|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 2/2009-2010 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2009-10-29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Blankettlag om sammankomster
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny lag om sammankomster. Genom den nya lagen, vilken är en blankettlag, görs rikets lag om sammankomster tillämplig i landskapet. Samtidigt upphävs landskapslagen om offentliga nöjestillställningar och bestämmelserna om ordningsmän i annan lagstiftning.
Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Landskapets lagstiftning om offentliga nöjestillställningar
1.2 Ny lag om sammankomster i riket
2. Landskapsregeringens förslag
2.3 Blankettlagens ikraftträdande
4.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
4.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan könen och miljökonsekvenser
1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster
2. Landskapslag om upphävande av landskapslagen om offentliga nöjestillställningar
L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster
L A N D S K A P S L A G om upphävande av landskapslagen om offentliga nöjestillställningar
L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
1.1 Landskapets lagstiftning om offentliga nöjestillställningar
Landskapslagen om offentliga nöjestillställningar (1968:28) innehåller bestämmelser om anordnande av offentliga nöjestillställningar. I lagen finns bestämmelser om vem som kan anordna en offentlig tillställning, om det krävs tillstånd för tillställningen eller om det räcker med en anmälan. I lagen finns även bestämmelser om hur den allmänna ordningen och säkerheten ska kunna tryggas. Polismyndigheten är den huvudsakliga tillståndmyndigheten och då tillstånd att föranstalta en offentlig nöjestillställning beviljas kan även villkor för tryggande av den allmänna ordningen och säkerheten ställas.
1.2 Ny lag om sammankomster i riket
I riket trädde en ny lag om sammankomster (FFS 530/1999) i kraft den 1 september 1999. Samtidigt upphävdes lagen om allmänna sammankomster (FFS 6/1907) och lagen om offentliga nöjestillställningar (FFS 492/1968).
Regleringen i skilda författningar ansågs inte längre motiverad. Lagen om allmänna sammankomster som var från år 1907 var föråldrad och särskilt i samband med demonstrationer hade lagens bestämmelser visat sig otillräckliga och inexakta. Genom att sammanslå författningarna kunde onödiga överlappningar gallras bort och de viktigaste bestämmelserna sammanföras till en helhet. Samtidigt överfördes bestämmelserna om ordningsmän till en särskild lag om ordningsvakter.
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapslagen om offentliga nöjestillställningar är från 1969 och kan inte längre anses vara tidsenlig. I lagen ingår begränsningar för att ordna offentliga nöjestillställningar under vissa kyrkliga helgdagar, men landskapsregeringen har kunna medge undantag från förbudet, vilket upplevts som kräva onödig byråkrati. Enligt huvudregeln i gällande landskapslag krävs tillstånd av polisen för att få ordna en offentlig nöjestillställning, men lagen innehåller även en förteckning över de tillställningar som endast förutsätter en anmälan till polisen. Förteckningen över tillståndspliktiga och anmälningspliktiga nöjestillställningar är uttömmande.
Lagen innehåller en definition på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Med allmänna sammankomster avses demonstrationer eller andra tillställningar som ordnas i syfte att utöva mötesfriheten och är en form av en grundlagsenlig medborgerlig fri- och rättighet och som sådan riksbehörighet. Med offentliga tillställningar avses nöjestillställningar, tävlingar, uppvisningar och andra med dem jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten.
I förslaget indelas de offentliga tillställningarna i sådana som måste anmälas och sådana som får ordnas fritt. Förslaget följer en allmän strävan att avskaffa onödiga tillståndsförfaranden inom förvaltningen. Anmälan om offentlig tillställning skall göra senast tre dygn före tillställningen och den ska innehålla uppgifter om arrangör, syfte med tillställningen, platsen för tillställningen och ordningsvakter som arrangören har utsett.
Polisen kan på förhand eller under tillställningen ge anvisningar eller föreskrifter för att den allmänna ordningen och säkerheten ska kunna tryggas. Polisens anvisningar och föreskrifter är primära, men sekundärt kan tillställningen förbjudas om det är uppenbart att det strider mot lag att ordna tillställningen eller om ordningen och säkerhet inte kan upprätthållas.
I lagen om sammankomster har man sammanfört lagstiftningen som tryggar den grundlagsenliga mötesfriheten och lagstiftningen om allmänna nöjestillställningar. Genom sammanförandet kunde onödiga överlappningar gällande lagstiftningen gallras bort. Tillställningarna ska dock fortfarande indelas i två kategorier, allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som i vissa frågor kan regleras på olika sätt. Detta är nödvändigt på grund av att deras koppling till de grundläggande fri- och rättigheterna är olika.
I princip anser landskapsregeringen att sådan lagstiftning som är viktig för ålänningarna i deras vardagsliv borde stiftas i form av en egen lag. På så sätt blir lagen även tillgänglig i den åländska lagsamlingen. Blankettlagstiftning är dock en ändamålsenlig lagstiftningsteknik då lagberedningsresurserna är begränsade. Lagen om sammankomster innehåller gemensamma bestämmelser för grundlagsskyddad rätt att ordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Trots att en lag först antas som blankettlag kan den senare ersättas av en egen lag då lagberedningsresurserna det medger. Fördelen med en blankettlag är även att ändringar i rikslagen automatiskt blir gällande om man inte lagstiftar om att en viss ändring inte ska tillämpas i landskapet.
2.3 Blankettlagens ikraftträdande
Landskapsregeringens avsikt är att denna blankettlag ska kunna träda i kraft så snart som möjligt. Framställningen bör behandlas tillsammans med framställningen om allmän ordning och säkerhet, samt framställningen om landskapslag om ordningsvakter för landskapet Åland samt blankettlagstiftningen gällande privata säkerhetstjänster då de utgör en helhet.
Bestämmelser om offentliga tillställningar i lagen om sammankomster är att hänföra till rättsområdet allmän ordning och säkerhet som enligt 18 § 6 punkten självstyrelselagen (1991:71) är landskapets lagstiftningsbehörighet. I självstyrelselagen i 27 § 27, 34 och 35 punkterna anges undantag från denna huvudregel. Landskapets har behörighet avseende beläggande av straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet i enlighet med 18 § 25 punkten självstyrelselagen. Bestämmelserna om offentliga nöjestillställningar och faller sålunda inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörig.
Enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Vissa bestämmelser i lagförslaget berör de i 2 kap. grundlagen angivna fri- och rättigheterna. Till den del lagförslaget innehåller bestämmelser som är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet har de kunnat intas i landskapslagstiftningen med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen.
4.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Genomförandet av lagförslaget medför inte några betydande konsekvenser för landskapet. Tillståndsgivning och tillsyn bör kunna genomföras med befintliga personella resurser inom landskapsförvaltningen.
4.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan könen och miljökonsekvenser
Förslaget har inga följdverkningar för jämställdheten mellan könen och såvitt bekant har förslaget inga miljömässiga konsekvenser.
Efter sedvanligt beredningsarbete har förslaget har varit på remiss till, Ålands polismyndighet, Ålands ungdomsförbund r.f., Ålands kommunförbund, brandcheferna samt kansliavdelningen.
1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster
1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen skulle rikets lag om sammankomster antas som en blankettlag.
Lagen om sammankomster ska tillämpas i landskapet sådan den lyder när denna lag träder ikraft. Vid tillämpningen av lagen om sammankomster ska de i landskapslagen intagna avvikelserna från rikslagen iakttas. Vidare ska de ändringar som därefter görs av rikslagen gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av landskapslagen. Med ändringar avses inte de fall att en hel riksförfattning upphävs.
2 § Förvaltningsmyndighet. I paragrafen föreslås att de förvaltningsuppgifter som enligt lagen om sammankomster ankommer på det ministerium som svarar för den inre säkerheten skulle handhas av landskapsregeringen till den del förvaltningsuppgifterna hör till landskapets behörighet.
Enligt förordningen om polisförvaltningen i landskapet Åland (ÅFS 1998:118) utför landskapets polis övriga uppgifter som hör till polisen.
Denna överenskommelseförordning innebär att landskapets polis handhar de uppgifter som i riket handhas av den lokala polisen även till den del fråga är om uppgifter där riket har behörighet.
3 § Hänvisningar. Av de orsaker som föranleds av användningen av blankettlagstiftningsteknik är det viktigt att olika delar av landskapets regelverk inom rättsområdet allmän ordning och säkerhet samverkar på samma sätt som i riket.
I lagen om sammankomster hänvisas till lagen om ordningsvakter och till avfallslagen. Då landskapet har en egen renhållningslag samt kommer att ha egen lag om ordningsvakter måste det i blankettlagen intas ett hänvisningsstadgande varigenom nämnda hänvisningar ersätts med hänvisningar till motsvarande författningar i landskapslagstiftningen. Härigenom kan landskapslagstiftningen fungera på samma sätt som rikets.
4 § Landskapsförordning. I paragrafen intas en bestämmelse genom vilken lagtinget till landskapsregeringen delegerar rätten att i landskapsförordning göra riksförfattningar på lägre nivå än lag tillämpliga i landskapet. Förslaget är utformat i överensstämmelse med 21 § självstyrelselagen och 80 § grundlagen. I lagen om sammankomster 29 § finns närmare bestämmelser om riksmyndigheternas rätt att utfärda förordningar och andra bestämmelser.
Landskapsregeringen föreslår därför att det i paragrafen intas en bestämmelse som gör det möjligt för landskapsregeringen att genom en landskapsförordning (blankettförordning) anta riksförfattningar, vilka utfärdats med stöd av i blankettlagen angiven rikslag, att gälla i landskapet oförändrade eller med de undantag landskapsregeringen föreskriver.
5 § Sökande av ändring. I paragrafen ingår en bestämmelse om att förvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet har fattat med stöd av denna lag får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Beslut som landskapsregeringen har fattat kan dock överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. I paragrafen har den förvaltningsrättsskipningsprocedur som framgår av 25 och 26 §§ självstyrelselagen beaktats.
Ur ordnings- och säkerhetssynpunkt är det viktigt att beslut, oberoende av om ändring söks, iakttas omedelbart och efterlevs fram till att de prövats i domstol om inte besvärsmyndigheten bestämmer annat.
6 § Ikraftträdande. Landskapsregeringen föreslår att ikraftträdelsedagen för landskapslagen med stöd av 20 § 2 mom. självstyrelselagen lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
Lagens ikraftträdande förutsätter att information sprids om lagen och att utbildning ordnas. Av den anledning intas i 2 mom. en bestämmelse om att åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Den föreslagna lagändringen föreslås träda i kraft samtidigt som den nya blankettlagen om allmän ordning och säkerhet, landskapslagen om ordningvakter samt blankettlagen gällande privata säkerhetstjänster.
2. Landskapslag om upphävande av landskapslagen om offentliga nöjestillställningar
1 § Upphävande Landskapslagen om offentliga nöjestillställningar föreslås upphävd då bestämmelserna i lagen om sammankomster ersätter dem.
2 § Ikraftträdande Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om.
3. Landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
Eftersom landskapslagen om offentliga nöjestillställningar upphävs överförs bestämmelsen om godkännande av samlingslokal till en ny 72a § i plan- och bygglagen för landskapet Åland.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S
K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
För upprätthållande av allmän ordning och säkerhet ska, med i denna lag angivna undantag, lagen om sammankomster (FFS 530/1999) tillämpas i landskapet Åland.
Lagen om sammankomster ska tillämpas i landskapet sådan den lyder när denna lag träder ikraft. Ändras därefter författningen, ska den ändrade författningen gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag.
2 §
Förvaltningsmyndighet
De förvaltningsuppgifter som enligt den i 1 § 1 mom. angivna lagen ankommer på det ministerium som ansvara för den inre säkerheten ska i landskapet handhas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området.
3 §
Hänvisningar
Inom landskapets behörighet ska hänvisningen i 18 § lagen om sammankomster till lagen om ordningsvakter avse landskapslagen ( : )om ordningvakter.
Inom landskapets behörighet ska hänvisningen i 24 § lagen om sammankomster till avfallslagen (1072/1993) avse landskapslagen (1981:3) om renhållning.
Hänvisning i lagen om sammankomster till bestämmelser inom landskapets behörighet till annan rikslagstiftning vilka äger motsvarighet i landskapslagstiftning ska i landskapet avse de motsvarande bestämmelserna i landskapslagstiftningen.
4 §
Landskapsförordning
Om inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringen inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av lagen om sammankomster ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.
5 §
Sökande av ändring
Förvaltningsbeslut som Ålands polismyndighet fattats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär till Ålands förvaltningsdomstol. Besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut enligt denna lag får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat, ska ett beslut trots besvär iakttas omedelbart.
6 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den
Åtgärder som verkställighet av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
2.
L A N D S K A P S
L A G
om upphävande av landskapslagen om offentliga nöjestillställningar
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Upphävande
Genom denna lag upphävs landskapslagen (1969:28) om offentliga nöjestillställningar.
2 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den
3.
L A N D S K A P S
L A G
om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut fogas till plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland en ny 72a § som följer:
72a §
Godkännande av samlingslokal
En byggnad eller del av en byggnad kan godkännas av byggnadsnämnden som samlingslokal i samband med beviljandet av bygglov. Ändring av i byggnad befintliga utrymmen till samlingslokal kräver bygglov av byggnadsnämnden. I beslutet skall byggnadsnämnden ange det antal personer som samtidigt får vistas i lokalen samt de villkor som krävs med tanke på personsäkerheten och på de sanitära förhållandena i lokalen.
Denna lag träder i kraft den
|
Mariehamn den 29 oktober 2009 |
|
|
L a n t r å d |
Viveka Eriksson |
|
Föredragande ledamot |
Roger Eriksson |
(FFS 530/1999)
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 § (23.12.1999/1257)
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att trygga möjligheten att utöva mötesfriheten som garanteras i grundlagen och att med nödvändiga bestämmelser med anknytning till ordning styra ordnandet av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
2 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Med allmänna sammankomster avses i denna lag demonstrationer eller andra tillställningar som ordnas i syfte att utöva mötesfriheten och i vilka även andra än de som uttryckligen inbjudits kan delta eller följa. Som allmänna sammankomster betraktas dock inte sådana demonstrationer vid vilka avsikten är att enbart framföra enskilda personers åsikter.
Med offentliga tillställningar avses i denna lag nöjestillställningar, tävlingar, uppvisningar och andra med dessa jämförbara tillställningar som är öppna för allmänheten och som inte skall anses vara allmänna sammankomster. Om inbjudan eller medlemskap i en viss sammanslutning krävs för deltagande i en tillställning, skall bestämmelserna om offentliga tillställningar i denna lag tillämpas på tillställningen, om den inte kan anses vara enskild på basis av antalet deltagare, tillställningens natur eller andra särskilda skäl.
Denna lag tillämpas inte på officiella tillställningar som ordnas av offentliga samfund och inte heller på tillställningar som är typiska för religionssamfundens verksamhet och som ordnas för offentlig religionsutövning i samfundens egna eller med dem jämförbara lokaler.
3 §
Allmänna principer för hur tillställningar skall ordnas
Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar skall ordnas under fredliga former samt så att deltagarnas eller utomståendes säkerhet inte äventyras eller deras rättigheter inte kränks. När sådana tillställningar ordnas skall man se till att sammankomsten inte medför avsevärd olägenhet för miljön.
När en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ordnas får ingen utan godtagbart skäl försättas i en ojämlik ställning av någon orsak som hänför sig till dennes person.
4 §
Skyldighet att trygga sammankomster och främja mötesfriheten
Det allmänna skall främja mötesfriheten genom att trygga rätten att sammankomma utan yttre störning och genom att skapa förutsättningar för att ordna allmänna sammankomster.
2 kap.
Allmänna sammankomster
5 §
Rätt att ordna allmänna sammankomster
Myndiga personer, sammanslutningar och stiftelser får ordna allmänna sammankomster. En omyndig person som fyllt 15 år får ordna en allmän sammankomst, om det inte är uppenbart att han eller hon inte kan svara för de skyldigheter som arrangören har enligt lag. En annan omyndig person får ordna en allmän sammankomst tillsammans med en myndig person.
6 §
Rätt att delta i allmänna sammankomster
Var och en har rätt att delta i allmänna sammankomster.
7 §
Anmälningsskyldighet
Senast sex timmar innan en allmän sammankomst ordnas utomhus på allmän plats skall arrangören lämna en muntlig eller skriftlig anmälan om sammankomsten till polisen på den ort där sammankomsten ordnas. Även en anmälan som lämnas senare kan anses giltig, om sammankomsten inte medför oskälig olägenhet för allmän ordning.
Anmälan kan också lämnas för en sådan demonstration som ordnas utomhus på allmän plats och vid vilken avsikten är att enbart framföra enskilda personers åsikter. På demonstrationen tillämpas i sådana fall bestämmelserna om allmänna sammankomster i denna lag med undantag för 5 §.
8 §
Innehållet i anmälan
Anmälan om en allmän sammankomst skall innehålla följande uppgifter:
1) sammankomstens arrangör,
2) sammankomstens syfte,
3) platsen för sammankomsten eller rutten för processionen,
4) när sammankomsten skall inledas och en uppskattning av när den kommer att avslutas,
5) ordningsvakter som arrangören har utsett, samt
6) konstruktioner och annan specialutrustning som skall användas under sammankomsten.
Sammankomstens arrangör skall dessutom i anmälan namnge en person som skall vara anträffbar för polisen i frågor som gäller ordnandet av sammankomsten (kontaktperson).
9 §
Sammankomster på allmänna platser
Allmänna sammankomster får ordnas utomhus på allmänna torg, öppna platser, gatuområden eller andra för ändamålet lämpliga allmänna platser utan tillstånd av ägaren eller innehavaren. Ägaren eller innehavaren kan begränsa rätten att använda en sådan plats för en sammankomst, om sammankomsten väntas medföra oskälig olägenhet för ägaren, innehavaren eller miljön.
10 §
Begränsningar som gäller platsen för sammankomsten
Om anmälan lämnas om flera allmänna sammankomster som kommer att ordnas samtidigt på samma plats och det inte är möjligt att ordna dem samtidigt, skall företräde ges den arrangör som först lämnat anmälan om en sammankomst, om inte något annat följer av hur platsen traditionellt har använts eller av avtal. Polisen kan i sådana fall efter överläggning med kontaktpersonerna anvisa en annan tidpunkt för de övriga sammankomsterna eller en annan plats som är lämplig med hänsyn till syftet med sammankomsten.
Om säkerheten för människor äventyras, miljön orsakas avsevärd olägenhet, egendom skadas eller utomstående, trafiken eller tillställningar som ingår i ett statsbesök eller en internationell konferens som anordnas av ett offentligt samfund eller tillställningar som i fråga om behovet av skydd kan jämställas med sådana störs i en oskälig mån till följd av att en allmän sammankomst ordnas på den plats som uppgivits, kan polisen efter överläggning med kontaktpersonen anvisa en annan plats som är lämplig med hänsyn till syftet med sammankomsten.
Om det är nödvändigt för att trafiken skall flyta smidigt, kan polisen dessutom efter överläggning med kontaktpersonen bestämma att rutten för en procession skall ändras, dock med beaktande av att syftet med processionen inte äventyras av att rutten ändras.
Polisen kan vidta de åtgärder som nämns i denna paragraf utan att överlägga med kontaktpersonen, om denne inte är anträffbar.
11 §
Mötesutrustning
Vid allmänna sammankomster är det tillåtet att använda affischer, kännetecken, ljudförstärkare och annan sedvanlig mötesutrustning samt tillfälliga konstruktioner. Arrangören skall då se till att de inte medför fara eller oskälig olägenhet för deltagarna, utomstående eller miljön.
3 kap.
Offentliga tillställningar
12 §
Ordnandet av offentliga tillställningar
Myndiga personer, sammanslutningar och stiftelser får ordna offentliga tillställningar. En omyndig person får ordna en offentlig tillställning tillsammans med en myndig person.
13 §
Ägarens eller innehavarens samtycke
Den som ordnar en offentlig tillställning skall av platsens ägare eller innehavare inhämta samtycke till att platsen används för tillställningen.
Om skyldighet att av den som innehar upphovsrätten inhämta samtycke till att ett verk som skyddas av upphovsrättslagen (404/1961) framförs under en tillställning föreskrivs särskilt.
14 §
Anmälan
Senast fem dygn innan en offentlig tillställning inleds skall arrangören lämna en skriftlig anmälan om tillställningen till polisen på den ort där tillställningen ordnas. Polisen kan godkänna även en anmälan som lämnas senare, om inte ordnandet av tillställningen medför olägenhet för allmän ordning och om försummelsen att iaktta tidsfristen inte oskäligt försvårar fullgörandet av polisens uppgifter enligt lag.
Anmälan behöver dock inte lämnas om sådana offentliga tillställningar som på grund av det låga antalet deltagare, tillställningens natur eller platsen där tillställningen ordnas inte kräver åtgärder för att ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas eller för att olägenhet för utomstående och miljön skall kunna förhindras och inte heller kräver särskilda trafikarrangemang.
Angående innehållet i anmälan gäller vad som i 8 § bestäms om anmälan om allmänna sammankomster. Polisen kan vid behov kräva utredningar även om andra omständigheter som hänför sig till anordnandet av offentliga tillställningar.
15 §
Förbud mot offentliga tillställningar
Polisen har rätt att förbjuda en offentlig tillställning, om andra åtgärder inte är tillräckliga och om det är uppenbart att
1) det strider mot lag att ordna tillställningen eller att man på ett väsentligt sätt bryter mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag när tillställningen ordnas,
2) ordning och säkerhet inte kan upprätthållas,
3) fara för hälsa eller skada på egendom orsakas av att tillställningen ordnas, eller
4) avsevärd olägenhet för utomstående eller miljön orsakas av att tillställningen ordnas.
16 §
Ansvarsförsäkring
Om skada på person eller egendom kan orsakas av att en tillställning ordnas kan polisen för att en offentlig tillställning skall få ordnas kräva att arrangören har en tillräcklig ansvarsförsäkring för att täcka eventuell ersättningsskyldighet.
4 kap.
Upprätthållande av ordning
17 §
Arrangörens och ordförandens allmänna skyldigheter
Arrangören av en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning skall se till att ordning och säkerhet upprätthålls och att lag följs under tillställningen. Om det för en allmän sammankomst väljs en ordförande, har även denne samma skyldigheter.
18 § (2.2.2007/106)
Ordningsvakter
Arrangören av en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning kan utse ordningsvakter som avses i lagen om ordningsvakter (533/1999) för den allmänna sammankomsten eller offentliga tillställningen och dess omedelbara närhet för att upprätthålla ordningen och säkerheten vid sammankomsten eller tillställningen. Ordningsvakter kan också utses för parkeringsområden som är nödvändiga för en enskild allmän sammankomst eller offentlig tillställning och infartsleder till dem samt för andra likartade områden i anknytning till tillställningen. Ordningsvakternas tjänstgöringsområde får dock inte bli större än vad som är absolut nödvändigt för att upprätthålla ordningen och säkerheten vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning och i dess omedelbara närhet samt på parkeringsplatserna, på infartslederna till dem och andra likartade områden i anknytning till tillställningen. Bestämmelser om ordningsvakternas befogenheter finns i den nämnda lagen. I fråga om rätten att avbryta en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning eller rätten att bestämma att den skall avslutas gäller dock bestämmelserna i denna lag.
19 §
Polisens uppgifter
Polisens uppgift är att trygga utövandet av mötesfriheten. Dessutom skall polisen övervaka att arrangören och ordföranden uppfyller sina skyldigheter enligt denna lag samt vid behov vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Polisen och räddningsmyndigheterna har i tjänsteutövning fritt tillträde till allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
20 §
Polisens anvisningar och föreskrifter
Polisen kan vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning skall ordnas för att
1) allmän ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas,
2) skada på hälsa, egendom eller miljön skall kunna förhindras eller olägenhet för miljön skall kunna begränsas,
3) utomståendes rättigheter skall kunna tryggas, samt för att
4) trafiken skall flyta smidigt.
21 §
Avbrytande och avslutande av allmän sammankomst
Ordförande för eller arrangören av en allmän sammankomst skall avbryta sammankomsten eller bestämma att den skall avslutas, om det innebär omedelbar fara för människors säkerhet, egendom eller för miljön att sammankomsten fortsätter.
En polis som hör till befälet har rätt att i de fall som avses i 1 mom. samt när arrangemangen vid en allmän sammankomst i övrigt väsentligt strider mot lag avbryta en allmän sammankomst eller bestämma att den skall avslutas, om andra åtgärder inte har visat sig vara tillräckliga.
22 §
Hindrande, avbrytande och avslutande av offentlig tillställning
Arrangören av en offentlig tillställning skall på de grunder som nämns i 15 § inställa eller avbryta tillställningen eller bestämma att den skall avslutas. På motsvarande grunder har polis och ordningsvakt rätt att hindra eller avbryta en offentlig tillställning eller bestämma att den skall avslutas, om andra åtgärder inte har visat sig vara tillräckliga.
Bestämmelserna i 1 mom. om offentliga tillställningar gäller på motsvarande sätt programnummer eller andra evenemang som ingår i sådana tillställningar.
23 §
Förbjudna föremål och ämnen
Vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar eller i omedelbar närhet av dem är det förbjudet att inneha skjutvapen, sprängämnen, eggvapen eller andra motsvarande föremål eller ämnen, om det finns grundad anledning att misstänka att de kan användas för att begå brott mot liv eller hälsa.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte beväpning som är nödvändig på grund av tjänst eller uppgift eller som hör till tjänsteuniform och inte heller föremål eller ämnen som behövs i samband med ett program eller vid idrottstävlingar.
Arrangören och polisen har rätt att förbjuda innehav av berusningsmedel vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar.
För att ordning och säkerhet skall kunna upprätthållas har arrangören och polisen också rätt att ge en ordningsvakt order om att visitera deltagare i en tillställning och kontrollera de saker de för med sig om detta är nödvändigt på grund av tillställningens speciella karaktär eller om det finns grundad anledning att misstänka att personer som deltar i tillställningen medför föremål och ämnen som är förbjudna enligt 1 mom. eller med stöd av 3 mom. Om den visitation som en ordningsvakt företar föreskrivs i lagen om ordningsvakter.
24 §
Avlägsnande av mötesutrustning och konstruktioner samt uppsnyggning av området
Arrangören av en allmän sammankomst och en offentlig tillställning skall se till att mötesutrustningen och konstruktionerna som använts under sammankomsten utan onödigt dröjsmål avlägsnas efter sammankomstens slut, om inte något annat avtalats med platsens ägare eller innehavare. Avfallslagen (1072/1993) gäller för uppsnyggning av nedskräpade platser.
5 kap.
Påföljder
25 §
Straffbestämmelser i strafflagen
Bestämmelser om straff för diskriminering vid anordnande av ett allmänt möte eller en offentlig tillställning finns i 11 kap. 11 § i strafflagen (39/1889). (11.4.2008/214)
Om straff för kränkning av politisk handlingsfrihet bestäms i 14 kap. 5 § strafflagen och om straff för hindrande av möte i 14 kap. 6 § strafflagen.
Bestämmelser om straff för olaglig maskering finns i 17 kap. 13 a § i strafflagen. (26.11.2004/1007)
26 §
Sammankomstförseelse
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) försummar sin anmälningsskyldighet enligt 7 § 1 mom. eller 14 § 1 mom. och därigenom orsakar avsevärd fara för allmän ordning och säkerhet,
2) ordnar en offentlig tillställning i strid med förbud som polisen har meddelat med stöd av 15 §,
3) väsentligt bryter mot föreskrifter som polisen har meddelat med stöd av 10, 16 eller 20 §,
4) väsentligt försummar arrangörens eller ordförandens skyldigheter enligt 17 §, 21 § 1 mom. eller 22 §, eller
5) bryter mot förbudet i 23 § 1 mom. eller förbud som meddelats med stöd av 3 mom.,
skall, om inte strängare straff föreskrivs någon annanstans i lag, för sammankomstförseelse dömas till böter.
27 §
har upphävts genom L 26.10.2001/893.
6 kap.
Särskilda bestämmelser
28 §
Ändringssökande
Ändring i ett beslut som polisen har fattat med stöd av denna lag får sökas på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Ett beslut som har fattats med stöd av denna lag skall iakttas oberoende av att ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.
29 §
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om ordnande av offentliga tillställningar kan utfärdas genom förordning.
Det ministerium som svarar för den inre säkerheten kan meddela närmare bestämmelser och anvisningar om minimivillkoren för ansvarsförsäkringar enligt 16 § samt om de föreskrifter och anvisningar som polisen med stöd av 20 § meddelar om hur offentliga tillställningar skall ordnas.
7 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
30 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den 1 september 1999.
Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:
1) lagen den 20 februari 1907 om allmänna sammankomster (6/1907), samt
2) lagen den 9 augusti 1968 om offentliga nöjestillställningar (492/1968).
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
31 §
Övergångsbestämmelse
Sådana ansökningar om tillstånd att anordna offentliga nöjestillställningar som gjorts innan denna lag träder i kraft skall behandlas som anmälningar om offentliga tillställningar enligt denna lag.
Sådana offentliga tillställningar för vilka tillstånd som avses i lagen om offentliga nöjestillställningar beviljats innan denna lag träder i kraft kan anordnas utan ny anmälan i enlighet med de gällande villkoren för tillståndet.
Bestämmelser om hur ett beslut om godkännande som ordningsman som fattats i enlighet med den förordning som utfärdats med stöd av den lag som upphävs enligt 30 § 2 mom. 2 punkten skall förbli i kraft efter att denna lag träder i kraft utfärdas särskilt.
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 2/2009-2010
