|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 32/2010-2011 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2011-09-19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Landskapsgaranti till säkerhet för lån som Kraftnät Åland Ab upptar
Ålands stamnätsbolag, Kraftnät Åland Ab, avser att under åren 2012-2015 bygga en likströmsförbindelse till riket för att säkra landskapets elförsörjning då den ordinarie elförsörjningen är bruten.
Lagtinget har den 4 november 2009 tillställt Ålandsdelegationen en framställning (FR 20/2008-2009) om ett extra anslag om 60 procent av de godtagbara investeringskostnaderna, dock högst 75.000.000 euro, att utges som bidrag till Kraftnät Åland Ab för byggande av likströmsförbindelsen till riket. Kostnaderna för projektet beräknades ursprungligen uppgå till maximalt 125 miljoner euro.
Ålandsdelegationen har den 18 juli 2011 beslutat bevilja extra anslag om högst 50.000.000 euro att utges som bidrag åt Kraftnät Åland Ab för att bygga en likströmsförbindelse mellan Åland och riket. Enligt beslutet får stödet uppgå till högst 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna. Stödet ska notifieras till kommissionen innan det utbetalas. Ålandsdelegationens beslut har vid tidpunkten för överlämnandet av denna framställning ännu inte stadfästs av republikens president.
Kraftnät Åland Ab anhåller nu, i enlighet med den ursprungliga finansieringsplanen, om att landskapet Åland beviljar landskapsgarantier utan krav på motsäkerhet för de lån bolaget upptar för att finansiera projektet.
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bevilja landskapsgarantier såsom proprieborgen till ett belopp uppgående till sammanlagt högst 70.000.000 euro till säkerhet för lån, som bolaget upptar för byggande av en likströmsförbindelse till riket samt för lånen ställda villkor.
Landskapsregeringen har dock noterat att kostnaderna för projektet i rådande marknadsläge realistiskt kan bedömas till 105.000.000 euro. Om projektets kostnader blir lägre än den ursprungliga kostnadskalkylen så sjunker bidraget såväl som garantibeloppet i samma proportion.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
Kraftnät Åland Ab:s ägarstruktur och ansvar för reservkraften
Kraftnät Åland Ab har i enlighet med 17 § ellagen av landskapsregeringen utsetts till att ha systemansvaret för el i landskapet (se LF (1999:65) om elmarknaden.) Kraftnät Åland Ab är ett offentligt ägt bolag, som drivs i de allmännas intresse. Bolagets största ägare är landskapet Åland, vars ägarandel uppgår till 46,84 procent. Mariehamns stad äger 18,73 procent, Ålands Elandelslag 28,10 procent, Ålands Energi Ab 6,24 procent och övriga 0,09 procent ägs av skärgårdskommunerna: Kumlinge, Sottunga och Föglö samt av Ålands Producentförbund. Landskapsregeringen avser med beaktande av EG - direktiv 2009/72/EG, som syftar till åtskillnad mellan ägande och kontroll av nätdrift samt leverans- och produktionsintressen avseende elektricitet, att föreslå att landskapet Åland löser in de övriga aktieägarnas andelar i bolaget.
Kraftnät Åland Ab har genom systemansvaret ansvaret för försörjning av elektrisk energi inom landskapet Åland. Försörjningen sker i huvudsak via en 110 kV kabelförbindelse från Sverige och för år 2010 utgjorde importen från Sverige 69 % av elanskaffningen. Lokal förnybar energiproduktion stod för 21 % av elanskaffningen år 2010. Kraftnät Åland Ab äger och driver även en 45 kV kabel- och luftledningsförbindelse till Gustavs i riket över vilken införsel av el till landskapet kan ske i begränsad omfattning och år 2010 var införseln från riket 7 % av elanskaffningen. Resterande del av elanskaffningen producerades lokalt med fossilbränslebaserade elproduktionsenheter. Kraftnät Åland Ab skall säkra tillgången på elektrisk energi både under normalförhållanden och vid störningar i ordinarie försörjning. I samband med störningar i ordinarie försörjning täcks behovet med reservkraft.
Behov av reservkraft uppstår framför allt vid avbrott på förbindelsen från Sverige. Eftersom det är en sjökabel, kan ett kabelfel ta lång tid att reparera. I värsta fall kan det innebära 100 dygns drift med reservkraft vintertid vid ett fel på sjökabeln från Sverige. Landskapet Åland måste kunna förses med elektrisk energi under ett sådant avbrott, samt vid planerade underhållsåtgärder och andra tillfällen när förbindelsen till Sverige inte är tillgänglig. Reservkraften ska ersätta importen från Sverige och därmed täcka nästan hela Ålands elbehov.
Bolaget ska också utveckla stamnätet för att möta kundernas behov. Den framtida försörjningen ska vara tryggad även vid störningar i ordinarie försörjning. Dessa uppgifter har Kraftnät Åland Ab genom systemansvaret ålagts att sköta.
Definition av reservkraftkapaciteten och uthålligheten
Kraftnät Åland Ab ska inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelse från Sverige tillhandahålla tillräcklig reserveffektkapacitet för att täcka det åländska elbehovet närhelst störningen eller avbrottet sker. Utgångspunkten är att tillbudsstående kapacitet skall vara tillräcklig för att klara nätuppbyggnad och fortvarighetstillstånd. I fråga om reserveffektkapacitetens uthållighet bör den vara tillräcklig för att klara en kabelreparation och denna tid har bedömts till maximalt 100 dagar.
För att kunna täcka behovet av energi vid ett avbrott i förbindelsen till Sverige, har Kraftnät Åland Ab dels installerat en egen gasturbinanläggning, dels tecknat ett avtal med Ålands Energi Ab om tillgång till produktionskapacitet.
Krav på och tillgång av reservkapacitet beror på den tid störningen varar. Utgående från gällande avtal och tillgängliga resurser kan tre nivåer definieras:
1. Kapacitet för uppstart av nätet. Det momentana behovet, särskilt vintertid, är högre än den energiförbrukning som förelåg omedelbart före störningen.
2. Försörjning med reservkraft under en tid av högst tio dagar.
3. Reservkraft under ett avbrott som varar längre än tio dagar.
Gränsen tio dagar sätts av ett avtal med Mariehamns Energi Ab. Avtalet anger en maximal effekt som kan levereras (48 MW), samt att denna efter tio dagar måste reduceras med 25 %.
Tillbudsstående resurser vid störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige
Kraftnät Åland Ab har tecknat ett abonnemang med Mariehamns Energi Ab, vilket löper perioden 2004 t.o.m. 2013. På grund av förseningar av projektet med förbindelsen till riket har Kraftnät Åland Ab begärt förhandling om villkoren för en förlängning av avtalet med två år. Gällande avtal omfattar följande produktionsenheter:
Gasturbin GT00, Tingsbacka 11,2 MW Tillverkad 1969
Gasturbin GT01, Mariehamn 11,2 MW Tillverkad 1967
Dieselgenerator G1, Mariehamn 15,5 MW Drifttagen 1990
Dieselgenerator G4, Mariehamn 7,6 MW Drifttagen 1980
Dieselgenerator G6, Mariehamn 2,5 MW Drifttagen 1972
48,0 MW
Den totalt abonnerade effekten är 48 MW. 48 MW avser möjlig effekt för att möta återvändande last efter ett avbrott. Vid en mer uthållig produktion, efter 10 dagar, garanteras bara 75% av effekten eller 36 MW.
Förutom den abonnerade kapaciteten, har Kraftnät Åland Ab en egen gasturbin:
Gasturbin GT100, Ringsböle 25 MW Drifttagen 2005
Den högsta last som kan tas ut momentant för att möta återvändande last direkt efter ett avbrott är 29,3 MW (förutsättningen är att temperaturen är -10°C eller lägre).
Dagens installerade reserveffektproduktionsenheter kan, för att täcka återvändande last, maximalt leverera 77,3 MW. Förbindelsen till Gustavs är undantagen. Vindkraftverk kan inte bidra vid återstart av nätet.
Enligt avtalet med Mariehamns Energi Ab, reduceras garanterad effekt efter tio dagar till 75% av den maximala, eller till 36 MW. Totalt tillgänglig maximal reserveffekt blir då 61 MW (36 +25 MW) och förutsätter att alla reserveffektproduktionsenheter är i drift samtidigt.
Avbrottstider
Hur lång tid ett totalavbrott varar innan återstart kan ske, blir till viss del beroende på situationen när det inträffar. Målsättningen är att återstart av nätet ska ske inom skälig tid. Kraven på tillgänglighet ökar i takt med att vårt samhälle blir alltmer elberoende.
Vid ett avbrott från Sverige, som kräver uppbyggnad med lokal reservkraft, måste Kraftnät Åland Ab:s driftcentral bemannas innan start av reservkraftproduktionsenheter. Nätet måste sektioneras så att lasten inte blir för stor för det aggregat som startar först, innan startorder till någon gasturbin kan ges. Efterhand som fler enheter kommer igång kan ytterligare sektioner av nätet anslutas.
Kraftnät Åland Ab har studerat den tid det i praktiken tar att återfå full drift efter ett avbrott. Bilden nedan visar hur tiden fördelar sig:
Reserveffektbehovet
Kraftnät Åland Ab har i en utredningsserie år 2006 rett ut det framtida reserveffektbehovet fram till år 2030, vilka tekniska möjligheter det finns att möta behovet och en ekonomisk analys av de tre intressantaste alternativen.
Analysen av behovet gav vid handen att det vid ogynnsamma förhållanden kan uppstå situationer då det kan bli svårt att återstarta nätet efter ett avbrott, eftersom det initiala effektbehovet överstiger tillgänglig effekt om inte förbindelsen mot Sverige är i drift.
Den kalkylerade reservkraftbristen är de närmaste åren följande utgående från en stark utveckling och längre ihållande köldperiod:
År 2012 - 10 MW
År 2013 - 12 MW
År 2014 - 15 MW (-63 MW om inte reservkraftavtalet med Mariehamns Energi Ab förlängs 2 år)
År 2015 - 17 MW (- 65 MW om inte reservkraftavtalet med Mariehamns Energi Ab förlängs 2 år)
Enligt tidigare planer skulle Mariehamns Energi Ab:s gasturbiner tas ur drift år 2014 (då reservkraftavtal och deras miljötillstånd går ut). Det är nu meningen att nyttja anläggningarna för reservkraftändamål även under åren 2014 och 2015 då färdigställandet för likströmsförbindelsen till riket förskjutits till år 2015. Skulle ingenting ersätta bortfallet år 2016 är underskottet i tillgänglig kapacitet år 2016 kalkylerat till -67 MW. Underskotten är beräknade utifrån tillbudsstående reserveffektkapacitet och förutsätter att alla maskiner är tillgängliga och samtidigt kan producera avtalad effekt.
Ur analysen av behovet framgick att det fanns starka skäl att planera för en mer långsiktig lösning av Ålands reserveffektförsörjning. Med tanke på det ökade elbehovet och sårbarheten ute i samhället bedömdes att den nya lösningen bör innebära att tiden för att återstarta nätet kan minskas betydligt, vidare måste det finnas resurser för att möta behovet under åtminstone 15 år framåt i tiden.
Vald reservkraftlösning och vidtagna åtgärder
Resultatet av utredningsserien och däri ingående analys av alternativa lösningar visade att det tekniskt, miljömässigt och totalekonomiskt bästa alternativet är en likströmsförbindelse till riket. En 100 MW likströmsförbindelse medför för en lång tid framåt att ingen tid för återstart av nätet krävs.
Den behandling och de diskussioner med berörda riksmyndigheter som lagtingets anhållan om extra anslag föranlett har bekräftat bolagets och landskapsregeringens uppfattning om att den valda lösningen är den med tanke på framtiden bästa möjliga.
Kraftnät Åland Ab förbereder utgående från detta beslut om en långsiktig reservkraftlösning, förverkligandet av en likströmsförbindelse till riket. Förbindelsen är dubbelriktad med samma effekt åt båda håll. Förbindelsen ansluts till det finska stamnätbolaget Fingrid Oy:s 110 kV ställverk i Nådendal. Förbindelsen dimensioneras för en maximalt överförd effekt på omkring 100 MW. Fingrid Oy vidtar nödvändiga åtgärder för att både kunna leverera och motta ifrågavarande effekt i anslutningspunkten. På den åländska sidan byggs omriktarstationen och ställverket i Ytterby, Jomala, där tomt inköpts.
Från omriktarstationen i Ytterby byggs en 110 kV ledning till Tingsbacka elstation med en avgrening till Norrböle elstation. Inmatningen mot Norrböle är en reservinmatning.
Byggnadstillstånd har givits av Energimarknadsverket i riket. Ansökan om det åländska miljötillståndet behandlas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
En likströmsförbindelse fungerar i motsats till gasturbinalternativet inte enbart som en momentan backup vid avbrott på förbindelsen från Sverige. Förbindelsen fungerar även som en spänningsstabilisator i det åländska stamnätet, vilket ger fördelar t.ex. då det förekommer en mycket stor vindkraftinmatning i nätet. Förbindelsen ger även i kombination med ”Sverigekabeln” möjligheter till överföring av elenergi i båda riktningarna mellan Sverige och Finland. Detta har både Fingrid Oy och Svenska Kraftnät visat intresse för.
Enligt Kraftnät Åland Ab:s planer ska förbindelsen vara klar att tas i bruk i slutet av år 2014 och efter provdrift och tester, klar för övertagande våren 2015. På grund av den förskjutna tidplanen växer reservkraftunderskottet och tiden under vilket underskott råder. Därmed ökar riskerna för följdverkningar i samhället i samband med avbrott på ordinarie förbindelsen. I detta skede har inga beslut om temporär utvidgning av reservkraftkapaciteten, för att täcka reservkraftunderskottet, tagits. Med beaktande av att tilläggskostnaderna för att täcka detta underskott kan befaras vara betydande överväger landskapsregeringen att vara införstådd med att inga temporära åtgärder vidtas.
Landskapsregeringens överväganden
Landskapsregeringen konstaterar att byggandet av likströmsförbindelsen till riket är ett omfattande projekt. Trots det bidrag om 40 % av investeringskostnaderna som möjliggörs av det extra anslaget medför projektet betydande merkostnader för bolaget och därmed i förlängningen för de åländska elkonsumenterna. Landskapsregeringen har därför närmare analyserat huruvida ytterligare åtgärder kan vidtas för att minska den kostnadshöjande effekt genomförandet av projektet har för elpriset i landskapet.
I diskussionerna med Kraftnät Åland Ab har det konstaterats att en förlängning av avskrivningstiden för huvuddelen av projektkostnaden från ursprungligen planerade 25 år till 35 år är motiverad. I den ursprungliga kalkylen har en räntesats om 5 % använts medan en räntesats om 3 % (bundet 10 år, 5 % resterande 25 år) i nuvarande marknadssituation bedöms som realistisk.
Landskapsregeringen har även konstaterat att även om den kalkyl som ligger till grund för beslut och finansieringsansökningar för likströmsförbindelsen anger att kostnaden kan komma att stiga till 125.000.000 euro ger den upphandling som Kraftnät Åland Ab inledde men tvingades avbryta anledning att förmoda att en kostnad om ca 105.000.000 euro kan bedömas som realistisk. Det bör dock konstateras att bl.a. marknadsläget vid tidpunkten för den slutliga upphandlingen har stor betydelse för den faktiska totalkostnaden samt att nätutvidgning och stationsombyggnader på fasta Åland enbart grundar sig på tidigare kostnadsuppskattningar.
Landskapsregeringen bedömer samtidigt att andelen eget kapital i Kraftnät Åland Ab med beaktande av åtagandets storlek är i minsta laget. Landskapsregeringen avser därför att i budget föreslå att landskapet tillskjuter aktiekapital till ett belopp om 5.000.000 euro i bolaget. Landskapets aktieinnehav uppgår i dag till 2.522.850 euro enligt nominellt värde samtidigt som beloppet av de lån landskapet garanterat till förmån för bolaget per sista juni detta år uppgick till 10.771.000 euro.
Utgående från ett förverkligande av detta scenario kan de kostnadseffekter projektet medför beskrivas enligt följande:
