|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 24/2014-2015 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2015-05-20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Landskapets fastighetsverk
Landskapsregeringen föreslår att det bildas ett affärsverk med uppgift att förvalta landskapets fastigheter samt att bedriva uthyrningsverksamhet av lokaler och fastigheter för förvaltningens behov. Syftet med förslaget är effektivisera verksamheten och förbättra servicens kvalitet genom att utveckla ett styrsystem som grundar sig på kundfokusering och företagsekonomisk styrning av fastighetsskötseln. I lagen beaktas Europeiska unionens kommissions ställningstaganden i fråga om modellen med affärsverk.
INNEHÅLL
5. Förslagets ekonomiska konsekvenser
5.2. Värdering av fastighetsbeståndet
5.4. Effekten på landskapets budget
6. Andra konsekvenser av förslaget
6.1. Konsekvenser för personalen
6.2. Konsekvenser för landskapsförvaltningen
6.4. Konsekvenser för jämställdheten
1. Landskapslag om landskapets fastighetsverk
3 kap. Styrningen av fastighetsverket
4 kap. Fastighetsverkets förvaltning
5 kap. Fastighetsverkets bokföring och bokslut
7 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
2. Ändring av 2 och 24 §§ LL om landskapets finansförvaltning
3. Ändring av 1 § LL om allmänna handlingars offentlighet
4. Ändring av 3 § LL om Landskapsrevisionen
L A N D S K A P S L A G om landskapets fastighetsverk
L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 och 24 §§ landskapslagen om landskapets finansförvaltning
L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet
L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om Landskapsrevisionen
Landskapets fastighetsförvaltning har tidigare i huvudsak organiserats genom de verksamheter som använt byggnaderna och fastigheterna. Byggnadsbyrån har haft ansvaret för alla större underhålls-, om- och nybyggnadsprojekt, med undantag för projekt inom Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) förvaltningsområde. Den 1 januari 2015 överflyttades alla byggnader och fastigheter, förutom de som förvaltas av trafikavdelningen och ÅHS, till byggnadsbyrån som bytte namn till fastighetsbyrån och underställdes finansavdelningen. Avsikten är att ombilda fastighetsbyrån till ett fastighetsverk. Fastighetsverket ska benämnas landskapets fastighetsverk och verka som ett affärsverk underställt landskapsregeringen.
I förslaget används begreppen landskapsförvaltningen och förvaltningsenhet enligt den definition som finns i 2 § landskapslagen (2012:69) om landskapets finansförvaltning (nedan kallad finansförvaltningslagen). Med landskapsförvaltningen avses alltså landskapsregeringens allmänna förvaltning, de fristående enheter som finns i anslutning till den samt de myndigheter som är underställda landskapsregeringen. Med förvaltningsenhet menas en avgränsad del av landskapsförvaltningen som består av en avdelning eller fristående enhet vid landskapets allmänna förvaltning eller av en myndighet som är underställd landskapsregeringen.
Syftet med att bedriva verksamhet i affärsverksform är i generella termer att effektivisera den offentliga serviceverksamheten, att förbättra servicens kvalitet genom att vidareutveckla styrsystemet så att det grundar sig på kundfokusering och företagsekonomisk styrning av fastighetsskötseln, dock med beaktande av de speciella omständigheter som råder för fornminnen, kulturhistoriska byggnader och naturskyddsområden. En väsentlig faktor i denna utveckling är en utvidgad beslutanderätt och ansvar för produktionsverksamhetens operativa ledning genom en övergång till ett allt mera företagsliknande organisations- och verksamhetssätt. Modellen med affärsverk avviker från modellen med aktiebolag framförallt därför att ett affärsverk inte utgör en egen juridisk person. Affärsverken har begränsad behörighet i jämförelse med aktiebolagen.
Fastighetsverket ska förvalta den del av landskapets fastighetsförmögenhet som placeras i dess besittning, samt tillhandahålla lokaluthyrningstjänster för landskapets behov. Syftet är därmed att verksamheten ska effektiviseras då den organiseras på ett mer företagsliknande sätt.
Villkoren då landskapets förvaltningsenheter anlitar fastighetsverket ska slås fast i privaträttsliga avtal mellan fastighetsverket och respektive kund.
Då fastighetsverket bildas är avsikten att överföra den fastighetsförmögenhet som är underställd fastighetsbyråns förvaltning samt den rörelse som behövs för att utföra fastighetsverkets uppgifter till fastighetsverket.
Till fastighetsbyrån överfördes 1 januari 2015 byggnader, fastigheter, samt därtill hörande personal och lösöre från byggnadsbyrån, fiskeribyrån, jordbruksbyrån, miljöbyrån, museibyrån, skogsbruksbyrån, Högskolan på Åland, Ålands folkhögskola, Ålands gymnasium, Ålands musikinstitut och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (laboratoriet).
Det ska noteras att begreppet byggnad inte kan anses utgöra ett enhetligt begrepp. Totalt finns det närmare 400 byggnader och anläggningar som kräver någon form av skötsel eller underhåll.
Fastighetsmassan består av ca 5 230 hektar land och 30 750 hektar vatten. Landområdet utgör ca 3,3 procent av Ålands hela landområde och vattenområdet utgör ca 26 procent av Ålands hela vattenområde.
Fastighetsområdena som överförs är av olika karaktär såsom byggnadstomter, fornminnesområden, naturvårdsområden, jordbruksmark, skogsmark och vattenområden.
Landskapets fastighetsverk kommer att utgöra en del av landskapet som styrs enligt företagsekonomiska principer. Modellen med affärsverk baserar sig på att företagsekonomiska principer iakttas när offentliga tjänster tillhandahålls. Landskapets affärsverk är inte fristående juridiska personer i förhållande till landskapet utan utgör fortsättningsvis en del av landskapet. De anställda vid fastighetsverket kommer därmed att vara landskapsanställda.
Modellen med landskapsägda affärsverk har tidigare tillämpats på det numera bolagiserade affärsverket Posten på Åland. Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande 1994 A 2 framgår att det numera upphävda affärsverket Posten på Åland var jämförbart med ett statligt affärsverk på vilket lagen om statliga affärsverk (FFS 1062/2010) tillämpas. Resonemanget måste anses kunna tillämpas även på andra åländska affärsverk som verkar i förhållande till landskapet på samma sätt som motsvarande affärsverk i förhållande till staten. Fastighetsverket kommer därmed att stå i samma förhållande till landskapet som ett motsvarande statligt affärsverk gentemot staten.
Syftet med lagstiftningen kring fastighetsverket är att följa den etablerade statliga praxisen kring utformningen av verksamhetsförutsättningar för affärsverk anpassat till åländska förhållanden.
Möjligheterna för ett affärsverk att verka på marknaden är mycket begränsade.
Den 11 december 2007 fattade Europeiska gemenskapernas kommission ett beslut om statligt stöd som gällde Finland (C 7/2006) där kommissionen tog avstånd från statsbidraget till det finska Vägverket. Kommissionen betraktade konkursskyddet för affärsverket och den avvikande skattemässiga behandlingen såsom otillåtet statligt stöd. Trots att kommissionens beslut gällande Finland berörde enbart Vägverket, påverkas indirekt hela affärsverkssystemet. Därvid påverkas motsvarande åländska system vad avser möjligheter till landskapsägda affärsverk.
Vad avser de statliga affärsverken har staten konstaterat att den tidigare modellen med affärsverk som verkade på marknaden inte var förenlig med den gemensamma marknaden inom den Europeiska Unionen. Numera anses statliga affärsverk bara vara en gångbar verksamhetsform när affärsverket inte är verksamt på marknaden i en konkurrenssituation och inte tillhandahåller sina tjänster för kunder utanför staten (in house). De landskapsägda affärsverken har därvid att anpassa sig till samma förutsättningar och förutsätts framdeles endast kunna verka som till landskapet anknutna enheter (in house).
Trots att fastighetsverket därmed inte kommer att vara verksamt på marknaden är målet att fastighetsverket ska tillhandahålla tjänster som i fråga om kvalitet och pris kan konkurrera med de tjänster som står till buds på marknaden. Landskapsförvaltningen ska därmed kunna välja om den i något skede vill konkurrensutsätta de tjänster fastighetsverket tillhandahåller på det sätt som förutsätts i landskapslagen (1994:43) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om offentlig upphandling (nedan kallad upphandlingslagen). Syftet med en sådan frivillig konkurrensutsättning skulle exempelvis kunna vara att testa hur effektivt fastighetsverket är eller om det finns andra alternativ på marknaden. Eftersom många av landskapets byggnader är speciellt uppförda för respektive verksamhet kommer dock en fri marknadsupphandling sällan vara möjlig i praktiken.
För att fastighetsverkets verksamhet ska kunna jämföras med privat verksamhet bör verket i mån av möjlighet följa principerna för konkurrensneutralitet. Organisationen av verksamheten bör följa samma principer som i privata företag. Fastighetsverkets tjänster ska prissättas på företagsekonomiska grunder. Fastighetsverket ska kunna jämföras med liknande aktörer på den öppna marknaden vad gäller effektivitet och serviceförmåga, även om verket inte får vara verksamt på den öppna marknaden.
Fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör ska aktivt följa hur verkets omsättning och kundförhållanden utvecklas. I sista hand bär fastighetsverket och landskapsregeringen genom finansavdelningen, som ansvarar för ägarstyrningen, ansvaret för att försäljningen till utomstående inte äventyrar ställningen som anknuten enhet.
Fastighetsverket kommer att vara en organisation utanför landskapets budget med vidsträckta operativa befogenheter och tydliga behörighets- och ansvarsförhållanden i likhet med vad som gäller för aktiebolag enligt aktiebolagslagen (FFS 624/2006).
Fastighetsverkets operativa organ i form av styrelse och verkställande direktör bygger på aktiebolagslagens tankar om motsvarande funktioner. Landskapsregeringen kommer att ha en roll vad avser ägarstyrningen och utfärdande av närmare direktiv kring verksamheten. Landskapsregeringen ska även svara för resultatstyrning och därvid uppställa resultatmål och intäktsföringsmål.
Lagtinget ska besluta om fastighetsverkets verksamhetsområde och uppgifter samt godkänna maximibeloppen i beslut som gäller fastighetsverkets investeringar under räkenskapskapsperioden och under de följande räkenskapsperioderna samt bevilja fastighetsverket tillstånd att uppta långfristiga lån.
Enligt EG-domstolens (numera Europeiska unionens domstol) Teckal-avgörande av den 18 november 1999, dvs. i målet Teckal Srl mot Comune di Viano och Azienda Gas-Acqua Consorziale (AGAC) di Reggio Emilia (C-107/98), får en offentlig upphandlande enhet göra upphandlingar hos en formellt fristående och med tanke på beslutsfattandet självständig enhet utan konkurrensutsättning, om den upphandlande enhet som köper tjänster ensam eller tillsammans med andra upphandlande enheter övervakar den juridiska personen i fråga (leverantören) på samma sätt som den övervakar sin egen verksamhet och om den juridiska personen bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med de myndigheter som äger den. Med sådan upphandling hos anknutna enheter (in house-upphandling) avses alltså upphandling där den upphandlande enheten, till exempel landskapsregeringen, gör en upphandling enligt upphandlingslagen hos ett eget anknutet företag, t.ex. ett aktiebolag som landskapet äger. Ur ekonomisk synvinkel kunde det vara ändamålsenligt att konkurrensutsätta även en upphandling av detta slag. Enligt upphandlingslagstiftningen är en upphandlande enhet dock inte skyldig att konkurrensutsätta en upphandling som den gör direkt hos en anknuten enhet. Begreppet ”anknutna enheter” i upphandlingslagstiftningen baserar sig på praxis vid EG-domstolen, vilken alltjämt håller på att utformas. Europeiska unionens domstol har senare avgränsat tolkningen av begreppet ”huvuddel” i sitt Asemfo-avgörande, Asociacion Nacional de Empresas Forestales (Asemfo) mot Transformacion Agraria SA och Administracion del Estado (Tragsa), av den 19 april 2007 (C-295/05). Enligt avgörandet kan försäljningen till utomstående uppgå till omkring 10 procent utan att ställningen som anknuten enhet äventyras.
Av betydelse i en sådan situation är inte bara hur stor försäljningen till utomstående är utan också hur denna försäljning påverkar konkurrensen. Så länge fastighetsverket utgör en anknuten enhet kan landskapsförvaltningen köpa tjänster av fastighetsverket utan att konkurrensutsätta dessa.
Fastighetsverket prissätter sin service enligt företagsekonomiska principer även om det inte handlar om egentlig affärsverksamhet på marknaden. Fastighetsverkets verksamhet bör organiseras så att intäkterna av försäljningen av tjänster täcker utgifterna för produktionen och utvecklingen av tjänsterna samt ger en skälig avkastning som uppställts som mål för det kapital som bundits vid verksamheten.
Fastighetsverkets verksamhet bör vara effektiv och fastighetsverket bör vara konkurrenskraftigt i jämförelse med jämförbara aktörer på marknaden. Effektiviteten hos fastighetsverket ska jämföras med verksamheten hos privata konkurrenter. Vid prissättningen kommer alla kostnader för serviceproduktionen och en skälig täckning att beaktas.
Enligt privaträttsliga avtal ska landskapets förvaltningsenheter kunna köpa de tjänster de behöver av fastighetsverket.
Fastighetsverket ska ha en styrelse och en verkställande direktör som lagstadgade förvaltningsorgan. Behörighets- och ansvarsförhållandena mellan styrelsen och verkställande direktören kommer att bestämmas i enlighet med aktiebolagslagen. På grund av fastighetsverkets omfattande behörighet kommer dess ansvarssystem att avvika från vad som gäller för landskapsförvaltningen. Ansvarsområdena för fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör kommer att vara jämförbara med det som gäller enligt aktiebolagslagen.
Utgångspunkten är att fastighetsverkets bokföring, bokslut och revision ska ordnas enligt aktiebolagslagen, bokföringslagen (FFS 1336/1997) och revisionslagen (FFS 459/2007). I lagen föreslås hänvisningsbestämmelser som gäller detta.
Enligt den föreslagna lagen är fastighetsverkets verksamhet inte förenad med utövande av offentlig makt, vilket innebär att de anställda står i arbetsavtalsförhållande. Fastighetsverket säljer sina tjänster inom privaträttsliga avtalsförhållanden som följer avtalsrättsliga principer och därtill hörande rättsregler.
5. Förslagets ekonomiska konsekvenser
Erfarenheten på statligt håll är att omvandlingen av statliga ämbetsverk till statliga affärsverk har varit en ekonomisk framgång. Alla statliga affärsverk har effektiviserat sin verksamhet. Kundorientering i anslutning till affärsverksmodellen har förbättrat kvaliteten på tjänsterna.
Syftet med att bilda fastighetsverket är att skapa en mer kundorienterad organisationsform och tillhandahålla tjänster som är konkurrenskraftiga i fråga om både pris och kvalitet. Den föreslagna lagen ska därvid medföra en mer kundorienterad och effektiv verksamhet.
Den föreslagna lagen kommer inte att ha några direkta konsekvenser för fastighetsverkets konkurrenter på den privata marknaden eftersom fastighetsverket inte verkar på marknaden och landskapet fortsättningsvis kan välja att anlita privata aktörer. Trots att avsikten med fastighetsverket inte är att ha en synlig position på den privata fastighetsmarknaden går det inte att komma ifrån det faktum att landskapet är Ålands största fastighetsägare, både när det gäller byggnadsyta och markområden. Detta innebär i praktiken att landskapet redan idag har ett stort antal privaträttsliga avtal av olika slag gällande byggnader och mark, till exempel bostadsbyggnader med kulturhistoriskt värde, byggnader på fornminnesområden, caféer i kulturhistoriska byggnader, golfbana, jordbruksmark, jaktarrenden och så vidare. Bildandet av fastighetsverket kommer inte att medföra någon betydande ändring av detta sakförhållande.
Verksamhet i affärsverksform har ofta inneburit en förberedelse för en möjlig bolagisering av viss verksamhet. Någon bolagisering måste dock inte följa av att verksamhet bedrivs i affärsverksform.
5.2. Värdering av fastighetsbeståndet
Värdet av de fastigheter som överfördes till fastighetsbyrån den första januari 2015 uppgick till ungefär 70 miljoner euro. Beloppet av avskrivningarna för dessa byggnader till 3,6 miljoner euro på årsnivå. I budgeteringsunderlaget för internhyrorna 2015 har en uppvärdering gjorts för att skapa ett värde som ungefärligen motsvarar byggnadernas nuvärde. Fastighetsbeståndet är således uppvärderat till 178 miljoner euro och den budgeterade avskrivningen 6 miljoner euro. I samband med bildandet av fastighetsverket kommer det således att frigöras ett övervärde om närmare 110 miljoner euro enbart för fastighetsbyråns nuvarande byggnader. Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) byggnadsbestånd var upptaget till 46 miljoner euro i bokslutet 31.12.2013. Om man beslutar sig för att också infoga ÅHS fastigheter till fastighetsverket och om samma värderingsprinciper tillämpas för ÅHS kan det skapas ytterligare övervärden på 30 - 50 miljoner euro.
I samband med uppvärderingen av verksamhetsbyggnaderna kommer vissa nedvärderingar att ske när det gäller viss egendom som inte egentligen har någon ekonomisk funktion och som heller inte förväntas få det i framtiden. Hit hör de fastigheter som i landskapets bokföring idag benämns landskapsegendom och som till största delen utgörs av fornminnen, kulturhistoriska byggnader, naturreservat och andra områden som är skyddade enligt naturvårdslagstiftningen. Avsikten med detta är att eftersom de inte har en ekonomisk funktion ska de inte heller ha ett ekonomiskt värde i balansräkningen. Rent juridiskt benämns denna egendom som särskild egendom.
En väsentlig del av reformen av fastighetsförvaltningen är införandet av internhyror. Fastighetsverket kommer att debitera landskapets olika förvaltningsenheter internhyra för deras lokalanvändning. Internhyra tillämpas för att visa byggnadens verkliga kostnader i vilka inräknas avskrivning, ränta på bundet kapital, underhållskostnader samt skötselkostnader. På sikt ska långfristiga hyresavtal ingås med samtliga användare. För att alla verksamhetsbyggnader ska ha en någorlunda jämförbar kostnadsbild har byggnadsbyrån kalkylerat fram ett så kallat nuvärde för alla byggnader, vilket utgör grunden för fastställande av avskrivningens och internräntans storlek. Avskrivningsbeloppet ska i fortsättningen finansiera kostnader för planerat underhåll och internräntan ska betalas tillbaka till landskapsregeringen som avkastning på insatt kapital.
Skötseln av fornminnen, kulturhistoriska byggnader och naturskyddsområden ska inte finansieras med interna hyror utan genom årliga skötselanslag. Eftersom dessa fastigheter inte kommer att ha ett ekonomiskt värde i balansräkningen kan man inte påföra dessa egendomar avskrivningar och intern ränta.
Om ÅHS fastighetsbestånd inte överförs till fastighetsverket borde man ändå övergå till samma system med internhyror för att ha en konsekvent hantering av fastighetskostnaderna i budgeten och bokslutet.
5.4. Effekten på landskapets budget
När fastighetsverket bildas kommer budgeteringsprinciperna att ändra radikalt. Fastighetsverkets egen ekonomi kommer inte att synas i landskapets budget, utan enbart som hyreskostnader i verksamheternas budgetmoment och som en finansieringsintäkt från det överskott som uppstår i fastighetsverket. Det årliga, kalkylerbara, överskottet består främst av de kalkylerade internräntorna, som inte har någon egentlig kostnadsmotsvarighet i fastighetsverkets verksamhet och följaktligen kan betalas till ägaren i sin helhet. Utöver överskottet från internräntan kan det uppstå överskott, eller underskott, som beror på en mängd olika faktorer varav energikostnadernas fluktuation i pris och förbrukningsmängd är en viktig faktor, liksom oförutsedda skadefall. Denna typ av överskott bör lämpligen fonderas i fastighetsverkets balansräkning för att täcka underskott som uppkommer på motsvarande sätt. Den del av överskottet/underskottet som inte är kalkylerbar kommer att tas upp i budgeten följande verksamhetsår, ett eventuellt överskott från år 2016 blir således disponibelt för återbetalning först i budgeten för 2017.
Fastighetsverkets investeringar kommer i fortsättningen endast att behandlas indirekt i lagtinget, genom beviljandet av ramanslag för att täcka den berörda verksamhetens ökade/nya internhyra. Investeringarna kommer att finansieras direkt av fastighetsverket, dels genom ackumulerad likviditet från avskrivningarna, dels genom lån. Låntagning kräver en fullmakt av lagtinget via budgeten. Om lånen tas direkt från landskapets kassa inom ramen för den tillgängliga likviditeten torde ingen speciell fullmakt behövas. Kortfristiga likviditetsbehov och placering av fastighetsverkets överskottslikviditet ska företrädesvis hanteras via landskapsregeringens kassa.
6. Andra konsekvenser av förslaget
6.1. Konsekvenser för personalen
Reformen innebär att viss personal överflyttas till fastighetsverket. Några direkta konsekvenser av denna överflyttning föreligger inte. Personalen kommer fortsättningsvis att vara anställd av landskapet. De anställda i fastighetsverket kommer att stå i arbetsavtalsförhållande, eftersom fastighetsverket inte utövar offentlig makt. Samtliga förmåner, såsom pensioner, semester, ålderstillägg m.m., som en anställd tidigare haft följer med till fastighetsverket.
Personalen överförs i två etapper. Etapp 1 inleddes inför 2015 då den fastighetspersonal som inte var anställd inom allmänna förvaltningen överfördes dit. Samtidigt indrogs två tjänster och personerna anställdes på nytt i arbetsavtalsförhållande. Under 2015 är således hela fastighetsskötselpersonalen underställd fastighetsbyrån och anställda i arbetsavtalsförhållande. I tjänsteförhållande kvarstår 12 personer, av vilka tre innehar en tjänst som är delad med museibyrån. Vid etapp 2, då fastighetsverket formellt bildas, ska de återstående tjänsterna indras och tjänstemännen anställas i arbetsavtalsförhållande. Verkställande direktören anställs med separata villkor enligt ett avtal som skrivs med styrelsen för affärsverket.
6.2. Konsekvenser för landskapsförvaltningen
Fastighetsverket företräder den nya typen av affärsverk vars verksamhet hänför sig till tillhandahållande av tjänster i första hand för landskapsförvaltningens behov. Ur kundernas perspektiv kommer fastighetsverket att vara ekonomiskt och operativt jämförbart med privata aktörer i samma bransch. Förvaltningsmässigt innebär den nya verksamhetsmiljön en hel del förändringar. I stället för att som tidigare få anslag för hela byggprojektet ska verksamhetsenheten nu förhandla fram en hyra dels med fastighetsverket, dels få in denna hyra i budgetramen för verksamheten. Fastighetsverket måste också kunna kostnadsberäkna en hyra i ett tidigt skede av projektet för att verksamhetsenheten ska kunna totalbudgetera för sina behov.
På sikt ska alla verksamheter ha ett hyresavtal med fastighetsverket för sina byggnader i vilket innehållet i hyresförhållandet specificeras.
Förslaget innebär inga kända konsekvenser för miljön.
6.4. Konsekvenser för jämställdheten
Förslaget innebär inga kända konsekvenser för jämställdheten.
Enligt den så kallade fullständighetsprincipen ska alla inkomster och alla anslag ingå landskapets budget. Denna princip uttrycks i 53 § lagtingsordningen (2011:97) för Åland. Landskapets fastighetsverk har enligt det här förslaget formen av ett affärsverk och är avsett att vara en organisation utanför landskapets budget, vilket strider mot fullständighetsprincipen.
Lagtingsordningen i dess nu gällande lydelse ger ingen möjlighet för lagtinget att genom ett beslut med enkel majoritet lagstifta om att fastighetsverket ska stå utanför budgeten. En förutsättning för att den här föreslagna lagen om landskapets fastighetsverk ska kunna antas med enkel majoritet är således att lagtingsordningen ändras på den punkten.
För närvarande behandlas ett förslag om ändring av lagtingsordningen (TMK 1/2014–2015) i lag- och kulturutskottet. Enligt vad landskapsregeringen har erfarit avser utskottet att beakta den här saken i sin behandling av förslaget.
Landskapsregeringen tillsatte den 28 augusti 2012 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag på organisationsmodell för landskapets fastighetsförvaltning. Arbetsgruppen ersattes av en referensgrupp i januari 2014 då förberedelserna för bildande av ett fastighetsverk igångsattes.
I beredningsarbetet med lagförslaget har från landskapsregeringens sida fastighetsbyrån och lagberedningen varit representerade.
Den slutliga beredningen har gjorts vid lagberedningen. Förslaget har också skickats på en intern remiss till medlemmarna i referensgruppen.
1. Landskapslag om landskapets fastighetsverk
1 § Ställning och uppgifter. Affärsverket för fastighetsförvaltningen föreslås heta Landskapets fastighetsverk. Fastighetsverket ska tillhandahålla tjänster för landskapsförvaltningens behov och vara en till landskapet anknuten enhet. Definitionen av landskapsförvaltningen är densamma som enligt 2 § finansförvaltningslagen. Fastighetsverket ska även tillhandahålla tjänster för lagtingets förvaltning och Landskapsrevisionen.
Fastighetsverket är underställt landskapsregeringen. Avsikten är därvid att ägarstyrningen utövas av landskapsregeringens finansavdelning.
Enligt upphandlingslagstiftningen gäller därvid följande kriterier. En anknuten enhet är en från den upphandlande enheten formellt fristående enhet och självständig med tanke på beslutsfattandet. Den anknutna enheten övervakas av den upphandlande enheten ensam eller tillsammans med andra på samma sätt som den upphandlande enheten övervakar sina egna verksamhetsställen. En anknuten enhet ska dessutom bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med de upphandlande enheter som utövar bestämmande inflytande över den.
Fastighetsverket är en till landskapet anknuten enhet. Landskapets förvaltningsenheter kan därmed köpa tjänster från fastighetsverket utan att konkurrensutsätta dessa. Fastighetsverket ska inte kunna delta i offentlig konkurrensutsättning genom att tillhandahålla sina tjänster för andra än landskapet. Endast under sådana förhållanden då landskapsförvaltningen konkurrensutsätter tjänster för sina egna behov inom ramen för fastighetsverkets verksamhetsområde kan fastighetsverket delta i konkurrensutsättningen genom att erbjuda sina tjänster.
2 § Verksamhetsområde. Fastighetsverket bedriver uthyrningsverksamhet av lokaler för landskaps- och lagtingsförvaltningens behov samt sköter den fastighetsförmögenhet som är i fastighetsverkets besittning.
3 § Principerna för fastighetsverkets verksamhet. Fastighetsverket ska prissätta sina tjänster enligt företagsekonomiska principer trots att det inte bedriver egentlig affärsverksamhet på marknaden. Verksamheten bör vara ekonomiskt lönsam. Verksamheten bör organiseras och serviceproduktionen ordnas så att intäkterna av försäljningen av tjänster täcker utgifterna för tillhandahållandet och utvecklingen av den samt når upp till ett avkastningsmål som uppställts för det kapital som bundits vid verksamheten.
4 § Eget kapital. I paragrafen definieras fastighetsverkets eget kapital, som består av grundkapital, övrigt eget kapital och en uppskrivningsfond.
I 2 mom. definieras grundkapitalet, som permanent har placerats i affärsverket. Grundkapitalet ska utgöra grund för intäktsföringen av fastighetsverkets vinst.
I första meningen i 3 mom. definieras övrigt eget kapital för fastighetsverket. Övrigt eget kapital ska bestå förutom av fastighetsverkets vinst också av egendom som överförts till fastighetsverket i samband med inrättandet eller egendom som annars överförts i fastighetsverkets besittning på de villkor som gäller för eget kapital.
I 3 mom. definieras en uppskrivningsfond. Uppskrivningsfonden ska visa med vilket belopp värdet av anläggningstillgångarna har skrivits upp. I momentet föreslås också en bestämmelse om överföringar till grundkapitalet. Enligt bestämmelsen ska övrigt eget kapital kunna överföras till grundkapitalet. Den andel av övrigt eget kapital som överförs kommer då att utgöra grund för intäktsföring av vinst.
5 § Upptagande av lån. I paragrafen föreslås en bestämmelse om fastighetsverkets möjlighet att uppta lån. Av 50 § lagtingsordningen (2011:97) för Åland framgår att lån för landskapet endast kan upptas med lagtingets samtycke. Lagtinget ska årligen i samband med behandlingen av landskapets budget behandla fastighetsverkets upplåning. I budgeten fastställs det sammanlagda maximibeloppet av fastighetsverkets nya, långfristiga lån under det aktuella kalenderåret. I princip torde enbart långfristig lånefinansiering från marknaden kräva lagtingets fullmakt. Om pengarna lånas internt ändrar inte landskapets totala lånerelation.
3 kap. Styrningen av fastighetsverket
6 § Lagtingets styrning. I paragrafen bestäms lagtingets behörighet när det gäller styrning. Enligt 1 mom. 1 punkten ska lagtinget godkänna ökning och nedsättning av fastighetsverkets grundkapital samt besluta om intagande av anslag i landskapets budget för att beviljas för ökning av fastighetsverkets grundkapital. Enligt 2 punkten ska lagtinget samtycka till att fastighetsverket upptar lån för finansiering av sin verksamhet.
Enligt den föreslagna bestämmelsen i 1 mom. 3 punkten ska lagtingets behörighet att styra fastighetsverkets investeringar gälla maximibeloppet av investeringsbesluten för räkenskapsperioden och maximibeloppet av investeringsbesluten för de följande räkenskapsperioderna. Det är meningen att fastighetsverket i sin verksamhetsberättelse ska rapportera om sina investeringar, tidpunkten för dem och sina förbindelser för investeringar.
Bestämmelsen i 2 mom. gäller mål för fastighetsverkets tjänster och övriga mål för verksamheten samt resultatmål och intäktsföringsmål. Uppställningen av mål hänför sig till resultat- och ägarstyrningen av fastighetsverket. Landskapsregeringen ska årligen uppställa mål för fastighetsverkets tjänster och övriga mål för verksamheten samt ekonomiska mål. Fastighetsverkets verksamhet bör vara ekonomiskt lönsam så att fastighetsverket kan ansvara för utvecklingen av sin verksamhet och intäktsföra en del av sin vinst till landskapet. Med fastighetsverkets intäktsföringsmål avses det belopp i euro vars intäktsföring ställts som mål i likhet med dividend i ett aktiebolag. Beloppet ska intäktsföras i landskapets budget.
De ärenden som nämns i 2 mom. behandlas efter det att fastighetsverket lagt fram sin preliminära resultat- och finansieringsplan. Fastighetsverket ska för landskapsregeringen lägga fram tillräckliga motiveringar för varje grupp av ärenden.
4 kap. Fastighetsverkets förvaltning
7 § Styrelse. Styrelsen är fastighetsverkets högsta beslutande organ. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska landskapsregeringen utse styrelsen för högst ett år i sänder. Styrelsemedlemmarna ska kunna utses bara på basis av eget samtycke.
Styrelsen ska vara ett litet sakkunnigorgan med högst åtta medlemmar. När landskapsregeringen förordnar styrelsen ska den också förordna styrelsens ordförande och vice ordförande.
Verkställande direktören är föredragande i styrelsen och verkställer styrelsens beslut. Styrelsen övervakar verkställande direktören och verksamheten i fastighetsverket. Verkställande direktören kan därför inte vara medlem av styrelsen.
Styrelsen har viktiga uppgifter. Det här ställer krav på styrelsemedlemmarna. Landskapsregeringen kan utfärda närmare instruktioner om sammansättningen av fastighetsverkets styrelse. Landskapsregeringen ska fastställa styrelsemedlemmarnas arvoden.
Landskapsregeringen befriar styrelsen eller en medlem av styrelsen från uppdraget. Befrielse kan komma i fråga också före mandatperiodens slut.
I fråga om styrelsens beslutsfattande, jäv för medlemmarna, styrelsens sammanträde, styrelsens protokoll och överföring av uppgifter på styrelsen ska aktiebolagslagen iakttas i tillämpliga delar.
8 § Styrelsens uppgifter. Enligt den föreslagna paragrafen ska styrelsen leda och övervaka fastighetsverkets verksamhet. Den föreslagna bestämmelsen följer i stort de uppgifter en styrelse i ett aktiebolag har dock så att hänsyn tas till fastighetsverkets särdrag. Syftet med bestämmelsen och med 9 § i fråga om definition av verkställande direktörens uppgifter är att beskriva styrelsens och verkställande direktörens uppgifter och ansvarsförhållanden. Det föreslås vidare en bestämmelse om att styrelsen ska se till att fastighetsverket följer lagtingets och landskapsregeringens beslut och föreskrifter.
Enligt 1 mom. ska styrelsen också se till att fastighetsverkets förvaltning och verksamhet ordnas på ett behörigt sätt. Styrelsen ska skapa den organsation som behövs för fastighetsverkets verksamhet samt leda och övervaka organisationens verksamhet, men också ordna och trygga den. Styrelsen ska se till att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på ett behörigt sätt.
I 2 mom. föreslås en förteckning över styrelsens centrala uppgifter. Enligt 1 och 2 punkten ska styrelsen göra ett förslag om fastighetsverket till landskapets budget samt förslag om resultatmål och intäktsföringsmål.
Enligt 3 punkten ska styrelsen besluta om fastighetsverkets verksamhet inom ramen för de mål som landskapsregeringen uppställt för verksamheten och ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås.
Enligt 4 punkten ska fastighetsverkets styrelse ha behörighet att utse och avskeda verkställande direktören. Verkställande direktören och fastighetsverket kommer att ingå ett ledaravtal med uppgifter om bland annat löne- och semestervillkor, mandatperiod och uppsägningsvillkor.
Som punkt 5 föreslås en bestämmelse om att fastighetsverkets styrelse ska besluta om fastighetsverkets upplåning inom ramen för vad lagtinget beslutat.
Som punkt 6 föreslås en bestämmelse om att fastighetsverkets styrelse ska besluta om betydande investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid.
Som punkt 7 föreslås en bestämmelse om att styrelsen, med vissa begränsningar, ska utöva aktieägarens rättigheter för aktier som fastighetsverket förvaltar. För undvikande av oklarheter när det gäller vem som svarar för ägarstyrningen ska förvaltningen av aktier överföras genom ett beslut av landskapsregeringen.
Enligt den föreslagna punkten 8 ska fastighetsverkets styrelse upprätta fastighetsverkets bokslut och den verksamhetsberättelse som ingår i det och i anslutning till dem lägga fram ett förslag till åtgärder beträffande fastighetsverkets resultat. Styrelsen ska också översända bokslutet, verksamhetsberättelsen och förslaget om fastighetsverkets ekonomiska resultat till landskapsregeringen för fastställelse.
Enligt den föreslagna 9 punkten ska styrelsen besluta om vem som ska kunna företräda fastighetsverket och vem som ska få ingå skriftliga förbindelser för fastighetsverkets räkning.
I 10 punkten föreslås en bestämmelse om att styrelsen ska besluta om förvärv och överlåtelse av fastighetsförmögenhet. För att sälja fast egendom krävs enligt lagtingsordningens 57 § lagtingets samtycke om inte något annat anges i lag. Enligt finansförvaltningslagens 24 § beslutar landskapsregeringen om överlåtelse av fast egendom om överlåtelsen anses vara av ringa betydelse och sker som ett led i en plan eller process som regleras i lag. Den paragrafen föreslås bli ändrad så att styrelsen fattar dessa beslut när det gäller egendom som är i fastighetsverkets besittning.
Övriga vittgående och viktiga åtgärder ska höra till styrelsens uppgifter enligt 11 punkten.
Enligt 3 mom. ska fastighetsverkets styrelse kunna anförtros också övriga uppgifter genom landskapsregeringens beslut.
9 § Verkställande direktör. I paragrafen definieras verkställande direktörens ställning och viktigaste uppgifter på motsvarande sätt som i aktiebolagslagen. På verkställande direktören ska bestämmelserna om verkställande direktören i 6 kap. aktiebolagslagen tillämpas. Verkställande direktören ska leda och utveckla fastighetsverkets verksamhet. Även i övrigt föreslås att verkställande direktörens uppgifter i mån av möjlighet ska definieras på samma sätt som i aktiebolagslagen. Verkställande direktören ska åtnjuta styrelsens förtroende. På det ledaravtal som ingås med verkställande direktören tillämpas inte grunderna för uppsägning av ett anställningsförhållande, utan det avtal som ingåtts med honom eller henne kan sägas upp när det finns skäl därtill till exempel på grund av avvikande åsikter om fastighetsverkets verksamhetslinje eller av andra motsvarande skäl.
Enligt de föreslagna bestämmelserna ska verkställande direktören sköta fastighetsverkets löpande förvaltning. Den egentliga förvaltningen kommer då att fördelas mellan styrelsen och verkställande direktören, vilka vardera har sina uppgifter. Verkställande direktören kommer att sköta den dagliga förvaltningen enligt styrelsens anvisningar. Verkställande direktören ska ansvara för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen sköts på ett tillförlitligt sätt. En utgångspunkt är också att bokföringen och medelsförvaltningen hör till olika personers ansvarsområden. I praktiken kommer verkställande direktören också att sköta beredningen av de ärenden som behandlas av styrelsen.
10 § Styrelsens och verkställande direktörens omsorgsplikt. Den föreslagna paragrafen innehåller en bestämmelse om styrelsens och verkställande direktörens omsorgsplikt. Fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör ska omsorgsfullt främja fastighetsverkets intressen. Den föreslagna bestämmelsen har samband med skadeståndsskyldigheten i 16 §.
11 § Personalen. Eftersom fastighetsverket inte har några förvaltningsuppgifter finns enbart personal i privaträttsligt anställningsförhållande. Fastighetsverket fungerar som arbetsgivare, förutom när det gäller permittering och omplacering av personalen då landskapsregeringen fattar beslut. När det gäller omplacering krävs dock fastighetsverkets samtycke.
5 kap. Fastighetsverkets bokföring och bokslut
12 § Bokföring och bokslut. Enligt det föreslagna 1 mom. ska fastighetsverket vara bokföringsskyldigt. Bokföringslagen och aktiebolagslagen ska tillämpas på fastighetsverkets bokföring och bokslut.
Enligt 2 mom. ska fastighetsverkets räkenskapsperiod vara ett kalenderår. Bokslutet ska upprättas och lämnas in till landskapsregeringen före utgången av februari månad. Fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör ska underteckna bokslutet.
Enligt 3 mom. ska landskapsregeringen fastställa fastighetsverkets bokslut och på basis av bokslutet besluta hur fastighetsverkets vinst ska intäktsföras i landskapets budget och vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av bokslutet. Beslut om tidpunkten för intäktsföringen ska fattas i samband med att bokslutet fastställs. I allmänhet kommer intäktsföringen att äga rum omedelbart efter det att bokslutet har fastställts. Till den del fastighetsverkets verksamhet är förlustbringande eller om fastighetsverkets resultat är betydligt lägre än det fastställda resultatmålet, ska fastighetsverkets styrelse avge en redogörelse i ärendet och besluta om åtgärder för stabilisering av situationen, till exempel om utvecklingsprogram för fastighetsverket eller andra eventuella åtgärder.
13 § Överföring och balansräkning. Den föreslagna paragrafen gäller situationer när egendom överförs i fastighetsverket efter att det bildats. Bestämmelsen gäller också överföring av egendom från fastighetsverkets besittning till landskapets budgetekonomi. För överföring av egendom krävs lagtingets bemyndigande. Det preciserade verkställighetsbeslutet ska fattas av landskapsregeringen. Överföring av besittning av egendom kommer att ske på samma villkor som för övrigt eget kapital, eller också definieras egendomen som överförd på lånevillkor. Vid överföring av egendom vars balansräkningsvärde är lägre än det verkliga värdet kommer överlåtelsevinsten att framgå av fastighetsverkets resultat.
Enligt paragrafens 2 mom. kan landskapsregeringen fatta beslut om överföring av fastighetsförmögenhetsobjekt till ett värde av högst en miljon euro. Lagtinget fattar beslut om fastighetsförmögenhetsövergångar till ett högre värde.
Det föreslagna 3 mom. anger att landskapsregeringen beslutar om vilken revision som är behövlig vid egendomsöverföringarna.
Målsättningen är att landskapsregeringen ska följa fastighetsverkets verksamhet och att strukturen för det egna kapitalet ska kunna justeras om så krävs.
14 § Särskild egendom. Enligt den föreslagna paragrafen ska fastighetsverket kunna besitta särskild egendom som inte värderas till sitt verkliga värde. Med särskild egendom avses i det här sammanhanget fastigheter som i landskapets bokföring idag definieras som landskapsegendom. Definitionen av landskapsegendom följer statens, där motsvarande egendom kallas nationalförmögenhet. Till landskapsegendom räknas kultur- och naturarv som till exempel naturreservat, fornlämningar samt kulturhistoriskt värdefulla byggnader och fastigheter. Som syfte med att besitta landskapsegendom betonas bevarandet och tryggandet av egendomen snarare än egendomens funktion som produktionsfaktor som ger avkastning.
Enligt förslaget ska särskild egendom överföras till fastighetsverket i samband med budgetbehandlingen, vilket innebär att det är lagtinget som beslutar vilken egendom som ska betraktas som särskild egendom. Detta gäller alltså när sådan egendom ska överföras i fastighetsverkets besittning i framtiden. Vad beträffar särskild egendom som överförs vid fastighetsverkets bildande föreslås att den omfattas av det bemyndigande som landskapsregeringen ges enligt den föreslagna 20 § nedan.
Särskild egendom överförs i fastighetsverkets besittning på samma villkor som övrigt kapital. Den ska inte kunna utgöra grund för intäktsföring av vinst och till skillnad från annat övrigt kapital får särskild egendom eller dess uppskrivningsfond inte överföras till grundkapitalet.
15 § Revision. Fastighetsverket ska granskas av minst två revisorer tillsatta av landskapsregeringen. Dessa revisorer ska avge en revisionsberättelse till landskapsregeringen som fogar berättelsen till bokslutet då detta föredras för fastställelse.
Affärsverk nämns inte i landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen. Trots det skulle det kunna härledas en rätt för Landskapsrevisionen att granska fastighetsverket genom myndighetens uppgift att övervaka att landskapsförvaltningen sköts på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt. För att undvika otydlighet föreslås att en allmän rätt att granska affärsverk skrivs in i landskapslagen om Landskapsrevisionen, samtidigt som syftet med granskningen preciseras i denna lag. Den granskning som avses är alltså inte en granskning av fastighetsverkets verksamhet i sig, utan en granskning av hur landskapsregeringen förvaltat fastighetsverket.
16 § Skadeståndsskyldighet. Fastighetsverkets verksamhet ska ledas och övervakas av fastighetsverkets styrelse, som inom ramen för lagtingets och övriga myndigheters beslut ska besluta om hur fastighetsverkets verksamhet ska utvecklas och hur förvaltningen ska ordnas på ett tillbörligt sätt. Fastighetsverkets verkställande direktör ska leda och utveckla fastighetsverkes verksamhet. Verkställande direktören ska övervakas av styrelsen. Fastighetsverket är inte en självständig juridisk person jämförbart med ett företag, utan det är en del av landskapet. Landskapet ska i sista hand svara för fastighetsverkets förbindelser. Eftersom fastighetsverket har omfattande befogenheter måste också ansvaret för fastighetsverkets ledning bedömas.
I skadeståndslagen (FFS 412/1974) finns allmänna bestämmelser om skadeståndsskyldiga, skadeståndstagare och ersättningsgrunder. Till skillnad från de allmänna bestämmelserna föreslås det bli bestämt att i fastighetsverket ska skadeståndsskyldigheten för styrelsen, verkställande direktören och revisorerna bestämmas enligt samma principer som motsvarande skyldigheter för styrelsen, verkställande direktören och revisorerna i ett aktiebolag. Enligt den föreslagna bestämmelsen uppkommer ersättningsskyldighet när skadan har tillfogats uppsåtligen eller av oaktsamhet. I 22 kap. i aktiebolagslagen finns bestämmelser om skadeståndsskyldighet för aktiebolags styrelse och verkställande direktör. I 51 § i revisionslagen finns bestämmelser om skadeståndsskyldighet för revisorer.
Bestämmelserna i 22 kap. 8 § i aktiebolagslagen tillämpas också på preskription av talerätt. Skadeståndstalan för fastighetsverkets räkning ska i enlighet med 22 kap. 8 § i aktiebolagslagen föras mot fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör samt revisor inom fem år efter utgången av den räkenskapsperiod under vilken den åtgärd vidtogs talan grundas på. Tidsfristen ska dock inte gälla situationer där talan grundar sig på en straffbar gärning. Enligt det föreslagna 2 mom. ska landskapsregeringen besluta om väckande av skadeståndstalan enligt paragrafen.
17 § Uppträdande som part. Fastighetsverket ska ha behörighet att kära och svara på landskapets vägnar i ärenden som gäller fastighetsverket. Enligt bestämmelsen får fastighetsverket vittgående rätt till talan i ärenden som gäller fastighetsverket. Dessutom ska fastighetsverket ha rätt att i domstol, hos andra myndigheter och vid förrättningar bevaka landskapets intressen och rättigheter i alla ärenden som gäller fastighetsverket. I praktiken avses till exempel egendom som överförts i fastighetsverkets besittning, fastighetsverkets affärsverksamhet eller någon annan omständighet som hänför sig till fastighetsverket.
18 § Pensioner och andra förmåner samt ersättningar. Bestämmelsen i 1 mom. gäller pensioner som utbetalas centralt av landskapet. Ersättningarna ska betalas centralt med landskapets medel. Med förmåner och ersättningar avses här bland annat pensioner, ersättningar vid olycksfall och ersättningar enligt grupplivförsäkringar.
Verkställande direktören ska inte vara anställd vid fastighetsverket. Verkställande direktören och fastighetsverket ska ingå ett ledaravtal. I ett ledaravtal ska finnas uppgifter om lönevillkor och dessutom uppgifter om pensionsvillkor och andra lagstadgade förmåner och ersättningar. Avsikten är inte att skapa ett för verkställande direktören eget system för pensionsförmåner och andra lagstadgade förmåner och ersättningar, utan systemet bör stödja sig på landskapets system. Fastighetsverkets styrelse ska av särskilda skäl besluta om andra än i paragrafen avsedda förmåner och ersättningar för verkställande direktören.
I 3 mom. föreslås bli bestämt att utgifterna för pensioner och förmåner samt för skötseln dem ska tas ut från fastighetsverket.
7 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
19 § Ikraftträdande. Avsikten är att lagstiftningen om landskapets fastighetsverk ska träda i kraft vid ingången av 2016. Med hänvisning till att det inte går att garantera att den hinner genomgå lagstiftningskontroll före årsskiftet föreslås ändå att tidpunkten för ikraftträdande lämnas öppen. Det föreslås också att åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
20 § Överföringsfullmakt. Enligt den föreslagna paragrafen bemyndigas landskapsregeringen att överföra den fastighetsförmögenhet som är underställd fastighetsbyrån samt den rörelse som behövs för att fastighetsverket ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag till fastighetsverket. Landskapsregeringen bemyndigas vidare att besluta om på vilka villkor egendomen och rörelsen övergår samt vilka fordringar och skulder som ska föras över till fastighetsverket. Den egendom som överförs förblir i landskapets ägo.
Genom hänvisningen till 13 § ovan ska landskapsregeringen besluta om fastighetsverkets ingående balansräkning, de olika posterna i balansräkningen och om värdet på dessa. Den ledande principen vid uppgörandet av fastighetsverkets ingående balansräkning bör vara att den ingående balansräkningen ska motsvara balansräkningsstrukturen hos ett företag av motsvarande storlek inom fastighetsbranschen. Egendomen som överförs ska, förutom när det gäller särskild egendom, värderas till verkligt värde. Här är det fråga om en apportlikande överföring av egendomsbesittning.
Landskapsregeringen ska kunna fastställa fastighetsverkets ingående balansräkning först när bokslutet för den förra räkenskapsperioden för den verksamhet som ska bli fastighetsverket har upprättats och de överförda tillgångarna och förpliktelserna har specificerats och värderats. Beslutet kan fattas när fastighetsverket har inlett sin verksamhet.
Fastighetsverket kommer att inleda sin verksamhet även om den egendom och det ansvar som överförs i dess besittning inte har kunnat fastställas i detalj. Landskapsregeringen ska fatta ett preliminärt beslut om fastighetsverkets ingående balansräkning i samband med att rörelsen överförs och fastighetsverket inleder sin verksamhet. Den ingående balansräkningen fastställs slutgiltigt när bokslutet för den rörelse och egendom som överlåts har granskats och fastställts.
21 § Förflyttning av personal. Enligt den föreslagna paragrafen förflyttas personal i tjänsteförhållande och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande vid finansavdelningens fastighetsbyrå till fastighetsverket. Personalen förflyttas till de arbetsuppgifter som fastighetsverket har behov av. Eftersom fastighetsverket inte kommer att ha någon myndighetutövning inrättas inga tjänster, utan all personal blir anställd i privaträttsligt anställningsförhållande. Förflyttningen sker utan avbrott i anställningsförhållandet och med de anställningsvillkor som enligt landskapets tjänste- eller arbetskollektivavtal tillämpas på arbetet. De pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas bibehålls. De som vid tidpunkten för ikraftträdandet av denna lag var behöriga till en tjänst eller tillsvidareanställning i arbetsavtalsförhållande anses behöriga för motsvarande arbetsuppgifter vid fastighetsverket.
22 § Rätt att säga upp sitt anställningsförhållande. Enligt förslaget ska den som förflyttas till ett anställningsförhållande vid fastighetsverket ska ha rätt att säga upp sitt anställningsförhållande utan hänsyn till uppsägningstiden och anställningsförhållandets längd. Denna rätt gäller under en månad från det att beslut fattats om anställning vid fastighetsverket.
2. Ändring av 2 och 24 §§ LL om landskapets finansförvaltning
2 § Definitioner. Vid finansförvaltningslagens tillkomst fanns inga affärsverk i landskapet och vid den tiden fanns det heller inga planer på att bilda något affärsverk. Därmed gjordes bedömningen att inga bestämmelser om affärsverk skulle tas in i lagen. Enligt förslaget skrivs landskapets affärsverk in i definitionen av begreppet ”landskapets finanser”. Genom definitionen klargörs att fastighetsverket fortsättningsvis är en del av landskapet, även om det står utanför budgetekonomin och landskapsförvaltningen.
24 § Överlåtelse av fast egendom. Enligt paragrafens gällande lydelse fattar landskapsregeringen beslut om överlåtelse av fast egendom när överlåtelsen anses vara av ringa betydelse och sker som ett led i en plan eller process om regleras i någon annan lag. Annan överlåtelse kräver lagtingets samtycke. Enligt förslaget ändras lydelsen så att landskapsregeringen inte fattar beslut om överlåtelse när det handlar om egendom som är i fastighetsverkets besittning. Av den föreslagna 8 § ovan följer att det då är styrelsen för fastighetsverket som fattar beslut om överlåtelse.
3. Ändring av 1 § LL om allmänna handlingars offentlighet
1 § För att landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet ska tillämpas på fastighetsverket krävs en ändring av lagens 1 §. Enligt den nu gällande formuleringen tillämpas lagen på landskapets affärsverk enbart då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Eftersom fastighetsverket inte kommer att ha några offentliga förvaltningsuppgifter skulle det innebära att det inte enligt lagen betraktas som en myndighet och därmed inte omfattas av lagens tillämpning. Med hänvisning till det föreslås att paragrafen ändras så att landskapets affärsverk jämställs med myndigheter när det gäller allmänna handlingars offentlighet.
4. Ändring av 3 § LL om Landskapsrevisionen
3 § Granskningens omfattning. När landskapslagen om Landskapsrevisionen stiftades fanns inga affärsverk i landskapet. Därmed fanns heller ingen orsak till att reglera Landskapsrevisionens rätt att granska affärsverk. Landskapsregeringen föreslår nu att det skrivs in i lagen i form av en allmän granskningsrätt av landskapets affärsverk. I den föreslagna landskapslagen om fastighetsverket preciseras syftet med granskningen till att gälla landskapsregeringens förvaltning av fastighetsverket. Landskapsrevisionens granskning av affärsverket kommer således i praktiken att likna den granskning av ägarstyrningen som gäller för landskapsägda aktiebolag.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om landskapets fastighetsverk
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Ställning och uppgifter
Landskapets fastighetsverk är ett affärsverk underställt landskapsregeringen. Fastighetsverket tillhandahåller tjänster för landskapsregeringens allmänna förvaltning, fristående enheter som finns i anslutning till den och myndigheter som är underställda landskapsregeringen (landskapsförvaltningen) samt för lagtingets förvaltning och myndigheter som är underställda lagtinget enligt vad som föreskrivs i denna lag.
2 §
Verksamhetsområde
Fastighetsverket bedriver uthyrningsverksamhet av lokaler och fastigheter för den i 1 § avsedda förvaltningens behov samt sköter den fastighetsförmögenhet som är i fastighetsverkets besittning.
3 §
Principerna för fastighetsverkets verksamhet
Fastighetsverket ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Fastighetsverket svarar för sina förbindelser med den egendom som överförts i dess besittning. Om fastighetsverket inte förmår svara för sina förbindelser, svarar landskapet för dem.
2 kap.
Ekonomi
4 §
Eget kapital
Fastighetsverket har ett eget kapital som består av grundkapital, övrigt eget kapital och en uppskrivningsfond.
Grundkapitalet är kapital som placerats i fastighetsverket och som utgör grund för intäktsföringen av vinsten.
Övrigt eget kapital är kapital som anvisats fastighetsverket av dess vinst, eller kapital som har överförts till fastighetsverket såsom övrigt eget kapital. Uppskrivningsfonden visar med vilket belopp värdet av anläggningstillgångarna har skrivits upp. Övrigt eget kapital kan överföras till grundkapitalet.
5 §
Upptagande av lån
Fastighetsverket får för finansieringen av sin verksamhet uppta lån inom ramen för det samtycke som lagtinget gett i samband med behandlingen av landskapets budget.
Närmare bestämmelser om upptagande av lån, villkoren för upplåning och vad lånen får användas till utfärdas av landskapsregeringen.
3 kap.
Styrningen av fastighetsverket
6 §
Lagtingets styrning
I samband med behandlingen av landskapets budget ska lagtinget
1) godkänna ökning eller nedsättning av fastighetsverkets grundkapital samt besluta om intagande av anslag i budgeten för ökning av fastighetsverkets grundkapital,
2) samtycka till att affärsverket tar upp lån för finansiering av sin verksamhet,
3) godkänna maximibeloppet för fastighetsverkets investeringar under nästa räkenskapsperiod samt bemyndiganden för affärsverket att ingå sådana förbindelser för investeringar som medför utgifter under senare räkenskapsperioder.
Efter att lagtinget beslutat om budgeten ska landskapsregeringen besluta om målen för fastighetsverkets tjänster samt fastighetsverkets resultatmål och intäktsföringsmål.
4 kap.
Fastighetsverkets förvaltning
7 §
Styrelse
Fastighetsverket ska ha en styrelse med högst åtta medlemmar.
Landskapsregeringen utser styrelsemedlemmarna för högst ett år i sänder. Landskapsregeringen förordnar en av medlemmarna att vara styrelsens ordförande och en att vara vice ordförande. Landskapsregeringen kan befria styrelsen eller medlem av styrelsen från uppdraget.
I fråga om styrelsens beslutsfattande, jäv för medlemmarna, styrelsens sammanträden, styrelsens protokoll och överföring av uppgifter på styrelsen tillämpas vad som i aktiebolagslagen (FFS 624/2006) föreskrivs om dem i fråga om aktiebolag.
8 §
Styrelsens uppgifter
Styrelsen leder och övervakar fastighetsverkets verksamhet. Styrelsen har hand om fastighetsverkets förvaltning och ser till att verksamheten ordnas på ett behörigt sätt samt särskilt att fastighetsverket sköts enligt lagtingets och landskapsregeringens beslut och föreskrifter samt att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på ett behörigt sätt.
Styrelsen ska särskilt
1) göra upp budgetförslag för fastighetsverket,
2) göra upp förslag om resultatmål och intäktsföringsmål,
3) besluta om utveckling av fastighetsverkets verksamhet inom ramen för de mål landskapsregeringen uppställt för ekonomin samt följa och rapportera hur målen nås,
4) utse och avskeda verkställande direktören,
5) besluta om fastighetsverkets upplåning inom ramen för lagtingets fullmakt,
6) besluta om fastighetsverkets betydande investeringar och övriga utgifter med lång verkningstid,
7) ifråga om de aktier fastighetsverket genom ett beslut av landskapsregeringen har anförtrotts förvaltningen av besluta om utövandet av aktieägarens rättigheter, med beaktande av att lagtingets samtycke krävs enligt 25 § 1 mom. landskapslagen (2012:69) om landskapets finansförvaltning (finansförvaltningslagen),
8) upprätta fastighetsverkets bokslut och den verksamhetsberättelse som ingår i det och i anslutning till dem ett förslag till åtgärder beträffande fastighetsverkets vinst eller förlust samt sända bokslutet, verksamhetsberättelsen och nämnda förslag till landskapsregeringen för fastställelse,
9) besluta vem som ska företräda fastighetsverket och vem som har rätt att teckna fastighetsverkets namn,
10) besluta om förvärv av fast egendom till fastighetsverket samt besluta om överlåtelse av fast egendom inom ramen för 24 § finansförvaltningslagen och överlåtelse av nyttjanderätt inom ramen för 25 § 2 mom. finansförvaltningslagen,
11) behandla och avgöra övriga ärenden som är vittgående eller viktiga.
Närmare bestämmelser om styrelsens uppgifter kan utfärdas genom landskapsregeringens beslut.
9 §
Verkställande direktör
Fastighetsverket ska ha en verkställande direktör som leder och utvecklar verksamheten, sköter fastighetsverkets löpande förvaltning samt ser till att bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförlitligt sätt. I fråga om verkställande direktören tillämpas vad som i 6 kap. 17-20 § aktiebolagslagen bestäms om en verkställande direktör.
Verkställande direktören ska se till att styrelsens beslut verkställs och följa styrelsens föreskrifter samt informera styrelsen om åtgärder och händelser som är betydelsefulla med hänsyn till fastighetsverkets verksamhet.
10 §
Styrelsens och verkställande direktörens omsorgsplikt
Fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör ska omsorgsfullt främja fastighetsverkets intressen.
11 §
Personalen
Vid fastighetsverket finns personal i privaträttsligt anställningsförhållande. Om inte annat bestäms i denna lag är fastighetsverket arbetsgivare i enlighet med arbetsavtalslagen (FFS 55/2001) och har hand om övriga uppgifter som rör personalen.
Landskapsregeringen beslutar om permittering av fastighetsverkets personal och om omplacering av arbetstagare till och från landskapsförvaltningen, medan beslut om omplacering av arbetstagare inom fastighetsverket fattas av fastighetsverket. Omplacering av en arbetstagare till och från landskapsförvaltningen kräver samtycke av fastighetsverket.
5 kap.
Fastighetsverkets bokföring och bokslut
12 §
Bokföring och bokslut
Fastighetsverket är bokföringsskyldigt. På fastighetsverkets bokföring tillämpas vad som i bokföringslagen (FFS 1997/1336) och aktiebolagslagen föreskrivs om aktiebolags bokföring och bokslut.
Fastighetsverkets räkenskapsperiod är ett kalenderår. Fastighetsverket ska upprätta ett bokslut för varje räkenskapsperiod före utgången av februari månad. Fastighetsverkets styrelse och verkställande direktör undertecknar fastighetsverkets bokslut. Fastighetsverket ska lämna in bokslutshandlingarna till landskapsregeringen.
Landskapsregeringen fastställer fastighetsverkets bokslut. Landskapsregeringen beslutar på basis av bokslutet hur fastighetsverkets vinst ska intäktsföras i landskapets budget samt om andra åtgärder som fastighetsverkets verksamhet och ekonomi föranleder.
13 §
Överföring och balansräkning
När egendom överförs i fastighetsverkets besittning eller när egendom överförs från fastighetsverkets besittning till landskapets budgetekonomi ska landskapsregeringen med stöd av ett bemyndigande som lagtinget ger i samband med behandlingen av landskapets budget besluta om vilken egendom som ska överföras samt om vilken del av egendomen som ska antecknas som fastighetsverkets grundkapital, övrigt eget kapital eller given på lånevillkor. Egendomen värderas till sitt verkliga värde.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan landskapsregeringen utan lagtingets bemyndigande fatta beslut om överföring i fastighetsverkets besittning eller från fastighetsverket till landskapets budgetekonomi av enskilda fastighetsförmögenhetsobjekt eller fastighetsförmögenhetskomplex vars verkliga värde är högst en miljon euro. Överföringen redovisas som en ökning eller minskning av övrigt eget kapital för fastighetsverket eller given på lånevillkor.
Innan beslut enligt 1 och 2 mom. fattas ska revision av egendomen utföras i enlighet med landskapsregeringens närmare beslut.
14 §
Särskild egendom
I samband med budgetbehandlingen kan särskild egendom på samma villkor som övrigt kapital överföras i fastighetsverkets besittning. Med särskild egendom avses landskapsegendom som på grund av sin särskilda karaktär inte värderas till sitt verkliga värde. Sådan egendom utgör inte grund för intäktsföring av vinst. Denna egendom eller dess uppskrivningsfond får inte överföras till grundkapitalet.
15 §
Revision
Landskapsregeringen tillsätter årligen minst två enligt 2 § revisionslagen (FFS 459/2007) godkända revisorer och personliga ersättare för dessa för att granska fastighetsverkets förvaltning, ekonomi och räkenskaper. Landskapsregeringen bestämmer revisorernas arvoden.
Landskapsrevisionen kan granska fastighetsverkets verksamhet i syfte att granska landskapsregeringens förvaltning av fastighetsverket.
6 kap.
Särskilda bestämmelser
16 §
Skadeståndskyldighet
Fastighetsverkets styrelsemedlemmar och verkställande direktör är på det sätt som i 22 kap. aktiebolagslagen föreskrivs om ledningens skadeståndsskyldighet skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat fastighetsverket. Bestämmelser om skadeståndsskyldighet för revisorerna finns i 51 § revisionslagen.
Landskapsregeringen beslutar om väckande av skadeståndstalan enligt 1 mom. för fastighetsverkets räkning. På preskription av talerätt tillämpas 22 kap. 8 § aktiebolagslagen.
17 §
Uppträdande som part
Fastighetsverket kärar och svarar på landskapets vägnar samt bevakar vid domstolar, hos myndigheter och vid förrättningar landskapets rätt och fördel i de ärenden som gäller fastighetsverket.
18 §
Pensioner och andra förmåner samt ersättningar
Pensioner till fastighetsverkets anställda samt andra förmåner och ersättningar som följer av anställningen följer samma system som för anställda vid landskapsförvaltningen och utbetalas på samma sätt, liksom också de familjepensioner till de anställdas anhöriga som följer av anställningen.
Vid nyanställningar till fastighetsverket tillämpas samma system som gäller vid nyanställningar till landskapsförvaltningen vad avser pensioner och andra ersättningar enligt 1 mom.
Verkställande direktörens pensionsrätt och andra förmåner och ersättningar enligt 1 mom. bestäms på samma sätt som motsvarande förmåner och ersättningar till fastighetsverkets anställda, om inte något annat följer av det avtal som ingås med verkställande direktören.
De förmåner och ersättningar som avses i 1–3 mom. samt de kostnader som uppstår för skötseln av dem tas ut från fastighetsverket.
7 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
19 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
20 §
Överföringsfullmakt
Genom denna lag bemyndigas landskapsregeringen att till det fastighetsverk som ska bildas överföra den egendom som är underställd fastighetsbyrån vid landskapsregeringens allmänna förvaltning samt den rörelse som behövs för att fastighetsverket ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag. Landskapsregeringen ska samtidigt besluta om på vilka villkor egendomen och rörelsen överförs samt vilka fordringar och skulder som överförs. Den fasta egendom som betraktas som landskapsegendom ska överföras som sådan särskild egendom som avses i 14 §. För övrigt ska beslutet fattas och balansräkningen uppgöras i enlighet med vad som föreskrivs i 13 §.
21 §
Förflyttning av personal
Ordinarie och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande vid finansavdelningens fastighetsbyrå förflyttas vid ikraftträdandet av denna lag till landskapets fastighetsverk i privaträttsligt anställningsförhållande till de arbetsuppgifter som finns tillgängliga. Den som förflyttas gör det med bibehållande av de pensionsförmåner som följer av den anställning från vilken personen förflyttas, dock med beaktande av vad om anställning vid landskapet särskilt föreskrivs och om villkoren i berörda anställdas anställningsförhållande avtalas. Anställningsförhållandet för den som förflyttas fortgår utan avbrott i anställningsförhållandet, med beaktande av vad om anställning vid landskapet särskilt föreskrivs och om villkoren i berörda anställdas anställningsförhållande avtalas.
Ordinarie och tillsvidareanställda arbetstagare får enbart förflyttas till sådana arbetsuppgifter som de uppfyller kompetenskraven för och som kan anses vara lämplig för arbetstagaren. Behörig för anställning vid fastighetsverket är den som när denna lag träder i kraft är behörig för sådan tjänst eller anställning i arbetsavtalförhållande vid finansavdelningens fastighetsbyrå.
22 §
Rätt att säga upp sitt anställningsförhållande
Ordinarie och tillsvidareanställd personal i arbetsavtalsförhållande får utan att iaktta anställningsförhållandets gällande uppsägningstid och oberoende av anställningsförhållandets längd, senast inom en månad efter att beslut fattats om nytt anställningsförhållande inom landskapets fastighetsverk, säga upp sitt anställningsförhållande från och med dagen för denna lags ikraftträdande.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 och 24 §§ landskapslagen om
landskapets finansförvaltning
I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 § 2 punkten och 24 § landskapslagen (2012:69) om landskapets finansförvaltning, av dessa lagrum 24 § sådan den lyder i landskapslagen 2012/72, som följer:
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) landskapets finanser landskapets budgetekonomi, landskapets affärsverk och fonder utanför budgeten,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
24 §
Överlåtelser av fast egendom
Beslut om överlåtelse av fast egendom som tillhör landskapet får fattas utan att lagtinget gett sitt samtycke om överlåtelsen anses vara av ringa betydelse och sker som ett led i en plan eller process som regleras i någon annan lag. Landskapsregeringen fattar beslut enligt denna paragraf om det inte gäller egendom som överförts i landskapets fastighetsverks besittning.
Denna lag träder i kraft den …
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om allmänna
handlingars offentlighet
I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 3 mom. landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet sådant det lyder i landskapslagen 2008/44, som följer:
1 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med myndighet avses i denna lag landskapets myndigheter, landskapets affärsverk samt kommunala och övriga myndigheter till den del de handhar uppgifter inom landskapsförvaltningen och den kommunala självstyrelseförvaltningen jämte till sådan myndighet hörande person som handlar under tjänstemannaansvar. Vad om myndighet föreskrivs gäller även offentligrättsliga sammanträden, representantskap, utskott, kommittéer, kommissioner, delegationer och nämnder samt juridiska och fysiska personer då de genom landskapslag eller med stöd av landskapslag sköter offentliga förvaltningsuppgifter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den …
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 3 § landskapslagen om
Landskapsrevisionen
I enlighet med lagtingets beslut ändras 3 § 1 mom. 2 punkten landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen som följer:
3 §
Granskningens omfattning
Landskapsrevisionen har rätt att granska
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) affärsverk, stiftelser och fonder som inrättats av landskapet,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Denna lag träder i kraft den …
|
Mariehamn den 20 maj 2015 |
|
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Wille Valve |
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 24/2014-2015
