|
|
|||
|
Ålands landskapsregering |
MEDDELANDE nr 1/2009-2010 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2010-02-25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2010 och verksamhet år 2009
I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2010 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.
Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2009.
Mariehamn den 25 februari 2010
Lantråd Viveka Eriksson
Föredragande ledamot Katrin Sjögren
1. Landskapsregeringens årliga meddelande
1.1 Spanien, Belgien och Ungerns 18 månaders program
1.1.3 EEAS (Europeiska avdelningen för yttre åtgärder)
1.1.4 Post- Lissabonstrategin (EU2020)
2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2010
2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden
2.1.1 Åländsk representation i Europaparlamentet
2.1.2 Landskapets ställning i ärenden som gäller fördragsbrott
2.1.3 Landskapets deltagande i EU-institutionernas möten
2.1.4 Extraordinärt samarbete med Europaparlamentariker
2.1.5 Europeiska unionens domstol
2.1.6 Subsidiaritetskontrollen
2.2.2 Certifiering av timmer och trävaror
2.2.3 Kontrollsystem för fiske
2.2.4 Den gemensamma jordbrukspolitiken
2.2.5 Skyddsjakten på storskarv
2.2.6 Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
2.2.7 Grönbok om den gemensamma fiskeripolitiken
2.2.8 Reformeringen av sammanhållningspolitiken
2.2.9 i2010 - strategi för informationssamhället.
2.2.11 Kommissionens samråd om framtidsstrategin "EU 2020"
2.2.12 Eventuell ändring i tobaksdirektivet
2.2.13 Översyn av EU:s svaveldirektiv
2.2.15 Jakt på sjöfågel under våren
2.2.16 Rambestämmelser om markskydd
2.2.18 EU-strategin för Östersjöområdet
3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2009
3.1 Deltagande i beredningen av sekundärrätt
3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
1.
Landskapsregeringens årliga meddelande
EU inverkar idag på de flesta områden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Detta meddelande återspeglar därför inte den verksamhet som idag görs på landskapsregeringen när det gäller EU relaterade frågor utan de prioriteringar som landskapsregeringen noggrant valt ut i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.
Varje år antar kommissionen flera dokument som rör planeringen av det kommande året. Under året 2009 har mycket hänt på EU-nivå. Ett nytt Europaparlament har valts och de nya europaparlamentarikerna tillträdde hösten 2009. Kommissionens mandatperiod gick ut den 1 november. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. I enlighet med Lissabonfördraget ska kommissionen bestå av en medborgare från varje medlemsstat. Den nya kommissionen kommer att bestå av 27 ledamöter: en ordförande och 26 kommissionärer med ansvar för ett specifikt sakområde. Flera av dessa 26 kommissionärer är vice ordförande som biträder ordföranden. En nyhet i Lissabonfördraget är att en av dessa vice ordförande även är unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. José Manuel Barroso har blivit vald till Europeiska kommissionens ordförande för ytterligare fem år. Han blev omvald efter en debatt och en omröstning i Europaparlamentet i Strasbourg den 16 september. De resterande kommissionärerna som har föreslagits av rådet i samförstånd med kommissionens ordförande Barroso ska godkännas av Europaparlamentet.
År 2009 var den nuvarande kommissionens sista år och således koncentrerades arbetet under året till att avsluta de initiativ den tagit under den gångna mandatperioden. Kommissionen ville försäkra sig om att de nyckelförslag som antagits även resulterar i lagstiftning och implementeras i praktiken. Detta har resulterat i att kommissionen det senaste halvåret har lämnat förhållandevis få omfattande förslag på lagstiftningsändringar.
Eftersom den nya kommissionen ej ännu har blivit godkänd eller tillträtt så har kommissionen ej heller presenterat något lagstiftnings- och arbetsprogram för 2010. Normalt presenteras nästföljande års program av kommissionen i november. Lagstiftnings- och arbetsprogrammet innehåller listor över vilka förslag kommissionen planerar att lägga fram. Förutom dessa två centrala dokument finns även på kommissionens hemsida ett arbetsdokument som av kommissionen uppdateras en gång i månaden. Dokumentet innehåller närmare uppgifter om de förslag kommissionen planerar att lägga fram under året, exempelvis datum för framläggande, rättslig grund, kort fakta m.m. Dokumentet är benämnt Detaljerad planering av kommissionens viktigaste initiativ 2009.
Landskapsregeringen har därför inte kunnat välja eller plocka ut några förslag som kommissionen planerar att lägga under 2010. Landskapsregeringen har däremot kunskap om vissa ärenden som är under beredning i kommissionen och som kommer att presenteras. Landskapsregeringen prioriterar även vissa ärenden som påbörjats under 2009 eller tidigare och som ännu inte beretts slutgiltigt på EU-nivå. Landskapsregeringen har gjort dessa prioriteringar i överensstämmelse med landskapsregeringens EU-program 2008-2011 enligt det ledamöterna bedömer vara viktiga eller potentiellt viktiga för landskapet. Varje utvalt EU-ärende redogörs för nedan under kapitel 1.2. Av texterna framgår vad ärendena rör, vad det kan finnas för eventuella konsekvenser för Åland och/eller vad landskapsregeringen har för preliminärt ställningstagande i ärendet, beroende på typ av ärende och i vilket skede ärendet berörs.
Under första halvåret 2010 innehar Spanien ordförandeskapet för EU och nedan redogörs för några av Spaniens prioriteringar under 2010.
1.1 Spanien, Belgien och Ungerns 18 månaders program
1.1.1 Allmänt
Spanien innehar ordförandeskapet under det första halvåret 2010. Spanien har fyra huvudsakliga prioriteringar: den första är en full och effektiv implementering av Lissabonfördraget, den andra är att garantera en ekonomisk återhämtning i Europa genom bättre koordinering av varje medlemsstat och ett godkännande av den Europeiska strategin för hållbar utveckling 2020. Spaniens tredje prioritering är att återskapa EU: s närvaro och påverkan i världen. Den fjärde av Spaniens fyra huvudsakliga prioriteringar är att sätta Europas medborgare i centrum för EU: s politik, detta med initiativ för att utveckla deras rättigheter och friheter.
Spanien, Belgien och Ungern har delat in sitt program i två delar, en strategisk och en operationell. I den strategiska delen tar man upp bland annat att EU: s medlemsländer måste arbeta tillsammans och då kan agera ledande globalt. Trojkan Spanien, Belgien och Ungern uppmärksammar även vikten av att man måste arbeta för en union som är närmare sina medborgare och frågor som berör medborgarna. Trojkan prioriterar översynen av Lissabonstrategin och vill överkomma krisen, främja hållbar tillväxt och sysselsättning samt innovation och konkurrenskraft, stärka social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, bekämpa klimatförändringen och utöka energisäkerheten.
Trojkan prioriterar implementeringen och en möjlig översyn av energi och klimatpaketet. Trojkan kommer att undersöka en ny 2010-2014 energi handlingsplan som man planerar att ska antas vid vårens Europeiska råd. Ordförandeskapen kommer att främja och intensifiera åtgärder för att förbättra och främja förnybar energi, byggnaders energieffektivitet, energiinfrastruktur, eko-vänliga transporter och produkter.
Trojkan anger även att diskussionerna om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 och reformeringen av den gemensamma fiskepolitiken kommer att vara viktig för den ekonomiska sektorns överlevnad.
Nedan redogörs för några frågor ur trojkans operationella del.
1.1.2 Lissabonfördraget
I den strategiska delen anges att ett bra förarbete gjorde att Lissabonfördraget kunde träda i kraft på ett smidigt sätt, men att det ännu återstår implementering av några bestämmelser. Trojkan anger även att de nya möjligheterna som införs genom Lissabonfördraget, så som medborgarinitiativet, EU: s anslutning till den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, de nationella parlamentens nya roll, ska utnyttjas fullt ut.
Europeiska rådet godkände den 29-30 oktober 2009 ordförandeskapets rapport om riktlinjer för den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (14930/09) och uppmanade den framtida höga representanten att lägga fram ett förslag om hur den europeiska avdelningen ska organiseras och arbeta så
snart som möjligt efter Lissabonfördragets ikraftträdande, så att detta kan antas av rådet senast i slutet av april 2010.
Artikel 27.3 i EU-fördraget utgör den rättsliga grunden för rådsbeslutet om organisation och funktionssätt avseende den europeiska avdelningen för yttre åtgärder. "När unionens höga representant uppfyller sitt mandat, ska han eller hon stödja sig på en europeisk avdelning för yttre åtgärder. Denna avdelning ska samarbeta med medlemsstaternas diplomattjänster och ska bestå av tjänstemän från berörda avdelningar inom rådets generalsekretariat och kommissionen samt utsänd personal från medlemsstaternas nationella diplomattjänster. Hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta ska anges i ett beslut som antas av rådet. Rådet ska besluta på förslag av den höga representanten efter att ha hört Europaparlamentet och efter kommissionens godkännande."
1.1.4 Ekonomisk återhämtning genom samarbete och hållbar utveckling
Post-Lissabonstrategin (EU2020)
En av trojkans nyckelprioriteringar är översynen av den existerande Lissabonstrategin. Det här politiska ramverket ska ta upp de framtida utmaningarna när det gäller ekonomi, sysselsättning, sociala och miljöfrågor, och frågan om mål för perioden efter 2010 med särskild betoning på tillväxt och arbeten. Trojkans mål är att få till stånd en helt integrerad inre marknad. Översynen av Lissabonstrategin kommer att involvera samtliga EU-institutioner och spänna över ett brett område. När det gäller den sociala dimensionen kommer trojkan att fokusera på sysselsättning och social sammanhållning med beaktande av jämställdhet.
Det kommer att dras upp en gemensam strategi för utformningen av EU till 2020 när det gäller de tre utmaningarna ekonomi, miljö och sociala problem. Under Spaniens ordförandeskap planeras en ny tillväxt och sysselsättnings strategi antas som kommer att fokusera på ett begränsat antal mål och som kommer att skapa en delad vision över EU: s situation när det gäller en produktiv, miljömässig och social hållbarhet. Spanien planerar att hålla ett informellt ministerrådsmöte i februari då den nya strategin ska undersökas för att sedan godkännas av Europeiska rådet under våren.
Spanien kommer att ge speciell uppmärksamhet till de pågående anslutningsprocesserna, så som att ta hand om förhandlingsframgångarna med Turkiet och andra kandidater. Spanien förväntar sig att förhandlingarna med Kroatien kommer att slutföras inom kort.
Trojkan kommer att fortsätta utvidgningsarbetet i linje med Europeiska rådets slutsatser från december 2006. Trojkan kommer att försäkra ett snabbt färdigställande av anslutningsfördraget om anslutningsförhandlingarna med Kroatien slutförs och en smidig integrering av den nya medlemsstaten. Utvidgningsförhandlingarna med Turkiet kommer att fortsätta i överensstämmelse med relevanta slutsatser av rådet och fYROMS (Makedonien) anslutningsansökan kommer att följas upp av trojkan.
Medlemsansökningarna från Albanien, Island och Montenegro kommer att undersökas i enlighet med bestämmelserna i fördraget.
Presidenten
Enligt Lissabonfördraget ska det finnas en fast ordförande i Europeiska rådet som ska leda mötena mellan EU: s stats- och regeringschefer. Han eller hon väljs för en period om två och ett halvt år och kan väljas om en gång. EU:s stats- och regeringschefer enades om att välja Belgiens premiärminister Herman Van Rompuy till ordförande vid sitt informella möte i Bryssel 19 november. Enligt artikel 15.6 i Fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska rådets ordförande:
· verka för att underlätta sammanhållning och konsensus inom Europeiska rådet,
· lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje möte i Europeiska rådet.
· säkerställa förberedelserna av och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och på grundval av arbetet i rådet i konstellationen allmänna frågor,
· leda Europeiska rådets arbete och driva det framåt,
Han ska också, på sin nivå och i denna egenskap, representera unionen utåt i de frågor som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, utan att de befogenheter åsidosätts som har tilldelats unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.
Trojkan kommer att arbeta för att unionen ska närma sig medborgarna och det som berör dem. Trojkan anger att de därför kommer att främja målinriktad politik som medborgarna direkt har nytta av. Trojkan kommer bland annat att stödja utvecklingen av konsulärt skydd för alla europeiska medborgare, både när medborgare befinner sig i andra medlemsländer än sitt eget, och utanför EU i andra länder. Detta berör både resenärer och medborgare som bor utomlands.
Medborgarinitiativ
Spaniens ordförandeskap kommer att uppmuntra antagandet av ett förslag för att reglera Medborgarinitiativet som införs genom Lissabonfördraget och som kommer att möjliggöra en ny kanal för medborgare att delta i unionens lagstiftningsprocess. Minst en miljon EU-medborgare kan gå samman och uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag. Kommissionen är dock inte tvungen att lägga fram ett förslag efter en sådan uppmaning.
Diskriminering
Trojkan anger i sitt program att främjande av jämställdhet och förstärkande av skyddet mot all form av diskriminering förtjänar särskild uppmärksamhet. Trojkan kommer därför att ge hög prioritet till jämställdhet i post-2010 Lissabonstrategin och följa upp kommissionens utvärdering av den nuvarande riktplanen för jämställdhet för kvinnor och män för åren 2006-2010 och arbeta på en ny riktplan för perioden 2011-2015. Trojkan kommer även att fokusera på bekämpning av våld på grund av kön, ta upp löneskillnaden mellan män och kvinnor, bekämpa stereotyper baserade på kön och främjande av kvinnors entreprenörskap så väl som ett kombinerande av professionellt, privat och familjeliv. De tre ordförandeskapen kommer även att fortsätta arbetet med förslaget till direktivet gällande likabehandling.
Stockholmsprogrammet
Spanien anger i sitt program att de under sitt ordförandeskap ska anta Stockholmsprogrammets handlingsplan för det Europeiska området för frihet, säkerhet och rättvisa med åtgärder som kommer att ha en avsevärd effekt på medborgarnas säkerhet. De tre ordförandeskapen anger att de kommer att göra sitt yttersta för att försäkra implementeringen av Stockholmsprogrammet och göra allt för att handlingsplanen ska kunna antas under det första halvåret av 2010. Trojkan anger att utmaningarna kommer att vara att säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och privatlivet och samtidigt som man vill ha den högast möjliga nivån på skydd och säkerhet i Europa.
2. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2010
Nedan framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år.
För år 2010 avser landskapsregeringen att göra nedanstående prioriteringar.
Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden:
Enskilda prioriteringar:
2.1 Landskapets ställning och inflytande i EU-ärenden
Landskapet har alltsedan anslutningen till EU den 1 januari 1995 fört fram krav på att Åland ska erhålla representation i Europaparlamentet. Landskapet har vid flera tillfällen upprepat detta krav i samband med att lagtinget behandlade Amsterdamfördraget, Nicefördraget, konstitutionella fördraget samt i samband med behandlingen av Lissabonfördraget. En lagmotion angående en ändring till valkretsindelningen lämnades dessutom till riksdagen i april 2006. Lagförslaget förkastades sedermera av riksdagen den 13 februari 2007.
I grundlagsutskottets betänkande om lagmotionen sägs att initiativet är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning. Enligt grundlagsutskottet överensstämmer förslaget dock inte med kravet på ett proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt. Frågan om landskapets representation i Europaparlamentet kan därför inte lösas genom folkrättsliga principer eller bestämmelser i grundlagen, utan lösningen måste i sista hand vara politisk. Grundlagsutskottet anser vidare att det är viktigt med fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet. Utskottet anser även att separat representation är motiverat då landskapet Åland har en unik särställning i Europa.
Regeringen har vid flera tillfällen avvisat att kravet på representation tillgodoses genom att landskapet erhåller en av Finlands platser i parlamentet. I statsrådets utredning om den nya fördelningen av platser i Europaparlamentet framkom att den finländska regeringen försökt påverka Europaparlamentet så att Finland skulle få en av de 16 extra platserna som omfördelades inför mandatperioden 2009-2014. Statsrådet hänvisar i sin motivering till landskapet Ålands särställning som självstyrande och principen om sjunkande proportionalitet.
I grundlagsutskottets utlåtande om statsrådets utredning sägs att regeringens syn på ambitionen att påverka Europaparlamentet för att få en av de extra platserna ligger helt i linje med den åsikt grundlagsutskottet förordade tidigare. Målet är, som utskottet uttrycker det, att lägga beslag på en extra plats på grund av Ålands särställning. Då skulle Finland ha en plats mer än andra medlemsstater av samma storlek. Detta skulle hjälpa till att lösa de hinder som kravet på proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt ställer för att landskapet Åland ska bli en särskild valkrets. Utskottet anser även att regeringens argument angående proportionalitetsprincipen är ett separat argument som med en konsekvent tillämpning också omfattar medlemsstater som kan anses vara av samma storlek som Finland och talar för att antalet platser också för dem bör öka.
I statsrådets principbeslut om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-frågor stadgas att det föreligger ett behov av att kompensera landskapet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområde. Regeringen medverkar till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i Europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.
Landskapsregeringen anser i likhet med statsrådet och självstyrelsepolitiska nämnden att det föreligger ett särskilt behov att kompensera landskapet för den behörighet som har överförts till EU:s institutioner. Landskapsregeringen anser emellertid att behovet inte kan tillfredställas på något annat sätt än att landskapet tillerkänns en formell representation i Europaparlamentet. Landskapet Ålands internationella särställning och självstyrande status innebär att representation måste betecknas som en nödvändighet för att garantera den demokratiska legitimiteten i integrationen av Europa. Följaktligen måste principen om demokrati väga tyngre än proportionalitetsprincipen.
Sålunda kommer landskapsregeringen att alltjämt ställa krav på att regeringen uppfyller de förpliktelser som stadgas i statsrådets principbeslut. Om regeringen inte kan tillförsäkra att landskapet Åland erhåller separat representation i Europaparlamentet kräver landskapsregeringen att Finlands valkretsindelning ändras så att landskapet utgör en egen valkrets i samband med val till Europaparlamentet. Landskapsregeringen kräver följaktligen att landskapet Åland tillerkänns representation inför nästa val till Europaparlamentet.
Genom en ändring i självstyrelselagen den 1 juni 2004 infördes en ny bestämmelse som reglerar landskapets nationella ansvar i EU ärenden. Enligt lagen är, i de fall EU-domstolen dömt den finska staten att betala ett standardbelopp, ett vite eller något motsvarande penningbelopp, landskapet Åland ansvarigt för detta belopp gentemot riket till den del en åtgärd eller försummelse från landskapets sida är orsak till domen. Lagändringen föranledde följaktligen till ett behov att reglera landskapets rätt att föra sin egen talan inför EU-domstolen.
Landskapsregeringen utarbetade tillsammans med regeringen en proposition med förslag till ändring av 59c § självstyrelselagen. Enligt propositionen är syftet att på lagnivå förtydliga bestämmelserna så att det finns garantier för ett rättvist förfarande för landskapet Åland i situationer där Finland i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ställs till svars för åtgärder eller underlåtenhet från landskapets sida. Den nya lagen godkändes och trädde sedermera i kraft den 12 december 2009.
Genom ändringen av självstyrelselagen skall landskapsregeringen i samverkan med riksmyndigheterna bereda innehållet i Finlands svar i samband med ett öveträdelseförfarande. Syftet med den gemensamma beredningen är att på det nationella planet anstränga sig för att sammanjämka landskapets och rikets ståndpunkter så att Finland i egenskap av medlemsstat endast har en ståndpunkt i sina svar till kommissionen och sina svaromål inför EU-domstolen. Även om Finlands regering i sista hand beslutar om innehållet i Finlands svar och ställningstaganden i fördragsbrottsärenden som gäller landskapet, skall man när svar och ställningstaganden bereds fästa särskild uppmärksamhet även vid landskapets rätt att försvara sig.
Av lagen framgår även att landskapets ståndpunkt alltid ska framgå av Finlands svar och ställningstaganden i en situation där medlemsstaten Finland ställs till svars på grund av något som landskapet har gjort eller underlåtit att göra. Utgångspunkten är, så som i alla EU-ärenden, att en gemensam ståndpunkt ska eftersträvas. Samordningen ska ske inom statsrådets beredningssystem, som har utvecklats genom ett principbeslut. Detta system innebär att dessa frågor vid behov kommer upp till behandling i EU-ministerutskottet, där lantrådet har rätt att delta. Dessutom skall det på begäran av landskapet ordnas ett möte med statsministern före ministerutskottsbehandlingen, där även den minister som ansvarar för Ålandsärenden samt de ministrar till vilkas ansvarsområde saken hör deltar.
En följd av att endast medlemsstaterna kan vara part i en prövning i EU-domstolen är att enbart medlemsstaten Finland, dvs. republiken Finlands regering är svarande. När också landskapet deltar kommer Finland följaktligen att ha två företrädare, d.v.s. statsombudet och landskapets representant. Landskapets representant kan även i dessa samanhang ha rätt att plädera tillsammans med statsombudet, om domstolen ger tillåtelse att två ombud orerar. I en sådan situation måste ombuden samordna det som sägs före sessionen inleds.
Landskapets möjlighet att delta i överträdelseförfaranden och talerätten inför EU-domstolen är en förutsättning för att garantera rättsäkerheten i landskapet. Landskapsregeringen kommer följaktligen att tillsammans med den finländska regeringen att se över och förbättra rutiner för att garantera att talerätten respekteras i de fall ärendet rör landskapets behörighet. Av riktlinjerna skall det även framgå i detalj hur ekonomiska sanktioner utfärdade av EU-domstolen skall jämkas mellan landskapet och riksmyndigheterna. På så viss ska dessa riktlinjer utgöra praxis för landskapet och regeringens samverkan i överträdelseförfaranden vid unionens domstol.
Enligt 59a § i självstryelselagen ska landskapets ståndpunkter delges i EU, om landskapsregeringen begär det och om saken gäller en fråga som enligt självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. När ärenden som hör till landskapets behörighet behandlas i någon av EU:s institutioner kan landskapsregeringen följaktligen på begäran ges möjlighet att delta. En representant från landskapsregeringens skall, med hänsyn till EU:s arbetsmetoder, delta tillsammans med en representant från rikets ministerier. Landskapets representant har dock inte självständig rätt att yttra sig oberoende av Finlands ställningstaganden. Landskapets representant kan även på begäran erhålla rätten att närvara vid beslutsfattandet i rådet, när detta är möjligt enligt de arbetsrutiner som tillämpas. Det ansvariga ministeriets representant bestämmer dock om hur Finland använder sin röst i rådet.
Landskapets rätt att delta i EU-institutionerna har emellertid utvidgats genom statsrådets principbeslut den 23 mars 2009 (även kallat Ålandsriktlinjerna). Enligt principbeslutet ska landskapets ställningstagande även föras fram i frågor som är av särskild betydelse för landskapet. Detta innebär att riket och landskapet i de ärenden som enligt självstyrelselagen hör till landskapets behörighet eller är av särskilt intresse för landskapet ska försöka nå ett gemensamt ställningstagande. Om detta inte är möjligt, t.ex. på grund av att förhållandena i landskapet anses kräva andra lösningar än i riket, är Finlands representanter skyldiga att delge landskapets ståndpunkter. I dessa fall kommer Finlands ställningstagande således att innehålla t.ex. förslag till särskilda arrangemang eller övergångstider för landskapet.
När det gäller den nationella beredningen betonar statsrådet i principbeslutet vikten av att landskapet i ett så tidigt skede som möjligt av beredningsprocessen ges möjlighet att föra fram sina synpunkter. Den nationella beredningen ska organiseras så att landskapets ställningstaganden kan föras fram i ett så tidigt skede att Finland kan påverka den slutliga utformningen av beslut på EU-nivå eller alternativt begära särlösningar eller undantag för Ålands vidkommande. Landskapets och rikets ståndpunkter ska sammanjämkas och i de fall det inte är möjligt så ska behandlingen i EU-ministerutskottet föregås av en diskussion med statsministern om landskapsregeringen så önskar. Den ansvariga ministern i landskapsregeringen samt eventuella andra ministrar som berörs bör delta i mötet. Om det inte är möjligt att sammanjämka ståndpunkterna ska landskapets ståndpunkter redovisas i beredningsdokumenten. Enligt principbeslutet ska ministerierna se till att E- och U-skrivelserna till riksdagen samt faktapromemoriorna i EU-ärenden innehåller en bedömning av vilka frågor som hör till landskapets behörighet.
Landskapsregeringen anser att 59a § i självstyrelselagen bör ge den rättsliga grund som behövs för att landskapsregeringen ska kunna föra fram landskapets ståndpunkter till EU-institutionerna. Vidare anser landskapsregeringen att statsrådets principbeslut kompletterar och förtydligar hur samarbetet ska gå till för att landskapets intressen bäst ska tillgodoses. Landskapsregeringen anser dock att statsrådet inte har klargjort till fullo hur samverkan mellan landskapsregeringen och rikets myndigheter skall ske.
Landskapsregeringen kommer sålunda i samverkan med rikets myndigheter att ytterligare förbättra rutiner som garanterar landskapets deltagande i beredningen av EU-ärenden inom EU:s institutioner. Landskapsregeringen kommer även att ställa krav på att statsrådet ser över och förbättrar rutinerna rörande språket så att landskapet kan följa med och delta i beredningen av EU-ärenden inom statsrådet. Om regeringen inte kan garantera att landskapet ges möjlighet att på lika villkor delta i beslutsfattande i frågor som hör till landskapets behörighet eller är av stor betydelse för landskapet skall rätten till inflytande förstärkas ytterligare genom en ändring i självstyrelselagen.
Landskapsregeringen har en längre tid samarbetat med flera parlamentariker i Europaparlamentet. Genom att föra en dialog med parlamentariker har landskapsregeringen haft möjlighet att påverka den politiska processen i Europaparlamentet. Alltsedan 2009 års val till Europaparlamentet existerar emellertid även ett formaliserat samarbete mellan landskapet och EU-parlamentariker. I och med ett högt valdeltagande i landskapet Åland och ett partiöverskridande samarbete hade landskapet möjlighet att utse en medarbetare i Europaparlamentet. Detta arrangemang har skapat nya kanaler och förbättrat insynen i parlamentets kontinuerliga arbete.
Landskapsregeringen ämnar under det kommande året att ytterligare utveckla samarbetet med parlamentariker i Europaparlamentet. Genom att utarbeta rutiner för samarbetet skall landskapsregeringen säkerställa att landskapets ståndpunkt förs fram i Europaparlamentet.
Genom ratificerandet av Lissabonfördraget har vissa förändringar skett i Europeiska unionens domstols organisation och behörighet. Den mest framträdande förändringen är att Europeiska Unionen ersätter Europeiska gemenskapen som juridisk person. Som en följd av detta blir namnet på hela unionens domstolssystem Europeiska unionens domstol.
Den hittillsvarande indelningen av samarbetet i tre pelare som infördes genom Maastrichtfördraget upphör och EU får en ny institutionell uppbyggnad. Europeiska unionens domstols behörighet utvidgas således till att omfatta EU-rätten som helhet, om inte annat följer av fördragen. Domstolen ges därigenom en allmän behörighet att meddela förhandsavgöranden när det gäller området för frihet, säkerhet och rättvisa samt behörighet att pröva åtgärder som vidtagits med hänsyn till allmän ordning i samband med kontroller över gränserna. Samtidigt har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fått samma rättsliga värde som föredragen.
Lissabonfördraget innebär även att vissa förändringar har skett gällande överträdelseförfaranden. Enligt artikel 260 EUF-fördraget kan kommissionen föra ett ärende vidare till domstolen om den anser att den berörda medlemsstaten inte har uppfyllt sin skyldighet att underrätta om åtgärder för införlivande av ett direktiv.
I artikel 260.2 anges att kommissionen, i de fall en medlemsstat som inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom, får väcka talan vid domstolen. Det är följaktligen inte nödvändigt att kommissionen avger ett motiverat yttrande i ärendet för att väcka talan vid domstolen. Detta gäller dock inte de fall som rör medlemsstaters undlåtenhet att införliva direktiv.
I artikel 260.3 anges att i samband med överträdelserärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Medlemsstatens skyldighet att betala anges efter Lissabonfördragets ikraftträdande i domen. Skillnaden är då att kommissionen inte behöver väcka talan då en medlemsstat underlåtit att efterfölja dom för att domstolen skall ha möjlighet att utdöma standardbelopp eller vite. Kommissionen kan ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt i förestående fall. Domstolen kan inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett.
Således måste landskapsregeringen arbeta för en mer effektiv implementering av direktiv för att undgå att tilldragas ekonomiska sanktioner.
Genom ratificeringen av Lissabonfördraget infördes bestämmelser som avser att stärka nationella parlaments ställning i beslutsfattandet inom unionen. Fördraget innehåller ett protokoll om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
Protokollet innehåller bl.a. bestämmelser om kommissionens skyldighet att informera de nationella parlamenten om planerade lagstiftningsakter samt bestämmelser om den så kallade subsidiaritetskontrollen. I artikel 6 i protokollet stadgas att ”varje nationellt parlament eller kammare i ett sådant parlament får, inom åtta veckor från den dag då ett utkast till lagstiftningsakt på unionens officiella språk översänds, till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande lämna ett motiverat yttrande med skälen till att de anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Varje nationellt parlament eller kammare i ett sådant parlament ska i förekommande fall samråda med de regionala parlament som har lagstiftande befogenheter.” Om minst en tredjedel av det totala antal röster som tilldelats kamrarna i de nationella parlamenten står bakom ett motiverat yttrande skall utkastet omprövas. Efter omprövningen kan kommissionen eller, i förekommande fall, gruppen av medlemsstater, Europaparlamentet, domstolen, Europeiska centralbanken eller Europeiska investeringsbanken, om utkastet till lagstiftningsakt kommer från dem, besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det.
Enligt Finlands grundlag och självstyrelselagen för Åland utövar landskapet självständig lagstiftande makt inom de områden som anges i självstyrelselagen. Det handlar inte om någon delegering av lagstiftande makt till landskapet, utan om självständig offentlig makt till följd av Ålands särställning. Följaktligen härleds den offentliga makten som ankommer lagtinget genom självstyrelselagen inte från riksdagen utan från den åländska befolkningen. Landskapets lagstiftningsbehörighet, som bygger på internationella garantier, fungerar således oberoende av riksdagen. Lagtinget och riksdagen utövar lagstiftningsmakt inom de områden som omfattas av självstyrelsen parallellt och helt oberoende av varandra. Således bör lagtinget i förekommande fall anses vara likvärdigt med ett nationellt parlament inom ramen för landskapets behörighet.
Ur ett statsrättsligt perspektiv skall lagtinget och riksdagen i förhållande till medlemsstaten Finland således anses vara kompletterande men likvärdiga. Lagtinget är följaktligen, inom ramen av Lissabonfördraget, en suverän komponent av det nationella parlamentssystemet i Finland. Samtidigt besitter lagtinget en exklusiv kompetens inom medlemsstaten Finland i ärenden som omfattas av självstyrelsen. Medlemsstaten Finland kan således inte garantera subsidiaritetsprincipen utan att tillerkänna lagtinget och riksdagen likvärdiga befogenheter. Landskapsregeringen vidhåller på så vis att subsidiaritetskontrollen bör regleras utgående från lagtingets status inom medlemsstaten.
Landskapsregeringen anser vidare att subsidiaritetskontrollen fyller en nödvändig funktion inom landskapet. Erfarenheter från andra medlemsstater påvisar att subsidiaritetskontrollen har en positiv effekt på antalet EU-frågor som behandlas av parlamenten. Följaktligen anser landskapsregeringen att vederbörande kontrollmekanism kommer att öka antalet EU-ärenden som behandlas av lagtinget och på så vis öka unionens demokratiska legitimitet i landskapet Åland.
Landskapsregeringen bereder tillsammans med lagtinget en proposition som skall garantera att lagtingets ståndpunkt ska framföras, oberoende av om riksdagen beslutar att göra en subsidiaritetsanmärkning eller inte, till någon av EU:s institutioner.
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med sälprodukter, KOM(2008) 469, har antagits av rådet och Parlamentet i juli 2009. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter publicerades den 31 oktober 2009 i EU:s officiella tidning. Förordningen trädde delvis i kraft den 20 november, förutom vad gäller förordningens artikel 3, villkor för saluförande som ska tillämpas från och med den 20 augusti 2010. Kommissionen förväntas nu utforma en tillämpningsförordning i enlighet med förordningens artikel 5, vilken anger att kommissionen ska biträdas av en kommitté, kommittén om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Tillämpningsförordningen ska antas senast nio månader efter att förordningen publicerats, d.v.s. inom juli 2010. Kommittologiförfarandet enligt rådets beslut 1999/468/EG ska tillämpas. Förordningens artikel 2.3 anger att kommissionen ska utfärda tekniska riktlinjer med en vägledande förteckning över de nummer i kombinerade nomenklaturen som kan gälla sälprodukter som omfattas av artikel 2. Förvaltningsförfarandet som beskrivs i rådets beslut 1999/468/EG artikel 4 ska då tillämpas. Förordningens artikel 2.4 anger även att åtgärder för genomförandet av artikel 2 som avser att ändra icke väsentliga delar av förordningen genom att komplettera den ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll i rådets beslut 1999/468/EG artikel 5a.1-5a.4. Tillämpningsförordningens utformning är viktig för Åland särskilt vad gäller åtgärder för genomförandet av artikel 2 som avser ändring av icke väsentliga delar av förordningen eller kompletteringar av den och landskapsregeringen bör därför delta i arbetet. Kommitténs arbete påbörjades den 8 januari.
2.2.2 Certifiering av timmer och trävaror
Kommissionen lade den 17.10 2008 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, KOM(2008) 644 slutlig. Syftet med förslaget är att stävja olaglig skogsavverkning.
Landskapsregeringen lämnade den 13.1.2009, efter samråd med lagtinget, ett ställningstagande i frågan där man speciellt betonade proportionalitetsprincipen och förslagets verkningar för det småskaliga skogsbruket och för övervakande myndigheter. Således motsatte sig landskapsregeringen en hårdare reglering. Ärendet har drivits intensivt under Sveriges ordförandeskap och landskapsregeringen har deltagit aktivt i beredningen tillsammans med Jord- och skogsbruksministeriet. Landskapsregeringen har speciellt jobbat för ett undantag för småskaliga verksamhetsutövare och privata skogsägare samt för att befintlig lagstiftning och skogscertifiering skall anses fylla de krav som förslaget ställer på verksamhetsutövarna.
Frågan har visat sig vara mycket komplicerad och problematisk och ordförandeskapet har haft svårt att ena medlemsstaterna, där vissa vill göra förslaget betydligt strängare och mer omfattande. Frågan har behandlats ett flertal gånger i rådets arbetsgrupp för skog samt i Attachéarbetsgruppen. Rådet nådde vid sitt rådsmöte den 15 december 2009 en politisk överenskommelse, med knapp majoritet. Ordförandeskapet hade dock undantagit de delar av förslaget som gäller komittologiförfarandet, eftersom detta förfarande ändras genom Lissabonfördraget.
Den 28 januari 2010 nådde rådet en politisk överenskommelse. Då förslaget skall avgöras genom s.k. medbeslutandeförfarande förväntas rådet att ta ett beslut den 2 mars om att översända den politiska överenskommelsen till Europaparlamentet.
2.2.3 Kontrollsystem för fiske
Rådet antog formellt den 20 november 2009 Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. Förordningen publicerades i EU:s officiella tidning den 22 december, och trädde i kraft den 23 december. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2010, förutom vad gäller de i artikel 124 angivna artiklarna som ska tillämpas från och med den 1 januari 2011 respektive beroende av tillämpningsförordningens ikraftträdande. I förordningen anges att det på ett flertal områden ska antas tillämpningsföreskrifter i enlighet med förordningens artikel 119.[1] Förordningens artikel 119 anger att förvaltningsförfarandet som beskrivs i rådets beslut 1999/468/EG artikel 4 ska tillämpas. Landskapsregeringen kommer att arbeta med implementeringen av förordningen under 2010.
Under slutet av 2009 har Europeiska unionens jordbruksråd inlett diskussionen om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Denna diskussion kommer att fortsätta under 2010. Europeiska kommissionen vill starta en debatt kring utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken med utgångspunkt i ett antal nyckelfrågeställningar som politiken måste ge svar på:
Dessutom har kommissionen konstaterat att det är viktigt att politiken:
Landskapsregeringen har under året för avsikt att följa med diskussionen samt till den del man har möjlighet att delta i debatten och utgående från detta börja planeringen av de insatser som skall genomföras av landskapsregeringen i den gemensamma jordbrukspolitiken från 2014 och framåt.
Under år 2010 fortsätter även implementeringen av landsbygdsutvecklingsprogrammet för landskapet Åland 2007-2013. I implementeringen är framtagande av övervaknings och utvärderingssystem viktiga. Landskapsregeringen har för utvärderingen av landsbygdutvecklingsprogrammet upphandlat ett löpande utvärderingssystem från en oberoende utvärderare. Uppdraget har givits till Nordregio med Ålands statistik och utredningsbyrå som underleverantör. En viktig aktivitet i programgenomförandet och i det löpande utvärderingssystemet är att under 2010 utarbeta en utvärdering efter halva tiden av programmet. Nordregio skall presentera en utvärderingsrapport för Landskapsregeringen i September 2010.
2.2.6 Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Den 2 juli 2008 antog kommissionen ett meddelande med ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Syftet med meddelandet är att utveckla den inre marknaden genom att skapa ett klarare rättsläge när det gäller patienters rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder. Kommissionens förslag till direktiv innehåller relevanta rättsliga definitioner och allmänna bestämmelser. Kommissionen har delat in detta i tre huvudområden, gemensamma principer för alla hälso- och sjukvårdssystem i EU, särskilda regler för gränsöverskridande hälso- och sjukvård och europeiskt hälso- och sjukvårdssamarbete. Kommissionen anger att direktivet ska klargöra vilka rättigheter patienter har till vård i andra medlemsstater, vilka begränsningar medlemsstaterna kan införa för sådan vård utomlands samt nivån på den ekonomiska ersättning som utges för gränsöverskridande vård, utgående från principen att patienterna har rätt till ersättning upp till det belopp som skulle ha betalts om de hade vårdats i hemlandet. Kommissionens förslag bearbetades dels av Frankrike som gav ett kompromissförslag under sitt ordförandeskap, även Tjeckien och nu senast Sveriges ordförandeskap har arbetat fram egna kompromissförslag. Man har inte uppnått nödvändig enighet i behandlingen på olika nivåer för att föra frågan vidare. Spaniens ordförandeskap kommer under sitt ordförandeskap under 2010 fortsätta att arbeta med kommissionens förslag. Landskapsregeringen följer fortsättningsvis med ärendets utveckling både nationellt och internationellt.
I april 2009 har kommissionen presenterat en grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, KOM(2009) 163. Landskapsregeringen har efter samråd med näringsutskottet gett ett utlåtande till Jord- och skogsbruksministeriet angående grönboken som helhet och Finlands ställningstaganden i det fortsatta arbetet. Landskapsregeringen framhöll i utlåtandet att det ur åländskt perspektiv är viktigt att särskilt lyfta fram det småskaliga kustfisket. Man bör arbeta för att en särskild definition för detta fiske tas fram inom ramen för den nya fiskeripolitiken. Många av de system och verktyg som införs inom EU:s fiskeripolitik är överdimensionerade med tanke på Ålands småskaliga förhållanden. Det småskaliga kustfisket borde exkluderas från de omfattande kontrollregelverken då det förvaltas bäst på lokal nivå.
Ett samrådsförfarande vad gäller grönboken pågår till den 31 december 2009 och reformarbetet skall pågå till 2013, varför ett omfattande arbete väntar på detta område. Europaparlamentets fiskeriutskott antog den 27 januari en rapport gällande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och Europaparlamentet planeras anta rapporten i plenum den 25 februari 2010. Fiskeriutskottets rapport innehåller skrivningar där Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de sociala följderna och de allvarliga skador på fisket som vissa rovdjur orsakar, till exempel alltför stora säl- och skarvbestånd samt att kommissionen ska arbeta för en separat tydligt definierad, liberal, obyråkratisk och förenklad modell för förvaltning av småskaligt kustfiske.
Arbetet påbörjas inom kommissionen med att leverera diskussionsunderlag till medlemsländerna gällande innehållet i sammanhållningspolitiken. Sammanhållningspolitiken strävar efter en balanserad ekonomisk och social utveckling i unionens hela territorium. Lissabonfördraget lyfter upp den territoriella sammanhållningen som ett grundläggande mål vid sidan av den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Det innebär att mer uppmärksamhet måste fästas vid effekterna i olika delar/regioner av unionen av gemenskapspolitiken.
Konkurrenskraft, sysselsättning och gränsöverskridande samarbete är fortsättningsvis föremål för insatser men politiken måste leverera bättre och effektivare. Klimatmålen ställer andra krav på politikens utformning och förvaltning och kontroller måste förenklas samt anpassas till regionala förhållanden. För Ålands del gäller det t.ex. innehållet i kommande strukturfondsprogram finansierade genom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden vilka löper från år 2014 och framåt.
EU antog år 2005 strategin ”i2010 - Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning”. Strategin syftar bland annat till att skapa ett gemensamt europeiskt informationsområde, främja investeringar och innovation samt att uppmuntra medborgare, företagare och myndigheter att använda sig mer av informations- och kommunikationsteknologi. Strategin ska också öka tillgången till ny teknik för funktionshindrade och äldre. Den innehåller också flera stödprogram. Nya tekniska möjligheterna inom utbildningen och samspel mellan utbildning och yrkesliv.
När det gäller EU:s temaår för 2009 var det europeiska året för kreativitet och innovation har åländska skolor t.ex. deltagit i projektet INNO-Skola och också vunnit pris inom det. Prisutdelning skedde den 15 december 2009 av presidenten.
EU:s temaår för 2010 blir det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utslagning. Temaåret syftar till ökad medvetenhet om fattigdom och utslagning och ett större engagemang både hos det allmänna och hos individer att arbeta mot fattigdom och marginalisering. Ofta kan utbildningsinsatser vara ett verkningsfullt sätt för att motarbeta och/eller ta sig ur fattigdom och utanförskap.
Rådet antog ett beslut om att utse 2011 till Europeiska året för frivilligarbete. Målet med beslutet är att förbättra miljön för frivilligarbete i EU, att höja kvaliteten på frivilligarbetet och att erkänna frivilligarbetets värde och vikt. Utbyte av erfarenheter och goda lösningar, forskning, konferenser och informationskampanjer återfinns bland de åtgärder som kan få stöd inom ramen för det europeiska året. I detta syfte har ett anslag på 8 miljoner EUR tilldelats i EU:s budget, av vilket minst 2 miljoner EUR ska riktas till konkret verksamhet i medlemsstaterna. Också i det temat spelar utbildning och kompetensutveckling en viktig roll. Landskapsregeringen avser att delta i implementeringen av rådets beslut och i planering och utformning av det Europeiska året för frivilligarbete 2011.
I sina politiska riktlinjer för den nya EU-kommissionen, presenterar ordförande José Manuel Barroso en vision för hur EU ska se ut år 2020. Han menar att slutet på den aktuella krisen bör vara början på en ny hållbar social marknadsekonomi. En smartare och grönare ekonomi med kunskap som drivkraft, där välståndet bygger på innovation och bättre utnyttjande av resurser. För denna omställning behöver EU en gemensam färdplan: den nya strategin ”EU 2020”.
Den nya strategin ska hjälpa EU att återhämta sig från den ekonomiska krisen och snabbare gå över till en smart och grön ekonomi. EU 2020-strategin ska bygga vidare på framstegen med Lissabonstrategin, som sedan 2005 inriktats på tillväxt och sysselsättning. Men strategin ska också avhjälpa några av Lissabonstrategins brister. Kommissionen avser att lägga fram ett formellt förslag till EU 2020-strategin i början av 2010. Målet är att EU:s stats- och regeringschefer ska anta strategin vid ett toppmötet under våren. Kommissionen presenterade sitt arbetsdokument om samråd om framtidsstrategin "EU 2020" den 24 november 2009, KOM(2009) 647, där kommissionen uppmanade till samråd mellan den 24 november 2009 och den 15 januari 2010.
Vid
ett toppmöte (Europeiska rådet) i Portugal år 2000 antogs riktlinjer för
Lissabonstrategin. Då kom EU:s stats- och regeringschefer överens om att EU år
2010 ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade
ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre
arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.
I mars 2001 antog Europeiska rådet tre strategiska mål (och tretton
delmål) som ska uppnås före år 2010: - utbildningssystemen skulle koncentreras
på kvalitet, tillgänglighet och öppenhet mot omvärlden. Ett år senare godkändes
ett detaljerat arbetsprogram för att uppnå målen. Strategin har reviderats och
uppdaterats ett antal gånger och just nu finns det konkreta förslag och beslut
om en "post-strategi", dvs. hur strategin ska fortsätta(s) efter 2010
och hur de tidigare insatserna ska utvärderas och följas upp. Just nu, delvis
som en följd av den ekonomiska situationen, är sysselsättningspolitiken en
central del av Lissabonstrategin. Hela detta strategiområde genomsyras alltså
av utbildnings- och kompetensutvecklings- och FoU-frågor - av vilka flertalet
är viktiga också för Åland.
Kommissionen utreder potentiella effekter av en eventuell öppning för ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror. Landskapsregeringen har i denna fråga samarbetat med den svenska regeringen som delar landskapsregeringens uppfattning att rådande situation inte överensstämmer med EU:s regler om fri rörlighet av varor.
Landskapsregeringen kommer sålunda att arbeta aktivt
tillsammans med andra aktörer för att åstadkomma en förändring av det
befintliga regelverket.
Artikel 7 i rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG anger att kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet gällande implementeringen av direktivet och att kommissionen ska överväga att lämna ett förslag med ändringar. Kommissionen ska då särskilt beakta:
· i fråga om andra generationens gränsvärden för svavel som skall fastställas för varje bränslekategori, och
· utseende av ytterligare svavelkontrollområden,
· en eventuell sänkning till 0,5 % av gränsvärdena för svavel i marint bränsle som används i svavelkontrollområden,
· en eventuell användning av ekonomiska instrument, inklusive åtgärder som differentierade tullar och kilometeravgifter, köp- och säljbara utsläppsrätter och kvittning förutsatt att fördelar för miljön och människors hälsa tydligt kan påvisas.
· alternativa eller kompletterande åtgärder.
I februari – mars 2010 kommer ett allmänt samrådsförfarande anordnas, som består av samråd via Internet och ett möte med intressenter i Bryssel. I maj 2010 kommer konsekvensanalysen ges in till Konsekvensbedömningsnämnden som förväntas ge sitt yttrande i juli 2010. I juli 2010 kommer även ett internt samråd hållas inom kommissionen och i september 2010 kommer kommissionen påbörja översättningarna. Kommissionen planerar att kollegiet av kommissionärer ska kunna anta och publicera ett förslag i november 2010.
Landskapsregeringen framhåller att en eventuell sänkning av gränsvärdena för svavel kan innebära att den åländska sjöfartsnäringen inte kan konkurrera på lika villkor som aktörer från länder som inte antagit IMO:s riktlinjer. Landskapsregeringen vill även framhålla att en sänkning av gränsvärdena kan motverka direktivets syfte. Sålunda kommer landskapsregeringen att alltjämt verka för att regeringen, Europaparlamentet, kommissionen och rådet förhindrar att en ofördelaktig konkurrenssituation uppkommer för den åländska sjöfarten.
Landskapsregeringen konstaterar att arbetet med de nya tillämpningsföreskrifterna för den tullkodex som antogs i april 2008 inte framskridit inom kommissionen i den takt som tidigare antogs. Tidtabellen för när kommissionen kommer att lägga fram ett förslag är därmed något oklar men torde rikta in sig på att ett förslag föreligger under sommaren 2010 varvid ett beslut kan förväntas tidigast vid årsskiftet 2010/2011. Det bedöms dock inte troligt att de nya bestämmelserna träder i kraft före år 2012 utan ett allmänt antagande är att ibruktagandet sker i mitten av 2013.
Landskapsregeringen har under år 2009 fortsatt arbetet med att bereda underlag för hur tillämpningsföreskrifterna för den artikel i tillämpningsföreskrifterna som är avsedd att medge förenklade förfaranden för handeln mellan EU och tredje territorier som Åland bör utformas så att skattegränsformaliteterna även i framtiden kan genomföras enligt förenklade förfaranden. Arbetet med de nya tillämpningsföreskrifterna bereds i samarbete med Tullstyrelsen och finansministeriet. Några förhandlingar på EU-nivå om tillämpningsföreskrifter för den aktuella artikeln har ännu inte varit aktuella.
Landskapsregeringen har även i mars 2009 deltagit i ett uppföljningsmöte om skattegränsen på Utrikesdepartementet i Stockholm där såväl de nu gällande förfarandena som arbetet med de kommande tillämpningsföreskrifterna diskuterades.
Landskapsregeringen fick i slutet på januari den från Uppsala universitet beställda rapporten över sjöfåglarnas jaktbarhet på hösten, "Sjöfågel på Åland och sydvästra Finland- höstinventeringen 2007-2008". Rapporten bedöms som en viktig pusselbit för att utröna om det finns förutsättningar att, med stöd av fågeldirektivet, jaga någon art av sjöfågel under våren. Samarbetet med jord- och skogsbruksministeriet, liksom öppenheten mot kommissionen, fortsätter i den pågående behandlingen av sjöfågeljaktsärendet.
Under flera år har förslaget till markskyddsdirektiv förhandlats. Spanien arbetar vidare med förslaget. Förslaget innehåller nya bestämmelser på EG-nivå men i landskapslagstiftningen finns redan förbud mot förorening av marken och krav på att förorenad mark i vissa fall ska saneras. Det är troligt att landskapslagstiftningen skulle behöva kompletteras om förslaget går igenom.
Landskapsregeringen anser att förslaget ska vara så flexibelt som möjligt och inte innebära onödigt byråkratiskt arbete samtidigt som det är värdefullt att krav ställs på inventering och sanering av mycket förorenad mark i Europa.
Den 21 december 2007 presenterade kommissionen ett förslag angående samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Förslaget är en del i EU:s arbetet att förenkla lagstiftningen. Ett flertal enskilda direktiv läggs ihop till ett samlat direktiv. Förslaget är mycket omfattande och komplicerat. Dagens direktiv om industriutsläpp är i huvudsak genomfört i landskapet med miljöskyddslagen. Förslaget är bl.a. mera inriktat på att tydliggöra vad som är bästa tillgängliga teknik för de verksamheter som berörs. Eftersom förslaget i första hand gäller mycket stora verksamheter berörs landskapet inte så mycket direkt. Men eftersom direktivets bestämmelserna kommer att behöva införas i åländska lagstiftningen berörs landskapet på ett övergripande plan.
Landskapsregeringen har hittills inte framfört några särskilda synpunkter på förslaget men anser att lagstiftningen på området bör förenklas och tydliggöras. Landskapsregeringen kommer således under året att följa lagstiftningsförfarandet i rådet och Europaparlamentet på detta område.
Efter att kommissionen sedan december 2007 arbetat med ett förslag angående en EU-strategi för Östersjöområdet, antog rådet strategin inklusive en tillhörande åtgärdsplan i november 2009. I samband med att åtgärdsplanen färdigställdes gjorde den finländske Europaministern en förfrågan om Åland var intresserade av att aktivt ta del i eller leda något av de s.k. ’flaggskepp-projekt’ som ingår i avsnittet om miljövänlig fartygstrafik (sk clean shipping-projekt). Som ett resultat av detta diskuterades frågan med företrädare för rederierna. Landskapsregeringen anordnade även under hösten ett seminarium om ekonomiska styrmedel för fartygstrafiken, i samarbete med HELCOM och med närvaro av ledande företrädare för svenska och finska sjöfartsmyndigheter. I januari 2010 deltog landskapsregeringen i ett start möte om clean shipping-delen av startegin. Vid mötet utsågs HELCOM preliminärt till att leda flera flaggskepp-projekt. Ur landskapsregerings perspektiv är detta en bra lösning.
Landskapsregeringen kommer således fortsättningsvis att aktivt följa det fortsatta arbetet för att vid behov försöka påverka utvecklingen av de olika projekten så att de blir så långsiktigt miljömässigt och ekonomiskt hållbara och så framgångsrika som möjligt. Landskapsregeringen avser att kontinuerligt informera och samråda med näringen om vilka åtgärder som är de mest fördelaktiga ur åländsk synvinkel.
Landskapsregeringen beaktar även andra prioriteringsområden. Inom området "Att förstärka hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske" kommer landskapsregeringen främst att aktivt ta del i det arbete som gäller hållbart fiske, men även följa arbetet med hållbart jordbruk.
Särskilt
intressanta ur åländsk synvinkel är arbetet med projekten "Främja hållbara
produktionsmetoder inom vattenbruket ", "Säkerställa
ett hållbart fiske" och de projekt som syftar till att minska
näringsläckaget från olika landsbygdsnäringar inklusive jordbruk, fiskodling
och turism. Vad gäller fiskodling har landskapsregeringen i sitt åtgärdsprogram
för de åländska vattnen sagt att den ska vara en pådrivande aktör för en mer
hållbar fiskodling på Östersjönivå.
3. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2009
EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning. De s.k. kommissionsförslagen innefattar även annat än förslag till rättsakter. Det kan handla om olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker.
Kommissionsdokument som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs vid landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.
Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av kommissionsinitiativ under tidsperioden 1.12.2008 – 30.11.2009. Antalet inkomna kommissionsinitiativ kan i förhållande till antalet diarieförda verka högt, men man bör komma ihåg att kommissionsinitiativen inte behöver vara förslag till rättsakter utan kan även vara meddelanden, handlingsprogram, grönböcker eller vitböcker. I den högra spalten återfinns de uppgifter som framkom i motsvarande meddelande för år 2008.
|
Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ |
||
|
|
Antal totalt 2009 |
2008 |
|
Inkomna kommissionsinitiativ |
778 st |
864 st |
|
Diarieförda kommissionsinitiativ |
28 st |
33 st |
|
Samråd enligt 42a § lagtingsordningen
|
5 st |
3 st |
|
Informationsärende
|
5 st |
3 st |
|
Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget) |
20 st |
12 st |
Av de 778 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa registreras i en av EU-enheten upprätthållen databas, men sänds inte vidare. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörd tjänsteman/berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag som är av uppenbart intresse för Åland, men bedömningen av om förslaget är av intresse för Åland har i allt större utsträckning övergått till de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området och som beslutar om ärendet skall diarieföras och beredas. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande.
Under tidsperioden 1.12.2008 – 30.11.2009 har sammanlagt 20 stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Fem ärenden fördes för samråd med lagtinget och fem översändes till lagtinget som informationsärenden. Tio ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemoriorna som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls om ett enskilt ärende.
|
Utskott |
Antal samråd 2009 |
2008 |
|
Näringsutskottet |
3 st |
2 st |
|
Kulturutskottet |
- |
- |
|
Social- och miljöutskottet |
- |
- |
|
Självstyrelsepolitiska nämnden |
- |
- |
|
Finansutskottet |
2 st |
1 st |
|
Totalt |
5 st |
3 st |
|
Tabell 3. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting |
||
|
Utskott |
Antal informationsärenden 2009 |
2008 |
|
Näringsutskottet |
- |
- |
|
Kulturutskottet |
- |
- |
|
Social- och miljöutskottet |
3 st |
- |
|
Självstyrelsepolitiska nämnden |
2 st |
3 st |
|
Finansutskottet |
- |
- |
|
Lagutskottet |
- |
- |
|
Totalt |
5 st |
3 st |
De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen på följande sätt:
|
Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ |
||
|
Enhet inom landskapsregeringen |
Antal 2009 |
2008 |
|
Kansliavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (K10) |
1 st |
1 st |
|
Administrativa enheten II (K14) |
- |
1 st |
|
EU-enheten (K16) |
1 st |
5 st |
|
Byggnadsbyrån (K20) |
- |
1 st |
|
Brand- och räddnings enheten (K24) |
- |
1 st |
|
El- och energienheten (K26) |
- |
3 st |
|
Finansavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (F10) |
15 st |
11 st |
|
Avtals- och pensionsbyrån, (F30) |
- |
1 st |
|
Social- och miljöavdelningen |
|
|
|
Socialvårdsbyrån (S10) |
1 st |
- |
|
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20) |
3 st |
- |
|
Miljöbyrån (S40) |
3 st |
2 st |
|
Utbildningsavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (U10) |
1 st |
- |
|
Yrkesutbildningsbyrån (U32) |
- |
1 st |
|
Näringsavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (N10) |
2 st |
- |
|
Fiskeribyrån (N30) |
1 st |
2 st |
|
Skogsbruksbyrån (N40) |
- |
1 st |
|
Skogsbruksbyrån II (N42) |
- |
1 st |
|
Trafikavdelningen |
|
|
|
Allmänna byrån (T10) |
- |
2 st |
|
Totalt |
28 st |
33 st |
3.2 Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
3.2.1 Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.
Under tidsperioden 1.12.2008 – 30.11.2009 har EU-institutionerna antagit 175 st direktiv. Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under tidsperioden 1.12.2008 – 30.11.2009 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen för rikets eller för landskapets behörighet.
|
|
Antal notifieringar 2009 |
2008 |
|
Rikets behörighet |
29 st |
33 st |
|
Landskapets behörighet |
77 st |
62 st |
|
Totalt |
106 st |
95 st |
De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.
|
Tabell 6. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar inom landskapets behörighet |
|||
|
Enhet inom Landskapsregeringen |
Antal notifieringar 2009 |
2008 |
|
|
Kansliavdelningen |
|
|
|
|
Allmänna byrån (K10) |
1 st |
- |
|
|
Administrativa enheten I (K12) |
- |
3 st |
|
|
Administrativa enheten II (K14) |
7 st |
5 st |
|
|
EU-enheten (K16) |
- |
1 st |
|
|
Brand- och räddningsenheten (K24) |
1 st |
- |
|
|
El- och energienheten (K26) |
1 st |
1 st |
|
|
Social- och miljöavdelningen |
|
|
|
|
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20) |
- |
3 st |
|
|
Miljömedicinska byrån (S30) |
1 st |
13 st |
|
|
Miljöbyrån (S40) |
14 st |
6 st |
|
|
Miljöbyrån III (S45) |
2 st |
2 st |
|
|
Utbildningsavdelningen |
|
|
|
|
Yrkesutbildningsbyrån (U32) |
- |
3 st |
|
|
Näringsavdelningen |
|
|
|
|
Jordbruksbyrån (N20) |
1 st |
12 st |
|
|
Jordbruksbyrån IV (N26) |
48 st |
5 st |
|
|
Trafikavdelningen |
|
|
|
|
Allmänna byrån (T10) |
1 st |
8 st |
|
|
Totalt |
77 st |
62 st |
|
Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2008 – 30.11.2009 notifierade direktiven anses höra.
|
Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet |
||
|
Område |
Antal 2009 |
2008 |
|
Kemikalier |
11 st |
9 st |
|
Livsmedel |
- |
12 st |
|
Miljövård |
2 |
2 st |
|
Jord- och skogsbruk |
2 |
- |
|
Djurskydd |
- |
- |
|
Foder |
3 |
1 st |
|
Vägtrafik |
7 |
6 st |
|
Beskattning |
- |
- |
|
Kosmetiska produkter |
1 |
2 st |
|
Energi |
1 |
1 st |
|
Likabehandling |
1 |
- |
|
Elektricitet |
- |
- |
|
Transport |
1 |
7 st |
|
Avfall |
2 |
3 st |
|
Tobaksprodukter |
- |
2 st |
|
Produktsäkerhet |
- |
1 st |
|
Statistik |
- |
- |
|
Fri rörlighet för varor och personer |
- |
- |
|
Behandling av personuppgifter |
- |
1 st |
|
Växtskydd |
45 st |
14 st |
|
Jakt |
- |
- |
|
Räddningsarbete och säkerhet |
1 st |
- |
|
Posttjänster |
- |
1 st |
|
Totalt |
77 st |
62 st |
3.2.2 Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
Överträdelseförfarandet och Åland
Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett s.k. överträdelseförfarande. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom utsatt tid, kan kommissionen föra ärendet till EU-domstolen. Genom ratificerandet av Lissabonfördraget har emellertid vissa förändringar skett i Europeiska unionens domstols sanktionsförfarande. Om domstolen finner att en medlemsstat på något vis har försummat sin skyldighet jämte fördragen kan den åläggas ekonomiska sanktioner redan vid den första domen. Det finns dock vissa skillnader mellan fördragsbrott och andra överträdelser.
I artikel 260.2 EUF-fördraget anges att kommissionen, i de fall en medlemsstat som inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa domstolens dom, får väcka talan vid domstolen. Det är följaktligen inte nödvändigt att kommissionen avger ett motiverat yttrande i ärendet för att väcka talan vid domstolen. Detta gäller dock inte de fall som rör medlemsstats underlåtenhet att införliva direktiv.
I artikel 260.3 anges att i samband med överträdelserärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Medlemsstatens skyldighet att betala anges efter Lissabonfördragets ikraftträdande i domen. Skillnaden mellan sanktionsförfarandet i Nicefördraget och Lissabonfördraget är att kommissionen inte behöver väcka talan då en medlemsstat underlåtit att efterfölja dom för att domstolen skall ha möjlighet att utdöma standardbelopp eller vite. Kommissionen kan i förestående fall ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt. Domstolen kan emellertid inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett. Det är följaktligen viktigt att understryka att ratificeringen av Lissabonfördraget innebär att landskapet nu kan utdömas ekonomiska sanktioner i ett tidigare skede.
Då detta avsnitt avser överträdelseförfaranden som påbörjades mot Finland under tidsperioden 1.12.2008 - 30.11.2009 tillämpades Nicefördraget i samtliga överträdelseärenden. I följande tabell framgår följaktligen hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen enligt artikel 226 i Nicefördraget som kommissionen har påbörjat mot Finland. I samma tabell framgår även hur många av dessa som berör landskapet.
|
|
Officiella anmärkningar |
Motiverade yttranden |
Talan i EG-domstolen |
Totalt |
||||
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
|
Berör enbart riket |
4 st |
10 st |
4 st |
13 st |
- |
4 st |
8 st |
27 st |
|
Berör både landskapet och riket |
11 st |
11 st |
4 st |
6 st |
- |
1 st |
15 st |
18 st |
|
Berör enbart landskapet |
- |
- |
- |
1 st |
- |
- |
- |
1 st |
|
Totalt |
15 st |
21 st |
8 st |
20 st |
0 st |
5 st |
23 st |
46 st |
Antalet
överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som
de facto är föremål för överträdelseförfarande. Särskilt de officiella
anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom
implementeringstiden. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna
foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De elva
officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket gäller totalt 33 st direktiv varav 15 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta
tiden. Ytterligare en anmärkning berörde felaktig eller otillräcklig
implementering.
Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden under perioden 1.12.2008 – 30.11.2009 rör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid.
Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2009 var implementeringen i landskapet av 20 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen nedan.
|
Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2009 |
|
||
|
Enhet |
Antal 2009 |
2008 |
|
|
Kansliavdelningen |
|
|
|
|
Allmänna byrån, K10 |
- |
2 st |
|
|
Byggnadsbyrån, K20 |
1 st |
1 st |
|
|
Brand- och räddningsenheten, K24 |
1 st |
- |
|
|
El- och energienheten, K26 |
2 st |
1 st |
|
|
Finansavdelningen |
|
|
|
|
Finansavdelningen, allmänna byrån, F10 |
2 st |
1 st |
|
|
Avtals- och pensionsbyrån, F30 |
- |
1 st |
|
|
Social- och miljöavdelningen |
|
|
|
|
Socialvårdsbyrån, S10 |
- |
2 st |
|
|
Miljömedicinska byrån, S30 |
7 st |
3 st |
|
|
Miljöbyrån, S40 |
5 st |
5 st |
|
|
Miljöbyrån, S45 |
1 st |
1 st |
|
|
Utbildningsavdelningen |
|
|
|
|
Yrkesutbildningsbyrån, U32 |
1 st |
1 st |
|
|
Näringsavdelningen |
|
|
|
|
Jordbruksbyrån I, N20 |
- |
3 st |
|
|
Jordbruksbyrån IV, N26 |
- |
2 st |
|
|
Trafikavdelningen |
|
|
|
|
Trafikavdelningen, allmänna byrån, T10 |
- |
3 st |
|
|
Totalt |
20 st |
26 st |
|
EG-domstolens domar gällande Åland
Från tidigare år finns det därtill överträdelser som lett till talan vid EG-domstolen.
I mål C-328/08Kommissionen mot Finland yrkade kommissionen domstolen skulle fastställa att Finland underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser. I detta fall rör det sig i första hand om försenad implementering från dels Finlands och dels landskapets sida.
Kommissionen skickade den 1 juni 2007 en formell underrättelse till Finland. Landskapsregeringen svarade 27 juni på utrikesministeriets remiss att man hade för avsikt att implementera direktivet inom juni 2008.
Finland svarade på kommissionens formella underrättelse den 25 juli 2007 och angav att man inte införlivat direktivet men att regeringen skulle lägga fram en proposition till riksdagen inom 2007.
Kommissionen skickade den 1 februari 2008 ett motiverat yttrande till Finland.
Kommissionen angav att Finland inte uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 19.1 och 19.2 genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2004/35/EG eller i vart fall genom att inte överlämna dessa bestämmelser till kommissionen. Landskapsregeringen svarade den 5 mars 2008 på utrikesministeriets remiss och angav att landskapsregeringen haft och fortsättningsvis har som avsikt att införliva direktivet genom att införa rikets lagstiftning på området genom så kallad blankettlagstiftning. Landskapsregeringen uttryckte sin förhoppning om att de nödvändiga landskapslagarna skulle kunna träda i kraft sommaren 2009. Finland svarade på kommissionens motiverade yttrande den 25 mars 2008 att man bedömde att regeringens proposition till riksdagen skulle kunna lämnas i juni 2008 och lagstiftningen kunna träda i kraft inom 2008 samt redogjorde för situationen för Åland.
Kommissionen väckte talan mot Finland den 17 juli 2008 för överträdelse av medlemsförpliktelserna enligt artikel 226 i EG-fördraget. Kommissionen yrkade att domstolen skulle fastställa domstolen att Finland underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana bestämmelser. Landskapsregeringen skickade den 19 augusti 2008 ett yttrande med anledning av utrikesministeriets utlåtandebegäran som redogjorde för vad som ovan beskrivits men att man nu hade förhoppningar om att landskapslagarna kunde träda i kraft inom 2009. Finland medgav talan men konstaterade också att regeringen hade för avsikt att lämna en proposition till riksdagen senast i december 2008 i syfte att direktivet skulle kunna implementeras under 2009.
Domstolen fastslog att Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.
Kommissionen skickade den 26 juni 2009 en formell underrättelse till Finland. Landskapsregeringen svarade 16 juli på utrikesministeriets remiss att man den 1 juni 2009 lagt en framställning till Ålands lagting. Landskapsregeringen föreslog att en blankettlag skulle antas enligt vilken rikets lag om avhjälpande av vissa miljöskador ska tillämpas i landskapet. Finlands riksdag stadsfäste den 29 maj 2009 lagstiftning som implementerade direktivet. Denna lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2009. Landskapsregeringen föreslog samtidigt kompletterande bestämmelser i landskapslagen om naturvård och landskapslagen om miljöskydd, att bestämmelser om förfaranden för att förebygga och avhjälpa naturskador införs samt att landskapslagen om miljöskydd kompletteras med bestämmelser med stöd av vilka den som förorsakat betydande negativ miljöpåverkan på vatten eller naturskada kan åläggas att avhjälpa skadan. Landskapsregeringen angav att det var landskapsregeringens förhoppning att lagstiftningen kunde träda i kraft under 2009.
Lagtinget antog landskapslagar för implementeringen av direktivet den 11 september 2009 och landskapsregeringen beslöt den 3 december 2009 att lagarna skulle träda ikraft den 1 januari 2010, samt utfärdade en landskapsförordning om avhjälpande av vissa miljöskador.
Kommissionen skickade den 20 november ett motiverat yttrande till Finland. Landskapsregeringen svarade den 22 december på utrikesministeriets remiss där man redogjorde för landskapets implementering av direktivet. Landskapsregeringen notifierade den 30 december 2009 de lagar som antagits för implementering av direktivet.
Den 18 december 2008 kom förstainstansrättens dom i målen T-211/04 och T-215/04Government of Gibraltar mot kommissionen. Förstainstansrätten ogiltigförklarade kommissionens beslut 2005/261/EG[2] med avseende på den planerade bolagsskattereformen i Gibraltar i sin helhet. Domstolen gjorde sin bedömning utifrån principerna som fastslogs i Azorerna-domen[3] för att avgöra om ett statligt stöd är selektivt.
Både kommissionen och Konungariket Spanien ingav den 18 respektive den 20 mars 2009 överklagande av den dom som förstainstansrätten meddelat i målet gällande Gibraltar. Ansökningarna om överklagande offentliggjordes i EU:s officiella tidning den 20 juni 2009. Kommissionen yrkade därvid i första hand att EG-domstolen skulle upphäva förstainstansrättens dom samt ogilla talan i målen. I andra hand yrkade kommissionen att EG-domstolen skulle återförvisa målen till förstainstansrätten för förnyad prövning. Konungariket Spanien yrkade att EG-domstolen skulle upphäva förstainstansrätten dom i sin helhet och meddela ny dom med förklaring om att kommissionens beslut är lagenligt.
Landskapsregeringen tillställde den 10 juli 2009 en skrivelse till utrikesministeriet där landskapsregeringen framhöll ärendets betydelse för landskapet Åland och Landskapsregeringens ståndpunkter vad gällde ärendet. Landskapsregeringen begärde även att Finland skulle intervenera till stöd för Gibraltar och Förenade konungariket i mål C-106/09 P och C-107/09 P: Överklagande av den dom som förstainstansrätten meddelande i de förenade målen T-211/04 och T-215/05 Government of Gibraltar och Förenade kungariket mot kommissionen.
Domstolen har ännu inte avgjort ärendet.
Landskapsregeringen följer utvecklingen av gemenskapsrätten i fråga om den direkta beskattningen och för, då möjlighet finns, fram autonomiernas rätt att bedriva en egen skattepolitik inom EU med samma begränsningar som en medlemsstat. I det aktuella ärendet tillställdes kommissionen ett yttrande från landskapsregeringen.
Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget
Kommissionen beslöt den 30.1.2008 inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget gällande eventuellt stöd som Ålands landskapsregering skulle ha beviljat Ålands Industrihus. Finland mottog kommissionens beslut 31.1.2008. Det formella granskningsförfarandet gäller de kapitaltillskott som landskapsregeringen har gjort i Ålands Industrihus sedan 1997 och de kreditgarantier som företaget har beviljats sedan 2003.
Landskapsregeringen lämnade sitt utlåtande till utrikesministeriet den 4.2.2008. Ärendet diskuterades därefter i EU-ministerutskottet och ett utlåtande lämnade av utrikesministeriet den 22.4.2008. Landskapsregeringen och Finland anser att de aktieteckningarna landskapsregeringen gjort i Ålands industrihus och kreditgarantier som landskapsregeringen beviljat inte utgör statligt stöd. Åtgärderna har inte påverkat handeln och konkurrensen mellan medlemsstaterna.
Skulle åtgärderna utgöra statligt stöd enligt kriterierna i artikel 87.1 i EG-fördraget har stödet varit tillåtet på basis av godkända och notifierade stödordningar samt artikel 87.3 c. Det formella granskningsförfarandet avslutas genom att kommissionen fattar beslut.
Informellt informationsutbyte pågår mellan landskapsregeringen och kommissionen. Kommissionen har ännu inte avgjort ärendet.
[1] Fiskelicens, Fisketillstånd, Märkning av fiskeredskap, Satellitbaserat kontrollsystem för fartyg, Ifyllande och inlämnande av fiskeloggboken, Elektroniskt ifyllande och överlämnade av fiskeloggboksuppgifter, Fiskefartyg som inte omfattas av fiskeloggbokskravet, Förhandsanmälan, Ifyllande och framläggande av omlastningsdeklarationen, Ifyllande och överföring på elektronisk väg av uppgifter i omlastningsdeklarationen, Ifyllande och framläggande av landningsdeklarationen, Ifyllande och överföring av uppgifter i landningsdeklarationen på elektronisk väg, Fartyg som inte omfattas av kraven på landningsdeklarationer, Kontroll av fiskeansträngningen, Registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning, Korrigeringsåtgärder, Fiskekapacitet, Certifiering av maskinstyrka, Verifiering av maskinstyrka, Utsedda hamnar, Fångsternas sammansättning, Allmänna bestämmelser, Tröskelvärde för fångster i två drag, Spårbarhet, Vägning av fiskeriprodukter efter transport från landningsplatsen, Avräkningsnotans innehåll, Undantag från kraven rörande avräkningsnotor, Iakttagelser till havs och upptäckter som görs av medlemsstaterna, Kontrollobservatörer, Genomförande av inspektioner, Aktörens skyldigheter, Inspektionsrapport, Elektronisk databas, Gemenskapsinspektörer, Korrigerande åtgärder vid uteblivna rättsliga förfaranden från landnings- eller omlastningsmedlemsstatens sida, Pricksystem för allvarliga överträdelser, Särskilda kontroll- och inspektionsprogram, Tillfälligt avbrytande och indragning av gemenskapens ekonomiska stöd, Avdrag från kvoterna, Avdrag från fiskeansträngningen, Avdrag från kvoter på grund av bristande efterlevnad av reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken, Utbyte av uppgifter, Den säkra delen av webbplatsen, Administrativt samarbete, Rapporteringsskyldigheter
[2] Kommissionens beslut 2005/261/EG av den 30 mars 2004 om den stödordning som Förenade kungariket planerar att genomföra med avseende på bolagsskattereformen i Gibraltar.
[3] Domstolens dom av den 6 September 2006 i mål C-88/03 Portugal mot Kommissionen.
