NRB0120092010-bilaga 1

President!
Över världen har en finansiell storm dragit fram. De nordiska länderna har ruskats om och också de självstyrda områdena har känt av snålblåsten. Runtom i vår omvärld har regeringar fått lov att se om sina hus för att säkra att taken inte blåser av och att väggarna står kvar när de hårda vindarna dragit runt knutarna.

Samhällsbygget i Norden har fått stå emot hårda vindkast och ta emot rejäla törnar men står trots det stadigt förankrat i en stabil grund på vilken vi kan fortsätta bygga vår välfärdsmodell.

Öbor har av nödtvång varit hänvisade till att tämja naturens krafter och ta styrkan i dessa krafter i sin tjänst.

Det åländska välståndet är sprunget ur sjöfarten. Sjöfarandet blev världsomfattande när segelfartyg gav sig ut på världens oceaner. Genom att utnyttja krafterna i vinden kunde grunden till samhällets välstånd läggas.

Vindkraft är åter aktuell på Åland - i ny tappning. De gynnsamma och tidvis hårda vindar som sveper över Ålandsöarna ger goda möjligheter för produktion av el långt utöver vad som behövs för egen konsumtion. Åland har beredskap att bygga ut vindkraft och bidra till att uppfylla också Finlands mål för förnyelsebar energi till en viss del ifall Åland finns med i det landsomspännande system för förnyelsebar energi som vi just nu utarbetar i vårt land. Den finansiella krisen och klimatfrågan har tagit oss med storm och världssamfundet har ägnat en stor uppmärksamhet åt frågorna på alla nivåer där människor kommit samman, i möten och konferenser på alla kontinenter.

Det har talats och har konfererats men nu handlar vi! Norden kan visa vägen till ett hållbart samhälle genom att med praktisk handling göra förändring. Miljöteknik och kunnande inom energi- och miljöbranschen ger utrymme för omfattande företagsutveckling och Norden har möjlighet att gå i bräschen. Inom de nordiska länderna finns en omfattande kompetens och ett stort kunnande på detta område.

I det fortsatta arbetet är det viktigt att konkreta och goda exempel uppmuntras. Jag vill gärna komma ner från den högstämda retorikens nivå och från målformuleringarnas nivå till gräsrotsnivån, för det är på gräsrotsnivån som grönt företagande växer fram. Det konkreta arbetet utförs av innovatörer, entreprenörer och företagare och där finns det en enorm utvecklingspotential. Politiskt måste vi se till att skapa goda förutsättningar för att idéer kan utvecklas och konkretiseras. På politisk nivå måste vi vara smarta på att ta tillvara all den idérikedom och kunskap som blomstrar. På så sätt kan vi också gemensamt verka för en hållbar utveckling där vi står oss ekonomiskt och där den sociala tryggheten garanteras.

Olika områden i Norden har utvecklat olika slag av kompetenser. Vi har också olika förutsättningar. När det gäller framtagandet av förnyelsebar energi borde vi utveckla det som just vi är bra på. Vi ålänningar, vi är bra på att tämja vind och ta till vara vindens energi. Den åländska vindkraften har potential att utvecklas. Men vi är också ett självstyrt ö-område, ett avgränsat område med goda förutsättningar att användas som modell för större sammanhang. Vi kan och vi vill med vår kunskap, med vårt experiment, vara med och bygga grön enregiproduktion i Norden.

Den som är smart låter sig inte knäckas av vindkasten utan böjer sig för blåsten och tar dess kraft i sin tjänst. Så kan vi vara klimatsmarta och tillsammans utveckla Norden i en grön riktning.

Bente Dahl , medlem av Danmarks folketing

Tak, præsident, og tak til alle for jeres bud på løsningen af miljø- og finanskriser. Tak i det hele taget for debatten om de her vigtige spørgsmål. Midtergruppen har igennem årene betonet vægten af de nordiske landes samarbejde også inden for EU. Vi har sagt, at landene meget oftere burde stræbe efter samlede løsninger og samlede konklusioner. Det er et spørgsmål om politisk vilje.
Mit første spørgsmål til ministrene er, om de nordiske lande vil arbejde frem mod en koalition. Vi hørte i går om Gunnar Wetterbergs bog, og jeg vil i den forbindelse spørge, om ministrene vil arbejde stadig tættere sammen.

Så vil jeg gå videre til spørgsmålet om grøn vækst. Mit specifikke spørgsmål gælder satsningerne på vedvarende energi i de nordiske lande. Som ministrene ved, har vi forskellige støttesystemer i de nordiske lande, så mit spørgsmål gælder vedvarende energi og ansvarsfordelingen mellem vore lande. Vi ved, at vore lande har forskellige styrker inden for energibranchen. Ser ministrene en mulighed for, at Norden vil kunne blive en regional enhed, hvor det gælder kvoter for vedvarende energi inden for EU?

Til sidst vil jeg generelt udtrykke min glæde, hvis ministrene her og i det fremtidige samarbejde kunne betone det nordiske aspekt meget mere. Det er let at præsentere gældende EU-lovgivning og nationale løsninger, det er betydelig sværere at tænke visionært i forbindelse med det nordiske. Der vil jeg så som det sidste spørge: Er statsministrene og ministrene i det hele taget enige med Midtergruppen og mig i, at vi skal fordybe os meget mere i samarbejdet? Tak.

Viveka Eriksson, lantråd - replik på Bente Dahls anförande

President!

Jag tycker precis som frågeställaren att det skulle vara väldigt viktigt att understryka att de nordiska länderna samarbetar. Jag representerar ett självstyrt område som är beläget mellan två av de nordiska länderna, som också båda är medlemmar i EU och som också har att var för sig leva upp till vissa förnyhelsebara energimål. Åland har också det kravet på sig, samtidigt som vi lever mellan två länder som har olika system för hur målen ska förverkliga och leva upp till dem. Visst skulle det vara en fördel om det fanns gemensamma sstem där man drar åt samma håll och att de kunde gå in i varandra. Det skulle helt klart vara en fördel för det åländska samhället.

Line Barfod , medlem av Danska folketinget

Tak, hr. præsident. ”Grøn vækst – vejen ud af krisen” er temaet for topmødet. Det er selvfølgelig vigtigt at diskutere, hvordan vi skaber grønne job. Vi har hørt otte forskellige bud på, hvilke teknologier vi skal satse på, men der har manglet et afgørende element, nemlig demokratiet.

I Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe mener vi, at det er nødvendigt, at vi lærer af vores erfaringer. Vi har været igennem en økonomisk krise, vi har en stor klimakrise, og de kriser er opstået, fordi man har ladet markedskræfterne styre. Det mærker vi konsekvenserne af stærkt her i Island, men også i de øvrige nordiske lande og i resten af verden. Derfor er det afgørende at lære af erfaringerne.

Det er afgørende at diskutere ejerskabet til naturressourcerne. Hvis vi skal sikre, at vores naturressourcer bliver udnyttet til en bæredygtig grøn vækst, er det livsvigtigt at sikre, at det er folket, der ejer alle naturressourcerne – både de levende og de ikkelevende. Ellers kan vi ikke sikre, at vi får en bæredygtig udnyttelse, og så risikerer vi at få nye kriser. Vi risikerer, at vi får ødelagt vores natur, at vi får ødelagt levevilkårene for mennesker her i Norden og andre steder i verden.

Derfor er vores bud fra Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe, at folkets ejerskab til naturressourcerne skal sikres, og at vi skal sikre, at naturressourcerne bliver udnyttet på en bæredygtig vis til gavn for hele samfundet og ikke kun for, at nogle få kan tjene penge på dem.

Jeg vil gerne høre, om den demokratiske overvejelse indgår i statsministrenes overvejelser, altså om man forsøger at lære af de kriser og ikke bare gør de samme fejl igen.

Viveka Eriksson, lantråd - replik på Line Barfods anförande

President! Jag tycker att det var en mycket bra fråga, den om att det också ska finnas en social växt.

Även livskvalitetsbegreppet är mycket viktigt. Ofta när vi talar om hållbar utveckling tänker vi på ekologi och ekonomi, men den sociala dimensionen är det tredje benet när det gäller begreppet hållbar utveckling.

Det är viktigt att vi även på sikt tryggar välfärden och tryggheten för människorna. Det är nämligen de enskilda människorna som formar framtiden. Välmående människor är med och bygger framtiden och tar också ett större ansvar för en välfungerande samhällsutveckling om det hela är stabilt och man har ett liv som är fyllt av livskvalitet. Den dimensionen är alltså viktig.

Anita Brodén , riksdagsledamot i Sveriges riksdag

Jag vill också framföra ett varmt tack till samtliga ministrar för mycket intressanta bidrag i den här debatten.

Jag vill lyfta fram grön tillväxt ur ett globalt perspektiv. Efter klimatmötet i Köpenhamn antogs Copenhagen Accord, att upprätta och finansiera en grön klimatfond. Det lyftes också upp Redd-ordning, det vill säga hur vi ska kunna reducera klimatgasutsläpp som nu sker genom att vi har en stor avskogning. Klimatfonden beräknades röra sig om 30 miljarder US dollar 2010-2012 och 100 miljarder US dollar efter 2020.

Ska vi lyckas få en grön växt som vi talar om här i dag och ett hållbart samhälle, där vi också har hört om en halverad utsläppsnivå men samtidigt en befolkningsökning som vi vet eskalerar, kommer det att krävas nationella, nordiska, europeiska och globala insatser.

Jag vänder mig till samtliga ministrar - men jag antar att tiden inte räcker till – och speciellt Finlands statsminister som blivande ordförande i Nordiska ministerrådet: Är ministern beredd att i Nordiska ministerrådet driva frågan hur vi nu ska kunna få på plats den gröna klimatfonden, Redd, eventuellt Redd+ som det har talats om och också Nordens möjligheter att bidra till grön teknologiutveckling?

Christina Gestrin, riksdagsledamot i Finlands riksdag

Herr president!

Vi är alla eniga om att Norden har en stor möjlighet att bli en riktig och viktig aktör globalt i utvecklandet av energieffektiva lösningar och förnybara energiformer. Förverkligandet handlar nu om vilja och, inte minst, om en målmedveten politisk vilja.

Jag vill utvidga den här diskussionen om grön tillväxt till Nordens närområden och det hav som omger oss. Mycket positivt har skett i vårt närområde tack vare ett internationellt samarbete där de nordiska länderna har en central betydelse. Det gäller både Östersjön och Barents.

På ett stort vattenforum i Moskva för en dryg vecka sedan konstaterades stora framgångar i reningen av avloppsvatten i S:t Petersburg, Kaliningrad och Lenoblast. Det har till stor del varit möjligt tack vare lån som beviljats av finansieringsinstitut och fonder NDEP, NIB och Nefco.

Det är viktigt att de nordiska länderna också i fortsättningen är villiga att satsa i dessa miljöfinansieringsfonder. Genom att finansiera miljöprojekt skapar vi förutsättningar för en ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt i Nordens närområden, med positiva återverkningar också på Norden.

Min fråga till statsministrarna är hur de ser på betydelsen av dessa nordiska och nordliga finansieringsinstituts framtid och betydelse som verktyg för en grön tillväxt.

Viveka Eriksson s, lantråd - replik på Anita Brodéns och Christina Gestrins anförande

Jag vill tacka Christina Gestrin för att hon tog upp frågan om Östersjön. Jag hade också tänkt förära den med min tid, men den var, tyvärr, lite för kort för det. Det får komma nästa gång. Jag tycker att den frågan är så viktig, och vi har från Ålands sida lyft upp den på mötet med statsministrarna i dag.

Jag anser att det är viktigt att statsministrarna håller sin hand över den här frågan, pekar med hela handen och alldeles klara på att man gemensamt är med i internationella arbetet för att se att det går framåt.

När det gäller stora miljöfinansierade projekt kan Åland med sin lilla ekonomi förstås inte bidra så mycket, men i det lilla arbetet gör vi väldigt mycket, och det är just där som jag tror att man måste jobba. Man måste jobba på ett sådant sätt att enskilda företagare och enskilda människor bidrar till att göra Östersjömiljön bättre.

Vi har ett intressant projekt på gång på Åland där vi håller på och bygga upp ett reningsverk i Östersjön. Musselodling tar bort övergödningsämnen, vilket vi sedan använder till energi. Det är kanske en av räddningen för Östersjön.

Nordiska ministerrådets program 2011

Johan Ehn , lagtingsledamot

Herr president, bästa parlamentarikervänner!

Jag vil börja med att gratulera Finland till ett framåtsyftande och mycket intressant ordförandeprogram.

Gränshindersamarbetet med syfte att minska de praktiska problemen för medborgare i Norden fortsätter. Detta är någonting som jag vill lyfta fram som väldigt viktigt och bra i det nordiska samarbetet.

I programmet lyfter också ordförandelandet upp de nordiska språken och att de är av central betydelse för samhörighet och förståelse. Jag hoppas att statsminister Kiviniemi under den fortsatta diskussionen här också kunde konkretisera vilka de viktigaste åtgärderna är för att just åstadkomma den situationen att vi lyfter de nordiska språken under de kommande åren. Vilka är de konkreta åtgärder som ordförandelandet med statsminister Kiviniemi i spetsen hade tänkt sig att göra?

Mari Kiviniemi , statsminister

Herr ordförande! Tack för bra och konstruktiva kommentarer, men det fanns några frågor gällande våra grannar i väst. Det är på det sättet att ministerrådet förbereder riktlinjer gällande våra grannar i väst och de kommer att presenteras nästa år eller år 2012. När det gäller de konkreta förslagen gällande hur vi kan förbättra språkkunskaperna finns det också konkreta förslag som delvis är sådana initiativ som redan är på gång, i programmet på sidan 16 och 17.

7. Generaldebatt

Johan Ehn , lagtingsledamot

Fru president, bästa parlamentarikervänner,

För att de nordiska arbetet ska vinna legitimitet hos medborgarna i våra länder krävs att Norden är närvarande, och då närvarande på ett positivt sätt.

Jag är glad att Nordiska ministerrådet inser detta och att satsningar även görs i de självstyrande länderna. Ett exempel på detta finner vi också i samarbetsministrarnas redogörelse. Ministerrådet har beslutat att avsätta medel för att etablera en kontaktpunkt för Hallå Norden på Åland. Satsningen är mycket välkommen. Eftersom Åland ligger mitt emellan två nordiska stater, Sverige och Finland, uppstår ofta frågeställningar av praktisk natur som medborgarna kan behöva hjälp med. Här kommer Hallå Norden att fylla en viktig funktion.

Som jag nämnde i går anser jag att arbetet med gränshinder är en av de viktigaste insatser som Nordiska rådet gör för tillfället. Även detta arbete ökar Nordens möjligheter att vinna hög legitimitet hos medborgarna. Jag är också därför mycket nöjd med att ministerrådet beslutat att fortsätta detta arbete.

Jag vill här nämna att vi ålänningar är mycket tacksamma för den positiva lösning som kunde åstadkommas för att åländska studerande fortsättningsvis skulle få tillgång till svenska högskolor. Jag vill rikta ett stort tack till den svenska regeringen och hoppas på att det goda samarbetet ska fortsätta. Arbetet med att göra Norden synligt bland medborgarna måste fortsätta. Endast så kan det nordiska arbetet bestå och fördjupas.

Globalisering och gränshinder

Veronica Thörnroos, samarbetsminister

Fru President! Bästa nordiska kolleger och vänner! Arbetet med att undanröja gränshinder är högt prioriterat av de nordiska regeringarna. Inom ramen för det nordiska globlaliseringsarbetet har därför på uppdrag av statsministrarna skapats ett Gränshinderforum. Gränshinderforum har sedan sin tillkomst i början av 2008 haft som uppgift att driva på arbetet med att undanröja gränshinder samt att bistå länderna med att utarbeta konkreta lösningsförslag. Notera att vi talar om konkreta lösningsförslag. I maj 2010 beslöt de nordiska statsministrarna att förlänga Gränshinderforumets uppdrag med ytterligare tre år samt be ambassadör Ole Norrback att fortsätta som dess ordförande.

På initiativ av det danska ordförandeskapet har gränshinder tagits upp till behandling i samtliga ämbetsmannakommittéer och ministerråd under året. Ministerråden har också ombetts att ta fasta på en till två konkreta gränshinder samt arbeta fram lösningsförslag. Vi samarbetsministrar har bett att till varje möte få en statusrapport över samtliga hinder och hur arbetet framskrider. I september fanns 42 konkreta punkter på listan över prioriterade gränshinder i process. Minst lika viktigt som rivandet av befintliga hinder är emellertid att förhindra nya. Ett starkare samarbete inom lagstiftningsarbetet ska minimera olikheter vid nationell lagstiftning och i implementeringen av nya EU-direktiv.

För att ytterligare utöka det gränsregionala samarbetet har ministrarna beslutat att tillföra gränshinderarbetet i gränsregionerna ytterligare 3 miljoner danska kronor från och med 2011. Pengarna ska användas för att stärka de informations- och gränshinderaktörer som arbetar i de nordiska gränsområdena. Därutöver har avsatts medel för etablering av en kontaktpunkt till Hallå Norden på Åland vilket vi ålänningar är speciellt tacksamma och glada över.

Det blir lätt komplicerade anställningsförhållanden inom vår sjöfart på grund av olika flaggbyten. Men, bästa delegater, vilka konkreta resultat har vi uppnått? Jag redogör för några exempel:

timanställda i Danmark har nu rätt till sjukpenning och föräldrapenning, ett norsk-svenskt taxiavtal har undertecknats, utländska vaktbolag kan vara verksamma i Finland, arbetssökande svenskar kan söka arbete utan att behöva riskera att mista sin svenska a-kassa, tidigare permitterad svensk personal i Norge kan nu få svensk a-kassa. Dessutom är arbete utanför Sverige nu möjligt utan att vederbörande får sänkt svensk a-kassa.

Rapporten innehåller även information angående pågående lösningsarbeten, informationsförbättringar, nya initiativ och pågående samarbete. Jag rekommenderar varmt att ni läser den.

Det här var en kort presentation av några av de lösningar och satningar som förts fram under år 2010.

Veronica Thörnroos , samarbetsminister

Tack fru president! Många av de gränshinder vi har att tampas med i dag beror ju på den lagstiftning som kanske är tagen för 10 15 år sedan i de respektive länder där inte hade i åtanke att man i framtiden kunde tänka sig att röra sig över gränserna såpass mycket som vi gör i dag. Jag skulle vilja ta fasta på det som Dagfin Hoybroten talade om ett fokus på förebyggande arbete. Det finns få saker i politiken som är så osexiga och så svåra att göra som förebyggande arbete. För i det förebyggande arbetet ska du inte bara evaluera hur lagstiftningen ser ut i dag utan också på lång sikt, vilka verkningar kan det här få för vår nation också i relation till ett EU-regelverk. Hans Valmark efterfrågade en lista, den listan finns och vi ska se till att den distribueras ut till de nationella parlamenten. När det sedan gäller gränshinderarbete som fokusområde skulle jag säga att jag personligen tror att det är ett av de största hinder vi har i det nordiska samarbetet. Det är ett hinder som vi måste på alla fronter, både inom regeringar och parlament, arbeta aktivt med om vi ska hålla vårt brand kvar Norden som en välmående, välutvecklad och en ledare for resten av världen. Tack.

Hans Wallmark , riksdagsledamot i Sveriges riksdag-inlägg

Fru ordförande! Jag kommer fortfarande i fred.

Gränshinder är viktigt. Det är i dag kanske ett av de områden som mest legitimerar vår existens som nordiska politiker, för det är det som ligger närmast vanliga medborgares vardag. Precis som Dagfinn Høybråten nämnde är passfriheten ett tydligt och konkret tecken på det nordiska samarbetet. Svanenmärkningen är ett annat. Men i dag gäller efterfrågan hos våra enskilda medborgare i mycket stor utsträckning att vi ska göra något konkret åt de olika gränshinder som finns.

Det är naturligt att fler gränshinder uppstår, för vi rör oss mer mellan länderna, vilket vi i grunden tycker är bra.

Låt mig därför börja med det som är bra i redogörelsen. Det kan man hitta på sidorna 2 och 3. Där räknas det upp olika saker. Man har tillsatt en grupp på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena. Den ska återrapportera till december 2011. Man har anslagit mer pengar. Det är alldeles utmärkt. Man räknar upp de lösta hindren, och det är alldeles glimrande.

Sedan, på sidan 4, börjar det bli mindre bra, för då handlar det om de pågående lösningsarbetena. Det handlar om hälsa och socialförsäkring, vilket är viktiga och breda områden. Vi kan avsluta med det som är ännu lite mindre bra.

Hemma i Skåne är det för många medborgare nästan viktigare att jag är ledamot av Nordiska rådet än att jag är riksdagsledamot. Många av de problem som de kommer med de skickar e-post eller ringer gäller just deras vardag. Det handlar om hur man lever i ett land och arbetar i ett annat. Man pendlar mellan Skåne och Själland, mellan Sverige och Danmark. Därför är det så viktigt att vi följer upp den här typen av gränshinder. Det vi talar om i vår Öresundsregion kan vara allt från extraknäcksförbud när en kvinna som arbetar i Danmark men bor i Sverige ska använda sin föräldrapenning eller olika former av sjukpenningsgrundande inkomster.

Kanske de enskilda fallen inte är så många. Det kanske inte är fler än 46 fall, som det var i en annan fråga, men för alla enskilda som berörs av de 46 fallen är detta väldigt viktigt, för det handlar om deras vardag. Därför skulle jag vilja ge ett litet tips eller råd till gränshinderarbetet. Jag skulle vilja följa upp det ordföranden Christina Gestrin påpekade vid ett möte som vi hade i Haparanda-Torneå, nämligen att vi behöver få en baslista: Säg vad vi kan göra i våra parlament! Upprätta en lista över alla de fall som kommer in, och låt oss följa dem både på regeringsnivå och i det parlamentariska arbetet. I denna fråga är ansvaret delat. Det är både vi som parlamentariker och ni som regeringsföreträdare som har att följa upp detta. Därför är det viktigt att vi hela tiden följer de konkreta ärendena.

Om vi kan förbättra det här arbetet förbättrar vi vårt gemensamma Norden, och det är alldeles utmärkt, men vi förbättrar också respekten för oss som politiska företrädare.

Veronica Thörnroos , samarbetsminister - replik på Hans Wallmarks inlägg

Tack fru president!

Många av de gränshinder vi har att tampas med i dag beror ju på den lagstiftning som kanske är tagen för 10 15 år sedan i de respektive länder där inte hade i åtanke att man i framtiden kunde tänka sig att röra sig över gränserna såpass mycket som vi gör i dag. Jag skulle vilja ta fasta på det som Dagfin Hoybroten talade om ett fokus på förebyggande arbete. Det finns få saker i politiken som är så osexiga och så svåra att göra som förebyggande arbete. För i det förebyggande arbetet ska du inte bara evaluera hur lagstiftningen ser ut i dag utan också på lång sikt, vilka verkningar kan det här få för vår nation också i relation till ett EU-regelverk. Hans Valmark efterfrågade en lista, den listan finns och vi ska se till att den distribueras ut till de nationella parlamenten. När det sedan gäller gränshinderarbete som fokusområde skulle jag säga att jag personligen tror att det är ett av de största hinder vi har i det nordiska samarbetet. Det är ett hinder som vi måste på alla fronter, både inom regeringar och parlament, arbeta aktivt med om vi ska hålla vårt brand kvar Norden som en välmående, välutvecklad och en ledare for resten av världen. Tack.

Norden och närområdena

Fredrik Karlström , lagtingsledamot

President!

Jag skulle vilja ta upp två saker om redogörelsen för arktiskt samarbete. För det första saknar jag en viktig institution i redogörelsen som jag skulle vilja ta tillfället att uppmärksammas lite mer, nämligen University of the Artic. University of the Arctic är ett nätverk i vilket det ingår universitet och högskolor i den arktiska regionen bestående av 121 medlemmar med totalt 700 000 studenter och 50 000 forskare. Av dessa så har ungefär en tredjedel rötterna och verksamheten i Norden och de nordiska universiteten och högskolorna.

Genom att verkligen ta tillvara och använda de redan befintliga nordiska ländernas engagemang i University of the Arctic finns alla förutsättningar för Norden att få en fördel i internationella sammanhang för att driva och äga de frågor vi anser vara viktiga i och omkring Arktis.

För det andra tog jag upp till diskussion på sessionen förra året ett ärende som jag tycker är för bra för att inte titta på lite mera. Vi vet alla att den globala uppvärmningen påverkar de arktiska områdena, de flesta effekterna är negativa, såsom issmältningen, men det öppnar samtidigt också upp för nya möjligheter, som exempelvis nya transportrutter för shippingen.

Jag tog upp förra året ett oerhört intressant konkret exempel som de nordiska länderna skulle kunna samarbeta om och utveckla, nämligen att öka nyttjandegraden av de finska och svenska isbrytarna som är stationerade i Östersjön. Jag tror att dessa fartyg under våren, sommaren och hösten skulle kunna gör otrolig nytta om de istället skulle vara placerade i de nordliga regionerna för att säkerställa isfriheten för transportfartygen och för kryssningsfartygen som är där och dessutom utgöra en viktig del i räddnings- och sjösäkerhetsarbetet. Hur detta praktiskt, teoretiskt och ekonomiskt skulle kunna fungera behöver givetvis utredas och forskas kring mera, men det skulle vara ett sätt att utnyttja våra gemensamma resurser på ett nytt effektivare sätt.

Så jag vill med det här korta inlägget avslutningsvis säga fokusera och glöm inte bort University of the Arctic och titta, samarbetsministrarna i Finland och Sverige, på möjligheten att använda isbrytarna som står mestadels stilla våren, sommaren och hösten i Östersjön, i Arctis i stället.

9. Norden och närområdena

Mogens Jensen , medlem av Danmarks folketing

Fru præsident, kære kolleger!

Norden har brug for en fælles nordisk kultur-tv-kanal. Vi har brug for en fælles nordisk kanal, som kan tilbyde nordboerne det bedste af de programmer, som produceres og udbydes i vore nordiske lande.

Hver eneste dag året rundt er der i Norden kulturarrangementer, koncerter, teaterforestillinger, og der produceres film og tv-udsendelser, musik m.v., som fortjener et langt større publikum, end man kan få i hvert enkelt nordisk land. I dag bliver mange af de her nordiske kulturtilbud ikke i tilstrækkelig grad formidlet af de eksisterende tv-kanaler. En ny nordisk kultur-tv-kanal ville kunne gøre det. En nordisk kultur-tv-kanal ville kunne være et udstillingsvindue ud i Europa og i verden for mange af Nordens bedste film- og tv-producenter, og en nordisk kulturkanal vil kunne give de nordiske landes befolkninger en meget bredere adgang til nordisk kulturindhold og samtidig være kulturbærer for de nordiske sprog og selvfølgelig som noget helt naturligt fungere som et tiltrængt supplement, eller skal vi sige alternativ, til de mange, mange amerikanske tv-programmer, som også dominerer vore egne tv-kanaler.

Nordisk Råds Kultur- og Uddannelsesudvalg besluttede derfor i år at nedsætte en arbejdsgruppe, som skulle undersøge mulighederne for en fælles nordisk kultur tv-kanal. Udvalget har haft en sammensætning af kultur- og mediepersoner fra Danmark, Norge og Sverige, men i det videre forløb, i næste fase, skal vi selvfølgelig også sikre, at de øvrige dele af Norden vil være repræsenteret. Det har været af rent praktiske årsager, at arbejdsgruppen har haft en begrænset sammensætning. Gruppen har lavet en god rapport, som klart skitserer, hvordan en fælles nordisk kultur-tv-kanal realistisk kan etableres, og som også fokuserer på de værdier, som forener os i Norden.

I Danmark og i Finland er der allerede oprettet særskilte kultur-tv-kanaler, men med relativt små ressourcer, som fører til et programindhold med mange genudsendelser og få nye produktioner.

I Tyskland og i Frankrig er lighederne ikke så store som hos os i Norden, men de har alligevel i fællesskab nu i over 20 år drevet en af verdens mest kvalitetsbevidste tv-kanaler, nemlig Arte-kanalen. Arte fortæller en 20-årig succesfuld historie om, hvordan to lande kan samles om en uafhængig kulturkanal af uhyre høj kvalitet. Idéen er derfor ikke ny, men den er enkel, og den er indlysende god at arbejde videre med i et nordisk perspektiv.

Arbejdsgruppen foreslår oprettet en uafhængig nordisk kultur-tv-kanal i samarbejde med public service-kanalerne i de nordiske lande. Den kunne hedde Arte Norden. Det skal ske i et samarbjede med Arte Tyskland-Frankrig, som allerede har stillet sig til rådighed og også gerne vil investere i en sådan kanal.

Visionen for en ny nordisk tv-kanal er klar: Den skal styrke formidlingen af de nordiske landes kulturer. Den skal give de nordiske borgere adgang til et bredere kulturindhold hentet fra de nationale, de nordiske og de europæiskie tv-markeder. Og endelig skal kanalen igennem sine programmer også styrke de skandinaviske sprog.

På den baggrund anbefaler Kultur- og Uddannelsesudvalget til sessionen, at Nordisk Råd rekommanderer de nordiske landes regeringer, at der oprettes en ny uafhængig nordisk kulturkanal i samarbejde med public service-kanalerne i de nordiske lande, enten med egen sendefrekvens eller i et samarbejde med allerede etablerede public service-kanaler og efter Arte-udredningens øvrige anbefalinger.

Norden har brug for en ny fælles nordisk kulturkanal, lad os her på sessionen sætte arbejdet i gang. Tak.

Johan Ehn , lagtingsledamot- replik på Mogens Jensens anförande

Fru president!

Även jag sällar mig till dem som tycker att detta är ett i grunden bra förslag. Det som jag tycker att man bör fundera lite vidare kring är hur man rent tekniskt kommer att föra det här vidare ut till de olika länderna. Jag tycker att det är viktigt att man nu inte stirrar sig blind på ett gammalt sätt att sprida information mellan våra länder utan att man faktist tar till sig det att vi har Internet som erbjuder fina möjligheter för att just skapa de här bitarna och att man på det sättet också kanske kunde minska den totala kostnaden för ett sådant här projekt. Ser man nämligen till hur mycket det är beräknat att kosta är det en ganska rejäl slant som man har tänkt sig. Jag hoppas att man i den fortsatta beredningen, på samma sätt som den finska delegationen påpekade, tar till sig att man bör få med samtliga regioner i diskussionen. Man skall också komma ihåg de självstyrande områdena här, men då bör man också få med diskussionen kring just vilken teknik man ska använda sig av för att sprida detta vidare.

Fredrik Karlström , lagtingsledamot - replik på Mogens Jensens anförande

Fru president!

Jag tänkte säga ungefär samma sak som ledamoten Johan Ehn men tillägga att den utredning som ligger till grund för arbetet är mycket bra. Jag tycker dock inte att ministerrådet alltför starkt ska följa de rekommendationer som ges utan försöka ha ett öppet sinne för att verkligen få projektet att gå framåt.

Ett enkelt sätt vore det som ledamoten Johan Ehn tog upp, nämligen att se till att publicera det bästa som finns av kulturpoduktioner i Norden på nätet. Det vore ett sätt för public service-bolagen att kunna marknadsföra den portalen i sina traditionella kanaler i respektive länder. Det vore också ett sätt att få i gång en gemensam kulturproduktion som då skulle spridas över länderna.

Det finns alltså mycket som är bra i utredningen, men det finns också sådant som man kan ifrågasätta. Det gäller kanske just kostnaderna och att placeringsorten ska vara Strasbourg samt kravet på en frekvens eller egen kanal. Kanske borde man redan från början vara lite mer öppen i sinnet när man tittar på detta.

Samarbetsministrarnas frågetimme

Kim Kielsen , medlem i Grönlands parlament

E 28/2010: Klimaændringer: Agter man fortsat at prioritere Arktis?

Hr. præsident, kære venner. I går fik vi fremlagt den arktiske redegørelse og de udfordringer, som de klimatiske ændringer har medført.

Mit spørgsmål er derfor følgende til Finland, som overtager formandskabet: Agter man fortsat at prioritere Arktis, da det fortsat er et hot emne og de klimatiske ændringer stadig væk accelererer? Da jeg kan se, at Finlands præsident ikke er til stede, vil jeg gerne have, at Åland svarer på vegne af Finland, da de også har formandskabet.

Veronica Thörnroos, samarbetsminis ter

Fru president! Jag tackar så mycket för frågeställningen men måste i ärlighetens namn tillstå att jag representerar Åland. Finland har sin egen samarbetsminister, Jan Vapaavuori.

Jag har tagit del av det program som Finland arbetat fram inför ordförandeskapet, men jag har svårt att här och nu ge detaljerade svar.

På det övergripande planet kan jag säga att när det gäller miljöfrågor, grön tillväxt, har vi ett gemensamt intresse; det gäller alla de nordiska länderna och självstyrande områdena. Jag kan tyvärr inte ge ett bättre svar här och nu.

Raija-Liisa Eklöw , lagtingsledmot

E 34/2010: Nordjobb

Fru talman! Med anledning av debatten om Nordjobb vill jag fortsätta ännu i dag. Jag hade tänkt ställa min fråga till nästa års ordförandeskap, men eftersom den finska ministern inte är när varande vill jag ställa frågan till den danska samarbetsministern Karen Elleman, som ju redan tidigare har fått besvara den här frågan. Det är så att i första hand har det diskuterats om bonusbeloppet 200 000 danska kronor för Nordjobb.

Ministern sade häromdagen att pengarna finns med också i nästa års budget. Fältet är ännu väldigt oroligt huruvida pengarna verkligen finns där i och med att det är en viktig del av deras verksamhet som i så fall inte kommer att kunna genomföras. För det andra är det så att eftersom medlen är danska och verksamheten pågår i Sverige finns det en valutaminskning där. Således, finns de här pengarna och kan man ta hänsyn till valutaminskningen?

Karen Ellemann , samarbetsminister

Tak for spørgsmålet. Som jeg også bekræftede i går under gennemgangen af budgettet, blev jeg bekendt med, at man så, at der manglede 200.000 DKK. De var bundet op på noget med en bonus, lød forklaringen, så vidt jeg husker. Jeg har i går her i salen bekræftet, at der ikke er nogen intention om at skære ned på bevillingen til Nordjobb, og derfor er det gået videre til generalsekretæren, som har bekræftet, at man får rettet det til, så der altså ikke bliver tale om nedskæringer.

Katrin Sjögren , minister

Herr president! Bästa delegater!

Jag vill börja med att tacka Islands miljöminister Svandís Svavarsdóttir för en komplett och faktaspäckad redogörelse.

Man misstsröstar ibland som miljöansvarig. Därför känns det bra med framsteg och konkreta resultat. Jag vill uttrycka min tacksamhet för de politiker och tjänstemän som framsynt startade miljömärket Svanen 1989. Nu tar vi steg framåt och går vidare genom att understryka Svanens klimatkrav och den roll Svanen kan spela i grön offentlig upphandling.

Svanen och miljömärkningsnämnden får välkommen tilläggsfinansiering från miljösektorns prioriteringskonto. För att miljöarbetet ska bli framgångsrikt måste det bedrivas på alla plan -- internationellt, nationellt, på kommunnivå och på individplan.

Ett bärande tema för årets session har varit grön tillväxt. En väsentlig del för en lyckad grön tillväxt är grön upphandling. Om de pusselbitarna faller på plats för regeringar, kommunförbund, landsting och kommuner kommer vi snart att se stora och genomgripande förändringar. Offentlig sektor har alla möjligheter att både uppmuntra och ställa krav på producenter och näringsliv så att utbudet av miljövänliga produkter ökar inom alla områden.

I dagsläget finns Svanen inom 65 produktgrupper och inkluderar mer än 5 000 produkter. Hushållen är i sig små enheter men blir sammanlagt en av de största aktörerna i samhällsekonomin. De spelar därför en nyckelroll i hur hållbart samhället är. Svanen gör det möjligt att ta ett konkret miljöansvar i vardagen. Inom offentlig sektor vet vi att det inte är helt lätt att göra upphandlingar.

Svanen hjälper hushållen att handla grönt, att göra gröna upphandlingar. Det är naturlligt för många medborgare att Svanenskanna av produktutbudet antingen man handlar tvättmedel, toalettpapper eller diskmedel. Det är ett omedelbart sätt att utöva konsumentmakt flera gånger i veckan.

Det finns bara en väg framåt för Norden och den är grön.

Miljö och naturresurser i Norden

Raija-Liisa Eklöw , lagtingsledamot

Herr president !

Jag vill på Miljö- och naturresursutskottes vägnar stöda förslaget från Medborgar- och konsumentutskottet gällande nordiskt pantsystem.

Jag vill understryka att Miljö- och naturresursutskottet, Näringsutskottet och Medborgar- och konsumentutskottet har på ett gemensamt möte varit eniga om att ett förslag om ett nordiskt pantsystem förs fram på sessionen.

Frågan om ett nordiskt pantsystem har många dimensioner. För bryggerier och detaljhandeln är det fråga om näringsutövning och business. För deras del handlar det om att skapa förutsättningar för ett kostnadseffektivt system som konsumenterna kan genomföra. För konsumenten är det fråga om rimlighet : att på ett enkelt sätt få tillbaka den pant man betalat för sin dryckesbehållare oavsett var i Norden man betalat för den. För Miljö- och naturresursutskottets vidkommande talar vi förstås varmt om den miljövinst man får om man bara kan få de burkar, till antalet en miljard, som är helt utanför pantsystemet, nämligen taxfreeburkarna. För miljöns del är det frågaom möjlighet till ökad återvinning, hindrande av nedskräpning av naturen samt att spara naturresurser.

Under arbetets gång i utskotten har vi kunnat konstatera att det i varje land finns fungerande system för internt handhavande av pantsystem, men ur konsumentens och även ur miljösynpunkt finns det förbättringar att göra. Med förslaget vill vi på sikt få lösning på gränshandelsproblematiken som uppstår mellan de nordiska länderna men även gentemot Tyskland o Estland. Erfarenheten har visat att fast det finns god vilja är det svårt att få näringslivet att ta nya initiativ till exempel i detta ärende. Därför måste det till politisk samarbetsvilja och verkstad - inte bara prat.

Miljö- och naturresursutskottet stöder de tre attsatserna vilka i slutändan leder till att pantsystem kan tas ibruk i alla nordiska länder. Då kan vi i alla fall kruxa bort en punkt på listan av gränshinder. Faktum är att det finns stora mängder burkar och plastflaskor som inte återanvänds av konsumenterna eftersom de inte får pant för dessa. Som jag sade tidigare är det fråga om 1 miljard enheter. Detta vill vi ändra på, det finns system för det, det behöver inte kosta mera, utan det går att tjäna pengar på detta. Nordiska rådet ger regeringarna tre år att ordna detta i gemensam anda och här kan Norden även gå i spetsen för ett system som kan implementeras i hela Europa.

Johan Ehn , lagtingsledamot

Herr president, bästa nordiska vänner!

Även jag tycker att förslaget med ett gemensamt nordiskt pant- och retursystem är bra. Jag är nöjd med de skrivningar som utskotten kommer fram med till beslut här för oss i dag. Det jag vill lyfta fram här är att under beredningens gång så har framför allt branschen visat på att det finns bekymmer med de här frågorna och därför tycker jag att det är bra att man också bjuder in branschen till de fortsatta diskussionerna. Men för att ytterligare räta ut de frågetecken som eventuellt skulle kunna finnas i de här sammanhangen skulle jag vilja föra fram ytterligare ett förslag som man i den fortsatta beredningen borde ta med sig och se om man kunde använda sig av. Det handlar om att vill man genomföra någonting kan det vara bra att pröva ett system först innan man genomför det på stor skala och få fram de för- och nackdelar som kan finnas med det. Jag skulle vilja att man tittade på möjligheterna att genomföra någon typ av begränsat pilotprojekt. Jag vill också där lyfta fram min hemö som ett utmärkt exempel på var man skulle kunna göra det, dvs. Åland. Åland har fördelar vad gäller den biten att prova ett sådant här system. Vi ligger mitt emellan två nordiska länder, vi har taxfree-handeln, som nämndes i presentationen från de båda utskottstalesmännen och man kunde då simulera de problem som skulle kunna uppstå när man s.a.s. genomför detta på allvar. Tittar man vidare på den tanke som framfördes från miljö- och naturresursutskottet om att man också skall ha möjlighet att föra det här vidare ut i Europa, så har Åland status av tredje land i skattesammanhang som skulle kunna göra att vi kunde få till stånd också en simulering av just tredjelandsstatus, som också, om jag inte har förstått det hela fel, också behöver tittas på om man ska få med samtliga nordiska länder i och med att det gäller också skattefrågor och därmed EU.

Herr president! Jag hoppas att ministerrådet i den fortsatta beredningen överväger att ett pilotprojekt kunde genomföras och då med fördel på området Åland.

Martin Kolberg , medlem av Norges storting

Bare et lite tillegg, en replikk, til det som nå ble sagt:

Forslaget som ligger, må vedtas som det ligger, for ellers må jo saken tilbake til utvalget. Det ville være en unødvendig heft.

Men vi hørte hva som ble sagt i det siste innlegget. Det er klart at man må ta mange betraktninger med i gjennomføringen av dette. Så vi slutter oss til tanken, uten at man pålegger at det skal være at man gjennomfører et prøveprosjekt.

Forskning, utbildning och näringspolitik i Norden

Fredrik Karlström , lagtingsledamot

Fru president!

Kultur- och utbildningsutskottet ser många bra saker i Ministerrådets strategi för utbildning och forskning. Utskottet vill inledningsvis peka på några områden som vi anser extra viktiga för ministerrådet att prioritera.

Strategin bygger på ett samspel mellan utbildning, forskning och innovation som en kunskapstriangel där kunskap och utveckling kan skapas. Under strategiperioden 2011--2013 kommer fokus att sättas på just de tre viktiga områdena, men i synnerhet kan man önska från utskottets sida att man sätter fokus på språk och språkförståelse samt tillvaratagande och användande av informations- och kommunikationsteknikens nya möjligheter.

Utskottet anser att förskoleforskningen och särskilt den effektorienterade delen av forskningen bör vara ett fokusområde. Det är ett område som är föremål för ett stort och växande internationellt intresse och ett område där de nordiska ländernas forskning ligger i framkant. Samtidigt är det ett forskningsområde som kan hjälpa till med svar i samband med bland annat förebyggande av avhopp senare i utbildningen.

Forskningen om avhopp eller drop-out är, vilket framgår av Nordiska rådets rekommendation 31/2008, ett område som prioriteras högt av Nordiska rådet. Utskottet hänvisar därför till innehållet i den rekommendationen och dess förslag till specifika forskningsprojekt på det här området. Vidare önskar utskottet peka på forskningen om kreativitet och innovation och lyfter fram den rekommendation som vi antog förra året, nummer 24 om kultur i skolan, alltså den som vi antog vid sessionen i Stockholm.

Kunskap, kompetens och forskning är nödvändigt men det är inte på långa vägar längre tillräckligt för att vara konkurrenskraftigt i framtiden. Kreativitet, originalitet och innovation är vad våra länder behöver, och vi från Nordiska rådet bör uppmuntra det. Kreativitet uppkommer ju när de estetiska ämnena uppmuntras och stimuleras på ett helt annat sätt än om man bara fokuserar på de traditionella kunskapsämnena.

lera detta är projektet Kultur i Skolan ett steg i rätt riktning. Vi i utskottet är övertygade om att en satsning på kultur i grundskolorna kommer att ge flera innovationer i framtiden.

Nya banbrytande innovationer uppkommer när teoretiska och praktiska områden korsbefruktas med de estetiska ämnena och ses på och upplevs med nya ögon. Kunskap är nödvändigt, men kreativitet och innovation är oumbärligt för att bibehålla Norden som ett föregångsland i den globala värld vi lever i.

Mot bakgrund av detta föreslår kultur- och utbildningsutskottet att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att genomföra förslaget om kunskap för grön tillväxt och välfärd och då särskilt med beaktande av de synpunkter som utskottet framfört i sitt betänkande.

Veronica Thörnroos , samarbetsminister

Fru president! Bästa delegater!

Jag kommer att ta med er på en resa från Östersjön till Arktis sett ur ett individperspektiv.

Östersjöregionen är en levande region. Det är också en ledande region. Där finns innovation, där finns grön tillväxt. Men för detta har vi betalat ett ganska högt pris.

Vi har ett innanhav som är så nedsmutsat, så kontaminerat, att vi visserligen ännu kan simma i det men om vi inte vidtar radikala åtgärder kommer vi inte att kunna göra det i framtiden. Vi lämnar ett arv till våra barn som inte är värt namnet.

Hur gör jag då kopplingen till Arktis? Jo, Arktis sett ur min värld som en individ. Det är ett orört vackert landskap. Nu ska Arktis nyttjas på ett annat sätt för där finns potential för tillväxt. Det tycker jag är bra, men jag skulle vilja uppmana aktörerna i området att inte göra samma misstag som vi gjorde i Östersjöregionen. Jag skulle vilja att aktörerna i området -- det privata näringslivet, myndigheterna, privatpersoner -- verkligen arbetar tillsammans så att grön tillväxt blir ledordet inte bara i teorin utan även i praktiken.

Jag skulle också uppmana er att försöka visionera framåt. Vad får det här för effekter om tio år? Vad får det här för effekter om 50 år? De aktiviteter som nu kommer att påbörjas i Arktis kommer att få följdverkningar för hela Norden och även för delar av världen.

Jag tror på grön tillväxt, jag tror på innovation och jag önskar aktörerna i området lycka till.

Fastställande av tid och plats för nästa session

Raija-Liisa Eklöw , lagtingsledamot

Tack herr president!

Jag vill först gratulera Henrik Dam Christensen och Marion Kristensen till den viktiga uppgiften ni kommer att ha nästa år som president och vice president för Nordiska rådet. Men jag har en punkt som jag skulle vilja ta upp här. Ålands lagting firar i år 40 år som ett av åtta parlament vilka tillsammans bildar det Nordiska rådet. Under denna tid har vi aktivt deltagit i det nordiska samarbetet och på vårt sätt bidragit till att göra Norden till en bättre plats att bo på. Vi beklagar att nästa års session kommer att hållas vecka 44, som en tid varit gällande praxis. Vecka 44 nästa år infaller den 31 oktober till - 4 november, vi har nyval i oktober och det nya lagtinget inleder sitt arbete den 1 november. Detta medför problem för Ålands delegations deltagande, eftersom t.ex. den som är medlem av den församling som förrättat valet, således lagtinget, till Nordiska rådet kan vara medlem av rådet enligt Helsingforsavtalets 47 artikel. Vi har påtalat detta i ett brev till presidiet redan i juni i år utan att få gehör för vår åsikt.

Jag beklagar på den åländska delegationens vägnar den uppkomna situationen och uppmanar presidiet att ta samtliga åtta deltagarparlaments arbetsår i beaktande då sessionernas tidpunkt fastställs, om inte inför nästa år, så inför de kommande åren.

Jag vill också tacka Island för detta arrangemang.


	Ålands lagting	BILAGA NR 6
		Datum
	Ålands delegation i Nordiska rådet	2010-11-4



	Till Ålands lagting