Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014
ALLMÄN MOTIVERING
Till lagtinget överlämnas landskapsregeringens framställning med förslag till andra tillägg till budgeten för landskapet Åland under år 2014.
Allmänt om ekonomiska utvecklingen
Den prognos om ekonomiska utvecklingen i Finland som legat till grund för regeringens beslut om statsbudgetpropositionen för år 2015 pekar på att Finlands bruttonationalprodukt inte ökar i år. Enligt prognosen sker det en mycket måttlig konjunktursvängning mot det bättre i mitten av året. Utan den skulle Finlands ekonomi krympa för tredje året i följd. Det förväntas att tillväxten är fortsatt svag även år 2015.
Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar fortfarande underskott på grund av det långvarigt svaga konjunkturläget, även om anpassningsåtgärderna har dämpat ökningen av underskottet. År 2015 uppvisar statsfinanserna och den kommunala ekonomin fortfarande ett klart underskott, även om statsfinansernas underskott tydligt minskar jämfört med i år. Underskottet beräknas uppgå till ca 4,5 miljarder euro nästa år att jämföra mot ca 7,4 miljarder euro år 2014.
Enligt finansministeriets prognos uppskattas statens skatteinkomster öka med ca 2 procent år 2015. Det ökade skatteutfallet grundar sig på ökade skattebaser och ändringar i beskattningsgrunderna. På grund av den långsamma tillväxten i totalproduktionen kommer även tillväxten i skattebaserna att bli blygsam. De beräknade skatteinkomsterna för år 2015 har minskat jämfört med vårens plan för de offentliga finanserna. Minskningen är ca 0,9 miljarder euro, varav 0,5 miljarder euro föranleds av det försämrade ekonomiska läget.
Även i landskapet är den ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis svag och BNP för Åland har uppvisat negativ utveckling sedan år 2011. År 2015 bedöms effekterna av det s.k. svaveldirektivet ha en betydande inverkan på nedgången.
Trots den försämrade ekonomiska situationen och utvecklingen för Finland beräknas avräkningsbeloppet för år 2015 (drygt 221 miljoner euro) överstiga det intervall för avräkningsbeloppet (216,5 – 219,5 miljoner euro) som presenterades i grundbudgetförslaget för år 2014. Avräkningsbeloppet för år 2014 uppgår inkl. förslaget till andra tillägg till statsbudgeten till drygt 212,6 miljoner euro att jämföra mot förskottet som är fastställt till knappt 212,4 miljoner euro. Såväl för innevarande år som för nästa år påverkas nivån på avräkningsbeloppet positivt av temporära och engångsåtgärder som regeringen föreslår i statsbudgeten. Landskapsregeringen konstaterar mot bakgrund av de osäkra ekonomiska framtidsutsikterna att utvecklingen av avräkningsbeloppet i dagsläget är mycket svårbedömd.
Skattegottgörelsen för skatteår 2012, vilken upptas som inkomst i 2014 års budget uppgår till knappt 5,3 miljoner euro. Skattegottgörelsen för skatteår 2013 torde utgående från nu kända uppgifter överstiga den tidigare prognosen som uppgick till ca 2 miljoner euro.
Halvårsuppföljning av budgeten
Budgetutfallet för första halvåret 2014 jämfört med tillgängliga anslag framgår av bilaga 2. I bilagan ingår även en jämförelse av utfallet mot första halvåret 2013. Nedan anges några större förändringar som kan vara värda att beakta vid en jämförelse mellan åren.
Budgetinkomsterna för första halvåret 2014 har varit 1,5 procent högre år 2014 än motsvarande tid 2013. Det inbetalade förskottet på avräkningsbeloppet har varit lika stort båda åren, 106,2 miljoner euro. Det erhållna förskottet motsvarar i stort det avräkningsbelopp som kan beräknas på vad som de facto har influtit i statsbudgetinkomster under motsvarande period. År 2013 hade en skattegottgörelse om 9,8 miljoner euro inbetalats under första halvåret att jämföra mot 5,3 miljoner euro innevarande år. År 2013 hade närmare 4,9 miljoner euro i extra anslag inkomstförts under första halvåret mot att ingen inkomst erhållits år 2014. Noterbart är dock att drygt 1,6 miljoner euro av bidraget för likströmsförbindelsen betalades ut i juni, medan inkomsten av extra anslaget inbetalades till landskapet i augusti.
År 2013 inkomstfördes drygt 6,4 miljoner euro, som det sista beloppet ur den s.k. utjämningsfonden. I inkomsterna ingår även hälften av penningautomatmedlen som budgeterats respektive år motsvarande 10 miljoner euro år 2013 jämfört med 18 miljoner euro år 2014 samt överföringar från landskapet Ålands pensionsfond om 7,8 miljoner euro år 2013 respektive 9,5 miljoner euro år 2014. I sammanhanget kan noteras att i föreliggande förslag till tilläggsbudget ingår ett förslag till minskad överföring från pensionsfonden varför överföringen under det andra halvåret kommer att vara 1,1 miljoner euro lägre. Det kan även noteras att inkomsterna från EU var högre första halvåret 2013 än innevarande år. Inkomsterna på helårsbasis bedöms i stort motsvara budgeterade belopp.
Konsumtionsutgifterna, d.v.s. verksamhetsutgifter inkl. pensionsutgifter minskade första halvåret i år jämfört med motsvarande tid år 2013 med 0,3 procent. Värt att notera är att pensionsutbetalningarna första halvåret 2014 var drygt 0,5 miljoner euro högre än motsvarande tidsperiod 2013. Konsumtionsutgifterna är redovisningsmässigt drygt 0,2 miljoner euro lägre till följd av användning av penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning, ca 0,1 miljoner euro under kansliavdelningens respektive ca 0,1 miljoner euro under utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde. ÅHS:s verksamhetsutgifter var drygt 1,4 miljoner euro högre innevarande år än föregående år. Verksamhetsutgifterna vid social- och miljöavdelningen i övrigt var lägre år 2014 än år 2013. Verksamhetsutgifterna vid utbildnings- och kulturavdelningen var totalt sett drygt 1,1 miljoner euro lägre i år jämfört med år 2013. Största enskilda förändringen inom avdelningens förvaltningsområde uppvisar Ålands gymnasium där utgifterna var drygt 0,7 miljoner euro lägre i år. Inom trafikavdelningens förvaltningsområde är minskningen närmare 1,2 miljoner euro första halvåret 2014 jämfört med föregående år. De större minskningarna under avdelningen uppvisar sjötrafiken inkl. linfärjetrafiken, drygt 0,6 miljoner euro, samt vägunderhållet, närmare 0,5 miljoner euro. Med beaktande av de förslag till ändringar i föreliggande förslag till tilläggsbudget bedöms anslagen i stort vara tillräckliga. I den mån användningen av verksamhetsanslag understiger budgeterade belopp överförs de i regel som s.k. tvååriga reservationsanslag till år 2015.
Överföringsutgifterna var ca 1,2 miljoner euro lägre första halvåret innevarande år än år 2013. Det kan noteras att det fortfarande återstår 88,3 miljoner euro av överföringsanslagen om totalt 157,2 miljoner euro. Beloppet är ovanligt högt p.g.a. att det återstår ca 40,5 miljoner euro av de anslag som har budgeterats för bidraget för likströmsförbindelsen.
Investeringsutgifterna har varit närmare 4 miljoner euro lägre under början av år 2014 än motsvarande tidpunkt år 2013. Beloppet av tillgängliga anslag per sista juni uppgick till drygt 36,6 miljoner euro, varav anslaget för geriatriska kliniken är det enskilt största.
De övriga utgifterna ökade med närmare 9,9 miljoner euro till följd av att anslaget för täckande av föregående års underskott ökat jämfört med föregående år.
De likvida medlen har under första halvåret ökat med ca 0,7 miljoner euro och uppgick vid slutet av juni till närmare 56 miljoner euro. Den positiva utvecklingen påverkas bl.a. av att skattegottgörelsen har betalats till landskapet under första halvåret, samt att utgiftsutvecklingen rent allmänt varit måttlig och av att den realiserade investeringsvolymen varit relativt låg.
Arbetsvärdering och lönekartläggning
I höst börjar arbetet med lönekartläggning. Avsikten är att gå in för ett system där man genom arbetsvärdering utreder på vilken kravnivå arbeten är placerade och sedan kartlägger hur dessa tjänsters löner ligger i förhållande till varandra. Eftersom jämställdhetslagstiftningen förutsätter att för lika eller likvärdigt arbete ska lika lön betalas är det viktigt att bedöma om arbeten som de facto är lika krävande placeras på samma nivå. Samtliga personalgrupper inom landskapsförvaltningen ska kunna jämföras med varandra. Erfarenheterna från tidigare arbetsgruppers arbeten ska beaktas.
Det är viktigt att lönerna då jämförelsen av tjänsternas löner görs är jämförbara varför de så kallade A-löneklasserna behöver göras om till eurolöner. En partsammansatt arbetsgrupp utreder under avtalsperioden och föreslår hur, när och till vilka kostnader detta kan göras. Resultatet från lönekartläggningen kommer att användas som underlag för kommande förhandlingar och gropjusteringar för att på sikt rätta till eventuella omotiverade skillnader i lönesättning gällande likvärdiga tjänster.
I föreliggande förslag till tillägg till budgeten för år 2014 föreslår landskapsregeringen att anslag för en löneutjämningsreservering upptas för att jämna ut löneskillnader, som upptäcks i samband med att arbetsvärdering och lönekartläggning genomförs och som man konstaterar att behöver rättas till. Det är inte möjligt att göra alla korrigeringar med en gång utan man måste börja med de mest prioriterade yrkesgrupperna, d.v.s., där gapet till den korrekta lönen enligt arbetsvärdering är störst. Att jämna ut löneskillnader är ett långsiktigt arbete. Resultatet från lönekartläggningen används som underlag. Pengarna är reserverade enbart för det här ändamålet och kan inte delas ut som allmän löneförhöjning eller motsvarande, utan är kopplade till genomförd arbetsvärdering och lönekartläggning. I förslaget till ordinarie budget för år 2015 är avsikten att uppta ytterligare anslag för löneutjämningsreserveringen.
Investeringar inom infrastrukturområdet
Det akuta behovet av åtgärder för att återskapa den basinfrastruktur som Vårdöbron innebär, gör att investeringsbehovet totalt sett ökat inom infrastruktursektorn. Detta i kombination med att Åva-Jurmoprojektet blir dyrare än beräknat gör att det finns behov av omprioriteringar i planeringen av investeringarna. Landskapsregeringen konstaterar också att det i övrigt finns ett stort behov av investeringar i infrastruktur och en grov översikt över investeringar som inom den närmaste 10-årsperioden kan vara aktuella framgår av bilaga 1. Det kan konstateras att de planerade investeringarna totalt sett klart överstiger de investeringsvolymer som varit rådande de senaste åren. Med beaktande av de ekonomiska utsikter som råder kommer det inte inom de närmaste åren att vara möjligt att förverkliga dessa investeringar inom ramen för landskapets ordinarie inkomster. I enlighet med självstyrelselagens 48 § kan landskapet på framställning av lagtinget beviljas extra anslag för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget. Landskapsregeringen bedömer att det rörande investeringar i bl.a. kortrutt och broar och hamnar kan vara frågan om osedvanligt stora engångsutgifter i enlighet med nämnda lagrum i självstyrelselagen. Landskapsregeringen har inte tagit slutlig ställning till vilka infrastruktursatsningar som ska ingå i en anhållan om extra anslag, men landskapsregeringen har för avsikt att under hösten bereda en framställning med förslag om anhållan om extra anslag. I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslår landskapsregeringen att planeringsarbetet för delprojekt som troligen kommer att ingå i anhållan om extra anslag kan fortgå så att det som intas i framställningen är kostnader för genomförandefasen av projekten. Samtidigt undersöks alternativa finansieringslösningar, så som offentlig-privat samverkan (OPS), till de delar som det inte ingår i extra anslaget.
Ålands digitala agenda
Landskapsregeringen har tagit på sig ansvaret att förverkliga målen i Digital agenda för landskapet Åland. Agendan tydliggör att kostnadseffektiv e-förvaltning och it med hög kvalitet kräver samverkan inom och mellan kommunala sektorn, lagtinget och landskapets myndigheter. Verksamhetsområden som omfattas är e-tjänster, it-utveckling och -förvaltning samt it-drift.
Arbetet med att förverkliga agendan beskrevs i Landskapsregeringens meddelande om samhällsservicereformen, den digitala agendan och den övergripande framtidsutvecklingen (M 3/2012-2013) samt i budgeten för år 2014. Enligt budgeten ska en organisatorisk och teknisk sammanslagning av it-avdelningarna vid landskapsregeringen, Ålands hälso- och sjukvård samt Mariehamns stad förberedas under år 2014 för att genomföras från år 2015.
Under våren 2014 stod det klart att en gemensam myndighet inte var ett möjligt alternativ för en samverkan mellan landskapet och kommunala sektorn. Detta på grund av problematik som rör statsstöd, upphandling och kommunala myndigheter som självständiga rättsobjekt. Ett bolag är därför den mest lämpliga formen för ett gemensamt arbete för att förverkliga agendan. Bolagiseringen gör det också möjligt för övriga åländska myndigheter, förvaltningsenheter och offentliga organisationer att ansluta sig i efterhand. Detta är positivt för potentiella ägare och förenklar processen vid gemensamma upphandlingar betydligt.
Bolaget ska verka på uppdrag av sina ägare och erbjuder sina tjänster, it-system och -produkter till ägarna. Bolaget blir en upphandlande enhet för ägarna som sedan avropar från bolaget. Kostnaderna fördelas på ägarna efter användning.
Bildningen av ett gemensamt aktiebolag utan vinstsyfte, som tar över och samordnar e-tjänster, it-utveckling och -förvaltning samt -drift, är nu hos parterna för godkännande. Bolaget kommer därefter att registreras omgående och förväntas starta sin verksamhet senast den 1 januari 2015.
Vid tidpunkten för beredningen av tilläggsbudgetförslaget återstår drygt 1.100.000 euro av moment 44.95.72, vars medel är avsatta för att förverkliga den digitala agendan. I samband med att bolaget bildas och övertar kostnadsansvaret för det som momentet omfattar är det ändamålsenligt att ställa medlen till bolagets förfogande. Därför föreslås en överföring av momentets återstående medel till bolaget till en fond för fritt eget kapital. De i momentet återstående medlen uppskattas till ca 1.000.000 euro vid tidpunkten för överföringen. Dessutom föreslås att ett kapitallån om 1.500.000 euro beviljas bolaget med en lånetid på 10 år, varav de första fem åren är räntefria och de sista fem åren är bundna till en ränta om 1 procent.
I budgetförslaget för år 2015 avses ytterligare 500.000 euro tas upp till bolagets fond för fritt eget kapital.
Pensionspremieprocenten
Landskapsregeringen sänkte den pensionspremieprocent som landskapet som arbetsgivare (och kommunerna för grundskolelärare) inbetalar till landskapet Ålands pensionsfond till 17 % fr.o.m. den 1.6.2009. Pensionspremieprocenten motsvarade efter ändringen i stort den pensionspremieprocent som erläggs för landskapets nyanställda fr.o.m. 1.1.2008 till det privata försäkringsbolag som ansvarar för dessas pensionsskydd. Premien har därefter stigit något och beräknas uppgå till närmare 18 % år 2015. Landskapsregeringen har därför för avsikt att höja pensionspremieprocenten som erläggs till landskapet Ålands pensionsfond till 18 %. Ändringen avses träda i kraft den 1.1.2015.
I föreliggande förslag till tilläggsbudget föreslås därtill bland annat
- tilläggsanslag för renovering av Ålands museum
- inkomst av testamente och reservering av testamentsmedel
- minskning av överföringen från pensionsfonden och minskning av anslaget för pensionsutgifter
- tilläggsanslag för studiepenning
- tilläggsanslag för arbetslöshetsersättningar samt
- högre inkomst av avräkningsbelopp.
Tillägget balanserar på ett netto om 1.712.000 euro.
I och med tillägget har hittills under år 2014 budgeterats 389.502.000 euro.
Med hänvisning till ovanstående samt till detaljmotiveringen får landskapsregeringen vördsamt föreslå
att lagtinget antar följande förslag till andra tillägg till budgeten för år 2014.
Mariehamn den 9 september 2014 |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
Vicelantråd |
Roger Nordlund |
I N K O M S T E R |
||
Avdelning 34 |
||
34. |
FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
-173 000 |
34.10. |
SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR |
927 000 |
34.10.86. |
Inkomst av testamente |
927 000 |
34.90. |
PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER |
-1 100 000 |
34.90.04. |
Överföring från pensionsfonden |
-1 100 000 |
Avdelning 35 |
||
35. |
SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-OMRÅDE |
49 000 |
35.60. |
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET |
49 000 |
35.60.20. |
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsinkomster |
49 000 |
Avdelning 36 |
||
36. |
UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE |
7 000 |
36.34. |
ÅLANDS MUSIKINSTITUT |
7 000 |
36.34.20. |
Ålands musikinstitut - verksamhetsinkomster |
7 000 |
Avdelning 37 |
||
37. |
NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
11 000 |
37.03. |
NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE |
11 000 |
37.03.23. |
Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsinkomster |
11 000 |
Avdelning 39 |
||
39. |
SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER |
1 818 000 |
39.01. |
FINANSIELLA POSTER |
200 000 |
39.01.92. |
Ränteinkomster |
200 000 |
39.10. |
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR |
496 000 |
39.10.90. |
Avräkningsbelopp |
496 000 |
39.30. |
UPPTAGNA LÅN |
822 000 |
39.30.90. |
Finansieringslån |
822 000 |
39.90. |
ÅTERFÖRDA ANSLAG |
300 000 |
39.90.95. |
Återbokade bidrag |
300 000 |
Inkomsternas totalbelopp |
1 712 000 |
|
U T G I F T E R |
||
Avdelning 43 |
||
43. |
KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
-562 000 |
43.01. |
ALLMÄN FÖRVALTNING |
0 |
43.01.05. |
Utvecklingsarbete (VR) |
0 |
43.27. |
ELSÄKERHET OCH ENERGI |
-17 000 |
43.27.04. |
Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR) |
-17 000 |
43.40. |
FASTIGHETSENHETEN |
-500 000 |
43.40.75. |
Ombyggnader och grundförbättringar (R) |
-500 000 |
43.60. |
ÅLANDS POLISMYNDIGHET |
-45 000 |
43.60.20. |
Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR) |
-45 000 |
Avdelning 44 |
||
44. |
FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
-937 000 |
44.01. |
ALLMÄN FÖRVALTNING |
-10 000 |
44.01.06. |
Arbetsvärdering och lönekartläggning (VR) |
-10 000 |
44.10. |
SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR |
-927 000 |
44.10.86. |
Reservering av testamentsmedel |
-927 000 |
44.20. |
PENNINGAUTOMATMEDEL |
0 |
44.20.69. |
Penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning (R) |
0 |
44.90. |
PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER |
1 700 000 |
44.90.04. |
Pensioner och familjepensioner (F) |
1 700 000 |
44.95. |
ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER |
-1 700 000 |
44.95.29. |
Löneutjämningsreservering (R) |
-200 000 |
44.95.72. |
Utgifter för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning (R) |
0 |
44.95.87. |
Kapitallån (R) |
-1 500 000 |
Avdelning 45 |
||
45. |
SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGS-OMRÅDE |
-113 000 |
45.10. |
ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER |
-48 000 |
45.10.56. |
Underhållsstöd (F) |
-48 000 |
45.15. |
AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER |
-16 000 |
45.15.30. |
Landskapsandel till kommunerna för driftskostnader för socialvården (F) |
-16 000 |
45.60. |
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET |
-49 000 |
45.60.20. |
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsutgifter (VR) |
-49 000 |
Avdelning 46 |
||
46. |
UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALT-NINGSOMRÅDE |
-205 000 |
46.03. |
STUDIESTÖD |
-160 000 |
46.03.50. |
Studiepenning (F) |
-150 000 |
46.03.52. |
Vissa studiesociala förmåner och stipendier (F) |
-10 000 |
46.07. |
BIBLIOTEKS- OCH ARKIVVERKSAMHET |
-10 000 |
46.07.04. |
Övriga utgifter för biblioteksverksamheten |
-10 000 |
46.34. |
ÅLANDS MUSIKINSTIUT |
-35 000 |
46.34.20. |
Ålands musikinstitut - verksamhetsutgifter (VR) |
-35 000 |
46.60. |
MUSEIBYRÅN |
0 |
46.60.20. |
Museibyrån - verksamhetsutgifter (VR) |
0 |
Avdelning 47 |
||
47. |
NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
174 000 |
47.03. |
NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE |
-11 000 |
47.03.23. |
Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsutgifter (VR) |
-11 000 |
47.15. |
FRÄMJANDE AV LIVSMEDELSPRODUKTION |
318 000 |
47.15.44. |
Investeringsstöd till lantbruket (R) |
318 000 |
47.30. |
ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET |
-150 000 |
47.30.50. |
Arbetslöshetsersättningar (F) |
-150 000 |
47.44. |
ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM |
17 000 |
47.44.20. |
Ålands teknologicentrum - verksamhetsutgifter (VR) |
17 000 |
Avdelning 48 |
||
48. |
TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
-69 000 |
48.05. |
ÅLANDSTRAFIKEN |
-19 000 |
48.05.20. |
Ålandstrafiken - verksamhetsutgifter (VR) |
-19 000 |
48.30. |
KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING |
-50 000 |
48.30.23. |
Utgifter för underhåll av farleder och fiskefyrar (VR) |
-50 000 |
48.30.78. |
Kortruttsinvesteringar (R) |
1 300 000 |
48.30.79. |
Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R) |
-1 300 000 |
Utgifternas totalbelopp |
-1 712 000 |
D E T A L J M O T I V E R I N G
33./43. |
KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
|
|
|
|
43.01. |
ALLMÄN FÖRVALTNING |
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
43.01.05 |
Utvecklingsarbete (VR) |
|
|
Landskapsregeringen administrerar idag EU-stöd inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden. Landskapsregeringens befintliga systemstöd för detta är föråldrat och klarar inte av att uppfylla de krav EU:s regelverk ställer inför den nya programperioden 2014 - 2020. Dessa krav innefattar bland annat en obruten spårbar digital hantering från det att sökanden ansöker om stöd fram till och med att stödet är utbetalt, slutredovisat och eventuella kontroller genomförda.
En förstudie kring hur ett systemstöd för digital hantering av såväl ansökningar som en fullständig digitalisering av handläggningsprocessen har genomförts och ett översiktligt förslag på systemlösning har tagits fram. Förslaget omfattar en webbportal där sökanden identifierar sig och hanterar sina ansökningar och sin kommunikation med landskapsregeringen samt ett handläggarstöd integrerat med befintligt ärendehanteringssystem.
Avsikten är att denna systemlösning även ska kunna användas för hantering av nationella stöd samt även ligga till grund för övrig digital ärendehantering inom förvaltningen.
Den uppskattade kostnaden för en detaljerad kravanalys, framtagande av ett detaljerat lösningsförslag, byggande samt implementering av detta i verksamheten uppskattas till ca 400.000 euro.
Landskapsregeringen föreslår att 2014 års beräknade kostnader om 200.000 euro finansieras med penningautomatmedel, se moment 44.20.69. Resterande anslagsbehov avses upptaget i budgetförslaget för år 2015.
43.27. |
ELSÄKERHET OCH ENERGI |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
43.27.04. |
Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 17.000 euro.
Tekniken för elbilar är på tröskeln till ett genombrott. Tydliga indikatorer är att biltillverkarna presenterar färdiga lösningar i sin produktportfölj och att de tekniska lösningarna för laddning av elbilar inom EU har standardiserats (internationell standard IEC 62196-1 och 62196-2).
Studier kring elbilar pekar på att en nyckel till framgång är att skapa den infrastruktur som behövs för laddning, d.v.s. i elbilssammanhang är det rätt entydigt att laddnings-infrastrukturen måste komma på plats för att stimulera marknaden.
ÅTC medverkar i ett projekt som framarbetats med flera partners för att möjliggöra en initial satsning på elbilsladdning. Åtgärden är ett led i att utveckla lösningsmodeller för att åstadkomma initial infrastruktur för laddning av elbilar på Åland. Aktiviteten ligger inom ramen för projektet ÅTC tillväxt vars målsättning är att stöda ibruktagande av miljöteknologi inom det åländska samhället, stöda hållbar utveckling och nya affärsområden. Se även moment 47.44.20.
43.40. |
FASTIGHETSENHETEN |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
43.40.75. |
Ombyggnader och grundförbättringar (R) |
|
|
Föreslås ett tilläggsanslag om 500.000 euro för den planerade renoveringen av Ålands museum. I samband med anläggandet av den nya basutställningen genomförs en omfattande renovering, främst av de VVS-tekniska systemen. Hela arbetet beräknas kosta ca 2,6 miljoner euro. Den beräknade totalkostnaden har ökat under planeringsarbetets gång, främst på grund av att klimatsystemet för magasinutrymmena i källaren också måste förnyas, då dessa är föråldrade. På grund av byggnadens beskaffenhet kan detta arbete inte utföras separat från renoveringen av utställningsutrymmena. I och med föreslaget tilläggsanslag återstår ca 1 miljon euro av den beräknade kostnaden. Återstoden av anslagsbehovet avses upptaget i 2015 års budgetförslag.
43.60. |
ÅLANDS POLISMYNDIGHET |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
43.60.20. |
Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 45.000 euro under momentet. Tillägget avser täckande av oförutsedda personalkostnader om ca 20.000 euro samt merkostnader för arbetet med att färdigställa alarmsystemet ”Merlot Pro” om ca 25.000 euro.
34./44. |
FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
|
|
44.01. |
ALLMÄN FÖRVALTNING |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
44.01.06. |
Arbetsvärdering och lönekartläggning (VR) |
|
|
Momentet nytt.
Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslår landskapsregeringen ett delanslag om 10.000 euro för arbetet med lönekartläggning och arbetsvärdering. Anslaget kan användas för köp av tjänster eller för avlönande av tillfällig personal. Avsikten är att ytterligare 65.000 euro upptas i förslaget till budget för år 2015. Se även moment 44.95.29.
44.10. |
SÄRSKILDA UNDERSTÖD, LÅN OCH INVESTERINGAR |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
34.10.86. |
Inkomst av testamente |
|
|
Momentet nytt.
Landskapet Åland har i stöd av testamente erhållit tillgångar i form av främst bankdepositioner, aktier och andelar. Boets nettobehållning uppgår enligt bouppteckningen till närmare 927.000 euro. Landskapsregeringen föreslår att testamentsmedlen påförs momentet som inkomst samt att ett motsvarande anslag för överföring av testamentsmedlen till en reservering upptas under moment 44.10.86.
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
44.10.86. |
Reservering av testamentsmedel |
|
|
Momentet nytt.
Med hänvisning till moment 34.10.86 föreslås ett anslag om 927.000 euro för en reservering motsvarande nettobehållningen av de testamentsmedel landskapet erhållit. Momentet kan även påföras eventuella kostnader relaterade till testamentet. Landskapsregeringen återkommer till lagtinget med förslag till användning av testamentsmedlen.
44.20. |
PENNINGAUTOMATMEDEL |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
44.20.69. |
Penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning (R) |
|
|
Av det anslag som i grundbudgeten för år 2014 lämnades till landskapsregeringens disposition föreslås att 200.000 euro reserveras för de kostnader som beskrivs under moment 43.01.05.
44.90. |
PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
34.90.04. |
Överföring från pensionfonden |
|
|
Föreslås en minskning om 1.100.000 euro. Pensionsutbetalningarna understiger tidigare beräkningar varför beloppet som överförs från landskapet Ålands pensionsfond också kan minskas. I och med föreslagen minskning av överföringen uppgår överföringen totalt sett till ca 65 % av de beräknade pensionskostnaderna under året. Se även moment 44.90.04.
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
44.90.04. |
Pensioner och familjepensioner (F) |
|
|
Föreslås en minskning om 1.700.000 euro. Pensionsutbetalningarna har visat sig understiga de antaganden och beräkningar som låg till grund för dimensioneringen av anslaget i grundbudgeten. Beräkningarna som gjordes hösten 2013 byggde på att nivån för år 2013 skulle vara högre än vad den slutligen blev samt att ökningstakten i stort skulle motsvara den som varit rådande de senaste åren. Kostnaden för de tolv senaste månaderna (oktober 2013 – september 2014) är 4,9 % högre än motsvarande kostnad ett år tidigare. Senast motsvarande ökning för en rullande tolvmånaders period var under 5 % var i december 2006. Se även moment 34.90.04.
44.95. |
ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
44.95.29. |
Löneutjämningsreservering (R) |
|
|
Momentet nytt.
Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslås ett anslag om 200.000 euro för en löneutjämningsreservering. Löneutjämningsreserveringen ska användas till att jämna ut löneskillnader, som upptäcks i samband med att arbetsvärdering och lönekartläggning genomförs och som man konstaterar att behöver rättas till. Resultatet från lönekartläggningen används som underlag. Anslaget är reserverat enbart för det här ändamålet och kan inte delas ut som allmän löneförhöjning eller motsvarande utan är kopplat till genomförd arbetsvärdering och lönekartläggning. I budgetförslaget för år 2015 avser landskapsregeringen att föreslå att ytterligare anslag upptas under momentet.
44.95.72. |
Utgifter för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e-förvaltning (R) |
|
|
Vid tidpunkten för beredningen av föreliggande förslag till tilläggsbudget återstår under momentet drygt 1.100.000 euro av tidigare budgeterade anslag avsatta för att förverkliga den digitala agendan. I samband med att bolaget, som närmare beskrivs i allmänna motiveringen, bildas och övertar kostnadsansvaret för det som momentet omfattar är det ändamålsenligt att ställa medlen till bolagets förfogande. Därför föreslås en överföring av momentets återstående medel till bolaget till en fond för fritt eget kapital. De under momentet återstående medlen uppskattas till ca 1.000.000 euro vid tidpunkten för överföringen.
44.95.87. |
Kapitallån (R) |
|
|
Momentet nytt.
Med hänvisning till allmänna motiveringen föreslås ett anslag om 1.500.000 euro att beviljas som ett kapitallån till det bolag som ska bildas för att förverkliga den digitala agendan. Lånetiden för kapitallånet föreslås vara 10 år, varav de första fem åren är räntefria och de sista fem åren är bundna till en ränta om 1 procent.
35./45. |
SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
|
|
|
|
45.10. |
ÖVRIGA SOCIALA UPPGIFTER |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
45.10.56. |
Underhållsstöd (F) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 48.000 euro. Utfallet per augusti 2014 överstiger de antaganden som gjordes i budgeteringsskedet, varför utfallet för hela år 2014 i detta skede beräknas uppgå till ca 368.000 euro.
45.15. |
AV KOMMUNERNA ANORDNADE SOCIALA TJÄNSTER |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
45.15.30. |
Landskapsandel till kommunerna för driftskostnader för socialvården (F) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 16.000 euro. Dimensioneringen av anslaget i grundbudgeten baserade sig till viss del på förhandsuppgifter om kommunernas kostnader i bokslutet för år 2012. Den slutliga statistiken visade sig överstiga förhandsuppgifterna varför landskapsandelen blev högre.
45.60. |
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
35.60.20. |
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsinkomster |
|
|
Med hänvisning till moment 45.60.20 föreslås ett tillägg om 49.000 euro.
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
45.60.20. |
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 49.000 euro. Den s.k. veterinäromställningen innebär att inkomster och utgifter belastar myndigheten. Vid halvårsuppföljningen kan konstateras att arvoden för veterinäreras jourbesök överstiger budgeten med 34.000 euro. Även inköp av läkemedel och undersökningar överstiger budgeten med 15.000 euro. Tillägget motsvaras av inkomster under moment 35.60.20.
36./46. |
UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
|
|
46.03. |
STUDIESTÖD |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
46.03.50. |
Studiepenning (F) |
|
|
Förslås ett tillägg om 150.000 euro. Antalet studerande, särskilt vuxna, överstiger de antaganden som låg till grund för dimensioneringen av anslaget i grundbudgeten.
46.03.52. |
Vissa studiesociala förmåner och stipendier (F) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 10.000 euro. Antalet unga studerande utanför Åland överstiger det tidigare budgeterade.
46.07. |
BIBLIOTEKS- OCH ARKIVVERKSAMHET |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
46.07.04. |
Övriga utgifter för biblioteksverksamheten |
|
|
Föreslås ett tillägg om 10.000 euro. Licenskostnaderna för databassystemet har höjts.
36.34. |
ÅLANDS MUSIKINSTITUT |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
36.34.20. |
Ålands Musikinstitut – verksamhetsinkomster |
|
|
Föreslås en ökning om 7.000 euro. Under våren har något högre inkomster erhållits, varför inkomsterna på helårsbas beräknas överstiga tidigare budgeterat. Se även moment 46.34.20.
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
46.34.20. |
Ålands Musikinstitut – verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 35.000 euro. Tillägget avser högre personal- och IT-kostnader än beräknat. Se även moment 36.34.20.
46.60. |
MUSEIBYRÅN |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
46.60.20. |
Museibyrån – verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Under året gjordes nya och uppseendeväckande arkeologiska fynd från vikingatiden i Kvarnbo i Saltvik. Fynden fastslår att området inrymmer en fast fornlämning Sa 19.2 och stärker hypoteserna om att området under yngre järnåldern haft en speciell betydelse. Lämningen antas ha inkluderat en storskalig byggnad, en så kallad hall, från yngre järnåldern. Projektet har stor potential och är en fantastisk möjlighet att stärka bilden av ett vikingatida Åland, inte bara lokalt utan också internationellt. Inte bara fynden, utan även forskningsresultaten kommer att exponeras i den nya basutställningen vid Ålands museum.
Under år 2014 omfördelas personalresurser inom avdelningen så att forskningen av fornlämningen i Kvarnbo kan stödas. I budgetförslaget för år 2015 är avsikten att uppta medel för att garantera en kontinuitet i forskningsprojektet ”The Hall at the Crossroads of Baltic Waterways”. Forskningsprojektet, som höjer arkeologins anseende och är utåtriktat, förväntas ge ny kunskap om järnåldern på Åland och synlighet för Åland som destination.
37./47. |
NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
|
|
37.03. |
NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
37.03.23. |
Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsinkomster |
|
|
Med hänvisning till moment 47.03.23 föreslås ett tillägg om 11.000 euro.
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
47.03.23. |
Ålands landsbygdscentrum - verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 11.000 euro. Evenemanget GastroÅland som hölls den 1-2 april blev något dyrare att genomföra än budgeterat, men det kom också in större inkomster i samma omfattning, se moment 37.03.23.
47.15. |
FRÄMJANDE AV LIVSMEDELSPRODUKTION |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
47.15.44. |
Investeringsstöd till lantbruket (R) |
|
|
Under momentet föreslås en minskning om 318.000 euro som en budgetteknisk korrigering då det i bokslutet för år 2013 ingår vissa återbokningar under föreliggande moment, men som rätteligen borde ha gjorts till moment 39.90.95. I och med föreslagen budgetteknisk korrigering är de tillgängliga anslagen under momentet på avsedd nivå.
47.30. |
ÅLANDS ARBETSMARKNADS- OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
47.30.50. |
Arbetslöshetsersättningar (F) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 150.000 euro. Hittills i år ligger den öppna arbetslösheten på i genomsnitt 4,0 %, jämfört med 3,6 % ifjol. Nivån förväntas stiga ytterligare något under hösten. Detta är mer än de prognoser som låg till grund för budgeten.
Arbetslöshetsgraden har utvecklats enligt tabellen nedan.
47.44. |
ÅLANDS TEKNOLOGICENTRUM |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
47.44.20. |
Ålands teknologicentrum – verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Se moment 43.27.04.
38./48. |
TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE |
|
|
48.05. |
ÅLANDSTRAFIKEN |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
48.05.20. |
Ålandstrafiken - verksamhetsutgifter (VR) |
|
|
Föreslås ett tilläggsanslag om 19.000 euro för att täcka oförutsedda kostnader för bokningssystemet och hanteringen av sena och ändrade turlistor.
48.30. |
KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
48.30.23. |
Utgifter för underhåll av farleder och fiskefyrar (VR) |
|
|
Föreslås ett tillägg om 50.000 euro. Under sommaren har trossar flutit upp i farled 2836 Utö - Kökar och skadat flera båtar. Av sjösäkerhetsskäl har trossarna avlägsnats, varför en extrakostnad uppkommit. Ansvarsfrågan är ännu inte utredd, men när detta är gjort görs en bedömning om ersättning ska sökas för kostnaderna som uppstått. Kostnaden uppskattas till ca 20.000 euro.
I samband med att man undersökte farleden in till Svinö för att justera farledsdjupet från 3,6 m till 4,4 m hittades ett grund sydväst om inseglingslinjen. Grundets placering innebär att det inte kan markeras med en remmare utan att försämra sjösäkerheten. För att farleden ska klassas med rätt djup för m/s Skarven krävs att grundet muddras bort. Grundet ligger inom hamnhållaren, landskapsregeringens, ansvarsområde. Muddringskostnaden beräknas till ca 30.000 euro.
48.30.78. |
Kortruttsinvesteringar (R) |
|
|
Landskapsregeringen konstaterar att totalkostnaden för ett förverkligande av Åva-Jurmo projektet kan uppgå till ca 6,8 miljoner euro mot tidigare beräknad totalkostnad om ca 5,6 miljoner euro. Dessutom tillkommer ombyggnadskostnader i storleksordningen 0,3 miljoner euro för den färja som är tänkt att trafikera på linjen. Med beaktande av det rådande ekonomiska läget och att det totala behovet av nödvändiga investeringar i infrastruktur kommer att vara mycket krävande de närmaste åren föreslår landskapsregeringen att tilläggsanslag inte upptas för projektet. Det kan även konstateras att fördyringen av projektet i kombination med de driftsinbesparingar som har genomförts visar att återbetalningstiden för ett förverkligande av projektet skulle förlängas. Med beaktande av det föreslås en minskning om 1.300.000 euro under momentet. Ett alternativt projekt med en sträckning som kräver en lägre investeringskostnad och som ger en mindre negativ miljöpåverkan tas fram. I alternativet fokuseras på en mera hållbar framdrivningsteknik. Beslut om projektets förverkligande tas i samband med fastställande av budgeten för år 2016.
Landskapsregeringen föreslår därtill att reserverade anslag under momentet kan omdisponeras för fortsatta utrednings- och planeringskostnader för delprojekt inom kortrutten. Se även allmänna motiveringen.
48.30.79. |
Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R) |
|
|
Föreslås ett tilläggsanslag om 1.300.000 euro under momentet. I enlighet med landskapsregeringens beslut den 12 juni 2014 har projektering av en ny bro för att ersätta nuvarande Vårdöbro inletts. Totalkostnaden för en ny bro beräknas vara ca 8.800.000 euro, varav 7.950.000 euro för byggande av ny bro inkl. projektering samt 850.000 euro för rivande av den gamla bron. Byggandet beräknas börja hösten 2015. Återstående anslag för genomförandet upptas i budgetförslagen för åren 2015 (ca 2,2 miljoner euro), 2016 (ca 3 miljoner euro) samt 2017 (ca 2,3 miljoner euro). Landskapsregeringen föreslår att projektet genomförs enligt ovanstående.
Kostnaderna som hittills uppstått för projektet uppgår till ca 1,2 miljoner euro.
39./49. |
SKATTER OCH AVGIFTER AV SKATTENATUR, INKOMSTER AV LÅN OCH FINANSIELLA POSTER |
|
|
39.01. |
FINANSIELLA POSTER |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
39.01.92. |
Ränteinkomster |
|
|
Föreslås en inkomstökning om 200.000 euro under momentet då ränteinkomsterna av likviditetsplaceringar och räntor på bankkonton överstiger de beräkningar och antaganden som låg till grund för dimensioneringen av anslaget i grundbudgeten.
39.10. |
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
39.10.90. |
Avräkningsbelopp |
|
|
Med anledning av att statens inkomster år 2013 blev högre än de inkomster som legat till grund för Ålandsdelegationens beslut om förskottet på avräkningen föreslås ett tillägg om 496.000 euro. Avräkningsbeloppet för år 2013 uppgår därmed till sammanlagt drygt 207.772.000 euro. Vid uppgörandet av föreliggande förslag till tilläggsbudget har Ålandsdelegationen ännu inte fastställt slutavräkningen för år 2013.
39.30. |
UPPTAGNA LÅN |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
39.30.90. |
Finansieringslån |
|
|
För balansering av föreliggande förslag till andra tillägg till budgeten för år 2014 föreslås ett tillägg om 822.000 euro.
39.90. |
ÅTERFÖRDA ANSLAG |
|
|
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
39.90.95. |
Återbokade bidrag |
|
|
Föreslås en inkomstökning om 300.000 euro under momentet. Summan av de bidrag som beviljats men inte utbetalats är större än tidigare budgeterat.
Bilaga 1.
Bilaga 2.