|
|
|
||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 7/2013-2014 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2014-03-06 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Energideklaration för byggnader
Landskapsregeringens förslag till landskapslag energideklaration för byggnader. Förslaget rör genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda.
INNEHÅLL
1. Landskapslag om energideklaration för byggnader
2. Landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om energideklaration för byggnader
L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
Landskapsregeringen överlämnade den 28 mars 2013 till lagtinget ett lagförslag (LF nr 13/2012-2013) med förslag till lagstiftning om energideklaration för byggnader. Lagstiftningen avsåg i huvudsak genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Lagtinget beslöt den 18 september 2013 att anta en landskapslag om energideklaration för byggnader (LTB nr 60/2013) samt en landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland (LTB nr 61/2013). Med hänvisning till Högsta domstolens utlåtande HD 2013/207 av den 20 december 2013 meddelade Republikens president den 17 januari 2014 att lagarna, efter den behörighetskontroll som avses i 19 § självstyrelselagen, har förordnats att förfalla. Presidenten konstaterade på de grunder som anges i utlåtanden från Ålandsdelegationen och Högsta domstolen att delegeringsbestämmelserna i lagens 3 § 2 mom., 4 § 2 mom., 9 §, 10 § 2 mom., 12 § 4 mom., 13 § 2 mom., 19 § 1 mom. och 22 § 2 mom. i landskapslagen om energideklaration för byggnader och 71b § 4 mom. i landskapslagen om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland innebär överskridande av lagstiftningsbehörigheten.
Landskapsregeringen föreslår att en lagstiftning om energideklaration av byggnader antas istället för den som har förordnats förfalla. Landskapsregeringen föreslår dessutom att lagstiftningen istället för ett inspektionsförfarande ska avse ett rådgivningsförfarande för energieffektivitet. En sådan möjlighet ges i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Nu tillämpas med vissa avvikelser ett inspektionsförfarande i enlighet med landskapslagen (2008:106) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda bestämmelserna i rikslagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007). I riket har denna rikslag upphävts från den 1 juni 2013, så att bestämmelserna om inspektion där har ersatts med rådgivning. Luftkonditioneringsanläggningar ska fortsatt inspekteras enligt miljöskyddslagstiftningen, avseende på risker med ämnen som bryter ned ozonskiktet samt vissa fluorerade växthusgaser.
I lagens 10 § föreslås ingå utförligare bestämmelser om undantag från skyldighet att energideklarera. Frågan om huvudsaklig verksamhet såsom industri eller verkstad enligt paragrafens 3 punkt kan avgöras genom kontroll av hur stor del av byggnadens temperaturreglerade yta varje verksamhet upptar, så att om mer än hälften av ytan utgörs av sådana lokaler så kan en byggnad omfattas av undantaget. Med huvudsaklig användning som fritidshus avses inte semesterbostäder som i näringsverksamhet hyrs ut året runt. Till lagens 10 § föreslås fogad en bestämmelse enligt vilken byggnader vars användning för sitt syfte oskäligt försvåras om bestämmelserna och föreskrifterna om byggnaders energiprestanda tillämpas på dem.
Förslaget saknar direkta följder för jämställdheten. Såväl ett inspektions- som ett rådgivningsförfarande för energieffektiviteten hos luftkonditionerings- och värmeanläggningar kan öka medvetenhet om bränsleförbrukning. En minskad bränsleförbrukning främjar miljön. Utan negativa följder för den totala energieffektiviteten bedöms ett rådgivningsförfarande kunna medföra en viss kostnadsminskning, för dem vilka annars skulle bära kostnaderna av obligatoriska inspektioner av sina anläggningar.
1. Landskapslag om energideklaration för byggnader
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Syfte och tillämpningsområde. Genom lagen genomförs direktivet om byggnaders energiprestanda. Systemets övergripande syften är att uppfylla miljöskyddskrav samt att naturresurser ska användas varsamt och rationellt. En del av detta är ökad energieffektivitet i byggnader, vilket också sammanhänger med det paket av åtgärder som krävs för att följa Kyotoprotokollet och nedbringa koldioxidutsläppen. Det är också viktigt med en ökad energieffektivitet i bebyggelsen för att på sikt klara energiförsörjningstryggheten. Samtidigt med energieffektiviseringsåtgärder måste beaktas att en byggnad ska klara grundläggande krav på inomhusmiljö. Utöver ett bra klimat ska den också klara krav såsom god luftväxling samt minimering av skadliga ämnen och partiklar. Begreppet inomhusmiljö i paragrafens första mening är således vidare än begreppet inomhusklimat i andra meningen, vilket omfattar en byggnads inomhustemperatur.
Lagen är tillämplig på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat. Byggnader utan uppvärmnings- eller kylanordningar eller andra sådana anordningar omfattas inte av lagens bestämmelser.
2 § Definitioner. Begreppet energiprestanda är den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden. Den mängd energi som anges ska återspegla ett normalt, dvs. genomsnittligt, brukande av byggnaden när den används på det sätt som den är avsedd för.
2 kap. Besiktning och energideklaration
3 § Besiktning innan energideklaration. Begreppet befintlig byggnad undantar byggnader under uppförande, om inte i förordning (med stöd av 4 § 2 mom. 1 punkten) regleras att energideklarationen ska upprättas i ett sådant sent skede under byggprocessen att det då i praktiken finns en befintlig byggnad. En energideklarations innehåll, som anges i 4 § 1 mom., är styrande för besiktningens omfattning. Besiktningen av en byggnad ska enligt en bestämmelse i 9 § utföras av en oberoende energiexpert.
4 § Energideklarationens innehåll. Energideklarationens grundläggande syfte är att ge information om förhållanden som har betydelse för energianvändningen i en byggnad och dess inomhusmiljö.
Energideklarationen ska innehålla rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra en byggnads energiprestanda, om det kan ske med beaktande av en god inomhusmiljö. Med kostnadseffektiva åtgärder avses här åtgärder som medför mest energieffektivisering i förhållande till kostnaderna för åtgärdens genomförande.
Med god energiprestanda avses en effektiv användning av energi i en byggnad. Detta får dock inte åstadkommas på bekostnad av inomhusmiljön. Exempel på sådana åtgärder kan vara bättre tätning och isolering av ytterväggar och tak, fönsterbyten eller komplettering av fönster med en tredje glasruta, åtgärder med styr- och reglersystem, anslutning till fjärrvärme, installation av värmepump, värmeväxlare eller solvärmesystem. Några sådana åtgärder kan dock, såsom för långt driven tätning och isolering, ge negativa effekter på inomhusmiljön med fukt, mögel och höjda radonhalter som följd. Således ska en avvägning göras mellan möjliga energieffektivitetsvinster och deras effekter på inomhusmiljön.
Referensvärden gör det möjligt att bedöma en byggnads energiprestanda och jämföra olika byggnaders energiprestanda. De referensvärden som ska användas ska vara klara och lättförståeliga för var och en som brukar eller ska bruka en byggnad. Exempel på referensvärden är uppgifter som åskådliggör vilken energiprestanda som byggnaden hade kunnat ha om den vid deklarationstillfället uppfyllt nybyggnadskraven, eller om energieffektiviserande åtgärder har genomförs. Andra exempel på referensvärden är hur en byggnads energiprestanda förhåller sig till andra, jämförbara byggnaders prestanda.
5 § Energideklarations giltighetstid. I paragrafen anges hur länge en energideklaration får användas för att uppfylla skyldigheterna i lagen. En energideklaration får användas under tio år efter upprättandet.
3 kap. Skyldighet att energideklarera
6 § Byggherrens skyldighet att energideklarera. I paragrafen regleras en skyldighet för den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad, att se till att det finns en energideklaration för byggnaden. Skyldigheten gäller den byggherre som enligt samma definition i 78 § plan- och bygglagen för landskapet Åland bl.a. ska se till att byggnadsarbeten utförs kompetent och med aktsamhet. Landskapsregeringen kan med stöd av lagens 4 § 2 mom. 1 punkt besluta om när under en byggprocess en energideklaration ska vara upprättad.
7 § Skyldighet att energideklarera vid uthyrning. Kravet avser byggnader vilka utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten. I skäl 24 i ingressen till direktivet anges som vägledning om avsikten med artikel 13.1 och 13.2 följande: ”Information om energiprestanda bör spridas bättre till allmänheten genom att energicertifikaten anslås tydligt, särskilt i byggnader av viss storlek som inhyser offentliga myndigheter eller som ofta besöks av allmänheten, exempelvis affärer och köpcentrum, snabbköp, restauranger, teatrar, banker och hotell”.
Av direktivet om byggnaders energiprestanda (artikel 12.1.b) framgår att medlemsstaterna i juli 2015 ska sänka tröskelvärdet från 500 till 250 kvadratmeter total användbar golvyta, för byggnader vilka utnyttjas av offentliga myndigheter och som ofta besöks av allmänheten. Med förslaget beaktas denna förändring i övergångsbestämmelserna i 26 §, så att tröskelvärdet till och med den 30 juni är 500 kvadratmeter och därefter 250 kvadratmeter.
8 § Skyldighet att energideklarera vid försäljning. Eftersom direktivet ställer krav på att en energideklaration ska visas för en spekulant och överlämnas till en ny ägare påverkas tidpunkten för när en energideklaration ska vara upprättad. Den ska upprättas vid en sådan tidpunkt att den kan visas och överlämnas enligt 13 § 1 mom. 2 och 3 punkterna. Bestämmelsen har därför ändrats så att energideklarationen ska finnas upprättad innan en byggnad säljs. Med ”säljs” avses här den tidpunkt då en köpehandling upprättas. Bestämmelsen om att en energideklaration inte får vara äldre än tio år finns i 7 §. Bestämmelser om hur en energideklaration som har upprättats ska visas, överlämnas och annonseras finns i 13 §.
Det finns ingen skyldighet att upprätta en ny energideklaration om det redan finns en energideklaration som inte är äldre än tio år. En byggnad som köpts från en hustillverkare omfattas av bestämmelsen i 6 § om byggnader som uppförs.
9 § Oberoende energiexpert. Av 3 § samt 6-8 §§ följer att ägaren av en byggnad ska se till att energideklarationer och besiktningsprotokoll upprättas, samt att de föregås av besiktning på plats. För att dels trygga en hög kvalitet på energideklarationer och besiktningsprotokoll, dels att de upprättas av personer oberoende av sin uppdragsgivare ställs krav på att besiktningar och energideklarationer ska utföras av oberoende energiexperter som anlitas av en byggnads ägare. Landskapsregeringen avser inte att upprätta ett särskilt register över oberoende experter. Det krävs av en oberoende expert att denne kan dokumentera sin sakkunskap. De som är certifierade i riket eller i Sverige ska anses vara certifierade i landskapet. Om sådana kunskaper har förvärvats i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer tillämpas.
10 § Allmänna undantag från skyldighet att energideklarera. Bestämmelsen avser kategorier av byggnader för vilka medlemsstaterna får besluta att inte fastställa eller tillämpa minimikrav på energiprestanda, se artikel 4.2 i direktivet. Den överensstämmer avseende byggnader som skyddas av kulturhistoriska skäl i sak med 3 § 1 mom. landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda. Den första punktens formulering om byggnader som används i religiöst syfte följer artikel 4.2 a i direktivet och överensstämmer i sak med en formulering i 3 § 1 mom. 7 punkten i rikets lag om energicertifikat för byggnader (FFS 50/2013). Exempel på garage- och servicebyggnader för fordon är reparationsverkstadsbyggnader för yrkesmässig fordonstrafik och för flygplan, biltvätterier, bilverkstäder, bilmålarverkstäder, rostskyddsverkstäder samt bilbesiktningsstationer. Exempel på telekommunikationsbyggnader är länkstationer och förstärkarstationer.
11 § Undantag från skyldighet att energideklarera för en ägare. I enlighet med artikel 12.2 i direktivet ska ett energicertifikat visas för en presumtiv hyresgäst eller köpare samt överlämnas till köparen eller den nya hyresgästen, ”när byggnader eller byggnadsenheter byggs, säljs eller hyrs ut”. I paragrafen klargörs gränser för när en upplåtelse inte ska ses som försäljning eller uthyrning i direktivets mening.
12 § Energideklaration för samägda lägenheter. Bostadsaktiebolag har ett särskilt slag av ägande. Med bildandet av bostadsaktiebolag skiktas besittningen av en byggnad. Den som har aktier i ett bostadsaktiebolag är delägare i ett bolag och en byggnad, med besittningsrätt till en viss aktielägenhet. Sådana aktier kan i princip förvärvas och överlåtas utan begränsningar (se 2 kap. lagen om bostadsaktiebolag, FFS 809/ 1991). Då lagen förutsätter att sådana byggnader ska omfattas av kravet på energideklaration måste ansvaret för att se till att det finns en sådan klargöras. I enlighet med paragrafens 2 mom. är bestämmelserna också tillämpliga i de fall en byggnad ägs av flera med besittningsrätt också för butiker, kontor eller annat.
13 och 14 §§ Ägares ansvar att ge tillgång till energideklaration / Nyttjanderättshavares ansvar att ge tillgång till energideklaration. Enligt huvudregeln ska ägaren se till att en energideklaration finns placerad i en byggnad. Exempel på sådana platser som avses i 13 § 1 och 2 punkterna kan vara i eller i anslutning till en byggnads entré eller entréer, i en reception, på en informationstavla eller vid byggnadens hissar. I landskapets nuvarande regelverk samt i det aktuella direktivet används begreppet hyresgäst. Landskapsregeringen föreslår istället att begreppet nyttjanderättshavare ska användas, vilket har en något vidare betydelse. Begreppet används i jordabalken (FFS 540/1995).
Krav ställs på att en energideklaration ska visas för en presumtiv nyttjanderättshavare eller spekulant. Som huvudregel gäller att skyldigheten att visa energideklarationen vilar på byggnadens ägare. Bestämmelsen är generellt tillämplig på alla former av överlåtelse av nyttjanderätt och någon särreglering av vad som avses med nyttjanderätt till byggnad är inte avsedd. Detta innebär att även överlåtelser av lokaler omfattas av bestämmelsen. Enligt direktivet ska en energideklaration ”läggas fram”. Det ska således visas för en presumtiv köpare eller hyresgäst, enligt det äldre direktivet krävdes endast att det hålls tillgängligt.
Krav ställs på att en energideklaration ska överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare. Även denna skyldighet vilar som huvudregel på byggnadens ägare. När det gäller nyttjanderätter som säljs bör ansvaret för att visa och överlämna energideklarationen inte första hand vila på byggnadens ägare utan på den som faktiskt sköter försäljningen. Bestämmelsen får störst betydelse vid försäljning av ägarbostäder. Energideklarationen ska finnas att tillgå hos den som är skyldig att upprätta energideklarationen.
15 § Uppgift om energideklaration vid annonsering. Krav ställs på att uppgift om byggnadens energiprestanda ska finnas med vid annonsering när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning. Detta gäller dock endast under förutsättning att det finns en energideklaration upprättad. Som framgår av 8 § ska en energideklaration upprättas innan en byggnad säljs så att den kan visas för spekulanter men det finns inget krav på att den ska upprättas innan en byggnad bjuds ut till försäljning. Det är bara om den redan finns (energideklarationen får användas i tio år efter att den har upprättats) som uppgift om byggnadens energiprestanda ska finnas med vid annonsering. Avsikten är att tydliggöra att om en energideklaration inte behöver upprättas ska den inte heller behöva visas och överlämnas.
4 kap. Luftkonditioneringssystem
16 § Energideklarering av luftkonditioneringssystem. I direktivet ställs krav på system för inspektion av eller rådgivning för luftkonditioneringssystem i byggnader. Enligt artikel 15 ska de omfatta luftkonditioneringssystem med en nominell effekt på mer än 12 kilowatt. Luftkonditionering förekommer allt oftare i byggnader, vilket kan skapa problem vid tidpunkter med effekttoppar eftersom elkostnader ökar och energibalans störs. Ett regelbundet kvalificerat underhåll bidrar till att sådana system förblir korrekt inställda enligt produktspecifikationerna, vilket är ägnat att trygga en ur miljö-, säkerhets- och energisynpunkt optimal funktion.
5 kap. Energideklarationsregister
17 – 20 §§ Lämnande av energideklaration till landskapsregeringen / Energideklarationsregister / Behandling av uppgifterna i energideklarationsregistret / Tillgång till energideklarationsregistret. En förutsättning för att energideklarationsregistret ska vara sökbart är att där finns fastighetsbeteckningar samt i vissa fall adresser. Fastighetsbeteckningar är information som kan kopplas till fysiska personer, så registret kan innehålla information om enskilda fysiska personer. Följaktligen ska bestämmelserna i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen tillämpas på registret. Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas om det sker för med stöd av lagen angivna och berättigade ändamål. Så långt som möjligt ska personuppgifter behandlas restriktivt för att skydda integritet och begränsa möjligheterna att i kommersiella eller andra särskilda syften använda information från registret.
6 kap. Övriga bestämmelser
21 § Övervakning och tillsyn. Med övervakning avses landskapsregeringens ansvar för att följa regelverkets tillämpning och ändamålsenlighet i allmänhet. Med begreppet tillsyn avses uppgiften att följa hur enskilda aktörer följer i 3 och 4 kap. angivna skyldigheter. Kommunerna har, i förbindelse med sitt tillsynsansvar, en skyldighet att informera landskapsregeringen i frågor om bristande tillämpning av skyldighet att energideklarera.
22 § Energideklaration på en säljares bekostnad. Genom paragrafen ges köparen en rätt att på säljarens bekostnad upprätta en energideklaration, om säljaren trots köparens begäran om det underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 8 §. Det vill säga att senast vid byggnadens försäljningstidpunkt ha sett till att det finns en energideklaration som inte är äldre än tio år.
23 § Föreläggande och vite. Föreläggande får meddelas byggherren, ägaren till en byggnad eller säljaren av en nyttjanderätt. Det vill säga om skyldigheten att upprätta en energideklaration, att visa och överlämna den samt, i de fall det finns en energideklaration när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning, skyldigheten att ange uppgift om energiprestanda vid annonsering. Ett sådant föreläggande får förenas med vite utom i det fall som anges i 2 mom. Om en energideklaration inte har upprättats för en byggnad, så som avses i 2 mom. så vilar skyldigheten att se till att en energideklaration upprättas respektive visas inte vilar på samma aktör.
24 § Skadestånd. Paragrafens 1 mom. innebär ett strikt ansvar för landskapet, då någon lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret. Med tekniskt fel avses fel i såväl maskinvaran som i programvaran. Ersättningen kan dock jämkas om den skadelidande medverkat till skadan.
25 § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Genom bestämmelserna i 3 mom. införs en övergångslösning för byggnader för vilka energideklaration har upprättats för denna lags ikraftträdande. Genom att tidigare energicertifikat fortsatt kan användas så kan byggnadsägare sägas få en övergångstid innan en ny energideklaration ska finnas.
2. Landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
71b § Alternativa energiförsörjningssystem. Med en redovisning av olika energiförsörjningssystem får brukare information om och kan göra mer effektiva val av ändamålsenligt system. I enlighet med direktivet (art 6) krävs utredning av alternativa energiförsörjningssystem som omfattar alla byggnader som uppförs. Kravet gäller inte byggnader vilka uppförts före denna lags ikraftträdande. Valet av energiförsörjningssystem för en byggnad har betydelse för långsiktig energianvändning, det kan gå lång tid mellan en byggnads renovering och uppgradering av energiförsörjningssystem. Enligt direktivet ska den tekniska, miljömässiga och ekonomiska genomförbarheten bedömas och beaktas. I direktivet (art. 6) finns exempel på energiförsörjningssystem.
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S
L A G
om energideklaration för byggnader
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Inledande bestämmelser
1 §
Syfte och tillämpningsområde
Lagens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Lagen ska tillämpas på byggnader för vilka energi används i syfte att påverka byggnadernas inomhusklimat.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) energiprestanda den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden samt med
2) energideklaration uppgifter om en byggnad som möjliggör en bedömning av dess energiprestanda samt möjliggör jämförelser med andra byggnaders energiprestanda.
2 kap.
Besiktning och energideklaration
3 §
Besiktning innan energideklaration
Innan en energideklaration upprättas för en befintlig byggnad ska ägaren se till att byggnaden besiktas på plats. En energideklaration får dock upprättas utan att en byggnad besiktas om
1) byggnaden har samma utformning, storlek och energiegenskaper som en annan byggnad som har besiktats i samma byggnadskomplex,
2) byggnaden är ny eller har dokumenterat god energiprestanda eller
3) den som upprättar energideklarationen bedömer att kostnaden för besiktningen kommer att motsvara minst hälften av försäljningspriset för byggnaden.
En besiktning ska utföras så att en byggnads energiprestanda kan fastställas och så att anpassade och kostnadseffektiva rekommendationer om åtgärder kan lämnas till hur byggnadens energianvändning kan effektiviseras med bibehållen eller förbättrad inomhusmiljö, utan negativa konsekvenser för byggnadens tekniska egenskaper eller kulturvärden.
En besiktnings omfattning bedöms av en oberoende expert som avses i 9 § utifrån de uppgifter som byggnadens ägare lämnat. Den oberoende experten ska kontrollera att de lämnade uppgifterna är korrekta. Besiktning behöver inte utföras om en oberoende energiexpert verifierar att byggnaden uppfyller krav på energiprestanda enligt gällande byggbestämmelser.
4 §
Energideklarationens innehåll
I en energideklaration ska avseende en byggnad anges
1) energiprestanda med angivande av byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning, varvid energiprestanda för en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus med beaktande av byggnadens tekniska egenskaper ska anges med utgångspunkt i en normal användning av byggnaden,
2) om en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts,
3) om radonmätning har utförts,
4) om energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda samt
5) referensvärden för byggnaden som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders energiprestanda.
Energiprestanda enligt 1 mom. 1 punkten ska anges på ett sådant sätt att en jämförelse med nybyggnadskrav för energiprestanda kan göras.
Referensvärde enligt 1 mom. 5 punkten ska anges enligt en klassificeringsskala i intervallen A, B, C, D, E, F och G, grundat på kraven för energiprestanda vid uppförandet av en ny byggnad. Byggnader i intervallen A och B har lägre energianvändning och byggnader i intervallen D, E, F och G har högre energianvändning än vad som gäller vid uppförandet av en ny byggnad.
5 §
Energideklarations giltighetstid
En energideklaration får användas i tio år, räknat från och med den kalendermånad då den har upprättats, för att uppfylla skyldigheterna i denna lag.
3 kap.
Skyldighet att energideklarera
6 §
Byggherrens skyldighet att energideklarera
Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. En ny byggnad ska energideklareras senast inom två år efter det att den har tagits i bruk.
7 §
Skyldighet att energideklarera vid uthyrning
Den som äger en byggnad ska se till att det alltid finns en energideklaration upprättad för byggnaden om byggnaden helt eller till en del upplåts med nyttjanderätt. Detta krav omfattar också byggnader vilka utnyttjas av offentliga myndigheter och ofta besöks av allmänheten samt vilka har en total användbar golvyta på över 250 kvadratmeter.
8 §
Skyldighet att energideklarera vid försäljning
Innan en byggnad eller en andel i en byggnad säljs ska ägaren se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden. Om inte annat följer av denna lag ska energideklaration omfatta hela byggnader.
9 §
Oberoende energiexpert
Den som enligt 6-8 §§ ska se till att det finns en energideklaration upprättad för en byggnad ska utse en oberoende energiexpert som gör en besiktning enligt 3 § och upprättar en energideklaration. En oberoende energiexpert som anlitas för att upprätta en energideklaration ska ha dokumenterad särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader.
De anses ha i 1 mom. avsedd behörighet att upprätta energideklaration såsom oberoende energiexpert vilka i enlighet med bestämmelserna i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda anses ha sådan kompetens enligt bestämmelserna i riket eller i Sverige. En oberoende expert ska ha förvärvat den behörighetsnivå att upprätta en energideklaration som fordras i enlighet med de kompetenskrav som gäller i riket respektive i Sverige. För att anses vara oberoende energiexpert får han eller hon dock inte
1) ha ett eget intresse i byggnaden eller vara närstående till den som har anlitat honom eller henne, eller
2) ha eller ha haft ett uppdrag hos eller vara kommersiellt, ekonomiskt eller på något annat sätt beroende av den som anlitar honom eller henne, om det finns en risk för att bedömningarna i energideklarationen därigenom påverkas.
10 §
Allmänna undantag från skyldighet att energideklarera
Följande typer av byggnader är undantagna från skyldigheten att energideklarera enligt 6-8 §§ och från de skyldigheter som anges i 13 §:
1) Kyrkor eller andra av ett religionssamfund ägda byggnader som endast har utrymmen för samling eller andakt eller verksamhet som tjänar dessa.
2) Byggnader som har skyddats i en plan enligt plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland eller genom ett beslut enligt landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
3) Industribyggnader och verkstäder, simhallar, ishallar, lagerbyggnader, busstationer, flyg- och hamnterminaler, garage- och servicebyggnader för fordon, parkeringshus, telekommunikationsbyggnader samt andra sådana byggnader vilka i huvudsak används för godstrafik, persontrafik eller för elektronisk kommunikation. En byggnad ska anses vara en industribyggnad eller en verkstad om den huvudsakliga verksamheten i byggnaden är egentlig industriell tillverkning eller förädling av varor, eller om den annars är liknande verkstadsverksamhet.
4) Fritidshus med högst två bostäder som inte används för bedrivande av inkvarteringsverksamhet. Vid bedömning av om ett hus är fritidshus ska beaktas byggnadens huvudsakliga användning.
5) Tillfälliga byggnader som är avsedda att användas under högst två år.
6) Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk och därmed jämförlig näring vilka inte är avsedda för boende och som har ett lågt energibehov.
7) Fristående byggnader med en total användbar golvyta som är mindre än 50 kvadratmeter.
8) Växthus eller någon annan byggnad vars användning för sitt syfte försvåras oskäligt om bestämmelserna och föreskrifterna om byggnaders energiprestanda tillämpas på dem.
11 §
Undantag från skyldighet att energideklarera för en ägare
Skyldigheten att energideklarera enligt 7 och 13 §§ gäller inte om
1) upplåtelsen är tillfällig eller avser en sådan liten del av byggnaden att upplåtelsen har en obetydlig påverkan på byggnadens energiprestanda,
2) upplåtelsen sker mellan företag som tillhör samma koncern eller mellan en fysisk person och ett företag om den fysiska personen äger företaget,
3) upplåtelsen sker genom arrende, vars huvudsakliga syfte är upplåtelse av jord, och byggnaden eller en del av byggnaden används till annat än bostad åt arrendatorn eller
4) byggnaden är ett en- eller tvåbostadshus som upplåts
a) av byggnadens ägare på grund av dennes arbete eller studier på annan ort, utlandsvistelse, sjukdom eller därmed jämförbara personliga förhållanden,
b) med testamentarisk nyttjanderätt eller
c) till någon som är närstående till byggnadens ägare eller som av annat skäl redan disponerar byggnaden när upplåtelsen sker.
12 §
Energideklaration för samägda lägenheter
För aktielägenheter gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag stadgas om byggnader. Den som äger aktier i ett bostadsaktiebolag som avses i lagen om bostadsaktiebolag (FFS 1599/2009) ska se till att det finns en energideklaration för den lägenhet som aktierna ger besittningsrätt till. En energideklaration för en aktielägenhet får bestå av en gemensam deklaration för en byggnad i bostadsaktiebolaget om de har ett gemensamt värmesystem.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också för lägenheter i en byggnad, vilka för annat ändamål än boende besitts av juridiska eller fysiska personer, oavsett om lägenheterna ingår i ett bostadsaktiebolag eller finns i en byggnad som på annat sätt ägs gemensamt av flera personer.
Skyldigheten enligt 1 och 2 mom. att energideklarera en lägenhet före försäljning och skyldigheterna enligt 13 § gäller inte vid försäljning
1) mellan företag som tillhör samma koncern eller mellan en fysisk person och ett företag om den fysiska personen äger företaget,
2) genom expropriation eller inlösen,
3) från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande eller
4) till någon som är närstående till en aktielägenhets ägare eller som av annat skäl redan disponerar en aktielägenhet.
13 §
Ägares ansvar att ge tillgång till energideklaration
Den som äger en byggnad ska se till att den energideklaration som senast har upprättats för byggnaden
1) visas på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnaden om det gäller en byggnad som avses i 7 §, varvid energideklarationen får sammanfattas och visas utan sådana rekommendationer som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten,
2) visas för en möjlig köpare eller nyttjanderättshavare om det gäller en sådan byggnad, vid uthyrning eller försäljning, som avses i 7 eller 8 §§ samt
3) överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare om det gäller en byggnad, vid uthyrning eller försäljning, som avses i 7 eller 8 §§.
Landskapsregeringen kan i förordning besluta hur en i 1 mom. 1 punkten avsedd sammanfattning ska utformas.
14 §
Nyttjanderättshavares ansvar att ge tillgång till en energideklaration
I de fall en nyttjanderätt säljs ska säljaren av nyttjanderätten, i stället för ägaren till byggnaden, se till att energideklarationen visas och överlämnas enligt 13 § 1 mom. 2 och 3 punkterna.
15 §
Uppgift om energideklaration vid annonsering
Om det finns en energideklaration när en byggnad, en del av en byggnad eller en andel i en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning ska ägaren, eller säljaren i de fall som avses i 14 §, se till att den uppgift om byggnadens energiprestanda som finns i energideklarationen anges vid annonsering i massmedier såsom dagstidningar eller på internet med beaktande av det använda massmediets begränsningar i utrymme. Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om hur en sådan uppgift ska anges vid annonsering.
4 kap.
Luftkonditioneringssystem
16 §
Energideklarering av luftkonditioneringssystem
Om en byggnads luftkonditioneringssystem har en effekt som är högre än 12 kilowatt och huvudsakligen drivs med elektricitet, ska i en energideklaration anges
1) uppgifter om systemets energieffektivitet och systemets storlek i förhållande till behovet av kyla i byggnaden samt
2) om en effektivare energianvändning kan uppnås i det befintliga systemet eller genom att ersättas med ett annat system eller en annan metod att kyla byggnaden.
Om en byggnad inte ska energideklareras enligt 7 §, 10 § 3 mom. eller 11 §, men det finns ett sådant luftkonditioneringssystem i byggnaden som anges i 1 mom., ska byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 1 mom. 1 och 2 punkterna och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll.
5 kap.
Energideklarationsregister
17 §
Lämnande av energideklaration och sparande av underlagsuppgifter
Den som enligt 3 kap. ska se till att det finns en energideklaration upprättad för en byggnad eller den som enligt 24 § låter upprätta en sådan deklaration på en säljares bekostnad, ska se till att ett exemplar av energideklarationen lämnas på en av landskapsregeringen fastställd elektronisk blankett.
En oberoende expert som har upprättat en energideklaration ska bevara beredningshandlingarna, beräkningarna och övriga uppgifter som han eller hon har utarbetat eller skaffat för upprättandet av deklarationen samt uppgifterna om iakttagelser som gjorts på det objekt som energideklarationen gäller. Den som upprättar en energideklaration ska ha ett arkiv över deklarationerna. Handlingarna, uppgifterna och energideklarationerna ska bevaras i minst 12 år. Den som upprättat en energideklaration ska på landskapsregeringens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som landskapsregeringen behöver för tillsyn och övervakning.
18 §
Energideklarationsregister
Landskapsregeringen ska föra ett register över de energideklarationer som har lämnats till landskapsregeringen enligt 17 §. Uppgifter som hämtats från energideklarationer och besiktningsprotokoll får registreras i energideklarationsregistret.
Om en byggnad har energideklarerats ska landskapsregeringen på sin hemsida eller på en för ändamålet särskilt upprättad hemsida hålla de uppgifter i energideklarationsregistret tillgängliga som rör byggnadens energiprestanda samt uppgifter om energideklarationens identitetsnummer och var den finns att tillgå.
19 §
Behandling av uppgifterna i energideklarationsregistret
Uppgifterna i energideklarationsregistret får behandlas för
1) framtagande av statistik,
2) forskning,
3) uppföljning och utvärdering av energianvändningen och inomhusmiljön i bebyggelsen,
4) tillsyn och
5) annan allmän eller enskild verksamhet där information om byggnader och deras energiprestanda och inomhusmiljö utgör underlag för bedömningar och beslut.
På uppgifterna i energideklarationsregistret och sådana handlingars offentlighet och utlämnande av dem tillämpas bestämmelserna i landskapslagen (1977: 72) om allmänna handlingars offentlighet. Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen på behandling av personuppgifter.
20 §
Tillgång till energideklarationsregistret
Landskapsregeringen får i enskilda fall medge ändamålsenlig tillgång till energideklarationsregistret för
1) en företrädare för kommunal nämnd som fullgör kommunens tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen,
2) en oberoende energiexpert för sökningar på byggnader som omfattas av deras uppdrag och
3) en byggnadsägare för sökningar på byggnader som denne äger.
Landskapsregeringen för ett register över dem som har beviljats tillgång till energideklarationsregistret.
6 kap.
Övriga bestämmelser
21 §
Övervakning och tillsyn
Landskapsregeringen övervakar och utövar tillsyn över att de skyldigheter som anges i 3 och 4 kap. fullgörs. För detta ändamål kan landskapsregeringen kontrollera energideklarationer. Om en kommun vid tillsyn enligt plan- och bygglagstiftningen finner att en skyldighet som anges i 3 eller 4 kap. inte har fullgjorts, ska kommunen informera landskapsregeringen om detta. Landskapsregeringen kan i landskapsförordning närmare besluta om antalet energideklarationer som ska kontrolleras och om hur kontrollen ska utföras.
Landskapsregeringen har rätt att få tillträde till ett område eller en lägenhet eller någon annan lokal som det finns behov att få tillträde till med tanke på tillsynen enligt denna lag, samt att där i anslutning till tillsynen förrätta besiktning för att klarlägga om de uppgifter som legat till grund vid upprättandet av en energideklaration är korrekta. Besiktning får dock inte förrättas i lokaler som används för permanent boende.
Landskapsregeringen får delegera kontroll av energideklarationer och inspektionsrapporter till en myndighet under landskapsregeringen.
22 §
Energideklaration på en säljares bekostnad
Har den som säljer en byggnad eller en andel i en byggnad, trots köparens begäran, underlåtit att fullgöra sin skyldighet enligt 4 § får köparen, senast sex månader efter sitt tillträde till byggnaden enligt köpeavtalet, låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad.
23 §
Föreläggande och vite
Landskapsregeringen får meddela ett föreläggande att inom en viss tid fullgöra de skyldigheter som följer av 6-8 §§, 13-15 §§ och 17 §. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
Ett föreläggande mot en säljare vilket avser fullgörande av en skyldighet enligt 14 eller 15 §§ får dock förenas med vite endast om det finns en energideklaration upprättad för byggnaden.
24 §
Skadestånd
Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i energideklarationsregistret har rätt till ersättning av landskapet.
Ersättningen ska minskas med ett skäligt belopp eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låtit bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.
I ärenden om ersättning företräds landskapet av landskapsregeringen.
25 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den
Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (2008:106) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda.
Om en energideklaration som har upprättats före lagens ikraftträdande inte är äldre än tio år, är den fortsatt giltig i enlighet med de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft. Om en ansökan om bygglov har lämnats innan denna lag trätt i kraft, är de bestämmelser om skyldigheten att upprätta en energideklaration gällande för byggnaden vilka gällde innan denna lag trädde i kraft till dess att byggnaden har tagits i bruk.
Bestämmelserna i 7 och 8 §§ med krav att energideklarera vid uthyrning och försäljning tillämpas från och med sex månader efter lagens ikraftträdande.
Bestämmelsen om en byggnads golvyta i 7 § tillämpas till och med den 30 juni 2015 endast i fråga om byggnader med en golvyta som överstiger 500 kvadratmeter. En energideklaration i enlighet med denna lag ska ha upprättats inom ett år efter lagens ikraftträdande för en byggnad som upplåts vid uthyrning eller försäljning som avses i 7 och 8 §§.
Av en sammanfattning av en energideklaration enligt 13 § 1 mom. 1 punkten ska i en annons enligt 15 § framgå om den har gjorts på grund av ett energicertifikat som upprättats i enlighet med bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft.
Behörighet att upprätta en energideklaration som är giltig i enlighet med de bestämmelser som gällde innan denna lag trädde i kraft anses motsvara behörigheten enligt denna lag. Behörigheten är giltig senast till utgången av år 2019.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas till lagen en ny 71b § som följer:
71b §
Alternativa energiförsörjningssystem
Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen ska lämnas till den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet.
En utredning om alternativa energiförsörjningssystem enligt 1 mom. ska inte omfatta energiförsörjningssystem som får energi från förnybara energikällor, kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar.
En utredning om system för fjärrvärme och fjärrkylning får avse samtliga byggnader som är anslutna till ett system i samma område.
__________________
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 6 mars 2014 |
|
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Veronica Thörnroos |
