Ålands lagting

BILAGA NR 2

 

Datum

 

Ålands delegation i Nordiska rådet

2010-03-01

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

Ett urval tal och inlägg hållna vi Nordiska rådets 61:a session i Stockholm den 27 - 29 oktober 2009

·       Ålands delegations i Nordiska rådet berättelse nr 01/2009-2010

 

INNEHÅLL

Nordiskt toppmöte-temadebatt om Nordens svar på klimatförändringar 1

Lantrådet Viveka Eriksson. 1

Generaldebatt 2

Veronica Thörnroos. 2

Energi och klimat 3

Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson. 3

Debatt om fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete i Norden. 4

Lagtingsledamot Johan Ehn. 4

14. Forskning och utbildning. 4

Lagtingsledamot Fredrik Karlström.. 4

Fredrik Karlström.. 5

15. Hälsa, kultur och samhälle. 5

Lagtingsledamot Fredrik Karlström.. 5

Utskottets förslag. 6

Utskottets synpunkter 6

Ärendets behandling. 6

Utskottets förslag. 6

 

 

Nordiskt toppmöte-temadebatt om Nordens svar på klimatförändringar

 

Lantrådet Viveka Eriksson

 

President!
     När Thorbjörn Jagland från den norska Nobelkommittén meddelade att Barack Obama är årets fredspristagare var det inte många som ropade ”Äntligen”!

     Men varför inte?

     Min reaktion var att norrmännen tänkte nordiskt. Obama står ju för diplomati, dialog, medling, en kärnvapenfri värld och ett ansvar för miljön och klimatet. En riktig nordist!

     Norden i dag är inte ett marginaliserat område. Välfärdsmodellen är flexibel och den är utvecklingsbar, också när finanskris och lågkonjunktur innebär påfrestningar i hela samhället. Men kan världen och EU lära av Norden? Kan Norden bidra till en demokratiseringsprocess inom EU?

     Vi har i de nordiska länderna goda exempel på välfungerande system av närdemokrati. Vi har en accepterad folklig förankring i våra politiska organisationer, nationellt och regionalt. Erfarenheterna av ett mångårigt samarbete inom den nordiska gemenskapen kan tas till vara. Det nordiska samarbetet inbegriper också de självstyrda områdena. Här kan Norden lära ut någonting nytt till EU!

     Inom EU gemenskapen finns ca 75 olika lagstiftande regioner, att jämföra med Åland, Färöarna och Grönland. Var och en av dessa lagstiftande regioner har liksom nationalstaterna överfört lagstiftningsmakt och beslutanderätt till EU-gemenskapen. Inom vart och ett system finns en stark folklig förankring och en närdemokrati som inte i dag med gällande system tas till vara inom EU-samarbetet. De lagstiftande regionerna kan via de nationalstater de tillhör göra sin röst hörd men den direkta påverkan på EU:s utveckling finns inte. En stor del av EU:s befolkning kan således inte göra sin röst hörd direkt.

     EU-samarbetet är ett samarbete mellan nationalstaterna, men för att öka den folkliga acceptansen för EU-bygget har EU behov att närma sig medborgarna. Ett steg i den riktningen är att ta med också de lagstiftande regionerna i samarbetet. Ett sätt kunde vara att införa en tvåkammarsystem i EU-parlamentet, där de lagstiftande regionerna kunde välja in sina representanter så att en direkt återkoppling till medborgarna skulle uppnås.

     Åland är ett bra exempel på att EU inte passar självstyrande och lagstiftande regioner och att den folkliga förankringen i beslutsfattandet undergrävts med EU-medlemskapet. När Åland efter två folkomröstningar beslöt att bli en del av EU överlämnade vi en del av den behörighet som genom vårt självstyrelsesystem överförts på oss. Följden blev mindre makt till det åländska lagtinget, mera styrning utifrån men ingen direkt möjlighet att påverka utformningen av systemet. Självstyrelsen urholkades de facto.

Ålänningarna har sedan inträdet i EU kämpat för att få en egen åländsk parlamentsplats för att kompensera behörighetsbortfallet. Ett visst inflytande har vi uppnått men aldrig direkt utan endast via landet Finlands kanaler. Det betyder att på Åland finns ett demokratiunderskott som uppstått med EU medlemskapet och därför kommer vi på Åland att fortsätta kampen för en egen plats i EU-parlamentet .

     Samtidigt tror jag, som trots allt är övertygad om att EU gemenskapen behövs för att säkra fred och stabilitet, att EU skulle vinna på att ta med Åland och de andra 74 lagstiftande regionerna in i samarbetet. Jag är övertygad om att EU behöver stärka sin folkliga förankring eftersom det stora hotet mot EU-samarbetet är den svaga acceptansen hos gräsrötterna i Europa.

 

Generaldebatt

 

Veronica Thörnroos

Herr president!

     Eftersom jag också är nordisk samarbetsminister för Åland förbehåller jag mig rätten att tala i fyra minuter. Jag hoppas att presidiet kan omfatta det.

     Bästa ledamöter! Vi hade en fantastisk dag här i går och också en fantastisk mottagning i går kväll. Tak. När vi diskuterar här i salen talar vi ofta på ett övergripande plan. Vi ska söka samförståndslösningar och vi ska arbeta tillsammans. Det är rätt och det är bra. Men jag väljer att ta mitt anförande ur ett individperspektiv och då ur ett åländskt sådant.

     Det blir ett pedagogiskt problem att förklara för en ålänning varför han ska investera 4 000 euro i en avloppsanläggning när 5 000 fartyg passerar utanför Ålands gräns på internationellt vatten. De flesta av dem släpper sitt avfall direkt i sjön. Det blir ett pedagogiskt problem och förklara att vi vill ta hand om miljön men att vi inte har anläggningar i våra hamnar så att vi kan göra det. Det blir också ett pedagogiskt problem att förklara varför han fick gå från sitt jobb. Han fick gå från sitt jobb därför att fiskodlingen lades ner och flyttades till ett annat nordiskt land. Problemet är att miljöföroreningar inte känner några gränser.

     Det blir också lite komplicerat och ett pedagogiskt problem att förklara varför han som bor i granngården och tidigare jobbade på ett finskflaggat fartyg och betalade sin kommunalskatt till Åland numera arbetar på ett svenskflaggat fartyg. Skatten går nu till Sverige och ingenting kommer oss till godo. Det är lite komplicerat att förklara att det egentligen beror på snuset. Och jag vet att Sverige under sitt EU-ordförandeskap inte vill höra någonting om Åland och snuset och den orättvisa som vi känner för att vi inte får sälja snus på de fartyg som bär åländsk eller finsk flagg. Men det oaktat, bästa ledamöter, blir det ett pedagogiskt problem.

     Jag är inte pessimist. Jag är optimist. I går när jag lyssnade till ambassadörens tal sade han: De flesta gränshinder uppstår på grund av politiska beslut. De flesta gränshinder uppstår på grund av politiska beslut. Men då har vi också, bästa ledamöter, en möjlighet att ta bort dessa gränshinder. Det är ju det som är vår uppgift. Om vi inte gör det, om vi glömmer bort individperspektiven, om vi bara pratar i väldigt stora ramar kommer folk på individnivå så småningom att bli misstänksamma och ledsna. Varför är det så hos oss när det är på ett annat vis i Sverige? Varför är det så hos oss när man gör på ett annat vis i Finland? Jag tror bästa ledamöter, speciellt ni som är parlamentariker, att ni när ni stiftar lagar måste komma ihåg att fundera över vad den här lagstiftningen betyder för våra omkringliggande regioner runt Östersjön. Hur kommer vår lagstiftning att påverka dem? Kommer den att påverka? Jag säger inte att man fullt ut måste beakta det, men det ska vara ett medvetet aktivt beslut. Tack för ordet!

 

Energi och klimat

 

Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson

 

Fru president!

     Åland ställer sig bakom ministerrådets förslag till ett handlingsprogram för energiområdet 2010-2013.

     Även Åland har som målsättning att uppnå EU:s klimatmål om en 20 % minskning av fossila bränslen.

     I dagsläget får vi ca 20 procent av energin från vindkraften. I vår vision inför framtiden vill vi uppnå en energiförsörjningsgrad på 50-70 procent av vindkraft för att eventuellt i framtiden bli helt självförsörjande.

Lite bakgrundsfakta.

     Åland är en liten region med 27 000 invånare. Vi är ett eget el-land med egen lagstiftning. Som ni kanske känner till blåser det på Åland av naturliga orsaker ganska mycket. Vindkraft är ett utmärkt sätt att genomföra elförsörjningen på Åland, speciellt om man beaktar att vi inte har någon tung industri och vi har korta avstånd på våra holmar.

Hur skall vi uppnå detta mål?

     Åland stöder tanken på en gemensam nordisk elmarknad. Åland är som sagt ett eget el-land och hoppas också att vi i framtiden inte skall ha gränstariffer inom den gemensamma marknaden.

Här kan vi visa på det unika nordiska samarbetet i det här fallet på energiområdet.

     Dessutom arbetar vi på Åland aktivt för att ingå i det finländska inmatningssystemet för vindkraft samt för en likströmskabel till det finländska fastlandet.

     Med dessa instrument har vi en unik möjlighet att utveckla vår vindkraft och trygga elförsörjningen, både konsumenter, producenter och framför allt klimatet till fromma.

 

Debatt om fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete i Norden

 

Lagtingsledamot Johan Ehn

 

Herr president!

     I samband med freden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidig förpliktelse från rysk sida. När Nationernas förbund 1921 fattade beslut om Ålands statstillhörighet bestämdes också att en internationell konvention skulle upprättas. I konventionen bekräftades demilitariseringen från år 1856 och dessutom neutraliserades våra öar. Konventionen undertecknades av tio stater. I Moskvafördraget om Ålandsöarna 1940 och i fredsfördraget i Paris 1947 finns också bestämmelser om Ålands demilitarisering.

     För Åland är demilitariseringen och neutraliseringen av största betydelse. Även om beslut av Nordiska rådet i ärendet inte på något sätt skulle ändra den demilitariserade och neutraliserade statusen tycker jag att det är angeläget och noterar med stor tillfredsställelse att presidiet ändå valt att nämna detta i sitt betänkande. I detta sammanhang vill jag då än en gång också lyfta fram Ålands neutraliserade status. Jag utgår naturligtvis från att både demilitariseringen och neutraliseringen iakttas och respekteras vid det fortsatta arbetet med att fördjupa och utveckla det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i Norden.

     Jag är också övertygad om att Åland utgående från sin internationella situation och utifrån våra förutsättningar och erfarenheter kan spela en roll i det fortsatta arbetet kring säkerhetspolitiken i Norden och då inte minst som ett exempel på en lyckad modell.

 

14. Forskning och utbildning

 

Lagtingsledamot Fredrik Karlström

 

Herr President!

     Kultur- och utbildningsutskottet har behandlat medlemsförslaget om utökat forskningssamarbete I om den nordliga regionen.

Utskottet är helt enigt med förslagsställaren om att ett utökat forskningssamarbete är väldigt viktigt ur ett nordiskt perspektiv. Norden har nu en oerhörd möjlighet att ta ett starkt grepp om framtiden gällande detta fantastiska område, och ett bra sätt att göra det på är att använda de nordiska ländernas engagemang i University of the Arctic.

     University of the Arctic är ett nätverk i vilket det ingår universitet och högskolor i den arktiska regionen; det består av 121 medlemmar med totalt 700.000 studenter och ca 50.000 forskare. Av dessa har ca en tredjedel rötterna och verksamheten i Norden och de nordiska universiteten och högskolorna. I och med det finns alla möjligheter för Norden att få en komparativ fördel i internationella sammanhang för att driva och äga de frågor vi anser vara viktiga.

     Som vi alla vet påverkar den globala uppvärmningen de arktiska områdena och de flesta är negativa, men issmältningen öppnar också möjligheter, exempelvis som nya transportrutter för shippingen. Det i sig kräver mycket forskning och enorma resurser för att klara exempelvis sjösäkerhetsfrågor och eventuella räddningsinsatser i området, om olyckor skulle hända.

     Det finns också många andra områden som de nordiska länderna skulle kunna samarbeta kring och utveckla. Ett konkret exempel är de finska och svenska isbrytarna som under vår, sommar och höst skulle kunna vara placerade i den nordliga regionen för att säkerställa isfrihet för transportfartygen. Men hur detta praktiskt, teoretiskt och ekonomiskt skulle kunna fungera behöver givetvis diskuteras, utredas och forskas kring mera.

     Utökad forskning behövs också inom det säkerhetspolitiska området för att undvika och förekomma de eventuella konflikter som kan uppkomma med tanke på den enorma naturresurstillgång som döljer sig i området.
     Mot bakgrund av medlemsförslaget vill kultur- och utbildningsutskottet att Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att anta de att-satser som utskottets betänkande föreslår.

 

Fredrik Karlström

 

Herr president!

     Den nordiska modellen har de senaste 100 åren varit föregångare i världen gällande utbildning och skola. Det har resulterat i att våra relativt små nordiska länder i dag står sig väldigt väl i den internationella konkurrensen, vi är till och med i topp i de flesta undersökningar.

     Tiderna har dock förändrats och medvetandet om vikten av utbildning har ökat över hela världen vilket medfört att utbildningsnivån även den stigit, och ska vi vara konkurrenskraftiga även i framtiden är jag övertygad om att en satsning på den kreativa utbildningen i skolan är helt avgörande.

Kunskapsmässigt tror jag att vi kommer att få hård konkurrens av utvecklingsländer bland annat i Asien. Kunskap och kompetens är nödvändigt, men det är inte på långa vägar längre tillräckligt för att vara konkurrenskraftig i framtiden. Kreativitet, originalitet och innovation är vad våra länder behöver.

     Det positiva är att vi kan konkurrera inom kreativitet eftersom vi har ett försprång gentemot många andra länder med tanke på att vi har satsat mycket på de konstnärliga och kreativa områdena samt på kulturutveckling i våra skolor de senast 20 åren.

Kreativitet uppkommer om de estetiska ämnena uppmuntras och stimuleras på ett helt annat sätt än om man fokuserar på de traditionella kunskapsämnena.

     Innovation uppkommer ur tankar, drömmar och fantasier, och för att stimulera detta är Kultur i Skolan ett steg i rätt riktning. En satsning på kultur i grundskolorna är jag övertygad om kommer att ge flera innovationer i framtiden, vilket är precis vad vi i norden behöver.

     Jag vill därför på detta sätt ge mitt bifall till utskottets förslag.

 

15. Hälsa, kultur och samhälle

 

Lagtingsledamot Fredrik Karlström

 

President!

     Vi är alla eniga om att vi måste stärka upphovsmännens rätt på nätet och jag står bakom den resolution som Mats Johansson från Kulturutskottet presenterade. Men jag skulle även vilja lyfta frågan och se den ur ett lite annat perspektiv än vad vi kanske är vana vid.

Kulturutskottet hade en hearing vid sitt möte på Åland för en månad sedan gällande upphovsrätt och fildelning. En av de sakkunniga berättade att enligt en nyligen gjord studie är över 80 procent av fildelarna i åldern 17-24 år, alltså den största gruppen fildelare, villiga att betala för sin konsumtion av upphovsrättskyddat material om det bara vore möjligt.

     Problemet med fildelning uppstår när ett upphovsrättskyddat verk publiceras på en marknad men inte görs tillgängligt på en annan. Skulle marknaden vara fri för konsumenten så att denne kunde ges möjlighet att köpa de produkter han eller hon önskade skulle den illegala fildelningen troligtvis minska radikalt.

     I dag ges vissa människor i vissa länder förtur att inhandla dessa produkter medan andra inte ges samma möjlighet, ett system som vi knappast skulle acceptera om det gällde andra varor och tjänster. I Norden och Europa talar vi ofta om fri rörlighet, men när det kommer till köp av upphovsrättsskyddat material upphör den friheten att gälla för konsumenten.

Varför?

     Vi borde arbeta för att ta bort incitamentet för fildelningen och på så sätt få ner antalet förbrytare. Det skulle öka möjligheten för upphovsmän att kunna ta betalt för sitt skapande samtidigt som det kulturella utbudet skulle öka på ett för alla människor likvärdigt sätt. Gör vi inte det kvarstår problemet med fildelning.

     Vad är då lösningen?

     Jag tror att lösningen heter frihandel, harmonisering, motverkande av protektionism eller ”avreglering” av marknaden. Globaliseringen och den tekniska utvecklingen innebär att rättighetsinnehavare måste börja se världen som en helhet i stället för att dela upp den i regioner, länder och områden och på så sätt diskriminera och värdera människors kulturella behov utgående från gränser.

     Vi politiker kan givetvis inte själva åstadkomma detta, men genom en dialog med näringslivet och upphovsmännen samt genom harmonisering av lagstiftning kan vi tillsammans arbeta för en ökad frihet för konsumenten samtidigt som vi säkrar inkomsten och äganderätten för upphovsmännen på nätet. Samtidigt måste vi även ta hårdare krafttag mot dem som fortsätter den illegala fildelningen, även om jag tror att det med mitt förslag skulle bli betydligt färre.

     Vi kommer att återkomma till de här frågorna, som är väldigt viktiga och intressanta.