LAGFÖRSLAG nr 5/2013-2014

 

Datum

 

 

2014-01-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändringar i skattelagstiftningen 2014

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår vissa ändringar i skattelagstiftningen.

     Maxbeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs med 50 euro, från 2 880 till 2 930 euro. Dessutom sänks procentsatsen för minskningen av avdraget på den del av förvärvsinkomsten som överstiger maxbeloppet från 20 % till 19 %.

     Kommunalskattesatsen för samfund justeras så att den totala skattesatsen för företag på Åland sänks från 24,5 % till 20 %. Samtidigt förkortas tillämpningstiden för de tillfälliga skattelättnaderna som skulle gälla skatteåren 2013–2015 med ett år, så att de gäller 2013–2014. Skattelättnaderna gäller dubbla avskrivningar på anskaffningsutgifterna för en fabrik eller en verkstad samt tilläggsavdrag på basis av löner företag betalar ut till sina arbetstagare för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

     Kompensationen till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst anpassas till följd av att samfundsskattesatsen ändras.

     Slutligen föreslås bestämmelser om kompensation till kommunerna för den sänkning av skatteinkomsterna som orsakas av att grundavdraget höjs.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Gällande lagstiftning. 3

1.1 Allmänt om kommunalbeskattningen. 3

1.2. Grundavdraget 3

1.3. Samfund och samfällda förmåner 3

1.4. Skattelättnader 4

1.5. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen. 4

2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag. 4

2.1. Grundavdraget 4

2.2. Samfundsbeskattningen. 4

2.3. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen. 5

3. Förslagets verkningar 5

4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande. 7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland  8

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015. 9

LANDSKAPSLAG om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014  9

L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst 9

Parallelltexter 11

 


 

Motivering

 

1. Gällande lagstiftning

 

1.1 Allmänt om kommunalbeskattningen

 

Kommunalbeskattningen i landskapet regleras huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Lagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) med vissa undantag ska tillämpas i landskapet. Till undantagen hör bestämmelserna om avdragen vid kommunalbeskattningen, kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner samt fördelningen av samfundsskatten mellan kommunerna. Vid företagsbeskattningen tillämpas även lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) med stöd av landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet, som också är en blankettlag. Förutom när det gäller undantagen träder ändringar i de ovan nämnda riksförfattningarna i kraft automatiskt i landskapet samtidigt som i riket.

 

1.2. Grundavdraget

 

Bestämmelserna om grundavdraget finns i kommunalskattelagens 23 §. Skatteåret 2013 är avdragets maxbelopp 2 880 euro. Avdraget fungerar så att den som under året har en nettoförvärvsinkomst som inte överstiger 2 880 euro får dra av det beloppet. Om nettoförvärvsinkomsten är högre minskas avdraget med 20 % av det belopp som överstiger 2 880 euro. Med nettoförvärvsinkomst avses här förvärvsinkomsten efter att alla avdrag utom grundavdraget har gjorts. I praktiken innebär det att grundavdraget gynnar dem som har låga inkomster och att det vid en viss inkomstnivå inte längre har någon effekt. Skatteåret 2013 slutar avdragets effekt när nettoförvärvsinkomsten efter andra avdrag är 17 280 euro per år. I praktiken motsvarar det en löneinkomst på cirka 22 500 euro och en pensionsinkomst på cirka 20 100 euro per år.

 

1.3. Samfund och samfällda förmåner

 

Med samfund avses i detta sammanhang bland annat aktiebolag, andelslag och utländska dödsbon, medan samfällda förmåner till exempel är samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag. I riket uppbärs samfundsskatten som en enhetlig skatt som sedan fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Skattesatserna anges i inkomstskattelagens 124 § och skatteåret 2013 är de 24,5 % för samfund och 28 % för samfällda förmåner. Bestämmelserna om hur skatteinkomsterna ska fördelas mellan de tre skattetagarna finns i 12 § lagen om skatteredovisning.

     Statens och församlingarnas andelar av samfundsskatten hör till rikets lagstiftningsbehörighet och följer direkt av bestämmelserna i rikslagstiftningen, även när det gäller företag och samfälligheter i landskapet. Kommunernas andel hör till landskapets behörighet och regleras i kommunalskattelagens 5 kap. Formellt sett är kommunalskattesatserna inte beroende av bestämmelserna i rikslagstiftningen, men hittills har lagtinget valt att sätta procentsatserna så att den totala skattesatsen är densamma i landskapet som i riket. Enligt den senaste ändringen av kommunalskattelagen (2013/35) gäller följande skattesatser:

 

2013

2014

2015

2016–

Samfund

7,22505

7,0903

7,06335

5,5909

Samfällda förmåner

8,2572

8,1032

8,0724

6,3896

 

1.4. Skattelättnader

 

Landskapslagen (2013:34) om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015 är en blankettlag som tillämpas tillfälligt. Enligt lagen tillämpas två olika rikslagar om skattelättnader vid kommunalbeskattningen i landskapet. Lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013–2015 (FFS 699/2012) ger skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet rätt att göra en dubbelt så stor avskrivning på anskaffningsutgifterna för en fabrik eller en verkstad som tagits i bruk under dessa år. Lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2013–2015 (FFS 992/2012) ger aktiebolag och andelslag rätt att göra ett tilläggsavdrag på basis av de löner de betalar ut till sina arbetstagare för forsknings- och utvecklingsverksamhet under denna tid.

 

1.5. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen

 

För att kommunerna ska få del av skatteinkomsterna från den näringsverksamhet som bedrivs av småföretagare betalar landskapet kompensation till kommunerna enligt landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst.

     Beloppet som fördelas mellan kommunerna beräknas som en andel av den kapitalinkomstskatt som jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet betalar. Andelens storlek bestäms av förhållandet mellan skattesatsen för samfund och skattesatsen för kapitalinkomst. Enligt gällande lag tillämpas följande procentsatser:

2013

2014

2015

2016–

24,0835

23,6343

23,5445

18,6363

 

2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag

 

2.1. Grundavdraget

 

I riket har riksdagen beslutat att grundavdraget ska ändras 2014 (se RP 181/2013, komplettering till RP 105/2013). Avdragets högsta belopp höjs från 2 880 euro till 2 930 euro och minskningsprocenten sänks från 20 till 19 %. Ändringarna är avsedda att gynna låginkomsttagarna. Landskapsregeringen föreslår att grundavdraget höjs på samma sätt i landskapet.

 

2.2. Samfundsbeskattningen

 

Enligt ett förslag som behandlas i riksdagen ska den totala skattesatsen för samfund sänkas från 24,5 % till 20 % i riket från och med skatteåret 2014. Syftet med sänkningen av skattesatsen är att stärka Finlands ställning i en internationell miljö och ge företagen ett starkare incentiv att rapportera sina vinster i Finland. När samfundsskatten sänks flyttas tyngdpunkten i beskattningen i riktning mot bolagens vinstutdelning (se vidare motivering i RP 185/2013).

     I samband med sänkningen av samfundsskatten förnyas beskattningen av företagens vinstutdelning och vissa avdrag vid beskattningen av näringsinkomst avskaffas eller begränsas. Avdragsrätten för representationsutgifter slopas helt medan avdragsrätten för låneräntor begränsas. Dessutom förkortas giltighetstiden för att göra tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet samt höjda avskrivningar på produktiva investeringar.

     För att kompensera kommunerna för de minskade skatteinkomster som blir följden av ändringarna i samfundsbeskattningen har regeringen i riket föreslagit att fördelningen av samfundsskatten ändras från och med 2014 (se RP 194/2013). Eftersom bestämmelserna om statens och församlingarnas andelar är direkt tillämpliga i landskapet påverkar det den totala skattesatsen för samfund i landskapet. Om inte landskapslagstiftningen ändras kommer skattesatsen i landskapet att vara 19,9783 % år 2014, 20,22535 % år 2015 och 19,9789 % från och med år 2016. När det gäller beskattningen av samfällda förmåner påverkas den på samma sätt, eftersom inkomsterna från den ingår i den samfundsskatt som fördelas enligt bestämmelserna i lagen om skatteredovisning. Även om skillnaderna är marginella anser landskapsregeringen inte att det är motiverat med avvikande skattesatser i landskapet, och föreslår därför att de kommunala skattesatserna ändras så att den totala skattesatsen för samfund blir 20 % och att den för samfällda förmåner kvarstår på 28 %. Samtidigt föreslår landskapsregeringen också att giltighetstiden för skattelättnaderna som gäller tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet och höjda avskrivningar på produktiva investeringar förkortas med ett år. Enligt förslaget skulle kommunalskattesatserna bli följande:

 

2014

2015

2016–

Samfund

7,112

6,838

5,612

Samfällda förmåner

9,9568

9,5732

7,8568

 

2.3. Kompensation för uteblivna inkomster från kapitalbeskattningen

 

Tanken med kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst är att det belopp som kompenseras ska motsvara det belopp jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare skulle ha betalat om de i stället hade samfundsbeskattats.

     Kompensationsbeloppet beräknas utgående från kapitalinkomstskatten och inte från kapitalinkomsten. Av den orsaken påverkas den procentsats som ligger till grund för kompensationsbeloppet av både kommunalskattesatsen för samfund och kapitalinkomstskattesatsen. Till exempel motsvarar den procentsats som nu gäller för 2014 en kommunalskatt för samfund på 7,0903 % och en kapitalinkomstskatt på 30 %. När kommunalskattesatsen för samfund ändras bör således också procentsatsen för kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst justeras. Landskapsregeringen föreslår därför att procentsatsen för kompensationen till kommunerna ändras till följande:

2014

2015

2016–

23,7067

22,7933

18,7067

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget har ekonomiska effekter för både de skattskyldiga, kommunerna och landskapet. Ändringen av grundavdraget har den enskilt största effekten både för skattebetalarna och för kommunerna. Förslaget innebär både att fler får göra avdraget och att beloppet som får avdras blir högre. Gränsen för när avdraget slutar ha effekt höjs till en nettoförvärvsinkomst efter andra avdrag på 18 350 euro per år. Det betyder att effekten av grundavdraget kommer att sträcka sig till en årlig inkomst på cirka 23 700 euro för löntagare och cirka 20 700 euro för pensionstagare.

     För kommunerna beräknas ändringen av grundavdraget medföra en sänkning av skatteinkomsterna med totalt cirka 180 000 euro för skatteåret 2014. Landskapsregeringen föreslår att kommunerna kompenseras för sänkningen. I det här skedet föreslås en engångskompensation för den förlust av skatteinkomster som orsakas av höjningen av grundavdraget vid beskattningen för 2014. Skälet till detta är att landskapsregeringen överväger att använda höjning av grundavdraget som ett instrument vid den planerade reformen av sjukdomskostnadsavdraget som är under beredning. I samband med det kan det komma att bli aktuellt med en mer permanent form för kompensation till kommunerna, som i så fall skulle tillämpas från och med skatteåret 2015.

     Att exakt bestämma vilken skillnad ändringen av grundavdraget gör för varje enskild kommun har visat sig vara mycket komplicerat. Därför föreslår landskapsregeringen en kalkylerad kompensation utgående från antalet skattskyldiga som får grundavdrag 2014, skillnaden mellan grundavdragets totalbelopp 2013 och 2014 samt kommunens skattesats. Först beräknas ett slags medeltal av den effekt ändringen av grundavdraget har för varje skattskyldig som får avdraget, enligt följande formel:

 

 

 

(A – B) / C = D

 

A – grundavdragets totala belopp i landskapet skatteåret 2014

B – grundavdragets totala belopp i landskapet skatteåret 2013

C – antalet skattskyldiga som får grundavdrag i landskapet skatteåret 2014

D – effekten av ändrat grundavdrag i medeltal per skattskyldig som får avdraget 2014

 

Därefter beräknas den enskilda kommunens kompensation enligt följande formel:

 

 

 

D * E * F = G

 

D – effekten av ändrat grundavdrag i medeltal per skattskyldig som får avdraget 2014

E – antalet skattskyldiga i kommunen som får grundavdrag skatteåret 2014

F – kommunens skattesats skatteåret 2014

G – kommunens kompensationsbelopp

 

Eftersom kompensationen beräknas med de verkliga beskattningsuppgifterna som grund kommer kommunerna att få den i efterskott, det vill säga efter att beskattningen för skatteåret 2014 har slutförts. I praktiken betyder det att kompensationen betalas ut till kommunerna i slutet av 2015.

     Till de delar förslaget handlar om ändring av kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner är effekterna endast marginella eftersom ändringarna är så små. En jämförelse med den gällande lagen visar till exempel att kommunalskattesatsen för samfund enligt förslaget höjs med 0,0217 procentenheter år 2014, sänks med 0,22535 procentenheter år 2015 och slutligen höjs med 0,013 procentenheter från och med år 2016. Däremot påverkar de ändringar av samfundsbeskattningen som görs i riket företagen betydligt mer, eftersom de bland annat medför att den totala skattesatsen sänks med 4,5 procentenheter.

     Förslaget om att förkorta giltighetstiden för de tillfälliga skattelättnaderna påverkar enbart beskattningen för skatteåret 2015. Ur företagens synvinkel är ändringen negativ medan den är positiv för kommunerna. Det är dock omöjligt att bedöma effekten eftersom det inte är känt i vilken utsträckning företag i landskapet har utnyttjat möjligheterna till höjda avskrivningar eller extra avdrag.

     Den ekonomiska effekten av de föreslagna ändringarna av kompensationen för uteblivna inkomster från kapitalinkomstbeskattningen är att betrakta som marginell. För skatteåret 2015 blir kompensationen något lägre medan den för skatteåret 2014 och från och med skatteåret 2016 blir något högre än enligt gällande regler.

     Förslaget om att kompensera kommunerna för ändringen av grundavdraget medför i viss mån ökad administration för landskapet. Effekten är dock inte särskilt betydande och uppstår först under år 2015.

     För övrigt bedöms förslaget inte påverka varken miljön eller jämställdheten.

 

4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande

 

Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. Ärendet har behandlats i samrådsdelegationerna för kommunala frågor, där alla parter var eniga om förslaget.

     Vissa av de föreslagna lagändringarna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2014 trots att de inte kommer att hinna träda i kraft före årsskiftet. När det gäller ändringen av grundavdraget är retroaktiviteten inte så problematisk eftersom den sker till de skattskyldigas fördel. Ändringen av kommunalskattesatsen för samfund och för samfällda förmåner för skatteåret 2014 sker däremot till de skattskyldigas nackdel vilket gör att retroaktiviteten blir mer problematisk. Frågan om retroaktiv skattelagstiftning har emellertid utretts tidigare i liknande sammanhang (se FR 23/2008–2009 och LF 10/2012–2013). Landskapsregeringen anser att även den här föreslagna ändringen uppfyller kraven på förutsägbarhet och skälighet och att den därför kan tillämpas retroaktivt för hela skatteåret 2014. De föreslagna ändringarna bör dock träda i kraft så snart som möjligt och landskapsregeringen föreslår att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 23, 29, 29b och 29c §§ kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa 23 § sådan den lyder i landskapslagen 2012/86 samt 29, 29b och 29c §§ sådana de lyder i landskapslagen 2013/35, som följer:

 

23 §

Grundavdrag

     Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 2 930 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 19 procent av den överskjutande inkomsten.

 

29 §

Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner

     Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 5,612 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 7,8568 procent i kommunalskatt.

 

29b §

Kommunalskattesatsen för skatteåret 2014

     Med avvikelse från 29 § ska samfund betala 7,112 procent och samfällda förmåner 9,9568 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2014.

 

29c §

Kommunalskattesatsen för skatteåret 2015

     Med avvikelse från 29 § ska samfund betala 6,838 procent och samfällda förmåner 9,5732 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåret 2015.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2014.

     Lagens 29b § är i kraft till och med den 31 december 2014 och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2014.

     Lagens 29c § är i kraft till och med den 31 december 2015 och tillämpas vid beskattningen för skatteåret 2015.

     Landskapsregeringen betalar kompensation till kommunerna för den förlust av skatteinkomster som skatteåret 2014 orsakas av ändringen grundavdraget. Kompensationen beräknas som ett kalkylerat belopp på basen av antalet skattskyldiga i landskapet som får grundavdrag skatteåret 2014 och skillnaden mellan grundavdragets totala belopp i landskapet skatteåren 2013 och 2014. Kommunens kompensationsbelopp beräknas sedan på basen av kommunalskattesatsen och antalet skattskyldiga i kommunen som fått grundavdrag. Kompensationsbeloppet bestäms med uppgifterna om debiterad skatt som grund och fastställs och betalas ut så snart som möjligt efter att beskattningen har slutförts.

 

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras rubriken till landskapslagen (2013:34) om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013–2015, lagens 1 och 2 §§ samt 4 § 2 mom. som följer:

 

LANDSKAPSLAG
om skattelättnader vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014

 

1 §

     En skattskyldig som bedriver näringsverksamhet har rätt att för byggnader, maskiner och anläggningar som den skattskyldige använder i produktiv verksamhet och tar i bruk kalenderåren 2013 och 2014 i kommunalbeskattningen dra av anskaffningsutgifterna på det sätt som föreskrivs i lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 (FFS 699/2012), med de undantag som följer av denna lag.

 

2 §

     Aktiebolag och andelslag har rätt att under skatteåren 2013 och 2014 från sin inkomst av näringsverksamhet vid kommunalbeskattningen göra ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under åren 2013 och 2014 (FFS 992/2012), med de undantag som följer av denna lag.

 

4 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lagen tillämpas vid kommunalbeskattningen för skatteåren 2013 och 2014. Lagens 2 § tillämpas inte när det gäller projekt inom forsknings- och utvecklingsverksamheten som inletts före den 1 januari 2013.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den …

 

__________________

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 1 och 3 mom. landskapslagen (2012:18) om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst, sådana de lyder i landskapslagen 2013/36, som följer:

 

1 §

     Landskapsregeringen betalar kompensation till varje kommun för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst. Det belopp som ska fördelas mellan kommunerna bestäms årligen som 18,7067 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Med avvikelse från 1 mom. bestäms det belopp som ska fördelas mellan kommunerna för skatteåret 2014 som 23,7067 procent och för skatteåret 2015 som 22,7933 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid beskattningen för respektive år påförts jordbrukare, näringsidkare och yrkesutövare i landskapet.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den …

     Lagens 1 § 3 mom. tillämpas enbart på kompensation som betalas till kommunerna för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst som avser skatteåren 2014 och 2015.

__________________

 

 

Mariehamn den 7 januari 2014

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

Föredragande minister

 

 

Roger Nordlund

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2013-2014