller mot ersättning överlåta till en annan fiskare. Det kan även vara möjligt för fiskaren att handla med fiskare från andra medlemsländer. Ibruktagandet av ett sådant system i riket kommer att kräva ett klargörande av de åländska framtida fiskemöjligheterna och en eventuell uppdelning av kvoterna mellan Åland och riket.

 

Regionalpolitik

Landskapsregeringen har sett över bidraget till detaljhandeln i skärgården. Stödet beviljas dels i form av ett driftsbidrag för verksamhetens årliga kostnader, dels i form av ett särskilt investeringsstöd. Ändamålet med stödet är att upprätthålla en god butiksservice i skärgården där stödet beviljas till butiker med verksamhet året runt.

 

Det riktade investeringsstödet till skärgårdsbutiker om 30 procent fungerar bra och nyttjas flitigt. Driftstödet baseras på bokslutet från föregående år och beräknas utifrån en fastställd formel där alla butiker är berättigade till en grunddel och en rörlig del baserad på avstånd, omsättning, köptrogenhet och antal butiker inom samma ö. Utbetalningen av driftsstödet har skett först i maj-juni då bokslutsuppgifterna funnits tillgängliga och då butikerna redan planerat verksamheten för innevarande år. En butiksservice utgör en livsnerv i skärgårdskommunerna varför landskapsregeringen har prioriterat åtgärden och reviderat stödet dels genom en förenkling av ansökningsförfarandet så att stödet kan utbetalas i början av året, dels genom en höjning av stödnivån.

 

En revidering av stödet finansieras genom att det stöd som beviljats till privata arbetsgivare i de sex skärgårdskommunerna gällande arbetsgivarens socialskyddsavgifter, föreslås utgå. Stödet infördes på försök år 2003 då motsvarande system infördes inom vissa regioner på rikssidan. I riket avslutades försöket 31.12.2011 då det inte kunde påvisas att det regionala försöket skulle ha påverkat sysselsättningen. Ansökan om stöd har skett retroaktivt en gång per kalenderår för socialskyddsavgifter som erlagts under föregående kalenderår. År 2015 utbetalades 61.000 euro för socialskyddsavgifter fördelat på 50 stycken stödmottagare inklusive skärgårdsbutikerna.

 

Enklare stödhantering

Landskapsregeringen gör även en översyn gällande regler för företagsfinansiering i avsikt att förenkla företagens vardag.

 

Möjligheter att samordna delar av stödhanteringen riktad till lantbruket utreds i samarbete med kommunsektorn och staten. Syftet är bättre service till kunder genom fler elektroniska tjänster och mindre sårbarhet som kan uppkomma i små verksamheter. I förlängningen görs även inbesparingar i administration.

 

Finansieringsinstrument

Genom den ändring av genomförandet av EU-programmet Entreprenörskap och kompetens 2014-2020 som gjordes i slutet av år 2015 och vilken innebär att 3.019.300 euro från ERUF och landskapet har givits ut som ett lån istället för bidrag kommer budgeteringen av de direkta bidraget att minska från 9.990.050 euro till 6.970.750 euro under perioden 2014-2020. Det utgör i genomsnitt 431.000 euro mindre per år, hälften finansieras av EU och hälften av landskapet. Från detta utgår ett förvaltningsarvode om ca 60.000 euro per år, vilket betyder att nettominskningen är ca 370.000 euro per år varav hälften, ca 185.000 euro per år, är beräknat som inbesparing av landskapets medel under hela programperioden.

 

Arbetsmarknad och socialt företagande

Landskapsregeringen samarbetar med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet om förslag på hur regelverk och sysselsättningsfrämjande finansiering kan utformas i syfte att utöka anställningsmöjligheterna för långtidsarbetslösa och personer med funktionsvariationer. Det är angeläget att få in fler aktörer som ser potentialen hos alla arbetstagare och kan erbjuda fler försörjningsmöjligheter på den åländska arbetsmarknaden.

 

Infrastruktur- och transportpolitik

Då en stor del av kostnaderna är bundna i fleråriga avtal inom trafiksektorn kommer landskapsregeringen under mandatperioden att se över servicenivåerna, främst inom skärgårdstrafiken. Omläggning av trafiken med m/s Tärnan i norra skärgården planeras och tidtabeller övervägs inom linfärjetrafiken, liksom upphandling av de linjer som ännu inte driftsprivatiserats. Vidare planeras elektrifiering av en linfärja, liksom investeringar i tonnaget i syfte att minska driftskostnaderna.

 

Kortruttsprojektet går vidare med delprojekten östra och västra Föglö i syfte att förkorta färjepassen. Kostnaderna för projekt inom bl.a. farleder minskas. Även avgifterna ses över för att öka inkomsterna.

 

Bostadspolitiken

Landskapsregeringen överväger en ändring av lagstiftningen (1968:28 och 1982:14) avseende de bostadslån som beviljades innan den nya landskapslagen (1999:40) om bostadsproduktion trädde i kraft år 1999. Avsikten är att möjliggöra för bolag med landskapsbelånade hyresbostäder att kunna få användnings- och överlåtelserestriktionerna avlyfta då lånen betalas bort i förtid.

 

 

 

I och med tillägget har hittills under år 2016 budgeterats 357.517.000 euro.

 

Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsregeringen vördsamt föreslå

att lagtinget antar följande förslag till första tillägg till budgeten för år 2016.

 

 

Mariehamn den 15 april 2016
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Minister	Mats Perämaa

__________________

		Anslag	Inkomster
		tb 2015	tb 2015
	VERKSAMHET
	Avdelning 2
200	LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET	-8 000	100 000
210	REGERINGSKANSLIET	-43 000	100 000
21010	Regeringskansliet, verksamhet	-43 000	100 000
215	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET	35 000	0
21500	Kommunikationsverksamhet	10 000
21510	Ålandskontoret i Helsingfors, verksamhet	25 000
	Avdelning 3
300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	77 000	0
300	ALLMÄN FÖRVALTNING	77 000	0
30010	Finansavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet	77 000
390	GEMENSAMMA FÖRVALTNINGSKOSTNADER	0	0
39000	IT-drifts- och utvecklingskostnader (R)	0
	Avdelning 4
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	-193 000	150 000
400	ALLMÄN FÖRVALTNING	-43 000	0
40010	Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet	-43 000
430	ALLMÄN MILJÖVÅRD	-100 000	100 000
43000	Allmän miljövård, verksamhet	-100 000	100 000
450	VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD	-50 000	50 000
45000	Vattenförsörjning och vattenvård	-50 000	50 000
	Avdelning 5
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-
	NINGSOMRÅDE	470 000	-35 000
530	UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN	470 000	-35 000
53000	Kostnader för skolfartyg	470 000	-35 000
	Avdelning 6
600	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	47 000	0
600	ALLMÄN FÖRVALTNING	47 000	0
60010	Näringsavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet	47 000
	Avdelning 7
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	237 000	0
700	ALLMÄN FÖRVALTNING	6 000	0
70010	Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet	6 000
740	ÅLANDSTRAFIKEN	14 000	0
74000	Ålandstrafiken, verksamhet	14 000
745	OLJESKYDD	24 000	0
74500	Oljeskydd	24 000
750	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK	125 000	0
75010	Upphandling av sjötrafik	82 000
75030	Upphandling av linfärjetrafik	43 000
760	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING	68 000	0
76010	Utgifter för drift och underhåll av vägar	47 000
76050	Utgifter för drift och underhåll av färjfästen, bryggor, broar, hamnar och	21 000
	byggnader
80 - 88	FRISTÅENDE ENHETER SAMT MYNDIGHETER	479 000	-46 000
825	ÅLANDS POLISMYNDIGHET	11 000	0
82500	Ålands polismyndighet, verksamhet	11 000
827	LOTTERIINSPEKTIONEN	-10 000	0
82700	Lotteriinspektionen, verksamhet	-10 000
840	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD	650 000	0
84000	Ålands hälso- och sjukvård, verksamhet	650 000
848	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET	44 000	7 000
84810	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, verksamhet	39 000	7 000
84820	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium, verksamhet	5 000
850	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND	113 000	0
85000	Högskolan på Åland	113 000
855	ÅLANDS GYMNASIUM	140 000	0
85500	Ålands gymnasium, verksamhet	140 000
856	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM	-557 000	35 000
85600	Ålands sjösäkerhetscentrum, verksamhet	-557 000	35 000
860	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICE-
	MYNDIGHET	88 000	-88 000
86000	Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, verksamhet	88 000	-88 000
	Verksamhet sammanlagt	1 109 000	169 000
	ÖVERFÖRINGAR
	Avdelning 3
300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	0	0
340	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR	0	0
34000	Särskilda stöd och lån	0
350	PENNINGAUTOMATMEDEL	0	0
35000	Penningautomatmedel (R)	0
	Avdelning 4
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	93 000	0
415	AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER	93 000	0
41500	Understöd för kommunernas sociala tjänster (F)	93 000
	Avdelning 5
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-
	NINGSOMRÅDE	-140 000	0
520	GRUNDSKOLEVÄSENDET	-140 000	0
52000	Grundskoleväsendet (F)	-140 000
	Avdelning 7
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	-130 000	0
715	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION	0	0
71510	Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F)	0
720	ELSÄKERHET OCH ENERGI	-320 000	0
72010	Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF)	-320 000
747	ÖVRIK TRAFIK	190 000	0
74700	Understöd för övrig trafik	190 000
	Överföringar sammanlagt	-177 000	0
89	SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER
890	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR,
	INKOMSTER  AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER	-40 000	698 000
890	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR	0	408 000
89000	Skatter och inkomster av skattenatur		408 000
892	FINANSIELLA POSTER	0	0
89230	Landskapets fastighetsverk	0
893	AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR	-40 000	290 000
89300	Av- och nedskrivningar (F)	-40 000	290 000
	Skattefinansiering, finansiella poster och resultaträkningsposter
	sammanlagt	-40 000	698 000
9	INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR
	Avdelning 3
300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE	0	0
9390	GEMENSAMMA FÖRVALTNINGSKOSTNADER	0	0
939000	IT-systemanskaffningar (R)	0
	Avdelning 4
400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	-169 000	0
9440	NATURVÅRD	-169 000	0
944000	Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R)	-169 000
	Avdelning 5
500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-
	NINGSOMRÅDE	76 000	0
9530	UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN	76 000	0
953000	Investeringar i skolfartyg (R)	76 000
	Avdelning 7
700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-
	OMRÅDE	0	0
9750	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK	0	0
975000	Fartygs- och färjeinvesteringar (R)	0
9760	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING	0	0
976000	Infrastrukturinvesteringar (R)	0
80 - 88	FRISTÅENDE ENHETER SAMT MYNDIGHETER	-16 000	0
9855	ÅLANDS GYMNASIUM	60 000	0
985500	Investeringsutgifter (R)	60 000
9856	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM	-76 000	0
985600	Ålands sjösäkerhetscentrum, investeringar (R)	-76 000
	Investeringar, lån och övriga finansinvesteringar
	sammanlagt	-109 000	0
	Anslag och inkomster totalt ovanstående	783 000	867 000

 

 

 

200	LANDSKAPSREGERINGEN OCH REGERINGSKANSLIET

 

210	REGERINGSKANSLIET

 

21010	Regeringskansliet, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 57.000 euro samt ändring av motivering.

 

Därtill föreslås att återstående penningautomatmedel för utvecklingsprojekt om 471.000 euro från år 2015 överförs från budgetmoment 21010 till momenten 39000 samt 939000. Dessa medel avses användas för systemutvecklingsprojekt, bland annat system för hantering av nationella stöd samt eventuellt ett e-arkiv.

 

		Utgifter

 

Föreslås att anslaget minskas med 57.000 euro till följd av bl.a. oförutsedda ledigheter och omvandling av semesterpenning till ledighet.

 

Föreslås därtill att kvarstående anslag ur potten för penningautomatmedel för sysselsättning och utveckling, sammanlagt närmare 192.000 euro under momentet kan användas för kostnader för kommunutredning 2016. Kommunutredning 2016 ska presentera förslag till en förändrad kommunstruktur på Åland. Utredningen ska innefatta motiverade förslag till kriterier och nivåer som lägger grunden för kommunstrukturen i en reformerad lagstiftning om kommunindelning. Redovisningen av förslagen ska fungera som en del av ett PM inför lagberedningen. I kostnaden för anslaget ingår kostnader för utredningen, upphandling av kommunutredning 2016, kostnader för projektets förverkligande enligt PPS-modellen och övriga kostnader i samband med kommunutredning 2016. Totalkostnaden beräknas till preliminärt ca 200.000 euro varvid avsikten är att uppta anslag för resterande kostnader i budgetförslaget för år 2017.

 

 

215	KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET

 

21500	Kommunikationsverksamhet

 

Föreslås en minskning om 10.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en allmän inbesparing om 10.000 euro under momentet.

 

21510	Ålandskontoret i Helsingfors, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 25.000 euro.

 

		Utgifter

 

Minskningen föranleds av att personalresurserna minskas under året vid Ålandskontoret i Helsingfors.

 

300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

300	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

30010	Finansavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 77.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås att anslaget minskas med 77.000 euro till följd av bl.a. oförutsedda ledigheter, partiella tjänstledigheter, omvandling av semesterpenning till ledighet samt tillfälligt vakanta tjänster.

 

390	GEMENSAMMA FÖRVALTNINGSKOSTNADER

 

39000	IT-drifts- och utvecklingskostnader (R)

 

Föreslås komplettering av motiveringen gällande ett system för elektronisk arkivering.

 

Momentet kan, med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §), gottskrivas med överföring av penningautomatmedel från moment 35000, se även moment 21010.

 

		Utgifter

 

Landskapsregeringen avser att under år 2016 tillsammans med Statens servicecenter i Sverige ge Åda Ab i uppdrag att upphandla ett system för elektronisk arkivering. Möjligheten att få delta i Statens servicecenters upphandling ger betydande besparingar i kunskapsinhämtning samt arbetsinsatser jämfört med att genomföra en upphandling på egen hand. Anskaffningen av ett system för elektronisk arkivering är nödvändig då alltmer material inom förvaltningen idag enbart finns i digital form. Den fortsatta utvecklingen av digitala tjänster ökar också. Likaså finns exempel på statliga myndigheter som aviserat att de inte framledes kommer att ha möjlighet att leverera material i pappersform till landskapsarkivet. Den uppskattade kostnaden för år 2016 om 50.000 euro för insatser i samband med upphandlingen hanteras inom ramen för befintliga anslag för systemutveckling.

 

En grov uppskattning över kostnaderna för licenser, serviceavtal, teknisk drift, anpassning till finländsk arkivstandard, förvaltning samt vidareutveckling av ett system för elektronisk arkivering ger på 5-årsbasis en kostnad om 350.000 euro per år. Dessa kostnader härleds delvis från uppskattningar som gjorts av svenska riksarkivet, svenska kommuner samt Statens servicecenter och att variationen i dessa uppskattningar är hög.

 

 

400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

400	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

40010	Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet

 

Föreslås ett tillägg om 43.000 euro.

 

		Utgifter

 

Tilläggsanslaget upptas för att fortsätta arbetet med att förnya vattenlagstiftningen. Anslaget är avsett att täcka kostnader för en tillfällig utredare, experter och kostnader för referens- och styrgrupp. Tilläggsanslaget behövs på grund av att arbetet med att förnya vattenlagstiftningen inte blev klar år 2015, varför avsett anslag indras i bokslutet för år 2015.

 

430	ALLMÄN MILJÖVÅRD

 

43000	Allmän miljövård, verksamhet

 

Föreslås, med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §), ett nettoanslag för inventeringen av de marina habitaten kring Åland.

 

		Inkomster

 

Se utgifter nedan.

 

		Utgifter

 

Föreslås ett nytt anslag för att komma igång med inventeringen av de marina habitaten kring Åland för att få till stånd de nödvändiga kompletteringarna inom Natura 2000. För marina områden planeras ett projekt med finansiering av medel från den integrerade havspolitiken inom ramarna för det operativa programmet för havs- och fiskerinäringen åren 2014 - 2020.

 

Den totala kostnaden för projektet beräknas uppgå till 270.000 euro under åren 2016 och 2017. Föreslås att momentet kan påföras inkomster och utgifter för projektet.

 

450	VATTENFÖRSÖRJNING OCH VATTENVÅRD

 

45000	Vattenförsörjning och vattenvård

 

Föreslås, med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §), ett nettoanslag för framtagande av ett verktyg för att följa upp olika åtgärder i miljön.

 

		Inkomster

 

Se utgifter nedan.

 

		Utgifter

 

Föreslås ett nytt anslag för att ta fram ett verktyg för att mäta belastning och dess påverkan på vattenkvaliteten. Verktyget hade planerats att tas fram genom projektet Smart Coast, vilket fanns med i budgeten för vattenvården. Då projektet inte beviljades och åtgärden anses prioriterad planeras nu ett projekt med finansiering ur medel för den integrerade havspolitiken inom ramarna för det operativa programmet för havs- och fiskerinäringen åren 2014 - 2020.

 

Den totala kostnaden för belastningsverktyget beräknas uppgå till ca 110.000 euro under åren 2016 och 2017. Föreslås att momentet kan påföras inkomster och utgifter för projektet.

 

Från år 2018 och framåt behöver utökad provtagning genom provtagningsbojar till havs genomföras. Initialkostnaden är ca 40.000 - 80.000 euro, därefter en servicekostnad motsvarande ca 5.000 euro per år.

 

 

 

500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

530	UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN

 

53000	Kostnader för skolfartyg

 

Momentet utgår.

Det operativa ansvaret för driften och samordningen av m/s Michael Sars har fr.o.m. år 2016 överförts till Ålands sjösäkerhetscentrum. För att tydliggöra ansvarsfördelningen föreslås att föreliggande moment utgår och motsvarande nettoanslag upptas under moment 85600.

 

		Inkomster

 

Med hänvisning till ovanstående överförs inkomster om 35.000 euro till moment 85600.

 

		Utgifter

 

Med hänvisning till ovanstående överförs anslag om 470.000 euro till moment 85600.

 

600	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

600	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

60010	Näringsavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 47.000 euro.

 

		Utgifter

 

Under momentet föreslås ett minskat anslag om 47.000 euro till följd av partiella tjänstledigheter, omvandling av semesterpenning till ledighet samt minskade inköp.

 

700	INFRASTRUKTURAVELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

700	ALLMÄN FÖRVALTNING

 

70010	Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 6.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget om 6.000 euro genom tillfälligt vakanta tjänster under året.

 

740	ÅLANDSTRAFIKEN

 

74000	Ålandstrafiken, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 14.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget om 14.000 euro då vissa förändringar i befintlig programvara skjuts på framtiden.

 

 

 

 

745	OLJESKYDD

 

74500	Oljeskydd

 

Föreslås en minskning om 24.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget om 24.000 euro, vilket lösgörs genom deltidsanställning för projektanställd.

 

750	KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK

 

75010	Upphandling av sjötrafik

 

Föreslås en minskning om 82.000 euro.

 

		Utgifter

 

Medlen var avsatta för ett digitalt trafikledningssystem.

 

 

 

 

75030	Upphandling av linfärjetrafik

 

Föreslås en minskning om 43.000 euro.

 

		Utgifter

 

Trafiken beräknas kunna genomföras med något mindre anslag.

 

760	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

 

76010	Utgifter för drift och underhåll av vägar

 

Föreslås en minskning om 47.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget om 47.000 euro, vilket lösgörs genom sänkning av driftskostnader och sommarpersonal vid vägunderhållet.

 

 

 

76050	Utgifter för drift och underhåll av färjfästen, bryggor, broar, hamnar och byggnader

 

Föreslås en minskning om 21.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget om 21.000 euro.

 

8	FRISTÅENDE ENHETER SAMT MYNDIGHETER

 

825	ÅLANDS POLISMYNDIGHET

 

82500	Ålands polismyndighet, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 11.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en allmän minskning av anslaget om 45.000 euro till följd av beräknad inbesparing för omvandling av semesterpenning till ledighet samt vissa deltidsanställningar som varit budgeterade på heltid.

 

Därtill föreslås ett tillägg om 34.000 euro för uppdatering av landskapsalarmcentralens larmsystem (ca 28.000 euro) samt för viss renovering av landskapsalarmcentralens utrymmen i Räddningsverkets lokaler och möbelanskaffningar (ca 6.000 euro).

 

827	LOTTERIINSPEKTIONEN

 

Kapitlet nytt.

 

82700	Lotteriinspektionen, verksamhet

 

Momentet nytt.

Föreslås ett anslag om 10.000 euro.

 

		Utgifter

 

Anslaget avser skapandet av en oberoende myndighet för tillsyn av lotteri och penningspelsmarknaden. I momentet ingår löner samt engångskostnader för lokaler samt data- och kontorsutrustning. Lotteriinspektionen ska påbörja verksamheten 1.1.2017 i enlighet med LL (2016:10) om Lotteriinspektionen.

 

840	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

 

84000	Ålands hälso- och sjukvård, verksamhet

 

Föreslås en minskning om 650.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås att nettoanslaget minskas med 650.000 euro för att nå de uppsatta besparingsmålen genom en minskning av kostnadsramen till 88.600.000 euro inklusive anslaget om 95.000 euro för intern hyra.

 

ÅHS har under flera år arbetat strukturerat med att se över processerna och sänka driftskostnaderna. Rehabiliterings- och geriatrikliniken sammanslogs med medicinkliniken 1.1.2016. Bakgrunden var att man hade konstaterat att samarbete över klinikgränserna blivit viktigare för att klara uppdraget med givna budgetmedel. Tanken är att skapa effektivare patientflöden och utnyttja vårdplatserna bättre. Hyrläkare bemannade delar av geriatriska kliniken samtidigt som medicinkliniken hade svårt att erbjuda anställning inom tjänsteutrymmet till alla kompetenta läkare som fanns att tillgå.

 

Vidare har antalet slutenvårdsplatser vid rehabiliterings- och geriatrikliniken tillfälligt sänkts. Vid den tidigare rehabiliterings- och geriatrikliniken finns idag 42 slutenvårdsplatser och 8 dagsjukvårdsplatser från att tidigare ha varit 60 slutenvårdsplatser. Detta leder till att ÅHS drar in 3 tjänster och lämnar 9 tjänster vakanta utan anslag. ÅHS arbetar generellt mot mer dagrehabilitering. Det innebär att ÅHS kan lägga in mer rehabiliterande resurser dagtid istället för att fördela resurserna till vård dygnet runt.

 

Vård utom Åland var ett fokusområde för ÅHS under år 2015 och det är ett fokusområde även i år. Även om vård utanför Åland är svårbudgeterat görs bedömningen att gjorda insatser stävjar kostnadsutvecklingen. Kostnaderna för vård utanför Åland bedöms vara på samma nivå som utfallet år 2015, d.v.s. ca 9 miljoner euro.

 

848	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

 

84810	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, verksamhet

 

Föreslås ökade inkomster om 7.000 euro och minskade utgifter om 39.000 euro.

 

		Inkomster

 

En intäkt om 7.000 euro som inte kunde faktureras eller bokföras under slutet av år 2015 på grund av bytet till dataprogrammet EDP Vision kan tillgodoräknas som en extra inkomst år 2016.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning om 39.000 euro av personalutgifter till följd av tillfälligt obesatta tjänster.

 

 

84820	Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium, verksamhet

 

Föreslås minskade utgifter om 5.000 euro.

 

		Utgifter

 

Minskat anslag för sommarpersonal vid laboratoriet.

 

850	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

 

85000	Högskolan på Åland

 

Föreslås att anslaget för år 2016 minskas med 113.000 euro. De totala kostnaderna, exklusive internhyra, justeras därmed till 7.520.000 euro. Intäkter och kostnader för internhyra kvarstår enligt tidigare budgetförslag.

 

		Utgifter

 

Föreslås att kostnaderna för år 2016 minskas med 113.000 euro eftersom det planerade engelskspråkiga programmet i elektroteknik (ETO) utgår i brist på tillräckligt antal sökanden.

 

 

 

855	ÅLANDS GYMNASIUM

 

85500	Ålands gymnasium, verksamhet

 

Föreslås att nettokostnaderna för år 2016 minskas med 140.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås att kostnaderna för år 2016 minskas med 140.000 euro enligt följande

-            minskning av anslag för inköp av utrustning med 50.000 euro vilket möjliggörs genom omprioriteringar

-            minskning av anslag för lönekostnader med 70.000 euro vilket är en följd av minskat studerandeantal till vissa utbildningsprogram, omvandling av semesterpenning till ledig tid och andra justeringar inom löneanslaget samt

-            minskning av anslag för personalvård med 20.000 euro. Anslaget för personalvård höjdes i budgeten för år 2016 från 20.000 euro till 50.000 euro och justeras som en följd av minskningen till 30.000 euro.

 

856	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM

 

85600	Ålands sjösäkerhetscentrum, verksamhet

 

Med hänvisning till LL (2012:69, 6 §) om landskapets finansförvaltning föreslås ett nettoanslag om 435.000 euro för skolfartyget m/s Michael Sars. Motsvarande nettoanslag indras under moment 53000.

 

Därtill föreslås ett tillägg om 87.000 euro under momentet för anskaffning av utrustning.

 

		Inkomster

 

Med hänvisning till ovanstående föreslås inkomster om 35.000 euro för uthyrning av skolfartyget.

 

		Utgifter

 

Med hänvisning till ovanstående föreslås ett anslag om 470.000 euro för drift och underhåll av m/s Michael Sars. I driftsanslaget ingår kostnader för bl.a. klassningar, smärre renoveringar och uppgradering av utrustning.

 

Därtill föreslås ett anslag om 87.000 euro för anskaffning av utrusning enligt följande:

-            30 st. Heavy Light Rescue-dräkter, modifierade till bassängövningar om ca 35.000 euro

-            uppgradera livbåten enligt nya internationella krav för säkerhet för människoliv till sjöss (SOLAS-krav), om ca 42.000 euro. Genom denna åtgärd undviks en nyanskaffning om ca 70.000 euro som annars behöver genomföras senast år 2018 samt

-            uppgradering och reparation av de snabba beredskapsbåtarna (FRB-båtarna) om ca 10.000 euro.

 

860	ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET

 

86000	Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, verksamhet

 

Föreslås att i grundbudgeten upptagna inkomster och anslag utgår för projektet ”SAM – Ett utvecklingsprojekt för den lokala stödarbetsmarknaden”.

 

Därtill föreslås att momentet kan påföras utgifter och motsvarande inkomster för deltagande i projektet ”Flytta till Åland – mässa i Utrecht”.

 

		Inkomster

 

Föreslås minskade inkomster om 128.000 euro för att det planerade projektet ”SAM” inte genomförs.

 

		Utgifter

 

Föreslås att anslaget minskar med 128.000 euro för att det planerade fyraåriga projektet ”SAM” inte genomförs på grund av att projektfinansiering inte beviljades.

 

Kostnader om ca 40.000 euro för deltagande i projektet ”Flytta till Åland – mässa i Utrecht” kan påföras momentet. Kostnaderna för deltagandet motsvaras av intäkterna.

 

Under året flyttas ansvaret för det datoriserade studiestödssystemet (STUDS) till Åda Ab och för de kvarvarande utvecklingskostnaderna kan det komma att krävas tilläggsanslag. Avsikten är att Åda Ab ska ta över källkoder, drift- och utvecklingsansvaret från nuvarande systemleverantör.

 

 

 

 

300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

340	SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR

 

34000	Särskilda stöd och lån

 

Föreslås att landskapsregeringen befullmäktigas att avyttra fastigheter enligt nedanstående.

 

		Inkomster

 

Landskapsregeringen har fått fast egendom i arv enligt 63 § självstyrelselagen för Åland. I boet ingår fem fastigheter varav tre fastigheter finns i Pargas. Föreslås att landskapsregeringen erhåller fullmakt att överlåta samtliga fastigheter i boet. Enligt självstyrelselagen ska den fasta egendomen i Pargas som inte behövs för att täcka boets skulder överlåtas till staten.

 

Fastigheterna i boet är följande

-            fastigheten Haga RNr 1:3 i Pargas (445-496-1-3)

-            fastigheten Storängen RNr 1:4 i Pargas (445-422-1-4)

-            fastigheten Haga II RNr 1:32 i Pargas (445-496-1-32)

-            fastigheten Söderby RNr 6:82 i Finström (60-408-6-82) samt

-            fastigheten Bergbacka RNr 2:24 i Jomala (170-432-2-24).

 

350	PENNINGAUTOMATMEDEL

 

35000	Penningautomatmedel (R)

 

Föreslås att kvarstående anslag till landskapsregeringens disposition av anslagen för sysselsättning och utveckling, sammanlagt 169.000 euro kan användas för naturskyddsområden, se moment 944000 i investeringsavsnittet.

 

Mariehamns stad planerar att anlägga en torrdocka för fyrmastbarken Pommern och har lämnat in en anhållan om investeringsbidrag till landskapsregeringen. De totala kostnaderna för torrdockan inkl. landdäck, kaj m.m. har beräknats uppgå till ca 6,5 miljoner euro. För närvarande inväntar landskapsregeringen kompletterande uppgifter från Mariehamns stad för att kunna bedöma de totala understödsberättigade kostnaderna. Landskapsregeringen föreslår att landskapets finansieringsandel av kostnaderna för torrdockan i enlighet med ansökan kan uppgå till 80 % av understödsberättigade investeringskostnader, dock högst 5 miljoner euro. Ca 0,75 miljoner euro finns sedan år 2015 reserverat av testamentsmedel för ändamålet (se fjärde tilläggsbudgeten för år 2015). Landskapsregeringen avser att finansiera den resterande delen med penningautomatmedel, dock högst 4,25 miljoner euro.

 

400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

415	AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER

 

41500	Understöd för kommunernas sociala tjänster (F)

 

Föreslås en minskning om 93.000 euro.

 

		Utgifter

 

I anslaget under momentet ingår 110.000 euro för nya anläggningsprojekt inom socialvården. Föreslås att 93.000 euro omdisponeras för andra ändamål inom social- och miljöavdelningens förvaltningsområde.

 

Som anläggningsprojekt i enlighet med landskapslag (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården och i enlighet med godkänd grundbudget för år 2016 har i socialvårdsplan 2016 - 2020 upptagits två projekt i Geta kommun med som inleds år 2016 och en beräknad landskapsandel om totalt 93.750 euro.

 

Geta kommun har behandlat ärendet vid sitt kommunstyrelsemöte 9.2.2016 och fattat beslut om att ingetdera projektet kommer att förverkligas under år 2016 och att det med hänvisning till kommunens ekonomiska situation inte är möjligt att lämna besked om när projekten aktualiseras varför projekten i detta skede kan avföras från landskapets socialvårdsplan.

 

 

 

500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

520	GRUNDSKOLEVÄSENDET

 

52000	Grundskoleväsendet (F)

 

Föreslås ett tilläggsanslag om 140.000 euro.

 

		Utgifter

 

Tilläggsanslaget avser understöd till kommunerna för sådan extra stödundervisning i svenska för elever som flyttat till landskapet från andra länder och regioner och som kommunerna anordnar i stöd av 17 § grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland.

 

Det utökade anslagsbehovet föranleds av dels en utökad andel elever med annat hemspråk och dels sent inlämnad redovisning för åren 2013 – 2015.

 

700	INFRASTRUKTURAVELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

715	FRÄMJANDE AV BOSTADSPRODUKTION

 

71510	Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion (F)

 

Fullmakten för beviljande av räntestödslån för produktion och renovering av hyresbostäder i enlighet med landskapsregeringens villkor föreslås utökad med 3.500.000 euro under år 2016. I grundbudgeten ingår en fullmakt om 7.500.000 euro, vilken redan är förbrukad. I och med förändringen uppgår fullmakten för räntestödslån till sammanlagt 11.000.000 euro.

 

 

720	ELSÄKERHET OCH ENERGI

 

72010	Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF)

 

Föreslås ett anslag om 320.000 euro för driftstöd till energiproduktion från befintliga vindkraftverk för perioden 1.7.2016–31.12.2016.

 

		Utgifter

 

Under senaste åren har elpriserna noterats på mycket låga nivåer vilket direkt påverkar vindbolagens möjligheter att driva verksamheten på marknadsmässiga villkor. För att bibehålla kärnan i den befintliga åländska vindkraftproduktionen avser landskapsregeringen att under en sjuårsperiod införa ett stödsystem som gäller från och med 1.7.2016 till och med 31.12.2022. Stödet är en form av driftsstöd och utbetalas per producerad MWh utöver marknadspriset. Stödet betalas till en taknivå som är beroende av produktionskapaciteten på vindkraftverket. Stödet avtar även med ökat marknadspris.

 

Kostnaderna för stödsystemet uppskattas under år 2016 till ca 320.000 euro, år 2017 till ca 550.000 euro och år 2022 till ca 355.000 euro. Under hela perioden uppskattas kostnaderna för stödsystemet uppgå till totalt ca 2.700.000 euro.

 

Landskapsregeringen avser att, i anslutning till föreliggande tilläggsbudgetförslag, lämna ett lagförlag i vilket villkoren för stödformen fastställs. Landskapsregeringen kommer i lagförslaget att föreslå att lagtinget bestämmer att lagen ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen. Stödet behöver inte anmälas till EU-kommissionen eftersom stödet faller inom ramen för EU:s s.k. gruppundantagsförordning.

 

747	ÖVRIG TRAFIK

 

74700	Understöd för övrig trafik

 

Föreslås en minskning om 190.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget om 190.000 euro då kostnaderna för flygtrafiken till Arlanda, Stockholm har minskat sedan det nya avtalet om flygtrafik trädde i kraft 1 februari 2016.

 

 

 

 

890	SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER

 

890	SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

 

89000	Skatter och inkomster av skattenatur

 

Föreslås ett tillägg om 408.000 euro.

 

		Inkomster

 

Ålandsdelegationen har fastställt den till landskapet Åland tillkommande skattegottgörelsen för år 2014 till 9.508.580 euro. Eftersom en inkomst om 9.100.000 euro upptagits i grundbudgeten för år 2016 föreslås en höjning av inkomsten under momentet med 408.000 euro.

 

892	FINANSIELLA POSTER

 

89230	Landskapets fastighetsverk

 

Landskapsregeringen har överfört förvaltningen av aktierna i nedanstående bolag till fastighetsverket:

Bolag	Landskapets ägarandel
Fastighets Ab Dalnäs	40,05 %
Fastighets Ab Godby Center	42,58 %
Fastighets Ab Söderkåkar	100,0 %

 

Vid en eventuell överlåtelse av aktierna till utomstående part är styrelsen för fastighetsverket skyldiga att iaktta bestämmelserna i 25 § i LL (2012:69) om landskapets finansförvaltning gällande överlåtelse av lös egendom.

 

Landskapsregeringen föreslår att styrelsen för landskapets fastighetsverk ges fullmakt att avyttra följande fastigheter

-            Kumlinge sjöbevakningsstation (295-403-14-34). Fastigheten är ca 1,12 ha stor och bebyggd med stationsbyggnad, båthus och uthus

-            Deccastation i Jomala (170-409-7-7). Fastigheten är ca 2,43 ha stor och obebyggd

-            Vägstationen i Godby omfattande en verkstadsbyggnad med två bostäder samt ett outbrutet område om högst 0,5 ha från fastigheten Pehrsberg i Finström (60-408-1-4). Området som säljs utgörs av ett lämpligt tomtområde kring vägstationsbyggnaden. Försäljningen kan genomföras efter att byggnaden tagits ur bruk. På stomfastigheten kvarblir en maskinhall- och en sandlagerbyggnad samt

-            Jan Karlsgårdens värdshus jämte en arrendetomt om ca 0,25 ha. Den tillhörande tomten utgör endast den nödvändiga yta som behövs för byggnaden och verksamheten, och utgör en del av Kastelholmshäktes tomtplan (771-412-882-1). Tomten får utarrenderas för högst 50 år.

 

Med anledning av att det inte blir någon verksamhet i naturbruksskolans lokalerförbereder landskapsregeringen en försäljning av hela eller delar av området. Landskapsregeringen återkommer i ett senare budgetförslag.

 

Intäkter från försäljningen av fastigheterna kan tidigast intäktsföras under 2017 som en del av avkastningen från fastighetsverket. De byggnader som föreslås säljas belastar budgeten med internhyror om ca 247.000 euro. Försäljningarna kan genomföras tidigast under hösten 2016 varför de inte påverkar 2016-års budget i nämnvärd utsträckning.

 

 

893	AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

 

89300	Av- och nedskrivningar (F)

 

Landskapsregeringen har avyttrat m/s Grisslan för en nettointäkt om ca 290.000 euro. Efter att m/s Grisslan avskrivits i sin helhet återstår en försäljningsvinst om ca 250.000 euro.

 

 

 

 

300	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

9390	GEMENSAMMA FÖRVALTNINGSKOSTNADER

 

939000	IT-systemanskaffningar (R)

 

Momentet kan gottskrivas med överföring av penningautomatmedel från moment 35000 med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §). Se även moment 21010.

 

400	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

9440	NATURVÅRD

 

944000	Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R)

 

Föreslås att anslag om 169.000 euro kan användas för att det fortsatta förverkligandet av Natura 2000-programmet genom intrångsersättningar och att momentet kan gottskrivas med överföring från moment 35000, med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §), med motsvarande belopp.

 

		Utgifter

 

Föreslås ett anslag om ytterligare 169.000 euro för det fortsatta förverkligandet av Natura 2000-programmet genom intrångsersättningar. I anslaget ingår även kostnader för värdering och andra åtgärder som direkt härrör sig till utvidgning av arealen för skyddad natur i enlighet med det befintliga Ålands Natura 2000-program samt de av kommissionen tidigare begärda kompletteringarna till det åländska programmet. 

 

500	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

9530	UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN

 

953000	Investeringar i skolfartyg (R)

 

Momentet utgår.

Det operativa ansvaret för driften och samordningen av m/s Michael Sars har fr.o.m. år 2016 överförts till Ålands sjösäkerhetscentrum. För att tydliggöra ansvarsfördelningen föreslås att föreliggande moment utgår och motsvarande anslag om 76.000 euro upptas under moment 985600.

 

700	INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

 

9760	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING

 

976000	Infrastrukturinvesteringar (R)

 

Föreslås en omfördelning av anslag enligt nedanstående motivering.

 

		Utgifter

 

Förslaget är att Godby vägstation stängs och att personalen i Godby inkl. ledningen av vägunderhållet, som nu finns på Strandgatan, flyttar till ombyggda lokaler i vägstationsfastigheten i Möckelö. Godby vägstation kommer därefter att avyttras. För att kompensera minskat garageutrymme och åtgärda problemet med avsaknaden av en godkänd tvätthall, byggs ett nytt garage på området i Möckelö. Samtidigt föreslås att oljeuppvärmningen i fastigheterna i Möckelö bytas till fjärrvärme och att värmeåtervinning införs. Föreslås att anslag om ytterligare 80.000 euro omfördelas från anslaget för väginvesteringar till åtgärderna för renovering av byggnaderna i Möckelö.

 

8	FRISTÅENDE ENHETER SAMT MYNDIGHETER

 

9855	ÅLANDS GYMNASIUM

 

985500	Investeringsutgifter (R)

 

Föreslås en minskning om 60.000 euro.

 

		Utgifter

 

Föreslås en minskning av anslaget på grund av tidigarelagd investering av IT-utrustning.

 

9856	ÅLANDS SJÖSÄKERHETSCENTRUM

 

985600	Ålands sjösäkerhetscentrum, investeringar (R)

 

Momentet nytt.

Föreslås ett anslag om 76.000 euro för investering i utrustning på skolfartyget m/s Michael Sars. Motsvarande anslag indras under moment 953000.

 

		Utgifter

 

Anslaget avser

-          installation av nivåmätningssystem för fartygets tankar, ca 43.000 euro

-          bränslemätare för huvudmotorer och hjälpmaskiner optimeras för en miljöanpassad drift av fartyget, ca 18.000 euro samt

-          installation av utrustning för inkopplande av landström, ca15.000 euro.