BETÄNKANDE ÖVER MEDLEMSFÖRSLAG

Näringsutskottets betänkande över

Medlemsförslag

om implementering av EU-direktiv

1. Utskottets förslag

Näringsutskottet föreslår att

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att införa som en fast praxis om att ordförandelandet i Nordiska ministerrådet screenar kommande EU-rättsakter och företar en prioritering mellan dessa, i relation till direktivens uppskattade be- tydelse för den fria rörligheten inom Norden, och inbjuder imple- menteringsansvariga tjänstemän från övriga berörda departement, till nordiska samråd kring tolkning, process och implementering av dessa EU-rättsakter

2. Bakgrund

Samtliga nordiska länder (med undantag för Färöarna och Grönland) ska som regel implementera antagna EU-direktiv. Tyvärr så görs detta strikt nationellt och utan någon egentlig dialog mellan de nordiska länderna. Detta leder till olik implementering och riskerar att medföra hinder för den fria rörligheten inom Norden.

2009 utgavs, på beställning av Nordiska ministerrådets påtrycknings- grupp, ”Gränshinderforum”, en rapport - ”Nordisk samarbejde om gen- nemførelse af EU- og EØS-lovgivning”

http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2009-575,

Nordiska rådet

A 1630/näring

Behandlas i: Näringsutskottet

Bilaga/or: Medlemsförslag

J.nr. 14-00262-6

nom att onödiga och oavsiktliga olikheter som kan hämma människors och företags gränsöverskridande verksamhet på så sätt kunde reduceras.

Gränshinderforum har efter rapportens publicering på olika sätt arbetat vidare med frågan, och bl.a. som en direkt konsekvens av dess påtryck- ningar, har de nordiska samarbetsministrarna i sitt handlingsprogram för det nordiska arbetet mot gränshinder, 2014-2017,

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:702961/FULLTEXT01.pdf

slagit fast ”att länderna bör samarbeta kring implementering av EU- direktiv (sid 21).

För att utröna hur det dåvarande svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet tänkte förverkliga intentionerna i handlingsprogrammet, skrev näringsutskottet i Nordiska rådet redan under hösten 2013 brev till flera svenska ministrar för att höra vilka initiativ ordförandeskapet tänkte ta i frågan. Näringsutskottet fick svar från nio ministrar. Någon entusiasm inför tanken att införa systematiska nordiska samråd kring implemente- ring av EU-rättsakter kunde inte utläsas. I svaren poängteras visserligen att en god nordisk dialog är viktig och redan förekommer, men att samar- betet på nordisk nivå kring implementering av EU-direktiv inte bör ”över- byråkratiseras” eller göras på alla områden, även där behovet kan anses vara ringa. Problemet idag är dock att samarbete/samråd inte heller initie- ras av regeringarna i de fall där behovet och nyttan får bedömas vara stort. Av svaren att döma finns det heller inte några planer på att inleda ett sådant samarbete.

De flesta initiativ till nordiska samråd som hittills har tagits har kommit från Gränshinderforum/Gränshinderrådet. Endast i ett fåtal fall har det skett på ministeriernas egna initiativ. När initiativ väl är taget visar det sig dock att de deltagande representanterna från ministerierna sätter stort värde på samarbetet och att de nationella regler som sedermera imple- menteras får en högre kvalitet.

Att införa ett formellt nordiskt samarbete kring implementering av nya EU-rättsakter inom alla politikområden vore sannolikt felprioriterat. Däre- mot kunde man införa en fast praxis att ordförandelandet i NMR screenar kommande direktiv och initierar en nordisk expertdialog endast gällande de direktiv som kan antas ha störst betydelse för den fria rörligheten i Norden. Vilka dessa direktiv är kunde avgöras av ordförandeskapslandet. Det faktum att Norge och Island inte är medlemmar i EU torde i detta sammanhang inte behöva innebära något praktiskt hinder.

3. Remissbehandling

Förslaget har inte remissbehandlats, men sekretariatet har diskuterat för- slaget med jurister på sekretariatet för Gränshinderrådet på Nordiska mi- nisterrådet. Dialogen har lett till att Gränshinderrådet har beslutat att ta initiativ till en nordisk process kring implementering av tillämpningsdirek- tivet till EU:s utstationeringsdirektiv – ett område där det finns stora pro- blem och olikheter i tillämpningen inom EU idag.

4. Utskottets synpunkter

Förslaget hörde tidigare till presidiet och togs upp till allmän diskussion för första gången i samband med höstsessionen 2014 i Stockholm. Några in- vändningar mot förslaget har inte hörts, snarare tvärt om.

Ett tidigare bekymmer i ministerierna har varit rädslan för en ökande ar- betsbörda, om det skulle uppstå krav eller förväntningar om att rege- ringskanslierna på ett alltomfattande plan ska gå igenom och samordna all

Nordiska rådet

A 1630/näring

Behandlas i: Näringsutskottet

Bilaga/or: Medlemsförslag

J.nr. 14-00262-6

nationell implementering av EU-rättsakter. Med detta förslag begränsas denna ”börda” till de områden där en olik implementering skulle kunna få störst negativa konsekvenser, och ansvaret för att bedöma vilka dessa är eller hur många direktiv man vill samarbeta om, avgörs av det land som är ordförandeland i det nordiska regeringssamarbetet.

5. Konklusion

Mot bakgrund av ovanstående föreslår näringsutskottet att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

Nordiska rådet

A 1630/näring

Behandlas i: Näringsutskottet

Bilaga/or: Medlemsförslag

J.nr. 14-00262-6

MEDLEMSFÖRSLAG

Medlemsförslag om implementering av EU- direktiv

2009 utgavs, på beställning av Nordiska ministerrådets påtrycknings- grupp, ”Gränshinderforum”, en rapport - ”Nordisk samarbejde om gen- nemførelse af EU- og EØS-lovgivning”

http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2009-575,

Nordiska rådet

A 1630/näring

Behandlas i: Näringsutskottet

Bilaga/or: Medlemsförslag

J.nr. 14-00262-6

för att utröna i vilken grad de nordiska regeringarna samarbetar kring im- plementeringen av EU-direktiv. Slutsatsen var att det inom Norden knappt alls förekommer något systematiskt och politiskt initierat samarbete kring tolkning och implementering av EU-rättsakter. Dock kunde man i rappor- ten konstatera att ett sådant samarbete skulle kunna gagna länderna, så- väl vad gäller kvaliteten på införda EU-direktiv nationellt, men också ge- nom att onödiga och oavsiktliga olikheter som kan hämma människors och företags gränsöverskridande verksamhet på så sätt kunde reduceras.

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:702961/FULLTEXT01.pdf

slagit fast ”att länderna bör samarbeta kring implementering av EU- direktiv (sid 21).

För att utröna hur det dåvarande svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet tänkte förverkliga intentionerna i handlingsprogrammet,

skrev näringsutskottet i Nordiska rådet redan under hösten 2013 brev till flera svenska ministrar för att höra vilka initiativ ordförandeskapet tänkt ta i frågan. Näringsutskottet fick svar från nio ministrar. Någon entusiasm inför tanken att införa systematiska nordiska samråd kring implemente- ring av EU-rättsakter kunde inte utläsas. I svaren poängteras visserligen att en god nordisk dialog är viktig och redan förekommer, men att samar- betet på nordisk nivå kring implementering av EU-direktiv inte bör ”över- byråkratiseras” eller göras på alla områden, även där behovet kan anses vara ringa. Problemet idag är dock att samarbete/samråd inte heller initie- ras av regeringarna i de fall där behovet och nyttan får bedömas vara stort. Av svaren att döma finns det heller inte några planer på att inleda ett sådant samarbete.

Att införa ett formellt nordiskt samarbete kring implementering av nya EU-rättsakter inom alla politikområden vore sannolikt felprioriterat. Däre- mot kunde man införa en fast praxis att ordförandelandet i NMR screenar kommande direktiv och initierar en nordisk expertdialog endast gällande de direktiv som kan antas ha störst betydelse för den fria rörligheten i Norden. Vilka dessa direktiv är kunde avgöras av ordförandeskapslandet. Det faktum att Norge och Island inte är medlemmar i EU torde i detta sammanhang inte behöva innebära något praktiskt hinder.

Det föreslås att

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att införa som en fast praxis att ordförandelandet i NMR screenar kommande EU-rättsakter och företar en prioritering mellan dessa, i relation till direktivens uppskattade betydelse för den fria rörlig- heten inom Norden, och inbjuder implementeringsansvariga tjäns- temän från övriga berörda departement, till nordiska samråd kring tolkning, process och implementering av dessa EU-rättsakter

Köpenhamn 7 oktober 2014

Anders Eriksson (ÅF) Bertel Haarder (V) Helgi Abrahamsen (sb)

Nordiska rådet

A 1630/näring

Behandlas i: Näringsutskottet

Bilaga/or: Medlemsförslag

J.nr. 14-00262-6