R e p
u b l i k e n s p r e s i d e n t s
framställning till Ålands lagting om förordningen om ikraftträdande av
konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang
samt regeringens proposition till riksdagen om godkännande av ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett
gränsöverskridande sammanhang och med förslag till lag om sättande i kraft av
den bestämmelse i ändringen som hör till området för lagstiftningen
Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen för Åland faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.
Konventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (FördrS 67/1997, nedan Esbokonventionen) trädde i kraft internationellt år 1997. Vid det andra partsmötet år 2001 antogs beslut II/14 som omfattar en ändring av Esbokonventionen.
Esbokonventionen fastställer de fördragsslutande parternas skyldigheter att bedöma miljökonsekvenserna av vissa verksamheter i ett tidigt skede av planeringen och förpliktar staterna att underrätta och samråda med varandra om alla större projekt som kan antas ha betydande skadlig miljöpåverkan över nationsgränserna. Genom ändringen av Esbokonventionen bl.a. utvidgas definitionen av ”allmänheten” i artikel 1(x) i konventionen.
Esbokonventionen innehåller bestämmelser som hör till såväl Europeiska unionens som dess medlemsstaters behörighet och har därmed karaktären av ett s.k. blandavtal. Bestämmelserna i Esbokonventionen hör till medlemsstaternas behörighet till den del Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt inte gäller bl.a. situationer där ett projekt som bedrivs inom territoriet för en medlemsstat i Europeiska unionen har sannolika, omfattande miljökonsekvenser inom territoriet för en stat som inte är unionsmedlem.
Esbokonventionen och ändringen av den innehåller enstaka bestämmelser som gäller förvaltningsförfarande och utförande av miljökonsekvensbedömning på vilka områden lagtinget har lagstiftningsbehörighet med stöd av 18 § 1, 4 och 10 punkten i självstyrelselagen om landskapets och kommunernas myndigheter och natur- och miljövård.
Således behöver lagtingets bifall i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen inhämtas till förordningen om ikraftträdande av Esbokonventionen och lagen om sättande i kraft av ändringen av konventionen för att sådana bestämmelser i konventionerna som hör till EU:s medlemsstaters kompetens och som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet också ska träda i kraft i landskapet.
Med bifogande av förordningen (FördrS 67/1997), som även innehåller Esbokonventionen, samt regeringens proposition i saken (RP 202/2013 rd), som även innehåller ändringen av Esbokonventionen, föreslås
att Ålands lagting ger sitt bifall till att förordningen och lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar Esbokonventionen och ändringen av den faller inom landskapets behörighet.
Helsingfors, i statsrådet den 20 december 2013
R e p u b l i k e n s P r e s i d e n t
Justitieminister Anna-Maja Henriksson
2013 08 85