revisorernas berättelse 2007

Lagtinget valde den 14 december 2009 i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1996:7) om landskapsrevisionen till ordinarie revisorer för finansåret 2010 merkonomen Tuula Mattsson från Mariehamn, agrologen Sven-Anders Danielsson från Finström, företagsekonomen Runa-Lisa Jansson från Saltvik och merkonomen Eva Törnroos från Mariehamn. Till ersättare valdes samtidigt tekniska chefen Erik Schütten från Saltvik och fil.kand. Anthonio Salminen från Mariehamn.

Landskapsrevisorerna valde till sin ordförande för finansåret 2010 revisorn Tuula Mattsson.

Biträdande lagtingsdirektören Marine Holm-Johansson har fungerat som revisorernas ordinarie sekreterare. Från maj till och med augusti 2010 har vikarierande utskottssekreteraren och bostadslåneinspektören Sten Eriksson vikarierat som sekreterare p.g.a. en sjukledighet i lagtingskansliet. Sten Eriksson har författat texterna som gäller Ålands polismyndighet och löneinbesparingarna. Landskapsregeringens revisionsbyrå ska enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. landskapslagen om landskapsstyrelsens revisionsbyrå (1996:8) bistå landskapsrevisorerna med utredningsuppdrag. Under granskningsåret har byrån inte utfört några granskningar för landskapsrevisorernas räkning utöver avsnittet om landskapets budget 2010 som författats av t.f. ledande revisorn Magnus Lundberg och texten om fastighetsförvaltning under kansliavdelningens förvaltningsområde som författats av revisorn Leif Holländer. Landskapsrevisorerna har hållit 46 möten under granskningsåret.

Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter

Under revisionsarbetets gång har revisorerna gjort studiebesök hos Ålands fiskodling, Guttorp, Ålands Naturbruksskola, Ålands Polismyndighet, Ålandskontoret i Helsingfors och Statens Revisionsverk.

Revisionsarbetet

Enligt 2 § 2 mom. landskapslagen om landskapsrevisionen skall revisorerna konstatera om

a) landskapets rätt och bästa har tillgodosetts,

b) verksamheten har bedrivits ekonomiskt och effektivt samt att formulerade mål och lagtingsbeslut uppfyllts,

c) redovisningen av medelsförvaltning och resursanvändning gjorts på ett tillförlitligt sätt samt om

d) förvaltningen i övrigt handhafts i enlighet med lag och gällande bestämmelser.

Landskapsrevisorerna har enligt 10 § rätt att granska beviljandet, användningen av och tillsynen över lån och bidrag som betalats av EG:s medel samt av EG ställda säkerheter.

I revisionsberättelsen skall enligt 12 § upptas

a) allmänna uppgifter om utförda granskningar och inspektioner,

b) om budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats,

c) på vilket sätt den interna övervakningen har ordnats och om den är tillräcklig,

d) om uppgifterna i bokslutet är riktiga och ger tillräcklig information,

e) uppgifter om hur ägarinflytandet använts i bolag som landskapet helt äger eller har aktiemajoritet i,

f) under revisionen gjorda iakttagelser och dess konsekvenser samt anmärkningar mot landskapsstyrelsen eller dess förvaltningsbeslut till den del revisionen givit anledning till detta,

g) förslag till åtgärder som anses vara påkallade,

h) uppgifter om åtgärder för att avhjälpa av landskapsrevisorerna tidigare påtalade missförhållanden samt om dessa åtgärder anses vara tillräckliga samt

i) övriga av revisionsverksamheten föranledda ärenden.

Revisorernas granskningsarbete har i huvudsak ägt rum i lagtingets lokaliteter under tiden 23 augusti 2010 – 31 augusti 2011.

Till grund för granskningen har lagts landskapsregeringens förvaltningsberättelse, landskapsregeringens protokoll från plenum och enskilda föredragningar liksom från tjänstemannaföredragningar, finansavdelningens räkenskapshandlingar, landskapets budget och bokslut, protokoll från vissa bolag som underlyder landskapsrevisorernas granskning, akter i olika ärenden samt särskilda skriftliga förfrågningar och utredningar. Följande personer har hörts av landskapsrevisorerna under finansåret 2010:

Ordföranden för polisdelegationen, lantrådet Viveka Eriksson, ministern Roger Eriksson, ministern Mats Perämaa, räddningschefen Leif Ahlqvist, enhetschefen Björn Andersson, alarmmästaren Pertti Artell, laboratoriechefen Bitte Bamberg-Thalén, landsbygdsutvecklaren Lena Brenner, pensionshandläggare Monica Clemes, ordföranden för Ålands fackskollärare r.f. Brita Enroth-Lindén, verkstadschefen Kaj Ekebom, ordföranden för Ålands lärarförening Johnny Eklöw, finanschefen Dan E. Eriksson, budgetberedaren Eivor Eriksson, f.d. vik. avdelningschefen John Eriksson, VD för Ålands producentförbund och direktionsordföranden för Ålands naturbruksskola Tage Eriksson, ekonomichefen Bo Fleege, kommissarien Henrik Hagelberg, interna revisorn Leif Holländer, polismästaren Camilla Hägglund, VD Anders Ingves, VD Lennart Joelsson, räddningschefen Lennart Johansson, energisamordnaren Henrik Juslin, avdelningschefen Niklas Karlman, avtalschefen Sara Karlman, lagberedningschefen Lars Karlsson, viceordföranden för prövningsnämnden Mikael Lindbäck, ordföranden för ÅMHM:s styrelse Jan Lindgren, kommissarien Olof Lindqvist, fiskevårdsinspektören Stefan Lindqvist, äldre konstapeln Marika Lindström, förbundsdirektören Sigurd Lindvall, ledande revisorn Magnus Lundberg, direktören Thomas Lundberg, lagberedaren Diana Lönngren, hälsovårdsinspektören Eivor Nikander, chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula, elinspektören Stig Nordberg, byråsekreteraren Maija-Leena Nunez-Garces, biträdande finanschefen Conny Nyholm, kommissarien Nina Rasmus, rektorn för Ålands naturbruksskola Bodil Rehgård, direktören för finans Johan Rothberg, landskapsläkaren Birger Sandell, ProAgria Ålands hushållningssällskaps ordförande Bo-Erik Sandell, förvaltningschefen Arne Selander, rektorn för Ålands yrkesskola Lars Selander, medlem i ledningsgruppen för Validering på Åland, rektorn för Ålands hotell- och restaurangskola Jan-Erik Sundström, ordförande för ledningsgruppen för projektet Nätpedagogik, överinspektören Elisabeth Storfors, överkommissarien Lars-Ole Styrström, föreståndaren för Ålands försöksstation Niklas Söderlund, informationssekreteraren Britt-Inger Wahe, verksamhetsledaren för Ålands 4H-distrikt Julia Westerberg och myndighetschefen Yvonne Österlund.

Revisorerna har påbörjat flera granskningar som kommer att slutföras under nästa granskningsår.

Kansliavdelningens förvaltningsområde

Allmänna byrån

Ålandskontoret i Helsingfors

Allmänt

Ålandskontoret i Helsingfors ingår i enheten för kommunikation och externa kontakter som är administrativt underställd allmänna byrån vid landskapsregeringens kansliavdelning. Vid kontoret finns en informationssekreterare och en byråsekreterare.

Ålandskontorets huvudsakliga uppgift är att förmedla information och att skapa, utveckla, förmedla och upprätthålla kontakter mellan Åland och riket. Kontoret upprätthåller kontakter med massmedia på fastlandet och bevakar medias rapportering om landskapet. För detta upphandlas en urklippstjänst. Antalet nyhetsinslag varierar mellan 250 och 500 per månad.

Personalen vid Ålandskontoret medverkar vid samordningen av kommunikationsverksamheten vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. De bistår också vid informationssatsningar och broschyrframställning. Kontoret distribuerar information om Åland till olika målgrupper såsom politiker, diplomater, forskare, massmedia och skolor. Kontoret organiserar också studiebesök till Åland för vissa målgrupper. Ålandskontoret har dessutom ett regelbundet samarbete och informationsutbyte med tjänstemän vid ministerierna, särskilt med kontaktpersonerna i Ålandsärenden. Vid behov tolkar personalen vid möten och gör översättningar. Till informationssekreterarens arbetsuppgift hör även att fungera som den åländska riksdagsledamotens tekniska sekreterare (20 procent av heltid). Informationssekreteraren representerar landskapsregeringen i kontaktgruppen mellan landskapsregeringen och utrikesministeriet, i styrelsen för Nordens institut i Finland och i kommunikationsministeriets delegation för båtlivsärenden.

Ålandskontorets utrymmen används för möten och sammankomster mellan landskapsregeringens ministrar, tjänstemän och olika företrädare för myndigheter och organisationer i Helsingfors. Även företrädare för lagtinget kan vid behov, eller annars då det är ändamålsenligt, ordna möten på Ålandskontoret för att upprätthålla kontakter till tjänstemän och politiker i riket. Utrymmena används dessutom regelbundet som arbetsutrymmen för tjänstemän i samband med uppdrag i Helsingfors.

Justitieministeriet hyr sammanträdesutrymmen på Ålandskontoret för Ålandsdelegationens räkning. Outnyttjade rum hyrs dessutom ut till Ålandsbanken sedan 2008. Hyresintäkterna uppgår till ca 27 000 euro per år. Budgetmedlen för Ålandskontoret uppgår till 177.000 euro och är avsedda för hyror, löner och andra omkostnader.

Revisorerna har erfarit att budgetmedlen för information upplevs som knappa. Det framkom också att personalen på Ålandskontoret utför en mängd krävande och varierande arbetsuppgifter, vilket inte enligt personalen är beaktat i lönenivån. En annan brist som diskuterades var landskapsregeringens hemsida som är ett viktigt verktyg i informationsarbetet. Idag finns inte tillräckligt med kunskap och personalresurser för att förnya och kontinuerligt uppdatera innehållet på hemsidan. Även när det gäller att använda sig av sociala media på Internet saknar landskapsregeringen tillräckliga resurser. Vidare uppgavs att Ålandskontoret haft vissa problem med datakommunikationen p.g.a. att kontoret inte ingår i landskapsregeringens datasystem och inte kan utnyttja IT-avdelningens stödfunktioner. Dessa tjänster måste upphandlas separat i Helsingfors.

Landskapsrevisorerna anser att Ålandskontoret i Helsingfors är en viktig del av kansliavdelningens informations- och marknadsföringsverksamhet och att dess behov av resurser därför bör beaktas.

Integration av inflyttade

Allmänt

Revisorerna tog i sin berättelse över finansåret 2006 upp flykting- och invandrarfrågor. Det konstaterades i berättelsen att behörigheten över dessa frågor är delad mellan riket och landskapet så att utlänningslagstiftningen hör till rikets behörighet medan integrationsärenden anses höra till landskapets lagstiftningsområde. Vidare konstaterades att det i riket fanns en lag om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (FFS 493/1999). Denna lag har senare ersatts av lagen om främjande av integration (FFS 1386/2010). Av berättelsen framgick vidare att inflyttade flyktingar och invandrare har sämre rättigheter i landskapet än i övriga landet. Revisorerna ansåg att frågan om behovet av landskapslagstiftning om integration och flyktingmottagande borde ges högre prioritet eftersom det är fråga om rättigheter för enskilda individer som befinner sig i en utsatt situation.

Landskapsregeringen tillsatte i januari 2007 en kommitté med uppdrag att utarbeta strategier för landskapets integrationspolitik och att ge förslag till åtgärder som befrämjar integrationen av flyktingar och invandrare. Särskild vikt skulle läggas vid språkundervisningen och arbetsmarknaden samt kulturella och sociala aspekter. I uppdraget ingick också att planera och genomföra ett seminarium på temat integration. Kommittén föreslog bl.a. att ett lagförslag ska föreläggas lagtinget om integrationsfrämjande, att landskapsregeringen ska främja en arbetsrelaterad inflyttning, att en övergripande handlingsplan ska utformas av landskapsregeringen medan varje kommun bör utforma egna mer detaljerade handlingsplaner. Kommittén föreslog vidare att landskapsregeringens strategidokument för varje politikområde ska utgå från grundläggande värderingar i en åländsk integrationslag om ett jämlikt samhälle samt att landskapsregeringen ska arbeta för en nolltolerans mot rasism och diskriminering på grund av härkomst. Vidare föreslogs att alla myndigheter ska ha en eller flera tjänstemän som är utbildade för att kunna bemöta inflyttade på bästa sätt och att tjänstemännen ska samarbeta över myndighetsgränserna. Det föreslogs också att landskapsregering ska utarbeta en handbok med information om de olika myndigheternas roll och uppdrag. Ett informationskontor föreslogs dessutom inrättas. Kommittén föreslog vidare att informationsmaterial ska tas fram för de inflyttade både i skriftlig och elektronisk form. Språkundervisningen för de inflyttade föreslogs göras flexibel och individuellt anpassad. Slutligen föreslogs att landskapsregeringen påskyndar arbetet med validering så att de inflyttade snabbt och smidigt kan få sin utbildning och annan kompetens erkänd.

Revisorerna konstaterar att frågor i anslutning till integration är ett politikområde som berör flera olika avdelningar vid landskapsregeringen, dvs. utbildnings-, social- och miljö- samt kansliavdelningen. Revisorerna har erfarit att arbetet med att ta fram ett förslag till integrationslagstiftning pågår som bäst. En tjänsteman vid kansliavdelningen har fått ett koordineringsansvar för integrationsfrågor. Dessutom har en tillfällig tjänsteman anställts från den 22 maj till och med den 31 december 2011. Den tillfälliga tjänstemannen har till uppgift att höja den allmänna beredskapen för migration, samordna, koordinera och främja integration genom att myndighetsåtaganden lyfts fram och förtydligas, samarbetsnätverk skapas och en allmän kompetensutveckling erbjuds i samband med att det integrationsbefrämjande arbetet utvecklas och utvärderas. När det gäller språkundervisningen till de inflyttade beslöt landskapsregeringen att under perioden hösten 2007 till våren 2012 upphandla språkundervisning, ”Svenska för inflyttade” från Medis. Medis anbud omfattar utbildning på fem olika nivåer. Upphandlingen omfattar undervisning enligt uppgjorda planer, kurslokaler, kursmaterial och tentamensavgifter samt övriga kostnader enligt kostnadsspecifikationer. Utbildningens längd på nybörjarnivå är ca 150 arbetsdagar. Kostnaden för de tre första läsåren uppgår till 722.467 euro. För de två följande åren har en reservation intagits för löneutvecklingen. Revisorerna konstaterar slutligen att arbetet med att möjliggöra validering av utbildningar och annan kompetens vid Ålands gymnasium pågår.

Revisorerna konstaterar att en av de viktigaste åtgärderna som föreslås i integrationskommitténs slutrapport var att en egen åländsk lag om integrationsfrämjande antas. Ännu har ingen framställning överlämnats till lagtinget. Eftersom behovet av lagstiftning fortfarande kvarstår anser revisorerna att arbetet med att bereda lagförslaget bör påskyndas. Lagstiftningen är viktig inte bara för att klargöra de inflyttades rättigheter och skyldigheter utan också för att klargöra ansvarsfrågan mellan olika myndigheter.

Byggnadsbyrån

Fastighetsförvaltning

Huvuddelen av byggnadsbyrån flyttade den 1 juni 2010 ut från Självstyrelsegården till nyligen hyrda utrymmen i Sittkoff, Torggatan 23, i andra våningsplanet och ingång bakom restaurangen. Utrymmet omfattar 250 m² och innehåller kontorsutrymmen för 10 tjänstemän. Landskapsregeringen hade inlett hyresförhållandet 1 mars 2010.

Vid tidpunkten för flyttningen hyrde landskapsregeringen sedan tidigare kontorsutrymmen bl.a. i fastigheterna Strandgatan 7 och Strandgatan 23. Dessa fastigheter innehåller vardera åtta kontorsrum samt gemensamma- och sociala utrymmen. På Strandgatan 7 är det fråga om nedre våningen om totalt 285 m² och på Strandgatan 23 är det huvuddelen av andra våningen om 180 m².I den senare fastigheten finns hiss.

Landskapsrevisorerna erfar att vid tidpunkten för flytten utnyttjades de två fastigheterna på Strandgatan i begränsad omfattning. I fastigheten Strandgatan 7 har landskapsregeringen upplåtit ett kontorsrum till Östersjöfonden och två kontorsrum till Central Baltic Interreg IV-programmet. Fonden flyttade ut i februari 2011. I egen användning hade landskapsregeringen enbart ett av åtta kontorsrum.

I den andra fastigheten, Strandgatan 23, använde landskapsregeringen ett rum för socialvårdsbyråns behov, ett rum för konsumentrådgivning, ett rum för riksdagsledamoten och ett rum för kansliavdelningens behov. Det sistnämnda rummet frigjordes då delar av byggnadsbyrån flyttade ut från kansliavdelningen och tjänstemannen flyttade in på kansliavdelningen.

Landskapsrevisorerna konstaterar att vid tiden 1 juni 2010 skulle det varit möjligt att sammanföra den personal som fanns uppdelad på adresserna Strandgatan 7 och Strandgatan 23. Sammanförandet kunde ha skett på vilken som helst av de redan hyrda kontorslokalerna på Strandgatan. Den del av byggnadsbyrån som flyttade ut från kanslihusets kansliavdelning kunde då t.ex. ha flyttat in på Strandgatan 23 som ligger närmast Självstyrelsegården.

Motivet för utflyttningen från kanslihuset var brist på utrymme. I praktiken var det denna gång fråga om att flytta ut tio av tolv tjänstemän från byggnadsbyrån. Dessa tio tjänstemän skulle ge plats för andra tjänstemän som tidigare varit lokaliserade till andra mindre ändamålsenliga hyresutrymmen utanför Självstyrelsegården. På detta sätt kunde hyresförhållandet gällande delar av andra våningen på Parkgatan 6 avslutas den 15 september 2010. Månadshyran på Parkgatan 6 var 1 289,22 euro. Då hyresförhållandet vid Parkgatan avslutades hade det överlappat det nya hyresförhållandet vid Sittkoff med sex och en halv månad.

Enligt landskapsrevisorernas uppfattning är en uppdelning av landskapsregeringens verksamhet mer kostsam än sammanhållen verksamhet. Vissa utrymmen och utrustning måste dubbleras och vissa servicefunktioner kräver mer personella resurser. På bägge adresserna på Strandgatan fanns erforderlig gemensam kontorsutrustning.

Byggnadsbyrån motiverade flytten till kontorslokaler i Sittkoff med att närheten till Självstyrelsegården uppfattades vara en fördel. Även tillgänglighet för rörelsehindrade har vägts in i beslutet. Det kan nämnas att samma tillgänglighet finns på Strandgatan 23 där också den fastigheten är försedd med hiss. I förhållande till hyresnivån allmänt på den privata hyresmarknaden uppfattade han hyresnivån i Sittkoff som acceptabel. Att flytta byggnadsbyrån till kontorsutrymmena på Strandgatan 23 skulle ha motsvarat den situation som rådde då byggnadsbyrån var i Självstyrelsegårdens kanslihus. Hyreskostnaderna fanns redan och utrymmena stod oanvända.

Landskapsrevisorerna har i sin granskning strävat efter att beakta alla faktiska kostnader. Alternativet att byggnadsbyrån skulle vara kvar i Självstyrelsegården har jämförts med den faktiska händelsen att byggnadsbyrån flyttade till Sittkoff. Årshyran är 42.000 euro eller 14 euro/m² (3.500 euro per månad) till vilken rimligen ska räknas avskrivningen av de engångskostnader som uppkom vid flytten. Engångskostnaderna som föranleddes av byggnadsbyråns inflyttning till Sittkoff uppgick till ca 74 000 euro, eller ca 3 euro/m² per månad räknat för en 10 års-period. Sluthyran blir således ca 17 euro/m², vilket är 58 procent högre än motsvarande kostnad i Självstyrelsegården. Denna merkostnad är en årlig tilläggskostnad som fortlöper. Denna kostnad utgjordes av byggnadsarbeten, målning, elinstallationer och belysning, fiberkabel för dataanslutning, tidredovisningssystem, kontorsmöbler och kopieringsmaskin/skrivare.

Landskapsrevisorerna granskade i 2007-års berättelse upphyrningen av externa förvaltningsutrymmen och konstaterade då att uppsplittring på olika lokaler förorsakar merkostnader för olika typer av understödstjänster, man listade 12 olika poster, och att man därför bör sträva till att hålla förvaltningen samlad.

Landskapsrevisorerna konstaterar att då huvuddelen av byggnadsbyråns personal flyttades ut från Självstyrelsegårdens kanslihus till nyupphyrda utrymmen i Sittkoff så steg den direkta samhälleliga årliga extrakostnaden med 42 procent för varje kontorsplats eller 58 procent per m².

Enligt landskapsrevisorernas uppfattning ger detta en fingervisning om att landskapet av strikt ekonomiska skäl framöver måste tillse att hela landskapsförvaltningen kan ges ändamålsenliga utrymmen som är och hålls i landskapets ägo. Till detta kommer även betydelsen av att landskapsförvaltningen ges möjlighet att fungera effektivt i en sammanhållen verksamhet. Därtill finns skäl att påpeka att upphyrning av utrymmen inte bör göras i onödan.

Brand- och räddningsenheten

Allmänt

En ny räddningslagstiftning trädde ikraft den 1 januari 2007. Genom den nya lagstiftningen fick brand- och räddningsväsendet en ny organisation. Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret för att räddningsverksamheten bedrivs effektivt och organiseras i enlighet med bestämmelserna i räddningslagen. Landskapsregeringen ska dessutom leda och utöva tillsyn över räddningsverksamheten i landskapet. En räddningsdelegation ska biträda landskapsregeringen i ärenden som rör räddningsverksamheten och bekämpningen av miljöskador i landskapet.

Vidare ska en gemensam räddningsmyndighet i vilken alla kommuner har en egen representant inrättas med stöd av lagen. Varje kommun har samtidigt en egen räddningsmyndighet och budget för verksamheten i den egna kommunen.

Landskapsregeringen tillsatte med stöd av den nya lagen en räddningsdelegation i december 2007. Lagen förutsatte vidare att en samarbetsplan som anger riktlinjerna för hur det kommunala räddningsväsendet ska administreras av en för hela landskapet gemensam kommunal räddningsmyndighet skulle antas senast tre år från lagens ikraftträdande. Om kommunerna inte utarbetat planen inom tre år ska landskapsregeringen utarbeta planen i samarbete med kommunerna.

Förutom detta förutsätter den nya lagstiftningen en lång rad andra åtgärder av landskapsregeringen, kommunerna och de nya myndigheterna så som antagandet av räddningsplaner för alla kommuner, en övergripande räddningsplan, en larm- och biståndsplan samt utarbetandet och antagandet av anvisningar m.m.

Revisorernas iakttagelser

Revisorerna har erfarit att den nya räddningsdelegationen, som tillsattes i december år 2007, vid tillfället för granskningen endast hade sammanträtt en gång. Arbetet med samarbetsplanen har fortfarande inte lett fram till att en plan kunnat antas trots att de i lagen angivna tre åren passerat. När det gäller de övriga åtgärderna i enlighet med den nya lagstiftningen konstaterar revisorerna att arbetet har framskridit alltför långsamt. Det har också framkommit att det finns ett missnöje över att den s.k. fordonsplanen inte har uppdaterats sedan år 2003.

Landskapsregeringen har uppgivit att arbetet under en tid avstannat på grund av en längre tids sjukskrivning för den ansvariga tjänstemannen. Landskapsregeringen har dock påbörjat en förändring av organisationen vid kansliavdelningen som bl.a. överför arbetsuppgifterna för brand- och räddningsenheten till en ny tjänst.

Revisorerna anser att förverkligandet av målsättningarna i räddningslagen ännu inte uppfyllts i den omfattning som förutsågs när lagen stiftades, varför arbetet med detta bör påskyndas.

El- och energienheten

Allmänt

Landskapsregeringen har till uppgift att övervaka att ellagen (1982:38) och landskapsförordningen om elmarknaden (1999:65) samt blankettlagstiftning om tillämpning av riksbestämmelser som rör elektricitet följs i landskapet. Landskapsregeringen övervakar bl.a. att de olika aktörerna på elmarknaden, såsom stamnätsinnehavare, system- och balansansvarigt bolag, distributionsnätinnehavare och minutförsäljare m.fl. följer gällande lagstiftning. Landskapsregeringen beviljar också olika typer av tillstånd för dessa aktörer att verka i landskapet samt besiktar och kontrollerar dessas elanläggningar. Sedan EU-anslutningen har många tillsynsuppgifter överförts från landskapsregeringen till andra aktörer. När det gäller t.ex. ibruktagningsbesiktningar av elanläggningar i bostadshus så har tillsynen överförts till den som bygger en elanläggning. Vidare har kommunerna fått ansvar för att övervaka att s.k. energibesiktningar görs. Det finns tre olika typer av energibesiktningscertifikat som kan utfärdas. Ett av dessa certifikat förutsätter utbildning. Landskapsregeringen arrangerade år 2009 en sådan utbildning. Under år 2010 har två tillfällen för att avlägga elsäkerhetsexamen ordnats av el- och energienheten. Enheten har också till uppgift att ge information och råd om gällande bestämmelser t.ex. i samband med att olika energianläggningar uppförs. Enheten deltar aktivt i det nordiska elsamarbetet. Dessutom har enheten varit involverad i det s.k. B7-samarbetet då en energiplan togs fram för landskapet, det s.k. Transplan. Projektet finansieras av IEEA (Intelligent Energy Executive Agency, HKA1). Slutligen har enheten varit engagerad i landskapsregeringens arbete med att försöka se till att landskapet omfattas av rikets inmatningstariffsystem för vindkraft och biogas.

Vid enheten arbetar två tjänstemän, vardera på deltid, med enhetens uppgifter. Landskapsrevisorerna har funnit att den ena av tjänstemännen som handlägger ordinarie administrativa uppgifter vid enheten huvudsakligen är anställd för arbetsuppgifter med B7-öarnas samarbete.

Ålands polismyndighet

Lagstiftningen

Polisens verksamhet i landskapet grundar sig på och styrs av landskapslagen (2000:26) om Ålands polismyndighet, polislag (2000:49) för landskapet Åland och landskapslag (1999:49) om polisens grundregister. Därtill finns ett av landskapsregeringen fastställt reglemente från år 2002. Eftersom behörigheten till viss del är delad med riket finns en överenskommelseförordning (2010:33) om polisförvaltningen i landskapet Åland. I stöd av förordningen finns en samrådsdelegation för polisärenden i vilken landskapet och riket vardera har tre representanter. För samverkan och handhavande av viss polisiär myndighetsutövning finns en överenskommelseförordning (2004:21) med riket gällande utnyttjande av gränsbevakningsväsendets resurser. Lagstiftningen om förundersökning och tvångsmedel är riksbehörighet. Vid revisorernas hörande har det framkommit att man inom polisen anser att rikets polislag kunde antas som blankettlag.

Revisorerna noterar att det från operativt polishåll finns en viss kritik mot att det saknas fastställda tillämpningsdirektiv för lagstiftningen till den del de berör landskapets lagstiftning. Enligt vad revisorerna erfarit är detta arbete i princip färdigt vid landskapsregeringens rättserviceenhet varför en förbättring torde kunna åstadkommas inom en snar framtid till denna del.

Enligt vad revisorerna erfarit anser polisorganisationen att polisdelegationen i dagsläget inte har en sådan roll att den skulle fylla en konkret funktion vid ledningen och styrningen av polismyndigheten. Från polisens sida efterlyser man en annan organisation för polisens ledningsfunktion. Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen under maj månad 2011 lämnade en framställning om ändring av landskapslagen om Ålands polismyndighet där polisdelegationen skulle ersättas av en styrelse för polismyndigheten.

Organisation och personal

Polismyndigheten är enligt 1 § landskapslagen om Ålands polismyndighet organiserad i en kansli-, en ordnings- och en brottmålsavdelning. I lagen förutsätts dessutom att myndigheten ska arbeta i tre ”enheter”: Mariehamn, landsbygden och skärgården. För närvarande finns inga fasta poliser placerade i skärgården, vilket leder till otrygghet bland befolkningen. Däremot finns det kansliverksamhet i Föglö och Kumlinge, samt ett kansli och en polisstation i Godby. De utlokaliserade kanslierna utför olika kansliuppgifter åt kansliet i Mariehamn.

Revisorerna har erfarit att denna organisation inte längre är helt ändamålsenlig, speciellt med tanke på resursanvändningen. Revisorerna konstaterar att ett förändringsarbete har inletts i vilket verksamheten indelas i en kansliavdelning och en operativ avdelning. Den operativa avdelningen kommer att utföra ordningspolisverksamhet, operativ utredningsverksamhet och kriminalpolisverksamhet. Denna modell skulle ge en större flexibilitet i resursanvändningen och bättre möjligheter att fokusera på långvariga och komplicerade utredningar. För att genomföra denna modell fullt ut krävs en övergång till huvudsakligen dagarbete för kriminalpoliserna, något som i sin tur kräver nya avtal för ett antal befattningar inom polisen eftersom en relativt stor del av lönen för närvarande bygger på ersättningar för obekväm arbetstid. Vidare måste beskrivningen av organisationsstrukturen tas bort ur nuvarande polislag.

Under år 2010 genomfördes en s.k. personalbarometer-undersökning bland personalen i polismyndigheten. Barometern hade tidigare genomförts två gånger på fastlandet men detta var första gången som materialet var översatt till svenska. Testet är samma som används av den finska polisen och man kan därför få goda jämförelsevärden. Den åländska polisen hade i testet genomgående sämre värden än riksgenomsnittet, vilket tyder på att man bland personalen inte upplever sin situation som tillfredsställande. Följande barometerundersökning genomförs våren 2012.

Revisorerna erfar att man inte håller regelbundna arbetsplatsmöten. Vidare erfar revisorerna att polismyndigheten saknar en rekryteringsplan vilket kan bli ett problem med tanke på att pensionsavgångarna är omfattande de närmaste åren.

Lokaliteterna

Polishuset har blivit alltför trångt varför större delen av kriminalavdelningen verkar i hyrda utrymmen i grannhuset. Den långt hunna planeringen att ta i bruk f.d. läromedelscentralens utrymmen för den tekniska utredningsverksamheten omintetgjordes på grund av att Mariehamns stad inte gav sitt medgivande till det nya användningsändamålet.

Revisorerna har erfarit att polisen har oändamålsenliga lokaliteter för att kunna bedriva sin verksamhet på ett säkert och rättssäkert sätt, bl.a. är förhörsutrymmen inte tillräckligt ljudisolerade, det är svårt att anordna vittneskonfrontationer m.m. Förvaringscellerna fyller inte heller dagens standardkrav.

Resurserna

Revisorerna konstaterar att samtliga avdelningar inom polismyndigheten anser att de har för lite personalresurser. Inom myndigheten finns totalt tre tjänster obesatta som en följd av inbesparingskravet i landskapsbudgeten.

Inom tillståndsverksamheten har arbetet som är kopplat till skjutvapenlagstiftningen ökat väsentligt och den 13 juni 2011 kommer nya bestämmelser som kräver ännu större insatser i samband med tillståndsbeviljandet i och med att ett lämplighetstest jämte intervju ska införas för den som söker vapenlicens, något som ökar arbetsbelastningen betydligt.

Ordningsavdelningen har tidvis svårt att få personalen att räcka till för att kunna göra upp fullständiga tjänstgöringslistor.

Brottmålsavdelningen har också brist på personal för att hinna med alla utredningar, bl.a. antalet narkotikabrott har på en kort tid ökat från 40-50 fall per år till 140 fall år 2010. Antalet narkotikabrott har ökat trots att man inte har resurser till att idka egen aktiv underrättelseverksamhet och spaning mot denna typ av brottslighet. Narkotikabrotten har ökat i komplexitet och volym vilket kräver stora utredningsresurser. Revisorerna erfar att en stor del av de brott som anmäls där uppenbar misstänkt saknas förblir outredda i brist på resurser.

Färjetrafiken kräver också extra resurser från den åländska polisen, i princip har man dagliga utryckningar till färjorna.

I budgeten för 2010 prioriterar man bl.a. en hög nivå på polishundverksamheten, synlig övervakning på allmän plats, en trygg hantering av explosiva varor, narkotikabekämpning, våld i närståenderelationer, en fortsatt satsning på kompetensen inom IT-relaterad brottslighet och en snabb och korrekt service i tillståndsärenden. Enligt årsberättelsen 2010 anser man att man inte nått upp till målsättningarna inom området allmän ordning och säkerhet, däremot nog inom de prioriterade områdena inom brottsbekämpningen och tillståndsverksamheten.

Revisorerna konstaterar att rättssäkerheten kräver att polismyndigheten tillställs tillräckliga resurser i förhållande till de uppgifter som föreligger. Revisorerna anser det speciellt viktig att upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet inte hotas på grund av resursbrist.

Revisorerna noterar att budgetmålen för verksamheten inte uppnåtts till fullo och att en del brott förblir outredda, vilket inte kan anses vara acceptabelt.

Revisorerna konstaterar att personalpolitiken inom polisen inte är tillfredsställande varför det är av högsta vikt att den planerade organisationsreformen genomförs samt att man prioriterar personalvårdande åtgärder och en utökad arbetsplatsdemokrati. Vidare anser revisorerna att en rekryteringsplan bör uppgöras.

Revisorerna anser vidare att polisens lokaliteter inte fyller nutida krav och att åtgärder måste vidtas inom de närmaste åren.

Finansavdelningens förvaltningsområde

Landskapets budget 2010

Landskapsregeringens framställning med förslag till budget för år 2010 för landskapet Åland avläts till lagtinget den 29 oktober 2009.Förslaget balanserade på 310.239.000 ( 318.520.000) euro. Lagtinget antog landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 med vissa ändringar den 21 december2009, så att budgeten balanserade på 309.466.000 euro. Budgeten publicerades i Ålands författningssamling nr 1/2010. Genom tre tilläggsbudgeter sänktes budgetens slutsumma med 813.000 euro till 308.653.000 ( 309.516.000) euro. Budgetförslagets detaljrikedom minskade i och med att de dispositionsplaner som tidigare år visats under varje budgetmoment togs bort. I övrigt gjorde inga större förändringar rörande budgetens systematik och uppställning.

Relation angående reserveringar

Reserveringar 01.01.2010 var 65.820.036 euro medan utgående 31.12.2010 var 66.600.514,00. Saldot reserveringar har legat ungefär på samma nivå en längre tidsperiod.

Interna Revisionsbyråns granskning enligt överenskommelse med landskapsrevisorerna

Redogörelse för om uppgifterna i bokslutet är riktiga och ger tillräcklig information

(Granskningen har skett på basis av Landskapslag om landskapsrevisionen 4 kap. 12§ d)

Bokslutets riktighet

Bokslutet är uppgjort enligt bokföringslagen i tillämpliga delar och följer samma principer som föregående år.

Bokslutet är riktigt uppgjort och torde inte innehålla väsentliga fel. I bokslutet ingår dock en korrigering som påverkar jämförbarheten för år 2009 och tidigare år. Mera information om detta i avsnittet om bokslutet ger tillräcklig information.

Uppgifter om bokslutet ger tillräcklig information

Bokslutet innehåller varken noter som ger tilläggsinformation eller bokslutskommentarer som analyser av bokslutet. Detta påverkar jämförbarenheten med tidigare år och gör det svårt för läsaren att dra säkra slutsatser på basen av nuvarande bokslutspresentation. Bokslutet innehåller varken finansieringsanalys eller ekonomiska nyckeltal.

Åtminstone följande tilläggs information kunde ha ingått i bokslutspresentationen.

Resultaträkningen

	År 2010	År 2009
Personalkostnader	97 995 030,49	101 590 860,68

Från 01062009 sänktes pensionspremierna från 22 till 17 %.

Detta påverkar personalkostnader med 4,1 miljoner euro 2010 och 2,4 milj. år 2009

Finansiella intäkter

	År 2010	År 2009
	17 989 308,80	27 841 772,93
Avkastning PAF	14 000 000,00	20 000 000,00
Ränta på depositioner	1.476.757,31	4.866.399,12

Räntan på depositioner är beroende av storleken på kapital som kan deponeras. Den låga räntenivån har påverkat avkastningen under år 2010.

Pensionskostnader

	År 2010	År 2009
	21 050 708,34	19 743 302,62

Ökningen beror på ökat antal pensionstagare och beloppet prognostiseras till 23.400.000 år 2011 och 26.500.000.00 år 2012. Kostnaderna kommer att öka under en längre period.

Övrig information

Den fordran som finns på varvet med anledning av förseningen av Skarven borde ha redogjorts för i en not till bokslutet.

Analys av resultaträkningen

Det verkliga resultatet före reserveringar år 2010 är 30.614.316,43 jämfört med 18.952.181,92 för år 2009. om man beaktar de korrigeringar som gjorts i bokslutet år 2010. Underskottet har ökat med 11.662.134,51 Ändå har landskapsregeringen genomfört ett besparingskrav om 3.267.300,00 eller motsvarande två veckors lön i enligt med budgetförslaget. En del förklaring till ökningen av underskottet är den stora minskningen av skattegottgörelsen 20.875.526,00.

År 2009 var skattegottgörelsen 24.033.038,00 medan den år 2010 sjunkit till 3.157.778,00.

Resultatet visar att om inte intäkterna kan ökas måste betydande insparingar till för att få bokslutet i balans i framtiden.

Analys av balansräkningen

Kortfristiga placeringar

Kortfristiga placeringar har minskat från 103.168.762,49 till 60.490.236,45 eller med 42.678.526,04. Det beror i huvudsak på det stora underskottet samt att investeringarna är större än avskrivningarna.

Finansieringsanalys

Bokslutet innehåller ingen finansieringsanalys som visar hur pengarna använts samt förändring av likviditeten.

Ekonomiska nyckeltal

Bokslutet kunde kompletteras med olika nyckeltal som visar den ekonomiska utvecklingen över tid.

Årsredovisningen borde tillmätas betydligt mera uppmärksamhet.

I finansförvaltningslagen, som nyligen godkänts i lagtinget redogörs för hur en framtida årsredovisning skall se ut. Årsredovisningen skall innehålla bokslut och verksamhetsberättelse i ett sammanhållet dokument. Årsredovisning bör även innehålla en redogörelse över hur den interna kontrollen är ordnad samt en bedömning av de ekonomiska framtidsutsikterna. Det vore bra om denna process kan ges hög prioritet emedan nuvarande bokslutspresentation inte ger en tillräcklig bra information. Landskapsregeringens framställning till lagtinget om finansförvaltningslag gavs den 27 maj 2010. Först den 9 mars 2011 kunde lagtinget besluta om slutligt godkännande.

Redogörelse över huruvida budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats

Enligt landskapslagen om landskapsrevision 4 kap §12 B skall landskapsrevisorerna redogöra särskilt för om budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats.

Budgetens iakttagande

Landskapets budget

Landskapsregeringens framställning med förslag till budget för år 2010 för landskapet Åland avläts till lagtinget den 29 oktober 2009. Förslaget balanserade på 310.230.000 euro. Lagtinget antog landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 med vissa ändringar den 21 december 2009 , så att budgeten balanserade på 309.466.000 euro. Genom tre tilläggsbudgeter sänktes budgetens slutsumma med 813.000 euro till 308.653.000 euro eller med 0,3 %. Budgetförslagets detaljrikedom minskade i och med dispositionsplaner som tidigare visats under varje budgetmoment togs bort. I övrigt gjordes inga större förändringar rörande budgetens systematik och uppställning.

Landskapsregeringen ger varje budgetår anvisningar för verkställande av budgeten.

Anvisningarna är omfattande och tydliga och om alla budgetansvariga skulle följa anvisningarna skulle allt fungera bra. I regel är budgetdisciplinen god. Enstaka budgetansvariga avviker dock och skapar regerbundet behov av tilläggsanslag. Orsaken kan vara avsaknad av intern kontroll och kommunikation samt svagt ledarskap.

Den tredje tilläggsbudgeten för år 2010 avlämnades till lagtinget den 10 januari 2011. Tilläggsbudget när budgetåret är passerat bör undvikas. Det är bättre att detta redovisas som budgetöverskridningar eller besparingar

Budgetresultat

Efter att samtliga överföringar av de budgetanslag som skall vara disponibla år 2011 och indragningar av de budgetanslag som går i besparing verkställts redovisas ett ackumulerat budgetunderskott om 32.346.306,00 euro. Affärsbokföringens underskott för år 2010 är 10.614.316,43 eller 30.614.316,43 före upplösning av den så kallade utjämningsfonden.

Uppföljning av huruvida formulerade mål iakttagits

En förutsättning för uppföljning av formulerade mål är att det är klara och tydliga. Det är viktigt att målsättningen är rimlig och realistisk att genomföra. Det betyder att det bör finnas både personella och ekonomiska resurser som motsvarar målsättningen i budgetframställningen

Uppföljning av målsättningar

Nuvarande bokslut är i huvudsak enbart en sifferdel varför någon uppföljning av målen till denna inte är möjlig.

Landskapsregeringens verksamhetsberättelse som i huvudsak är en statistikbok innehåller dock uppföljning av målsättningar.

Granskning av huruvida formulerade mål har iakttagits har skett enligt stickprov.

Vissa avdelningar har riktigt bra mål och återrapportering medan andra har otydliga och sämre rapportering. Här finns utrymme för förbättringar.

Det är bättre med färre mål som är tydliga än mängd och otydliga.

Åtminstone de väsentliga målen borde återrapporteras i den årsredovisning som skall ersätta nuvarande bokslut och verksamhetsberättelse.

Redogörelse över hur landskapets interna tillsyn har ordnats

Enligt landskapslagen om landskapsrevision 4 kap 12§ punkt C) skall landskapsrevisorerna redogöra på vilket sätt den interna övervakningen har ordnats och om den är tillräcklig.

Eftersom den interna tillsynen hittills ej finns dokumenterad kan den kontrolleras endast genom stickprov. Våren 2011 kommer finansavdelningen att dokumentera den interna kontrollen på finansavdelningen.

Allmän anvisning om hur den interna tillsynen har ordnats

Bokföringsnämnden kommunsektion har den 28 januari 2008 gett ut allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse där det i punkt 3.3 framgår en modell för redogörelse över hur den interna tillsynen har ordnats. Om man byter ut kommun mot landskapet kunde det se ut på följande sätt i tillämpliga delar.

Landskapsregeringen bör i verksamhetsberättelsen (årsredovisningen) redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i landskapet, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutande räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande mandatperiod.

Den interna tillsynen har i uppgift att säkerställa att landskapets verksamhet är ekonomisk och resultatrik, samt att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas.

Den interna tillsynen ska genomföras i landskapets lednings- planerings- och styrpraxis. Landskapsregeringen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen . Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över landskapets tillångar och som fungerar som myndighet för genomförande av den interna tillsynen.

Revisorn skall i revisionsberättelsen ge ett utlåtande om huruvida den interna tillsynen är ändamålsenligt ordnad i landskapet. I redogörelsen genomgås de olika områdena som är föremål för den interna tillsynen. Om man upptäckt brister eller fel i landskapets interna tillsyn, skall det redogöras för dessa och förslag till hur de ska korrigeras. I det följande ges de områden som är föremål för den interna tillsynen och exempel på de faktorer som det är skäl att ta ställning till i redogörelsen.

- Iakttagande av bestämmelse, föreskrifter och beslut

- Uppnående av målen, tillsyn över användning av tillgångar

- Ordnande av riskhantering

- Tillsyn av anskaffning, överlåtelse och skötsel av tillgångar

- Avtalsverksamhet

- Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad

Granskning av intern kontroll

Projektgranskning

Det har visat sig att större projekt som avviker från den normala verksamheten kan leda till att ingen tar på sig det fulla ansvaret för projektets konsekvenser. Huvudregeln är klar d.v.s den som äger projektet har fullt ansvar. Behövs ekonomisk, juridisk eller teknisk kompetens måste projekt ägaren ta fullt ansvar för att nödvändig kompetens för projektet införskaffas.

Riskbedömning och kvalitetssäkring av arbetsuppgifter

Det finns ingen dokumenterad kartläggning av risker inom landskapsförvaltningen. Om nyckelpersoner slutar och ingen dokumentation på arbetsuppgifter finns kan det leda till väsentligt avbrott i verksamhetsförutsättningarna.

Förbättring av den interna kontrollen

Revisionsbyrån har vid överläggning med landskapsregeringen konstaterat att den interna kontrollen inte är tillräcklig och behöver förbättras. Landskapsregeringens målsättning är att införa ett internationellt ramverk för intern kontroll (Coso -modellen) . Under år 2011 skall en plan uppgöras för implementering av intern kontroll i landskapets samtliga inrättningar. Erfarenhet från andra myndigheter visar att det tar minst två till tre år innan implementeringen fungerar fullt ut.

Revisionsbyrån konstaterar att införande av ett ramverk för intern kontroll typ Coso-modellen är både en nödvändig och tillräcklig åtgärd från landskapsregeringen för att säkerställa en tillräcklig hög nivå på den interna kontrollen.

Landskapsregeringen har under år 2011 satt fokus på intern kontroll och budgetuppföljning. För att komma tillrätta med allt borde också fokus läggas på ledarskapet. Samspelet mellan ledande tjänstemän och den politiska ledningen är betydelsefullt för ett bra resultat.

Landskapsrevisorerna omfattar t.f. ledande revisorns påpekanden angående nödvändiga åtgärder. Vidare konstateras att bokslutets resultat är negativt, vilket huvudsakligen beror på minskade intäkter. Landskapsregeringens åtgärder för att minska kostnaderna, t.ex. löneinbesparingarna, har inte räckt till.

Revisorerna vill ännu en gång anmärka mot att överskott förs över till följande år. Detta sätt att föra över budgetmedel försvårar möjligheten att göra en riktig bedömning av landskapets finansiella situation.

Budgetdisciplinen har i övrigt varit relativt god.

De allmänna stöden till kommunerna

Bakgrund

Lagtinget fattade år 2007 beslut om en omfattande reform av landskapsandelssystemet för stöd till kommunerna. Det nya systemet började tillämpas från den 1 januari 2008. Den största förändringen innebar att landskapsandelar för anläggningskostnader slopades för alla kommuner förutom de som tillhör bosättningsstrukturgrupp 1. Kommunerna i bosättningsstrukturgrupp 1 fick landskapsandelarna för anläggningskostnader sänkta från 60-65 procent till 20 procent. Samtidigt höjdes nivån för landskapsandelarna för driftskostnader, dels genom att basbeloppen för de uppgiftsbaserade landskapsandelarna räknas upp utgående från de verkliga kostnaderna år 2005 och dels genom en justering av koefficienterna. Inom socialvårdsområdet infördes särskilda landskapsandelar för specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård. Vidare infördes bestämmelser om ett nytt basserviceindex som skulle spegla förändringar i den kommunala kostnadsnivån. Slutligen utökades antalet bosättningsstrukturgrupper från fyra till åtta. Placeringen bestäms på basen av befolkningstätheten per landkvadratkilometer. Avsikten med utökningen av antalet grupper var att göra skillnaden mellan de olika bosättningsstrukturgruppernas landskapsandelar mindre, dvs. förändringen i kommunens inkomster blir inte så stor när kommunen flyttas från en grupp till en annan då antalet invånare per landkvadratkilometer ökar eller minskar.

Den tidigare skatteutjämningen ersattes av komplettering av skatteinkomsterna enligt den modell som tillämpades fram till och med år 2003. Kompletteringen beräknas med kommunens intäkter från förvärvsinkomstbeskattningen som grund. Till intäkterna räknas även kompensation för avdrag som hör till förvärvsinkomstbeskattningen. Lagstiftningen om kompensation till kommunerna för det allmänna avdraget utvidgades så att den även omfattar kompensation för övriga avdrag som skiljer sig från avdragen vid kommunalbeskattningen i riket. Även reglerna för kompensationen för uteblivna intäkter från beskattningen av kapitalinkomst överfördes till denna lagstiftning.

Genom reformen ersattes det s.k. understöd enligt prövning med ett samarbetsunderstöd och ett särskilt understöd för kommuner som i exceptionella situationer behöver ekonomiskt bistånd. Samarbetsunderstöd kan beviljas kommuner för rationaliserings- och samarbetsutvecklande åtgärder som vidtas tillsammans med en eller flera andra kommuner. Det kan beviljas när flera kommuner skapar gemensamma funktioner för särskilda uppgiftsområden, t.ex. då flera kommuner skapar ett gemensamt högstadiedistrikt eller utser en gemensam byggnadsnämnd.

Slutligen infördes en ändring så att sammanslagningsunderstödet, som utges med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa lagar om kommunindelning, kan utbetalas under fem år istället för två år. Sammanslagningsunderstöd kan betalas ut då antalet kommuner minskar efter en förändring av kommunindelningen.

Erfarenheter

Reformen innebar att kommunernas allmänna landskapsandelar höjdes märkbart. Den bakomliggande tanken har varit att kommunernas landskapsandelar för driften ska höjas så att det skapas ett utrymme för att kommunerna ska ta ett större eget kostnadsansvar för investeringar. Inför större anläggningsprojekt måste kommunerna spara på driftsutgifterna för att kunna förverkliga investeringarna. Skärgårdskommunerna hör till bosättningsstrukturgrupp 1 och har, som nämns ovan, fortsättningsvis möjlighet att erhålla landskapsandelar för anläggningar. Landskapsregeringen fastställer årligen till vilken bosättningsstrukturgrupp som varje kommun tillhör i syfte att beakta eventuella förändringar.

Redan samma år som det nya systemet togs i bruk märktes en allmän nedgång i världsekonomin som även har fått effekter på de åländska kommunernas ekonomi. De senaste årens utflaggningar av passagerarfartyg har också bidragit till att kommunernas skatteintäkter har minskat.

Tabellen nedan visar hur mycket landskapsandelar och kompensationer som sammanlagt har utbetalts till kommunerna under åren 2007 till 2011.

Landskapsandelar och kompensationer sammanlagt

Kommun	År 2007	År 2008	År 2009	År 2010	År 2011
Brändö	1 109 406	1 404 074	1 441 159	1 283 939	1 294 810
Eckerö	1 351 037	2 408 771	2 552 863	2 418 224	2 414 538
Finström	2 520 491	3 597 724	4 070 596	3 703 960	3 787 249
Föglö	1 068 264	1 659 278	1 742 853	1 627 750	1 577 539
Geta	951 078	1 437 585	1 555 800	1 585 447	1 625 939
Hammarland	1 608 358	2 929 407	3 120 370	2 923 395	3 015 619
Jomala	3 370 450	4 534 857	5 188 085	4 689 859	4 802 017
Kumlinge	713 191	899 860	957 582	835 644	872 260
Kökar	759 653	886 323	899 186	810 586	737 926
Lemland	2 152 032	2 908 148	3 245 655	2 924 597	2 842 915
Lumparland	483 524	665 552	730 205	718 263	770 028
Saltvik	1 592 682	2 709 907	2 921 716	2 811 742	3 039 081
Sottunga	281 145	336 405	344 602	315 633	330 292
Sund	1 414 570	2 155 875	2 369 138	2 238 058	2 341 633
Vårdö	779 212	1 081 160	1 231 748	1 247 320	1 367 131

Mariehamn	5 720 027	8 091 784	9 524 969	7 634 539	7 752 051

Ofördelat kommuner	0	0	0	0	0
SAMMANLAGT	25 875 121	37 706 713	41 896 527	37 768 955	38 571 028

Landskapsandel för anläggningskostnader	8 530 000			140 000
Summa inkl. lr-andel för anl.kostnader	34 405 121	37 706 713	41 896 527	37 908 955	38 571 028

De totala landskapsandelarna och kompensationerna till kommunerna minskade år 2010. En av orsakerna var att det allmänna avdraget i kommunalbeskattningen avskaffades, vilket i sin tur medförde att landskapet inte via landskapsandelarna behöver kompensera kommunerna för avdraget.

Landskapsandelarna för grundskolan och socialvården utgör de största posterna i kommunernas sammanlagda landskapsandelar. Landskapsandelarna för socialvården utgör ca 49 procent av de totala landskapsandelarna och kompensationerna, motsvarande andel för grundskolan är ca 31 procent.

I de två följande tabellerna visas landskapsandelarna för socialvård och grundskolan under åren 2007 till 2011.

Socialvård

Kommun	År 2007	År 2008	År 2009	År 2010	År 2011
Brändö	259 965	559 933	571 383	577 565	615 731
Eckerö	465 632	1 006 179	1 128 339	1 098 978	1 122 529
Finström	940 568	1 646 028	1 895 210	1 941 166	1 973 733
Föglö	302 528	653 035	716 961	693 096	681 315
Geta	203 033	463 675	505 034	607 634	627 134
Hammarland	541 577	1 162 573	1 310 908	1 333 152	1 386 717
Jomala	1 275 041	1 883 292	2 272 959	2 416 591	2 561 081
Kumlinge	152 644	367 592	432 615	423 413	449 112
Kökar	151 638	293 141	297 743	256 161	247 723
Lemland	595 668	1 121 907	1 274 065	1 378 546	1 328 124
Lumparland	138 572	249 070	278 711	320 606	340 677
Saltvik	694 876	1 231 678	1 428 555	1 493 092	1 619 930
Sottunga	62 597	124 849	137 076	142 827	156 229
Sund	388 394	822 922	998 165	1 049 142	1 173 656
Vårdö	180 632	388 316	465 312	507 886	539 695

Mariehamn	2 668 781	2 870 023	3 696 056	3 890 637	4 023 050

Ofördelat kommuner
SUMMA	9 022 146	14 844 212	17 409 093	18 130 490	18 846 437

Grundskola

Kommun	År 2007	År 2008	År 2009	År 2010	År 2011
Brändö	361 171	368 302	372 319	336 519	336 962
Eckerö	379 602	636 850	598 747	609 487	596 086
Finström	865 712	1 226 272	1 316 410	1 334 755	1 380 785
Föglö	349 885	443 327	451 079	472 559	439 515
Geta	196 892	355 508	390 995	398 712	400 590
Hammarland	434 148	959 114	958 537	947 797	958 686
Jomala	1 302 593	1 684 629	1 767 274	1 692 879	1 709 522
Kumlinge	203 159	204 612	221 960	207 640	234 408
Kökar	237 019	265 996	272 079	250 599	219 758
Lemland	614 140	1 085 613	1 180 162	1 201 532	1 183 941
Lumparland	162 442	255 765	273 869	273 869	307 661
Saltvik	492 245	833 792	873 849	868 589	929 843
Sottunga	79 006	95 486	85 920	93 080	102 554
Sund	431 082	741 719	719 578	714 208	664 767
Vårdö	195 457	313 739	343 679	357 999	388 239

Mariehamn	2 091 066	2 231 520	2 342 510	2 314 767	2 295 066

Ofördelat kommuner
SUMMA	8 395 619	11 702 243	12 168 969	12 074 993	12 148 383

När det gäller kommunernas anläggningar konstateras att de flesta kommuner med konkreta investeringsplaner var angelägna om att söka stöd för sina projekt enligt det gamla systemet innan det nya togs i bruk. Detta medför sannolikt att behovet av nya anläggningar inte kommer att vara lika stort under några år framöver. Alla anläggningsprojekt som beviljades landskapsandelar före utgången av 2007 har ännu inte förverkligats fullt ut. Mot denna bakgrund syns effekterna av det nya systemet inte alls när det gäller investeringar i anläggningar. Revisorerna konstaterar att det tidigast kan mätas då behovet av nya investeringar i kommunala anläggningar ökar pånytt.

Det särskilda understöd som kan utges efter prövning kan beviljas en kommun som på grund av kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd, om svårigheterna har sin grund i att en förändring har skett och om de bakomliggande faktorerna är av den art att de inte har kunnat förutses av kommunen. Ett villkor för stödet är att kommunen har godkänt en åtgärdsplan för att balansera kommunens ekonomi. Landskapsregeringen kan för beviljandet och användningen av understöd även ställa andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Revisorerna har erfarit att Eckerö och Finströms kommuner har ansökt om det särskilda understödet, men att Eckerö återtog sin ansökan innan ärendet prövades. Utgångspunkten är att utrymme ska finnas för en fri prövning. Bestämmelsen uppställer som minimikrav att kommunen ska ha antagit en plan för hur kommunens ekonomi ska balanseras. I samband med landskapsrevisorernas granskning har det uppgivits att stöd knappast kommer att vara aktuellt förrän soliditeten är så låg som 25 procent och att planen då bör innehålla åtgärder som lyfter soliditeten till en nivå på minst 40 procent. Avsikten är att kriterierna för att bevilja stödet ska vara så stränga att det sällan kommer ifråga. Enligt den allmänna motiveringen i budgeten för år 2010 är landskapsregeringen medveten om att betydande skillnader finns i kommunernas bärkraft, men anser att enskilda kommuners ekonomiska problem vare sig kan eller ska lösas med generella åtgärder. De måste hanteras och prövas i varje enskilt fall. Vidare sägs i motiveringen "därför bereder landskapsregeringen för närvarande också principer för hantering av det så kallade särskilda understödet till kommuner." Revisorerna har erfarit att landskapsregeringen vid tidpunkten för granskningen (februari 2011) fortfarande inte har antagit några närmare principer för när ett särskilt understöd ska beviljas.

Slutligen har revisorerna erfarit att samarbetsstödet endast har utnyttjats i begränsad omfattning medan sammanslagningsstödet inte har aktualiserats i något fall.

Utvärdering av reformen

Redan i slutet på år 2008 fattade lagtinget beslut om en höjning av landskapsandelarna för driftskostnaderna inom socialvården. Höjningen var avsedd att kompensera för det bortfall av skatteintäkter som följde av statsbudgeten. I den lösning som valdes hade det beaktats att kommunernas kostnadsansvar för konsumentrådgivning och underhållsstöd hade minskat.

Vidare föreslog landskapsregeringen i samband med budgetberedningen av 2010 års budget att basbeloppen för verksamhetsåret 2010 inte skulle indexjusteras. Basbeloppen ligger till grund för beräkningen av landskapsandelarna till kommunerna. Detta omfattade den allmänna landskapsandelen, landskapsandelen för socialvården, landskapsandelen för grundskolan, den särskilda landskapsandelen för träningsundervisningen och landskapsandelarna för medborgarinstitut, kommunala bibliotek samt kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet. Lagtinget beslöt i enlighet med landskapsregeringens förslag som innebar att basbeloppen för landskapsandelarna kvarstod på samma nivå år 2010 som år 2009. Den uteblivna indexjusteringen ledde till att den allmänna landskapsandelen sammantaget blev nästan en miljon euro mindre än om basbeloppen hade indexjusterats. Revisorerna konstaterar att effekten av den uteblivna indexjusteringen kommer att bli bestående.

Avsikten är att utvärdera det nya landskapsandelssystemet när det varit i bruk några år. Enligt landskapsregeringen bör det tidigast göras efter fem år. Finansutskottet ansåg i sitt betänkande nr 7/2006-2007 över landskapsregeringens framställning nr 18/2006-2007 att en utvärdering borde göras efter fyra år. Revisorerna konstaterar att det nya landskapsandelssystemet nu är inne på sitt fjärde år (budgetåret 2011). Av det som framkommit kan konstateras att det tillsvidare är för tidigt att analysera om kommunerna kommer att kunna avsätta tillräckliga budgetmedel för nödvändiga investeringar i anläggningar för daghem, skolor och äldrevård. De förändringar som redan gjorts i systemet kommer dock att försvåra arbetet med att beräkna effekterna av reformen.

Revisorerna konstaterar att närmare principer för prövningen av ansökningar om särskilt understöd till kommuner med ekonomiska svårigheter fortfarande inte har antagits av landskapsregeringen. Revisorerna anser att det är angeläget att sådana principer antas så snart som möjligt för att kommunerna ska veta vad som gäller.

När det gäller utvärderingen av landskapsandelsreformen förutsätter revisorerna att landskapsregeringen igångsätter arbetet med en utvärdering så att den kan genomföras år 2012 i enlighet med finansutskottets betänkande nr 7/2006-2007.

Löneinbesparingar finansåret 2010

Allmänt

I den fastställda budgeten för 2010 hade samtliga anslag som innehåller personalkostnader minskats med ett belopp som motsvarade två veckors utgifter. Enligt budgeten skulle dessa besparingsåtgärder i första hand uppnås genom frivilliga åtgärder och om dessa inte var tillräckliga skulle permitteringar användas. I budgetförslaget och beslutet i lagtinget finns inga närmare anvisningar om genomförandet eller hur enheter med verksamhet dygnet runt ska hanteras. Finansavdelningen inledde förberedandet av besparingsåtgärderna redan under senhösten 2009 genom anvisningar till de budgetansvariga hur verkställandet av besparingsåtgärderna kunde genomföras. Följande former för inbesparing av personalkostnader stod till buds: tjänstledighet, semesterpenningsledighet, studieledighet, partiell vårdledighet, deltidspension och vakant tjänst. Om besparingsmålet inte kunde nås med dessa åtgärder skulle permitteringar genomföras som en sista åtgärd. Permitteringsbeslut för de underlydande myndigheterna ska alltid fattas på central nivå av landskapsregeringen, vilket kan ses som ett besynnerligt förfarande med tanke på att de i övrigt har egen bestämmanderätt när det gäller att anställa och säga upp personal.

Verkställandet av inbesparingarna i ekonomiska termer

Totalt fanns en inbesparing om 3.267.300 euro inbakad i grundbudgeten för 2010. Under året tillkom i tilläggsbudgetering en ökning av personalkostnaderna med 360.000, vilket innebar att det slutliga budgetbeloppet för personalkostnader uppgick till 100.371.600 euro. I bokslutet uppgår personalkostnaderna till 97.995.000 euro. Förutom den redan genomförda besparingen kunde man således spara ytterligare 2.376.600 euro i personalkostnader.

Personalkostnaderna vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) uppgick i den fastställda budgeten till 46.856.000 euro och i bokslutet till 45.044.300 euro, vilket innebar att man gjorde en inbesparing om 812.300 euro utöver det sparbelopp på ca 1,2 miljoner euro som redan ingick i budgeten.

Revisorerna konstaterar att exakta siffror för uppföljningsändamål endast finns för hela landskapsförvaltningen. På lägre nivå fördelat på de olika avdelningarna och myndigheterna finns endast siffror från den planeringsprocess som föregick verkställandet av inbesparingarna.

I nedanstående tabell framgår relationen mellan personalkostnaderna i budgeten och bokslutet över en fyraårs-period. Av tabellen kan man konstatera att det är relativt vanligt att de förverkligade personalkostnaderna i bokslutet underskrider budgeten med 2-3 procent.

Landskapets personalkostnader 2007-2010

	2010	2009	2008	2007
Grundbudget	103 278 900	107 960 000	100 586 500	97 036 000
Tilläggsbudget	360 000	- 3 574 900	2 590 400	3 727 800
Besparingskrav	-3 267 300
BUDGET (definitiv)	100 371 600	104 385 100	103 176 900	100 763 800
BOKSLUT	97 995 000	101 590 900	104 164 300	97 777 200
Över-/underskott jämf. med budget	2 376 600	2 794 200	- 987 400	2 986 600

Kommentarer:

2007: Utbetalning av retroaktiva sjölöner.

2008: Löneavtalet vid ÅHS orsakade överskridningen. En stor del avsågs vara finansierat av överskottet från 2007.

2009: Tilläggsbudget 1 var en stor sparbudget. Pensionspremieprocenten sänktes, vilket väsentligen bidrog till besparingen. Därtill sänktes socialförsäkringsavgiften.

2010: Inbesparing av två veckors lön från samtliga lönemoment. Därtill inverkar pensionspremiesänkningen från 2009, samt ytterligare sänkning av socialförsäkringsavgiften.

Förverkligandet av inbesparingen inom olika delar av förvaltningen

I nedanstående text tas endast vissa förvaltningsdelar upp för närmare behandling, dels större förvaltningshelheter och dels sådana områden där olika speciallösningar eller avvikelser kunnat observeras. I huvudsak genomfördes inbesparingarna genom byte av semesterpenning mot ledighet.

Lagtinget och landskapsregeringen

Lagtingsledamöterna och landskapsregeringens ministrar minskade sina arvoden med motsvarigheten till två veckors lön.

Alarmcentralen

En tjänst lämnades vakant under fyra månader.

Ålands polismyndighet

Polismyndigheten uppnådde 95 % av inbesparingsmålet om 167.000 euro genom uttag av semesterpenningsledighet, tjänstledighet, vårdledighet och vakanta tjänster.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

ÅHS hade ett besparingskrav om 1,2 miljoner euro. I den grundplan för förverkligandet av besparingarna som uppgjordes av ÅHS i början på 2010 ingick besparingar på ca 1 miljon euro. Besparingarna byggde på uttag av semesterpenningsledighet, färre antal vikarier och vakanta tjänster. Därtill permitterades 13 personer från administrationen och kosthållningen under två veckor. Totalt sett lyckades sparbetinget genom att man enligt bokslutet kunde göra en inbesparing om drygt 0,8 miljoner euro utöver sparkravet som förelåg.

Gymnasieskolorna

Landskapets gymnasieskolor hade ett besparingskrav om ca 530.000 euro. För lärarkårens del ingicks den 23 juni 2010 ett avtal som innebar att den avtalade löneförhöjningen sköts upp från 1.11.2010 till 1.8.2011. Inbesparingseffekten av avtalslösningen var ca 150.000 euro varav ungefär hälften sköts över till år 2011. Skolornas övriga personalkategorier tog huvudsakligen ut semesterpenningsledighet. I några fall uppstod en sådan situation där några skolor gjorde inbesparingen två gånger, dels genom egna lösningar på skolnivå, dels genom den löneinbesparing som avtalslösningen medförde.

Högskolan på Åland

Högskolan hade ett inbesparingskrav om 161.000 euro vilket löstes genom semesterpenningsledighet, deltidspensioner och vakanta tjänster i lika stora proportioner.

Ålands arbetsmarknadsmyndighet (AMS)

Besparingskravet för AMS löstes genom permittering av hela personalen på 16 personer under 10 dagar med sänkt service till allmänheten som följd. Samtidigt som man ställdes inför kravet på permitteringar fick myndigheten 25.000 euro för avlönande av extra personal i den första tilläggsbudgeten för 2010.

Trafikavdelningens förvaltningsområde

Trafikavdelningens besparingskrav uppgick till 488.000 euro och enligt de planerade åtgärderna uppgick besparingen till 525.000 euro, vilket skapade ett besparingsöverskott om 37.000 euro. Sjötrafikens andel av besparingskravet uppgick till 317.000 euro och den planerade besparingen till 349.000 euro. Sjötrafikens inbesparingar skulle huvudsakligen åstadkommas genom förändringar (inskränkningar) i turlistorna, vilket genomfördes i två omgångar. När det gäller sjötrafiken kan man konstatera att kraven på inbesparingar inte påfördes de anställda direkt (t.ex. genom uttag av semesterpenningsledighet), utan till den del de anställda drabbades skedde det indirekt genom uteblivna löneersättningar på grund av den indragna trafikmängden. Även denna indirekta löneeffekt drabbade sannolikt de anställda ojämlikt beroende på vilken färja eller linje de arbetar på.

Landskapsrevisorerna konstaterar att den inbesparing av personalkostnader som ingick i budgeten för 2010 genomfördes enligt intentionerna i budgeten om man ser till kravet på inbesparing rent beloppsmässigt. Revisorerna konstaterar att det planerade inbesparingsmålet om ca 3,3 miljoner euro överskreds med ytterligare ca 2,4 miljoner euro, vilket gav en total inbesparing av personalkostnader med drygt 5,6 miljoner euro.

Revisorerna konstaterar att inbesparingarna genomfördes på ett icke jämlikt sätt i förhållande till personalen, då personalen i vissa fall måste stå för inbesparingen på det personliga planet medan man i andra fall har kunnat lösa inbesparingarna med kollektiva åtgärder, exempelvis vakanta tjänster, deltidspensioner och uteblivna vikarier. Revisorerna anser att åtgärder av denna karaktär ska drabba personalen på ett jämlikt sätt. Vidare anser revisorerna att landskapsregeringen redan i samband med budgetframställningen borde ha tagit ställning till vilka verksamheter som ska omfattas av inbesparingsåtgärderna och på vilket sätt åtgärderna ska genomföras.

Revisorerna noterar att det saknas uppföljning över hur de planerade inbesparingarna genomförts på olika verksamheter.

Revisorerna ifrågasätter nödvändigheten av de permitteringar som genomfördes med tanke på de inbesparingar som ändå uppnåddes beträffande personalkostnaderna i bokslutet.

Avtals- och pensionsbyrån

Allmänt

I budgeten framgår att arbetsbördan vid pensionsbyrån har ökat markant de senaste åren och att denna ökning förväntas fortgå på grund av den kommande ”pensionsboomen.” Antalet förhandsuträkningar sägs ha ökat med över 100 procent. Samtidigt fortgår arbetet med att utreda och registrera gamla anställningar. Nyanställda från år 2008 har sin pensionsförsäkring i Pensions Alandia medan de som omfattas av landskapets pensionssystem fortfarande har sin pensionsförsäkring i landskapets pensionsfond. Landskapsregeringens ministrar och lagtingsledamöter är också kvar med pensionsförsäkring i landskapets pensionsfond. Slutligen konstateras att nya lagförslag bereds i riket som kommer att beröra handläggningen av pensionsärenden.

Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen under många år endast haft en anställd med kunskap och kompetens att utreda och ta fram beslutsunderlag för pensionsbeslut. Trots att nya beviljade pensioner har ökat från 166 stycken år 2006 till 282 år 2010 har personalstyrkan varit oförändrad. När den anställda är sjuk eller har semester kan ingen inom förvaltningen sköta pensionsärendena. Revisorerna har erfarit att landskapsregeringen har annonserat i syfte att tillfälligt försöka förstärka de personella resurserna för handläggningen av dessa ärenden. Ansträngningar att besätta en tillfällig tjänst hade vid tidpunkten för hörandet misslyckats. Mot denna bakgrund vill revisorerna inskärpa att andra åtgärder bör vidtas för att lösa de problem som pensionsboomen innebär för pensionsbyrån.

Revisorerna anser att pensionsbyrån bör ges tillräckliga resurser så att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett ansvarsfullt sätt. Landskapsregeringen bör tillhandahålla kostnadsfri service, så som förhandsbesked, åt blivande pensionstagare i likhet med andra pensionsbolag.

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

Hälso- och sjukvårdsbyrån

Tillsyn över hälso- och sjukvården

Allmänt

Till social- och miljöavdelningens huvudsakliga verksamhetsområde hör att planera, leda, utveckla, samordna, följa upp och utöva tillsyn över verksamhetsområdena social-, hälso- och sjukvård samt miljömedicin och miljövård. Landskapsregeringen utövar med stöd av landskapslagen om hälso- och sjukvården tillsyn över Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) i egenskap av överordnad myndighet. Utöver denna tillsyn ska landskapsregeringen även utöva tillsyn över offentlig och privat hälso- och sjukvård med stöd av republikens presidents förordning om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland (2005:64). Enligt denna överenskommelseförordning ska landskapsregeringen i landskapet sköta de uppgifter inom hälso- och sjukvården som enligt rikslagstiftningen ankommer på länsstyrelsen.[1]

Kostnaderna för tillsynen betalas av riket i enlighet med ett avtal mellan landskapsregeringen och social- och hälsovårdsministeriet. Enligt budgeten för 2010 har 23.000 euro upptagits som en årlig ersättning för de uppgifter som landskapsregeringen utför med stöd av överenskommelseförordningen. Dessutom har 1.000 euro upptagits som inkomster för uppburna avgifter för utfärdade tillstånd, mottagna anmälningar och övrig registerhantering. Av de uppburna bruttoavgifterna betalas 50 procent till Valvira som för det rikstäckande registret.

Tillsynen

Tillsynen har gemensamt utförts av landskapsläkaren och hälsovårdsinspektören vid hälso- och sjukvårdsbyrån. Byrån övervakar att den som tillhandahåller hälso- och sjukvård har gjort en anmälan eller erhållit tillstånd till det. Inom den offentliga hälso- och sjukvården är det arbetsgivaren som är skyldig att kontrollera att alla anställda är behöriga att utöva sitt yrke. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård som är självständig yrkesutövare ska anmäla sin verksamhet till landskapsregeringen i enlighet med lagen om privat hälso- och sjukvård (FFS 152/1990). Enligt samma lag ska privata serviceproducenter, som har anställda som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter, ansöka om tillstånd för sin verksamhet hos landskapsregeringen.

Alla som är verksamma yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ska vara upptagna i ett nationellt register som förs av Valvira. Även sådana yrkesutövare som tillfälligt arbetar i Finland måste vara registrerade i detta register. Registret är offentligt och finns numera tillgängligt på Internet. Hälso- och sjukvårdsbyrån för ett eget register för dem som är verksamma i landskapet. För närvarande finns det totalt 88 personer som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter registrerade i landskapsregeringens register. Av dessa har 23 stycken tillstånd medan övriga har anmält sin verksamhet. För att bli registrerad krävs en formellt godkänd examen som t.ex. läkare, tandläkare, psykolog, kiropraktor eller osteopat.

Hälso- och sjukvårdsbyrån ska vid tillståndsansökningar och anmälningar kontrollera att den yrkesverksamme är registrerad i Valvira och notera eventuella begränsningar i yrkesutövningen, t.ex. i rätten att förskriva mediciner. Vid tillståndsansökningar begärs ett utlåtande av Valvira som gör en första granskning.

Serviceproducenter ska årligen tillställa landskapsregeringen verksamhetsberättelser med uppgifter om bl.a. antalet patienter, besök och vilken typ av anställda som finns i verksamheten.

När det gäller kvalitén på vården görs vissa riktade granskningar, i huvudsak vidtas dessa i regel då det inkommit en anmälan till byrån.

Revisorerna konstaterar att s.k. alternativvård inte är tillståndspliktig verksamhet och att sådan vård därför inte granskas med stöd av den här aktuella lagstiftningen. Vid försäljning av sådana vårdtjänster ska konsumentlagstiftningen tillämpas.

Landskapsrevisorerna finner att tillsynen över hälso- och sjukvården fungerar tillfredsställande.

Upphandling av helikoptertransporter

Bakgrund

De helikopterburna transporterna inom sjukvården och räddningsverksamheten i landskapet regleras genom ett avtal mellan landskapsregeringen och en privat operatör. Under granskningsåret 2010 löpte ett avtal mellan Skärgårdshavets helikoptertjänst (SHT) och landskapsregeringen ut den 31 januari 2010. Redan den 25 juni 2009 beslöt landskapsregeringen att utnyttja en kontraktsenlig option om en förlängning av avtalet fram till den 31 januari 2011. I samband med att avtalet med SHT förlängdes fattade landskapsregeringen beslut om att tillsätta en tjänstemannaarbetsgrupp för att utarbeta ett faktaunderlag för en upphandling av helikopterburna räddnings- och ambulanstransporter. Arbetsgruppen presenterade sin rapport den 9 april 2010.

I budgeten för år 2010 anges i motiveringarna att ett faktaunderlag om behov och kravspecifikationer för upphandling av helikopterburna patenttransporter ska utarbetas under budgetåret. Under moment 45.30.23 Luftburen patienttransport- och räddningsverksamhet finns ett anslag om 1.350.000 euro upptaget för gällande avtal. I detaljmotiveringen sägs att anslaget är avsett att täcka utgifter enligt avtal om helikoptertjänster samt utbildning och fortbildning av medföljande räddningspersonal, s.k. flygassistenter. Behovet av anslag anges öka på grund av att myndighetskraven på denna utbildning har skärpts samt att strängare arbetstidsbestämmelser för piloter har införts. Vidare sägs i budgetmotiveringen att bränslekostnaderna för år 2009 kan komma att utlösa en klausul i avtalet om en motsvarande förhöjning av den avtalsenliga ersättningen. Vidare sägs att avsikten är att i samband med den upphandling som nu förbereds även överväga en ändring av den gällande ansvars- och arbetsfördelningen mellan landskapsregeringen och ÅHS och därmed även var anslag för verksamheten ska budgeteras.

Landskapsregeringen har anlitat en extern jurist för uppgörandet av en anbudsinbjudan i enlighet med gällande EU-bestämmelser och utgående från den kravspecifikation som ovan nämnda arbetsgrupp föreslog. Ett av bolagen som förlorade den föregående upphandlingen inledde en rättslig process mot landskapet med motiveringen att den inte gjorts enligt gällande regler. Denna tvist är fortfarande inte slutligt avgjord.

Revisorerna har erfarit att någon extra ersättning för förhöjda bränslepriser inte har behövt betalas ut under 2009. Vidare konstateras att landskapsregeringen i budgeten för 2011 överför anslaget och ansvaret för helikoptertransporterna till ÅHS.

Verksamheten

Enligt det tidigare avtalet ska en helikopter hållas stationerad i beredskap i landskapet med en inställelsetid om 90 minuter. Helikoptern är av typen EC 135. Den ägs och drivs av SHT och har sin bas vid Mariehamns flygfält. Helikoptern utför primärtransporter och sekundärtransporter av patienter. Ett primäruppdrag innebär att helikoptern hämtar en patient från en plats där patienten insjuknat eller skadats och transporterar patienten till den mest ändamålsenliga vårdplatsen, vilket vanligtvis är Ålands hälso- och sjukvård. Ett sekundäruppdrag är en transport mellan sjukhus, t.ex. från ÅHS till Uppsala akademiska sjukhus när en patient behöver mer avancerad vård än vad som kan erbjudas på ÅHS. Patienter transporteras också från sjukhus utanför Åland till ÅHS för fortsatt sluten vård t.ex. efter ett avancerat ingrepp. Sekundärtransporter och HEMS-besättningens löner bekostas av ÅHS. Förutom piloten ska s.k. HEMS-besättning eller flygassistenter finnas med ombord. Begreppet HEMS står för Helicopter Emergency Medical Service. HEMS-besättningen är specialutbildade räddningsmän som vid primärtransporter också kan assistera piloten under flygningen. HEMS-besättningen utbildas i bl.a. navigering och instrumentläsning, vilket förutsätts för att helikoptern ska kunna starta med kort varsel, flyga i mörker och landa i terrängen.

Samarbetspartners i det tidigare avtalet är ÅHS, SHT och Räddningsverket i Mariehamn. Räddningsverket tillhandahåller den s.k. HEMS-besättningen.

Alarmeringen för primärtransporter sker via Alarmcentralen och beställningen av sekundärtransporter görs av respektive enhet vid ÅHS direkt hos SHT.

När vädret inte tillåter flygning med SHT:s helikopter kallas sjöbevakningens Super Puma in. Den är inte sjukvårdsutrustad. När en patient behöver intensivvård under transporten beställs transport med Uppsala akademiska sjukhus intensivvårdshelikopter. Uppsalahelikoptern är en flygande intensivvårdsavdelning med narkosläkare och intensivvårdsskötare ombord. När denna helikopter landar i Mariehamn måste flygledartornet på flygfältet vara bemannat eftersom den flyger enligt IFR (Instrument Flight Rule).

Erfarenheter av tidigare avtal

Helikopterns inställelsetid har i allmänhet hållits med god marginal. Revisorerna har erfarit att den vanligtvis startar inom 15 till 20 minuter. SHT har utfört ca 350 uppdrag per år som motsvarar ca 300 flygtimmar.

Utbildningen av flygassistenter som har bekostats av landskapet är en stor kostnad. Assistenterna ska i likhet med piloterna utbilda sig en gång varje kvartal. Utbildningen köps av Räddningsverket. Den ges bl.a. i simulator som endast finns i Björneborg. Under ett år utbildas åtta personer (32 utbildningstillfällen) för en kostnad om ca 140 000 euro.

Landskapet betalade 1 195 465 euro år 2007 och 1 181 910 euro år 2008 för beredskapen och utbildningen av HEMS-besättningen. År 2009 steg kostnaderna under momentet 45.30.23 luftburen patienttransport- och räddningsverksamhet till 1 364 980 euro. Den största orsaken till kostnadsökningen är att den obligatoriska fortbildningen av HEMS-besättningen med simulatorträning i Björneborg varje kvartal implementerades fullt ut första gången år 2009.

LR:s förändringar mot ÅHS budgetförslag 2011

	Budgetförslag	Budget LR	Förändring
Helikopteravtal	1 350 000	1 469 000	119 000
Utbildning	0	150 000	150 000
Startavgift	0	3 500	3 500
	1 350 000	1 622 500	272 500

Landskapsrevisorernas konstaterar att patienttransporter med helikopter är en dyr men viktig verksamhet. Enligt revisorernas uppfattning har upphandlingen under 2010 utförts korrekt.

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde

Yrkesutbildningsbyrån

Vuxenutbildning

Inom yrkesutbildningsbyrån finns en vuxenutbildningsenhet som handlägger vuxenutbildnings- och läroavtalsärenden. Till ansvarsområdet hör även det operativa programmet för Europeiska socialfonden på Åland, ESF 2007-2013 inom målet "Regional konkurrenskraft och sysselsättning." I budgeten för år 2010 anges att verksamheten vid lärcentret Navigare ska integreras med gymnasialstadieskolorna, där Ålands handelsläroverk ges ett övergripande samordningsansvar. Detta ska koordineras med den utvecklingsplan som tagits fram för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet och med det pågående arbetet med att skapa ett fungerande regelverk för vuxenutbildningen på Åland. Erfarenheterna från det avslutade Mål 3-projektet Flexlearn och det pågående ESF-projektet Nätpedagogik ska tas tillvara i detta arbete. Nätpedagogikprojektet ska avslutas under år 2011. Åtgärderna ska dessutom anpassas till ESF-projektet "Validering på Åland", som avslutas 2012. Valideringssystemet ska börja tillämpas genast när projektet är avslutat. Detta förutsätter att fungerande system och regelverk för vuxenutbildningen på Åland har utarbetats.

Lagtinget antog hösten 2010 en ny landskapslag om gymnasielagstiftning. I landskapsregeringens framställning sägs att arbetet med vuxenutbildningen blir en betydelsefull uppgift för Ålands gymnasiums skolor. Utbildningen ska utformas för att möta behovet av livslångt lärande och de utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Viktiga verktyg vid utformning av matchande utbildningar blir dels möjligheten att tillgodoräkna sig dokumenterade förvärvade studieprestationer och kunnande, dels en process med strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens, dvs. validering. Genom projektet "Validering på Åland" ska valideringsprocesserna beskrivas. Vuxenutbildningen ska främja utvecklingen av ett tillgängligt utbildningsutbud som med individanpassat innehåll och metodik fyller näringslivets och de enskilda individernas behov. Utbildningen ska kunna genomföras i anpassade former. För inflyttade ska skolan även ansvara för olika integrationsfrämjande utbildningsinsatser på gymnasienivå.

Projektet Nätpedagogik

Projektet Nätpedagogik är ett fortbildningsprojekt för nätbaserat lärande inom gymnasialskolorna på Åland, Högskolan på Åland samt fria bildningen. Projektet är delfinansierat av Europeiska socialfonden och landskapsregeringen och riktar sig till personalen i skolorna.

En målsättning med projektet är att skolorna uppgör IT-strategier för nätbaserad undervisning. En viktig förutsättning för detta är att personalen har tillräcklig kunskap samt tillgång till nätbaserat studiematerial. Genom projektet ska lärarna därför ges möjlighet att öka sin kompetens inom IKT och nätbaserat lärande samtidigt som ett system för fortsatt lärarfortbildning byggs upp. En kompetens kring nätbaserad undervisning knyts till lärcentret Navigare så att centret kan fungera som fortsatt stöd både för de enskilda lärarna och de enskilda skolorna. Som ledningsgrupp för projektet har rektorerna för gymnasialskolorna, Högskolan på Åland, Ålands musikinstitut och Ålands folkhögskola fungerat. Projektet har letts av en anställd projektledare samt en tjänsteman vid Lärcentret Navigare som har varit ansvarig för projektet.

Projektet startades under år 2008 då olika baskurser i datoranvändning och en kurs för skolledare hölls. Under år 2009 har kurser för lärare och IT-handledare startats och som fortgått till hösten 2010.

Revisorerna har erfarit att projektet tillsvidare inte har nått ut till alla lärargrupper. Projektet förlängdes på skolornas begäran eftersom de landskapsanställda lärarna på grund av tidsbrist inte har kunnat prioritera deltagande. I den mån som det funnits lediga platser har i stället grundskolornas lärare kunna delta. Under förlängningsperioden ska ett fortbildningssystem, MIP, skapas för lärarna. Lärarna ska genom fortbildningen kunna certifieras på olika nivåer. Skolornas IT-handledare är involverade i projektet och utgör ett viktigt stöd för all IT-användning i skolorna.

Projektet Validering på Åland

Projektet kom senare igång än vad som förutsattes i projektplanen. Ett system togs fram för högskolan på Åland och har prövats i samband med den senaste antagningen av studeranden. Projektet har sedan starten redan haft tre olika projektledare. Det finns fortfarande flera stora delar kvar som ska förverkligas innan valideringen kan tas i bruk. En modell för genomförandet ska tas fram. Med stöd av den nya gymnasielagstiftningen ska särskilda yrkesråd inrättas för att skapa naturliga kontaktytor mellan näringsliv och skola. Yrkesråden tillsätts av direktionen för att ansvara för frågor som rör yrkesprov vid validering för utbildnings- och arbetsmarknadsbehov, men kan också ta initiativ i läroplansfrågor. I ett råd ingår representanter för näringslivet, lärare och studerande.

Yrkesrådens roll och hantering av ärendena i valideringen kommer att klargöras samtidigt som näringslivet ges en roll i processen. Valideringen är både till för arbetsmarknaden och för dem som bedriver yrkesstudier. Det har framkommit att yrkesråden kommer att behöva knyta personalresurser till arbetet med valideringen.

Revisorerna konstaterar att det finns anmärkningsvärda skillnader mellan de budgeterade anslagen för projekten och det som enligt redovisningarna har förverkligats. Med stöd av de uppgifter som framkommit vid granskningen drar revisorerna slutsatsen att de anslagna medlen inte har använts effektivt. Revisorerna noterar även att projekten har saknat tillräcklig styrning och avancerat alltför långsamt.

Ålands Naturbruksskola

Allmänt

Lanskapsregeringen föreslog i budgeten för 2010 att en plan ska antas för hur Ålands naturbruksskolas verksamhet skall fasas ut. Nya studeranden till den treåriga utbildningen skulle inte antas hösten år 2010. De studerande som inlett sin treåriga gymnasialstadieutbildning läsåret 2008-2009 kan genomföra den enligt ursprungligt studieupplägg med planerad avslutning våren 2011. Läsåren 2009-2010 antogs inga elever till den treåriga utbildningen. Vidare föreslogs att en utredning om möjligheterna att erbjuda naturbruksutbildning för åländska ungdomar genom samarbete med motsvarande skolor i riket och i Sverige skulle göras under året. Avsikten var att partiellt förlägga valda delar av utbildningsblock inom allmänna ämnen till åländsk gymnasialstadieutbildning medan yrkesinriktade utbildningsblock förläggs till en samarbetspartner utanför Åland. Vidare sägs i budgeten att läroavtalsutbildning ska utgöra en kompenserande utbildningsform inom naturbruk. För vuxenstuderande som bedriver distansstudier ska andra aktörer överta utbildningsansvaret.

Landskapsregeringen tillsatte en informell arbetsgrupp i mars 2010 med uppdrag att utreda behovet av grundutbildning och fortbildning inom landsbygdsföretagande sektorer såsom lantbruk, skogsbruk, maskinentreprenad, landsbygds- och naturturism, hästsport samt förädling. Uppdraget innefattade att utgående från behovet utforma förslag på grundutbildning och fortbildning inom de olika sektorerna som kunde ordnas inom ramen för de samarbetsmöjligheter som kommer att finnas i det framtida Ålands yrkesgymnasium.

Arbetsgruppen kommer i sin rapport fram till att behovet av en treårig gymnasialstadieutbildning inom naturbruk är litet i landskapet. Samtidigt konstateras att läroplanerna i Sverige och i riket för naturbruksutbildningar är så olika att det inte är ändamålsenligt att försöka utarbeta ett system där de studerande skall kombinera studier i två olika skolor för utbildningen. De åländska 16-åringar som önskar studera naturbruk bör därför hänvisas till skolor utanför Åland.

Vidare konstaterar arbetsgruppen att det finns ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling i landskapet, främst yrkesinriktad och sysselsättningsfrämjande utbildning och fortbildning, såväl inom naturbruk som övrigt näringsliv. Arbetsgruppen föreslår därför att Ålands naturbruksskola i framtiden ska fungera som en kursgård inom Ålands gymnasieskola. Kursgården föreslås finansieras via en nettofinansieringsprincip.

I samband med behandlingen av 2011 års budget beslöts att befintliga tjänster som är knutna till utbildningsverksamheten föreslås indras från och med 1 augusti 2011, dock så att tjänsterna som lektor i yrkesämnen med undervisning i lantbruksteknik, lektor i yrkesämnen med undervisning i ekonomiska ämnen föreslås kvarstå tillsvidare och ombildas i ett senare skede till tjänster i Ålands gymnasium inom undervisningsuppgifter inom det tekniska och ekonomiska utbildningsområdet samt till kansliuppgifter då behovet av dylika tjänster förväntas framgå i skolans kommande bemanningsplan. Tjänsten som skolekonom föreslås indragen och tjänsterna som städare och gårdskarl/vaktmästare kvarstår tillsvidare och ombildas till tjänster i Ålands gymnasium enligt nämnda bemanningsplan. Vidare föreslås att funktionerna som föreståndare/kock och kock i arbetsavtalsförhållande avslutas.

Revisorerna har erfarit att landskapsregeringen i god tid har inlett en förhandlingsprocess med de anställda. Möten har hållits med de olika personalkategorierna. Det har framkommit att olika möjligheter att överflytta viss personal till andra arbetsuppgifter har utretts. I något fall har detta lett till att personal har fått nya arbetsuppgifter. Samtidigt konstateras att lagstiftningen och tjänstekollektivavtalen reglerar landskapsregeringens skyldigheter i förhållande till de berörda personalkategorierna på olika sätt. Det har framkommit att några av de anställda fick nya uppgifter eller övergick till annan anställning under den tid utbildningen ännu pågick. Denna personal fick ersättas med timlärare och köptjänster.

Skoljordbruket Jomala går har haft ett eget moment i budgeten under Utbildnings- och kulturavdelningen i nära anslutning till Ålands Naturbruksskola. I budgeten för år 2010 anges att då verksamheten vid Ålands naturbruksskola avvecklas föreligger inte längre ett behov av ett skoljordbruk. Vidare sägs att en avveckling av jordbruket ska inledas med tanke på en försäljning av Jomala gård inklusive lösdriftsstallet. Revisorerna finner att beslutet om att lägga ned naturbruksskolan har tagits en relativt kort tid efter det att lösdriftsstallet togs i bruk. Det förefaller därför som om beslutet att bygga stallet var förhastat och kortsiktigt. När det gäller naturbruksskolans övriga byggnader konstaterar revisorerna att en plan för deras fortsatta användning bör uppgöras så snart som möjligt.

Nedläggningens konsekvenser för Ålands Landsbygdscentrum

I byggnaderna kring Ålands Naturbruksskola finns ett stort antal organisationer som i likhet med skolan har anknytning till landsbygdsnäringarna. Tillsammans bildar de klustret Ålands Landsbygdscentrum. Till Ålands landsbygdscentrum hör Ålands hushållningssällskap r.f., LPA-lantbruksföretagarnas Pensionsanstalt, Ålands 4H distrikt, Ålands Försöksstation, Ålands Producentförbund samt Ålands Skogsvårdsförening. Dessutom finns en tjänsteman som är underställd näringsavdelningen med uppgift att koordinera resurser och stimulera till samarbete för att bidra till en positiv utveckling av landsbygden och dess näringar. Tjänstemannen arbetar med olika landsbygdsutvecklingsprojekt ex. Skördefesten, Tillväxt Åland och Lokal miljö.

Revisorerna har erfarit att skolans nedläggning sannolikt kommer att påverka verksamheten och trivseln vid Ålands landsbygdscentrum. Det har bl.a. framkommit att nedläggningen av skolans matbespisning kommer att inverka på möjligheterna att använda lokalerna för möten och kurser på helger och kvällar. De anställda kommer t.ex. att få inta medhavd lunch eller söka sig till någon annan lunchservering. Eftersom centret ligger perifert finns det en risk för att organisationerna så småningom söker sig till lokaler som ligger närmare Mariehamn. Nedläggningsbeslutet kan mot denna bakgrund inverka på den framtida utvecklingen av landsbygdscentret.

Revisorerna har funnit att bakgrunden till att personalen vid Ålands naturbruksskola hanteras enligt olika principer beroende på vilken personalkategori de tillhör inte är allmänt känd bland de anställda. Revisorerna anser att det är viktigt att informera alla anställda om detta förhållande på ett öppet och tydligt sätt. Vidare anser revisorerna att landskapsregeringen samtidigt som beslutet om nedläggningen av skolan fattades borde ha planerat en mer långsiktig lösning för den framtida användning av fastigheten.

Näringsavdelningens förvaltningsområde

Fiskeribyrån

Ålands fiskodling, Guttorp

Allmänt

Ålands fiskodling i Guttorp är en landbaserad fiskodlingsanläggning som ägs och drivs av landskapsregeringen. Verksamheten inleddes 1979, huvudsakligen för produktion av laxyngel. För närvarande uppföds havsöring, sik och gädda för utplantering i åländska vatten. Syftet är att stöda det småskaliga kustfisket, turistfisket och det åländska husbehovsfisket. Uppfödningen av laxyngel avslutades år 2010. Fiskynglen säljs i första hand till fiskelag och fiskevårdssammanslutningar för utplantering i de egna vattenområdena. För uppfödningen används i första hand rom från åländsk vildfisk. Utplanteringen sköts i de flesta fall av fiskevattenägarna, i regel lokala fiskelag, i samråd med fiskodlingens personal. En del utplanteringar görs även av landskapsregeringen som allmännyttig fiskevattenvård.

Under år 2009 utplanterades ca 72.000 smolt av lax, 234.000 havsöringar och 2,6 miljoner nykläckta gäddyngel, av vilka en del kom från privata kläckerier som fiskeribyrån samarbetar med. Därtill utplanterades 540.000 nykläckta sikar och 237.000 1-somriga sikar.

I budgeten för 2010 anges att landskapsregeringens avsikt är att verksamheten efter en övergångsperiod ska vara självfinansierande och att produktionen av fiskyngel ska ske i privat regi.

Fastigheterna

Under åren 2003-2004 byggdes anläggningen om för ca 1,2 miljoner euro. Recirkulation infördes för vattenförsörjningen så att vattenförbrukningen minskade från ca. 8000 kubikmeter per dygn till ca 150 kubikmeter.

Vid Ålands fiskodling finns ett antal lägenheter som ingår under budgetmomentet och som ursprungligen var avsedda som personalbostäder. Alla lägenheter är uthyrda.

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Revisorerna har erfarit att landskapsregeringen fattat beslut om en rad sparkrav som berör Ålands fiskodling, Guttorp under de senaste åren. Laboratoriet har bl.a. flyttats till Jomala. Då krav uppställts på att verksamheten vid laboratoriet ska vara självbärande belastar kostnaden för analyserna Ålands fiskodlings budgetmoment. Personalkostnaderna har dessutom minskats genom förändringar i joursystemet. Övertidsersättning omvandlas numera enbart till ledig tid. Alla anslag för underhåll har strukits.

När det gäller verksamheten har revisorerna erfarit att uppfödningen inte kan ersättas med upphandling utifrån. De utplanterade ynglen bör födas upp från rom som samlas från lokalt fångad fisk för att långsiktigt kunna bevara de lokala arterna som naturligt har anpassats till förhållandena i de åländska vattnen.

Slutligen finner revisorerna att landskapsregeringen i budgeten för 2011 anger att det inte anses finnas förutsättningar att förverkliga målsättningen i budgeten för 2010 om att anläggningen ska bli självfinansierande.

Övriga förvaltningsområden

Ålands penningautomatförening, Paf

Allmänt

Paf är en offentligrättslig förening. Bestämmelser om föreningens verksamhet och organisation finns i landskapsförordningen om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet (1993:56). Föreningens verksamhetsområde omfattar landskapet Åland samt fartyg vilka enligt sjölagen (FFS 1994/674) har sin hemort i landskapet. Med landskapsregeringens tillstånd kan föreningen även bedriva verksamhet utanför sitt verksamhetsområde.

Till föreningens huvudsakliga syfte hör att anskaffa medel för behov som anges i 3 § landskapslagen om lotterier (1966:10). De medel som inflyter genom föreningens verksamhet ska enligt denna bestämmelse upptas i landskapets budget och användas för att främja och stöda allmännyttigt och annat allmänt ändamål samt för att främja projekt som kan antas gynna föreningens verksamhet och ändamål.

Organisationen

Den offentligrättsliga föreningen Ålands penningautomatförening har flera dotterbolag och är majoritetsägare i flera andra bolag. Föreningen bildar tillsammans med dotterbolagen en koncern. Paf leds av en styrelse och under styrelsen en verkställande direktör. Föreningen har dessutom ett fördelningsråd som har till uppgift att anta principer för fördelningen av nettoavkastningen samt att yttra sig i frågor som gäller föreningen.

Medlemmar i föreningen kan vara i landskapet hemmahörande juridiska personer vilka inom sitt verksamhetsområde intar en central ställning och vars verksamhet är allmännyttig. Dessutom kan även juridiska personer som hör hemma utanför landskapet men som har underavdelningar med allmännyttig verksamhet i landskapet vara medlemmar. Det är landskapsregeringen som fattar beslut om antagande och uteslutande av medlemmar. Pafs medlemsföreningar är Folkhälsan på Åland, Finlands Röda Kors – Ålands distrikt, Rädda Barnen på Åland, Ålands Sjöräddningssällskap, Ålands Ungdomsförbund, Ålands Marthadistrikt, Ålands Handikappförbund och Ålands Idrottsförbund.

Alla medlemsföreningar eller -förbund har en representant i Pafs styrelse. Paf har egna revisorer som granskar den ekonomiska redovisningen, bokslut, verksamhetsberättelse m.m. Under styrelsen finns en koncernledning.

I Pafs fördelningsråd är förutom alla medlemsföreningar även kultursektorn representerad. Eftersom det inte finns något förbund som representerar kultursektorn så har landskapsregeringen gett Ålands kulturdelegation rätt att utse en medlem i Pafs fördelningsråd som representerar kulturföreningarna i landskapet.

Verksamheten

Pafs spelverksamhet är indelad i två verksamhetsområden, Internetspel och ”fysisk” spelverksamhet såsom casinospel och spelautomater, vilka bedrivs både ombord på passagerarfartyg och på land. Paf har ensamrätt att bedriva spel ombord på åländska passagerarfartyg. När det gäller verksamhet utanför landskapet, dvs. ombord på fartyg som inte har hemmahamn i landskapet råder fri internationell konkurrens.

Spelverksamheten på icke-åländska passagerarfartyg bedrivs av PAF:s dotterbolag. Ålands landskapsstyrelse har i ett beslut från 1996 gett Ålands Penningautomatförening tillstånd att bedriva verksamhet utanför sitt verksamhetsområde via sitt dotterbolag PAF Consulting Ab. Landskapsstyrelsen konstaterade att PAF Consulting AB är ett skilt rättssubjekt vars verksamhet inte regleras av landskapsförordningen om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet. Landskapsstyrelsen samtyckte samtidigt till att Ålands penningautomatförening som annan med föreningens ändamål förenlig verksamhet äger och förvaltar aktier i PAF Consulting Ab.

Internetverksamheten sköts helt och hållet från landskapet. Spelsidorna kan dock nås av personer utanför landskapet via Internet. Spelsidorna finns i flera språkdräkter så att spelaren väljer det språk denne vill använda. Produktutvecklingen sker i huvudsak i PAF:s egen regi. I någon mån köps också andra spel in av underleverantörer för att sänka kostnaderna och minska riskerna.

Paf har gått in för att söka licens att bedriva spelverksamhet i de länder som tillämpar ett licenssystem. Paf har i enlighet med denna policy anhållit och fått licens att bedriva spelverksamhet i Estland sedan januari 2010. Med stöd av licensen bedrivs verksamhet ombord på fartyg registrerade i Estland.

Spelmissbruk

Paf har initierat och finansierat forskning om spelberoende vid Högskolan på Åland. Under år 2010 presenterades resultatet av forskningsprojektet Gapro Care Åland som pågått åren 2008 till 2010 med en halvtidsprofessur vid Högskolan på Åland.

Under år 2010 lanserade Paf en solidarisk spelvårdsförsäkring. De spelare som spelar för 10 euro eller mer per månad eller 120 euro per år omfattas av försäkringen. Genom försäkringen kan en person som blir spelberoende bli erbjuden vård för sitt beroende. Revisorerna har erfarit att Paf är ensam om att som spelbolag erbjuda en spelvårdsförsäkring för sina spelare.

Vinsten

Revisorerna konstaterar att Pafs resultat har försämrats under åren 2008 till 2010. Den globala finanskrisen anges som en av orsakerna till att spelandet på Internet har minskat i omfång, bl.a. uppges att pokerspelandet har minskat med ca 50 procent i norden. Tämligen omfattande åtgärder har vidtagits för att minska Pafs kostnader, främst genom personalminskningar.

Pafs avkastning som upptogs som inkomst i landskapets budget för år 2010 uppgick till 14 miljoner euro.

Fördelningen av Pafs vinstmedel 2010 fördelades av lanskapsregeringen enligt följande:

Bidrag:
Social verksamhet	2 200 000
Miljöverksamhet	450 000
Ungdomsarbete	273 000
Idrott	1 230 000
Kulturell verksamhet	1 405 000
Ålands sjöfartsmuseum	5 000 000
Projektbidrag	597 000
Evenemangsbidrag	50 000
Övriga bidrag	1 000 000
Totalt utdelade bidrag	12 205 000

Lån
Ungdomsverksamhet	10 000
Övriga lån	1 785 000
Fördelade lån	1 795 000
Totalt:	14 000 000

Lotteriskatten

Paf betalar lotteriskatt till staten som återbärs till landskapet. I bokslutet för 2010 framgår att den återburna lotteriskatten år 2010 var 6.709.000 euro.

Landskapsrevisorerna har erfarit landskapsförordningen om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet åtminstone till vissa delar är föråldrad och därför bör ses över.

Revisorerna konstaterar vidare att alla bidragstagande ideella föreningar är beroende av Paf-bidrag för sin verksamhet. Trots detta har landskapsregeringen inte givit avkastningsdirektiv för Paf.

[1] Efter det att lagen antogs har uppgifterna i riket överförts till regionförvaltningsverken i samband med regionförvaltningsreformen som genomfördes vid ingången av 2010.


	Ålands lagting	BERÄTTELSE nr 1/2010-2011
		Datum
	Landskapsrevisorerna	2011-08-29



	Till Ålands lagting

	Budget
	2008	2009	2010	2011	2012	Totalt
Totala budgetbehovet enligt nuvarande godkända projektplaner	216 992,00	603 307,00	435 956,00	177 423,00	161 382,00	1 595 060,00
Totala budgetbehovet enligt tidigare godkända projektplaner	412 307,00	678 623,00	504 131,00	0,00	0,00	1 595 061,00

Totalt budgeterade medel på 46.19.08	443 000,00	643 000,00	250 000,00	200 000,00		1 536 000,00
Återinförts i TB 2010			290 000,00
gått i besparing	294 095,35	0,12				4 095,47

Totalt använda medel i båda projekten, enligt redovisning	133 005,36	373 515,77	170 549,13	0,00	0,00	677 070,26
Stödberättigade kostnader, enligt redovisning	118 852,18	319 187,92	160 966,86			599 006,96


Användning av budgetmedel	2008	2009	2010	2011	2012
Medel att använda 2008	412 307,00
använt enligt bokslut för 2008	118 803,36
rest i bokslut för 2008	324 196,00

medel att använda 2009	324 196,00	643 000,00
använt enligt bokslut för 2009	30 100,65	313 708,88
rest i bokslut för 2009	294 095,35	329 291,12
gått i besparing i bokslut för 2009	294 095,35	0,12

medel att använda 2010	0,00	329 291,00	540 000,00
använt per 8.12.2010		174 744,43	2 695,85
kvar		154 546,57	537 304,15


	redovisningar juni 2010
Validerings-projektet	2008	2009	2010	2011	2012	Totalt
budget enligt uppdaterad och godkänd projektplan	256 807,00	260 503,00	244 391,00			761 701,00
Budget enligt uppdaterad och godkänd ändring i projektplan	61 492,00	185 187,00	176 216,00	177 423,00	161 382,00	761 700,00
Använda medel enligt godkänd redovisning, totalt	61 491,64	177 141,84	58 601,33			297 234,81
EU stödberättigade kostnader	56 425,96	163 389,63	49 019,06			268 834,65
Procent av använda medel	46,23	47,43

	redovisningar juni 2010
Nätpedagogik-projektet	2008	2009	2010	2011	2012	Totalt
Budget enligt godkänd projektplan	155 500,00	418 120,00	259 740,00			833 360,00
Använda medel enligt godkänd redovisning, totalt	71 513,72	196 373,93	111 947,80			379 835,45
EU stödberättigade kostnader	62 426,22	155 798,29	111 947,80			330 172,31
Procent av använda medel	53,77	52,57

Mariehamn den 29 augusti 2011
Tuula Mattsson	Sven-Anders Danielsson

Runa-Lisa Jansson	Eva Törnroos