|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 20/2008-2009 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2009-05-26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Förslag i syfte att säkerställa landskapets reservelkraftsförsörjning
Ålands stamnätsbolag, Kraftnät Åland Ab, avser att bygga en likströmsförbindelse till riket för att säkra landskapets elförsörjning då den ordinarie elförsörjningen är bruten. Investeringens storlek beräknas maximalt uppgå till 125.000.000 euro.
Landskapsregeringen föreslår att landskapet stöder utbyggnaden med ett bidrag uppgående till 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna, dock högst 50.000.000 euro. Landskapsregeringen föreslår med beaktande av detta att lagtinget anhåller om extra anslag hos Ålandsdelegationen för ändamålet.
INNEHÅLL
2. Ålands behov av reservkraft
3. Kraftnät Åland Ab:s behov av investeringar i reservkraft
4.1 Stamnätskostnader 2000-2008
4.3 Stödets effekter på elpriset
5. Vidtagna och planerade åtgärder
7. Stödets förhållande till EG-rätten
8. Landskapsregeringens förslag
Kraftnät Åland Ab är Ålands stamnätsbolag med systemansvaret för el i landskapet. Kraftnät Åland Ab är ett offentligt ägt bolag, som drivs i de allmännas intresse. Bolagets största ägare är Ålands landskapsregering, vars ägarandel uppgår till 46,84 procent. Mariehamns stad äger 18,73 procent, Ålands Elandelslag 28,10 procent, Ålands Energi Ab 6,24 procent och övriga 0,09 procent ägs av skärgårdskommunerna: Kumlinge, Sottunga och Föglö samt av Ålands Producentförbund.
I systemansvaret ingår även ansvaret för att säkerställa att reservkraft finns tillgänglig. Kraftnät Åland Ab har genom systemansvaret ansvaret för försörjning av elektrisk energi inom landskapet Åland. Försörjningen sker i huvudsak via en 110 kV kabelförbindelse till Sverige samt via en 45 kV kabel- och luftledningsförbindelse till Gustavs i riket. Kraftnät Åland Ab skall säkra tillgången på elektrisk energi både under normalförhållanden och vid störningar i ordinarie försörjning. I samband med störningar i ordinarie försörjning täcks behovet med reservkraft.
2. Ålands behov av reservkraft
Behov av reservkraft uppstår framförallt vid avbrott på förbindelsen från Sverige. Det kan uppstå kortvariga avbrott, dels på grund av störningar i det svenska kraftnätet, dels skador på anslutande förbindelseledning till Åland. Den allvarligaste situationen uppstår vid en skada på sjökabeln till Sverige. Att reparera en sådan skada till havs tar minst en månad, troligen närmare tre månader. Den maximala tiden för en kabelreparation har bedömts till 100 dagar. Landskapet måste kunna förses med elektrisk energi under ett sådant avbrott, samt vid planerade underhållsåtgärder och andra tillfällen när förbindelsen till Sverige inte är tillgänglig. Kraftnät Åland Ab skall inom skälig tid efter upptäckt störning eller avbrott på förbindelseledningen från Sverige tillhandahålla tillräcklig reservkraft. Reservkraften skall ersätta importen från Sverige och därmed täcka nästan hela Ålands behov. I fråga om reservkraftskapacitetens uthållighet bör den vara tillräcklig för att klara en kabelreparation, alltså 100 dagar.
Hur mycket reservkraft som behövs beror på den tid avbrottet varar. I syfte att täcka behovet av energi vid ett avbrott har Kraftnät Åland dels installerat en egen gasturbinanläggning, dels tecknat ett avtal med Ålands Energi Ab om tillgång till produktionskapacitet. Den totalt abonnerade effekten är 48 MW. 48 MW avser möjlig effekt för att möta återvändande last efter avbrott. Vid en mer uthållig produktion, upp till tio dagar, måste effekten reduceras till 39,1 MW. Från och med den tionde dagen garanteras bara 75 procent av effekten eller 36 MW.
Elanvändningen på Åland ökar hela tiden. Kraftnät Åland Ab har i en utredningsserie år 2006 analyserat det framtida reserveffektbehovet fram till år 2030. Analysen av behovet ger vid handen att det redan omkring år 2009/2010 vid ogynsamma förhållanden kommer att bli svårt att återstarta nätet efter ett avbrott, eftersom behovet överstiger tillgänglig effekt om inte förbindelsen mot Sverige är i drift. Ålands Energi Ab:s gasturbiner kommer att tas ur drift år 2014 då gällande reservkraftavtal och miljötillstånd går ut.
Bortfallet måste ersättas och underskottet i tillgänglig reservkraftkapacitet år 2014 är då kalkylerat till - 36 MW. Analysen ger således vid handen att det bör planeras för en mer långsiktig lösning av Ålands reserveffektförsörjning. Med tanke på det ökade elbehovet och sårbarheten i det åländska samhället bör tiden för att återstarta nätet minskas betydligt. Vidare måste det finnas resurser för att möta behovet under åtminstone 15 år fram i tiden.
3. Kraftnät Åland Ab:s behov av investeringar i reservkraft
Eftersom Kraftnät Åland Ab har det yttersta ansvaret för säkerställande av reservkraft på Åland och då det inte är ekonomiskt möjligt, till ekonomiskt försvarbara elpriser för konsumenterna, för någon producent att utan samhällsstöd tillhandahålla något sådant anser såväl bolaget som landskapsregeringen att det är mest ändamålsenligt att Kraftnät Åland Ab bygger ut reservkraften och driver den. I Kraftnät Åland Ab:s analys undersöks två olika tekniska möjligheter att möta det framtida reservkraftsbehovet; fortsatt utbyggnad med gasturbiner i takt och omfattning för att möta det framtida behovet och byggande av en likströmsförbindelse till riket. Analysen visade att det tekniskt, miljömässigt och totalekonomiskt mest fördelaktiga alternativet var en 100 MW likströmsförbindelse till riket. En likströmsförbindelse fungerar i motsats till gasturbin inte enbart som en momentan reserv vid avbrott på förbindelsen från Sverige. Förbindelsen fungerar även som en spänningsstabilisator i det åländska stamnätet, vilket ger fördelar t.ex. då det förekommer en mycket stor vindkraftinmatning i nätet. Det bör nämnas att förbindelsen förbättrar möjligheterna att använda vindkraft, vilket gynnar genomförandet av Finlands klimatmål. Förbindelsen ger även i kombination med Sverigekabeln möjligheter till överföring av elenergi i båda riktningarna mellan Sverige och Finland. Även stamnätsansvariga i riket och Sverige är intresserade av denna lösning.
Investeringskostnaderna för en likströmsförbindelse till riket är beroende av en slutlig teknisk lösning, innefattande teknikval och dimensionering, samt slutligt pris vid upphandlingen. Det finns således flera osäkerhetsfaktorer i bedömningen av den planerade investeringens storlek som kommer att få sitt svar först vid inköpstillfället. I dagsläget bedöms investeringens storlek vid inköpstillfället maximalt kunna utgöra 125.000.000 euro. Avsikten är att landskapet skulle bevilja investeringsstöd med ett bidrag uppgående till 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna, dock högst 50.000.000 euro.
4.1 Stamnätskostnader 2000-2008
2000 2001
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Diagrammet visar överföringsavgifternas utveckling. Den överförda elen i stamnätet har minskat då lokal produktion på distributionsnätnivå ökat.
Förbrukningsklasserna i ovanstående graf är:
K1 Höghusbostad, säkring 1x25 A, konsumtion 2.000 kWh/år
K2 Småhus, säkring 3x25 A, konsumtion 5.000 kWh/år
Småhus, säkring3x20 A, konsumtion 12.000 kWh/år, värmepump
L1 Småhus med direkt eluppvärmning, säkring 3x25 A, konsumtion 18.000 kWh/år
L2 Småhus med delvis ackum. eluppvärmning, säkring 3x25 A, konsumtion 20.000 kWh/år
M1 Lantbruk, åkerbruk, säkring 3x35 A, konsumtion 10.000 kWh/år
M2 Lantbruk, boskap, säkring 3x35 A, konsumtion 35.000 kWh/år
T1 Småindustri, konsumtion 150.000 kWh/år, effekt 75 kW
T2 Småindustri, konsumtion 600.000 kWh/år, effekt 200 kW
T3 Medelstor industri, konsumtion 2.000.000 kWh/år, effekt 500 kW, 20 kV
T4 Medelstor industri, konsumtion 10.000.000 kWh/år, effekt 2.500 kW, 20 kV
4.3 Stödets effekter på elpriset
Investeringen i en likströmsförbindelse till riket kommer naturligtvis att påverka stamnätskostnaderna och elpriset för en åländsk elkonsument med i medeltal 22 euro/MWh under en 25 års period. Om landskapet, såsom avses, stöder investeringen med ett belopp uppgående till 40 procent av de godtagbara investeringskostnaderna, skulle utfallet under i övrigt samma förutsättningar bli 13 euro/MWh. I denna kalkyl har eventuella intäkter från externt nyttjande inte beaktats.
5. Vidtagna och planerade åtgärder
Byggandet av likströmsförbindelsen är det tredje steget i att långsiktigt trygga den åländska elförsörjningen. Det första steget var den nya Sverigekabeln, som togs i drift år 2000. Det andra steget var den nya gasturbinen i Ringsböle som tillsammans med redan befintlig reserveffektkapacitet täckte upp underskott i reserveffekt. Den nya gasturbinen kommer fortsättningsvis att ha en roll i den framtida åländska elförsörjningen och detta har beaktats i dimensioneringen av förbindelsen. För båda dessa infrastrukturella projekt har extra anslag från staten erhållits. Lagtinget aviserade i samband med extra anslagsansökan gällande gasturbinen om detta tredje steg för att långsiktigt trygga den åländska elförsörjningen.
Styrelsen för Kraftnät Åland Ab har vid ett styrelsemöte den 19 juni 2006 beslutat att gå vidare i arbetet med en likströmsförbindelse med riket. Tillståndsprocessen med tillhörande miljökonsekvensbedömning är inledd. En preliminär sjökabelrutt har framtagits och bottenundersökningar har påbörjats. Kraftnät Åland Ab planerar att ansluta likströmsförbindelsen till det finländska stamnätbolaget Fingrid Oy:s 110 kV ställverk i Nådendal. Förbindelsen avses dimensioneras för en maximalt överförd effekt på omkring 100 MW. Fingrid Oy vidtar nödvändiga åtgärder för att både kunna leverera och mottaga ifrågavarande effekt i anslutningspunkten. På den åländska sidan planeras omriktarstationen och ställverket att byggas i Jomala Ytterby. Från omriktarstationen i Ytterby planeras en 110 kV ledning till Tingsbacka elstation med en avgrening till Norrböle elstation. Inmatningen mot Norrböle är en reservinmatning.
Enligt Kraftnät Åland Ab:s planer skall förbindelsen vara i bruk i slutet av år 2012. Denna drifttagningstidpunkt minimerar underskottstiden och möjliggör avhjälpande av eventuella inkörningsproblem innan nuvarande reservkraftsabonnemang avvecklats. Enligt tidplanen bör finansieringsfrågan vara löst till januari 2010, då kontrakt med leverantörerna avses att undertecknas.
7. Stödets förhållande till EG-rätten
På byggandet av likströmsförbindelsen ska gemenskapsreglerna gällande offentlig upphandling tillämpas.
Enligt 12 § landskapsförordningen om elmarknaden (65/1999) innehar aktiebolaget Kraftnät Åland Ab systemansvaret för den åländska elmarknaden. Med systemansvaret följer även balansansvar och ansvar för upprätthållande av reservkraften. Kraftnät Åland Ab har därmed anförtrotts tillhandahållandet av angivna tjänst som är av allmänt ekonomiskt intresse. Landskapsregeringen anser inte att subventioner till Kraftnät Åland Ab i dess egenskap av systemansvarig för tryggande av landskapets elförsörjning kan anses påverka handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse. Upprätthållande av reservkraft är en allmännyttig tjänst som inte är ekonomiskt lönsam och som därför inte skulle kunna upprätthållas av marknadskrafterna. Landskapsregeringen anser med beaktande av detta att företaget med stöd av artikel 86.2 i EG-fördraget kan beviljas den ekonomiska förmån som stödet och garantin innebär utan hinder av gemenskapens regler avseende statligt stöd i fördragets artikel 87. Det är då inte nödvändigt för landskapsregeringen med en sådan notifiering som avses i artikel 88 i fördraget. Landskapsregeringen har däremot att följa de kriterier som ställs upp i kommissionens regelverk om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Därav följer bland annat att landskapsregeringen skall informera kommissionen om de stödåtgärder som beviljas Kraftnät Åland Ab.
8. Landskapsregeringens förslag
Hänvisande till ovanstående föreslår landskapsregeringen vördsamt
att lagtinget skulle ingå till Ålandsdelegationen med en
sålydande framställning
"Till Ålandsdelegationen
från Ålands lagting
Kraftnät Åland Ab....
....Kraftnät Åland Ab.
Med hänvisning till ovanstående får Ålands lagting anhålla om
att Ålandsdelegationen måtte bevilja landskapet Åland ett extra anslag om 50.000.000 euro att utges som bidrag till Kraftnät Åland Ab för byggande av en reservkraftsanläggning.
Mariehamn den
---------------------------------
Talman
-------------------------------- --------------------------------
Vicetalman Vicetalman
Bilagor:
1. Karta över sjökabelsträckningen
2. Detaljerat kartmaterial
3. Årsberättelse 2008 Kraftnät Åland Ab
4. Principskiss för reservkraftslösningen"
(Bilaga 2 finns till påseende i lagtingets kansli)
