Ålands landskapsregering

REDOGÖRELSE

 

Datum

Diarienummer

 

2010-12-16

K10/10/1/57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

Självstyrelsepolitiska nämnden

 

 

 

 

 


 

REDOGÖRELSE ENLIGT 32 § LAGTINGSORDNINGEN FÖR TIDEN 1 NOVEMBER 2009 - 31 OKTOBER 2010

 

 

INNEHÅLL

1. Allmänt 1

2. Självstyrelsesystemet 2

2.1. Ministerbegreppet 2

2.2. Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt 2

2.3. Reformering av självstyrelsesystemet 2

2.4. Lagstiftningsbehörigheten avseende standardisering. 2

3. Grundlagen. 3

4. Svenska språket 4

4.1. Allmänt 4

4.2. Allmänna kollektivavtal 4

4.3. Språkrådet 5

5. EU-frågor och internationella avtal 5

5.1. Allmänt 5

5.2. Landskapets inflytande i EU. 5

6. Ålands demilitarisering och neutralisering. 6

6.1. Allmänt 6

6.2. Gränsarbetsgruppens betänkande. 6

7. Säkerhetspolitiska frågor 7

7.1. Fartygsbesök och överflygningar 7

8. Lotterilagstiftning. 7

9. Gränsbevakningsväsendet 7

10. Skattefrågor 8

10.1. Skattegränsen. 8

10.2. Det ekonomiska systemet och beskattningen. 9

10.3. Reservkraftförsörjning. 10

10.4. Stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden. 10

11. Socialvård. 10

12. Tillträde för åländska studerande i svenska högskolor 11

13. Förnyelsebar energi 11

 

     Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

 

1. Allmänt

 

     Enligt 32 § lagtingsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter.

     Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

 

2. Självstyrelsesystemet

 

2.1. Ministerbegreppet

     Genom förändringar i landskapslagen om Ålands landskapsregering (2010:9) samt landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen ibruktogs under året benämningen minister för landskapsregeringens medlemmar.

 

2.2. Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt

     Landskapsregeringen tillsatte den 22 april 2008 en parlamentarisk kommitté. Kommittén gavs i uppdrag att se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten särskilt när det gäller kravet på finskt medborgarskap för att erhålla hembygdsrätt. Kommittén slutförde sitt arbete den 2 april 2009. Kommitténs betänkande innehåller ett antal förslag till både lagstiftnings- och tillämpningsåtgärder.

     Landskapsregeringen antog den 7 juni 2010 riktlinjer för landskapsregeringens tillämpning av 8 § jordförvärvslagen för Åland. Riktlinjerna antogs mot bakgrund av kommitténs förslag om att införa villkor som ska ”syfta till att förhindra att en fysisk eller juridisk person med stöd av aktieförvärv kommer i åtnjutande av rättigheter till fastighet som skulle ha förutsatt jordförvärvstillstånd om en juridisk person inte hade fungerat som mellanhand”.

     Landskapsregeringen har inlett ett arbete med att precisera riktlinjerna.

 

2.3. Reformering av självstyrelsesystemet

     Landskapsregeringen tillsatte den 5 maj 2010 en parlamentarisk kommitté. Kommittén hade i uppdrag att lämna förslag till en reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland vilken tar hänsyn till nya behov, den allmänna samhällsutvecklingen, den globaliserade ekonomin, den europeiska integrationen och Finlands nya grundlag. Kommittén skulle särskilt utifrån behörighetsfördelningen mellan land­skapet och riket lämna förslag till en modernare och enklare ordning för ändrad av behörighetsfördelning mellan parterna i självstyrelse­systemet.

     Kommittén avslutade sitt arbete den 29 oktober 2010. Kommittén föreslår att det stiftas en ny självstyrelselag för Åland. Genom den utvidgas självstyrelsen på lagstiftningens, förvaltningens och den offentliga ekonomins områden. Bland förslagen kan nämnas att de två nuvarande uttömmande behörighetsförteckningarna för lagtinget och för riksdagen föreslås bli ersatta av en behörighetsförteckning. Kommittén föreslår också att lagstiftningsbehörighet i framtiden ska överföras till lagtinget genom landskapslag (inklusive beskattningsbehörighet).

     Kommittén har även föreslagit en text för nästa riksregerings regeringsprogram. Texten till regeringsprogrammet jämte det bakomliggande reformeringsprojektet har presenterats hos de nuvarande riksdagsgrupperna.

     Landskapsregeringen har framfört i kontakter med regeringen att landskapsregeringen eftersträvar en mellan riket och Åland partsammansatt kommitté med uppdrag att se över självstyrelsesystemet, samt att i förberedelser inför kommande regeringsprogram inta skrivningar om det i programmet.

 

2.4. Lagstiftningsbehörigheten avseende standardisering

     Högsta domstolen (HD) förordnade i juli 2009 ett moment i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av elsäkerhetslagen att förfalla med hänvisning till att bestämmelsen gällde standardisering. Enligt 27 § 19 punkten i självstyrelselagen hör standardisering till rikets lagstiftningsbehörighet. Landskapsregeringen har hittills tolkat det som att landskapet inte har behörighet att utfärda standarder, men däremot att bestämma om tillämpningen av standarder i landskapet. Det moment som förordnades att förfalla gällde också uttryckligen tillämpning av standarder, det var en delegeringsbestämmelse som gav landskapsregeringen rätt att i landskapsförordning föreskriva att andra standarder än de som tillämpas i riket ska tillämpas i landskapet. En utförligare redogörelse för landskapsregeringens uppfattning och grunderna för den ingick i framställningen med förslaget till blankettlag om elsäkerhet (FR 6/2008–2009).

     Enligt landskapsregeringen bedömning är HD:s avgörande när det gäller standardisering motsägelsefull. Genom att det nämnda momentet förordnades att förfalla bekräftade HD sin tidigare uppfattning att landskapet inte har behörighet att bestämma vilka standarder som ska tillämpas i landskapet. I sitt utlåtande över plan- och bygglagen för landskapet Åland 2007 uttalade sig domstolen i samma riktning, men utlåtandet kunde den gången uppfattas så att landskapsregeringens grundsyn accepterades. Motiveringen då var densamma som 2009, att även om regleringen på lagnivå i huvudsak hör till landskapet faller den detaljerade tekniska nivån under rikets behörighet. Trots att det är den detaljerade tekniska nivån som i stort sett utgör innehållet i regleringen av elsäkerhetsområdet, konstaterade domstolen samtidigt att det inte fanns hinder för resten av landskapslagen att träda i kraft. HD hänvisade trots det inte till 19 § 3 mom. självstyrelselagen.

     HD:s ställningstagande i behörighetsfrågan när det gäller standardisering är problematiskt av två orsaker. För det första för att det i praktiken skulle betyda att landskapets lagstiftningsbehörighet är utan innehåll på de rättsområden där standarder tillämpas. Och för det andra för att domstolen inte verkar dra de slutsatser som ställningstagandet leder till, vilket innebär osäkerhet och tolkningssvårigheter. Landskapsregeringen anser att den nuvarande situationen är ohållbar. En ändring av självstyrelselagen i berört avseende måste därför fås till stånd så fort som möjligt.

 

3. Grundlagen

 

     Landskapsregeringen har vid två tillfällen lämnat utlåtanden över förslag till ändringar i grundlagen. Det första utlåtandet lämnades över ett kommittébetänkande innehållande förslag till ändringar av grundlagen.

     Betänkandet var författat på finska med undantag för ett sammandrag av förslagen samt förslag till ändrad författningstext som var på svenska. Landskapsrege­ringen konstaterade att det med hänsyn till ärendets karaktär är oacceptabelt att betänkandet i dess helhet inte är tillgängligt även på svenska.

     Som allmänna synpunkter framfördes att grundlagen bör klarlägga att statsmakten i landet tillkommer folket, som företräds av riksdagen och Ålands lagting enligt den fördelning som framgår av självstyrelselagen för landskapet Åland. Vidare framhölls repub­likens presidents centrala roll i självstyrelsesystemet och lagstift­ningskontrollen. Förslag till ett system enligt vilket riksdagen respektive lagtinget ömsesidigt godkänner förändringar av grundlagen beträffande frågor som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet framfördes. I annat fall riskerar en utveckling som innebär att flera grundrättigheter fastställs i grundlagen medföra att land­skapets lagstiftningsbehörighet kringskärs.

     Enligt kommitténs förslag ska det av 1 § grundlagen framgå att Finland är medlem i Europeiska unionen. Enligt landskapsregeringens bedömning är förslaget problematiskt eftersom det kan uppfattas som ett hinder för lagtinget att i framtida behandlingar om fördrag om den Europeiska unionen utöva sina möjligheter enligt 59 § självstyrelselagen.

     Enligt kommittéförslaget uppluckras i någon mån kravet på att genom lag föreskriva om undantagstill­stånds­reglering. Inom vissa gränser föreslogs statsrådet ha rätt att använ­da förordningar. Riksdagen kan i sådana fall genom en efterhands­kontroll, besluta om huruvida förordningarna ska förbli i kraft. Eftersom lagstift­nings­be­hörig­het mellan riket och land­skapet är delad inom rättsområdena räddnings­väsendet och befolkningsskydd är förslaget komplicerat. Den föreslagna regleringen ger stats­rådet rätt att reglera situationer som enligt nuvarande ordning endast regleras i grund­lagen. Förslaget riskerar att konkurrera med landskapets behörighet på området. Ett klargörande för att undvika sådana situationer krävs därför. Det kan t.ex. ske genom ett samrådsförfarande.

 

4. Svenska språket

 

4.1. Allmänt

     Situationen beträffande kommunikationen med rikets myndigheter har inte förbättrats under året. Det är alltjämt vanligt att den finska statsmakten tillställer landskapet utredningar och förslag till propositioner i enbart på finska, med förväntningen att landskapsregeringen ska avge utlåtanden på basen av korta sammanfattningar i dokumenten. Motsvarande problematik finns i arbetet som sker i de s.k. beredningssektionerna för hantering av EU-ärenden.

     Den negativa utvecklingen på språkområdet ställer krav på landskapsregeringen att ytterligare intensifiera bevakningen av att landskapets ställning som enspråkigt svenskt område respekteras. Landskapsregeringen påtalar därför i utlåtanden systematiskt att svenska ska användas i kommunikationen mellan statliga myndigheter och landskapsregeringen. Landskapsregeringen har till landets regering framfört förslaget att landskapsregeringen och landets regering skulle tillsätta en partssammansatt arbetsgrupp med uppdrag att avge konkreta förslag på hur det självstyrda Åland kan kommunicera på svenska med staten, samt hur ålänningarnas svenska service kan tryggas.

 

4.2. Allmänna kollektivavtal

     Landskapsregeringen har tidigare bl.a. genom beslut 4.6.2009 framfört ställningstagandet att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgäng­liga på finska och svenska. Justitiekanslern har genom ett utlåtande 16.6.2009 meddelat att man stöder detta synsätt.

     Mot bakgrund av det nämnda tillsatte social- och hälsovårdsministeriet 7.6.2010 en arbets­grupp för att till 18.8.2010 utreda tillgängligheten och publiceringen av de svenskspråkiga allmänt bindande kollektivavtalen. I samband med att arbetsgruppen hörde landskapsregeringen konstaterade arbetsgruppen att antalet kollektivavtal är stort och det skriftliga materi­alet därför är mycket omfattande. Flera av kollektivavtalen saknar eller har ringa betydelse för det åländska näringslivet. Arbetsgruppen upp­manade därför landskapsregeringen att försöka kategorisera kollektiv­avtalen utifrån den betydelse de har för Åland.

     Landskapsrege­ringen har med hjälp av Ålands handelskammare gjort en inventering av kollektiv­avtalen och kategoriserat dem i grupperna högprioriterade, prioriterade respektive övriga avtal. I ett utlåtande till arbetsgruppen meddelade landskapsregeringen uppfattningen att samtliga allmänt bindande kollektivavtal som tillämpas på Åland ska finnas tillgängliga på svenska. Med beaktande av praktiska skäl meddelade landskapsregeringen till ovan nämnda arbetsgrupp att de kollektivavtal som kategoriseras som högprioriterade respektive prioriterade i skyndsam ordning måste översättas till svenska. 

 

4.3. Språkrådet

     Språkrådet tillsattes i mars 2008 och fungerar som ett självständigt sakkunnigorgan. Rådet består av representanter för myndigheter, utbildningssektorn och näringsliv, samt assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen.

     Till språkrådets uppgifter hör främst att följa utvecklingen och svara för en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Rådet ska behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgandena i framförallt självstyrelselagen och hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor, övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs samt ge förslag till åtgärder.

     Språkrådet har under perioden hållit sex möten. I arbetet har nämnden lagt särskild vikt vid ärenden som rör allmänna kollektivavtal, språket i förvaltningens kontakter med rikets myndigheter och information och service på svenska till allmänheten och företag. Rådet har vidare hanterat ett antal enskilda ärenden.

     Språkrådet genomförde den 27 september 2010 en språkdag för beslutsfattare, näringsliv och allmänhet. Syftet med arrangemanget var att lyfta frågor och problemställningar gällande det svenska språkets ställning på Åland. Rubriken för språkdagen var, var Åland står i det alltmer finskspråkiga Finland – om vilka vägar som finns att ta.

     Språkrådet fortsätter att driva på utvecklingen och rapporterar årligen om svenska språkets ställning till landskapsregeringen.

 

5. EU-frågor och internationella avtal

 

5.1. Allmänt

     I landskapsregeringens meddelande till lagtinget nr 1/2009-2010 redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2010 samt vilka ärenden landskapsregeringen prioriterar under det kommande året. I meddelandet ingår även en beskrivning över landskapsregeringens verksamhet rörande beredningen av EU-ärenden under 2009, samt vilka områden som prioriteras under året.

 

5.2. Landskapets inflytande i EU

     Landskapsregeringen har under året arbetat för att förbättra landskapets möjligheter att utöva inflytande i landets hantering av EU-ärenden.

     Finlands regering lämnade i juni 2010 en proposition RP 77/2010 till riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a § i självstyrelselagen för Åland. I proposition föreslås att självstyrelselagen för Åland kompletteras med en bestämmelse om Ålands lagtings medverkan i övervakningen av subsidiaritetsprincipen inom EU. Syftet med propositionen är att skapa ett förfarande som går ut på att lagtinget kan delge riksdagen sin ståndpunkt när det gäller subsidiaritetskontrollen och är fråga om lagstiftning som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet. Lagtingets ståndpunkt ska framgå av de ställningstaganden som tillställs Europeiska unionens institutioner.

     I samband med behandlingen av Lissabonfördraget uppmanade landskapsregeringen statsrådet att på lämpligt sätt fästa medlemsländerna uppmärksamhet på Ålands demilitariserade och neutraliserade status i samband med fördragets ikraftträdande. Den 3.12.2009 uppmärksammades medlemsstaterna i Coreper II om Ålands demilitariserade och neutraliserade status. Finlands EU-ambassadör angav att Ålands demilitariserade och neutraliserade status inrättades genom konventionen om icke-befästande och neutralisering av Åland som undertecknades den 20 oktober 1921, att preambeln i Protokollet om Åland i Finlands anslutningsfördrag hänvisar till den speciella status Åland åtnjuter enligt folkrätten, att Lissabonfördraget förändrar vissa bestämmelser när det gäller den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, att Lissabonfördragets ikraftträdande inte påverkar tillämpligheten av konventionen om icke-befästande och neutralisering av Åland och att Protokollet om Åland fortsättningsvis är i kraft. Under mötet framfördes även att lagtinget har godkänt ikraftträdandet av den nationella lag som implementerar Lissabonfördraget i landskapet Åland i den mån fördraget faller inom landskapets behörighet. Medlemsstaternas EU-ambassadörer beslöt sedermera att anteckna deklarationen i protokollet för kännedom.

     Landskapsregeringen har under år 2010 fortsatt arbetet med att landskapet Åland tillerkänns representation i EU-parlamentet. I de fortsatta kontakterna med riksmyndigheter vidhåller landskapsregeringen alltjämt att statsrådet ska uppfylla de förpliktelser som stadgas i dess principbeslut särskilt med beaktande av representationen i EU-parlamentet. Landskapsregeringen har fortlöpande upprepat kravet att statsrådet arbetar på EU-nivå för att landskapet Åland erhåller representation i EU-parlamentet. Landskapsregeringen följer även den pågående beredningen i EU-parlamentet och Europeiska rådet av den parlamentariska rapporten med förslag till ändring av EU-parlamentets sammansättning.

     Under perioden fortsatte landskapsregeringen att följa EU-domstolens behandling av autonoma områdens rätt till avvikande beskattningsregler. Domstolens fortsatta utvecklande av rättspraxisen kommer att få avgörande betydelse för Ålands möjligheter att ha ett autonomt skattesystem.

                     

6. Ålands demilitarisering och neutralisering

 

6.1. Allmänt

                                         

     Landskapsregeringen beslöt 19.8.2010 att tillställa ledningen för de styrkor som deltar i militärövningen Northern Coasts (NOCO) 10–24.09.2010 en informationsdossier om Ålands demilitarisering och neutralisering. Syftet med dossiern är att informera deltagarna i militärövningen om gällande rätt och innebörden av Åland demilitarisering och neutralisering.

     Under året har landskapsregeringen fortsatt arbetet med beredningen en långsiktig strategi för demilitariseringen och neutraliseringen i samverkan med lagtinget. Syftet med arbetet är att utreda och föreslå åtgärder gällande Ålandskonventionens status i förhållande till senare tillkomna internationella konventioner och EU-fördrag. Avsikten är även att skapa ett ramverk för landskapsregeringen fortsatta arbete med att stärka Ålands status som demilitariserad och neutraliserad zon.

 

6.2. Gränsarbetsgruppens betänkande

 

Landskapsregeringen informerade i redogörelsen för 2007-2008 om justitieministeriets arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland förslag. Enligt förslaget ska Ålandskonventionens koordinater om­vandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet samtidigt som tillämpningen av demilitariseringsgränsen justeras så att den överens­stämmer med självstyrelsegränsen. Detta alternativ kan enligt arbets­gruppen anses motsvara Nationernas Förbunds intentioner. Arbets­gruppen föreslog att åtminstone Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland notifieras om åtgärden. Dessutom föreslog arbetsgruppen att en specialutgåva sjökort som utvisar de yttre och inre gränserna för de­militariseringen och neutraliseringen trycks upp, att landhöjningen beaktas vid definitionen av zongränsen, att behovet av att uppdatera gränsen ses över vart femtionde år samt att det i Ålandskonventionen använda begreppet "lågvattenstånd" tolkas som medelvattenstånd. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring av självstyrelse­lagen för Åland.

     Under hösten 2008 fortsatte beredningen av ärendet inom staten genom ett informellt nätverk av tjänstemän från olika statliga myndigheter under justitieministeriets ledning. Vid nätverkets kontakt med landskapsregeringen framfördes förslaget att glappen mellan demilitariseringsgränsen och självstyrelsegränsen kvarstår. Landskapsregeringen vidhöll sin tidigare uppfattning att demilitariseringsgränsen justeras så att den överens­stämmer med självstyrelsegränsen.

 

7. Säkerhetspolitiska frågor

 

7.1. Fartygsbesök och överflygningar

      Årligen genomför marinen planerade fartygsbesök i åländska vatten. Under perioden 1 november 2009 - 31 oktober 2010 fick Åland sammanlagt 26 fartygsbesök. Landstigning skedde vid åtta besök. Som jämförelse kan nämnas att under år 2000 uppgick antalet fartygsbesök till 32, år 2001 till 30, år 2002 till 58, år 2003 till 26, år 2004 till 51, år 2005 till 35, år 2006 till 22, år 2007 till 21, år 2008 till 22 och år 2009 till 26 stycken.

     Under perioden 1 november 2009 - 31 oktober 2010 genomförde Finska luftstridskrafterna endast en flygövning inom Ålands landskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att nio stycken flygövningar genomfördes under år 2006, sex stycken under år 2007, en under år 2008 och åtta flygningar under år 2009. Flygningen föranledde inga åtgärder.

 

8. Lotterilagstiftning

 

     Den 1 oktober 2010 trädde nya bestämmelser i lotterilagstiftningen respektive strafflagen i kraft. Målet med de nya bestämmelserna var att effektivisera förebyggandet av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel och att öka myndigheternas möjligheter att ingripa i lagstridig penningspelsverksamhet. Särskild uppmärksamhet har fästs vid att skydda minderåriga från spelproblem. Vidare infördes nya straffbestämmelser på området.

     Med anledning av att den nya lagstiftningen har trätt i kraft inledde landskapsregeringen diskussioner med polisstyrelsen, som ny tillsynsmyndigheten inom lotteriområdet i riket, om Ålands Penningautomatförenings (Paf) verksamhetsförutsättningar.  I slutet av oktober 2010 meddelade polisstyrelsen i en skrivelse landskapsregeringen att inom ramen för sin övervakningsbefogenhet ”inleda åtgärder för att avsluta den spelverksamhet som Paf bedriver i riket och som enligt högsta domstolens och statsåklagarens beslut har konstaterats vara i strid med rikets lotterilag”.

     Landskapsregeringen har påpekat vikten av att Paf ska ha fortsatt goda verksamhetsförutsättningar.

 

9. Gränsbevakningsväsendet

 

     Under året har överenskommelseförordningen om skötseln av gränsbevakningens uppgifter i landskapet reviderats. Förändringarna motiveras av att en ny lag om gränsbevakningen har trätt i kraft samt av gränsbevakningens deltagande i tillsynen av naturskyddsområden och det maritima kulturarvet.

     Landskapsregering har även avgivit ett utlåtande över ett förslag från Västra Finlands sjöbevakningssektions till organisa­toriska förändringar enligt vilka Enskärs sjöbevakningsstation samman­slås med Mariehamns sjöbevakningsstation fr.o.m. 1.1.2011 och att Ålands sjöbevakningsområde avskaffas den 1.1.2011.

     Landskapsregeringen konstaterade inledningsvis att enligt förordningen om gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland (FFS 420/2004) 5 § ska gränsbevakningen delta i räddnings­verksamheten genom att tillhandahålla nödvändig utrustning, personalresurser och särskilda sakkunnigtjänster samt även i övrigt ge bistånd då behov uppstår. Gränsbevakningsväsendet är dessutom skyldig att lämna landskapets myndigheter handräckning vid vissa i lag angivna situationer.

     Ytterligare konstaterade landskapsregeringen att de föreslagna ändringarna inte var acceptabla. I samband med utarbetandet av överenskommelse­förordningen om gränsbevakningsväsendet betonades behovet av tillräckliga personalresurser för att klara handhavandet av alla uppgifter. Landskapets myndigheter uppfattade diskussionen så att gränsbevakningen inom landskapet skulle få bibehålla nuvarande personalresurser. Sedan dess har gränsbevakningsväsendets uppgifter kompletterats med övervakningen av det maritima kulturarvet och naturskyddsområden, samt även övervakning av miljö och oljeutsläpp. Härtill kommer de effekter omorganisa­tionen av lotsverksamheten får, genom vilka lotsverk­­samheten centraliseras till Åbo. Under normala förhållanden beställs lotstjänster med 24 timmars varsel. Men vid akuta nödsituationer förväntas gränsbevakningen bistå de nödställda.

     Mot bakgrund av den beskrivna situationen framstod förslaget att sammanslå Enskärs och Mariehamns sjöbevakningsstationer jämte därpå följande befarad minskning av personalresurserna på Åland som omotiverad. Detta blir särskilt tydligt vid beaktande av de förändringar som redan har genomförts vid sjöbevakningsstationen Storklubb. Landskapsregeringen meddelade att man är starkt negativ till att ytterligare nedskärningar av personalresurserna genomförs. Landskaps­regeringen framhöll därför att minst nuvarande personalresurser måste bibehållas för att trygga servicen och säkerheten till sjöss. Om Enskärs sjöbevaknings­station inte längre är kontinuerligt bemannad försvåras fullgörande av dessa uppgifter samt sjöräddningsberedskapen i Västra och Nord-Västra delen av Åland.

     Enligt landskapsregeringens bedömning är förslaget att avskaffa Ålands sjöbevakningsområde som eget område mycket negativt. Den organisatoriska strukturen är en garanti för att samverkan mellan de åländska myndigheterna och gränsbevakningsväsendet även fortsättningsvis fungerar tillfredsställande. Dessutom utgör nuvarande organisation en grundläggande förutsättning för att fortsättningsvis trygga det svenska språket som arbetsspråk inom Ålands sjöbevakningsområde. Ett avskaffande av Ålands sjöbevakningsområde riskerar att på ett väsentligt sätt försvåra rekryteringen av åländska ungdomar till gränsbevakningen. Därmed riskerar gränsbevakningen även att förlora den lokala förankringen i samhället.

     Mot bakgrund av de senaste årens förändringar inom gränsbevakningsväsendet efterlyste landskapsregeringen en långsiktig plan beträffande Åland med särskild beskrivning av de effekter föreslagna förändringar får för Åland, den åländska befolkningen med beaktande av Ålands särskilda status som självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område samt Åland som ett eget sjöbevakningsområde.

 

10. Skattefrågor

 

10.1. Skattegränsen

     Arbetet inom EU- kommissionen med förslaget till tillämpningsföreskrifter till den nya tullkodexen har fortgått under året. De bärande principerna för reformen är dels att tullprocedurerna skall vara så enhetliga som möjligt över hela unionen, vilket medför ett mycket begränsat utrymme för nationella avvikelser och dels att tullförfarandena skall skötas elektroniskt. Avsikten är att den nya tullkodexen och tillämpningsföreskrifterna skall tas ibruk under år 2013.

     Landskapsregeringen har under år 2010 fortsatt arbetet med att i samarbete med finansministeriet och tullstyrelsen utforma förslag till tillämpningsföreskrifter för artikel 1.3. i den nya tullkodexen.  Ett utkast till dessa tillämpningsföreskrifter, som ska förenkla procedurerna avseende handel av varor mellan EU:s skatteområde och områden inom EU som står utanför EU:s skatteområde, har tagits fram och vidareutvecklats under detta samarbete. Det gemensamma målet med arbetet är att handeln med varor över den åländska skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande.

     Representanter för EU-kommissionen samt för Storbritannien, Spanien och Finland inklusive Åland höll i juli 2010 ett möte i London angående förutsättningarna för förenkling av den ovan nämnda handeln. Inbjudna var representanter för de medlemsstater som har områden av tredjelandskaraktär dvs. även Frankrike och Grekland.  Under detta möte fick Storbritannien i uppdrag att utarbeta ett gemensamt utkast till tillämpningsföreskrifter för den aktuella artikeln för vidare behandling. Då Storbritanniens förslag till tillämpningsföreskrifter till stora delar avvek från det förslag som tagits fram i samarbete med finansministeriet och tullstyrelsen, har ett nytt förslag med motiveringar utarbetats och skickats till kommissionen samt de i arbetet delaktiga länderna.

     Kommissionen har efter mötet juli 2010 tillsatt en arbetsgrupp för att fortsätta arbetet med utformningen av tillämpningsföreskrifterna. Gruppen har haft ett första möte i Bryssel i oktober 2010. Vid mötet deltog representanter från Storbritannien, Spanien, Frankrike och Finland inklusive Åland.

 

10.2. Det ekonomiska systemet och beskattningen

     Landskapsregeringen har i september 2009 tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till en ny kommunalskattelag. Arbetsgruppens mandat är att upprätta ett förslag till en översyn och överföring av innehållet i den nuvarande kommunalskattelagen, SWOT-analys, en beskrivning av utvecklingsbehovet med tillhörande konsekvensanalys samt förslag till genomförande av dessa förändringar. I uppdraget ingår även att definiera de avdrag som ska tillämpas i den åländska kommunalbeskattningen och föreslå till vilka delar kommunalskattelagen ska utgöra s.k. blankettlagstiftning. Ett av målen är att åstadkomma en skatteväxling mellan den kommunala inkomstbeskattningen och fastighetsbeskattningen. En väsentlig del av arbetsgruppens mandat är att beskriva de ekonomiska och administrativa effekterna av de föreslagna förändringarna.

     Arbetsgruppen har inlämnat mellanrapporten till landskapsregeringen i september 2010 och därefter arrangerat ett seminarium där mellanrapporten har presenterats och under en paneldiskussion behandlat de frågor som formulerats i mellanrapporten.

     Under året har samarbetet i skattefrågor mellan landskapsregeringen och finansministeriet stärkts. Dels har representanter från landskapsregeringens finansavdelning och finansministeriets skatteavdelning hållit regelbundna informationsmöten och dels har finansministeriet i ökad omfattning begärt in utlåtanden från landskapsregeringen i fråga om utkast till förslag till skattelagstiftning som har beretts vid finansministeriet.

     Landskapsregeringen har presenterat underlag för finansministeriet enligt överenskommelse. Processen kommer att fortgå i syfte att avräkningsgrunderna ska justeras.

 

10.3. Reservkraftförsörjning

     Landskapsregeringen har fortsatt arbetet med stödfrågan avseende Kraftnät Åland Ab:s planerade byggnation av en likströmskabel mellan landskapet och riket. Syftet med byggnationen av likströmskabeln är att säkerställa Ålands reservkraftförsörjning. Ärendet är under behandling i Ålandsdelegationen. Arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet och finansminsiteriet har till Ålandsdelegationen avgivit utlåtanden avseende reservkraftprojektet. Ålandsdelegationen har i sin tur berett landskapsregeringen möjlighet att inkomma med synpunkter i anledning av ministeriernas utlåtanden. Vid tidpunkten för avgivandet av denna redogörelse pågår beredningen av landskapsregeringens svar.

    

10.4. Stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

     Landskapsregeringen konstaterade i september 2009 i ett utlåtande gällande förslag till lag om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden att lagförslaget inte omfattade Åland trots att det enligt Självstyrelselagens 27 § punkt 40 framkommer att televäsendet tillhör rikets lagstiftningsområde. Till följd av landskapsregeringens synpunkter omarbetades lagförslaget så att det även kom att omfatta Åland.

     Lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (FFS 1186/2009) trädde ikraft den 1 januari 2010. De uppgifter som enligt denna lag i landskapet Åland skall skötas av Statens ämbetsverk på Åland handhas på basen av en överenskommelseförordning på Åland av Ålands landskapsregering. Landskapsregeringen lämnade i februari tillsammans med Kökar och Sottunga in en projektplan gällande bredbandsutbyggnad till kommunikationsverket vilket har resulterat i 126.000 euro beviljats för projektet.

 

11. Socialvård

 

     Social- och hälsovårdsministeriet avlät 24.6.2010 regeringsproposition 101/2010 rd med förslag till ändring av lag om hemkommun och av socialvårdslagen. Förslaget till ändringar i lag om hemkommun förbättrar individens rätt att välja sin bostadsort genom att den som genom myndighets beslut placerats i familjevård, i institutionsvård eller i boendeservice och som vistats eller beräknas vistas utanför sin hemkommun i över ett år ska ha rätt att välja sin hemkommun. Byte av hemkommun ska även kunna basera sig på en person som är i behov av långvarig institutionsvård, boendeservice eller familjevård eget beslut att ansöka om att bosätta sig i en annan kommun och ta del av inflyttningskommunens tjänster. I socialvårdslagen föreslås bestämmelser om kostnadsfördelningen mellan kommuner då byte av hemkommun sker. Ändringarna i lag om hemkommun gäller automatiskt på Åland från det att de träder i kraft i riket i.o.m. att Åland enligt självstyrelselagen 27 § mom 1 p. 2 inte har lagstiftningsbehörighet beträffande rätt att välja boningsort. Däremot har Åland enligt självstyrelselagen 18 § mom 1 p. 13 lagstiftningsbehörighet beträffande socialvård, vilket gör att de föreslagna ändringarna i socialvårdslagen kan antas på ett annat sätt på Åland än på rikssidan.

     I lagförslaget har endast beaktats situationen att flytt sker mellan två fastländska kommuner. Gällande kostnadsfördelningen vid flytt mellan två åländska kommuner har Åland lagstiftningsbehörighet att besluta. I lagförslaget har inte beaktats situationen med flytt mellan en fastländsk och en åländsk kommun. Detta borde beaktats vid beredningen av ändringen i lagen om hemkommun respektive socialvårdslagen.  Landskapsregeringen påpekade i ett brev 3.9.2010 tillställt social- och hälsovårdsministeriet, riksdagens förvaltningsutskott och riksdagens social- och hälsovårdsutskott att 33 § självstyrelselagen inte följts, där det stadgas att landskapsregeringens utlåtande skall inhämtas innan en föreskrift utfärdas som har särskild betydelse för landskapet. Vid ett möte mellan landskapsregeringen och social- och hälsovårdsministeriet har olika förslag till lösningar diskuterats. Ministeriet har dock valt att avvakta utskottsbetänkandet innan åtgärder vidtas.

 

12. Tillträde för åländska studerande i svenska högskolor

 

     Sveriges regering införde 2010 nya tillträdesregler till svenska högskolor där en utlandskvot infördes. Åland har anhållit och förhandlat om och fått ett undantag från utlandskvoten. De åländska studerandena har meritvärderats från och med höstterminen 2010.

     Sveriges regering fattade ett nytt beslut den 21 oktober 2010. I det beslutet gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att i samråd med Verket för högskoleservice utarbeta föreskrifter om hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas så att sökande med sådana betyg kan konkurrera på likvärdiga villkor i samma urvalsgrupper som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning. Det nya systemet skall införas hösten 2012.

     Landskapsregeringen inledde omedelbart ett arbete med att påminna Sveriges regering om den vikt tillträde till svenska högskolor har för ålänningarna och utbildningsnivån på Åland. Vidare har landskapsregeringen uppmärksammat Sveriges regering om Nationernas förbunds beslut från juni 1921 där det särskilda ansvar som Finland och Sverige har för att garantera Åland dess självstyrelse, svenska språk, kultur och lokala sedvänjor.

 

13. Förnyelsebar energi

 

     Regeringen, genom arbets- och näringsministeriet, har under året berett en proposition med förslag till lag om stöd till produktion av el från förnyelsebara energikällor. Utgångspunkten i regeringens förslag har varit att stödsystemet inte skulle omfatta Åland, eftersom lagstiftningsbehörigheten vad gäller näringsverksamhet tillkommer Åland.

     Ålandsdelegationen har, efter en begäran från justitieministeriet, lämnat ett utlåtande i ärendet. I utlåtandet bekräftar Ålandsdelegationen att näringslagstiftning i huvudsak är landskapets behörighet. Eventuella stadganden i rikslagstiftning på området kan därför inte tillämpas på Åland. Behörighetsfördelningen förhindrar dock inte riket och landskapet att tillsammans komma överens om att skapa ett system enligt vilket stöd även kan betalas till elproducenter på Åland.

     Regeringen avlät 17.9.2010 sin proposition till riksdagen. Av detaljmotiveringarna till förslaget 7 § omfattar förslaget inte landskapet.

     Landskapsregeringen har därefter aktivt arbetat för att i samråd med ministeriet åstadkomma en överenskommelse som innebär att även Åland omfattas av systemet.

 

 

Mariehamn den 16 december 2010

 

 

 

L a n t r å d   

 

 

Viveka Eriksson

 

 

 

Vice lantråd

 

 

Britt Lundberg