BILAGA 5.
Medlemsförslag
om initiativ till att gå vidare med tanken på en Nordisk Förbundsstat
Vi finner det angeläget att de idéer som framförts av historikern Gunnar Wetterberg i boken ”Förbundsstaten Norden” inte faller i glömska utan finns med i den politiska debatten i Norden även framöver. Många av de tankar som framförs i boken är väl värda att ytterligare utvärdera och analysera.
Det nordiska samarbetet är på många sätt ett enastående världsunikt samarbete och det nordiska parlamentarikersamarbetet är ett av de äldsta i världen. Det nordiska samarbetet är unikt på flera sätt, inte minst för att det har ett brett stöd hos befolkningen i Norden. Det finns tex. opinions- undersökningar som visar att det finns ett brett stöd för tanken på en nordisk förbundsstat.
Det finns många lagstiftningsområden där det skulle finnas ett mervärde för medborgarna i ett fördjupat nordiskt samarbete. Arbetet med att mi- nimera gränshinder pågår just nu intensivt inom det Nordiska rådet. Den optimala lösningen på gränshinderproblematiken är Nordisk förbunds- stat/statsförbund och olika former av fördjupat regionalt samarbete. Vi är inte där ännu men frågan om en Nordisk förbundsstat borde även under- sökas ur det perspektivet.
Det finns på många områden stora perspektiv och mervärde i en starkare union i Norden tex. i fråga om:
· Gemensam arbets- och studiemarknad: För enskilda medborgare kommer Norden utan gränser att ge långt större rättigheter och möj- ligheter i fråga om arbete och studier.
· Miljö- och klimat: En nordisk förbundsstat kan gå i bräschen för ut- vecklingen av ett bärkraftigt samhälle som kan hantera miljö- och klimatutmaningar.
Nordiska rådet
A 1633/presidiet
Framlagt av:
Anders Eriksson (ÅF), Christian Beijar (S), Christina Gestrin (sv),Finn Sørensen (EL), Helgi Abrahamsen (sb), Høgni Hoydal (T), Robert Marshall (Björt framtid), Steingrímur J. Sigfússon (VG),Torgeir Knag Fylkesnes (SV)
Behandlas i: Presidiet
J.nr. 14-00281-2
· Ekonomiska inbesparingar: Det kan sparas betydande resurser på att reducera «dubbelarbete» eftersom gemensamma anskaffningar och investeringar kan medföra tydliga rationaliseringsvinster.
· Näringsliv och forskning: Med mer gemensamma regelverk och färre gränshinder kommer näringslivet i en nordisk förbundsstat att ha bättre villkor. En samordnad forskningspolitik kommer att stärka Nor- den som föregångsregion inom forskning och innovation.
· Kulturell mångfald: Ett Norden utan gränser kommer att stärka kultur- livet och det gemensamma kulturutbytet mellan folken och kulturmil- jöerna.
· Internationellt inflytande: Ett nordiskt förbund kommer att utgöra världens 10:e största ekonomi som sträcker sig från Thule i väst till Karelen i öst. Norden kan vara en aktör som får stort inflytande i värl- den och med vilken många kommer att vilja söka allianser och samar- bete med.
Det vore intressant om ett mer konkret förslag utarbetades gällande hur en Nordisk förbundsstat/statsförbund och olika former av fördjupat reg- ionalt samarbete skulle kunna fungera i praktiken t.ex i relation till de nordiska parlamenten. Ett sådant förslag kunde sedan ligga till grund för en faktisk politisk debatt inte bara i det Nordiska rådet utan även i de nat- ionella parlamenten. Vi anser att en debatt som baserar sig på tydliga för- slag kunde bana väg för en utveckling av de konstitutionella frågorna i Norden. Vår övertygelse är också att en sådan framtidsorienterad debatt skulle vitalisera den politiska debatten i hela Norden.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att tillsätta en expertgrupp från exempelvis nordiska universitets- miljön till att göra nödvändiga utredningar och som kunde utarbeta förslag på olika modeller till hur en Nordisk Förbundsstat/ statsför- bund och olika former av fördjupat regionalt samarbete konstitut- ionellt kunde se ut och hur det kunde samverka med parlamenten
att det Nordiska ministerrådet tillställer Nordiska rådet ovan nämnda konkreta förslag i en rapport
att de nordiska samarbetsministrarna koordinerar processen
att Nordiska rådet utser en kommitté bestående av medlemmar av det Nordiska rådet som följer processen
Nordiska rådet
A 1633/presidiet
Framlagt av:
Anders Eriksson (ÅF), Christian Beijar (S), Christina Gestrin (sv),Finn Sørensen (EL), Helgi Abrahamsen (sb), Høgni Hoydal (T), Robert Marshall (Björt framtid), Steingrímur J. Sigfússon (VG),Torgeir Knag Fylkesnes (SV)
Behandlas i: Presidiet
J.nr. 14-00281-2
Köpenhamn, 9 oktober 2014
Anders Eriksson (ÅF) Christian Beijar (S) Christina Gestrin (sv) Finn Sørensen (EL) Helgi Abrahamsen (sb)
Høgni Hoydal (T)
Robert Marshall (Björt framtid) Steingrímur J. Sigfússon (VG) Torgeir Knag Fylkesnes (SV)