|
|
|||
|
|
LAGFÖRSLAG nr 20/2012-2013 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2013-04-22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Nya försöksdjursdirektivet
Landskapsregeringen föreslår en ny landskapslag om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (nya försöksdjursdirektivet) skulle genomföras i medlemsländerna senast den 10 november 2013.
I riket ska direktivet genomföras genom lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och undervisningsändamål. Lagen som är under behandling i riksdagen föreslås bli tillämplig i landskapet. Landskapsregeringen ska sköta de huvudsakliga uppgifterna enligt den föreslagna landskapslagen om inte uppgifterna i överenskommelseförordning överförs på rikets myndigheter.
Landskapsförordningen (1998:99) om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål upphävs.
Djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland anpassas till den föreslagna blankettlagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Samtidigt överförs några myndighetsuppgifter från landskapsregeringen till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
Landskapsregeringen har som svar på kommissionens formella underrättelse meddelat att landskapsregeringen inväntar rikets implementering av direktiv 2010/63/EU och avser notifiera direktivet inom oktober 2013. Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Gällande lagstiftning om djurskydd
1.2 Tillstånd för försöksdjursverksamhet på Åland
1.3 Rikets lagstiftning och nya försöksdjursdirektivet
1.5 Direktivets och rikslagens tillämpningsområde
2. Lanskapsregeringens överväganden och förslag
2.1 Lagstiftningstekniska lösningar
2.3 Beaktande av riksdagsbehandlingen
2.4 Överföring av förvaltningsuppgifter
2. Ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland
Bilaga – Lagförslag ur RP 150/2012
Lag om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål
1.1 Gällande lagstiftning om djurskydd
Djurskyddet hörde till rikets lagstiftningsbehörighet fram till att nuvarande självstyrelselag trädde i kraft, men veterinäruppgifter hade redan tidigare utförts av landskapet enligt överenskommelseförordning. Djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland och flera förordningar som utfärdas med stöd av den reglerar djurskyddet. Dessutom finns bestämmelser som ansluter till djurskyddet i lagstiftningen om jakt, naturvård och hälsovård inklusive livsmedelshygien.
De flesta myndighetsuppgifter enligt djurskyddslagen handhas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Några uppgifter ligger på landskapsregeringen. Dessutom har landskapsregeringen ett övergripande styrnings- och övervakningsansvar.
Försöksdjursverksamhet regleras i djurskyddslagens 41 § och omnämns i flera andra paragrafer. Landskapsförordningen (1998:99) om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål har antagits med stöd av 41 §.
1.2 Tillstånd för försöksdjursverksamhet på Åland
Under de senaste åren har endast två tillstånd för försöksdjursverksamhet enligt 41 § i djurskyddslagen för landskapet Åland beviljats, båda för verksamheter med starka kopplingar till forskning utanför landskapets område.
Tillståndet från 2006 gällde forskningsprojektet “VHS-management in Finland” med provtagning vid två fiskodlingar och ett avfallsvattenreningsverk på Åland. Ett tillstånd för försöksdjursverksamhet beviljades 2011 till Sveriges lantbruksuniversitet för att i studiesyfte ta blodprov på ca tre nötdjursbesättningar som endast hade tillgång till havsvatten för att släcka törsten. Syftet var att genom analys av blodprov undersöka djurens leverfunktion och algblomningens eventuella påverkan.
I några fall har diskussioner om inledande av försöksdjursverksamhet förts, men planerna har av olika orsaker inte framskridit.
Lagstiftningen har även en förebyggande funktion inom djurskyddet.
1.3 Rikets lagstiftning och nya försöksdjursdirektivet
I riket regleras djurskyddet huvudsakligen i djurskyddslagen (247/1996). Försöksdjursverksamheten regleras i lag sedan ikraftträdandet den 1 augusti 2006 av lagen om försöksdjursverksamhet (FFS 62/2006) då bestämmelserna om försöksdjursverksamhet reviderades för att motsvara kraven i grundlagen. Lagen genomför rådets direktiv 86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål, nedan försöksdjursdirektivet. Samtidigt reviderades bestämmelserna för att motsvara kraven i grundlagen. I jord- och skogsbruksministeriets förordning om försöksdjursverksamhet (623/VLA/2006) meddelas närmare föreskrifter om bl.a. krav på kontrollbokföring, lokaler och personalens kompetens.
Försöksdjursdirektivet upphävdes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, nedan nya försöksdjursdirektivet (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33, rättelse av den svenska direktivtexten i EUT L 163, 22.6.2012, s. 19, Celexnummer: 32010L0063). Direktivet skulle vara genomfört i medlemsstaterna den 10 november 2012.
Såväl i riket som i landskapet är genomförandet försenast. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och lag om ändring av djurskyddslagen (RP 150/2012) lämnades till riksdagen i november 2012. Grundlagsutskottet har den 28 februari 2013 avgett sitt utlåtande och jord- och skogsbruksutskottet den 17 april sitt betänkande.
Den nya lagen ersätter lagen om försöksdjursverksamhet och föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter att den slutbehandlats av riksdagen.
Kommissionen har på sedvanligt sätt i formell underrättelse efter att tidsfristen för införlivande löpte ut uppmanat Finland att inlämna de genomförandebestämmelser som har antagits. Landskapsregeringen har den 1 mars 2013 i sitt svar på utrikesministeriets remiss angående kommissionens formella underrättelse av den 30 januari 2013 meddelat att landskapsregeringen p.g.a. s.k. blankettlagstiftning inväntar rikets implementering av direktivet och avser notifiera direktivet inom oktober 2013.
Om kommission bedömer det ändamålsenligt kan kommissionen som följande steg i genomförandeförfarandet avge ett motiverat yttrande och därefter, om direktivet inte införlivats, föra ärendet till Europeiska unionens domstol.
1.5 Direktivets och rikslagens tillämpningsområde
Direktivet är fullständigt harmoniserande, vilket innebär att medlemsstaterna inte kan underskrida eller överskrida kravnivån i direktivet, dock så att gällande enstaka bestämmelser finns vissa valmöjligheter. Den föreslagna rikslagen kräver exempelvis att icke-tekniska sammanfattningar ska publiceras för alla projekt, trots att direktivet tillåter undantag. Dessutom finns i artikel 2 en bestämmelse enligt vilken medlemsstaterna, under vissa förutsättningar, får bibehålla den 9 november 2010 gällande bestämmelser som syftar till ett mer långtgående skydd av djur.
I den föreslagna lagen används inte längre begreppet försöksdjursverksamhet och försöksdjur eftersom dessa begrepp inte förekommer i direktivet. I stället definieras i lagens 5 § projekt som ett arbetsprogram med angivet vetenskapligt mål eller undervisningsmål som omfattar åtminstone ett försök. I definitionen av försök ingår ”all användning av djur i experimentsyfte […] som kan orsaka djuret smärta, lidande, ångest eller bestående men som kan jämföras med minst en förnimmelse av ett nålstick som utförts i enlighet med god veterinärmedicinsk praxis.” Formuleringen ”användning av djur i försök” förekommer flera gånger i direktivet.
Projektgodkännande, beviljat av nämnden för projektgodkännanden, krävs för genomförande av projekt som omfattas av lagen. Lagen ska tillämpas när levande bläckfiskar eller ryggradsdjur används eller föds upp för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och när dessa djur föds upp för att deras organ eller vävnader ska doneras för dessa ändamål.
Lagen som är under behandling i riksdagen reglerar endast den typen av användning av djur i vetenskapligt syfte som omfattas av direktivet. Begränsningarna i tillämpningsområdet framgår av lagens 3 §. Lagen är exempelvis inte tillämplig på metoder som används som ett led i normal djurhållning eller kliniska veterinärmedicinska prövningar av veterinärmedicinska läkemedel.
Verksamhetsutövare används som ett samlingsbegrepp för uppfödare, leverantör och användare. Av verksamhetsutövare krävs verksamhetstillstånd som beviljas av Regionförvaltningsverket i Södra Finland eller Regionförvaltningsverket i Östra Finland.
2. Lanskapsregeringens överväganden och förslag
2.1 Lagstiftningstekniska lösningar
Landskapsregeringen föreslår att nya försöksdjursdirektivet genomförs genom en ny landskapslag om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.
Valet av blankettlagstiftningstekniken grundar sig på att bestämmelserna i detalj styrs av Europeiska unionens bestämmelser och det inte är ändamålsenligt att betydande lagstiftningsresurser reserveras med beaktande av det ringa antalet verksamheter av den typ som regleras i direktivet.
Det har inte heller funnits något behov av att i materiellt hänseende avvika från rikets bestämmelser. Förslaget till landskapslag avviker endast gällande organisationen av förvaltningen och hänvisningar till relevant landskapslagstiftning.
Landskapsregeringens avsikt är att de flesta uppgifter enligt den nya landskapslagen om tillämpning av lagen om skydd av djurs som används för vetenskapliga ändamål och undervisningsändamål genom överenskommelseförordning överförs till riksmyndigheterna som handhar uppgifterna enligt rikslagen.
Tillämpningen av lagen så att lagens syfte uppnås på bästa möjliga sätt kräver särskild sakkunskap, vilket även har föranlett att de flesta ärenden enligt riket koncentrerats till ett enda regionförvaltningsverk i stället för att handläggas vid det regionförvaltningsverk där en verksamhetsutövare huvudsakligen verkar. Alla projektgodkännanden i riket koncentreras till nämnden för projektgodkännanden som tillsätts av statsrådet och verkar i anslutning till regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Den typ av försöksdjursverksamhet som kommer att omfattas blankettlagen förekommer i mycket begränsad omfattning i landskapet. I de flesta fall omfattar projekt inom landskapslagens tillämpningsområde även verksamhet utanför landskapet.
2.3 Beaktande av riksdagsbehandlingen
Landskapsregeringen har valt att inte invänta slutbehandlingen av rikslagen som genomför nya försöksdjursdirektivet. Det innebär att lagtinget bör fästa särskild uppmärksamhet vid att landskapslagens val av terminologi och lösningar är samstämda med lagens slutliga utformning.
Jord- och skogsbruksutskottets ändringsförslag av den 17 april 2013 har endast i begränsad omfattning kunnat beaktas i beredningen. Utskott föreslår ändringar i fem paragrafer: 2 § (yngel som själva intar föda), 9 § och 28 § (beslutsrätt för den av verksamhetsutövaren tillsatta djurskyddsgruppen), 32 § (tre andra ledamöter i stället för två för beslutförhet), 56 § (besvärstillstånd förutsättning för behandling i högsta förvaltningsdomstolen). Det har inte varit möjligt att inkludera utskottets ändringar i bilagan till detta lagförslag.
2.4 Överföring av förvaltningsuppgifter
De flesta myndighetsuppgifter i djurskyddslagen har genom lagändringar överförts till Ålands miljö- och hälskoskyddsmyndighet i samband med att den nya myndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2008 och senare.
Miljömedicinska byrån vid landskapsregeringens allmänna förvaltning upphörde den 1 mars 2010 i och med att byråns då enda tjänsteman överfördes till miljöbyrån. Enligt landskapsförordningen (2011:35) om landskapsregeringens allmänna förvaltning handläggs ärenden som gäller hälsoskydd, kemikalier, produktsäkerhet, djursjukdomar, djurskydd, livsmedel och annan veterinärvård vid miljöbyrån. I landskapsregeringens första tilläggsbudget för 2012 aviserades en indragning av landskapsveterinärtjänsten och i januari fattade landskapsregeringen beslutet om indragning av tjänsten från och med den 1 augusti 2013.
Tillstånds- och tillsynsuppgifter samt administrativa uppgifter som nära ansluter sig till Ålands miljö- och hälsoskydds nuvarande verksamhet och kompetensområden överförs genom ett flertal åtgärder från landskapet till myndigheten. I detta lagförslag ingår endast ett litet antal sådana uppgifter.
Lagstiftningen om användningen av djur för vetenskapliga ändamål rör i någon mån genteknik och frågor som förutsätter en särskild naturvetenskaplig eller medicinsk sakkunskap. Lagstiftning om genteknik nämns inte särskilt i självstyrelselagen. Enligt 18 § 27 punkten och 27 § 42 punkten självstyrelselagen ska lagstiftningsbehörigheten i ett sådant fall avgöras enligt grundsatserna i lagen. Bestämmelserna om genteknik med har i tolkning av Ålandsdelegationen och Högsta domstolen konstaterats höra till rikets lagstiftningsbehörighet. Högsta domstolen bedömde i sitt utlåtande 1046/1996 angående landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattning om genteknik och genetiskt modifierade organismer ”att riket har förbehållits lagstiftningsbehörigheten rörande omständigheter som förutsätter en särskild naturvetenskaplig sakkunskap hos de berörda myndigheterna eller som på ett vittgående eller svåröverskådligt sätt kan påverka miljön och hälsan både i landskapet och utanför landskapet”. Presidenten förordnade lagen att förfalla. Däremot har bestämmelser om begränsningar i användningen av redan godkända genmodifierade grödor intagits i landskapslagstiftningen.
Beträffande straffbestämmelserna har landskapet enligt 18 § 25 punkten självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om beläggande med straff och storleken av straff inom de rättsområden som hör till landskapets behörighet. Lagstiftning om förverkandepåföljd har dock bedömts utgöra rättsskipning och därmed höra till rikets behörighet.
Lagstiftningen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål förväntas inte föranleda betydande kostnader, dels eftersom sådana verksamheter behöver hanteras så sällan, dels eftersom uppgifterna huvudsakligen är avgiftsfinansierade.
Överföringen av uppgifter till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet föranleder ingen betydande ökning av myndighetens arbetsbörda. Eftersom även andra uppgifter överförs till myndigheten i annan lagstiftning och myndighetens behov av tilläggspersonal ska utvärdes i samband med beredningen av nästa års budget ska även dessa förändringar bedömas i samma sammanhang så att inte överföringen av uppgifter minskar myndighetens kapacitet att handha sina övriga uppgifter, vilka bland annat har en avgörande betydelse för miljö- och hälsoskyddet.
Förslaget har inga kända konsekvenser på jämställdheten mellan kvinnor och män.
Förslaget har beretts som tjänsteuppdrag vid lagberedningen i samarbete med miljöbyrån vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. I beredningen av förslaget till den del den berör överförande av uppgifter har Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet konsulterats främst genom att representanter från myndigheten kallats till diskussionsmöten. Myndigheten har även informerats om beredningen av blankettlagstiftning om försöksdjursverksamhet.
1 § Lagens tillämpningsområde. Lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål görs tillämplig inom landskapets behörighet. Närmare information om behörighetsfördelningen finns i lagförslagets avsnitt om lagstiftningsbehörigheten.
2 § Myndighetsuppgifter. Landskapsregeringens avsikt är att de flesta uppgifter enligt landskapslagen genom överenskommelseförordning överförs till rikets myndigheter såsom framgår av avsnittet om landskapsregeringens överväganden och förslag. Därför ingår i 1 mom. i upplysningssyfte en hänvisning till självstyrelselagens 32 § om överenskommelseförordningar.
Åland miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska på begäran bistå i beredningen av ärenden och vid tillsynen. Myndigheten har redan ett allmänt tillsynsansvar i djurskyddsfrågor.
Enligt direktivets artikel 49 ska varje medlemsstat inrätta en nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål med uppgift. Kommittéerna ska ”ge råd åt de behöriga myndigheterna och djurskyddsorganen i frågor som rör införskaffande, uppfödning, hållande, skötsel och användning av djur i försök och se till att det sker ett utbyte av bästa praxis” inom unionen. I rikets lagförslag har man valt att kalla denna kommitté för delegationen för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Eftersom endast en myndighet ska utses följer det av självstyrelselagens 59b § 3 mom. att riket utser delegationen, vilket framgår som informationsbestämmelse.
Delegationen fattar inga förvaltningsbeslut utan dessa handhas av regionförvaltningsverken och nämnden för projektgodkännanden.
3 § Ålands projektgodkännandenämnd. Landskapsregeringen bedömer att den särskilda sakkompetens som krävs är möjlig att uppbåda genom samarbete mellan landskapsmyndigheterna, sedvanlig konsultation av sakkunniga vid riksmyndigheterna och anlitande av utomstående expertis. En överenskommelseförordning är dock att föredra av de skäl som framgår av de allmänna motiveringarna. Bestämmelsen är dock utformad så att det ska vara möjligt att tillämpa landskapslagen även utan överenskommelseförordning.
På Ålands projektgodkännandenämnd tillämpas med de angivna avvikelserna bestämmelserna i rikslagen om nämnden för projektgodkännanden. Ålands projektgodkännandenämnd består av en ordförande och en vice ordförande, vilka kan verka som mötesordförande, samt minst fyra övriga ledamöter och personliga ersättare. Minimistorleken på nämnden definieras, likaså minimiandelen för beslutförhet, men annars är riksdagens bestämmelser tillämpliga. Bland annat kompetenskraven på ordförande och vice ordförande finns det ingen avvikelse från.
Alla i rikslagens 30 § föreskrivna sakkunskapsområden ska vara företrädda i nämnden, det vill säga sakkunskap inom 1) vetenskaplig forskning, 2) skötsel av djur som används för vetenskapliga ändamål och försök som utförs på djur, 3) veterinärmedicinsk sakkunskap och 4) praktiskt djurskyddsarbete eller etiska frågor.
Nämnden är i administrativt hänseende underställd landskapsregeringen, men fattar sina beslut i egenskap av oberoende sakkunnigt myndighetsorgan. Nämndens ärenden föredras från den avdelning inom landskapsregeringens allmänna förvaltning som ansvarar för djurskydd. På detta sätt framgår det att beredning och föredragning ska ske på tjänstemannanivå, inte exempelvis enligt instruktioner från ansvarig minister. Landskapsregeringen får organisera nämndens personal med avvikelse från rikslagens 30 § på det som landskapsregeringen bedömer vara ändamålsenligt med beaktande av antalet ärenden i landskapet.
4 § Förhållande till annan lagstiftning. I rikslagens 4 § nämns lagstiftning som berör området. I landskapslagen nämns hänvisningarna till rikslagstiftning som ska avse hänvisningar till landskapslagstiftning. I paragrafen hänvisas till djurskyddslagens bestämmelser om transport av djur eftersom landskapet inte har någon särskild lag om transport av djur. I landskapet gäller djurtransportförordningen (1998:97) som utfärdats med stöd av 23-28 §§ i 3 kap. djurskyddslagen.
I informationsbestämmelsen ingår följande lagstiftning som är tillämplig som rikslagstiftning: gentekniklagen (FFS 377/1995), och läkemedelslagen (FFS 395/1987). Dessutom nämns rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport. Europeiska unionens förordningar är till alla delar bindande och direkt tillämpliga i landskapet.
Hänvisningarna till rikslagstiftning som inte anges i blankettlagen gäller i kraft av rikets behörighet eller är inom denna lags tillämpningsområde med stöd av denna lag tillämpliga om inte annat följer av särskilda bestämmelser i lag.
Landskapets allmänna förvaltningsrättsliga bestämmelser gäller då landskapsmyndigheterna utför uppgifter enligt denna lag. Det råder i någon mån olika uppfattningar om huruvida dessa bestämmelser även ska tillämpas av riksmyndigheter då dessa utför uppgifter i landskapslag enligt överenskommelseförordning, men i detta sammanhang torde den riktiga bedömningen vara att motsvarande riksbestämmelser ska tillämpas av riksmyndigheterna om en överenskommelseförordning utfärdats. I landskapslagen regleras dock att även landskapsmyndigheterna ska tillämpa samma avgifter och arvoden som i riket.
5 § Ändringssökande. Enligt självstyrelselagens 26 § kan utan hinder av 25 § Ålands förvaltningsdomstol anförtros rättskipningsuppgifter i de förvaltningsangelägenheter som hör till landskapets behörighet.
6 § Förordningsbemyndigande. Formuleringen följer lagstiftningspraxis i blankettlagar och bemyndigar till utfärdande av landskapsförordning enligt vilka författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas i landskapet med eller utan avvikelser.
7 § Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Genom lagen upphävs landskapsförordningen (1998:99) om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål.
2. Ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland
2 § Tillämpningsområde, 3 § Grundläggande principer, 41 § Djur som används för vetenskapliga ändamål. Lagen uppdateras med beaktande av den nya blankettlagen. Rubriken till 41 § Försöksdjursverksamhet ändras som anges ovan för att återspegla lagens namn.
Några förvaltningsuppgifter överförs till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet:
- befogenheten att bestämma att en veterinär ska kallas till en tävling på arrangörens bekostnad (17 § 1 mom.)
- bevilja tillstånd att använda djur vid fotografering eller filminspelning (20 § 2 mom.)
- bevilja tillstånd att överlåta djur som pris (21 §).
14 § Tagande av vilda däggdjur och fåglar ur deras naturliga omgivning. Landskapsregeringen har bedömt att det inte finns behov att kräva tillstånd för att ta hand om vilda däggdjur och fåglar för tillfällig sjukvård eller annat godtagbart tillfälligt behov. Paragrafens formulering var inte heller tidigare tydlig på denna punkt. Vetenskapligt arbete som är tillåtet kan fortfarande förekomma trots att detta inte omnämns särskilt. Allt vetenskapligt arbete förorsaker inte lidande för djuren eller lidandet är så ringa att inget särskilt tillstånd krävs.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
Med stöd av denna lag ska lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (FFS / ), nedan rikslagen, med angivna avvikelser tillämpas inom landskapets behörighet i den lydelse som är gällande i riket så att ändringar i rikslagen tillämpas från ikraftträdandet.
2 §
Myndighetsuppgifter
Landskapsregeringen är den landskapsmyndighet som inom landskapets behörighet ska sköta alla de uppgifter som enligt rikslagen ska skötas av statliga myndigheter om inte annat bestäms i eller med stöd av denna lag. Dessutom gäller enligt självstyrelselagens 32 § att uppgifter som hör till landskapsförvaltningen med stöd av överenskommelseförordning kan överföras på riksmyndigheter.
Åland miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska på begäran bistå i beredningen av verksamhetstillstånd och projektgodkännanden.
Möjligheten i rikslagens 35 § att vid tillsynen anlita andra regionförvaltningsverk ska avse möjligheten att vid tillsynen anlita Åland miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
Utlåtande som enligt rikslagens 28 § begärs av närings-, trafik- och miljöcentralen om försättande av djur i frihet ska vid behov begäras av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och av berörda avdelningar inom landskapsregeringens allmänna förvaltning.
Det följer av självstyrelselagens 59b § 3 mom. att riket utser delegationen för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål enligt rikslagens 53 §. Delegationen utgör den nationella kommitté som varje medlemsstat ska inrätta enligt artikel 49 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.
3 §
Ålands projektgodkännandenämnd
Bestämmelserna i rikslagens 7 kap. om nämnden för projektgodkännanden tillämpas på Ålands projektgodkännandenämnd med iakttagande av vad som bestäms om förvaltningsuppgifterna i denna lag och med följande avvikelser. Landskapsregeringen utser nämnden för att sköta de uppgifter som enligt rikslagen ska skötas av nämnden för projektgodkännanden.
Nämnden består av en ordförande och en vice ordförande, vilka kan verka som mötesordförande, samt minst fyra övriga ledamöter och personliga ersättare för dem.
Alla i rikslagens 30 § föreskrivna sakkunskapsområden ska vara företrädda i nämnden. Nämnden är beslutför när mötesordförande och ytterligare minst hälften ledamöterna deltar i beslutsfattandet. Projektgodkännanden beviljas av nämnden om landskapsregeringen inte bestämmer att nämnden indelas i sektioner.
Nämnden är administrativt underställd landskapsregeringen. Nämndens ärenden föredras från den avdelning inom landskapsregeringens allmänna förvaltning som ansvarar för djurskydd. Landskapsregeringen får organisera nämndens personal med avvikelse från rikslagens 30 §.
4 §
Förhållande till annan lagstiftning
Hänvisningarna i rikslagens 4 § till rikslagstiftning inom landskapets behörighet ska avse motsvarande landskapslagstiftning i enlighet med punkterna i följande tabell:
|
|
1. |
djurskyddslagen (FFS 247/1996 |
ska enligt denna lag avse |
djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland |
|
|
2. |
lagen om transport av djur (1429/2006) |
3 kap. i djurskyddslagen för landskapet Åland |
|
|
|
3. |
lagen om kosmetiska produkter (FFS 22/2005) |
samma lag så som den är tillämplig enligt landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet |
|
|
|
4. |
naturvårdslagen (FFS 1096/1996) |
landskapslagen (1998:82) om naturvård |
|
|
|
5. |
jaktlagen (FFS 615/1993) |
jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland |
Landskapets allmänna förvaltningsrättsliga bestämmelser gäller då landskapsmyndigheterna utför uppgifter enligt denna lag. Med stöd av denna lag tillämpas dock samma avgifter som enligt rikslagens 54 § fastställs i riket med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (FFS 150/1992) och samma arvoden som enligt rikslagens 55 § fastställs av jord- och skogsbruksministeriet.
Vid tillämpningen av rikslagen ska bestämmelserna om straff i djurskyddslagen för landskapet Åland iakttas. Dessutom ska rikslagens särskilda straffbestämmelser tillämpas. Viteslagen (FFS 1113/1990) tillämpas med stöd av landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen
5 §
Ändringssökande
Besvär över beslut som landskapsregeringen eller landskapets nämnd för projektgodkännanden fattats med stöd av denna lag anförs hos Ålands förvaltningsdomstol. I övrigt gäller vad som bestäms om ändringssökande i rikslagen.
6 §
Förordningsbemyndigande
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikslagen ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med i landskapsförordningen föreskrivna avvikelser.
7 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
Genom denna lag upphävs landskapsförordningen (1998:99) om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål.
2.
L A N D S K A P S
L A G
om ändring av djurskyddslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 2 §, 3 § 3 mom., 14, 17, 20, 21 och 41 §§ djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland samt rubriken till 41 § som följer:
2 §
Tillämpningsområde
I denna lag finns bestämmelser om hur djur ska behandlas och hanteras. Lagen är tillämplig på alla djur.
Vid tillämpningen ska dessutom iakttas vad som bestäms särskilt om avel, artificiell reproduktion av djur, skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, jakt, fiske, naturvård och hälsovård samt vad som bestäms om genteknik i rikslagstiftningen.
3 §
Grundläggande principer
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Djur får inte utsättas för sjukdom förutom med iakttagande av bestämmelserna i landskapslagen ( : ) om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.
14 §
Tagande av vilda däggdjur och fåglar ur deras naturliga omgivning
Vilda däggdjur och fåglar får inte tas ur sin naturliga omgivning för att hållas i fångenskap, såvida det inte är fråga om djur som skall hållas i djurgård, om farmuppfödning för att producera kött, ägg eller avelsdjur för kött- eller äggproduktion eller om farmuppfödning i viltvårdssyfte. Vilda däggdjur och fåglar får dock tas om hand för tillfällig sjukvård eller annat godtagbart tillfälligt behov eller med iakttagande av lagstiftningen om användning av djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.
Ett djur som tagits om hand tillfälligt ska återföras till sin naturliga omgivning då dess tillstånd möjliggör detta. Om djuret inte kan återföras till sin naturliga omgivning och vården av det inte kan ordnas, ska djuret avlivas.
17 §
Djurtävlingar
Djur får inte användas i rollen som tävlande i tävlingsverksamhet på ett sådant sätt att de utsätts för lidande. Om det finns risk för att djur vid en tävling kan utsättas för lidande, ska arrangören på egen bekostnad kalla en veterinär till tävlingen. Veterinären ska övervaka att denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser följs vid tävlingen. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan vid behov bestämma att en veterinär ska kallas till en tävling på arrangörens bekostnad.
Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelser utfärdas om att viss tävlingsverksamhet alltid ska övervakas av veterinär såsom avses i 1 mom.
20 §
Fotografering, filminspelning samt förevisning av djur
Djur får inte användas vid fotografering, filminspelning, föreställning eller någon annan förevisning som anordnas för allmänheten på ett sådant sätt att de utsätts för lidande.
Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. kan Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet på ansökan bevilja tillstånd att använda djur vid fotografering eller filminspelning om det finns särskilda skäl och djuret endast kan utsättas för lindrigt lidande. Myndigheten kan till tillståndet foga villkor som behövs med avseende på djurskyddet. Om villkoren inte iakttas kan tillståndet återkallas.
21 §
Överlåtelse av djur som pris
Det är förbjudet att överlåta djur som pris vid lotterier och tävlingar. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan dock på ansökan bevilja tillstånd att överlåta djur som pris om det finns särskilda skäl.
41 §
Djur som används för vetenskapliga ändamål
Undantag från denna lag kan beviljas enligt bestämmelserna i landskapslagen om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.
Denna lag träder i kraft den
Genom denna lag upphävs landskapsförordningen (1998:99) om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål.
|
Mariehamn den 22 april 2013 |
|
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Föredragande minister |
Carina Aaltonen |
Bilaga – Lagförslag ur RP 150/2012
RP 150/2012 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och lag om ändring av djurskyddslagen
JsUB 2/2013 Jord- och skogsbruksutskottets betänkande av den 17 april 2013 föreslår ändringar i lagförslaget. I denna bilaga ingår inte utskottets ändringar.
Lagförslag
1.
Lag
om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller
undervisningsändamål
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att säkerställa att djur hålls och används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål enbart av behövliga och viktiga orsaker.
Syftet med lagen är dessutom att säkerställa att så få djur som möjligt används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål och att djuren tillfogas så lite smärta, lidande, ångest eller bestående men som möjligt.
2 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas
1) när levande bläckfiskar eller ryggradsdjur används eller föds upp för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, samt
2) när dessa djur föds upp för att deras organ eller vävnader ska doneras för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål.
Vid tillämpningen av denna lag jämställs med djur ett oberoende yngel av djuret samt däggdjursfoster under den sista tredjedelen av dess normala utveckling. Vid tillämpningen av denna lag jämställs med djur också en individ i ett tidigare utvecklingsstadium än vad som nämns ovan, om den sannolikt upplever smärta, lidande eller ångest eller får bestående men till följd av försök efter att ha uppnått utvecklingsstadiet i fråga.
Denna lag tillämpas fastän smärta och lidande elimineras hos djuret samt ångest och bestående men förebyggs med anestesi, smärtlindring eller andra metoder.
3 §
Begränsningar av tillämpningsområdet
Denna lag ska inte tillämpas på
1) metoder av icke-experimentell art inom jordbruk,
2) metoder av icke-experimentell art inom klinisk veterinärmedicin,
3) kliniska veterinärmedicinska prövningar som krävs för godkännande för försäljning av ett veterinärmedicinskt läkemedel,
4) metoder som används som ett led i normal djurhållning,
5) metoder som vidtas i det primära syftet att identifiera ett djur,
6) metoder som sannolikt inte orsakar smärta, lidande, ångest eller bestående men i lika stor utsträckning som, eller i större utsträckning än, ett nålstick som utförts i enlighet med god veterinärmedicinsk praxis.
4 §
Förhållande till annan lagstiftning
Om inte något annat föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller om inte något annat följer av ett tillstånd eller godkännande som utfärdats med stöd av denna lag, ska vid hållande, skötsel, behandling och hantering av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål iakttas vad som föreskrivs i djurskyddslagen (247/1996) eller med stöd av den.
Bestämmelser om tillämpning av genteknik på djur finns i gentekniklagen (377/1995). Bestämmelser om djurtransporter finns i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97, samt i lagen om transport av djur (1429/2006). Bestämmelser om användning av djur för att testa kosmetiska produkter finns i lagen om kosmetiska produkter (22/2005). Bestämmelser om fångst, innehav och dödande av vilda djur finns dessutom i naturvårdslagen (1096/1996) och jaktlagen (615/1993). Bestämmelser om kliniska prövningar som utförs med läkemedel för djur finns i läkemedelslagen (395/1987).
5 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) projekt ett sådant arbetsprogram med angivet vetenskapligt mål eller undervisningsmål som omfattar åtminstone ett försök,
2) försök
a) all användning av djur i experimentsyfte, för andra vetenskapliga ändamål eller för undervisningsändamål, som kan orsaka djuret smärta, lidande, ångest eller bestående men som kan jämföras med minst en förnimmelse av ett nålstick som utförts i enlighet med god veterinärmedicinsk praxis, och
b) alla åtgärder som har som mål, eller som kan leda till, att det föds eller kläcks ett genetiskt modifierat djur eller något annat djur eller framställs och upprätthålls en genetiskt modifierad djurstam på ett sådant sätt att djuren kan orsakas smärta, lidande, ångest eller bestående men enligt underpunkt a;
ett försök för ett enskilt djurs vidkommande inleds när djuret första gången förbereds för att användas för ett försök och avslutas när observationerna av ett levande djur har slutförts,
3) uppfödare varje fysisk eller juridisk person som föder upp djur som avses i 16 § 1 mom. i syfte att använda dem i projekt eller för att deras vävnader eller organ ska användas för vetenskapligt ändamål eller undervisningsändamål, eller som föder upp andra djur huvudsakligen för ovan nämnda ändamål,
4) leverantör varje fysisk eller juridisk person, annan än en uppfödare, som säljer, förmedlar eller i övrigt överlåter djur i syfte att använda dem i projekt eller för att deras vävnader eller organ ska användas för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål; som leverantör betraktas likväl inte en fysisk eller juridisk person som tillfälligt säljer eller överlåter ett enskilt djur eller i övrigt ett mindre antal djur för att använda dem i ett projekt eller för att deras vävnader eller organ ska användas för vetenskapligt ändamål eller undervisningsändamål,
5) användare varje fysisk eller juridisk person som genomför projekt,
6) verksamhetsutövare varje uppfödare, leverantör och användare,
7) anläggning alla slags anläggningar, byggnader, grupper av byggnader och andra lokaler som är i verksamhetsutövarens besittning och som anknyter till verksamhet som avses i denna lag, samt
8) principen för ersättning, begränsning och förfining en princip som syftar till att ersätta användningen av djur med andra metoder alltid när det är möjligt; om djur måste användas, används så få djur som möjligt utan att projektets syfte äventyras och man strävar efter att minimera den smärta, det lidande, den ångest eller de bestående men som djuren orsakas.
Som sådana försök som avses i 1 mom. 2 punkten betraktas likväl inte
1) avlivning av djur med godkända metoder, om avlivningen utförs av en kompetent person, eller
2) uppfödning av genetiskt modifierade djur eller djur med en spontan mutation efter det att djurstammen har framställts, om inte modifieringen eller mutationen orsakar djuren smärta, lidande, ångest eller bestående men som kan jämföras med minst en förnimmelse av ett nålstick.
2 kap.
Krav på verksamhetsutövare
6 §
Allmänna krav
Verksamhetsutövare ska vid skötseln av djur beakta de särskilda behoven och egenskaperna hos varje djurart.
En verksamhetsutövare ska ha tillräckliga och lämpliga lokaler, anordningar och redskap för den verksamhet som bedrivs. En användares lokaler, anordningar och redskap ska dessutom till sin konstruktion och funktion vara sådana att projekt kan genomföras så ändamålsenligt som möjligt och med ett så litet antal djur som möjligt samt så att djuren tillfogas så lite smärta, lidande, ångest eller bestående men som möjligt.
Verksamhetsutövaren ska för medicinsk behandling av djuren samt för djurens hälso- och sjukvård ha veterinärvård som har ordnats på behörigt sätt.
Närmare bestämmelser om skötseln av djuren, lokaler som behövs för bedrivande av verksamheten samt ordnandet av veterinärvård utfärdas genom förordning av statsrådet.
7 §
Personal
Verksamhetsutövaren ska med tanke på verksamhetens art och omfattning ha tillräckligt antal kompetenta anställda.
Verksamhetsutövaren ska utse en person som är förtrogen med de krav för verksamheten som anges i denna lag och de krav som föreskrivs och bestäms med stöd av den (person som ansvarar för verksamheten). Den som ansvarar för verksamheten ska se till att de krav som föreskrivs och bestäms iakttas när verksamhet bedrivs. Verksamhetsutövaren ska se till att den person som ansvarar för verksamheten har möjlighet att sköta sina uppgifter i enlighet med bestämmelser och tillståndsvillkor.
Verksamhetsutövaren ska för varje anläggning utse en eller flera personer som ansvarar för anläggningen och som har till uppgift att
1) ansvara för övervakningen av djurens välbefinnande och skötsel,
2) se till att den personal som arbetar med djuren har tillgång till information om de djur som hålls på anläggningen, och
3) se till att personalen har adekvat utbildning och är kompetent att utföra sina uppgifter.
Verksamhetsutövaren ska ha tillgång till en utsedd veterinär för veterinärvården och för rådgivning som gäller djurens välbefinnande och behandling. Om det på grund av den djurart som hålls eller av något annat motsvarande skäl är lämpligare, kan någon annan tillräckligt kvalificerad utsedd expert ha hand om den rådgivning som gäller djurens välbefinnande och behandling. Den utsedda veterinären och experten ska besitta sakkunskap i att använda djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Användarens utsedda veterinär och expert måste ha avlagt de studier som avses i 8 § 1 mom. och som gäller användning av djur för vetenskapliga ändamål.
Närmare bestämmelser om personalens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
8 §
Krav på personalens utbildning och behörighet
Projekt får planeras av personer som avlagt en för ändamålet lämplig högre högskoleexamen och som dessutom har genomfört sådana studier i användningen av djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål som omfattas av undervisningsprogrammet vid ett universitet eller en högskola eller som godkänts av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland godkänner på ansökan dem som har genomfört behövliga studier någon annanstans än i Finland såsom behöriga att planera projekt i Finland. För ett godkännande krävs att de genomförda studierna till sitt innehåll motsvarar de studier som avses i 1 mom.
En person som utför försök, sköter djur eller avlivar djur ska ha visat att han eller hon har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utföra uppgiften innan han eller hon tar sig an uppgiften.
Bestämmelser om innehållet i de studier som avses i 1 mom. och om genomförandet av dem utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om kraven på personalens utbildning och behörighet utfärdas genom förordning av statsrådet.
9 §
Djurskyddsgruppen
Verksamhetsutövaren ska utse en djurskyddsgrupp till vilken hör åtminstone den eller de personer som ansvarar för anläggningen och som avses i 7 § 3 mom., den utsedda veterinär eller kvalificerade expert som avses i 7 § 4 mom. samt, om verksamhetsutövaren är användare, åtminstone en representant för prövningen. En djurskyddsgrupp behövs emellertid inte om verksamheten är småskalig och verksamhetsutövaren på annat sätt uppfyller de förpliktelser som föreskrivits för djurskyddsgruppen.
Djurskyddsgruppen har till uppgift att
1) ge råd till personalen i frågor som gäller djurens välbefinnande,
2) utveckla och granska övervakningen, rapporteringen och uppföljningen i anslutning till djurs välbefinnande, och
3) följa utvecklingen och resultaten av projekt med tanke på djurens välbefinnande.
Journal ska föras över alla råd som djurskyddsgruppen ger och alla beslut som fattas i anslutning till råden. Journalerna ska sparas i minst tre år efter det att den sista anteckningen gjorts i dem.
Närmare bestämmelser om djurskyddsgruppens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om djurskyddsgruppens sammansättning och journaler får utfärdas genom förordning av statsrådet.
10 §
Journaler och statistik över djur
Verksamhetsutövaren ska föra journal över
1) antal och art för de djur som föds upp, förvärvas, levereras, används i försök, utplacerats någon annanstans och släppts fria, namn och adresser för dem som levererar och tar emot djur samt datum när djuren har förvärvats, levererats, släppts fria eller utplacerats någon annanstans,
2) djurens ursprung,
3) läkemedel som har givits djuren, och
4) antalet och arten för djur som har avlivats eller dött samt över dödsorsaken, om den är känd.
Verksamhetsutövaren ska på begäran utarbeta statistik över de uppgifter som nämns i 1 mom. 1 och 4 punkten och sända den till Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
En verksamhetsutövare som är användare ska dessutom föra journal över projekt som genomförs och utarbeta statistik över de djur som använts i projekten samt över försökens faktiska svårhetsgrad. Statistiken ska varje år lämnas in till Regionförvaltningsverket i Södra Finland senast tre månader efter kalenderårets utgång.
Journalerna och statistiken ska bevaras i minst fem år efter det att den sista anteckningen gjorts i dem.
Närmare bestämmelser om innehållet i journalerna och statistiken samt om förande och bevarande av dem utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om de djurarter över vilka individuella journaler ska föras utfärdas genom förordning av statsrådet.
3 kap.
Projekt och försök
11 §
Ersättning av projekt och försök med andra metoder
Ett projekt får genomföras endast om det för att uppnå det eftersträvade resultatet i praktiken inte är möjligt att använda andra vetenskapligt tillfredsställande metoder eller teststrategier som inte kräver att levande djur används.
I projekt får inte fler djur användas än vad som krävs för att syftet med projektet ska uppnås. Projekt och försök ska ersättas, även delvis, om det är möjligt för att uppnå det eftersträvade resultatet, med andra vetenskapligt tillfredsställande metoder som inte kräver att levande djur används, eller med metoder där det totala antalet djur eller den smärta, det lidande, den ångest eller de bestående men som orsakas djuret kan minskas.
12 §
Syftet med projekten
Projekt får endast genomföras i följande syften:
1) grundforskning,
2) translationell eller tillämpad forskning med något av följande syften, nämligen
a) undvikande, förebyggande, diagnosticering eller behandling av sjukdom, ohälsa eller annan avvikelse eller deras effekter på människor, djur eller växter,
b) värdering, påvisande, reglering eller modifiering av fysiologiska tillstånd hos människor, djur eller växter, eller
c) djurens välbefinnande och förbättrande av produktionsdjurens förhållanden,
3) för något av de syften som avses i 2 punkten i samband med utveckling, tillverkning eller testning av kvalitet, effekt och säkerhet av läkemedel, livsmedel, foder och andra ämnen eller produkter,
4) skydd av miljön för att bevara människors eller djurs hälsa eller välbefinnade,
5) forskning som syftar till artens överlevnad,
6) rättsmedicinska undersökningar, och
7) högre utbildning eller utbildning för att förvärva, upprätthålla eller förbättra yrkesfärdigheter.
13 §
Allmänna principer som gäller försök
Ett försök får utföras endast i ett projekt. Försöket ska med beaktande av att syftet ska nås utföras på djur med den minsta förmågan att uppleva smärta, lidande, ångest eller bestående men. Försöket ska väljas och utföras så att djuren orsakas så lite smärta, lidande, ångest eller bestående men som möjligt, och att projektet likväl sannolikt ger ett tillförlitligt resultat.
Sådana försök är förbjudna som medför svår smärta, svårt lidande eller svår ångest som sannolikt kommer att bli långvarig och som inte kan lindras. Undantag från förbudet är möjliga endast i undantagsfall och av vetenskapligt välgrundade skäl enligt artikel 55.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Försök får inte utföras för att undersöka djurets förmåga att uthärda smärta eller lidande.
Användning av döden som slutpunkt i ett försök ska undvikas och detta ska om möjligt ersättas av tidiga och humana slutpunkter. Om det är oundvikligt att använda döden som slutpunkt, ska försöket utformas så att det resulterar i att så få djur som möjligt dör.
Närmare bestämmelser om valet av de djur som ska användas i ett försök utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om valet av försök och minskande av smärta, lidande, ångest eller bestående men som orsakas djuret får utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 §
Användning av smärtlindring
Smärta, lidande, ångest eller bestående men som orsakas djur vid försök ska alltid lindras på alla sätt som är möjliga med tanke på försökets syfte, om inte smärtlindringen tillfogar djuret smärta, lidande, ångest eller bestående men i lika stor utsträckning, eller i större utsträckning, som själva försöket.
Försök som innebär allvarliga skador som kan ge upphov till stark smärta får inte utföras utan anestesi.
Djur får inte utan tillräcklig anestesi eller smärtlindring ges läkemedel som hindrar dem från eller begränsar deras möjlighet att uttrycka smärta.
Närmare bestämmelser om användningen av anestesi och smärtlindring får utfärdas genom förordning av statsrådet.
15 §
Klassificering av försökens svårhetsgrad
Den smärta, det lidande, den ångest eller de bestående men som ett försök orsakar djur ska bedömas innan försöket inleds. Försökens svårhetsgrad fastställs utifrån den smärta, det lidande, den ångest eller de bestående men som ett enskilt djur förväntas uppleva under försöket. Försökens svårhetsgrad bedöms i den ansökan om projektgodkännande som avses i 24 § och specificeras i det projektgodkännande som avses i 25 §.
Försökens svårhetsgrader är
1) terminal,
2) ringa svårhet,
3) måttlig svårhet, och
4) avsevärd svårhet.
Närmare bestämmelser om klassificeringen av försökens svårhetsgrad utfärdas genom förordning av statsrådet.
4 kap.
Djur
16 §
Krav på uppfödning för ändamålet och djurens ursprung
Om möjligt ska alltid djur som har fötts upp för att användas för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (djur uppfött för ändamålet) användas i projekt. Om inte annat följer av 26 § 3 mom., ska djur som allmänt används i projekt vara uppfödda för ändamålet. Närmare bestämmelser om de djurarter som ska vara uppfödda för ändamålet utfärdas genom förordning av statsrådet.
Om inte annat följer av 26 § 3 mom., får i projekt inte användas
1) herrelösa eller förvildade djur av en husdjursart, eller
2) djur som infångats i naturen.
I sådana fall då djur anskaffas för projekt någon annanstans än av uppfödare eller leverantörer, ska överlåtaren informeras om vad djuret kommer att användas till.
17 §
Djur som fångas i naturen
Om det med stöd av 26 § 3 mom. är tillåtet att fånga in djur i naturen, får djur infångas endast av en person med tillräckliga kunskaper om fångstteknik och tillräckliga färdigheter för att hantera djuret. Vid infångandet ska användas den metod som godkänts i projektgodkännandet och som inte orsakar djuret smärta, lidande, ångest eller bestående men som kan undvikas.
Närmare bestämmelser om infångande av djur samt om kompetenskraven för den som fångar in djur får utfärdas genom förordning av statsrådet.
18 §
Individualisering av djur
Djur ska märkas eller kunna identifieras. Närmare bestämmelser om märkning och identifiering av djur utfärdas genom förordning av statsrådet.
19 §
Användning av djur på nytt
Om inte annat följer av 26 § 3 mom. får ett djur som redan använts i ett eller flera försök användas i ett nytt försök när ett annat djur på vilket inga försök tidigare har utförts även kunde ha använts, enbart om:
1) den faktiska svårhetsgraden för de tidigare försöken har varit ringa svårhet eller måttlig svårhet,
2) det har visats att djurets allmänna hälsotillstånd och välbefinnande helt har återställts,
3) det nya försöket inte hör till svårhetsgraden avsevärd svårhet, och
4) användningen på nytt sker enligt anvisningar av den utsedda veterinär som avses i 7 § 4 mom. där hänsyn tas till djurets erfarenhet under dess livstid.
20 §
Avlivning av djur
Ett djur ska avlivas på ett sådant sätt att det tillfogas så lite smärta, lidande och ångest som möjligt.
Ett djur ska avlivas utan dröjsmål, om det framkommer sådana symptom eller förändringar i djurets beteende, fysiologiska funktioner eller yttre uppenbarelse utifrån vilka det kan förmodas att djuret förnimmer sådan svår smärta, sådant svårt lidande eller sådan svår ångest som inte förutsetts i projektgodkännandet och som inte kan avhjälpas genom läkemedelsbehandling eller andra åtgärder.
Ett djur ska avlivas efter försöket, om det är troligt att det kommer att fortsätta att uppleva måttlig eller svår smärta, måttligt eller svårt lidande, måttlig eller svår ångest eller få måttliga eller svåra bestående men.
En veterinär eller någon annan kompetent person ska besluta om djuret ska avlivas. Med kompetent person avses en person som har tillräckliga kunskaper för att kunna bedöma djurets hälsotillstånd och välbefinnande och graden av smärta, lidande och ångest som djuret erfar.
Djuret ska avlivas i lokaler i verksamhetsutövarens anläggning, om det inte är fråga om ett projekt som genomförs under fältförhållanden.
Om djuret inte avlivas efter försöket, ska man sörja för dess välbefinnande och det ska få den skötsel det behöver. Närmare bestämmelser om avlivning av djur utfärdas genom förordning av statsrådet.
5 kap.
Tillståndsplikt för bedrivande av verksamhet
21 §
Verksamhetstillstånd och sökande av verksamhetstillstånd
En verksamhetsutövare ska ha tillstånd av Regionförvaltningsverket i Södra Finland eller Regionförvaltningsverket i Östra Finland för bedrivande av verksamhet (verksamhetstillstånd).
Verksamhetstillstånd ska sökas hos Regionförvaltningsverket i Södra Finland, om sökanden har sin hemort inom verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland eller Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, och hos Regionförvaltningsverket i Östra Finland, om sökanden har sin hemort inom verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Östra Finland, Regionförvaltningsverket i Norra Finland eller Regionförvaltningsverket i Lappland.
Av tillståndsansökan ska framgå de uppgifter enligt 6, 7 och 9 § som krävs för att tillstånd ska beviljas. Närmare bestämmelser om innehållet i tillståndsansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.
22 §
Beviljande av verksamhetstillstånd
Verksamhetstillstånd beviljas, om
1) sökanden förfogar över lämpliga lokaler, anordningar och redskap för sin verksamhet,
2) sökanden har behörig personal för sin verksamhet,
3) den veterinärvård som verksamheten kräver har ordnats i enlighet med 6 § 3 mom., och
4) övriga krav för bedrivande av verksamheten som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den uppfylls.
Ett verksamhetstillstånd kan också beviljas för viss tid.
Anläggningar som är avsedda för bedrivande av verksamhet ska inspekteras innan verksamhetstillstånd beviljas.
23 §
Ändringar som gäller personalen och verksamheten
Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål underrätta det regionförvaltningsverk som beviljat verksamhetstillståndet om de personer som avses i 7 § 2-4 mom. byts ut. En användare ska utan dröjsmål underrätta Regionförvaltningsverket i Södra Finland om att de personer som avses i 25 § 2 mom. byts ut.
Verksamhetstillstånd måste sökas på nytt, om verksamheten eller anläggningens struktur ändras i betydande utsträckning på ett sätt som kan påverka djurens välbefinnande negativt. Om verksamheten avslutas, ska det regionförvaltningsverk som beviljat tillståndet omedelbart underrättas om detta.
6 kap.
Krav på projektgodkännande
24 §
Projektgodkännande och sökande av projektgodkännande
Projekt får genomföras endast med godkännande av nämnden för projektgodkännanden (projektgodkännande).
För projektet ska det upprättas en ansökan om projektgodkännande, som ska innefatta
1) ett projektförslag, av vilket framgår de motiveringar enligt 11—14 § som gäller projektet och användningen av djur för projektet,
2) en bedömning av klassificeringen av svårhetsgraden för de försök som ingår i projektet,
3) en icke-teknisk sammanfattning av projektet, och
4) namnet på den person som ansvarar för genomförandet av projektet.
Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan om projektgodkännande utfärdas genom förordning av statsrådet.
25 §
Beviljande av projektgodkännande
Projektgodkännande beviljas, om
1) en verksamhetsutövare som är användare har verksamhetstillstånd,
2) projektet genomförs för ett ändamål som är godtagbart enligt12 §,
3) den som planerar projektet är behörig enligt 8 § 1 mom.,
4) projektet är motiverat från vetenskaplig synpunkt eller utbildningssynpunkt, eller lagstadgat,
5) den nytta som projektet förväntas medföra för människor, djur eller miljön anses stå i en etiskt godtagbar proportion till den skada som orsakas djuren i projektet,
6) projektet är upplagt så att försöken kan utföras på ett så humant och miljövänligt sätt som möjligt, och
7) de övriga krav för användning av djur i projektet som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den uppfylls.
I projektgodkännandet fastställs svårhetsgraden enligt 15 § för de försök som ingår i projektet. I projektgodkännandet utses den person som ansvarar för genomförandet av projektet.
Ett projektgodkännande kan också beviljas för en serie projekt, om projekten genomförs i syfte att uppfylla kraven i lagstiftningen eller om det i projekten används djur för produktion eller för diagnostik med etablerade metoder. Ett projektgodkännande kan beviljas för högst fem år åt gången.
26 §
Villkor som uppställs i godkännandet och undantag
I projektgodkännandet kan uppställas de villkor som djurskyddet kräver för att trygga djurens välbefinnande under projektet.
I projektgodkännandet kan det bestämmas att en utvärdering i efterhand enligt 29 § ska genomföras även av ett sådant projekt som innefattar försök som klassificerats i svårhetsgraden måttlig svårhet, om det behövs
1) med hänsyn till projektets omfattning eller antalet försök,
2) med hänsyn till antalet djur som används i projektet eller den ovanliga djurarten, eller
3) av något annat motsvarande skäl.
I projektgodkännandet kan undantag beviljas från
1) kravet på uppfödning för ändamålet i 16 § 1 mom., om det finns ett motiverat vetenskapligt behov för undantaget,
2) förbudet i 16 § 2 mom. 1 punkten, om ett särskilt viktigt behov av undersökningar som gäller djurens hälsa och välbefinnande eller allvarliga hot mot miljön eller folkhälsan och djurhälsan kräver detta, och om man vetenskapligt kan motivera att projektets syfte kan uppnås endast genom att använda ett herrelöst eller förvildat djur av en husdjursart,
3) förbudet i 16 § 2 mom. 2 punkten, om man vetenskapligt kan motivera att projektets syfte inte kan uppnås genom att använda djur uppfödda för ändamålet, och
4) kravet i 19 § 1 punkten, om exceptionella skäl kräver det; undantag kan beviljas endast under förutsättning att djuret inte har använts oftare än en gång i ett försök som är förknippat med svår smärta, svårt lidande eller motsvarande ångest och att en veterinär besiktar djuret innan det används på nytt.
Närmare bestämmelser om innehållet i ett beslut om godkännande får utfärdas genom förordning av statsrådet.
27 §
Ändring av projektgodkännande
Godkännande för genomförande av ett projekt på ett sätt som avviker från det godkännande som erhållits ska sökas hos nämnden för projektgodkännanden. Av ansökan ska framgå den motivering som gäller ändringen av projektet.
Trots bestämmelserna i 1 mom. kan Regionförvaltningsverket i Södra Finland bevilja godkännande för smärre ändringar i ett projekt, om
1) det är absolut nödvändigt för att projektet ska fortgå och det inte utan äventyrande av projektets syfte finns tid att få ärendet behandlat av nämnden för projektgodkännanden eller någon av dess sektioner, och ändringen i projektet inte kan leda till en sådan ändring i svårhetsgraden som är skadligare för djuret, eller
2) det är fråga om en kortvarig förlängning av projektgodkännandets giltighet eller en smärre ökning av antalet djur som används.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland ska underrätta nämnden för projektgodkännanden om ändringar som gäller godkännandet.
28 §
Godkännandevillkor gällande överlåtelse, återförande och försättande i frihet av djur som använts i projekt
I ett projektgodkännande kan det tillåtas att djur som använts eller varit avsedda att användas i projekt överlåts eller återförs till ett lämpligt djurhållningssystem eller att ett djur som infångats i naturen släpps fritt i naturen, om
1) djurets hälsotillstånd medger det, och
2) det inte finns några risker för folkhälsan, djurhälsan eller miljön när djur överlåts, återförs eller försätts i frihet.
Vid behov ska ett djur innan det överlåts, återförs eller försätts i frihet stegvis anpassas till sitt nya djurhållningssystem eller sin nya livsmiljö.
Innan ett ärende som gäller försättande av ett djur i frihet avgörs ska utlåtande om godkännandeansökan vid behov begäras av den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde djuret avses bli försatt i frihet i naturen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska vid behov höra andra myndigheter i ärendet.
Närmare bestämmelser om villkoren gällande anpassning, överlåtelse, återförande och frisläppande av djur får utfärdas genom förordning av statsrådet.
29 §
Utvärdering i efterhand
Utvärdering i efterhand ska genomföras av alla sådana projekt som använder apor samt av projekt som innefattar försök som klassificerats i svårhetsgraden avsevärd svårhet. Vid utvärderingen av ett projekt i efterhand utvärderas
1) hur syftet med projektet har uppnåtts,
2) den skada som orsakats djuren, inklusive det antal djur och de djurarter som använts och försökens faktiska svårhetsgrad, och
3) alla faktorer som kan bidra till ett utökat genomförande av principen för ersättning, begränsning och förfining.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland gör utvärderingen av projekt i efterhand. Innehavare av projektgodkännande ska senast tre månader efter det att projektet har avslutats lämna de uppgifter som behövs för en utvärdering i efterhand till regionförvaltningsverket.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland ska sända de resultat av utvärderingen i efterhand som avses i 1 mom. för kännedom till innehavaren av projektgodkännandet och nämnden för projektgodkännanden.
Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas för utvärderingen i efterhand samt om de faktorer som ska utvärderas enligt 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.
7 kap.
Nämnden för projektgodkännanden
30 §
Tillsättande av nämnden för projektgodkännanden och nämndens sammansättning
Nämnden för projektgodkännanden tillsätts av statsrådet på framställning av jord- och skogsbruksministeriet för fem år åt gången. Nämnden ska ha en ordförande och en vice ordförande samt 16 övriga ledamöter och personliga ersättare för dem. I nämndens sammansättning ska hänsyn tas till att olika delar av landet är jämnt företrädda med tanke på bedrivandet av den verksamhet som avses i denna lag. Nämnden finns i anslutning till Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
Ordföranden och vice ordföranden ska ha avlagt juris magisterexamen eller någon annan högre högskoleexamen som lämpar sig för uppgiften. Nämndens ledamöter och ersättare ska vara erkänt skickliga och erfarna personer som känner till användningen av djur för vetenskapliga ändamål, och fyra av dem ska företräda sakkunskap inom vetenskaplig forskning, fyra ska företräda sakkunskap inom skötsel av djur som används för vetenskapliga ändamål och försök som utförs på djur, fyra ska företräda veterinärmedicinsk sakkunskap och fyra ska företräda sakkunskap inom praktiskt djurskyddsarbete eller i etiska frågor.
Nämnden för projektgodkännanden indelas i fyra sektioner. Nämnden för projektgodkännanden utser ledamöterna och ersättarna i sektionerna så att nämndens sakkunskap inom olika områden är jämnt företrädd i sektionerna. Nämnden utser en ordförande och en vice ordförande för varje sektion.
Nämnden för projektgodkännanden har rätt att höra utomstående sakkunniga.
31 §
Beredning och behandling av ärenden i nämnden
De ärenden som behandlas i nämnden eller dess sektioner bereds vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland, från vilket ärendena också föredras. Nämnden och dess sektioner sammankallas av nämndens eller sektionens ordföranden eller vid förhinder för ordföranden av vice ordföranden.
Beslut om en ansökan om godkännande som gäller ett projekt ska meddelas senast 40 arbetsdagar efter det att alla uppgifter som behövs för avgörandet av ärendet har lämnats till Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Regionförvaltningsverket i Södra Finland ska utan dröjsmål till den som sökt projektgodkännande skicka ett meddelande om de ansökningar som verket tagit emot samt om den tidsfrist på 40 arbetsdagar inom vilken beslut fattas. Om det är motiverat av projektets komplexitet eller tvärvetenskapliga art, kan tidsfristen för beslutet förlängas med 15 arbetsdagar. Regionförvaltningsverket i Södra Finland ska meddela sökanden om förlängd tidsfrist och om motiveringen till denna innan den förstnämnda tidsfristen löper ut.
Vid nämndens och sektionernas möten ska föras protokoll. Protokollet undertecknas av mötets ordförande och sekreterare. Nämndens eller sektionernas beslut undertecknas av mötets ordförande och kontrasigneras av föredraganden.
Närmare föreskrifter om den interna arbetsfördelningen och behandlingen av ärenden i nämnden för projektgodkännanden samt om organiseringen av nämndens verksamhet i övrigt utfärdas i en arbetsordning som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet.
Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på nämndens och dess sektioners ordförande samt på övriga ledamöter och ersättare när de behandlar ärenden som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
32 §
Beslutanderätt
Godkännande för att genomföra projekt beviljas av en av sektionerna inom nämnden för projektgodkännanden eller, om den inte är enig om beviljandet av godkännande, av nämnden för projektgodkännanden. Om en sektion inte beviljar godkännande för att genomföra ett projekt, hänskjuts ärendet till nämnden för projektgodkännanden.
Nämnden för projektgodkännanden är beslutför när mötesordföranden och minst åtta andra ledamöter eller ersättare är närvarande. En sektion är beslutför när mötesordföranden och minst två andra ledamöter eller ersättare är närvarande.
Om det i nämnden för projektgodkännanden uppstår meningsskiljaktighet om hur ett ärende ska avgöras, fattas beslut om saken genom omröstning. Som nämndens beslut gäller det förslag som majoriteten omfattar och vid lika röstetal det förslag som mötesordföranden har biträtt.
Nämndens ordförande avgör frågor som gäller nämndens ekonomi och andra frågor som hänför sig till nämndens interna förvaltning. I arbetsordningen kan beslutanderätten i dessa frågor också överföras på nämndens vice ordförande och en föredragande.
33 §
Nämndens personal
Nämnden för projektgodkännanden har föredragande och byråsekreterare i huvudsyssla, vilka anställs av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Behörighetsvillkor för föredragandena är lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med användningen av djur för vetenskapliga ändamål och undervisningsändamål.
8 kap.
Myndigheter och deras uppgifter
34 §
Allmän styrning och tillsyn
Den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag utövas av jord- och skogsbruksministeriet.
35 §
Tillsynsmyndigheter
För tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den och för ordnandet av tillsynen svarar Regionförvaltningsverket i Södra Finland inom verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland och Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, och Regionförvaltningsverket i Östra Finland inom verksamhetsområdet för Regionförvaltningsverket i Östra Finland, Regionförvaltningsverket i Norra Finland och Regionförvaltningsverket i Lappland.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland kan vid tillsynen även anlita andra regionförvaltningsverk.
36 §
Vissa uppgifter som ska skötas av Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Utöver vad som någon annanstans i denna lag bestäms om uppgifterna för Regionförvaltningsverket i Södra Finland, ska verket
1) samla in och för allmänheten elektroniskt hålla tillgängliga statistiska uppgifter om användningen av djur för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål,
2) publicera icke-tekniska sammanfattningar av beviljade projektgodkännanden och se till att de uppdateras när projekten har utvärderats i efterhand, och
3) sköta de stödtjänster som nämnden för projektgodkännanden och den delegation som avses i 53 § behöver.
9 kap.
Tillsyn
37 §
Allmänna principer för ordnande av tillsyn
Verksamhetsutövarnas verksamhet ska övervakas opartiskt och regelbundet. Tillsynen ska effektiviseras, om det finns misstanke om att verksamhetsutövarens verksamhet eller anläggning inte uppfyller kraven i denna lag eller de krav som föreskrivs eller bestäms med stöd av den.
38 §
Tillsynsplan
Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland ska varje år utarbeta en tillsynsplan för ordnandet av tillsynen. Av tillsynsplanen ska framgå de inspektioner som ska utföras, olika typer av tillsynsobjekt och inspektionsfrekvensen. I planen ska dessutom läggas fram grunderna för riskutvärderingen av de olika typerna av tillsynsobjekt och grunderna för utvärderingen av hur planen genomförts.
Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och innehållet i den får utfärdas genom förordning av statsrådet.
39 §
Rätt att få uppgifter
Jord- och skogsbruksministeriet samt tillsynsmyndigheten har rätt att av verksamhetsutövare, innehavare av projektgodkännande samt av statliga myndigheter och nämnden för projektgodkännanden få de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för tillsyn och inspektioner enligt denna lag.
Rätten att få uppgifter gäller också sådana uppgifter som är nödvändiga för tillsynen och som annars skulle vara sekretessbelagda på grund av att de gäller en enskilds eller sammanslutnings affärsverksamhet, yrkesutövning eller ekonomiska ställning eller en enskilds personliga förhållanden.
40 §
Inspektions- och närvarorätt
Den tillsynsmyndighet som avses i 35 § har rätt att utföra sådana inspektioner som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt att i detta syfte få tillträde till lokaler där det bedrivs verksamhet som avses i denna lag eller där det förvaras djur avsedda att användas för denna verksamhet, djurfoder eller dryck eller prov, ämnen, anordningar, redskap, tillbehör eller utrustning som används i verksamheten eller handlingar eller uppgifter om verksamheten. Inspektion får dock inte utföras i utrymmen som används för permanent boende.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland har rätt att närvara när ett projekt genomförs och ett försök utförs. Regionförvaltningsverken har dessutom rätt att närvara vid nämnden för projektgodkännandens möten.
41 §
Rätt att ta prov
Tillsynsmyndigheten har rätt att vid behov och utan ersättning ta för tillsynen behövliga prov på djur som används vid bedrivande av verksamheten, djurens foder och dryck samt de ämnen som används i verksamheten.
42 §
Europeiska unionens inspektörer
Vad som bestäms i 39-41 § om finska myndigheters inspektionsrätt och rätt att få uppgifter och ta prov gäller även Europeiska unionens inspektörer. Om en inspektion utförs av en av Europeiska unionens inspektörer, ska tillsynsmyndigheten samarbeta med inspektören.
43 §
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
Trots den sekretess som anges i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får uppgifter som erhållits vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den och som gäller någon enskilds eller sammanslutnings ekonomiska ställning, affärs- eller yrkeshemlighet eller en enskilds personliga förhållanden lämnas ut
1) till de myndigheter som övervakar att denna lag iakttas, för utförande av uppdrag enligt denna lag,
2) till åklagar-, polis- och tullmyndigheterna, för utredning av brott som avses i 5 kap. 1 § i tvångsmedelslagen (450/1987),
3) till utländska aktörer och inspektörer som avses i Europeiska unionens lagstiftning eller internationella överenskommelser som är bindande för Finland, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller överenskommelsen.
44 §
Handräckning
Tillsynsmyndigheten har rätt att få handräckning av polis- och tullmyndigheterna för utförande av uppgifter enligt denna lag samt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.
45 §
Register över verksamhetsutövare
För tillsynen och planeringen av tillsynen förs ett register över verksamhetsutövarna.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland för in följande uppgifter i registret:
1) de identifieringsuppgifter som avses i 4 § 2 mom. i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008),
2) de djurarter som är föremål för verksamheten,
3) tidpunkten då verksamheten påbörjas och beviljade verksamhetstillstånd,
4) uppgift om verksamhetsutövaren en i 5 § 1 mom. avsedd uppfödare, leverantör eller användare,
5) namn och kontaktuppgifter för den person som ansvarar för verksamheten, de personer som ansvarar för anläggningen och som avses i 7 § 3 mom. och den utsedda veterinär och eventuella kvalificerade expert som avses i 7 § 4 mom., samt
6) avslutad verksamhet.
Uppgifterna i registret över verksamhetsutövare förs in i det informationssystem som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. På registret tillämpas den lagen, om inte annat föreskrivs i denna lag.
46 §
Projektregister
Regionförvaltningsverket i Södra Finland för ett register över projektgodkännanden för tillsynen och planeringen av tillsynen samt statistikföringen. I registret införs följande uppgifter:
1) användarens anläggning, där ett projekt genomförs,
2) projektgodkännandets nummer och innehavarens namn samt namnet på den person som ansvarar för projektet och som avses i 25 § 2 mom.,
3) syftet med projektet,
4) de djurarter som används i projektet och antalet djur per djurart,
5) den planerade tidpunkten för när projektet ska inledas och avslutas,
6) försökens svårhetsgrad,
7) uppgift om projektet ska utvärderas i efterhand, samt
8) uppgifterna om utvärderingen i efterhand.
Uppgifterna avförs ur registret tre år efter det att den tidsfrist som uppställts i projektgodkännandet har löpt ut. Om projektet ska utvärderas i efterhand, avförs uppgifterna ur registret dock först när tre år har förflutit från det att utvärderingen har avslutats.
Jord- och skogsbruksministeriet samt Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland har rätt att använda registret i den omfattning som deras föreskrivna uppgifter förutsätter. På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret tillämpas i övrigt personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
10 kap.
Administrativa tvångsmedel och påföljder
47 §
Förbud, förelägganden och brådskande åtgärder
Om det vid en inspektion enligt 40 § eller annars konstateras att de bestämmelser eller föreskrifter som gäller verksamheten eller de tillstånds- eller godkännandevillkor som uppställts för genomförandet av verksamheten eller av ett projekt inte har iakttagits vid bedrivande av verksamheten, ska tillsynsmyndigheten förbjuda verksamhetsutövaren eller innehavaren av projektgodkännandet att fortsätta eller upprepa det förfarande som strider mot bestämmelserna, föreskrifterna eller tillstånds- eller godkännandevillkoren, eller bestämma att denna ska fullgöra sin skyldighet inom en tid som är tillräcklig med avseende på sakens natur.
Såsom en brådskande åtgärd kan tillståndsmyndigheten med avvikelse från 1 mom.
1) avliva eller bestämma att ett djur som används i ett projekt omedelbart ska avlivas, om det i djurets beteende, fysiologiska funktioner eller yttre uppenbarelse framkommer sådana symptom eller förändringar utifrån vilka det kan förmodas att djuret förnimmer sådan svår smärta, sådant svårt lidande eller sådan svår ångest som inte förutsetts i projektgodkännandet och som inte kan avhjälpas genom läkemedelsbehandling eller andra åtgärder,
2) avliva eller bestämma att ett annat djur som används vid bedrivandet av verksamheten än ett sådant som avses i 1 punkten omedelbart ska avlivas, om skäl som hänför sig till djurskyddet nödvändigtvis kräver det.
Om ett beslut enligt 1 eller 2 mom. fattas av en tillsynsmyndighet som avses i 35 § 2 mom., ska den behöriga myndighet som avses i 35 § 1 mom. utan dröjsmål underrättas om beslutet. Åtgärder enligt 2 mom. genomförs på verksamhetsutövarens bekostnad.
48 §
Indragning av projektgodkännande
Regionförvaltningsverket i Södra Finland eller Regionförvaltningsverket i Östra Finland kan dra in ett projektgodkännande, om det vid genomförandet av projektet på ett väsentligt sätt har brutits mot de bestämmelser, föreskrifter eller godkännandevillkor som gäller projektet, och missförhållandena inte har rättats till inom den skäliga tid som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland drar in ett projektgodkännande, om Europeiska kommissionen kräver det de på grunder som avses i artikel 55 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål.
Om ett projektgodkännande dras in, ska verksamhetsutövaren avliva de djur som använts i projektet eller vidta andra sådana åtgärder som godkänts av det behöriga regionförvaltningsverket för att rätta till situationen så att djurens välbefinnande inte påverkas negativt.
49 §
Indragning av verksamhetstillstånd
Regionförvaltningsverket kan dra in ett verksamhetstillstånd som det beviljat, om verksamhetsutövaren på ett väsentligt sätt bryter mot de krav på verksamheten som föreskrivs i denna lag eller djurskyddslagen eller med stöd av dem, eller mot tillståndsvillkoren, eller om verksamheten inte längre uppfyller villkoren för att tillstånd ska beviljas och verksamhetsutövaren inte rättar till missförhållandena inom den skäliga tid som tillsynsmyndigheten bestämmer.
Om ett verksamhetstillstånd dras in, ska de djur som hållits i anläggningen på verksamhetsutövarens bekostnad avlivas eller flyttas till en annan verksamhetsutövares anläggning eller andra åtgärder som godkänts av det regionförvaltningsverk som beviljat tillståndet vidtas för att rätta till situationen så att djurens välbefinnande inte påverkas negativt.
50 §
Vite och tvångsutförande
Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Regionförvaltningsverket i Östra Finland kan förena ett förbud eller föreläggande enligt 47 § med vite eller hot om tvångsutförande.
En fysisk persons skyldighet att lämna uppgifter får inte förenas med vite, om det finns anledning att misstänka personen för brott och om det är fråga om uppgifter som hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.
Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).
51 §
Straffbestämmelse
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1) underlåter att ansöka om verksamhetstillstånd enligt 21 § 1 mom.,
2) genomför ett projekt utan godkännande enligt 24 § 1 mom. eller i strid med de villkor som har uppställts i ett godkännande,
3) anskaffar djur för att användas eller använder djur för ett projekt i strid med kraven i 16 § 1-3 mom.,
4) bryter mot skyldigheten enligt 18 § att individualisera djur,
5) använder ett djur på nytt i strid med 19 §,
6) försummar en skyldighet enligt 20 § 1-3 mom. som gäller avlivande av djur, bryter mot en skyldighet som avses i 20 § 6 mom. eller avlivar ett djur på annat sätt än med tillåtna avlivningsmetoder,
7) bryter mot skyldigheten enligt 10 § att föra journaler eller utarbeta statistik,
8) bryter mot anmälningsskyldigheten enligt 23 § 1 mom.,
9) bryter mot förbud eller förelägganden som meddelats med stöd av 47 §,
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål dömas till böter.
Den som bryter mot ett förbud eller föreläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas ostraffad för samma gärning.
52 §
Hänvisningsbestämmelser om straff
Bestämmelser om straff för djurskyddsförseelse finns i 54 § i djurskyddslagen.
Bestämmelser om straff för djurskyddsbrott finns i 17 kap. 14, 14 a och 15 § i strafflagen (39/1889).
11 kap.
Särskilda bestämmelser
53 §
Delegationen för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål
I anslutning till Regionförvaltningsverket i Södra Finland finns delegationen för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål. Delegationen har som mål att se till att principen för ersättning, begränsning och förfining genomförs. Statsrådet tillsätter delegationen för fem år åt gången.
Bestämmelser om delegationens uppgifter, sammansättning och organiseringen av dess verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.
54 §
Avgifter
För myndigheternas eller nämnden för projektgodkännandens prestationer tas avgift ut till staten. När avgifterna fastställs iakttas bestämmelserna i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
55 §
Arvoden och kostnadsersättningar
Nämnden för projektgodkännandens ordförande, vice ordförande och ledamöter får arvode för sina uppdrag och ersättning för resekostnader på grunder som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet.
56 §
Ändringssökande
Beslut som en myndighet och nämnden för projektgodkännanden fattat med stöd av denna lag får överklagas hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). På överklagande som gäller en avgift som avses i 54 § tillämpas bestämmelserna i lagen om grunderna för avgifter till staten.
I beslut som fattas med stöd av denna lag kan bestämmas att beslutet ska följas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.
Besvär över beslut som fattats med stöd av denna lag och som gäller djurs välbefinnande ska behandlas skyndsamt.
12 kap.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
57 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
Genom denna lag upphävs lagen om försöksdjursverksamhet (62/2006), nedan den upphävda lagen. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om försöksdjursverksamhet (623/2006), som utfärdats med stöd av den upphävda lagen, förblir dock i kraft.
Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.
58 §
Övergångsbestämmelser
Den som med stöd av den upphävda lagen har uppnått eller bibehållit behörighet att utföra djurförsök anses vara kompetent att planera projekt och utföra försök.
En försöksdjursanläggning som godkänts med stöd av den upphävda lagen och som är verksam när denna lag träder i kraft, ska inom tre månader från ikraftträdandet av denna lag lämna följande uppgifter till den behöriga myndighet som avses i 21 § 1 mom. i denna lag:
1) uppgift om huruvida djuren hålls för uppfödning, leverans eller användning för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål,
2) namn och kontaktuppgifter för den person som ansvarar för verksamheten,
3) namn och kontaktuppgifter för de personer som ansvarar för anläggningen och som avses i 7 § 3 mom. i denna lag, och
4) sammansättningen i den djurskyddsgrupp som avses i 9 § 1 mom. i denna lag.
På tillstånd för djurförsök som beviljats med stöd av den upphävda lagen tillämpas de bestämmelser och tillståndsvillkor som gällde vid denna lags ikraftträdande, om djurförsöket upphör senast den 1 januari 2018. Ett djurförsök för vilket tillstånd har beviljats före denna lags ikraftträdande och som upphör efter den 1 januari 2018 ska ha projektgodkännande enligt denna lag senast den 1 januari 2018.
Djurförsöksnämnden, som är verksam när denna lag träder i kraft, fortsätter sin verksamhet som nämnden för projektgodkännanden, tills nämnden för projektgodkännanden tillsätts.
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 20/2012-2013
