|
|
|
||
|
|
REDOGÖRELSE nr 1/2012-2013 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2013-02-28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012
I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2013. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2012.
|
Mariehamn den 28 februari 2013 |
|
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Gun-Mari Lindholm |
INNEHÅLL
1. Landskapsregeringens årliga meddelande.
2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2012
2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden
2.1.1 Beredningen av EU-ärenden i landskapet
2.1.2 Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
2.1.4. Åländsk representation i Europaparlamentet
2.1.5 Samarbete med Europaparlamentariker
2.1.7 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
2.1.8 Nationell expert vid kommissionen
2.1.9. Subsidiaritetsprincipen
2.2 Landskapets enskilda prioriteringar
2.2.1 EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
2.2.2 Beskattningen och skattegränsen
2.2.3 Konsoliderad bolagsskattebas
2.2.4 Framtida mervärdesskattesystem
2.2.14 Ändring av tobaksdirektivet
2.2.15 EU-strategin för Östersjöområdet
2.2.20 Europamärkning för turism
2.3. Lagstiftning som kommit under 2012
2.3.1 Översyn av EU:s svaveldirektiv
2.3.2 Spårbarhet av timmer och trävaror
3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2012
3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna
3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
Överträdelseförfarandet och Åland
EG-domstolens domar gällande Åland
Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget (Ålands industrihus)
1. Landskapsregeringens årliga meddelande
I det här meddelandet kommer landskapsregeringen att redogöra för sina prioriteringar i EU-ärenden under år 2013. Dessutom innehåller meddelandet en sammanställning över beredningen av EU-ärenden under 2012.
Den 23 oktober 2012 presenterade kommissionen sitt arbetsprogram för 2013. Kommissionens årliga arbetsprogram innehåller en sammanställning över vilka förslag kommissionen planerar att lägga fram under året. Utgående från denna lista har landskapsregeringen valt ut de förslag som kommer att prioriteras inom landskapet under 2013. Alla prioriterade ärenden för 2013 är inte nya. Beredningen av en del ärenden har redan påbörjats vid EU:s institutioner, vilket innebär att även handläggningen vid landskapsregeringen av dessa ärenden är påbörjad. I kapitel 2.2 finns ett avsnitt om varje prioriterat ärende. I avsnitten framgår vad ärendena rör, vad det kan finnas för eventuella konsekvenser för Åland och/eller vad landskapsregeringen har för preliminärt ställningstagande i ärendet, beroende på typ av ärende och i vilket skede ärendet berörs samt hur de målsättningar som uppställdes i föregående års redogörelse har uppfyllts. I kapitel tre beskrivs landskapsregeringens EU-arbete under det gångna året (1.12.2011-30.11.2012).
I kommissionens arbetsprogram för 2013 är den allra viktigaste uppgiften att åter få en hållbar tillväxt i EU. I arbetsprogrammet är EU:s mål sammanfattade i sju viktiga områden, och här kartläggs de åtgärder som behövs för att uppnå dessa mål:
En verklig ekonomisk och monetär union: ytterligare lagstiftning för att öka stabiliteten, öppenheten och konsumentskyddet i finanssektorn, på grundval av planen för en verklig ekonomisk och monetär union.
Den inre marknaden och industripolitiken för främjad konkurrenskraft: initiativ för att sänka kostnaderna för företag inom områden som moms och fakturering, att ta itu med hinder för konkurrenskraft och uppmuntra viktiga tillväxtsektorer genom offentlig-privata partnerskap inom forskning.
Bättre nät för bättre konkurrens: morgondagens nät ska byggas redan idag: modernisering av näten genom avreglering i energisektorn, stimulering av investeringarna inom infrastruktur, t.ex. bredband, och genom modernisering av Europas transport- och logistiksystem.
Tillväxt för arbetstillfällen: integration och kompetens: förbättra det praktiska stödet för arbetslösa bl.a. inom de offentliga arbetsförmedlingarna, och se till att EU gör sitt yttersta för att stödja den sociala integrationen.
Effektiv användning av Europas resurser för att konkurrera bättre: det handlar om ett långsiktigt perspektiv vilket är mycket viktigt för hållbar tillväxt, med ramvillkor för energi och klimatförändring fram till 2030 och särskilda åtgärder för luftkvalitet och avfall.
Ett säkert och tryggt Europa: ökad rättvisa genom en europeisk åklagarmyndighet för att skydda EU:s ekonomiska intressen, bekämpa den illegala handeln med skjutvapen och konsolidera medborgarskapet i Europaåret för medborgarna.
Ökat EU-inflytande på den globala arenan: att främja våra intressen och värderingar genom en ny generation handelsavtal, målinriktade åtgärder i vårt närområde och att främja millennieutvecklingsmålen som världens ledande partner när det gäller utveckling.
I sitt tal till unionen den 12 september 2012 beskrev ordförande José Manuel Barroso en ambitiös vision för EU. Han förklarade hur kommissionen ska driva på viktiga initiativ som redan har lagts fram, komma med nya förslag och se till att fördelarna med reformen kommer medborgarna till
godo genom ett effektivt genomförande.
EU inverkar idag på de flesta områden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Detta meddelande återspeglar därför inte den verksamhet som idag bedrivs vid landskapsregeringen när det gäller EU-relaterade frågor, utan behandlar de prioriteringar som landskapsregeringen valt ut i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.
2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2012
Nedan framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år. Landskapsregeringen avser att göra nedanstående prioriteringar för år 2013.
Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden:
Beredningen av EU-ärenden i landskapet
Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
Statligt stöd
Åländsk representation i Europaparlamentet
Samarbete med Europaparlamentariker
Regionkommittén
Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
Nationell expert vid kommissionen
Subsidiaritetsprincipen
Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel
Landskapets enskilda prioriteringar:
EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
Beskattningen och skattegränsen
Konsoliderad bolagsskattebas
Framtida mervärdesskattesystem
Den digitala agendan
Upphandling
EU-program 2014-2020
Jordbruk
Nya bestämmelser för frö- och plantmaterial
Fiske
Sjöfart
Miljöfrågor
Energifrågor
Ändring av tobaksdirektivet
EU-strategin för Östersjöområdet
Onlinespel
Trafik
Barnfattigdom
Jämställdhet
Europamärkning för turism
EU:s temaår 2013
2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden
2.1.1 Beredningen av EU-ärenden i landskapet
Sammanfattningsvis kan sägas att speciellt två saker präglar landskapets ställning vid beredning av ny lagstiftning i EU. För det första är Ålands inflytande främst av indirekt natur och för det andra är landskapsregeringens resurser begränsade. Därför är det viktigt att det finns klara riktlinjer för vilka EU-ärenden som är viktiga för landskapet. Landskapsregeringens prioriteringar i EU-frågor finns definierade i EU-meddelandet.
Kommissionens arbetssätt har på senare år förändrats så att kommissionen ofta innan man lägger fram ett förslag håller ett öppet konsultationsförfarande. Vid konsultationen har medlemsstater och andra intresserade parter möjlighet att inkomma med synpunkter. Möjligheten att vid konsultationer direkt till kommissionen framföra synpunkter är positiv för landskapsregeringen, eftersom det ger landskapsregeringen en kanal direkt till kommissionen. Denna möjlighet har utnyttjats, t.ex. gällande modernisering av det statliga stödet. Landskapsregeringen avser att fortsättningsvis delta i konsultationer i frågor som är av intresse för landskapet.
2.1.2 Beredningen av överträdelseärenden i landskapet
Landskapsregeringen bereder i samverkan med riksmyndigheterna Finlands svar i samband med ett överträdelseförfarande. Syftet med den gemensamma beredningen är att på det nationella planet anstränga sig för att sammanjämka landskapets och rikets ståndpunkter så att Finland i egenskap av medlemsstat endast har en ståndpunkt i sina svar till kommissionen och sina svaromål inför EU-domstolen. Även om Finlands regering i sista hand beslutar om innehållet i Finlands svar och ställningstaganden i fördragsbrottsärenden som gäller landskapet, skall man när svar och ställningstaganden bereds fästa särskild uppmärksamhet även vid landskapets rätt att försvara sig. Utrikesministeriet vidarebefordrar alla överträdelseärenden till landskapskapsregeringen, som tar ställning till om överträdelseärendet berör landskapet eller inte. Om överträdelseärendet berör landskapet deltar landskapsregeringen i utformandet av Finlands svar till kommissionen.
Av lagen framgår även att landskapets ståndpunkt alltid ska framgå av Finlands svar och ställningstaganden i en situation där medlemsstaten Finland ställs till svars på grund av något som landskapet har gjort eller underlåtit att göra. Utgångspunkten är, så som i alla EU-ärenden, att en gemensam ståndpunkt ska eftersträvas. Samordningen ska ske inom statsrådets beredningssystem, som har utvecklats genom ett principbeslut. Detta system innebär att dessa frågor vid behov kommer upp till behandling i EU-ministerutskottet, där lantrådet har rätt att delta. Dessutom skall det på begäran av landskapet ordnas ett möte med statsministern före ministerutskottsbehandlingen, där även den minister som ansvarar för Ålandsärenden samt de ministrar till vilkas ansvarsområde saken hör deltar.
En följd av att endast medlemsstater kan vara part i en prövning i EU-domstolen är att enbart medlemsstaten Finland, dvs. republiken Finlands regering, är svarande. När också landskapet deltar kommer Finland följaktligen att ha två företrädare, d.v.s. statsombudet och landskapets representant. Landskapets representant kan även i dessa sammanhang ha rätt att plädera tillsammans med statsombudet, om domstolen ger tillåtelse att två ombud för talan. I en sådan situation måste ombuden samordna det som sägs före sessionen inleds.
Lissabonfördraget innebar även vissa förändringar gällande överträdelseförfaranden, vilket bl.a. innebär att sannolikheten för att landskapet döms att betala böter ökar. Genom systemet med blankettlagstiftning är landskapet i många fall beroende av rikets implementering. I de fall man i riket är försenad med sin implementering försenas därmed även landskapsregeringens införlivande i dessa fall. Till följd av detta har landskapsregeringens kontakter med de ministerier som ansvarar för beredningen i riket ökat i syfte att undvika förseningar i genomförandet av direktiv för landskapets del. Information om den aktuella överträdelsesituationen finns i kapitel 3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden.
Landskapsregeringens mål är fortsättningsvis att arbeta för att på olika sätt få till stånd en snabbare implementering av direktiv för att undgå att landskapet döms till standardbelopp eller vite av Europeiska Unionens domstol.
2.1.3 Statligt stöd
Statligt stöd innebär att nationella, regionala eller lokala myndigheter använder allmänna medel för att hjälpa vissa företag eller näringsgrenar. Ett företag som får statligt stöd får alltså konkurrensfördelar i jämförelse med sina konkurrenter på en specifik marknad. För att bevara ett fritt och rättvist konkurrensklimat inom EU har kommissionen till uppgift att kontrollera statliga stöds förenlighet med EU-rätten.
Enligt artikel 107 EUF-fördraget är det förbjudet för medlemsländerna att ge selektivt stöd eller stöd som tas från statliga medel som kan påverka handelsutbytena mellan medlemsländerna och snedvrida konkurrensen. Statligt stöd kan emellertid tillåtas om det ges till projekt av allmänt intresse, exempelvis stöd till mindre gynnade regioner, tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, främjande av små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, sysselsättning eller kultur.
Kommissionen kontrollerar det statliga stöd som medlemsländerna beviljar, oavsett om det planeras eller om det redan utbetalats, för att se till att det inte snedvrider konkurrensen.
Kommissionen och EU-domstolen har tolkat begreppet "stöd" på ett mycket vidsträckt sätt när det gäller varifrån stödet kommer (staten, en regional eller lokal myndighet, ett organ där staten direkt eller indirekt utövar ett dominerande inflytande, privat eller offentligt företag med privaträttslig ställning osv.), stödets form (direkt eller indirekt stöd, t.ex. åtgärder för att minska företagens ekonomiska bördor) och dess syfte.
Landskapsregeringen har alltsedan medlemskapet i unionen fortlöpande utfärdat olika stöd och stödordningar. EU-enheten övervakar och bistår landskapets myndigheter i utformningen av stöd och stödordningar. Landskapsregeringen följer även den juridiska utvecklingen på området inom unionen. Syftet med denna verksamhet är att säkerställa att stöd i landskapet är förenliga med unionens regler rörande statligt stöd.
I Europa 2020-strategin erkänns det statliga stödets betydelse för tillväxt och dess kapacitet att aktivt och på ett positivt sätt medverka till att målen i Europa 2020-strategin uppnås genom att locka och stödja initiativ till mer nyskapande, effektiva och grönare teknik, och samtidigt underlätta tillgång till offentliga stöd till investeringar, riskkapital och finansiering för forskning och utveckling. Förslagen till moderniseringar som bidrar till tillväxtmålet gäller att identifiera och definiera gemensamma principer för kommissionens bedömning av förenligheten hos alla stödåtgärder, den sk gruppundantagsförordningen samt en översyn och förenkling av gällande riktlinjer för statligt stöd.
Den 20 december 2011 antog kommissionen nya regler för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Den nya förordningen om de minimis-stöd för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse antogs den 25 april 2012. Landskapsregeringen har följt beredningen och bjöd in en tjänsteman från arbets- och näringsministeriets grupp för konkurrenspolitik för att den 5 juni 2012 informera om de nya reglerna samt allmänt om statligt stöd. Förutom landskapsregeringens tjänstemän inbjöds även tjänstemän från kommunerna.
Den 8 maj 2012 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om modernisering av reglerna om statligt stöd. Meddelandet klargör innehållet i ett reformpaket som syftar till att främja ekonomisk tillväxt.
Moderniseringen av kontrollen av statligt stöd har tre huvudsakliga syften; att främja en hållbar, smart tillväxt för alla på en konkurrensutsatt inre marknad, att inrikta kommissionens förhandsgranskning på ärenden som mest påverkar den inre marknaden och stärka medlemsstaternas samarbete i samband med tillämpningen av reglerna om statligt stöd och att rationalisera reglerna och möjliggöra snabbare beslut.
Bland kommissionens förslag till moderniseringar för att uppnå målen finns bl.a. översyn och förenkling av riktlinjer för statligt stöd, ett förtydligande och en bättre förklaring av begreppet statligt stöd, en översyn av förordningen om stöd av mindre betydelse, ändringar av rådets bemyndigandeförordning, översyn och eventuell förlängning av den allmänna gruppundantagsförordningen, en modernisering av procedurförordningen när det gäller handläggningen av klagomål och verktygen för marknadsinformation.
Landskapsregeringen har den 26 juni 2012 delgivit arbets- och näringsministeriet sina positioner gällande kommissionens meddelande. Landskapsregeringen välkomnar kommissionens förslag om en förenkling av riktlinjerna för statligt stöd och även en översyn av förordningen om stöd av mindre betydelse, där landskapsregeringen anser att det nuvarande tröskelvärdet kunde höjas. Landskapsregeringen stödjer även de förslag som syftar till att undantagen från förhandsanmälan utvidgas samt att kommissionen bättre ska kunna inrikta sina insatser på de fall som är mest relevanta ur inremarknadssynpunkt.
Landskapsregeringen uppmärksammar även ministeriet på den problematik som kan uppstå om medlemsstaterna får ett ökat ansvar för att garantera en korrekt tillämpning av reglerna för statligt stöd och krav ställs på att en enda myndighet per medlemsstat ska administrera ärendena. Då det gäller frågor som hör till landskapets behörighet har landskapet även förvaltningsbehörighet och riket kan därför inte förvalta sådana ärenden för landskapets räkning. Landskapsregeringen utgår från att riket uppmärksammar kommissionen på nämnda problematik och arbetar för att reglerna utformas på ett sådant sätt att det inte uppstår problem i förhållande till självstyrelselagen för Åland.
De olika processerna inleddes när meddelandet antogs och de viktigaste instrumenten i paketet, bl.a. rådets rättsakter, bör antas före utgången av 2013.
Landskapsregeringen har under året aktivt följt arbetet med statsstödsreformen och haft ett intensivt samarbete med arbets- och näringsministeriets grupp för konkurrenspolitik. Landskapsregeringen har deltagit i rikets beredning samt även deltagit direkt i tre konsultationer som rör reformen av förfarandena för statligt stöd.
Landskapsregeringen konstaterar att den översyn som inletts beträffande gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål som styr medlemsstaternas möjligheter att bevilja företagsstöd samt regelverket för stöd av mindre betydelse, sk de minimis stöd utgör idag grunderna för ett flertal av landskapsregeringens stödformer till näringslivet. Landskapsregeringen kommer under år 2013 att fortsätta att följa beredningen av nya rättsakter och utnyttja de möjligheter som finns att påverka dessa, bl.a. reformen av riktlinjerna för riskkapital, forskning och utveckling samt för miljöskydd och andra riktlinjer som berör små och medelstora företag.
2.1.4. Åländsk representation i Europaparlamentet
Alltsedan anslutningen till EU har landskapet fört fram krav på att Åland ska erhålla representation i Europaparlamentet och landskapsregeringen har under perioden fortsatt detta arbete. Frågan är nu aktuell inom EU, eftersom en omfördelning av platser inför Europaparlamentsvalet år 2014 pågår.
Åland har genom självstyrelsen suverän lagstiftnings- och förvaltningsmakt. Då Åland tillsammans med Finland godkände anslutningen till EU överfördes en betydande del av denna lagstiftningskompetens till unionen. Den enda skäliga kompensationen för denna överföring av kompetens är att Åland, liksom Finland, får en stadigvarande representation i EU:s beslutsfattande organ.
Eftersom EU-parlamentet fått ett större inflytande över unionens beslutsfattande, blir frågan om en åländsk plats i EU-parlamentet allt viktigare. Lissabonfördraget gjorde parlamentet till en jämbördig användare av budgetmakten jämsides med rådet. Dessutom beslutar parlamentet tillsammans med rådet om rättsakterna i nästan alla viktiga frågor. Det demokratiska underskott som råder då Åland inte har någon representation i EU-parlamentet har således ökat i och med parlamentets ökade inflytande.
Redan i regeringens proposition (RP 351/1994 rd) klargjorde den dåvarande regeringen att åländsk representation i Europaparlamentet är konstitutionellt berättigad.
Landskapsregeringen anser att frågan ska lösas nationellt genom en ändring av vallagen, så att landskapet Åland vid Europaparlamentsvalet 2014 utgör en egen valkrets.
Regeringens linje vid förhandlingar inom EU är fortsättningsvis klar; i E-skrivelsen till riksdagen den 9.3.2012 fastslogs att ” I enlighet med statsrådets principbeslut om Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden från 2009 ska statsrådet också i fortsättningen i förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.”
Landskapsregeringen har aktivt följt behandlingen av det förslag till betänkande om ändring av akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet som parlamentets utskott för konstitutionella frågor antagit år 2010. Förslaget var under 2011 upp till debatt i Europaparlamentet men återförvisades till utskottet för vidarebehandling.
Utskottet för konstitutionella frågor röstade den 26 januari 2012 igenom förslaget och ärendet gick sedan vidare till plenum.
Landskapsregeringen lämnade den 29 februari 2012 på justitieministeriets begäran ett utlåtande över utkast till E-skrivelse angående ändring av valsystemet i Europaparlamentsvalet. Enligt information från Europaparlamentet kommer förslaget, efter att under våren 2012 lagts på is, aldrig att behandlas i plenum och är således överspelat.
Landskapsregeringen hävdar att frågan om en Europaparlamentsplats för Åland är en konstitutionell fråga som måste lösas mellan Åland och Finland. Landskapsregeringen har vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med berörda ministrar och ministerier i frågan. Den 5 december 2012 tillställde landskapsregeringen justitieministeriet en skrivelse, i vilken landskapsregeringen uppmanar regeringen att ändra vallagen i enlighet med den valmotion som lagtinget lämnade till riksdagen den 28.4.2006 så att landskapet Åland utgör en egen valkrets vid Europaparlamentsval medan resten av landet utgör en valkrets.
2.1.5 Samarbete med Europaparlamentariker
Genom Lissabonfördragets ikraftträdande har Europaparlamentet erhållit utökade maktbefogenheter. Parlamentet har idag lagstiftningsmakt som omfattar en majoritet av de områden som ingår i EU:s lagstiftningsbehörighet. Över 40 nya områden har placerats under medbeslutandeförfarandet mellan parlamentet och ministerrådet; inklusive jordbruk, energipolitik, rättsliga frågor, hälsa och strukturfonder. Parlamentet har även fått en större roll när det gäller att fastställa EU:s budget. Dessutom krävs Europaparlamentets godkännande för en mängd internationella avtal som förhandlats fram av unionen, till exempel inom internationell handel.
Landskapsregeringen uppmärksammade tidigt Europaparlamentets ökande inflytande och har därför under en längre tid samarbetat med flera parlamentariker och partigrupper. Genom att föra en dialog med parlamentariker har landskapsregeringen haft möjlighet att påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen.
Landskapsregeringen har ett väl inarbetat nätverk och goda kontakter med Europaparlamentet. Landskapsregeringen samarbetar med såväl finländska ledamöter som ledamöter från andra medlemsstater, beroende av vad som är på agendan. Landskapsregeringen framför fortlöpande landskapsregeringens ställningstagande i olika frågor till dessa kontakter.
Landskapsregeringen ämnar under det kommande året att fortsätta samarbetet med Europaparlamentariker.
2.1.6. Regionkommittén
Regionkommitténs ställning har stärkts genom Lissabonfördraget, där det sägs att regionkommittén skall kunna ge utlåtanden om alla förslag till EU-lagstiftning som kommissionen bereder. Regionkommittén har även givits rätt till att föra talan i EU-domstolen.
Finland har 9 platser varav en plats enligt självstyrelselagen tillsätts av Åland.
För Åland har regionkommittén betydelse bl.a. genom möjligheten att påverka de utlåtanden som regionkommittén avger. Den kontaktskapande verksamheten med andra regioner och lokala samfund från EU länderna i avsikt att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland är viktig.
Den åländska ledamoten såväl som suppleanten deltar vid arbetsutskottsmöten och vid plenarmöten och får på det sättet goda insikter om vilka frågor som är aktuella i EU-sammanhang. Den åländska ledamoten och suppleanten sitter i två utskott "Utskottet för utbildning, ungdomsfrågor, kultur och forskning" (EDUC) och "Utskottet för medborgarskap, god förvaltningssed, institutionella frågor och yttre förbindelser" (CIVEX).
Arbetet i regionkommittén präglas långt av EU-kommissionens arbetsprogram och prioriteringar. Aktuella frågor för år 2013 är ekonomisk och social sammanhållning, tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft, inkludering och kompetens samt ett säkert och tryggt EU.
Den åländska ledamoten har tillsammans med regionkommitténs vice ordförande Mercedes Bresso diskuterat möjligheterna att i regionkommittén hålla ett seminarium om Åland, med fokus på att synliggöra Ålands folkrättsliga status.
2.1.7 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
Enligt 59a § självstyrelselagen har landskapsregeringen rätt att delta i beredningen av Finlands nationella ställningstagande gällande beslut som fattas inom EU. För att säkerställa landskapets rätt att medverka i den nationella beredningen av EU-ärenden har landskapet en representant i kommittén för EU-ärenden (statsrådets förordning om kommittén för EU-ärenden (373/2003) 3 § 2 mom.). Landskapsregeringen är därutöver även representerad i de cirka 40 beredningssektioner som lyder under kommittén för EU-ärenden. Dessutom har lantrådet rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet när ett ärende behandlas som hör till landskapets behörighet eller annars är särskilt viktigt för landskapet (SRRegL 26 § 3 mom.).
Enligt självstyrelselagen ska landskapets ståndpunkter även delges i samband med att ärenden behandlas i någon av EU:s institutioner, om landskapsregeringen begär det och om saken gäller en fråga som enligt självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. En representant från landskapsregeringen kan, med hänsyn till EU:s arbetsmetoder, delta tillsammans med en representant från rikets ministerier. Landskapets representant har dock ingen självständig rätt att yttra sig oberoende av Finlands ställningstaganden. Landskapets representant kan även på begäran erhålla rätten att närvara vid beslutsfattandet i rådet, när detta är möjligt enligt de arbetsrutiner som tillämpas. Det ansvariga ministeriets representant bestämmer dock om hur Finland använder sin röst i rådet.
Landskapets rätt att delta i EU-institutionernas arbete har emellertid utvidgats genom statsrådets principbeslut den 23 mars 2009 (även kallat Ålandsriktlinjerna). Enligt principbeslutet ska landskapets ställningstagande även föras fram i frågor som är av särskild betydelse för landskapet. Detta innebär att riket och landskapet i de ärenden som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet eller är av särskilt intresse för landskapet ska försöka nå ett gemensamt ställningstagande. Om detta inte är möjligt, t.ex. på grund av att förhållandena i landskapet anses kräva andra lösningar än i riket, är Finlands representanter skyldiga att delge landskapets ståndpunkter. I dessa fall kommer Finlands ställningstagande således att innehålla t.ex. förslag till särskilda arrangemang eller övergångstider för landskapet.
När det gäller den nationella beredningen betonar statsrådet i principbeslutet vikten av att landskapet i ett så tidigt skede som möjligt av beredningsprocessen ges möjlighet att föra fram sina synpunkter. Den nationella beredningen ska organiseras så att landskapets ställningstaganden kan föras fram i ett så tidigt skede att Finland kan påverka den slutliga utformningen av beslut på EU-nivå eller alternativt begära särlösningar eller undantag för Ålands vidkommande. Målet med processen är att landskapsregeringens och rikets ståndpunkter ska sammanjämkas och i de fall det inte är möjligt så ska behandlingen i EU-ministerutskottet föregås av en diskussion med statsministern. Den ansvariga ministern i landskapsregeringen samt eventuella andra ministrar som berörs bör delta i mötet. Om det inte är möjligt att sammanjämka ståndpunkterna ska landskapets ståndpunkter redovisas i beredningsdokumenten. Enligt principbeslutet ska ministerierna se till att E- och U-skrivelserna till riksdagen samt faktapromemoriorna i EU-ärenden innehåller en bedömning av vilka frågor som hör till landskapets behörighet.
Landskapsregeringens tjänstemän kan också välja att på förhand inkomma med ett skriftligt ställningstagande om det inte är nödvändigt att delta i diskussionen.
Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt i samverkan med rikets myndigheter för att ytterligare förbättra rutiner som garanterar landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden.
Service på svenska
Då det gäller landskapets möjligheter till inflytande över beslutsfattandet inom EU är språket en central fråga, eftersom landskapsregeringen enligt nuvarande system förutsätts delta i rikets beredning av positioner, vilken sker exklusivt på finska. Enligt justitieministeriets anvisningar om Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden gäller följande:
- Dagordningarna för kommittén för EU-ärenden och EU-ministerutskottet samt alla de sektioner i vilka landskapsregeringen har en representant ska översättas till svenska. Ministerierna svarar för översättningen. Den svenska texten skickas till landskapsregeringen tillsammans med övrigt material som hänför sig till dagordningen.
- Huvudregeln är att övrigt material när det är nödvändigt översätts till svenska inom ramen för tillgängliga resurser. Det är önskvärt att landskapsmyndigheterna tydligt och i god tid indikerar vilka dokument eller delar av dokument som de behöver få översatta. Justitieministeriet betonar här att det uppstår problem med att begära översättning av dokument till svenska i synnerhet om de finskspråkiga dokument som är viktiga för Åland och som gäller ett specifikt möte blir klara mycket sent. I sådana situationer är en dialog mellan riksmyndigheternas och landskapsmyndigheternas tjänstemän viktig. Det ansvariga ministeriet bör i ett tidigt skede känna till de EU-ärenden där det också senare kan finnas ett särskilt behov att översätta nationella beredningsdokument eller delar av dem.
- I ärenden som är viktiga för landskapet behöver landskapsregeringen i allmänhet en översättning till svenska av förslagen till Finlands ståndpunkt eller ett tillräckligt omfattande sammandrag på svenska.
- Ansvaret för översättning av nationella beredningsdokument ligger på ministerierna. Dessa dokument ska också skickas till landskapet i så god tid så att det är möjligt att i tillräcklig grad sätta sig in i dem innan saken behandlas i beredningsorganet.
- Om en representant för landskapsregeringen behöver tolk vid sektionsmöten eller i kommittén för EU-ärenden eller i EU-ministerutskottet ska landskapsregeringen i god tid kontakta sektionens sekreterare eller EU-sekretariatet, som sedan ordnar tolkning på lämpligt sätt. Diskussionerna kan t.ex. föras helt eller delvis på svenska eller så kan ordföranden eller någon medlem göra en sammanfattning på svenska av diskussionen. Det är också möjligt att anlita tolk.
Att arbetet i beredningssektionerna sker på finska är ett problem då Åland deltar i den nationella beredningen av EU-ärenden. Landskapsregeringens tjänstemän har under året upplevt att det generellt finns en vilja hos ministeriernas tjänstemän att lösa problemen, så att landskapsregeringens tjänstemän kan delta i beredningen. Ett problem är att alla tjänstemän vid riksmyndigheterna inte känner till justitieministeriets anvisningar, varför landskapsregeringens tjänstemän i vissa fall måste skicka över justitieministeriets anvisningar till riksmyndigheternas tjänstemän. Landskapsregeringen har följande synpunkter på hur riksmyndigheternas tjänstemän uppfyller justitieministeriets anvisningar:
- Vissa beredningssektioner har fortfarande under 2012 inte skickat ut en översättning till svenska av dagordningen.
- Vid begäran av översättning till svenska brukar i regel begäran tillgodoses, dock är det ofta, precis som jusititieministeriet betonar, problematiskt då dokumentet på originalspråket ofta blir klart mycket sent och det sedan i vissa fall tagit så länge som 10 dagar från det att en översättning till svenska begärts till dess att den skickas över till ansvarig tjänsteman vid landskapsregeringen. Då har ofta sista datum för att kommentera dokumentet redan passerat och landskapsregeringen får i värsta fall bara en dag på sig att lämna kommentarer. Landskapsregeringen anser att det, i de fall där en översättning av ett beredningsdokument tagit orimligt länge, finns utrymme för att snabba upp processen från riksmyndigheternas sida.
- Vid begäran av tolk brukar begäran i regel tillgodoses. Landskapsregeringen betonar att enbart en sammanfattning över dokument eller en muntlig sammanfattning i slutet av ett möte inte är acceptabelt. För att landskapsregeringens tjänstemän ska kunna delta i den diskussion som förs vid mötet krävs att tolkning sker kontinuerligt under mötets gång. Det behöver inte vara en extern tolk, det kan med fördel även vara en tvåspråkig tjänsteman vid berört ministerium som tolkar under mötet.
Landskapsregeringen har under år 2012 arbetat med att förbättra rutinerna för kommunikation till de egna tjänstemännen om landskapets rätt till svenskspråkig service.
Landskapsregeringen kommer under år 2013 att öka informationen till tjänstemännen angående svenskspråkig service vid beredning av EU-ärenden genom att ge en ännu tydligare muntlig information vid kurser för nyanställda samt att göra utskick per e-post till alla tjänstemän med tydlig information om vad som gäller.
2.1.8 Nationell expert vid kommissionen
Landskapsregeringen strävar efter att upprätthålla goda kontakter med EU-kommissionen bl.a. för att kunna genomföra EU-förpliktelser. Av denna anledning beslutade landskapsregeringen år 2011 att sända en tjänsteman för tjänstgöring som nationell expert vid EU-kommissionen.
En nationell expert är formellt anställd vid någon av kommissionens enheter och fullför sina arbetsuppgifter där. Samtidigt behåller tjänstemannen en nära kontakt med sin hemmaförvaltning, d.v.s. landskapsregeringen. I dessa kontakter kan tjänstemannen informera om kommande lagstiftning, stödordningar, överträdelseförfaranden samt vägleda förvaltningen i implementeringen av direktiv och förordningar. Den utsända tjänstemannen ska även informera tjänstemän vid kommissionen om den rådande situationen i landskapet. Det generella syftet med en nationell expert är att knyta EU:s institutioner närmare medlemsstaternas myndigheter.
I enlighet med omställningsbudgeten kommer tjänsten som nationell expert att upphöra den 31.5.2013.
2.1.9. Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.
Enligt Lissabonfördraget ska alla nationella parlament få del av utkasten till lagstiftningsakter för att bedöma initiativens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Enligt 9 kap. 59a § självstyrelselagen kan lagtinget i frågor som hör till landskapets behörighet delge riksdagen ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till lagstiftningsakt från Europeiska unionen är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Lagtingets ståndpunkt ska tillställas Europeiska unionens institutioner.
Med beaktande av subsidiaritetskontrollen gör landskapsregeringen i de samrådspromemorior som tillställs lagtinget en bedömning av subsidiaritetsprincipen. Landskapsregeringen informerar även utan dröjsmål om vilka kommissionsförslag som diarieförs.
2.1.10. Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel
Åland har en specialrådgivare vid Finlands ständiga representation vid EU. Det är en tjänsteman som förmedlar information till Åland om arbetet vid EU:s institutioner. Tjänstemannen är formellt anställd av utrikesministeriet men arbetar endast för Åland och landskapsregeringen finansierar tjänsten. Landskapsregeringen avser att utvärdera och analysera tjänstens innehåll och inriktning inför kommande tjänsteförordnande för att säkerställa att tjänsten optimerar landskapets behov.
2.2 Landskapets enskilda prioriteringar
Här följer de prioriteringar som landskapsregeringen valt ut i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.
2.2.1 EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
EU 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla har under det gångna året 2012 präglat landskapets utbildnings- och kulturpolitik. Insatser för att stöda målsättningen om en hållbar framtid har synliggjorts framför allt på områden med anknytning till kommissionens prioriterade teman ”Innovationsunionen”, ”Unga på väg” och ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”. Grundförutsättningar för ett livslångt lärande, ett system för validering av kompetens, rörlighet för studerande och lärare, tillgång till utbildad arbetskraft och utbildningsarrangemang i nära samarbete med arbetslivet har betonats. De mål som eftersträvas inom EU 2020-strategins olika huvudinitiativ har synliggjorts bland annat i det forskningspolitiska program som landskapsregeringen fastställt för den tillämpade forskningen vid Högskolan på Åland. I forsknings- och utvecklingsprogrammet (FoU) har slagits fast att landskapet ska vara en del i det dynamiska utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet i Norden och ha en konkurrenskraftig och kunskapsbaserad ekonomi. Forskningen ska ske i samarbetsnätverk med andra nationella och internationella högskolor och universitet.
Landskapsregeringen har i sina olika utbildnings- och kulturpolitiska programförklaringar och styrdokument tydliggjort att all samhällsfinansierad undervisning och verksamhet ska befästa en grundsyn som främjar hållbar utveckling - ansvarskännande och ett kritiskt tänkande. Värdegrunden innefattar omsorg om naturen och naturresurser med insikt om att resurserna är ändliga. Den innefattar omsorg om medmänniskor och ett respektfullt uppträdande mot varandra med insikt om att alla människor har lika värde. Utbildnings- och kulturområdet har på dessa grunder tilldelats resurser i syfte att säkra en likvärdig verksamhet för alla, det vill säga flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma tillgång till utbildning och utveckling av sina personliga intressen och talanger.
Studieväglednings- och yrkesvägledningsfunktionerna har utvecklats och prioriterats i syfte att stöda och handleda olika målgrupper, förebygga studieavbrott och värna om att den yngre generationen ska ha slutförd kvalificerad högre utbildning. Landskapet har speciellt prioriterat utbildning som förebygger utanförskap och skapat stödresurser och utbildningsalternativ för ungdomar som hotas av utanförskap. Den europeiska målsättningen att andelen ungdomar som i förtid avslutar sin skolgång och sina studier ska vara under 10 % har uppfyllts så gott som på alla nivåer.
I landskapsregeringens strävan att effektivisera utbildningssystemet har skolorna uppmanats att förbättra kvaliteten i sin verksamhet och främja innovation och kunskapsöverföring bl.a. genom att använda informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Med stöd av landskapets insatser och Europeiska socialfondens delfinansiering har elevernas, de studerandes och lärarnas IT-kunskaper stärkts och utvecklats inom verksamheten i projektet ”Nätpedagogik”.
Den utbildning som ordnas i landskapet både på högskolenivå och inom allmänbildande och yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå har fokuserat på individernas intressen och arbetsmarknadens förändrade kompetensbehov. Landskapsregeringen har i sina regelverk skapat system för mötesplatser där utbildning och näringsliv tillsammans utvecklat utbildningens innehåll och upplägg. Då det gäller vuxenutbildningen har arbetslivets behov av kompetens och utbildad arbetskraft beaktats särskilt. Efterfrågan på större flexibilitet i fråga om korttidsutbildningar, t.ex. i samarbete med skolor i omkringliggande regioner, har diskuterats.
I fråga om EU-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla med mångsidiga utbildningsmöjligheter, hög sysselsättning och god livskvalitet, har landskapsförvaltningens satsningar på integrationsåtgärder och utbildning i svenska för inflyttade varit ändamålsenliga, men dock inte tillräckliga. Inom det av Europeiska socialfondens program ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning” finansierade projektet ”Validering på Åland” har landskapsregeringen utvecklat ett system att värdera och synliggöra medborgarnas reella kompetenser utöver formella examensbevis. Mot bakgrunden av Europaparlamentets och rådets direktiv (2005/36/EG) samt bestämmelserna i den för året 2012 nya landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (2011:120) har landskapsförvaltningen fått i uppgift att skapa ett system för beslutsfattande om behörighet som utländska examina på det pedagogiska och sociala området ger på Åland.
Den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla har även synliggjorts på kulturens och idrottens område. Landskapsregeringen har kungjort att verksamhet som betonar Ålands kulturmiljö och kulturarv ska vara en angelägenhet för alla, såväl kvinnor som män, genom sin samhällsrelevans. Utbildnings- och kulturpolitiken har poängterat kulturens betydelse för den enskildas välbefinnande och utveckling, för besöksnäringen, inom vården och för främjandet av integration.
Under år 2013 avser landskapsregeringen fortsätta stöda och utveckla de övergripande prioriteringarna i EU 2020-målen och förtydliga strategin för smart och hållbar tillväxt för alla i sina olika utbildnings- och kulturpolitiska styrdokument. Syftet är att möjliggöra ökad sysselsättning, produktivitet och social samverkan.
Landskapsregeringens avsikt är att landskapets utbildnings- och kulturpolitiska riktlinjer ska slås fast i nära samverkan och dialog med berörda, bland annat närings- och arbetslivet. En av regeringen tillsatt utbildningsdelegation ska få i uppgift att försäkra och utveckla samarbetet och att förutse arbetsmarknadens utbildningsbehov. Ett planerat nytt utbildningsavtal mellan regeringen och Högskolan på Åland är ämnat att tillsammans med det tidigare antagna forskningspolitiska programmet stöda och utveckla arbetet med att nå upp till de mål som bland annat ställts inom EU 2020-strategins huvudinitiativ ”Innovationsunionen”.
Utbildnings- och kulturpolitiken i landskapet betonar att en framtida tillväxt förutsätter en förbättrad kvalitet på utbildningen, stärkta forskningsresultat, främjande av innovation och kunskapsöverföring och ett fullt utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik. Mot denna bakgrund avser landskapsregeringen under år 2013 och framöver stärka och stöda utvecklandet av pedagogiska arbetssätt och innovativa modeller. Arrangemang och verksamhet som utvecklar medborgarnas sociala samverkan och digitala kompetens ska befrämjas. Entreprenörskap och företagsamhet som skapar tillväxt och trygghet ska uppmuntras. För att utveckla tydlighet i kompetens och kunnande inom yrkesutbildningen på gymnasienivå strävar landskapsregeringen efter att under året utveckla styrdokument som gynnar framskrivningen av EU:s referensram för kvalifikationer för ett livslångt lärande, EQF samt EU:s system för meritöverföring, ECVET samt dokument som underlättar medborgarnas rörlighet utanför Åland, EUROPASS. Uppbyggandet och förankringen av adekvata förvaltningssystem i fråga om validering av kompetens och informellt kunnande samt erkännande av yrkeskvalifikationer som förvärvats utomlands på det pedagogiska och sociala området fortgår.
2.2.2 Beskattningen och skattegränsen
Tillämpningsföreskrifterna för artikel 1 punkt 3 i den moderniserade tullkodexen rör indirekt beskattning och faller inom rikets lagstiftningsbehörighetsområde, men är trots det av särskilt intresse för landskapet. Den moderniserade tullkodexen utgår från två principer som kan inverka på skattegränshanteringen. För det första att tullprocedurerna inom unionen avses bli så enhetliga som möjligt, vilket medför ett mycket begränsat utrymme för nationella avvikelser. För det andra ska tullförfarandena göras elektroniskt. I tillämpningsföreskrifterna för artikel 1 punkt 3 i den moderniserade tullkodexen är det möjligt att reglera de särskilda förenklingar som kan tillämpas vid handeln mellan EU:s skatteområde och områden som hör till EU men står utanför EU:s skatteområde. Avsikten har hittills varit att den moderniserade tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna ska träda i kraft under år 2013.
Kommissionen presenterade ett förslag till omarbetning av den moderniserade tullkodexen i februari 2012. I förslaget omformuleras den för landskapet viktiga artikeln 1 punkt 3 genom att innehållet i artikeln förändras och infogas i en ny artikel 2. Landskapsregeringen har under 2012 genom diskussioner med finansministeriet försökt utröna om de förändringar som föreslagits har någon relevans för de förenklade förfaranden som är viktiga för landskapet. Genom informella diskussioner med kommissionen har vi fått uppgift om att förändringarna inte bör påverka landskapets möjligheter till förenklade förfaranden. Den 7 november 2012 presenterades ett kompromissförslag till omarbetning av den moderniserade tullkodexen med ytterligare förändringar. Landskapsregeringen bevakar för närvarande om dessa förändringar har någon relevans för landskapets del.
Landskapet kommer under år 2013 att fortsätta arbetet med att åstadkomma så enkla förfaranden som möjligt vid handel med såväl Finland som övriga EU och att följa beredningen av rättsakter som kan ha betydelse för handeln med Finland och övriga EU.
2.2.3 Konsoliderad bolagsskattebas
Kommissionen har i förslaget till rådets direktiv KOM(2011) 121 slutlig föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införs inom EU. Kommissionens syfte med förslaget är att bekämpa vissa skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Förslaget innehåller bestämmelser för beräkningen av det skattepliktiga resultatet, för konsolidering av koncerners skattepliktiga resultat samt bestämmelser för fördelningen av den konsoliderade skattebasen till de medlemsstater där företagen inom koncernen har sin verksamhet. Enligt förslaget ska koncerner frivilligt kunna välja att gå med i systemet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och även att utträda ur systemet. Systemet ska fungera parallellt med systemet för beskattning av näring enligt medlemsstaternas skattelagstiftning. Förslaget innebär att samma skatteregler ska tillämpas i alla medlemsländer och att en gemensam skattebas beräknas för alla EU-företag i en koncern av en skattemyndighet. Skattebasen fördelas därefter till de länder där företagen har verksamhet i enlighet med en fördelningsnyckel. Medlemsstaterna bestämmer vilken bolagsskattesats som ska tillämpas på sin andel av skattebasen. Vid beräkning av den konsoliderade skattebasen ska vinster och förluster hänförliga till transaktioner mellan bolag inom koncernen som ingår i systemet inte beaktas. För bolag som inte konsolideras ska internprissättningsreglerna, armlängdsprincipen, fortfarande tillämpas.
Förslaget har konsekvenser för Åland, eftersom landskapet har beskattningsbehörigheten för den kommunala beskattningen som utgör en del av samfundsbeskattningen. Förslaget inskränker på landskapets lagstiftningsbehörighet, eftersom i förslaget finns regler som påverkar fördelningen av beskattningen och beräkningen av samfunds beskattningsbara inkomst såsom vilka avdrag som får göras i beskattningen. Om förslaget går igenom så att regler om koncerners skattepliktiga resultat ska beslutas på EU-nivå istället på lokalnivå, innebär det att landskapets faktiska lagstiftningsbehörighet avseende den kommunala beskattningen minskar.
Förslagets påverkan på skattebasen kommer enligt samtliga utredningar vara negativ för Finland och troligen skulle även den beskattningsbara inkomsten minska till den del den hör till kommunalbeskattningen på Åland. Förslaget innebär att skattemyndigheten i ett annat medlemsland kan komma att beräkna bolagsskattebasen för en koncern, inom vilket bolag på Åland kan ingå. Förslaget innebär samtidigt att en skattemyndighet i ett annat medlemsland tillfördelar Finlands inklusive Ålands andel av skattebasen för beskattningen av samfund. Förslaget förväntas leda till en rad konsekvenser såsom bland annat att kostnaderna förväntas öka för att förvalta två parallella system för beskattning och uppbörd samt för att hantera processer. Flera medlemsstater har varit kritiska till förslaget bland annat på grund av oro för minskade skatteintäkter. Förslaget har även ifrågasatts i förhållande till subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen samt om nyttan med förslaget verkligen kan uppnås. Frivilligheten och olika detaljer i förslaget är också omstridda. Den viktigaste principfrågan som medlemsländerna behöver ta ställning till är dock den grund som kommissionen hänvisar till i förslaget, d.v.s. grunden för EU:s behörighet för att besluta om dessa regler som hör till den direkta beskattningens område. Medlemsländerna har lagstiftningsbehörighet för den direkta beskattningen dock så att den nationella lagstiftningen ska vara neutral i förhållande till EU-rätten och inte förhindra den fria rörelsen inom EU/EES-området. För vidare information se Ålands landskapsregerings promemoria om EU-kommissionens förslag KOM(2011) 121 slutlig. Ålands landskapsregering har motsatt sig förslaget.
Europaparlamentet gav sitt stöd för direktivet i april 2012, vilket i någon mån kan påverka det fortsatta arbetet i Rådet. Det är dock fortfarande stor oenighet bland medlemsstaterna och händelseutvecklingen har därför varit liten under 2012. Landskapsregeringen kommer att aktivt fortsätta bevaka händelseutvecklingen under 2013.
2.2.4 Framtida mervärdesskattesystem
I december 2010 presenterade kommissionen en grönbok om mervärdesskattens framtid – Ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem, KOM(2010) 695 slutlig. Åland påverkas indirekt av de EU-bestämmelser som gäller på området för indirekt beskattning eftersom Finland är skyldig att implementera de EU-bestämmelser som gäller avseende mervärdesbeskattning. Landskapsregeringen lämnade ett utlåtande till kommissionen i maj 2010 och framhöll att mervärdesskattesystemet inte bör ändras så att reglerna blir mer komplicerade än tidigare och medför ökad administrativ börda, större kostnader, omvälvande förändringar för affärslivet och ideella föreningar samt att undantagen från mervärdesbeskattning för vissa verksamheter kvarstår.
Kommissionen antog den 6 december 2011 ett meddelande om mervärdesskattens framtid, KOM(2011) 851/3. Meddelandet innehåller inte några konkreta lagstiftningsförslag men däremot de grundläggande egenskaper som ska känneteckna det nya mervärdesskattesystemet för att skapa ett enklare och mer effektivt mervärdesskattesystem i EU. Vidare beskrivs de principer som bör vägleda översynen av undantag från skatteplikt och reducerade skattesatser för att uppnå ett neutralt mervärdesskattesystem. Landskapsregeringen har under 2012 aktivt följt mervärdesskattesystemets utveckling för att bland annat kunna bevara skatteundantag för ideella föreningar och momsfriheten för restaurangtjänster ombord på fartyg. Detta arbete kommer att fortsätta under år 2013.
2.2.5 Den digitala agendan
Arbetet med att förverkliga den europeiska digitala agendans målsättningar i det åländska samhället har under året resulterat i framtagandet av en digital agenda för landskapet Åland. Den digitala agendan ska fungera som det övergripande styrdokumentet för att realisera mål och visioner för det åländska e-samhället och digitaliseringen av den åländska offentliga förvaltningen. Det offentliga Åland ska erbjuda ett stort utbud av kvalitativ och effektiv service i form av elektroniska tjänster till nytta för användaren. Den digitala agendan ska också säkerställa en effektiv samverkan inom det offentliga Åland gällande kostnader och investeringar i IT.
Landskapsregeringen har under sitt arbete med att ta fram detta dokument studerat såväl EU:s, Finlands och Sveriges digitala agendor. Av de åtgärder som framkommer i den europeiska digitala agendan KOM(2010) 245 slutlig/2 , har följande nyckelområden bedömts speciellt relevanta i arbetet med den digitala agendan för landskapet Åland:
· Snabb och ultrasnabb Internettillgång
Garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter
Främjande av utbyggnaden av nästa generations accessnät
· Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
Digital kompetens och digitala färdigheter
Digitala tjänster för alla
· Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
Informations- och kommunikationsteknik för miljön
Hållbar sjukvård och IKT-baserat stöd för ett värdigt och självständigt liv
E-förvaltning
I den digitala agendan för landskapet Åland beskrivs följande prioriterade insats- och delinsatsområden:
· E-förvaltning med ålänningarnas behov i centrum
- E-demokrati
- E-tjänster
- Vård och omsorg
- Entreprenörskap och företagsutveckling
- Utbildning
· Organisationsövergripande service och gemensamma IT-stöd
· Grön IT
· Infrastruktur
Inom dessa insatsområden finns tre fokusområden där särskild tyngd kommer att läggas på åtgärder, nämligen ”offentliga e-tjänster”, ”vård- och omsorg”, samt ”effektivare offentlig förvaltning”.
Den digitala agendan gäller från och med hösten 2012 tillsvidare och förverkligas i årliga gemensamma handlingsplaner. Arbetet kommer under 2013 att koncentreras kring uppbyggnaden av en organisation för genomförandet, samt att ta fram och förverkliga den första gemensamma handlingsplanen. Under den inledande tvååriga uppbyggnadsfasen kommer den digitala agendan att drivas av fyra åländska offentliga förvaltningar, nämligen den allmänna förvaltningen vid Ålands landskapsregering, Mariehamns stad, Ålands hälso- och sjukvård, samt Ålands kommunförbund k.f. Avsikten är att samtliga åländska offentliga förvaltningar ansluter sig till den gemensamma digitala agendan.
2.2.6 Upphandling
Kommissionen har under 2011 lagt fram lagstiftningsförslaget om offentlig upphandling, KOM(2011) 896 och lagstiftningsförslaget om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, KOM(2011) 895 samt förslag till lagstiftning om tilldelning av koncessioner" KOM(2011) 897. Förslagen är resultatet av grönboken om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, KOM (2011) 15 slutlig, som presenterades våren 2011.
Landskapet Åland har lagstiftningsbehörighet avseende landskapsregeringens, underliggande myndigheters samt kommunala myndigheters upphandlingar men genom blankettlagstiftning tillämpas rikets lagstiftning med vissa undantag.
Den föreslagna reformen om moderniseringen av EU:s regler för offentlig upphandling avser att förenkla regleringen och förfaranden kring offentlig upphandling samt att öka dess flexibilitet. Syftet med moderniseringen av EU:s regler är även att öka de små och medelstora företagens möjligheter att delta i upphandlingar. Samtidigt avser den föreslagna reformen att göra den offentliga upphandlingen mer kvalitetsinriktad, genom att sociala och miljömässiga kriterier som exempelvis livscykelkostnader eller integrering av utsatta och mindre gynnade personer får en mer framträdande roll i upphandlingen. Det föreslås även att medlemsstaterna utser en särskild nationell myndighet med ansvar för övervakning, genomförande och kontroll av offentlig upphandling för att garantera bättre tillämpning av reglerna i praktiken. Även ett kunskapscentrum föreslås för att utöka kompetensen hos upphandlare samt ge stöd åt företag, särskilt små och medelstora.
Landskapsregeringen har framhållit att landskapsregeringen är en relativt liten organisation. De flesta kontrakt som upphandlas inom organisationen är relativt små. Landskapsregeringen anser att upphandling av relativt små kontrakt inte får kräva oproportionerligt stora arbetsinsatser, tidsåtgång och kostnader och kan konstatera att den föreslagna reformen syftar till att förenkla regler och förfaranden och att göra dem flexiblare. Landskapsregeringen ställer sig positiv till förslaget som bidrar till att minska administrationen både för företagare, och särskilt små och medelstora företag, och den upphandlande myndigheten. Landskapsregeringen anser vidare att det är bra att reformen omfattar möjligheter att ta hänsyn till sociala och miljömässiga kriterier, vilket möjliggör ett säkerställande av tillhandahållandet av offentliga tjänster med hög kvalitet. Förslaget att inrätta en tillsynsmyndighet medför kostnader för medlemsstaterna. Landskapsregeringen anser att myndigheten i och för sig kan bidra till att efterlevanden av direktivet följs, men ser hellre att de offentliga medlen satsas på det kunskapscentrum som direktivet föreslår. Slutligen välkomnar landskapsregeringen förslagen och anser att tydliga regler för upphandling och tilldelning av kontrakt genom koncessioner garanterar den rättsliga säkerhet som de offentliga myndigheterna behöver för att utföra sitt uppdrag.
Ärendet behandlas vid EU:s institutioner. Rådet och Europaparlamentet förväntas anta direktiven i mitten av år 2013. Om direktivet antas ska det genomföras av medlemsstaterna senast 24 månader efter detta, d.v.s. i mitten av år 2015. Landskapsregeringen tillämpar blankettlagstiftning, och måste därför vänta in Finlands lagstiftningsarbete.
2.2.7 EU-program 2014-2020
Förhandlingarna om partnerskapsavtal innehållande operationella program med finansiering från GSR-fonder, dvs fonder inom ramen för ett gemensamt strategiskt ramverk, mellan kommissionen och medlemsländerna kommer att inledas under år 2013. Dessa ramar innehåller medlemsländernas prioriteringar för offentliga investeringar för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt de kommande sju åren. Landskapsregeringen leder programarbetet för fonderna Eruf, ESF, EJFLU och EHFF som kommer att avslutas under år 2013.
2.2.8 Jordbruk
Det EU-orienterande arbetet kommer under 2013 att domineras av beredningen av ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med förslaget till Europaparlamentets och Rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Lagstiftningspaketet som presenterades redan 2011 och som beretts inom Rådet och Europaparlamentet under hela 2012 har fortfarande inte antagits. Denna omständighet gör att beredningsarbetet görs med utgångspunkt i utkast till förordningar samt med avsaknad av delegerade och implementerande akter som annars skulle ge vägledning i arbetet. Lagstiftningspaketet förutses antas i början av sommaren varvid de delegerade och implementerande akterna förväntas komma under hösten 2013. På grund av den försenade tidtabellen gällande lagstiftningspaketet kommer kommissionen förmodligen att under våren föreslå övergångsregler som gör det möjligt att implementera landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden 2007-2013 också under 2014 men med finansiering från perioden 2014-2020. Trots att tidtabellen gällande lagstiftningspaketet är kraftigt försenat avser landskapsregeringen att hålla den planerade tidtabellen, dvs. att lämna ett förslag till landsbygdsutvecklingsprogram till kommissionen under hösten 2013.
Under året kommer även arbetet med förslag till nya riktlinjer för statligt stöd inom jordbrukssektorn att följas.
Under 2012 har kommissionens förslag om att förändra lagstiftningen rörande produktion av GMO-grödor stått stilla, p.g.a. en blockerande minoritet i rådet. Landskapsregeringen bevakar ärendet och kommer att fortsätta följa det om diskussionerna återupptas.
2.2.9 Nya bestämmelser för frö- och plantmaterial
I kommissionens arbetsprogram för 2013 finns förslag på nya bestämmelser för frö- och plantmaterial. Avsikten är att förenkla den administrativa bördan för småföretagare genom att ersätta 12 olika direktiv med ett enda direktiv. Elva av direktiven avser jordbruk och ett avser skogsodlingsmaterial. Förändringen anses vara nödvändig för direktiven gällande jordbruk, medan det fortfarande är oklart om direktivet gällande skogsodlingsmaterial ska ingå i paketet eller om det fortsättningsvis bör hållas utanför som ett eget direktiv. Landskapsregeringen bör följa utvecklingen av detta arbete, men prioriteringen bör ligga på de direktiv som berör jordbruket.
2.2.10 Fiske
Det pågår en reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik och i juli 2011 presenterade kommissionen sitt förslag till förordning för den nya gemensamma fiskeripolitiken. Avsikten med förslaget är att på djupet förändra förvaltningen av det europeiska fisket. Huvudsyftet med fiskeripolitiken ska vara att säkra långsiktigt hållbara miljövillkor för fisket och vattenbruket vilket är en grundförutsättning för att kunna bidra till tryggad livsmedelsförsörjning. Förslaget har under 2012 behandlats parallellt i rådet och parlamentet. Parlamentet antog sina positioner i februari 2013, och behandlingen i rådet fortsätter under våren. Enligt förordningsförslaget skulle förordningen tillämpas från och med den 1.1.2013, men detta blir försenat ett år.
I reformpaketet ingår även finansieringsförordningen för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Detta lagförslag kom i december 2011. Landskapsregeringen har under 2012 följt behandlingen i rådet och bevakat de åländska ståndpunkterna beträffande reformen. Enligt ordförandeskapets tidsplan ska reformpaketet antas i juni 2013. Landskapsregeringen har under hösten 2012 arbetat intensivt med beredningen av ett operativt program för fiskerinäringen för perioden 2014-2020 och avsikten är att ett förslag till program ska lämnas till kommissionen under hösten 2013.
2.2.11 Sjöfart
Den maximala svavelhalten i marina bränslen som används på alla fartyg sänks till 0,1 % inom svavelkontrollområden, vilket bl.a. Östersjön är, från år 2015 och till samma nivå från år 2020 för all passagerartrafik. Som alternativ till användning av ovan nämnda bränslen ska även andra utsläppsminskningsmetoder tillåtas. Förändringen kommer att öka kostnaderna för transporterna vilket påverkar industrin, sjöfartsnäringen och kunderna. Europeiska kommissionen har godkänt att Finland beviljar miljöstöd för investeringar i såväl nybyggda fartyg som installation av reningsutrusning på befintliga fartyg.
Landskapsregeringen ha deltagit i kommissionens konsultationer och understött förändringarna. Landskapsregeringen bedömer att det är viktigt att kommissionen även beslutar om kompletterande åtgärder för att främja sjöfartens investeringar för att minska utsläppen och på så sätt motverka en situation där transporter flyttar från relativt miljövänliga maritima sjötransporter till landtransporter med ökad miljöbelastning som följd. Det pågår under år 2013 en beredning inom kommissionen som syftar till att presentera vilka typer av åtgärder som står till buds för att underlätta genomförandet av svaveldirektivet. Dessutom bereds en strategi för och ett direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, vilket är särskilt viktigt för att fartyg med miljövänliga drivmedel ska kunna trafikera Östersjön.
2.2.12 Miljöfrågor
Kommissionens arbetsprogram för 2013 innehåller två miljöinitiativ som landskapsregeringen avser att särskilt bevaka, de är initiativen ”Översyn av den tematiska strategin för luftföroreningar och tillhörande lagstiftning” och ”Översyn av avfallsstrategin och lagstiftningen”. Initiativ som ännu förväntas komma från kommissionen detta år som kommer att bevakas är det om ”Invasiva främmande arter”. Ytterligare finns flera initiativ som är av visst intresse för miljö- och hälsoskyddsområdet, särskilt kan nämnas ”Ny reglering av kontroll i matkedjan” och ”Revidering av hygienlagstiftningen”. Därutöver är initiativet ”EUs strategi om anpassning till klimatändringar” intressant bl.a. ur miljösynpunkt.
Landskapsregeringen har efter samråd med lagtinget i november i fjol gjort ett ställningstagande till kommissionens förslag KOM (2012) 628 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata objekt. I ställningstagandet skriver landskapsregeringen att den ser positivt på att förtydliganden föreslås i MKB-förfarandet, men det är mycket viktigt att varje nytt krav leder till nödvändiga förbättringar. Detta är särskilt viktigt då förslaget innebär nya relativt stora utvidgade krav på MKB-förfarandet. Generellt sett är landskapsregeringen tveksam till omfattningen av de nya kraven och anser att förslaget innehåller en del oklara formuleringar som behöver förklaras ytterligare. Landskapsregeringen är kritisk till införande av nya utvidgade krav om tillståndsförfarandet då sådana redan idag finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp. Särskilt kritisk är landskapsregeringen till ändringen av artikel 8 och sista meningen i artikel 2.3. Landskapsregeringen följer med behandlingen av förslaget i rådets miljöarbetsgrupp bland annat genom att specialmedarbetaren i Bryssel deltar i möten.
I januari i år behandlade landskapsregeringen kommissionens förslag COM(2012) 710 med beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen 2020, Att leva gott inom planetens gränser. I ställningstagandet anger landskapsregeringen att det är bra att ett nytt allmänt miljöhandlingsprogram har tagits fram av kommissionen. Landskapsregeringen stöder de föreslagna målen i artikel 2 och i huvudsak åtgärderna för att nå dem. Däremot anser landskapsregeringen att det är mycket viktigt att åtgärd (a) under det fjärde prioriterade målet om system på nationell nivå för att sprida information om hur EU:s miljölagstiftning genomförs inte leder till onödigt merarbete och att det skulle kunna räcka med den information som finns i notifieringarna. Ärendet har skickats till lagtinget som ett informationsärende.
2.2.13 Energifrågor
Under året har arbetet med revidering av regelverket gällande energicertifiering av byggnader fortsatt. Svenska byggbestämmelserna tillämpas sedan 2008 på Åland och i samband med ökad kontrollfunktion gällande certifikaten har en utvärdering gällande systemet pågått. Under året har förberedelserna för kommande perioden 2013-2020 av utsläppsrätter pågått. Perioden är längre än de tidigare och nytt är att en begränsad del av rätterna tilldelas gratis och flertalet av verksamhetsutövarna är hänvisade till att köpa rätter. Det är dock tillåtet att överföra ev. kvarvarande rätter från föregående period. I samband med det omfattande elmarknadsdirektivet har ellagen reviderats. Som en konkret åtgärd har Kraftnät Åland separerats från eldistributionsföretagen. Detta för att direktivet föreskriver separation mellan system- och distributionsnäten.
Generellt krävs långsiktiga målsättningar i energifrågor för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Ett rätt långtgående energispardirektiv presenterades i oktober och är en sammanslagning av kraftvärmedirektivet (2004/8/EG) och energitjänstedirektivet (2006/32/EG). Ambitionen är 1,5 procents energieffektivisering/år 2014–2020 av levererad/distribuerad energi. Åtgärderna ska göras i slutanvändningen, dessutom föreskrivs ökat krav på mätning och till det kopplad fakturering. Sedan tidigare finns målsättningar att effektiv värme och kyla främjas. Då byggnadsbeståndet står för stora delar av energiförbrukningen inom unionen har ambitiösa strategier vid renoveringar av offentliga byggnader upprättats, med fokus på offentliga byggnader som ska föregå med gott exempel.
Under det kommande året fortsätter arbetet med att anpassa regelverket i enighet med gällande direktiv.
Ett färre antal initiativ presenteras inför 2013 jämfört med 2012, kommissionens ambition är dock fortsatt hög inom området. Ett kommande initiativ strävar till ökad teknikutveckling i linje med den energiroadmap som tar sikte på långsiktiga och ambitiösa åtgärder till 2050. Områden inom ökad forskning, demonstration och förbättrad marknadsintroduktion presenteras. Dessutom finns åtgärder som ska minska begränsningar och regleringar. Dessutom strävas till att minska beteenderelaterade orsaker som hindrar övergång till förnybara alternativ.
Ytterligare ett initiativ avser att presentera åtgärder för ökad utveckling av förnybar energi. Inom Europa utnyttjas inte hela potentialen gällande resurseffektivitet. Inom avfallshanteringen skickas ännu mycket återvinningsbart avfall antingen på export eller till deponi. Brist på långsiktiga ramar håller tillbaka planering och investeringar vilket framkommer tydligast gällande klimat- och energiramprogrammet efter 2020, men även på lång sikt gällande hållbar användning av luft, mark, energi, vatten, fisk och biomassa. Långsiktighet och klara ramar bidrar till att sporra den innovation som behövs för att utnyttja potentialen av övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom flera områden. Energieffektivitet är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att trygga energiförsörjningen och minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar.
En viktig målsättning är att genomföra en integrerad inre energimarknad. Ett kommande initiativ uppmuntrar medlemsstaterna till ökade ansträngningar genom att understryka fördelarna för medborgare och företag.
Bevakningen om införandet och utbyggnaden av intelligenta nät i unionen fortsätter. I och med en övergång till intelligenta nät ökas energieffektiviteten och större mängd energi från förnyelsebara energikällor möjliggörs. Ett intelligent nät kan beskrivas som ett moderniserat elnät som kompletterats med digital tvåvägskommunikation mellan leverantör och konsument och med utvecklat system för mätning och övervakning. Detta ger nya möjligheter för enskilda att direkt kontrollera och styra sina individuella konsumtionsmönster, och ger samtidigt incitament för effektiv energianvändning om det sker i kombination med tidsberoende elpriser. Näten skapar förutsättningar att integrera större mängder både land- och havsbaserad förnybar energi samt elfordon, samtidigt som möjligheten till konventionell kraftproduktion och anpassade kraftsystem bibehålls.
Intelligenta nät utgör grundstommen i framtidens kraftsystem där de fossila bränslena fasats ut.
2.2.14 Ändring av tobaksdirektivet
EU-kommissionen har i flera år förberett en ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. Kommissionen har gjort en utredning om eventuella konsekvenser av en ändring av tobaksdirektivet, utgående från olika scenarier. Kommissionen har även hållit en offentlig konsultation samt en konsultation som riktar sig till medlemsstaterna. Landskapsregeringen har deltagit i både kommissionens offentliga konsultation samt i rikets beredning av Finlands ställningstagande i konsultationen för medlemsstaterna. Landskapsregeringen har hela tiden arbetat aktivt med frågan mot social- och hälsovårdsministeriet och i direkta kontakter med EU-kommissionen. Landskapsregeringen har även samarbetat med den svenska regeringen, som delar landskapsregeringens uppfattning att rådande situation inte överensstämmer med EU:s regler om fri rörlighet av varor.
Landskapsregeringen har i januari och februari 2012 varit i kontakt med EU-kommissionen, generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor (DG SANCO), vilket resulterade i ett möte med DG SANCO den 8 mars 2012. Landskapsregeringen har även skickat information till generaldirektoratet för ekonomi och finans (DG ECFIN), generaldirektoratet för regionalpolitik (DG REGIO), generaldirektoratet för transport och rörlighet (DG MOVE), Finlands Coreper I ambassadör i Bryssel samt för kännedom till kommissionär Olli Rehns kabinett och kommissionär Siim Kallas kabinett.
Den 19.12.2012 kom slutligen EU-kommissionens förslag till ändring av direktivet om tobaksvaror. Förslaget innehåller nya, striktare regler för hur tobaksvaror får tillverkas, presenteras och säljas. Cigaretter, rulltobak och rökfria varor med kännetecknande smak förbjuds och det blir obligatoriskt med stora varningsbilder på cigaretter och rulltobak. I förslaget regleras även försäljning till andra länder via internet och det införs vissa tekniska funktioner som ska motverka olaglig handel. Dessutom föreslås att vissa produkter, till exempel e-cigaretter och örtprodukter för rökning, ska regleras. Särskilda regler om märkning och ingredienser när det gäller tuggtobak och tobak för användning i näsan ingår även. Det nuvarande snusförbudet kvarstår.
Landskapsregeringen lämnade den 30.1.2013 på begäran ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet, i vilket landskapsregeringen talar för att alla produkter för användning i munnen bör behandlas lika. Så länge förbudet mot snus kvarstår anser landskapsregeringen att det ska kombineras med en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta vissa av de i direktivet förbjudna tobaksprodukterna av kulturella eller hälsopolitiska skäl.
Landskapsregeringen kommer aktivt att delta i den nationella beredningen av Finlands ställningstagande. Om ett gemensamt ställningstagande inte kan uppnås ska Finland delge Ålands ståndpunkt i EU och landskapsregeringen kommer att kräva att Ålands ståndpunkter förs fram. Landskapsregeringen kommer även att samarbeta med Europaparlamentariker för att därigenom försöka få till stånd en ändring av förslaget i syfte att lösa de problem som idag finns för Ålands del.
2.2.15 EU-strategin för Östersjöområdet
Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. Landskapsregeringen har aktiverat sig i några av de prioriteringsområden som finns med i åtgärdsplanen.
I Östersjöstrategin betonas att genomförandet av HELCOMs Åtgärdsprogram för Östersjön (BSAP) är en av de viktigaste strategiska åtgärderna för att nå en miljömässig hållbarhet. Landskapsregeringen har tydligt i sitt politiska handlingsprogram och i sina budgetmål betonat vikten av att uppfylla målen och åtgärderna i BSAP. Tjänstemän från landskapsregeringen deltar i HELCOM samarbetet och driver även Östersjöfrågor inom ramen för Nordiska Ministerrådet.
Inom ramen för området ’Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske’ har landskapsregeringen under 2012 varit aktiv inom projekt som arbetar för mer hållbar fiskodling i Östersjön. Landskapsregeringen har deltagit i arbetet med att ta fram riktlinjer för en ansvarsfull fiskodling i Östersjön (BESTAQ-projektet) samt deltar i projektet AquaBest i vilket nya metoder och tekniker för hållbart vattenbruk utvecklas. Landskapsregeringen har i sitt arbete lagt tyngdpunkt på att utveckla nya innovativa styrmedel för en kretsloppsbaserad fiskodling. Åland följer och stöder också pilotprojekt för att införa land- och havsbaserade recirkulationsanläggningar med mycket mindre utsläpp än dagens fiskodlingar.
Under våren 2013 är Åland med och arrangerar ett seminarium i Stockholm där möjligheterna till en kretsloppsbaserad fiskodling baserad på Östersjöråvara diskuteras, samt en workshop i Linköping om de ekonomiska förutsättningarna för storskalig musselodling i Östersjön. Projektet avslutas med en slutkonferens på Åland vintern 2014.
Vad gäller området ’Miljövänlig sjöfart’ har landskapsregeringen stött införande av strängare regler vad gäller utsläpp från fartygstrafik, dock med tydlig betoning att reglerna måste vara ekonomiskt genomförbara och leda till bibehållen konkurrenskraft. Åland har även länge drivit frågan om att utsläpp från avloppsvatten (toalettavfall) från fritidsbåtar ska vara förbjudet. Under 2013 kommer Åland dela med sig av sina erfarenheter på detta område inom ramen för ett pågående samarbetsprojekt med svenska miljömyndigheter.
Inom ramen för Nordiska Ministerrådet stöder landskapsregeringen under 2012-2013 genomförandet av en studie som Det Norske Veritas genomför om potentiella och realistiska styrmedel för minskning av luftutsläpp i Östersjön och Nordsjön.
2.2.16 Onlinespel
Den 24 mars 2011 lade kommissionen fram en grönbok om onlinespel på inre marknaden (KOM (2011) 128 slutlig). Syftet med grönboken var att inleda ett utförligt offentligt samråd om alla offentliga politikområden som berörs av onlinespel och alla tänkbara konsekvenser av onlinespel för den inre marknaden. Grönboken innehåller 51 frågor med fokus på aspekter som anknyter till den fria rörligheten för tjänster. Landskapsregeringen deltog i konsultationen genom att besvara nästan samtliga frågor i grönboken (ÅLR 2011/2661). Grönboken blev startskottet för en diskussion om huruvida man ska ha ett regelverk på EU-nivå eller öka medlemsländernas samarbete gällande onlinespel. Vissa medlemsstater förespråkar gemensam lagstiftning, medan andra vill se ett ökat samarbete.
Som en följd av arbetet med Grönboken och den dialog som öppnats medlemsstaterna emellan utkom kommissionen den 13 oktober 2012 med en övergripande europeisk ram för onlinespel (COM(2012) 596 final). Landskapsregeringen kommer att avge ett utlåtande på Kommissionens meddelande och i övrigt följa utvecklingen.
2.2.17 Trafik
Kommissionen lade i juli 2012 ett förslag till ett trafiksäkerhetspaket (COM (2012) 380, 381 och 382) genom vilket antalet besiktningar per år skulle öka markant i landskapet eftersom flera fordon skulle kräva kontrollbesiktningar och ursprungsförslaget hade inneburit att antalet besiktningar per år skulle utökas med 1 400 motorcyklar, 1 800 mopeder, ca 50 traktorer och ca 1 500 bilar. Tillsammans 4 750 stycken fler besiktningar per år. I rådets gemensamma ståndpunkt från den 20 december är förslaget från kommissionen förändrat och t.ex. fordonen i kategori L, O1 och O2 i ursprungsförslaget från kommissionen är borttagna från kravet på kontrollbesiktning. I rådets gemensamma ståndpunkt från den 20 december har man även valt att ändra lagstiftningsnivå från förordningsnivå till direktivsnivå. Trafiksäkerhetspaketet innehåller även förslag på ändrade regler gällande vägkontroller samt ett förslag till ändring av direktiv 1999/37/EG om registreringsbevis för fordon. Inom fordonsområdet är mycket reglerat genom blankettlagtsiftning (se t.ex. landskapslag (2011:36) om tillämpning av fordonslagen och landskapsförordning (1994:104) om fordons konstruktion, utrustning,). Ändringar på grund av trafiksäkerhetspaketet kommer dock troligtvis att krävas i åtminstone landskapslag (1993:19) om besiktning och registrering. I april 2012 lade kommissionen ett förslag om att förenkla överföringen av fordon från en medlemsstat till en annan (COM (2012) 164). Genom förslaget kommer fordonsregistren i medlemsstaterna att sammankopplas så att uppgifter kan skickas och tas emot från fordonsregistret om fordon som överförs mellan medlemsstaterna. Förslaget innehåller även tidsgränser inom vilka fordon måste inregistreras och regler om i vilken medlemsstat fordonen ska vara registrerade. Förslaget från kommissionen innebär i förstahand att landskapets fordonsregister måste sammankopplas med övriga medlemsstaters fordonsregister så att information kan skickas och tas emot. Syftet med förslaget är att minska den administrativa bördan vid omregistreringar av fordon som överförs mellan medlemsstaterna, att fastställa i vilken medlemsstat ett fordon ska vara registrerat samt att påskynda omregistreringsförfarandet. Landskapsregeringen avser att fortsätta bevaka ovannämnda förslag från kommissionen.
2.2.18 Barnfattigdom
Landskapsregeringen avser att följa med kommissionens initiativ till en rekommendation om insatser för att bekämpa barnfattigdom. Avsikten med initiativet är att det ska ha en gynnsam effekt särskilt för barn (0-17 år), inkluderat de mest sårbara bland dem, och som ett övergripande mål anges att initiativet ska bidra till EU:s mål (EU 2020) om minskad fattigdom och social exkludering, med särskilt fokus på barnens situation. Som ett led i arbetet mot barnfattigdom planerar landskapsregeringen en uppföljning av ÅSUB:s rapport ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” från år 2007. Uppföljningen finns med i ÅSUB:s arbetsprogram för 2014.
2.2.19 Jämställdhet
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Lissabonfördragets grundläggande mål. Jämställdhetsarbete på EU-nivå utgörs av vidareutveckling av lagstiftning, jämställdhetsintegrering och särskilda åtgärder för främjande av jämställdhet. Arbetet för jämställdhetsintegrering inom EU kompletteras av EU:s jämställdhetsstrategi för 2010-2015 som har följande prioriteringar: Lika möjlighet till ekonomisk självständighet för kvinnor och män, lika lön för lika arbete av lika värde, jämställdhet i beslutsfattande, värdighet, integritet och ett slut på könsbaserat våld samt jämställdhet i EU:s yttre åtgärder.
Därtill anges ytterligare som ett prioriterat mål arbetet med övergripande frågor som berör könsstereotypa mönster, lagstiftning samt åtgärder för förbättrad lagstiftning i styrningen av jämställdhetsarbetet på EU-nivå.
Landskapsregeringen antog 28 september 2012 ett ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet 2012-2015, där den åländska jämställdhetspolitikens målsättningar och prioriteringar anges. Programmet bygger bland annat på EU:s strategi för jämställdhet 2010-2015. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma frihet och makt att forma samhället och sina egna liv. På Åland ska kvinnor och män, flickor och pojkar, ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Jämställdhet handlar om kön, makt, rättvisa, frihet och demokrati. Detta innebär en jämnare fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter för kvinnor och män till utbildning och avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet, en jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet samt lika villkor för att ge och erhålla omsorg samt frihet från könsrelaterat våld och rätt till kroppslig integritet. På Åland är jämställdhetsintegrering tillsammans med särskilda åtgärder det tillvägagångssätt som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs vid sidan av ordinarie verksamhet. Ett kontinuerligt hållbart utvecklingsarbete, utbildning i genuskunskap samt kunskap om förändringsarbete och dess villkor för olika målgrupper är basförutsättning för hållbar jämställdhetsutveckling. Jämställdhetsperspektivet i ordinarie verksamhet ska garantera likvärdig service, resursfördelning och inflytande för kvinnor och män. Budgetprocessen är prioriterat område för jämställdhetsintegrering. Fokusområden för jämställdhetsarbetet under ramperioden är utbildnings- och arbetsmarknadssektorn, kvinnofrid och makt, normer och identitet.
För att utveckla jämställdheten måste man ha tillgång till grundläggande fakta och kunskap om verkligheten. Flickor/kvinnor och pojkar/män ska vara synliga i statistiken för att man ska kunna förstå hur jämställdheten eller ojämställdheten ser ut på Åland. Den könsindelade statistiken och budgeten måste kontinuerligt utvecklas på alla områden.
Under 2012 har därför ÅSUB, på uppdrag av och i samarbete med landskapsregeringen, publicerat ”På tal om jämställdhet” där man i komprimerad form med lättillgängliga tabeller och diagram presenterar aktuell statistik om kvinnor och män inom ett stort antal områden. Bilagan till landskapets budget för 2013 ”Kvinnors och mäns val och villkor i samhälle och arbetsliv” är en utveckling av 2012 års budgetbilaga ”Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män”.
Landskapsregeringens expertråd för jämställdhet, som tillsatts av landskapsregeringen för perioden 2012-2015, har till uppdrag att utveckla jämställdhetspolitiken i landskapet, tillföra ny kunskap inom jämställdhetsarbetets olika områden samt följa upp och föreslå åtgärder för att förverkliga landskapsregeringens ramprogram.
I enlighet med ramprogrammet vidtas åtgärder bland annat i enlighet med ”Fair Sex” konceptet för att förebygga sexuellt våld i skolmiljön. I överensstämmelse med Europarådets konvention pågår på Åland arbetet med att omsätta den kunskap som finns idag gällande våld i nära relationer till insatser genom förverkligandet av ett familjefridscentrum som ska ge hjälp och stöd till utsatta och förövare samtidigt som det ska fungera som kunskapscentrum.
Landskapsregeringen vidtar under året särskilda åtgärder för att skapa nätverk och samverkan bland åländska myndigheter och frivilligorganisationer för att effektivare utföra förebyggande arbete då det gäller människohandel för prostitution och sexuella ändamål och för att garantera ett professionellt och empatiskt omhändertagande av traffickingoffer. Det åländska nätverket knyts till motsvarande nätverk i Sverige. Under år 2013 hålls en uppföljningskonferens på Åland gällande människohandel för sexuella ändamål och prostitution.
2.2.20 Europamärkning för turism
Kommissionen förväntas under 2013 presentera de lagstiftningsåtgärder för en europeisk märkning för turism som var planerade att komma redan under 2012. Enligt kommissionen skulle en sådan märkning kunna öka konkurrenskraften och hållbarheten samt leda till ökad öppenhet och högre kvalitet inom den europeiska turismbranschen. Landskapsregeringen kommer att bevaka kommissionens arbete med märkningen under 2013.
2.2.21 EU:s temaår 2013
Genom att främja och skapa europeiska kulturnätverk, genom interkulturell dialog och genom att främja språklig mångfald har Europarådet, sedan det inrättades 1949, spelat en ledande roll på utbildnings- och kulturområdet. På dessa grunder ämnar landskapsregeringen bevaka och uppmärksamgöra europaparlamentets och rådets beslut att utse år 2013 till Europaåret för medborgarna. Landskapsregeringen avser under medborgaråret stöda informations-, utbildnings- och folkbildningskampanjer som berör EU och som planenligt ordnas inom skolornas undervisningsområden, fria bildningen och ungdomsverksamheten. Med anledning av medborgaråret avser regeringen även främja och stöda EU-insatser som görs i samarbete med ungdoms- och kulturaktörerna inom tredje sektorn. Sommarens ungdomsforum för ålänningar som studerar utanför landskapet kommer att inriktas på EU-medborgarskapet och andra frågor som berör EU.
2.2.22 Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriteringar i kommissionens arbetsprogram för 2013
Nedan finns en tabell över de kommissionsförslag som landskapsregeringen prioriterar i kommissionens arbetsprogram för 2013. Landskapsregeringen kommer att följa dessa förslag och vid behov diarieföra dem.
Tabell 1: Initiativ som landskapsregeringen kommer att prioritera
|
Mot en verklig ekonomisk och monetär union |
|
|
|
Gemensamma strategiska ramfonder och ekonomisk styrning i EU |
Övriga åtgärder |
Meddelandet kommer att innehålla en analys av hur GSR-fonderna kommer att bidra till den ekonomiska styrningen av EU, deras roll när det gäller att främja tillväxt och vikten av en sund makroekonomisk ram för effektiv användning av fonderna. I meddelandet undersöks sambandet mellan GSR-fonderna och förfarandena för ekonomisk styrning och förklaras hur den makroekonomiska villkorligheten kommer att genomföras. |
|
Landsspecifika mandat att förhandla om de gemensamma strategiska ramfonderna för perioden 2014–2020 |
Övriga åtgärder |
Mot bakgrund av antagandet av partnerskapsavtalen kommer dessa dokument att ligga till grund för medlemsstaternas prioriteringar för offentliga investeringar under de kommande sju åren. |
|
Öka konkurrenskraften |
|
|
|
Modernisering av reglerna om statligt stöd: den allmänna gruppundantagsförordningen (800/2008) |
Lagstiftning |
Den allmänna gruppundantagsförordningen har angett villkoren för när statligt stöd är förenligt med den inre marknaden och undantaget från anmälningsskyldigheten. Detta har minskat den administrativa bördan för de nationella myndigheterna. (Fjärde kvartalet 2013). |
|
Modernisering av reglerna om statligt stöd i de viktigaste sektorerna |
Övriga åtgärder |
Översyn av förenlighetskriterierna i följande riktlinjer för statligt stöd: forskning, utveckling och innovation, riskkapital, regionalstöd, stöd till miljöskydd, stöd till undsättning och omstrukturering samt stöd till flygplatser och flygbolag. Syftet är att stödja EU:s strategi för ekonomisk tillväxt och ge kommissionen bättre möjligheter att genomdriva reglerna och fatta snabbare beslut |
|
Teknik och innovation på energiområdet i en framtida europeisk energipolitik |
Övriga åtgärder |
Det handlar om att främja den energitekniska utvecklingen enligt energifärdplanen för 2050, främja energiforskning, demonstration och marknadsintroduktion på EU-nivå och undanröja marknads-, lagstiftnings- och beteendemässiga hinder för marknadsintroduktion av energiinnovation (via programmet Intelligent energi – Europa III). |
|
Initiativ om e-fakturering inom offentlig upphandling |
Lagstiftning |
Detta initiativ skulle eliminera fragmenteringen av den inre marknaden genom att främja användningen av e-fakturering i B2G-sammanhang inom den offentliga sektorn och förbättra kompatibiliteten mellan nationella e-faktureringssystem. Det skulle bidra till att minska driftskostnaderna för företagen och upphandlingskostnaderna för de offentliga myndigheterna genom ökad automatisering av faktureringsförfarandena. (Andra kvartalet 2013). |
|
Lättnader för företagen genom en standardiserad mervärdesskattedeklaration |
Lagstiftning |
Syftet är att införa en standardiserad mervärdesskattedeklaration på alla officiella EU-språk som företag i hela EU ska kunna välja att använda. Den standardiserade deklarationen är ett viktigt led i strategin för mervärdesbeskattningens framtid och agendan för bättre lagstiftning, eftersom den kommer att minska bördorna för företagen och främja den digitala inre marknaden. (Tredje kvartalet 2013). |
|
Effektivare mervärdesskattesystem genom översyn av skattesatsernas struktur |
Lagstiftning |
Syftet är att anpassa tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna i syfte att öka mervärdesskattesystemets effektivitet. |
|
Reglerade yrken |
Övriga åtgärder |
Syftet är att inventera den senaste utvecklingen i medlemsstaterna när det gäller reglerade yrken och att utarbeta en metod för att underlätta den ömsesidiga utvärdering som planeras i förslaget om modernisering av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Den föreslagna ömsesidiga utvärderingen kommer att fokusera på begränsningar (vad gäller kvalifikationer och reglerad verksamhet). |
|
Bygga framtidens nät i dag |
|
|
|
Paketet om ett gemensamt europeiskt luftrum – Single Sky II Plus |
Lagstiftning/övriga åtgärder |
Syftet med detta paket (som omfattar ett meddelande, en förordning om ett gemensamt europeiskt luftrum och en EASA-förordning) är att ta itu med en rad frågor som inte löstes under den första utvecklingsfasen av det gemensamma europeiska luftrummet. Det handlar särskilt om tillhandahållande av flygtrafiktjänster och behovet av att klargöra de institutionella ramarna på EU-nivå för att se till att de olika organisationernas respektive roller och ansvarsområden stöder och inte överlappar varandra. |
|
Ett ”Blue Belt” för en inre marknad för sjötransporter |
Lagstiftning/övriga åtgärder |
Syftet är att minska den administrativa bördan för sjötransporter inom EU till en nivå som är jämförbar med den inom andra transportsätt genom att undvika onödiga dubbelkontroller bl.a. i form av tullkontroller. Detta kommer att stödjas av modern IKT-teknik, som med tillräcklig säkerhet medger tillförlitlig spårning av fartyg och last när frakten sker på den inre marknaden. |
|
Ram för EU:s framtida hamnpolitik, inklusive ett lagförslag |
Lagstiftning/övriga åtgärder |
Syftet är att öka effektiviteten och den övergripande kvaliteten på hamntjänsterna, bl.a. genom att fokusera på medlemsstaternas skyldigheter vad gäller sund planering av hamnar och inlandsförbindelser, insyn i offentlig finansiering och hamnavgifter och förenkling av hamnadministrationen och restriktioner för tillhandahållande av tjänster i hamnar. |
|
Den inre marknaden för vägtransporter – tillträde till marknaden för godstransporter på väg och rätt att bedriva yrkesmässig trafik |
Lagstiftning |
Detta initiativ kommer att förbättra den ekonomiska och miljömässiga effektiviteten inom vägtransporterna genom att upphäva flera restriktioner för cabotage. Detta kommer att skapa mer likartade villkor bl.a. genom införande av bestämmelser om att värdlandets sociallagstiftning ska tillämpas på förare som vistas länge i landet och bestämmelser som ska garantera en mer enhetlig tillämpning. |
|
Sysselsättning genom tillväxt: inkludering och kompetens |
|
|
|
Sociala investeringar i tillväxt och sammanhållning – bl.a. genomförande av ESF 2014–2020 |
Övriga åtgärder |
Syftet är att ge vägledning om hur de sociala trygghetssystemen ska kunna göras effektivare och mer ändamålsenliga, förbättra aktiverings- och stödpolitiken, främja social inkludering och se till att alla har en tillräcklig försörjning. Meddelandet kommer att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin/den europeiska planeringsterminen, stödja utformningen av sociala investeringar i de nationella reformprogrammen och hjälpa medlemsstaterna att att utnyttja EU-fonderna, i synnerhet ESF, på bästa sätt. |
|
Integrering av romer |
Icke-bindande lagstiftning |
Kommissionens rekommendation om att främja genomförandet av nationella strategier för integrering av romer bygger på det arbete som utförts i en geografiskt balanserad pilotgrupp av företrädare för olika medlemsstater. Gruppen är representativ för romernas varierande förhållandena i EU och ska kartlägga god praxis och effektiva strategier för integrering av romer. |
|
Modernisering av den offentliga arbetsförmedlingen |
Lagstiftning |
Detta paket omfattar alla delar av Euresreformen, bl.a. en europeisk sysselsättningsgaranti och ett formellt europeiskt nätverk av offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att utveckla och genomföra en europeisk handlingsplan för arbetskraftens rörlighet för att modernisera och förstärka de offentliga arbetsförmedlingarna för att underlätta övergångar på arbetsmarknaden. |
|
Använda EU:s resurser på effektivaste sätt |
|
|
|
Översyn av EU:s politiska och rättsliga ram för ekologisk produktion |
Lagstiftning |
De politiska syftena med det nuvarande regelverket för ekologisk produktion (förordning 834/2007 och meddelande KOM(2004) 415) är att - upprätta en hållbar förvaltning av jordbruket, och - producera ett mångsidigt urval av produkter av hög kvalitet som svarar mot konsumenternas efterfrågan på metoder som inte skadar miljö, hälsa eller djurs välbefinnande. Syftet med översynen är att ta reda på om de fortfarande är relevanta och anpassade till den framtida utvecklingen inom ekologisk produktion. |
|
EU:s strategi för anpassning till klimatförändringen |
Lagstiftning/övriga åtgärder |
Syftet är att bidra effektivt till ett mer klimattåligt Europa. Det handlar om att förbättra beredskapen och kapaciteten att anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter i EU och dess medlemsstater och regioner. |
|
Ny klimat- och energiram för perioden fram till 2030 |
Lagstiftning/övriga åtgärder |
- Uppfylla målet att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 80–95 % år 2050 jämfört med år 1990 - Främja långsiktig konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet - Åstadkomma ett långsiktigt investeringsperspektiv fram till 2030. |
|
Översyn av den tematiska strategin för luftförorening och lagstiftningen om detta |
Lagstiftning |
Syftet med initiativet är att bedöma genomförandet och resultaten av nuvarande luftförorenings- och luftkvalitetspolitik och kommer att omfatta lagstiftningsförslag om ändring av direktivet om nationella utsläppstak och annan lagstiftning om luftkvalitet för att ge ökat skydd mot luftföroreningars inverkan på människors hälsa och miljön och samtidigt bidra till målen för Europa 2020-strategin. |
|
Översyn av politiken och lagstiftningen på avfallsområdet |
Lagstiftning |
Syftet med detta initiativ är att se över de viktigaste målen för EU:s avfallslagstiftning (i linje med översynsklausulerna i ramdirektivet om avfall, direktivet om deponering av avfall och förpackningsdirektivet) och efterhandsutvärderingen av direktiven om avfallsflöde, bl.a. olika sätt att öka samstämmigheten mellan dem. |
|
EU som aktör på den globala arenan |
|
|
|
Övergripande strategi för krishantering utanför EU |
Övriga åtgärder |
Europeiska unionen har mer än någon annan internationell aktör en unik uppsättning verktyg till sitt förfogande för att hjälpa till att lösa komplicerade yttre kriser. Dessa verktyg måste användas konsekvent och i nära samarbete med medlemsstaterna och användas under hela krisförloppet, från krisförebyggande till återuppbyggnad. |
|
Hälso- och konsumentfrågor |
|
|
|
Ny förordning om offentliga kontroller |
Lagstiftning |
Syftet med förslaget är att förenkla och rationalisera den befintliga rättsliga ramen i syfte att effektivisera den offentliga kontroll som medlemsstaterna genomför längs hela livsmedelskedjan och samtidigt minimera arbetsbördan för berörda aktörer. Effektivare användning av kontrollresurserna kommer att bidra till att förebygga kriser och minska kostnaderna för ekonomiska aktörer som efterlever bestämmelserna, samtidigt som jämlika konkurrensvillkor säkras. |
|
Ny förordning om växtförökningsmaterial |
Lagstiftning |
Syftet med förslaget är att främja innovation och minska den övergripande administrativa bördan samt införa flexibilitet i bestämmelserna med tanke på globalisering, specialisering och utveckling av nya användningsområden för jordbruksråvaror, samt samhällets förändrade förväntningar på samspelet mellan jordbruket och miljön. Lagstiftningen ska moderniseras och förenklas genom att tolv olika direktiv om utsäde och förökningsmaterial ersätts med en enda rättsakt. |
|
Ny förordning för växtskydd |
Lagstiftning |
Undantaget för små aktörer som säljer växtmaterial enbart på den lokala marknaden kommer att kvarstå. |
|
Lagstiftningen om hygienpaketet (översyn) |
Lagstiftning |
Eftersom principerna och kraven i hygienpaketet öppnade EU-marknaden för alla livsmedelsföretagare måste alla nationella åtgärder för närvarande anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater i utkastskedet, så att de informeras och får möjlighet att lämna synpunkter på utkastet till lagstiftning, som blir tillämpligt då det antagits (direktiv nr 98/34/EG). Syftet med översynen av hygienpaketet är att förenkla de nuvarande anmälningsreglerna, vilket kan leda till att medlemsstaterna oftare använder sig av den flexibilitet som lagstiftningen om hygienpaketet möjliggör. |
|
Havsfrågor och fiske |
|
|
|
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder till skydd för marina organismer |
Lagstiftning |
Med detta initiativ vill man framförallt göra den befintliga lagstiftningen om tekniska åtgärder mindre komplicerad. Syftet är att förenkla denna lagstiftning genom en ramförordning med särskilda regionalt utarbetade regler. |
2.3. Lagstiftning som kommit under 2012
Ovan behandlades de prioriteringar som landskapsregeringen valt ut i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU:s förslag till lagstiftning. Nedan behandlas EU-lagstiftning som kommit under året i sådana frågor som landskapsregeringen prioriterat och där man försökt påverka den kommande lagstiftningen.
2.3.1 Översyn av EU:s svaveldirektiv
Förslaget till ändring av rådets direktiv 1999/32/EG vad gäller svavelhalten i marina bränslen har slutbehandlats under förra året och resulterat i direktiv 2012/33/EU. Landskapsregeringen har under behandlingen av förslaget under 2012 påmint riksmyndigheterna om landskapsregeringens ställningstagande från 2011 om att det är synnerligen viktigt att varutransporterna till havs är fortsatt goda.
2.3.2 Spårbarhet av timmer och trävaror
Arbetet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden har fortsatt under år 2012. Kommissionen har under året antagit en delegerad förordning (EU) nr 363/2012 samt en genomförandeförordning (EU) nr 607/2012. Avsikten är att motverka handeln med virke som avverkats olagligt. Förordningen gäller såväl inhemskt som importerat virke och träprodukter.
Landskapsregeringen har deltagit som medlem i Jord- och skogsbruksministeriets styrgrupp för den nationella tillämpningen i Finland. Styrgruppen var klar med sin slutrapport den 13.8.2012. Landskapsregeringen avser vara behörig myndighet på Åland och den som ska kontrollera att verksamhetsutövarna följer bestämmelserna. Förordningen väntas medföra lagstiftningsåtgärder från landskapets sida. Förordningen ska tillämpas fullt ut från den 3.3.2013.
3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2012
I det här kapitlet sammanfattas landskapsregeringens arbete med EU-frågor under det gångna året (1.12.2011 – 30.11.2012).
3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna
EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning. Kommissionsinitiativen (även kallade kommissionsförslag) innefattar dock även annat än förslag till rättsakter, så som olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker. Tabellen nedan innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av kommissionsinitiativ under tidsperioden 1.12.2011 – 30.11.2012.
Tabell 2. Handläggning av kommissionsinitiativ
|
|
Antal totalt 2012 |
2011 |
|
Deltagande i kommissionens konsultationer |
4 st |
5 st |
|
Inkomna kommissionsinitiativ |
836 st |
893 st |
|
Diarieförda kommissionsinitiativ |
25 st |
34 st |
|
Samråd enligt 42a § lagtingsordningen
|
7 st |
6 st |
|
Informationsärende
|
2 st |
6 st |
|
Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget) |
10 st |
10 st |
Kommissionen har allt mer börjat använda (offentliga) samråd, även kallade konsultationer, t.ex. när direktiv ska revideras. Detta innebär en möjlighet att i ett tidigt skede framföra synpunkter direkt till kommissionen. Landskapsregeringen har under året deltagit i fyra konsultationer. Även under 2013 planerar landskapsregeringen att delta i kommissionens konsultationer till den del de berör frågor som är av intresse för landskapet.
Landskapsregeringen erhåller alla kommissionsinitiativ via e-post och de registreras i EU-enhetens serie EU i landskapsregeringens dokumenthanteringssystem W3D3. De kommissionsinitiativ som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs. EU-enheten sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den minister till vars ansvarsområde ärendet hör.
Av de 836 inkomna kommissionsinitiativen utgjorde ungefär hälften ärenden som bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa har sänts för kännedom till berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag när enheten gör bedömningen att förslaget är av intresse för Åland. Även de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området kan besluta att diarieföra ett ärende. Ofta avgörs behovet av diarieföring genom en diskussion mellan EU-enheten och den sakkunniga tjänstemannen. Som ses ovan är det endast en liten andel av kommissionsinitiativen som diarieförs och bereds. Antalet måste dock ses i förhållande till de resurser som landskapsregeringen har till sitt förfogande. Under det gångna året diariefördes 25 kommissionsinitiativ.
Under tidsperioden 1.12.2011 – 30.11.2012 har sammanlagt 19 stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Sju ärenden fördes för samråd med lagtinget och två ärenden översändes till lagtinget som informationsärenden. Tio ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemorian som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls i ett enskilt ärende.
|
Tabell 3: Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting |
||
|
Utskott |
Antal samråd 2012 |
2011 |
|
Lag- och kulturutskottet |
- |
- |
|
Finans- och näringsutskottet |
1 st |
5 st |
|
Social- och miljöutskottet |
1 st |
- |
|
Justeringsutskottet |
- |
1 st |
|
Kanslikommissionen |
- |
- |
|
Självstyrelsepolitiska nämnden |
5 st |
1 st |
|
Totalt |
7 st |
6 st |
|
Tabell 4. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting |
||
|
Utskott |
Antal informationsärenden 2012 |
2011 |
|
Lag- och kulturutskottet |
- |
|
|
Finans- och näringsutskottet |
1 st |
4 st |
|
Social- och miljöutskottet |
1 st |
2 st |
|
Justeringsutskottet |
- |
- |
|
Kanslikommissionen |
- |
- |
|
Självstyrelsepolitiska nämnden |
- |
- |
|
Totalt |
2 st |
6 st |
De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.
Tabell 5. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ
|
Enhet inom landskapsregeringen |
Antal 2012 |
2011 |
|
Kansliavdelningen |
|
|
|
Rättsserviceenheten (K1a) |
3 st |
1 st |
|
EU-enheten (K1c) |
4 st |
3 st |
|
El- och energienheten (K2c) |
1 st |
4 st |
|
Finansavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (F1) |
7 st |
6 st |
|
Redovisningsbyrån (F2) |
- |
1 st |
|
Social- och miljöavdelningen |
|
|
|
Socialvårdsbyrån (S1a) |
- |
2 st |
|
Miljöbyrån (S3) |
4 st |
4 st |
|
Näringsavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (N1) |
1 st |
1 st |
|
Jordbruksbyrån (N2) |
1 st |
4 st |
|
Fiskeribyrån (N3) |
2 st |
4 st |
|
Utbildnings och kulturavdelningen |
|
|
|
Utbildningsbyrån (U2) |
1 st |
3 st |
|
Trafikavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (T1) |
1 st |
1 st |
|
Totalt |
25 st |
34 st |
3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga, vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.
Under tidsperioden 1.12.2011 – 30.11.2012 har EU-institutionerna antagit 51 st direktiv. Tabellen nedan redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under samma tidsperiod samt hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för rikets eller för landskapets behörighet.
|
Tabell 6. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv |
||
|
|
Antal notifieringar 2012 |
2011 |
|
Rikets behörighet |
24 st |
28 st |
|
Landskapets behörighet |
43 st |
71 st |
|
Totalt |
67 st |
99 st |
De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.
|
Tabell 7. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar inom landskapets behörighet |
|||
|
Enhet inom Landskapsregeringen |
Antal notifieringar 2011 |
2011 |
|
|
Kansliavdelningen |
|
|
|
|
Rättsserviceenheten (K1a) |
- |
14 st |
|
|
El- och energienheten (K2c) |
2 st |
4 st |
|
|
Social- och miljöavdelningen |
|
|
|
|
Socialvårdsbyrån (S1a) |
1 st |
- |
|
|
Miljöbyrån (S3) |
7 st |
20 st |
|
|
Miljömedicinska byrån (S3a) |
13 st |
8 st |
|
|
Miljöbyrån III (S3c) |
1 st |
1 st |
|
|
Utbildningsavdelningen |
|
|
|
|
Yrkesutbildningsbyrån (U2) |
2 st |
- |
|
|
Näringsavdelningen |
|
|
|
|
Jordbruksbyrån (N2) |
- |
5 st |
|
|
Jordbruksbyrån IV (N2c) |
4 st |
17 st |
|
|
Trafikavdelningen |
|
|
|
|
Allmänna byrån (T1) |
13 st |
2 st |
|
|
Totalt |
43 st |
71 st |
|
Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedan redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2011– 30.11.2012 notifierade direktiven anses höra.
|
Tabell 8. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet |
||
|
Område |
Antal 2012 |
2011 |
|
Avfall |
- |
1 st |
|
Djurskydd |
- |
1 st |
|
Energi |
1 st |
3 st |
|
Jord- och skogsbruk |
4 st |
5 st |
|
Kemikalier |
8 st |
9 st |
|
Likabehandling |
1 st |
- |
|
Livsmedel |
1 st |
5 st |
|
Natur- och miljövård |
8 st |
13 st |
|
Offentlig upphandling |
1 st |
- |
|
Produktsäkerhet |
4 st |
1 st |
|
Rundradio- och televisionsverksamhet |
- |
3 st |
|
Räddningsarbete och säkerhet |
- |
5 st |
|
Utbildning |
2 st |
- |
|
Vägtrafik |
13 st |
7 st |
|
Växtskydd |
- |
18 st |
|
Totalt |
43 st |
71 st |
3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
Överträdelseförfarandet och Åland
Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett så kallat överträdelseförfarande. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en formell underrättelse till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande ifall medlemsstaten inte vidtagit de nödvändiga åtgärderna efter den formella underrättelsen. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter det motiverade yttrandet inom utsatt tid kan kommissionen föra ärendet till EU-domstolen. Genom ratificerandet av Lissabonfördraget skedde emellertid vissa förändringar i Europeiska unionens domstols sanktionsförfarande. Om domstolen finner att en medlemsstat på något vis har försummat sin skyldighet jämte fördragen kan den åläggas ekonomiska sanktioner redan vid den första domen. Tidigare utdömdes ekonomiska sanktioner först efter den andra domen. Det finns dock vissa skillnader mellan fördragsbrott och andra överträdelser.
I artikel 260.2 EUF-fördraget anges att kommissionen, i de fall en medlemsstat inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom, får väcka talan vid domstolen. Det är följaktligen inte nödvändigt att kommissionen avger ett motiverat yttrande i ärendet för att väcka talan vid domstolen. Detta gäller dock inte de fall som rör medlemsstats underlåtenhet att införliva direktiv.
I artikel 260.3 anges att i samband med överträdelseärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Medlemsstatens skyldighet att betala anges efter Lissabonfördragets ikraftträdande i domen. Skillnaden mellan sanktionsförfarandet i Nicefördraget och Lissabonfördraget är att kommissionen inte behöver väcka talan då en medlemsstat underlåtit att efterfölja dom för att domstolen skall ha möjlighet att utdöma standardbelopp eller vite. Kommissionen kan i förestående fall ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt. Domstolen kan emellertid inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett. Det är följaktligen viktigt att understryka att ratificeringen av Lissabonfördraget innebär att landskapet nu kan utdömas ekonomiska sanktioner i ett tidigare skede.
I följande tabell framgår hur många formella underrättelser, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen enligt artikel 258 i EUF-fördraget som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2010-30.11.2011. I samma tabell framgår även hur många av dessa som berör landskapet.
|
Tabell 9. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland |
||||||||
|
|
Formella Underrättelser |
Motiverade yttranden |
Talan i EG-domstolen |
Totalt |
||||
|
|
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
|
Berör enbart riket |
1 st |
4 st |
5 st |
8 st |
1 st |
- |
7 st |
12 st |
|
Berör både landskapet och riket |
8 st |
6 st |
4 st |
3 st |
- |
- |
12 st |
9 st |
|
Berör enbart landskapet |
- |
- |
- |
6 st |
2 st |
- |
2 st |
6 st |
|
Totalt |
9 st |
10 st |
9 st |
17 st |
3 st |
- |
21 st |
27 st |
Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfaranden. Särskilt de formella underrättelserna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de formella underrättelserna foga förteckningar över de direktiv som inte har genomförts i tid. De åtta formella underrättelser som berör både landskapet och riket gäller totalt 23 direktiv varav 9 av direktiven inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden. Motsvarande siffror för perioden 1.12.2010-31.11.2011 var att de sex formella underrättelserna gällde totalt 65 direktiv varav 19 direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.
Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden som berör landskapet under perioden 1.12.2011 – 30.11.2012 berör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid.
Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2012 var implementeringen i landskapet av 7 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Detta kan jämföras med 7 stycken den 30 november 2011. De sju direktiven fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen på nästa sida.
|
Tabell 10. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2012 |
|
||
|
Enhet |
Antal 2012 |
2011 |
|
|
Kansliavdelningen |
|
|
|
|
Rättsserviceenheten (K1a) |
1 st |
- |
|
|
El- och energienheten (K2c) |
3 st |
2 st |
|
|
Social- och miljöavdelningen |
|
|
|
|
Miljöbyrån (S3) |
1 st |
4 st |
|
|
Miljömedicinska byrån |
- |
1 st |
|
|
Miljöbyrån III (S3c) |
1 st |
- |
|
|
Trafikavdelningen |
|
|
|
|
Allmänna byrån (T1) |
1 st |
- |
|
|
Totalt |
7 st |
7 st |
|
Landskapsregeringen har under året även deltagit i flera EU Pilot-ärenden. EU Pilot är ett informellt förfarande som föregår det formella överträdelseförfarandet. Genom EU Pilot-systemet begär kommissionen in kompletterande uppgifter om implementeringen av sådana direktiv, som kommissionen anser att inte har införlivats fullständigt eller korrekt i medlemsländerna. Syftet med EU Pilot är att i möjligaste mån kunna korrigera överträdelser av EU-rätten utan att behöva inleda ett överträdelseförfarande. Till följd av systemet har färre överträdelseärenden inletts. Även i de fall överträdelser av EU-rätten inte har kunnat åtgärdas genom systemet anser landskapsregeringen att deltagande i EU Pilot har varit givande. Detta eftersom landskapsregeringen i sådana fall har kunnat inleda arbetet med den kompletterande implementeringen av direktivet tidigare.
EG-domstolens domar gällande Åland
Kommissionen har under 2012 väckt talan angående landskapsregeringens försenade implementering av direktiv. Den 26 januari 2012 beslutade kommissionen att väcka talan angående att Finland inte hade anmält tillräckliga åtgärder för landskapet Ålands införlivande av Kommissionens direktiv 2009/112/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av rådets direktiv 91/439/EEG om körkort och Kommissionens direktiv 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort. Landskapsregeringen kompletterade notifieringarna av direktiven den 3 februari 2012. Därefter beslutade kommissionen den 26 april 2012 att lägga ner överträdelseförfarandena angående dessa direktiv. Den 22 mars 2012 beslutade kommissionen att även väcka talan gällande landskapets genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon. Landskapsregeringen notifierade direktivet 2 maj 2012. Det ledde till att kommissionen den 21 juni 2012 beslutade att lägga ner överträdelseförfarandet
Vårjakt i Finland
Den 23 januari 2012 mottog landskapsregeringen EU Pilot 1494/10/ENVI – Vårjakt i Finland, där kommissionen avsåg att klargöra vissa frågor och ställa nya frågor angående vårjakt av ejder och alfågel. Kommissionen hade mottagit ett klagomål av BirdLife Finland (CHAP(2011)00928) gällande vårjakten i Finland och syftet var även att behandla detta. EU Pilot-ärenden är kommissionens redskap för kommunikation med medlemsstater i fall där kommissionen i ett senare skede kan komma att inleda ett överträdelseförfarande. Lanskapsregeringen besvarade frågorna den 5 mars 2012.
Kommissionen förde ärendet vidare genom att inleda ett överträdelseförfarande och landskapsregeringen mottog den 22 november 2012 kommissionens formella underrättelse, 2012/2186; vårjakt i Finland gällande vårjakt på ejder på Åland. Kommissionen anser att Åland inte uppfyllt sina skyldigheter enligt direktiv 2009/147/EG genom att tillåta vårjakt på ejderhanar under 2011 och 2012. Landskapsregeringen besvarade skrivelsen den 10 januari 2013 och försvarar i sitt svar den linje som landskapsregeringen tidigare drivit.
Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget (Ålands industrihus)
Med anledning av ett klagomål som ingavs den 5 september 2006 inledde Europeiska kommissionen en granskning av om landskapsregeringen beviljat fastighetsbolaget Ålands Industrihus Ab otillåtet statligt stöd i form av kapitaltillskott och lånegarantier.
Genom en skrivelse av den 30 januari 2008 underrättade kommissionen landskapsregeringen om att den beslutat inleda det formella förfarande som föreskrivs i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Kommissionen fattade den 13 juli 2011 beslut med anledning av granskningen.
Enligt 18 § 1 mom. 22 punkten samt 59 b § 1 mom. självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/1991) är det Ålands landskapsregering som ska genomföra beslut fattade inom Europeiska unionen i denna typ av ärende.
Kommissionens beslut
I kommissionens beslut K (2011) 4905 slutlig av den 13.7.2011 om statligt stöd nr C 6/2008 fastslogs att landskapsregeringen olagligen hade beviljat Ålands Industrihus Ab statligt stöd i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Med anledning av detta ålades landskapsregeringen att återkräva stöden som utgjorts av åtta kapitaltillskott sedan år 2001 samt tre lånegarantier sedan år 2004. Till stödbeloppen ska läggas återkravsränta räknat från den dag då stödet ställdes till mottagarens förfogande till och med den dag då det har återbetalats. Kommissionens beslut ska verkställas trots eventuellt ändringssökande.
Landskapsregeringens beslut om återkrav 10.11.2011
Landskapsregeringen beslöt att Ålands Industrihus Ab ska betala 6.354.956,14 euro (återkrav baserat på kapitaltillskott 4.753.045,58 euro samt 1.601.910,56 euro i ränta) och 1.430.651,95 euro (återkrav baserat på stödinslag i beviljade lånegarantier 1.060.021,65 euro jämte ränta 370.630,31 euro). Inalles ska bolaget betala 7.785.608,09 euro till landskapsregeringen senast 14.11.2011.
Av beloppet utgör 5.813.067,23 euro storleken på återkravet och 1.972.540,86 euro ränta på återkravet.
Sker återbetalningen vid ett senare datum beräknas återkravsräntan fram tills beloppet är återbetalt i sin helhet. Räntan beräknas som sammansatt ränta enligt kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004 och ändringar av denna.
Ägarnas beslut om likvidation av Ålands Industrihus Ab 15.6.2012
Den 7.6.2012 konstaterade landskapsregeringen att övriga aktieägare i Ålands Industrihus Ab hade tagit ställning för en avveckling av bolaget genom likvidation och att dessa anhöll om att landskapsregeringen i sin hantering av återkravsärendet skulle förklara för Europeiska kommissionen att övriga aktieägare har tecknat aktier i bolaget på likartade grunder som landskapsregeringen och att övriga ägares aktieinnehav ska placeras i samma prioritetsordning som gäller för den del av återkravsbeloppet som hänför sig till landskapsregeringens tidigare inbetalning av aktiekapital då bolagets tillgångar realiseras och fördelas efter att bolagets bättre prioriterade skulder reglerats. Konstaterades vidare att landskapsregeringen i svaren på kommissionens skrivelser och i förslaget till utdelningsordning vid en likvidation kommer att utgå från den nationella lagstiftningen vilken stöder att övriga aktieägares aktieinnehav placeras i samma prioritetsordning som landskapets aktieinnehav samt att landskapsregeringen fortsättningsvis argumenterar för detta.
Landskapsregeringen konstaterade att Ålands Industrihus Ab inte kan återbetala hela det belopp som återkrävts och att bolaget under dessa omständigheter måste försättas i likvidation eller konkurs.
Landskapsregeringen gav näringsministern fullmakt att vid bolagsstämmor eller delägarmöten verka för att Ålands Industrihus Ab försätts i likvidation samt verka för att de av bolaget anförda besvären i olika instanser återkallas och att ta ställning till de försäljningar som kommer att ske under likvidationen. Vid delägarmöte den 15 juni 2012 beslöts att försätta Ålands Industrihus Ab i likvidation.
Bevakning av landskapets intresse i Ålands Industrihus Ab:s likvidation
Den 18 oktober 2012 beslöt landskapsregeringen bevaka landskapets anspråk i likvidationen. I enlighet med anvisningar från kommissionen ska återkravsbeloppet uppdateras per bolagets sista verksamhetsdatum eftersom Ålands Industrihus Ab anses ha haft nytta av de otillåtna stöden under tiden fram till verksamhetens upphörande. Landskapsregeringen uppdaterade återkravsbeloppen per 3.12.2012 och det totala återkravsbeloppet uppgår till sammanlagt 8.203.268,35 euro (varav stödbeloppet uppgår till 5.944.696,04 euro och återkravsräntan till 2.258.572,31 euro). I bevakningen av likvidationen har landskapsregeringen även beaktat de kapitaltillskott som har skett före kommissionens granskning.
Resultatet av likvidationen
Likvidatorn har i december år 2012 avslutat all verksamhet i Ålands Industrihus Ab och slutför fastigheternas förvaltning, reglerar löpande kostnader så som el, värme och fastighetsskötsel samt fakturerar hyror för konferensutrymmen och dylikt. Vid årsskiftet torde uppgifter föreligga så att ett preliminärt bokslut kan uppgöras och därefter presenterar likvidatorn ett förslag till utdelning av bolagets resterande tillgångar. Utdelningsförslaget kommer att föreläggas kommissionen och efter godkännande sedan fastställas av Ålands Industrihus Ab:s ägare.