R e p u b l i k e n s p r e s i d e n t s framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till riksdagen om godkännande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen
Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen för Åland faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.
Associeringsavtalet med Centralamerika är ett övergripande avtal vars mål är att utgående från ömsesidighet och gemensamt intresse stärka förhållandet mellan parterna när det gäller politisk dialog, samarbete och handel. Genom avtalet strävar man efter att stärka den interna integrationsprocessen i Centralamerika och främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
Associeringsavtalet är till karaktären ett blandat avtal, där bestämmelserna dels hör till medlemsstaternas, dels till EU:s befogenhet. Följaktligen förutsätter avtalet godkännande både av unionen och av medlemsstaterna. Enligt sedvanlig fördragspraxis sätts avtalet i kraft i Finland endast till den del det hör till EU:s medlemsstaters behörighet.
I det avtalsavsnitt som handlar om handelspolitik ingår bestämmelser som har beröringspunkter med protokoll nr 2 som bifogats fördraget om Europeiska unionen (FördrS 103/1994), som handlar om Ålands ställning. En del av bestämmelserna hör till EU:s exklusiva behörighet, vilket innebär att Ålands särställning har beaktats redan vid förhandlingarna om dessa avtalsbestämmelser. I avtalet har i enlighet med detta tagits in ett undantag för Åland i anslutning till åtagandena för offentlig upphandling i avtalet. Finland har ett förbehåll för tillämpningen av avtalet när det gäller offentlig upphandling på Åland. Förbehållets ordalydelse utesluter dock inte helt en tillämpning av bestämmelserna om offentlig upphandling på Åland. Likaså ingår ett undantag enligt de särskilda åtagandena i fråga om tjänster och etablering och som gäller Ålands rätt att begränsa tillhandahållandet av tjänster inom sitt territorium med stöd av hembygdsrätten.
Transporttjänster anses alltjämt höra åtminstone delvis till medlemsstaternas behörighet och eftersom transporttjänster har beröringspunkter med näringsverksamhet inverkar de också på sådana frågor som enligt 18 § 21 och 22 punkten i självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Även de bestämmelser som hör till den nationella behörigheten i associeringsavtalets artikel 43 om utbildning, artikel 44 om folkhälsa, artikel 74 om kultur och audiovisuellt samarbete samt i kulturprotokollet hör enligt 18 § 12 och 14 punkten i självstyrelselagen åtminstone delvis till Ålands lagstiftningsbehörighet. Det ingår även andra sektorer i avtalet som enligt självstyrelselagen för Åland hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, men som dock inte längre hör till behörigheten för EU:s medlemsstater.
Således behöver lagtingets bifall i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen inhämtas till lagen om sättande i kraft av associeringsavtalet för att sådana bestämmelser i det som hör till EU:s medlemsstaters kompetens och som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet också ska träda i kraft i landskapet.
Med bifogande av regeringens proposition i saken (RP 44/2014 rd), som även innehåller associeringsavtalet, föreslås
att Ålands lagting ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar associeringsavtalet faller inom landskapets behörighet.
Helsingfors, i statsrådet den 6 juni 2014
R e p u b l i k e n s P r e s i d e n t
Minister Carl Haglund
2014 08 18