|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 22/2014-2015 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2015-04-24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Förnyat hemvårdsstöd
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny lag om hemvårdsstöd som ersätter landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet.
Förslaget innebär att hemvårdsstödets grund- och tilläggsbelopp höjs, att ett nytt utökat hemvårdsstöd införs, att inkomstgränsen för rätt till den inkomstbaserade tilläggsdelen höjs, att ett hemvårdsstöd för syskon införs samt att flerbarnstillägget omvandlas till ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer.
Syftet med lagförslaget är att öka vårdnadshavarnas valfrihet i fråga om vården av barnet, att ge vårdnadshavarna goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället.
Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft den 1 januari 2016.
INNEHÅLL
1.3 Lagstiftning om hemvårdsstöd i Norden
2.1. Hemvårdsstödets grund- och tilläggsbelopp höjs
2.3. Flerbarnstillägget omvandlas till ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer
2.4. Inkomstgränsen för rätt till den inkomstbaserade tilläggsdelen höjs
3.2 Konsekvenser för jämställdheten
4. Beredningen av lagförslaget
L A N D S K A P S L A G om hemvårdsstöd
Lagstiftningsbehörigheten inom den sociala sektorn är delad mellan Åland och riket. Enligt 18 § 13 punkten i självstyrelselagen har landskapet behörighet i frågor som gäller socialvård. Till socialvården räknas förutom egentlig socialvård även stöd för vård av barn i hemmet.
Enligt landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet kan stöd för vård av barn i hemmet ges till vårdnadshavare för barn under tre år som inte utnyttjar den kommunala daghemsverksamheten, eller annan daghemsverksamhet som kommunen bekostar, för vården av barnet.
Hemvårdsstödet består enligt lagen av en grunddel, en syskonförhöjning, en flerbarnsförhöjning och en tilläggsdel. Syskonförhöjningen ges då det i familjen finns minst ett syskon som är under skolåldern. Om syskonet är under tre år krävs att vårdnadshavaren inte utnyttjar den kommunala daghemsverksamheten för syskonet. Om syskonet är över tre år har vårdnadshavaren rätt att utnyttja barnomsorg högst 5 timmar per dag eller i medeltal högst 25 timmar per vecka. Flerbarnstillägget ges då vårdnadshavaren fött flera barn samtidigt (tvillingar, trillingar osv.) och vårdar alla barn hemma. Tilläggsdelen är beroende av familjens skattepliktiga inkomster så att full tilläggsdel ges om de sammanlagda inkomsterna understiger 777 euro. Om inkomsterna överstiger detta belopp minskas tilläggsdelen med 15 % av den överstigande delen av de skattepliktiga inkomsterna.
Hemvårdsstödets grunddel är 390 euro per kalendermånad. Syskonförhöjningen är 20 % av grunddelen (78 euro) och flerbarnstillägget är 50 % av grunddelen (195 euro) per barn.
Det finns även ett partiellt hemvårdsstöd som kan ges åt en vårdnadshavare som arbetar deltid på grund av vården av sitt barn. Det partiella hemvårdsstödet är 25 % av grunddelen (97,50 euro).
Hemvårdsstödet är pensionsgrundande för stödtagaren.
Hemvårdsstödet administreras och finansieras av kommunerna. Kommunerna har även en möjlighet att öka hemvårdsstödet inom den egna kommunen med ett kommuntillägg. År 2014 beviljade sju kommuner ett kommuntillägg till hemvårdsstödet på 60-100 euro per månad.
Det är svårt att utgående från statistiken dra konkreta slutsatser om hur familjerna använder sig av möjligheten till hemvårdsstöd men utgående från statistik från Mariehamn kan man konstatera att stödet lyfts i medeltal ca ett år. Erfarenheterna visar att stödet används i en något större omfattning på landsbygden.
Tabell 1: Nyttjandet av hemvårdsstödet längdmässigt i Mariehamn hösten 2014
|
Stödtid |
Mariehamn |
|
0-6 månader |
30 |
|
7-12 månader |
35 |
|
13-16 månader |
18 |
|
17- månader |
26 |
|
|
109 |
1.3 Lagstiftning om hemvårdsstöd i Norden
1.3.1 Riket
I riket finns ett stöd för hemvård och ett stöd för privat vård. Förutsättningar för att få stöden är att vårdnadshavarna inte utnyttjar kommunal daghemsverksamhet för barnet, att barnet är under tre år samt att barnet är bosatt i Finland. Även familjer som inte uppfyller kravet på hemort har i vissa fall rätt till hemvårdsstöd med stöd av EU lagstiftningen. Utöver detta betalas även hemvårdsstöd för barn över tre år om det i familjen finns andra barn under tre år.
Stöd för privatvård betalas för barn under skolåldern som går i privat dagvård. Detta stöd betalas till vårdproducenten.
Båda stöden består av en vårdpenning samt ett inkomstbundet vårdtillägg. Hemvårdsstödets vårdpenning per månad är 341,06 euro för ett barn under tre år, 102,11 euro för varje följande barn under tre år samt 65,61 euro för varje barn över tre år men under skolåldern. Det fulla beloppet av hemvårdsstödets vårdtillägg är 146,02 euro per barn. Vårdpenningen för stödet för privat vård är 173,64 euro och vårdtilläggets fulla del är 146,02 euro.
Hemvårdsstödet och stödet för privatvård kan kompletteras med ett kommuntillägg.
Utöver hemvårdsstödet och stödet för privat vård finns även en flexibel vårdpenning för vård av barn under tre år och en partiell vårdpenning för vård av barn i klasserna 1-6. Dessa stöd är avsedda för vårdnadshavare som har en genomsnittlig arbetstid per vecka som är kortare än normalt.
Folkpensionsanstalten ansvarar för verkställigheten av stöden för vård av barn.
År 2013 lyfte ca 116 000 vårdnadshavare hemvårdsstöd i riket medan ca 20 500 personer lyfte privatvårdstöd.
1.3.2 Sverige
Sverige har haft en lag om kommunalt vårdnadsbidrag sedan år 2008. Lagen ger kommunerna rätt att ge bidrag till familjer för hemvård av barn mellan ett och tre år. Barnet får inte ha en heltidsplats i förskolan. Bidraget kan också betalas till den som arbetar deltid men det är inte möjligt att få bidraget om vårdnadshavaren samtidigt får andra sociala förmåner. Bidraget är maximalt 346 euro i månaden.
År 2011 betalades stöd ut för ca 2,5 % av alla barn i åldern 1-3 år under någon period av året.
1.3.3 Danmark
Danmark har haft ett hemvårdsstöd sedan år 1992. Det är inte möjligt att lyfta stödet om vårdnadshavaren samtidigt lyfter andra sociala förmåner eller förvärvsarbetar. Beloppet beror på kommunen och barnets ålder och varierar mellan 337 och 780 euro i månaden. Bidraget kan betalas från det att barnet är 24 veckor tills barnet börjar skolan under en sammanhängande period om minst åtta veckor och högst ett år.
Antalet stödmottagare i Danmark är litet, år 2011 betalades stöd ut för 811 barn.
1.3.4 Norge
Norge har haft ett system med hemvårdsstöd sedan år 1998. Fram till augusti kunde föräldrarna lyfta stödet tills barnet fyllt tre år. Nu kan stödet endast lyftas tills barnet fyllt två år. Stödet beviljas för högst elva månader. Stödbeloppet är graderat enligt barnets ålder så att det är 630 euro om barnet är 13-18 månader och 417 euro om barnet är 19-23 månader. Andra sociala bidrag är inget hinder för att beviljas hemvårdsstöd.
Antalet stödmottagare i Norge är relativt högt. År 2010 betalades hemvårdsstöd ut för 26,7 % av alla barn i åldern 1-3 år.
1.3.5 Island
Island har ingen nationell lagstiftning om hemvårdsstöd. Kommunerna har dock kunnat bevilja stöd sedan år 2006. I och med den ekonomiska krisen på Island avstod merparten av kommunerna från att bevilja hemvårdsstöd.
Landskapsregeringen eftersträvar en familjepolitik som ger ökad valfrihet och goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete. Familjepolitiken ska även främja ökad jämställdhet i samhället genom att de stödformer som samhäller erbjuder är attraktiva och ett möjligt alternativ för alla vårdnadshavare oberoende av faktorer som kön och inkomster. Familjepolitiken ska förebygga, främja och ge goda förutsättningar för föräldraskap på Åland.
Syftet med de förändrade bestämmelser om hemvårdsstöd som nu föreslås är att skapa ett mer jämställt och flexibelt stöd som är anpassat till dagens arbetsmarknad och till olika familjers behov, som främjar valfrihet och som har ett tydligt barnperspektiv. Syftet är få fler pappor att stanna hemma en tid och ansvara för vården av sina barn samt att stödet ska vara ett faktiskt alternativ även för hushåll med små inkomster och för vårdnadshavare som inte lever i samma hushåll.
2.1. Hemvårdsstödets grund- och tilläggsbelopp höjs
Landskapsregeringen föreslår att samtliga hemvårdsstödsbelopp höjs med ca 28 %, det vill säga såväl grundbeloppen som de möjliga tilläggen. Syftet med höjningen är att stärka småbarnsföräldrarnas helhetsekonomi och att göra hemvårdsstödet till ett reellt alternativ även för familjer med små inkomster.
Landskapsregeringen föreslår att hemvårdsstödet delas upp i fyra stödtyper, ett grundläggande hemvårdsstöd som motsvarar dagens hemvårdsstöd, ett nytt utökat hemvårdsstöd, ett nytt hemvårdsstöd för syskon samt ett partiellt hemvårdsstöd som motsvarar dagens partiella hemvårdsstöd. Det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet kan ges som hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer, dvs. familjer som fått tvillingar, trillingar osv. De olika stödformerna kan inte lyftas samtidigt.
Till det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet kan fogas ett syskontillägg och en inkomstbaserad tilläggsdel. En inkomstbaserad tilläggsdel kan även fogas till hemvårdsstödet för syskon.
Tabell 2: Hemvårdsstödet olika alternativa former och möjliga tillägg till de olika formerna.
|
Alternativa stödformer |
Tillägg till hemvårdsstödet |
|
Grundläggande hemvårdsstöd/ Grundläggande hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer |
Syskontillägg |
|
Inkomstbaserad tilläggsdel |
|
|
Utökat hemvårdsstöd/ Utökat hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer |
Syskontillägg |
|
Inkomstbaserad tilläggsdel |
|
|
Hemvårdsstöd för syskon |
Inkomstbaserad tilläggsdel |
|
Partiellt hemvårdsstöd |
|
2.2.1. Utökat hemvårdsstöd
För att ha rätt till det utökade stödet ska vårdnadshavaren vårda barnet själv och får inte utnyttja barnomsorg för barnet. Vårdnadshavaren får inte förvärvsarbeta. Det utökade hemvårdsstödet kan lyftas i sammanlagt 8 månader under perioden från det att föräldradagpenningsperioden avslutats till det att barnet fyller tre år. Om barnet har två vårdnadshavare har vårdnadshavarna rätt till stöd i 4 månader var. Stödperioderna behöver inte följa tidsmässigt direkt efter varandra. Om barnet har endast en vårdnadshavare har vårdnadshavaren rätt att lyfta det utökade hemvårdsstödet i sammanlagt 8 månader. Det utökade hemvårdsstödet föreslås vara 700 euro vilket är 200 euro högre per månad än det grundläggande hemvårdsstödet.
Syftet med det utökade stödet är dels att öka antalet pappor som lyfter hemvårdsstöd och är hemma och vårdar sitt barn dels att öka antalet barn som vårdas hemma under den första tiden efter att föräldradagpenningsperioden avslutats, då barnet är ca 9 månader. Om det utökade stödet tas ut i sin helhet, 8 månader, efter att föräldradagpenningsperioden avslutats är barnet ca ett och ett halvt år då hemvårdsstödsperioden avslutas. Efter det finns ännu möjligheten att lyfta det grundläggande hemvårdsstödet fram tills barnet fyller tre år.
2.2.2. Ett nytt hemvårdsstöd för syskon under föräldradagpenningsperioden
För vårdnadshavare som under moderskaps-, faderskaps eller föräldrapenningsperioden även vårdar ett eller flera äldre syskon i hemmet föreslås ett nytt hemvårdsstöd för syskon. Detta innebär ett undantag från det allmänna villkoret för lyftande av hemvårdsstöd att hemvårdsstöd inte kan lyftas under föräldradagpenningsperioden. Hemvårdsstödet för syskon föreslås vara 100 euro. Till stödet kan fogas en inkomstbaserad tilläggsdel.
Landskapsregeringen anser att det nya stödet är motiverat med tanke på helhetsekonomin för familjer med småbarn, framför allt för familjer som lyfter en låg föräldradagpenning, och ett led i landskapsregeringens strävan att möjliggöra för vårdnadshavarna att vårda sina barn hemma. Den lägsta föräldradagpenningen är 24,02 euro per dag eller ca 720 euro per månad.
2.3. Flerbarnstillägget omvandlas till ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer
Vårdnadshavare som föder flerlingar (tvillingar, trillingar osv) kan idag beviljas ett flerbarnstillägg till hemvårdsstödets basbelopp. Det innebär att ett av barnen medför rätt till hemvårdsstöd medan övriga barn som fötts samtidigt medför rätt till tillägg.
Landskapsregeringen anser att det är motiverat med ett högre hem-vårdsstöd för flerlingsfamiljer, men föreslår att stödet omvandlas från att vara ett tillägg till att vara ett särskilt hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer. Stödet kan beviljas som ett grundläggande eller ett utökat hemvårdsstöd. I och med ändringen jämställs barnen i en flerlingsfamilj.
2.4. Inkomstgränsen för rätt till den inkomstbaserade tilläggsdelen höjs
Till både det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet kan enligt gällande lagstiftning fogas en tilläggsdel som baseras på familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster. Full tilläggsdel beviljas om inkomsterna understiger 777 euro. Om inkomsterna är högre än 777 euro minskas tilläggsdelen med 15 % av den överstigande delen av de skattepliktiga inkomsterna.
Landskapsregeringen förslår nu att inkomstgränsen indexjusteras och höjs till 1 050 euro. Justeringen av inkomstgränsen kommer att öka antalet familjer med lägre inkomster som har rätt till tilläggsdel.
Den nuvarande lagen om stöd för vård av barn i hemmet är från år 1985. Lagen är dåligt strukturerad och svårläst och saknar helt kapitelindelningar och paragrafrubriker. Vissa av bestämmelserna och de uttryck som används är föråldrade. De ändringar som nu föreslås är relativt många och kräver ändring av ett stort antal paragrafer, vilket ytterligare skulle försämra lagens tydlighet.
Med anledning av detta anser landskapsregeringen att det inte är ändamålsenligt att ändra den nuvarande lagen utan föreslår att en helt ny lag antas.
För den enskilda stödtagaren innebär förslaget att alla hemvårdsstödsbelopp och -tillägg höjs med ca 28 %. Detta innebär en förstärkning av småbarnsfamiljernas ekonomiska ställning. Hemvårdsstödet är fortsättningsvis pensionsgrundande. Hemvårdsstödet räknas som inkomst vid beräkningen av vissa andra stöd och höjningen kan i vissa fall medföra en sänkning av de stöden.
Dessutom införs två nya stödformer, det utökade hemvårdsstödet och hemvårdsstödet för syskon. Det går inte att exakt ange i vilken omfattning dessa nya stöd kommer att nyttjas, men landskapsregeringen antar att den första perioden av utökat hemvårdsstöd kan komma att utnyttjas av hela årskullen, dvs ca 280 per år. För den andra perioden av utökat hemvårdsstöd antas i förslagets kostnadsberäkning, ett 20 procentigt nyttjande, dvs 56 vårdnadshavare nyttjar stödet i fyra månader.
Kostnadsökningen för det nya hemvårdsstödet för syskon är svår att beräkna eftersom det inte går att förutse hur många familjer som kommer att lyfta stödet och hur många syskon varje familj har. Ett antagande om att ca 25 % av familjerna kommer att lyfta (de åländska familjerna har i genomsnitt ca 1,8 barn) skulle ge en kostnadsökning på ca 55 000 euro.
Kommunerna har en möjlighet att öka på hemvårdsstödets belopp med ett kommuntillägg och i nuläget beviljar sju av kommunerna i landskapet ett sådant tillägg till hemvårdsstödet.
Tabell 3: Kommuner som beviljat ett kommuntillägg till hemvårdsstödet under år 2014.
|
Kommun |
Hemvårdsstöd år 2014 |
|
Jomala |
450 euro (tillägg 60 euro) |
|
Finström |
446 euro (tillägg 56 euro) |
|
Lemland |
500 euro, upp till barnet fyller tre år (tillägg 110 euro) 580 euro, då barnet är tre år (tillägg 580 euro) |
|
Lumparland |
500 euro (tillägg 110 euro) |
|
Föglö |
500 euro (tillägg 110 euro) |
|
Geta |
450 euro (tillägg 60 euro) |
|
Saltvik |
500 euro (110 euro) |
Den föreslagna förhöjningen av befintliga stöd med 28 % innebär en kostnadsförhöjning med 588 000 euro/år, uträknat på kommunernas bokslut för 2013 för det lagstadgade stödet (utan kommuntillägg).
De föreslagna nya stöden i lagförslaget innebär totalt en kostnadsökning på 324 000 euro/år. Sammanlagt blir kostnaderna för reformen ca 900 000 euro.
Landskapsregeringens avsikt är att finansieringen av de ökade kostnaderna som lagförslaget medför ska fördelas mellan landskapet och kommunerna så att kommunerna betalar 504 000 dvs 24 % av förhöjningen av nu befintliga stöd. Detta motsvarar en indexförhöjning från 2001. Kostnadsökningen för varje kommun varierar beroende på omfattningen av eventuella kommuntillägg till de nuvarande lagstadgade nivåerna på stödet.
De 4 % av kostnaderna för förhöjningen av befintliga stöd som återstår motsvarar 84 000 euro. Totalt beräknas dessa 4 % och kostnaderna för i lagförslaget nytillkomna stöd uppgå till 407 000 euro. Detta föreslås finansieras av landskapet genom en justering av landskapsandelarna.
Landskapsregeringens bedömning är kommunernas ökade kostnader för hemvårdsstödet kan, särskilt i de större kommunerna, till viss del kompenseras av att antalet småbarnsplatser (barn under tre år) inom barnomsorgen på sikt kan minskas. En småbarnsplats inom barnomsorgen kostar ca 16 000 euro per år.
I och med den utveckling av hemvårdsstödet som nu föreslås kommer Åland att ha ett hemvårdsstöd som är mera fördelaktigt för barnfamiljerna än stöden i omgivande regioner. Detta bidrar till att öka Ålands attraktionskraft på barnfamiljer och kan leda till en önskvärd ökad inflyttning vilket på sikt är positivt för kommunerna.
3.2 Konsekvenser för jämställdheten
Syftet med lagförslaget är att öka vårdnadshavarnas valfrihet i fråga om vården av barnet, att ge vårdnadshavarna goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället.
En konsekvens av förslaget till landskapslag om hemvårdsstöd är sannolikt att fler vårdnadshavare än idag får en ökad ekonomisk möjlighet då att stanna hemma en längre tid med sitt barn. Lagförslaget har därmed en jämlikhetskonsekvens.
Att män som vårdnadshavare ska ta större ansvar för och del i arbetet med barn och i det oavlönade hemarbetet har under en lång tid varit en central del i jämställdhetspolitiken. Utgångspunkten är att kvinnor och män har lika goda förutsättningar att bli goda föräldrar och att det ligger i kvinnors, mäns och barns intresse att kvinnor och män delar lika på ansvaret för omsorgen om sina barn. Det är en fördel för flickor och pojkar att ha flera nära och kontinuerliga relationer till vuxna som ger barnet den omsorg det behöver. Vårdnadshavarnas möjlighet till valfrihet i vården av barnet är både kvinnors och mäns rättighet och möjlighet.
Andelen män som lyfter hemvårdsstöd på Åland är ca 8 % medan den i Sverige är ca 25 %. Om lagförslaget medför att antalet män som lyfter hemvårdsstöd ökar har förslaget en direkt jämställdhetkonsekvens. Landskapsregeringen kommer att utvärdera förslaget och analysera om förslaget fått den jämställdhetskonsekvens som eftersträvats.
Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön.
Förslaget främjar barns lika rättigheter att växa upp med möjlighet till god anknytning till sina vårdnadshavare. De höjda ersättningsnivåerna gör att även familjer med små inkomster får generellt bättre ekonomiska möjligheter att välja att stanna hemma och själva ha omsorg om sitt barn. Detta är en förbättring som särskilt gäller barn med endast en vårdnadshavare.
Den ekonomiska ”morot” som finns i förslaget med ett utökat hem-vårdsstöd för båda vårdnadshavarna då de själva vårdar sitt barn avser att ge barnet en möjlighet att ha en trygg anknytning till dem båda. Detta är positivt för hela familjen och resultatet av delad omsorg kommer till glädje och nytta även efter småbarnstiden. Vid påfrestningar för barnet i samband med eventuella separationer är en bra anknytning till båda föräldrarna särskilt viktig för att barnet ska fortsätta utvecklas tryggt.
Det är svårt att hitta relevant forskning som stöder en generell rekommendation om hur barn vårdas på bästa sätt. Vad som bedöms vara bra för ett enskilt barn går inte att slå fast som norm för hela gruppen. Barn har olika personligheter och familjerna har olika förutsättningar att erbjuda en bra tillvaro för barnet. Därför är det viktigt att vårdnadshavarnas har en möjlighet att välja omsorgsform för barnet.
Utgående från utvecklingspsykologin (barns utveckling och behov) anser man allmänt att det inte finns belägg för att barn under tre år har ett behov av en större gruppgemenskap utan att de sociala behoven som barn har under de tre första åren kan tillgodoses i de nära relationerna med hemmet som bas. Trots dessa utvecklingspsykologiska slutsatser går det inte generellt att slå fast att omvårdnad av små barn på daghem i grupp skulle vara dålig för barnet. Kvaliteten i form av personaltäthet, pedagogisk inriktning och hur långa dagar det lilla barnet vistas på daghemmet är det avgörande.
Behoven av stimulans i den svenska språkutvecklingen för barn med annat modersmål behöver särskilt uppmärksammas i de nyinflyttade familjer som valt att själva ha omsorg om sina barn med stöd av hemvårdsstödet. Olika insatser, såsom öppen förskoleverksamhet och halvtids barnomsorgsplats främjar barnets svenska språkutveckling på ett naturligt sätt.
Man kan se en trend i samhället med ett ökad psykisk ohälsa. En tänkbar orsak till den ökade psykiska ohälsan och de ökade antalet långtidssjukskrivningar på grund av utbrändhet bland kvinnor i åldern 25-35 är den stress som fulltids förvärvsarbete under småbarnsåren medför. Stressen och det höga tempot i vardagen drabbar även barnen i form av psykisk ohälsa. Det utökade hemvårdsstödet kan bidra till att fler familjer kan dra ner på tempot och att båda vårdnadshavarna kan vara borta från arbetslivet under en period. Detta påverkar hela familjen på ett positivt sätt.
4. Beredningen av lagförslaget
Landskapsregeringen tillsatte den 27 maj 2014 en arbetsgrupp för att utarbeta ett nytt familjepolitiskt program samt för att ta fram ett underlag för en förnyad lag om hemvårdsstöd. Arbetsgruppen har bestått av minister Carina Aaltonen (S), Petri Carlsson (MSÅ), Torbjörn Eliasson (C), Paulina Eklund, socialarbetare i Sunds kommun samt Janina Björni, Rädda Barnen rf. med socialinspektör Ulla Rindler-Wrede som sekreterare. Gruppen har som sakkunniga hört Ålands kommunförbunds direktör Erik Brunström, jämställdhetschef Vivan Nikula, barnomsorgschefen i Mariehamn stad Pamela Sjödahl, hemvårdsstödshandläggare Marguerite Weckström, Ålands näringslivs VD Anders Ekström, barnpsykolog Jana Lundström, docenten i socialpsykologi vid Åbo Akademi Mikael Nygård samt handläggare vid Folkpensionsanstalten Peggy Smulter.
Arbetsgruppen beslöt den 5 november 2014 om principer för förnyelse av hemvårdsstödet. Utgående från dessa principer har lagförslaget därefter beretts genom köp av externa tjänster.
Lagförslaget har varit på remiss till Akava-Åland r.f., FOA-Å r.f., TCÅ r.f., FFC Ålands lokalorganisation, Tehys fackförening på Åland r.f., Talentia Åland r.f., Pusselfamiljen r.f., Rädda barnen r.f., Regnbågsfyren r.f., Barnombudsmannen på Åland, Ålands kommunförbund, Mariehamns stad samt Ålands näringsliv.
Lagens rubrik. Den gällande lagen heter landskapslag om stöd för vård av barn i hemmet men stödet kallas allmänt för hemvårdsstöd. I syfte att ge lagen ett lite modernare och kortare namn föreslår landskapsregeringen att den nya lagen heter landskapslag om hemvårdsstöd.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Lagens tillämpningsområde. I paragrafen definieras vad hemvårdsstödet är. Stödet är ett ekonomiskt stöd till vårdnadshavare som inte utnyttjar kommunal eller samhällsstödd enskild barnomsorg för vården av sitt barn eller, ifråga om det partiella hemvårdsstödet, som jobbar deltid.
Det är uttryckligen endast daghemsverksamheten och fritidshemsverksamheten inom barnomsorgen som avses, dvs. utnyttjande av lekverksamhet inskränker inte på rätten till hemvårdsstöd. Daghemsverksamhet erbjuder omsorg, lekmöjligheter och pedagogisk verksamhet och kan bedrivas i familjedaghem, gruppfamiljedaghem och daghem. Fritidshemsverksamhet erbjuder dagtid under skoldagar omsorg och en meningsfull fritid och kan bedrivas i en skola, ett daghem, ett fritidshem, ett familjedaghem eller ett specialfritidshem. Lekverksamhet innebär lekmöjligheter inom- eller utomhus 10-15 timmar per vecka under ledning och uppsikt av personal.
Deltidsarbete innebär arbete högst 30 timmar per vecka.
2 § Lagens syfte. Lagens syfte är att öka vårdnadshavarnas möjligheter att välja hur de vill ordna vården av sitt barn. Med stöd av barnomsorgslagen har vårdnadshavarna rätt till barnomsorg för sitt barn tills barnet börjar skolan. Med stöd av hemvårdsstödslagen har vårdnadshavarna rätt till ett ekonomiskt stöd för att själva vårda sitt barn eller avlöna någon för vården. Det innebär att vårdnadshavarna har följande möjligheter:
1) att utnyttja den kommunala eller samhällsstödda enskilda barnomsorgen,
2) att lyfta ett hemvårdsstöd som ersättning för att vårda barnet själv,
3) att lyfta ett hemvårdsstöd för att avlöna någon att vårda barnet eller
4) att lyfta ett partiellt hemvårdsstöd för att kunna jobba deltid och därmed kunna vårda sitt barn själv i högre grad än vad som är möjligt med ett heltidsarbete.
Genom att erbjuda ett ekonomiskt stöd som i viss mån kompenserar inkomstbortfall då vårdnadshavaren inte arbetar utan vårdar sitt barn själv eller arbetar deltid så ökar möjligheterna för familjer med små inkomster att välja vårdform för barnet. Genom att införa ett utökat hemvårdsstöd, som för att kunna utnyttjas maximalt måste delas lika mellan båda vårdnadshavarna, eftersträvar man att öka antalet vårdnadshavare, och i synnerhet antalet pappor, som stannar hemma för att vårda sitt barn själva.
Landskapsregeringen påpekar att det är viktigt att vårdnadshavarna uttryckligen gör sitt val av vårdform för barnet med utgångspunkt i barnets bästa. Flera forskare talar för vikten av att barnet ges möjlighet att anknyta till båda vårdnadshavarna så tidigt som möjligt och att små barn (under tre år) har ett begränsat behov och utbyte av att delta i gruppverksamhet.
3 § Stödformer. I tabellerna nedan framgår dels de olika stödformerna, under vilka perioder stödet kan lyftas samt stödbeloppet och eventuella möjliga tillägg till grundbeloppet dels förhållandet mellan det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet.
Tabell 4: De föreslagna hemvårdsstödsformerna samt möjliga tillägg.
|
Stödform |
Period då stödet kan lyftas |
Belopp |
Möjliga tillägg |
|
Grundläggande hemvårdsstöd |
Från 9 månader tills barnet fyllt tre år (hela perioden) |
500 e |
Syskontillägg 100 e Inkomstbaserad tilläggsdel, max 350 e
|
|
Grundläggande hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer |
Från 9 månader tills barnet fyllt tre år (hela perioden) |
750 e |
Syskontillägg 100 e Inkomstbaserad tilläggsdel, max 350 e |
|
Utökat hemvårdsstöd |
Från 9 månader tills barnet fyllt tre år (max 8 månader) |
700 e |
Syskontillägg, 140 e Inkomstbaserad tilläggsdel, max 350 e |
|
Utökat hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer |
Från 9 månader tills barnet fyllt tre år (max 8 månader) |
1 050 e |
Syskontillägg, 140 e Inkomstbaserad tilläggsdel, max 350 e |
|
Hemvårdsstöd för syskon |
Från 9 månader tills barnet börjar skolan (under vårdnadshavarens föräldradagpenningsperiod för ett yngre syskon) |
100 e |
Inkomstbaserad tilläggsdel, max 350 euro |
|
Partiellt hemvårdsstöd |
Från 9 månader tills barnet fyllt tre år samt det första och andra skolåret (för barn med förlängd läroplikt även det tredje skolåret) |
125 e |
|
Tabell 5: Förhållandet mellan det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet från det att föräldradagpenningen upphört till det att barnet fyller tre år.
|
Grundläggande hemvårdsstöd 500 euro Vårdnadshavare A eller B |
||
|
Utökat hemvårdsstöd 700 euro Vårdnadshavare A |
Utökat hemvårdsstöd 700 euro Vårdnadshavare B |
Grundläggande hemvårdsstöd 500 euro Vårdnadshavare A eller B
|
 |
1.---------------------------------------------------------------------------------- 2.
1. Föräldrapenningsperioden upphör
2. Barnet fyller tre år
2 kap. Definitioner
4 § Vårdnadshavare. Definitionen av vårdnadshavare följer den definition som finns i 3 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 361/1983).
5 § Familj. Familjebegreppet definieras särskilt främst med tanke på den inkomstbaserade tilläggsdelen vars belopp är beroende på familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster. Till familj ska räknas den eller de vårdnadshavare som bor tillsammans med barnet. Om barnet bor tillsammans med bara en vårdnadshavare så räknas till familjen även vårdnadshavarens partner som lever tillsammans med vårdnadshavaren i ett gemensamt hushåll som gifta eller sambo.
3 kap. Allmänna bestämmelser om rätt till stöd
6 § Hemkommun på Åland. Huvudregeln föreslås vara att både barnet och vårdnadshavaren ska ha sin hemkommun på Åland för att vårdnadshavaren ska ha rätt till hemvårdsstöd. Enligt lagen om hemkommun är en persons hemkommun den kommun där han eller hon bor. Ett nyfötts barns hemkommun är den kommun där modern bor då barnets föds. Om en person har flera bostäder eller ingen bostad är hans eller hennes hemkommun den kommun som personen själv anser som sin hemkommun på grund av sina familjeförhållanden, sin utkomst eller andra motsvarande omständigheter och som han eller hon har fast anknytning till med hänsyn till dessa omständigheter. Hemkommunen ändras inte för att personen bor i en annan kommun huvudsakligen på grund av bland annat arbetsuppgifter, studier eller sjukdom för högst ett år, vård i familjevård eller institutionsvård samt vistelse till sjöss på grund av arbete.
Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen möjliggör i vissa fall rätt till hemvårdsstöd även om kravet på hemkommun inte uppfylls för barnet eller vårdnadshavaren. Ett exempel på en sådan situation är att en vårdnadshavare bor och jobbar på Åland medan barnet och den andra vårdnadshavaren bor i ett annat EU-land. Om barnet inte utnyttjar barnomsorg har den vårdnadshavare som bor och jobbar på Åland rätt till hemvårdsstöd. Ett annat exempel är att hela familjen bor på Åland men den ena vårdnadshavaren arbetar i ett annat EU-land. Då utreds vilket land som är primärland för utbetalning av familjeförmåner. Om den andra vårdnadshavaren inte jobbar är det oftast det andra EU-landet. Då betalas en samordnad familjeförmån ut som är lika stor som det belopp familjen skulle få på Åland i barnbidrag och hemvårdsstöd. Det samordnade stödet delas mellan primärlandet, Folkpensionsanstalten och hemkommunen. Dessa beräkningar sköts av Folkpensionsanstaltens internationella avdelning.
7 § Avslutad föräldradagpenningsperiod. Hemvårdsstödet är ett stödsystem som träder in då föräldradagpenningsperioden är slut. Föräldradagpenningsperioden består av moderskaps- och faderskapspenningsperioderna samt föräldrapenningsperioden. Föräldrapenningsperioden är i normala fall 158 vardagar och följer direkt efter moderskapspenningsperioden som i normala fall är 105 vardagar. Moderskapspenningen kan börja lyftas mellan 50 och 30 dagar före den beräknade nedkomsten, så i praktiken är de båda perioderna slut ca 230 vardagar efter nedkomsten. Faderskapspenningen kan lyftas under 54 dagar fram till att barnet fyller två år.
Undantaget från principen att rätten till hemvårdsstödet uppkommer efter föräldradagpenningsperiodens slut är det föreslagna nya hemvårdsstödet för syskon under föräldradagpenningsperioden. Närmare motiveringar till det nya stödet finns i de allmänna motiveringarna samt i motiveringen till 13 §.
4 kap. Särskilda bestämmelser om stödformer och rätt till stöd
8 § Grundläggande hemvårdsstöd. Förutom de allmänna kraven för rätt till hemvårdsstöd krävs för rätt till det grundläggande hemvårdsstödet att vårdnadshavaren inte utnyttjar barnomsorg för vården av sitt barn. Detta stöd motsvarar i princip dagens hemvårdsstöd.
Beloppet för det grundläggande hemvårdsstödet föreslås höjt från 390 euro per kalendermånad till 500 euro per kalendermånad. Höjningen är ett led i strävan att möjliggöra för särskilt familjer med små inkomster att kunna välja hemvård i stället för daghemsvård för sitt barn.
|
Exempel 1: Familjen har ett 2 årigt barn som inte deltar i kommunens barnomsorg utan sköts hemma av släktingar då vårdnadshavarna jobbar. Familjen har då rätt att lyfta det grundläggande hemvårdsstödet (500 euro) tills barnet fyller tre år. |
|
Exempel 2: Familjen har ett 1 årigt barn som inte deltar i kommunens barnomsorg utan sköts hemma av en utomstående avlönad person då vårdnadshavarna jobbar. Familjen har då rätt att lyfta det grundläggande hemvårdsstödet (500 euro) tills barnet fyller tre år. |
9 § Utökat hemvårdsstöd. En vårdnadshavare som vårdar sitt barn själv och inte utnyttjar barnomsorg för vården av sitt barn och som inte förvärvsarbetar har rätt till ett utökat hemvårdsstöd. Det utökade hemvårdsstödets belopp föreslås vara 700 euro.
Målsättningen med det nya utökade hemvårdstödet är dels att skapa möjlighet för fler barn att vårdas hemma under den första tiden efter att föräldradagpenningsperioden är slut dels att öka antalet pappor som lyfter hemvårdsstöd och är hemma med sina barn då de är små. Idag är det endast ca 8 % av papporna som står som mottagare av hemvårdsstödet. Genom att båda föräldrarna sköter barnet då det är litet lär barnet känna två vuxna riktigt väl och får uppleva att båda är kapabla att sköta barnet fast det kanske sker på olika sätt. Detta skapar trygghet hos barnet. Även för vårdnadshavarnas relation är det viktigt att redan i ett tidigt skede dela på ansvaret och det praktiska arbetet i familjen. Detta tenderar att leda till hållbara relationer. För båda vårdnadshavarna är det viktigt att få möjligheten att komma sitt barn nära och utveckla en stark och hållbar relation då barnet är litet. Avsikten med förslaget är även att sända en signal till männens arbetsgivare att det är önskvärt och viktigt att även papporna mera aktivt deltar i vården av sitt barn och att på så sätt långsiktigt försöka ändra attityderna på arbetsmarknaden. För mammorna är det viktigt att få dela ansvar och konkret föräldraskap under den första tiden. De är även viktigt att mammorna upplever att de inte har huvudansvaret för att förverkliga en önskan hos familjen att skjuta på barnomsorgsstarten så att barnet istället vårdas hemma de första åren. En situation där kvinnorna, vars kompetens och utbildningsnivå idag allt oftare överstiger mannens, kan välja att satsa på arbetsliv och karriär medan pappan vårdar barnet är önskvärd för kvinnorna och för samhället som helhet.
För att syftet med det nya stödet ska kunna förverkligas så föreslår landskapsregeringen att förutsättningarna för att erhålla stödet ska vara
1) att vårdnadshavarna har rätt till fyra månader var av den totala stödperioden på åtta månader,
2) att den vårdnadshavare som lyfter stödet inte förvärvsarbetar utan är hemma och själv vårdar barnet samt
3) att barnet inte deltar i barnomsorgen.
Vårdnadshavarna har vardera rätt till fyra månader av de totalt åtta stödmånaderna. Vardera vårdnadshavares stödperiod måste tas ut i en sammanhängande period. Vårdnadshavarna behöver inte lyfta stödet under lika långa perioder men de månader som den ena väljer att inte utnyttja stödet faller bort och kan inte utnyttjas av den andra vårdnadshavaren. Vårdnadshavarna behöver inte utnyttja stödet tidsmässigt direkt efter varandra utan kan välja att inte alls lyfta stöd mellan perioderna eller att lyfta det grundläggande hemvårdsstödet. Vårdnadshavare som har ensam vårdnad om barnet har rätt att själv lyfta stödet under alla åtta månaderna.
Den vårdnadshavare som lyfter stödet ska uttryckligen vara hemma och själv vårda sitt barn och får inte förvärvsarbeta. I samband med ansökan om stöd bör ett intyg över tjänstledighet eller dylikt visas upp. För egenföretagare och studerande föreslås ingen begränsning av arbetet men det viktiga även för dessa är att vårdnadshavaren är hemma och har huvudansvaret för vården av barnet.
|
Exempel 3: Familjen har ett 1 årigt barn som vårdnadshavarna själv vill vårda tills barnet fyller tre år. Både vårdnadshavare A och B vill delta aktivt i vården av barnet. Familjen kan då lyfta hemvårdsstöd så att vårdnadshavare A lyfter ett utökat hemvårdsstöd 4 månader (700 euro) och sedan ett grundläggande hemvårdsstöd i 19 månader (500 euro) varefter vårdnadshavare B lyfter ett utökat hemvårdsstöd i 4 månader (700 euro). |
Avsikten är att hanteringen av hemvårdsstödet ska centraliseras i framtiden och att ett nätbaserat ansökningsförfarande ska tas i användning. Då kan stödet göras ännu flexiblare så att vårdnadshavarna kan ta ut stödperioden i flera kortare perioder.
10 § Hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer. Idag har en familj som fått tvillingar, trillingar etc. rätt till ett flerbarnstillägg till hemvårdsstödet för det andra, tredje osv. barnet. Så som framgår av den allmänna motiveringen föreslår landskapsregeringen att tillägget omvandlas till ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer i syfte att jämställa barnen i en flerlingsfamilj.
Förutom den allmänna höjningen av stödbeloppen som föreslås förändras inte stödet för flerlingsfamiljer annat än till namnet. Det grundläggande hemvårdsstödet föreslås vara 750 euro för en tvillingfamilj. Detta är en höjning jämfört med idag med 55 euro och är såsom idag ett 50 procents påslag på grundbeloppet av det grundläggandestödet. För trillingfamiljer föreslås beloppet vara 1 000 euro vilket är en höjning med 110 euro och beloppet är såsom idag en 100 procents höjning av det grundläggande beloppet. Motsvarande stödbelopp för det utökade hemvårdsstödet föreslås vara är 1 050 euro för en tvillingfamilj och 1 400 euro för en trillingfamilj.
|
Exempel 4: Familjen har ett tvillingpar som är 1 år gamla. Barnen vårdas hemma av vårdnadshavare A. Familjen kan då lyfta ett grundläggande hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer (750 euro) tills tvillingarna fyller tre år. |
11 § Syskontillägg till hemvårdsstödet. Till både det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet kan fogas ett syskontillägg om vårdnadshavaren har ytterligare minst ett barn under skolåldern. Om syskonet är under tre är har vårdnadshavaren inte rätt att utnyttja barnomsorg för syskonet, men om syskonet fyllt tre år har vårdnadshavaren rätt att utnyttja en halvdags daghemsplats.
Syskontillägget föreslås såsom nu vara 20 % av det grundläggande hemvårdsstödet. Det innebär att syskontillägget är 100 euro per barn. Syskontillägget betalas för varje syskon under skolåldern.
|
Exempel 5: Familjen har tre barn; X som är ett år, Y som är 2,5 år och Z som är 5,5 år. Familjen vill vårda barnen hemma och båda vårdnadshavarna vill delta aktivt i vården. De önskar dock att det äldsta barnet kan ta del av halvdags barnomsorg. Familjen kan då lyfta hemvårdsstöd så att vårdnadshavare A lyfter ett utökat hemvårdsstöd för X plus 2 st. syskontillägg för Y och Z i 4 månader (900 euro), vårdnadshavare B lyfter ett utökat hemvårdsstöd för X plus 2 st. syskontillägg för X och Y i 4 månader (900 euro) och slutligen vårdnadshavare A lyfter ett grundläggande hemvårdsstöd för X + 2 st. syskontillägg för Y och Z (700) tills X är tre år, dock så att syskontillägget för Z upphör 31.7 det är då Z börjar skolan. |
12 § Inkomstbaserad tilläggsdel. Såsom enligt gällande lagstiftning föreslås att det ska kunna fogas en inkomstbaserad tilläggsdel till stödet. Tilläggsdelen är beroende av hela familjens sammanlagda inkomster. Tilläggsdelens fulla belopp föreslås höjt med 28 % från 273 euro till 350 euro.
Om familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster per kalendermånad är högst 1 050 euro (en höjning från nuvarande 777 euro) så har vårdnads-havaren rätt att få tilläggsdelens fulla belopp. Om familjens inkomster är högre än 1 050 euro så minskas tilläggsdelens fulla belopp procentuellt, så att 15 % av den del av de skattepliktiga inkomsterna som överstiger 1 050 euro dras bort från det fulla beloppet. Vissa inkomster föreslås inte vara inräknade i de sammanlagda skattepliktiga inkomsterna. Det är dels inkomster som familjens barn under 18 år har dels vissa inkomster som det finns särskilda bestämmelser om i 21 §.
Den inkomstbaserade tilläggsdelen föreslås såsom idag beviljas för ett år i sänder.
|
Exempel 6: Familjen har ett 2 årigt barn. Barnet vårdas hemma av vårdnadshavare A varefter vårdnadshavare B kommer att vårda barnet hemma. Familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster är då vårdnadshavare A vårdar barnet 1 500 euro och då vårdnadshavare B vårdar barnet 2 000 euro. Familjen kan då lyfta hemvårdsstöd så att vårdnadshavare A lyfter ett utökat hemvårdsstöd plus tilläggsbaserad inkomstdel (982,50 euro) i 4 månader varefter vårdnadshavare B lyfter ett utökat hemvårdsstöd plus tilläggsbaserad inkomstdel (907,50 euro) i 4 månader. Den inkomstbaserade tilläggsdelen räknas ut enligt följande: För A: 1 500-1 050=450 450x0,15=67,50 350-67,50=282,50 För B: 2 000-1 050=950 950x0,15=142,50 350-142,50=207,50 |
13 § Hemvårdsstöd för syskon. En vårdnadshavare som lyfter någon form av föräldradagpenning med stöd av sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) och som utöver det eller de barn som ger rätt till en sådan dagpenning vårdar minst ett eget barn har rätt till ett hemvårdsstöd för syskon. Hemvårdsstödet för syskon föreslås vara lika högt som syskontillägget till hemvårdsstödet, dvs. 100 euro. Till stödet kan fogas en inkomstbaserad tilläggsdel som räknas ut enligt bestämmelserna i 12 §.
|
Exempel 7: Familjen har tre barn; X som är nyfödd, Y som är två år och Z som är 4 år. Vårdnadshavare A lyfter moderskapspenning för X. Barnen Y och Z vårdas hemma. Familjen har då rätt att under den period vårdnadshavare A lyfter moderskapspenning även lyfta 2 stycken hemvårdsstöd för syskon för Y och Z (100 euro vardera). Z har rätt till halvdagsplats inom barnomsorgen men ger då inte rätt till hemvårdsstöd för syskon. |
Huvudprincipen är att vårdnadshavaren inte har rätt att utnyttja barnomsorg för syskonet. Landskapsregeringen anser dock att det är viktigt att alla barn tar del av den lagstadgade rätten enligt 19 § i barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland till minst tjugo timmar förundervisning per vecka under året innan barnet börjar skolan. Syskonet föreslås därför under året innan det börjar den grundläggande utbildningen ha rätt till en halvtids plats inom barnomsorgen.
14 § Partiellt hemvårdsstöd. En vårdnadshavare som jobbar deltid uttryckligen på grunden av vården av sitt barn har rätt till ett partiellt hemvårdsstöd från det att föräldradagpenningsperioden är slut till och med det att barnet fyller tre år samt under det första och andra året barnet går i skolan. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt har vårdnadshavaren rätt till ett partiellt hemvårdsstöd till och med det tredje året barnet deltar i den grundläggande utbildningen. Om barnet är läropliktigt men deltar i förundervisningen på grund av så kallat skoluppskov har vårdnadshavaren under detta år, om denna arbetar deltid på grund av vården av sitt barn, rätt till partiellt hemvårdsstöd. Rätten till ett partiellt hemvårdsstöd gäller även vårdnadshavare som är verksamma som företagare och som har en företagarpensionsförsäkring eller som är verksamma som lantbruksföretagare och som har en lantbruksföretagarpensionsförsäkring, och som jobbar deltid.
För att visa att vårdnadshavaren jobbar deltid ska vårdnadshavaren bifoga ett intyg från arbetsgivaren då ansökan om hemvårdsstöd lämnas in. Egenföretagare ska bifoga företagets senaste års resultaträkning och balansräkning samt sin skattedeklaration för det föregående året.
Vårdnadshavaren har rätt att utnyttja barnomsorg för sitt barn, i form av daghemsverksamhet och lekverksamhet men inte fritidshemsverksamhet.
Syftet med det partiella stödet är att förbättra möjligheterna att kombinera förvärvsarbete med familjeliv genom att öka vårdnadshavarnas möjlighet att gå ner i arbetstid under barnets första år samt under de två första åren barnet går i skolan.
Bestämmelserna om det partiella stödet föreslås vara oförändrade jämfört med gällande lagstiftning men beloppet föreslås höjt från 97,50 till 125 euro. Beloppet motsvarar såsom idag 25 % av det grundläggande hemvårdsstödet.
15 § Hemvårdsstöd för adoptivföräldrar. Adoptivföräldrar har samma rätt till hemvårdsstöd som andra vårdnadshavare men så att rätten till hemvårdsstöd sträcker sig två år efter att den föräldrapenningsperiod för adoptivföräldrar som avses i 9 kap. 12 § i sjukförsäkringslagen har upphört eller längst till den 31 juli det år då barnet börjar skolan. Föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar är enligt sjukförsäkringslagen den tid vården av barnet fortgår tills det gått 234 vardagar från barnets födelse. Tiden är alltid minst 200 dagar.
Adoptivföräldrar har även samma rätt till partiellt hemvårdsstöd som andra vårdnadshavare.
16 § Barn som vårdas dygnet runt eller omhändertagits. Såsom idag föreslås att hemvårdsstöd inte betalas för barn som i mer än tre månader vårdas dygnet runt på sjukhus eller på anstalt eller på annat sätt som ordnas av kommunen.
För barn som omhändertagits enligt bestämmelserna i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen och vars vård och fostran ordnats utom hemmet övergår rätten till hemvårdsstöd till den som faktiskt vårdar och fostrar barnet. Vård utanför hemmet kan enligt barnskyddslagen ordnas som familje- eller anstaltsvård eller på något annat sätt. Om vården ordnas som familjevård vårdas barnet av familjevårdare som ger vård i sitt eget hem. Dessa vårdare får ett vårdarvode samt en ersättning för de direkta vårdkostnaderna. Landskapsregeringen anser dock att det är motiverat och skäligt att familjevårdare även har rätt till hemvårdsstöd i enligt med bestämmelserna i denna lag.
5 kap. Stödtid
17 § Allmänna bestämmelser. Stödbeloppen räknas alltid per kalendermånad och ges för varje dag i månaden. Om stödperioden börjar mitt i en månad så är stödet 1/30 av månadsbeloppet för varje dag som vårdnadshavaren har rätt till stöd. Om stödperioden till exempel börjar den 20 januari har vårdnadshavaren rätt till stöd för 12 dagar och beloppet blir 12/30 av stödbeloppet för en månad.
18 § Stödtid. Bestämmelserna är tekniska bestämmelser som motsvarar gällande lagstiftning.
En viktig bestämmelse är begränsningen att hemvårdsstödet inte kan lyftas för kortare perioder än en månad. Bestämmelsen behövs så länge hemvårdsstödet hanteras manuellt i kommunerna såsom idag. Vid en framtida centralisering av stödet och en övergång till ett nätbaserat ansökningsförfarande kan begränsningen slopas.
6 kap. Ansökan och beslut om stöd
19 § Ansökan om stöd. Ansökan om hemvårdsstöd ska lämnas till barnets hemkommun. Definitionen av hemkommun framgår av motiveringen till 6 §.
20 § Betalning av stöd. Hemvårdsstödet betalas av barnets hemkommun.
Hemvårdsstöd som betalas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller i vissa fall särskilda fall som anges i 6 § för barn som vistas på Åland tillsammans med sin vårdnadshavare betalas av landskapet. Landskapet kan avtala med en kommun om att kommunen ska sköta handläggningen och verkställigheten av även sådana stöd.
21 § Inkomster som undantas från den sammanlagda inkomsten. I paragrafen räknas de inkomster upp som inte ska beaktas då familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster beräknas enligt 12 §. Bestämmelsen följer gällande lagstiftning samt motsvarande bestämmelser i barnomsorgslagen.
22 § Skyldighet att lämna uppgifter. En vårdnadshavare som ansöker om hemvårdsstöd är skyldig att lämna alla uppgifter till kommunen som är relevanta för beviljandet av stödet. Vårdnadshavaren är även skyldig att meddela alla eventuella förändringar i uppgifterna som kan påverka rätten till stöd eller stödbeloppet. Om vårdnadshavaren har rätt till den inkomstbaserade tilläggsdelen är han eller hon skyldig att meddela kommunen om familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster under stödperioden förändras med minst 10 procent.
23 § Rättelse av beslut om stöd. Om det beslut kommunen fattat om hemvårdsstöd uppenbarligen grundar sig på felaktiga eller bristfälliga uppgifter som vårdnadshavaren gett har kommunen rätt att göra en rättelse av stödet retroaktivt. Rättelsen kan göras för högst ett år retroaktivt.
24 § Återbetalning av stöd. Om kommunen beviljat ett hemvårdsstöd på felaktig grund eller till ett för stort belopp kan kommunen kräva att vårdnadshavaren betalar tillbaka det stödbelopp som har betalats ut felaktigt. Kommunen kan avstå från att kräva återbetalning om det av särskilda skäl inte är ändamålsenligt eller skäligt eller om beloppet är litet. Sådana särskilda skäl kan vara att familjens ekonomiska situation är svag. En familjs ekonomiska situation ska åtminstone betraktas som svag om familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster underskrider gränsen för rätt till inkomstbaserad tilläggsdel, dvs. 1050 euro per månad. Ett belopp kan åtminstone anses vara så litet att det är motiverat att avstå från att återkräva beloppet om det understiger 100 euro. Om orsaken till att stödet betalats ut felaktigt inte är vårdnadshavarens så kan en återbetalning av stödet endast krävas för ett år. Det belopp som återkrävs kan kvittas mot senare utbetalningsrater av hemvårdsstödet. Ett beslut om återkrav som vunnit laga kraft får verkställas såsom en dom med laga kraft.
7 kap. Särskilda bestämmelser
25 § Landskapsandelar. På verksamhet som kommunen ordnar enligt hemvårdsstödslagen lag tillämpas landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården. Det innebär att kommunen erhåller landskapsandel för kostnaderna för hemvårdsstödet.
26 § Förbud mot utmätning. Enligt 4 kap. 2 § i utsökningsbalken (FFS 705/2007) får utkomstförmåner och ersättningar som betalas istället för lön utmätas såsom lön om detta inte är förbjudet i lag. Såsom enligt gällande lagstiftning föreslås därför en uttrycklig bestämmelse om att hemvårdsstödet inte får utmätas.
27 § Tystnadsplikt. Bestämmelserna om tystnadsplikt motsvarar bestämmelserna i gällande lagstiftning.
28 § Ändringssökande. Ändring i kommunens beslut om hemvårdsstöd söks i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen för landskapet Åland.
29 § Ikraftträdande. De föreslagna nya stödformerna medför att alla beslut om hemvårdsstöd måste omprövas och att alla stödtagare och de som inte tidigare varit berättigade till stöd men nu blir det bereds tillfälle att ansöka om de nya hemvårdsstödsformerna. De höjda stödbeloppen och de nya stödformerna kommer att kräva förhöjda budgetanslag i kommunerna. Med anledning av detta och för att ge kommunerna möjlighet att hantera övergången till de nya stödformerna föreslår landskapsregeringen att lagen träder i kraft den 1 januari 2016.
Genom den föreslagna lagen upphävs landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet.
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A
G
om hemvårdsstöd
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Inledande bestämmelser
1 §
Lagens tillämpningsområde
I denna lag finns bestämmelser om hemvårdsstöd.
Hemvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd till vårdnadshavare som inte nyttjar den barnomsorg, förutom lekverksamhet, som bedrivs under kommunal eller samhällsstödd enskild ledning (nedan barnomsorg) enligt bestämmelserna i barnomsorgslagen (2011:86) för landskapet Åland för vården av sitt barn.
Det partiella hemvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd till vårdnadshavare som arbetar deltid med anledning av vården av sitt barn.
2 §
Lagens syfte
Lagens syfte är att med barnens bästa som utgångspunkt ge vårdnadshavarna valfrihet i fråga om vården av barnet och goda förutsättningar att förena föräldraskap och yrkesarbete samt att främja jämställdheten i samhället.
3 §
Stödformer
Hemvårdsstödet kan beviljas som ett grundläggande hemvårdsstöd, ett utökat hemvårdsstöd, ett hemvårdsstöd för syskon samt som ett partiellt hemvårdsstöd. Det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet kan även beviljas som ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer.
Till det grundläggande och det utökade hemvårdsstödet kan fogas ett syskontillägg och en inkomstbaserad tilläggsdel. Till hemvårdsstödet för syskon kan fogas en inkomstbaserad tilläggsdel.
En vårdnadshavare kan inte lyfta det grundläggande, det utökade och det partiella hemvårdsstödet samtidigt.
2 kap.
Definitioner
4 §
Vårdnadshavare
Med vårdnadshavare avses i denna lag barnets föräldrar eller den som anförtrotts vårdnaden om barnet.
5 §
Familj
Med familj avses i denna lag den eller de vårdnadshavare som bor tillsammans med barnet. Om barnet bor tillsammans med endast en vårdnads-havare ingår i familjen även den som vårdnadshavaren stadigvarande lever tillsammans med i gemensamt hushåll i äktenskap eller i ett parförhållande.
3 kap.
Allmänna bestämmelser om rätt till stöd
6 §
Hemkommun på Åland
För att en vårdnadshavare ska ha rätt till hemvårdsstöd för sitt barn ska vårdnadshavaren och barnet ha sin hemkommun på Åland enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994).
Trots att bestämmelserna i 1 mom. om hemkommun på Åland inte uppfylls, kan en vårdnadshavare ha rätt till hemvårdsstöd med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Trots att bestämmelserna i 1 mom. om hemkommun på Åland inte uppfylls har en vårdnadshavare rätt till hemvårdsstöd för sitt barn som inte vistas på Åland tillsammans med honom eller henne, om vårdnadshavaren
1) har rätt att arbeta i Finland enligt 78 § 1 eller 2 mom. eller 3 mom. 1, 2, 5 eller 7 punkten i utlänningslagen (FFS 301/2004) och
2) har ett giltigt arbets-, tjänste- eller annat anställningsförhållande och tillstånd att arbeta i Finland minst sex månader eller
3) har registrerats som arbetslös arbetssökande efter det att ett minst sex månader långt arbetsförhållande har upphört.
7 §
Avslutad föräldradagpenningsperiod
Rätten till hemvårdsstöd för ett barn börjar då föräldradagpenningsperioden enligt 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) avslutats för detta barn. En vårdnadshavare har inte rätt att lyfta hemvårdsstöd för sitt barn samtidigt som han eller hon lyfter föräldradagpenning för ett syskon.
Trots bestämmelserna i 1 mom. kan hemvårdsstöd för syskon som avses i 13 § beviljas även då vårdnadshavaren lyfter eller har rätt till sådan föräldradagpenning som avses i 1 mom.
4 kap.
Särskilda bestämmelser om stödformer, stödbelopp och rätt till stöd
8 §
Grundläggande hemvårdsstöd
En vårdnadshavare som inte nyttjar barnomsorg för vården av sitt barn har rätt till ett grundläggande hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år.
Det grundläggande hemvårdsstödet är 500 euro per kalendermånad.
9 §
Utökat hemvårdsstöd
En vårdnadshavare som själv vårdar sitt barn och inte nyttjar barnomsorg för vården av barnet och som inte förvärvsarbetar har rätt till ett utökat hemvårdsstöd under tiden tills barnet fyller tre år.
Det utökade hemvårdsstödet är 700 euro per kalendermånad.
Det utökade hemvårdsstödet kan beviljas under sammanlagt åtta månader så att vardera vårdnadshavaren har rätt till stöd under en sammanhängande period på högst fyra månader. Vårdnadshavarnas stödperioder behöver inte följa tidsmässigt direkt efter varandra. Om barnet endast har en vårdnadshavare har vårdnadshavaren rätt till stöd under en sammanhängande period på högst åtta månader.
10 §
Hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer
För en vårdnadshavare som fått flera barn på samma gång och som har rätt till hemvårdsstöd enligt denna lag beviljas hemvårdsstödet som ett hemvårdsstöd för flerlingsfamiljer.
Det grundläggande hemvårdsstödet för flerlingsfamiljer är 750 euro per kalendermånad för tvillingar och 1 000 euro för trillingar. För varje ytterligare barn höjs stödet med 250 euro.
Det utökade hemvårdsstödet för flerlingsfamiljer är 1 050 euro per kalendermånad för tvillingar och 1 400 euro för trillingar. För varje ytterligare barn höjs stödet med 350 euro.
11 §
Syskontillägg till hemvårdsstödet
En vårdnadshavare som utöver det eller de barn som medför rätt till hemvårdsstöd vårdar minst ett eget barn (nedan syskon) har rätt till ett syskontillägg till hemvårdsstödet för varje syskon.
Syskontillägget är 100 euro.
Rätten till syskontillägg upphör den 31 juli det år syskonet blir läro-pliktigt.
För ett syskon under tre år som ger rätt till syskontillägg har vårdnads-havaren inte rätt att nyttja barnomsorg. För ett syskon som har fyllt tre år och som ger rätt till syskontillägg har vårdnadshavaren rätt att nyttja barnomsorg i medeltal högst fem timmar per dygn eller i medeltal högst 25 timmar per vecka.
12 §
Inkomstbaserad tilläggsdel
En vårdnadshavare som har rätt till ett grundläggande eller utökat hemvårdsstöd eller ett hemvårdsstöd för syskon kan beroende på familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster per kalendermånad ha rätt till en inkomstbaserad tilläggsdel till hemvårdsstödet.
Den inkomstbaserade tilläggsdelens fulla belopp är 350 euro.
Om familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster per kalendermånad är lägre än 1 050 euro har vårdnadshavaren rätt till den inkomstbaserade tilläggsdelens fulla belopp. Om familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster per kalendermånad är högre än 1 050 euro minskas tilläggsdelens fulla belopp med 15 procent av den del av de skattepliktiga inkomsterna som överstiger 1 050 euro.
Till familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster räknas inte familjens minderåriga barns inkomster.
Till familjens sammanlagda skattepliktiga inkomster räknas inte de inkomster som anges i 22 §.
Den inkomstbaserade tilläggsdelen beviljas för ett år i sänder.
13 §
Hemvårdsstöd för syskon
En vårdnadshavare som lyfter föräldradagpenning med stöd av sjukförsäkringslagen och som utöver det eller de barn som ger rätt till denna dagpenning vårdar minst ett eget barn (nedan syskon) har rätt till ett hemvårdsstöd för syskon.
Hemvårdsstödet för syskon är 100 euro per kalendermånad.
Rätten till hemvårdsstöd för syskon upphör den 31 juli det år syskonet blir läropliktigt.
Vårdnadshavaren har inte rätt att utnyttja barnomsorg för syskonet, dock så att syskonet under året innan det börjar den grundläggande utbildningen har rätt till barnomsorg i medeltal högst fem timmar per dygn eller i medeltal högst 25 timmar per vecka.
14 §
Partiellt hemvårdsstöd
En vårdnadshavare, vars arbetstid med anledning av vården av barnet uppgår till i medeltal högst 30 timmar per vecka, har rätt till ett partiellt hemvårdsstöd tills barnet fyller tre år samt under det första och andra året barnet deltar i den grundläggande utbildningen och under läsåret innan barnet börjar i den grundläggande utbildningen om barnet som är läropliktigt deltar i förundervisningen inom barnomsorgen. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt har vårdnadshavaren rätt till ett partiellt hemvårdsstöd även under det tredje året barnet deltar i den grundläggande utbildningen. En vårdnadshavare som lyfter partiellt hemvårdsstöd har inte rätt att utnyttja barnomsorg i form av fritidshemsverksamhet för sitt barn.
Det partiella hemvårdsstödet är 125 euro per kalendermånad.
En vårdnadshavare som är verksam som företagare och som har en sådan försäkring som avses i lagen om pension för företagare (FFS 1272/2006) eller som är verksam som lantbruksföretagare och som har en sådan försäkring som avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (FFS 1280/2006) har rätt till ett partiellt hemvårdsstöd i enlighet med bestämmelserna i 1 mom.
Båda vårdnadshavarna har rätt till partiellt hemvårdsstöd för samma kalendermånad under förutsättning att de inte samtidigt är borta från arbetet för vården av barnet.
15 §
Hemvårdsstöd för adoptivföräldrar
Adoptivföräldrar har rätt till grundläggande och utökat hemvårdsstöd tills det gått två år från början av den föräldrapenningsperiod som avses i 9 kap. 12 § i sjukförsäkringslagen. Rätten till grundläggande och utökat hemvårdstöd upphör dock alltid senast den 31 juli det år då barnet blir läropliktigt.
Adoptivföräldrar har rätt till partiellt hemvårdsstöd enligt bestämmelserna i 14 §.
16 §
Barn som vårdas dygnet runt eller omhändertagits
Hemvårdsstöd betalas inte för barn som mer än tre månader är i kontinuerlig vård dygnet runt som ordnas av kommunen.
För barn som omhändertagits enligt bestämmelserna i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen och vars vård och fostran ordnats utom hemmet övergår rätten till hemvårdsstöd till den som faktiskt vårdar och fostrar barnet.
5 kap.
Stödtid
17 §
Allmänna bestämmelser
Stödbeloppen räknas per kalendermånad.
Om vårdnadshavaren inte har rätt till stöd för en hel kalendermånad så är stödet 1/30 av månadsbeloppet för varje dag som vårdnadshavaren har rätt till stöd.
18 §
Stödtid
Hemvårdsstödet betalas från och med den första dagen efter det att vårdnadshavarens rätt till stöd uppkommit.
Hemvårdsstöd beviljas inte för kortare tid än en månad.
Hemvårdsstödet kan betalas retroaktivt för högst sex månader före ansökan anhängiggjorts hos kommunen.
6 kap.
Ansökan och beslut om stöd
19 §
Ansökan om stöd
Hemvårdsstöd söks hos barnets hemkommun.
20 §
Betalning av stöd
Hemvårdsstödet betalas av barnets hemkommun.
Hemvårdsstöd som betalas med stöd av 6 § 2 och 3 mom. betalas av landskapet. Landskapet kan avtala med en kommun om handläggning och verkställighet av betalning av sådana stöd.
21 §
Inkomster som undantas från de sammanlagda inkomsterna
Följande inkomster ska inte beaktas då familjens sammanlagda skatte-pliktiga inkomster beräknas enligt 12 §:
1) moderskapsunderstöd enligt landskapslagen (1994:10) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om moderskapsunderstöd,
2) barnbidrag enligt landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen,
3) barnförhöjning enligt folkpensionslagen (FFS 568/2007),
4) kostnadsersättning för familjevård eller familjedagvård enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen,
5) hemvårdsstöd enligt landskapslagen ( ) om hemvårdsstöd,
6) underhållsbidrag för barn som betalas med stöd av ett domstolsbeslut eller ett fastställt skriftligt avtal samt underhållsstöd,
7) studiepenning eller vuxenstudiepenning enligt landskapslagen (2006:71) om studiestöd,
8) stipendier eller motsvarande understöd som betalas för studier, praktik eller annan behörighetshöjande verksamhet,
9) stöd för deltagande i sysselsättningsfrämjande utbildning enligt landskapslagen ( ) om sysselsättningsfrämjande utbildning,
10) sysselsättningsstöd enligt landskapslagen (2006:8) om arbetsmarknadspolitisk verksamhet,
11) utkomstskydd enligt landskapslagen (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
12) utkomststöd enligt landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd,
13) bostadsbidrag enligt landskapslagen (2015:4) om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag,
14) handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner (FFS 570/2007),
15) ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (FFS 566/2005),
16) sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas med stöd av en olycksfallsförsäkring,
17) menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring (FFS 608/1948),
18) resedagtraktamenten, ersättningar för resekostnader och ersättningar för sjukvårdskostnader samt med dessa jämförbara ersättningar för särskilda kostnader,
19) vårdarvode enligt landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård samt
20) militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (FFS 781/1993).
22 §
Skyldighet att lämna uppgifter
En vårdnadshavare som ansöker om hemvårdsstöd är skyldig att lämna de uppgifter till kommunen som behövs för beslut om hemvårdsstöd. En vårdnadshavare som lyfter hemvårdsstöd är skyldig att meddela kommunen om förändringar som påverkar rätten till hemvårdsstöd. En vårdnadshavare som lyfter hemvårdsstödets inkomstbaserade tilläggsdel är skyldig att meddela kommunen om familjens gemensamma skattepliktiga inkomster varaktigt förändras med minst 10 procent.
23 §
Rättelse av beslut om stöd
Om ett beslut som gäller utbetalning av hemvårdsstöd uppenbarligen grundar sig på felaktiga eller bristfälliga uppgifter av barnets vårdnadshavare kan kommunen göra en rättelse av beslutet om stöd retroaktivt för högst ett år.
24 §
Återbetalning av stöd
Om ett hemvårdsstöd beviljats på felaktig grund eller till ett för stort belopp kan kommunen kräva att vårdnadshavaren återbetalar det stödbelopp som felaktigt betalats ut. Om orsaken till att hemvårdsstödet beviljats felaktigt inte beror på vårdnadshavaren kan återbetalning krävas för högst ett år.
Om det av särskilda skäl inte är ändamålsenligt eller skäligt att kräva en återbetalning av det felaktigt utbetalade stödbeloppet eller om beloppet är litet kan kommunen helt eller delvis avstå från att kräva en återbetalning.
Det belopp som återkrävs kan kvittas mot senare utbetalningsrater av hemvårdsstödet.
Ett beslut om återkrav som vunnit laga kraft får verkställas såsom en dom med laga kraft.
7 kap.
Särskilda bestämmelser
25 §
Landskapsandelar
På verksamhet som kommunen ordnar enligt denna lag tillämpas landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården.
26 §
Förbud mot utmätning
Hemvårdsstöd får inte utmätas.
27 §
Tystnadsplikt
Den som sköter uppgifter enligt denna lag får inte informera en utomstående om vad han eller hon på grund av sin ställning eller sin uppgift har fått veta om personliga eller ekonomiska omständigheter som gäller en person eller en familj.
Trots bestämmelserna i 1 mom. får uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.
Den som bryter mot bestämmelsen om tystnadsplikt ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet anses som grovt är straffet böter eller fängelse i högst ett år.
28 §
Ändringssökande
I ett beslut som kommunen fattat om beviljande av hemvårdsstöd får ändring sökas i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland.
29 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet.
|
Mariehamn den 24 april 2015 |
|
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Carina Aaltonen |
