|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 16/2008-2009 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2009-05-20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ny lag om ordningsvakter
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny lag om ordningsvakter. Genom förslaget kommer de viktigaste bestämmelserna om personer som upprätthåller ordningen vid offentliga nöjestillställningar, i inkvarterings- och trakteringsrörelser samt ombord på passagerarfartyg, som är registrerade på Åland att samlas i en lag. Samtidigt upphävs bestämmelserna om ordningsmän i annan lagstiftning.
Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.
INNEHÅLL
1.1 Landskapets lagstiftning om ordningsmän
1.2 Ny lag om ordningsvakter i riket
2. Landskapsregeringens förslag
2.2 Val av lagstiftningsteknik
4.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
4.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan könen och miljökonsekvenser
L A N D S K A P S L A G om ordningsvakter
1.1 Landskapets lagstiftning om ordningsmän
Landskapslagen (1969:28) om offentliga nöjestillställningar föreskriver att föranstaltare av offentlig nöjestillställning är skyldig att dra försorg om att ordning och säkerhet upprätthålls vid tillställningen. I detta syfte ska han tillsätta av polischefen godkända ordningsmän och annan personal. Lagen innehåller även bestämmelser om ordningsmannens ålder, hans rättigheter och skyldigheter.
Landskapsförordningen (1996:49) om inkvarterings- och trakteringsverksamhet föreskriver att den som utövar inkvarterings- och trakteringsverksamhet kan utse en ordningsman med uppgift att upprätthålla ordningen. Även polisen kan bestämma att den som utövar inkvarterings- och trakteringsverksamhet ska utse ordningsman. På en sådan ordningsman ska bestämmelserna om ordningsmän vid offentliga tillställningar tillämpas.
1.2 Ny lag om ordningsvakter i riket
I riket trädde en ny lag om ordningsvakter (FFS 553/1999) i kraft den 1 september 1999. Lagen ersatte stadgandena om ordningsmän i lagen om allmänna sammankomster (FFS 6/1907) och i lagen om offentliga nöjestillställningar (FFS 492/1968). I lagen om friluftsliv (FFS 606/1973) och sjömanslagen (FFS 4423/1978) intogs ett hänvisningsstadgande till lagen om ordningsvakter.
Lagförslaget anslöt sig även till ett förslag till lag om sammankomster som skulle ersätta lagen om allmänna sammankomster. Landskapsregeringen avser att i en separat lagframställning göra lagen om sammankomster tillämplig i landskapet och samtidigt upphäva landskapslagen om offentliga nöjestillställningar.
2. Landskapsregeringens förslag
Den nuvarande lagstiftningen om ordningsmän har en längre tid upplevts som bristfällig. Landskapslagen om offentliga nöjestillställningar föreskriver endast att en ordningsman ska ha fyllt 18 år. Det saknas klara bestämmelser om behörighetskrav för ordningsmän, samt om deras utbildning, befogenheter och skyldigheter.
Från rederihåll har man en längre tid efterlyst bestämmelser om upprätthållande av ordningen ombord på passagerarfartyg. Vaktmännens rättsliga ställning har varit oklar. Regeringen konstaterade i propositionen till lag om ordningsvakter (RP 148/1998) att flere av de fartyg i reguljär trafik på Finlands territorialvatten som transporterar stora mängder passagerare är registrerade på Åland och därför faller utanför rikslagens tillämpningsområde.
2.2 Val av lagstiftningsteknik
Under beredningen av lagen övervägde landskapsregeringen först att genom en blankettlag göra rikets lag om ordningsvakter tillämplig i landskapet. Landskapsregeringen föreslår dock en egen landskapslag om ordningsvakter.
Anledningen till att landskapsregeringen föreslår en egen lag är att fråga är om ett rättsområde som i hög grad berör allmänheten. Upprätthållande av ordningen vid nöjestillställningar, i restauranger och på passagerarfartyg berör allmänheten i hög grad och därför bör dessa bestämmelser ingå i den åländska lagsamlingen. Flere av bestämmelserna i lagen gällande ordningsmännens befogenheter torde dessutom utgöra en sådan inskränkning i individens fri- och rättigheter som regleras av grundlagen.
Landskapsregeringen föreslår att ikraftträdelsedagen för landskapslagen med stöd av 20 § 2 mom. självstyrelselagen lämnas öppen för landskapsregeringen att beslut om.
Framställningen bör behandlas tillsammans med framställningen om allmän ordning och säkerhet, samt framställningen om blankettlagstiftning gällande privata säkerhetstjänster och framställningen om blankettlagstiftning om sammankomster, då de utgör en helhet.
Enligt 18 § 6 punkten självstyrelselagen (1991:71) för landskapet Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om allmän ordning och säkerhet med de undantag som nämns i 27 § 27, 34 och 35 punkterna. Landskapets har behörighet avseende beläggande av straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet i enlighet med 18 § 25 punkten självstyrelselagen.
Enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag. Vissa bestämmelser i lagförslaget berör de i 2 kap. grundlagen angivna fri- och rättigheterna. Till den del lagförslaget innehåller bestämmelser som är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet har de kunnat intas i landskapslagstiftningen med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen.
4. Förslagets konsekvenser
4.1 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser
Genomförandet av lagförslaget medför inte några betydande konsekvenser för landskapet. Utbildningen av ordningsvakter medför kostnader för dem som ordnar tillställningar där ordningsvakter erfordras eftersom utbildningskraven ökar. För polismyndigheten har förslaget inga nämnvärda organisatoriska verkningar eftersom polismyndigheten redan handlägger godkännande av ordningsmän.
4.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan könen och miljökonsekvenser
Förslaget har inga följdverkningar för jämställdheten mellan könen och såvitt bekant har förslaget inga miljömässiga konsekvenser.
Lagförslaget har genomgått en sedvanlig tjänstemannaberedning och under arbetet har berörda myndighet hörts.
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S
L A G
om ordningsvakter
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Tillämpningsområde
I denna lag bestäms om de skyldigheter och befogenheter som den som med stöd av landskapslagen ( : ) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster, ordningslagen ( : ) för landskapet Åland eller landskapsförordningen (2006:308) om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet har utsetts att övervaka ordning och säkerhet (ordningsvakt) har i sitt uppdrag samt om hur en sådan person ska godkännas för uppdraget, till den del något annat inte bestäms i nämnda lagar eller i någon annan lag.
Denna lag tillämpas också på den som med anledning av ett sådant uppdrag som avses i 9 § 2 mom. landskapslagen ( : ) om tillämpningen av lagen om privata säkerhetstjänster har utsetts att fullgöra ordningsövervakningsuppgifter som grundar sig på en författning som nämns i 1 mom.
Bestämmelser om rätten att avbryta en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller bestämma att en sådan sammankomst eller tillställning ska avslutas finns i landskapslagen om tillämpningen av lagen om sammankomster.
2 §
En ordningsvakts uppgift och tjänstgöringsområde
En ordningsvakt har till uppgift att upprätthålla ordning och säkerhet samt förhindra brott och olyckor vid den tillställning eller inom det område för vilket han eller hon med stöd av en författning som nämns i 1 § 1 mom. har utsetts till ordningsvakt (tjänstgöringsområde).
En ordningsvakt ska handla i enlighet med bestämmelser i lag och förordning samt iaktta de befallningar och föreskrifter som polisen samt räddningsmyndigheter och övriga myndigheter meddelar antingen på förhand eller under tillställningen.
3 §
Utseende till ordningsvakt och tjänstgöring som ordningsvakt
Till ordningsvakt får utses en person som samtycker till uppgiften och som har ett av polisen meddelat giltigt godkännande som ordningsvakt.
Med beaktande av en tillställnings omfattning och natur samt av andra särskilda skäl kan Ålands polismyndighet som ordningsvakt vid en enskild tillställning enligt lagen om sammankomster eller vid likartade tillställningar som ordnas av samma arrangör på samma plats för högst fyra månader under ett år godkänna också en person som endast uppfyller kraven i 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten. En sådan ordningsvakt har inte de befogenheter som anges i 7 § 2 och 3 mom. Vid tillställningar för vilka utses en i detta moment avsedd ordningsvakt ska alltid också finnas ett tillräckligt antal ordningsvakter som uppfyller villkoren i 12 § 2 eller 3 mom.
Om en ordningsvakts uppgifter eller säkerhet i arbetet så kräver kan polismyndigheten kräva att ordningsvakten utöver den utbildning som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten har fullgjort en tilläggsutbildning i användningen av maktmedel som uppfyller de krav som landskapsregeringen fastställt (tilläggsutbildning för ordningsvakter i användningen av maktmedel).
En polisman får inte vara ordningsvakt.
4 §
Principer för verksamheten
En ordningsvakt ska i sin verksamhet prioritera sådana åtgärder som främjar allmänhetens säkerhet.
En ordningsvakt ska vara saklig och objektiv samt främja försonlighet. Ordningsvakten ska i första hand genom råd, uppmaningar och befallningar upprätthålla ordningen och säkerheten inom sitt tjänstgöringsområde.
Ordningsvakten ska vidta åtgärder så att de inte medför större skada eller olägenhet än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna fullgöras.
5 §
Tryggande av säkerheten inom tjänstgöringsområdet
En ordningsvakt ska särskilt övervaka att säkerheten inte äventyras för någon inom hans tjänstgöringsområde. Han ska utan dröjsmål underrätta den som ordnar tillställningen eller innehavaren av området om sådana omständigheter som kommit till hans kännedom och som uppenbarligen äventyrar säkerheten, och omedelbart vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla säkerheten, såsom att varna allmänheten och dirigera allmänheten bort från det farliga området samt avlägsna orsaken till faran.
Om de åtgärder för avvärjande av fara som har vidtagits av arrangören eller av områdets innehavare och ordningsvakten inte har varit tillräckliga, ska ordningsvakten underrätta polisen och vid behov räddningsmyndigheterna om de omständigheter som äventyrar säkerheten.
6 §
Skyddande av utomstående och av miljön
En ordningsvakt ska övervaka att tillställningen inte medför fara eller oskäliga störningar för utomstående, trafiken eller hemfriden.
Ordningsvakten ska inom sitt tjänstgöringsområde också övervaka att annans egendom inte skadas och att miljön inte orsakas annan skada än vad som kan anses godtagbart med hänsyn till tillställningens syfte och övriga omständigheter.
Ordningsvakten ska utan dröjsmål underrätta den som ordnar tillställningen eller innehavaren av området om sådana omständigheter som avses i 1 och 2 mom. och som kommit till hans kännedom och omedelbart vidta åtgärder för att avvärja fara, skada eller störning.
Om de åtgärder som tillställningens arrangör eller innehavaren av området och ordningsvakten har vidtagit för att avvärja fara, störning eller skada som avses i 1 och 2 mom. inte har varit tillräckliga, ska ordningsvakten underrätta polisen och vid behov räddningsmyndigheterna om faran, störningen eller skadan.
7 §
Vägrande av tillträde
En ordningsvakt ska vägra en person tillträde till tjänstgöringsområdet, om det finns grundad anledning att misstänka att personen kan äventyra ordningen eller säkerheten där på grund av att han är berusad eller på grund av sitt uppförande eller föremål som han medför, eller om han inte har uppnått den ålder som krävs för tillträde till området.
Ordningsvakten har dessutom rätt att vägra en sådan person tillträde till tjänstgöringsområdet som
1) på grund av sitt tidigare uppförande kan misstänkas komma att äventyra ordningen eller säkerheten där,
2) inte uppfyller de villkor som tillställningens arrangör eller innehavaren av området har uppställt för tillträde till området, dock med beaktande av vad som i strafflagen (FFS 39/1889) bestäms om diskriminering, eller som
3) med skäl kan misstänkas medföra föremål eller ämnen som det enligt lag eller enligt de villkor som arrangören eller polisen har uppställt är förbjudet att inneha inom området.
8 §
Avlägsnande, gripande och hållande i förvar
En ordningsvakt har rätt att från sitt tjänstgöringsområde avlägsna en person som
1) i berusat tillstånd stör ordningen eller andra personer,
2) genom hotfullt uppträdande, oljud eller våldsamhet stör ordningen eller äventyrar säkerheten, eller som
3) trots tillsägelse underlåter att följa en befallning som är nödvändig för upprätthållande av ordning eller säkerhet.
Om det är uppenbart att det inte är tillräckligt att en person avlägsnas från platsen och störningen eller faran inte annars kan avvärjas, har ordningsvakten rätt att gripa personen, om gripandet är nödvändigt för att avvärja allvarlig fara för andra personer eller egendom. Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. En ordningsvakt har dock inte rätt att gripa en person vid en allmän sammankomst.
Kan den som gripits inte utan dröjsmål överlämnas till polisen, har ordningsvakten rätt att med polisens samtycke hålla den gripne i förvar i högst 4 timmar från gripandet, dock högst till dess att tillställningen är slut och allmänheten avlägsnat sig eller tills grunden för gripandet annars har upphört.
Den som med stöd av denna lag gripits ombord på ett fartyg får dock på order av fartygets befälhavare hållas i förvar tills fartyget nästa gång anlöper en hamn, om inte grunden för gripandet har upphört före det.
I fråga om behandlingen av personer som hålls i förvar med stöd av denna lag iakttas vad som föreskrivs i 1 kap. 3 och 4 §, 2 kap. 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom., 3 kap. 1 §, 5 kap. 1 och 2 §, 8 kap. 2 §, 9 kap. 1 § samt 12 kap. 1 och 2 i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen.
Den som tagits i förvar får av en ordningsvakt placeras endast i en sådan förvaringslokal som administreras av ordningsvakter och som Ålands polismyndighet har granskat och godkänt före tillställningens början. Ordningsvakten ska upprätta en underskriven anmälan om förvar beträffande varje person som hålls i förvar. När tillställningen är slut ska ordningsvakten utan dröjsmål lämna in anmälan om förvar till polismyndigheten.
9 §
Förbjudna föremål och ämnen
En ordningsvakt har rätt att med hjälp av metalldetektor eller någon annan sådan teknisk anordning visitera en person som söker tillträde till eller befinner sig inom hans tjänstgöringsområde för att förvissa sig om att personen inte bär på sig eller medför sådana föremål eller ämnen som kan äventyra ordningen eller säkerheten eller vilkas innehav på tjänstgöringsområdet är förbjudet enligt lag eller bestämmelse som meddelats med stöd av lag. Med stöd av order enligt 23 § 4 mom. lagen om sammankomster från arrangören eller polisen eller om det av någon annan orsak finns grundad anledning att misstänka att personen medför sådana föremål eller ämnen, får personen och saker som han medför granskas även på annat lämpligt sätt.
En ordningsvakt har i samband med gripande som avses i 8 § 2 mom. rätt att kroppsvisitera den som gripits för att förvissa sig om att denne inte medför föremål eller ämnen med vilka han kan äventyra förvaringen eller utsätta sig själv eller andra för fara.
Ordningsvakten har rätt att frånta en person föremål och ämnen som avses i 1 och 2 mom. och som påträffats vid visitationen.
Ordningsvakten har också rätt att frånta en person som befinner sig inom hans tjänstgöringsområde föremål eller ämnen som påträffats vid visitationen eller annars och som kan användas vid brott mot eller hot om brott mot liv eller hälsa eller som det annars enligt lag eller bestämmelse som meddelats med stöd av lag är förbjudet att medföra till området.
De föremål och ämnen som fråntagits någon ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om inga hinder enligt lag finns, återlämnas till ägaren eller innehavaren när han avlägsnar sig från platsen.
10 §
Användning av maktmedel
I sitt uppdrag har en ordningsvakt rätt att när han vägrar en person tillträde till eller avlägsnar någon från en plats, griper en person, visiterar en gripen person, hindrar att någon som gripits flyr, fråntar någon ett föremål eller ämne eller avlägsnar ett hinder använda maktmedel i den mån det behövs och kan anses försvarligt.
Frågan om huruvida maktmedlen är försvarliga ska bedömas med hänsyn till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, de resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.
När en ordningsvakt bistår polisen gäller dessutom vad som i 27 § polis-lagen (2000:49) för landskapet Åland bestäms om rätten för en person som tillfälligt bistår en polisman att använda maktmedel.
Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen.
Maktmedelsredskap och hur de bärs
Tillåtna maktmedelsredskap för en ordningsvakt är gasspray enligt 11 § i skjutvapenlagen (FFS 1/1998) samt handklovar, knippförband av plast och högst 70 centimeter långa batonger.
I ordningsövervakningsuppgifter får en ordningsvakt inte i onödan bära på sig maktmedelsredskap. Gasspray får endast bäras av en ordningsvakt som har fullgjort sådan utbildning för bärande av gasspray i bevakningsuppgifter som avses i 29 § 2 mom. i lagen om privata säkerhetstjänster. Den som godkänts som ordningsvakt med stöd av 2a § 2 mom. i denna lag får inte bära maktmedelsredskap i sina uppgifter.
12 §
Medförande av hund
Med tillstånd som beviljats av polisinrättningen på den ort där tillställningen ordnas får en ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgifter medföra en hund som
1) på godkänt sätt har genomgått lydnadskontroll motsvarande de krav som inrikesministeriet fastställt,
2) han eller hon har varit förare för vid lydnadskontrollen,
3) är minst två men högst tio år gammal,
4) är registrerad och identifikationsmärkt så att den på ett tillförlitligt sätt kan individualiseras,
5) han eller hon kan behärska, samt
6) inte till sina egenskaper har visat sig vara olämplig för att medföras i ordningsövervakningsuppgifter.
En ordningsvakt får i ordningsövervakningsuppgifter medföra en hund som uppfyller de krav som anges i 1 mom. i två år från det godkännande som avses i 1 mom. 1 punkten.
Det tillstånd som avses i 1 mom. kan beviljas om tillställningens omfattning, art eller den plats där tillställningen arrangeras av grundad anledning som hänför sig till upprätthållandet av ordningen förutsätter att hund medförs. Vid tillställningen ska hunden bära munkorg som på polisens order kan avlägsnas, om man på grund av någons uppförande eller av annan motsvarande anledning kan dra den slutsatsen att säkerheten för dem.
13 §
Godkännande som ordningsvakt
Som ordningsvakt kan godkännas en person som
1) har fyllt 18 år,
2) är känd för tillförlitlighet och redbarhet och som till sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiften,
3) på godkänt sätt har fullgjort en utbildning som uppfyller de krav som landskapsregeringen fastställt och i vilken åtminstone ingår ämnen med anknytning till ordningsvaktsverksamhet, ordningsvakters uppgifter samt ordningsvakters rättigheter och skyldigheter (grundutbildning för ordningsvakter), samt
4) på godkänt sätt tidigast sex månader före ansökan om ett nytt godkännande har fullgjort en repetitionsutbildning som uppfyller de krav som inrikesministeriet fastställt (repetitionsutbildning för ordningsvakter), om den som ansöker om godkännande som ordningsvakt redan tidigare har godkänts som ordningsvakt med stöd av 3 punkten.
Ett godkännande som ordningsvakt är i kraft högst fem år. Ett godkännande som ordningsvakt kan av särskilda skäl med anledning av sökandens utbildning, personliga egenskaper och andra motsvarande omständigheter förenas med villkor och begränsningar avseende tid, geografiskt område samt ordningsövervakningsuppgifter.
Den som har en tidigare utbildning som motsvarar grundutbildningen för ordningsvakter kan utan hinder av 1 mom. 3 punkten på nytt godkännas som ordningsvakt på ansökan som ska göras inom sex månader efter det att det tidigare godkännandet som ordningsvakt har upphört att gälla. Ett villkor för godkännandet är då att sökanden på godkänt sätt har fullgjort den föreskrivna repetitionsutbildningen för ordningsvakter.
En sökande godkänns som ordningsvakt av polismyndigheten. Ett godkännande som ordningsvakt innebär att ett tidigare gällande godkännande som ordningsvakt förfaller.
14 §
Ändring av villkor och begränsningar som förenats med ett godkännande som ordningsvakt
Villkor och begränsningar som förenats med ett godkännande som ordningsvakt kan ändras med anledning av förändringar i ordningsvaktens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter.
Villkor och begränsningar som förenats med ett godkännande som ordningsvakt ändras av polismyndigheten i ordningsvaktens hemkommun.
15 §
Ansökan och beslut om godkännande som ordningsvakt
En ansökan om att bli godkänd som ordningsvakt ska lämnas in personligen. Ansökan kan lämnas in också till någon annan polisinrättning än Ålands polismyndighet.
När ett godkännande som ordningsvakt meddelas i enlighet med ansökan får sökanden inte något separat beslut eller någon besvärsanvisning.
16 §
Ordningsvaktskort och intyg över godkännande
Den som har godkänts som ordningsvakt i enlighet med 13 § 1 mom. får ett ordningsvaktskort av polismyndigheten. Ordningsvakten ska bära med sig kortet i ordningsövervakningsuppgifter och på begäran visa upp det. Ett intyg som polisen vid behov ger över godkännandet som ordningsvakt fungerar som ordningsvaktskort innan det egentliga ordningsvaktskortet ges till ordningsvakten.
Om en ordningsvakts personuppgifter har ändrats eller ordningsvakten på godkänt sätt har fullgjort tilläggsutbildning för ordningsvakter i användningen av maktmedel eller sådan utbildning för bärande av gasspray som avses i 29 § 2 mom. i landskapslagen om tillämpningen av lagen om privata säkerhetstjänster och dessa uppgifter inte har antecknats på ordningsvaktskortet eller om kortet har förkommit eller förstörts, ska ordningsvakten utan dröjsmål ansöka om en dubblett av ordningsvaktskortet hos polismyndigheten.
Ett ordningsvaktskort ska omedelbart överlämnas till polisen, om godkännandet som ordningsvakt har återkallats eller om en ordningsvakt får ett nytt ordningsvaktskort under den giltighetstid för godkännandet som har antecknats på det tidigare utfärdade kortet.
Den som har godkänts som ordningsvakt i enlighet med 3 § 2 mom. ska få ett intyg över godkännandet som ordningsvakt. Ordningsvakten ska bära med sig intyget i ordningsövervakningsuppgifter och på begäran visa upp det.
17 §
Kännetecken för ordningsvakter och användningen av det
En ordningsvakt ska i ordningsövervakningsuppgifter använda ett tydligt kännetecken som utvisar ordningsvaktens ställning (kännetecken för ordningsvakter). Kännetecknet för ordningsvakter får endast användas av en ordningsvakt i ordningsövervakningsuppgifter. Det är förbjudet att använda märken, kännetecken eller dräkter som är förvillande lika kännetecknet för ordningsvakter.
18 §
Anordnandet av ordningsvaktutbildning
Grundutbildning för ordningsvakter samt repetitionsutbildning för ordningsvakter kan anordnas av
1) polismyndigheten eller
2) annan av landskapsregeringen godkänd utbildningsanordnare.
Tilläggsutbildning för ordningsvakter i användningen av maktmedel kan anordnas av polismyndigheten samt den för vars räkning utbildaren har rätt att ge gassprayutbildning inom den utbildning i användningen av maktmedel som avses i 29 § 2 mom. lagen privata säkerhetstjänster. Utbildningen ska åtminstone omfatta ämnen med anknytning till grunderna för användningen av maktmedel och till maktmedelsredskap samt praktiska övningar i användningen av maktmedel.
19 §
Godkännande som utbildare av ordningsvakter
Som utbildare av ordningsvakter kan godkännas en person som
1) har fyllt 18 år,
2) är känd för tillförlitlighet och redbarhet och som till sina personliga egenskaper är lämplig för uppgiften, samt
3) på godkänt sätt har fullgjort en av Polisyrkeshögskolan ordnad utbildning som uppfyller de krav som landskapsregeringen fastställt (utbildning för utbildare av ordningsvakter) och som åtminstone omfattar ämnen med anknytning till lagstiftningen om ordningsvaktsverksamhet, ordningsvakters rättigheter och skyldigheter, användningen av maktmedel samt tjänstgöring som utbildare.
Ett godkännande som utbildare av ordningsvakter är i kraft högst fem år.
Ett godkännande som utbildare av ordningsvakter kan av särskilda skäl med anledning av sökandens utbildning, personliga egenskaper och andra motsvarande omständigheter förenas med villkor och begränsningar avseende tid, geografiskt område samt undervisningsämnen. Villkor och begränsningar som förenats med ett godkännande som utbildare av ordningsvakter kan ändras med anledning av förändringar i utbildarens utbildning, personliga egenskaper eller andra motsvarande omständigheter.
Ålands landskapsregering godkänner en person som utbildare av ordningsvakter och ändrar också de villkor och begränsningar som förenats med godkännandet. Godkännandet som utbildare av ordningsvakter samt de ändringar som gjorts i fråga om villkoren och begränsningarna ska anmälas till polismyndigheten i utbildarens hemkommun.
20 §
Tillsyn och erhållande av information
Ålands landskapsregering svarar inom landskapet Åland för den allmänna tillsynen över och styrningen i fråga om ordningsvakter, anordnare av utbildning för ordningsvakter samt utbildare av ordningsvakter.
Ålands polismyndighet svarar inom landskapet för tillsynen över den verksamhet ordningsvakter, anordnare av utbildning för ordningsvakter samt utbildare av ordningsvakter utövar.
Utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet, har Ålands landskapsregering och polismyndigheten för utövande av tillsyn rätt att av ordningsvakter, den som utser ordningsvakter, anordnare av utbildning för ordningsvakter samt godkända utbildare av ordningsvakter få behövlig information om utförandet av ordningsövervakningsuppgifter, anordnandet av ordningsövervakningsutbildning och andra liknande omständigheter.
21 §
Återkallande av godkännande som ordningsvakt
Polismyndigheten i ordningsvaktens hemkommun ska återkalla ett godkännande som ordningsvakt om ordningsvakten begär det.
Ett godkännande som ordningsvakt ska återkallas helt och hållet eller för viss tid, om ordningsvakten
1) till följd av väsentliga förändringar i förhållandena inte längre uppfyller villkoren för godkännande som ordningsvakt i fråga om redbarhet, tillförlitlighet eller personliga egenskaper,
2) genom dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift eller uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt som ordningsvakt, eller
3) på ett väsentligt sätt har brutit mot villkor eller begränsningar som förenats med godkännandet som ordningsvakt.
Polismyndigheten kan i de fall som avses i 2 mom. i stället för att återkalla godkännandet tilldela ordningsvakten en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla godkännandet.
22 §
Tillfälligt återkallande av godkännande som ordningsvakt
En polisman som hör till befälet kan tillfälligt återkalla ett godkännande som ordningsvakt, om polisen har fått kännedom om omständigheter vilka sannolikt leder till att godkännandet återkallas.
Om ett godkännande som ordningsvakt har återkallats eller om det finns förutsättningar att tillfälligt återkalla ett godkännande, kan en polisman omhänderta ordningsvaktskortet för att överlämna det till en polisman som hör till befälet. Den polisman som hör till befälet ska inom 14 dagar besluta om godkännandet ska återkallas tillfälligt. En polisman kan omhänderta ett ordningsvaktskort även då godkännandet som ordningsvakt har återkallats. Utan hinder av vad som bestäms i 5 kap. 10 § i tvångsmedelslagen (450/1987) kan kroppsvisitation förrättas för fråntagande av ett ordningsvaktskort.
Ett tillfälligt återkallande av godkännande som ordningsvakt ska genast anmälas till den polismyndighet som godkänt ordningsvakten. Ett beslut att tillfälligt återkalla ett godkännande som ordningsvakt är i kraft högst tre månader. Polismyndigheten i ordningsvaktens hemkommun kan förlänga beslutets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om ordningsvakten misstänks för ett brott som sannolikt leder till att godkännandet som ordningsvakt återkallas.
23 §
Återkallande av godkännande som utbildare av ordningsvakter
Ålands landskapsregering ska återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter om utbildaren begär det.
Ett godkännande som utbildare av ordningsvakter kan återkallas helt och hållet eller för viss tid, om utbildaren av ordningsvakter
1) till följd av väsentliga förändringar i förhållandena inte längre uppfyller villkoren för godkännande som utbildare av ordningsvakter i fråga om redbarhet, tillförlitlighet eller personliga egenskaper,
2) genom dom som har vunnit laga kraft har dömts för ett brott som visar att han eller hon är olämplig för sin uppgift eller uppsåtligen har förfarit väsentligen felaktigt som utbildare av ordningsvakter, eller
3) på ett väsentligt sätt har brutit mot villkor eller begränsningar som förenats med godkännandet som utbildare av ordningsvakter.
Landskapsregeringen kan i de fall som avses i 2 mom. i stället för att återkalla godkännandet tilldela utbildaren av ordningsvakter en varning, om det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att återkalla godkännandet.
Landskapsregeringen ska anmäla ett återkallande av godkännandet som utbildare av ordningsvakter eller tilldelande av varning till polismyndigheten i utbildarens hemkommun.
24 §
Tillfälligt återkallande av godkännande som utbildare av ordningsvakter
Landskapsregeringen kan tillfälligt återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter, om polisen har fått kännedom om omständigheter vilka sannolikt leder till att godkännandet återkallas.
Ett beslut att tillfälligt återkalla ett godkännande som utbildare av ordningsvakter är i kraft högst tre månader. Landskapsregeringen kan förlänga beslutets giltighetstid med högst sex månader åt gången, om utbildaren av ordningsvakter misstänks för ett brott som sannolikt leder till att godkännandet återkallas.
Landskapsregeringen ska anmäla ett tillfälligt återkallande av godkännande som utbildare av ordningsvakter till polismyndigheten i utbildarens hemkommun.
25 §
Polisundersökning
I ett ärende som gäller återkallande av ett godkännande som meddelats med stöd av denna lag kan vid behov verkställas sådan polisundersökning som avses i 4 kap. i polislagen för landskapet Åland.
26 §
Utlåtanden
När en person ansöker om att bli antagen till utbildning för ordningsvakter eller utbildning för utbildare av ordningsvakter, har utbildningsanordnaren rätt att av Ålands polismyndighet eller polisinrättningen i sökandens hemkommun få ett utlåtande om sökandens lämplighet som ordningsvakt eller utbildare av ordningsvakter.
27 §
Straff
En ordningsvakt som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1) försummar sin handlingsplikt enligt 2 § 2 mom., 5 eller 6 § eller 7 § 1 mom. eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 8 § 6 mom.,
2) bryter mot bestämmelserna i 11 § om bärande av maktmedelsredskap och om hur maktmedelsredskap ska bäras eller mot bestämmelserna i 12 § om medförande av hund,
3) försummar sin skyldighet enligt 16 § att bära med sig ordningsvaktskort eller intyg, att visa upp dem eller att överlämna dem till polisen, eller
4) underlåter att i ordningsövervakningsuppgifter använda i 17 § avsett kännetecken för ordningsvakter eller använder kännetecknet för ordningsvakter i strid med den nämnda paragrafen,
ska för ordningsövervakningsförseelse dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen bestäms någon annanstans i lag.
För ordningsövervakningsförseelse döms också
1) den som i strid med 3 § 1 mom. till ordningsvakt utser en person som inte har ett giltigt godkännande som ordningsvakt,
2) en polisman som i strid med 3 § 4 mom. tjänstgör som ordningsvakt,
3) den som använder ett i 17 § avsett kännetecken för ordningsvakter eller ett kännetecken eller märke som är förvillande likt kännetecknet för ordningsvakter, trots att han eller hon inte har ett giltigt godkännande som ordningsvakt,
4) den som ordnar i 18 § 1 mom. 2 punkten avsedd utbildning för ordningsvakter eller fungerar som utbildare vid en dylik utbildning, trots att den som fungerar som utbildare inte har ett giltigt godkännande som utbildare av ordningsvakter.
Straff för motstånd mot ordningsvakt som avses i denna lag bestäms i 17 kap. 6 § i strafflagen.
28 §
Ändringssökande
Beslut som meddelats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos Ålands förvaltningsdomstolen.
Ett beslut enligt denna lag om återkallande av auktorisation eller godkännande verkställs oberoende av besvär, om inte besvärsmyndigheten förbjuder verkställighet av beslutet.
29 §
Närmare bestämmelser
Genom landskapsförordning av Ålands landskapsregering kan närmare bestämmelser utfärdas om
1) förfarandet vid ansökan om auktorisation och godkännande, ansökningarnas innehåll, vilka utredningar som behövs för avgörande av ärenden samt om innehållet i beslut om auktorisation och godkännande,
2) visitation enligt 9 § samt om förvaring och överlämnande av föremål och ämnen som fråntagits någon,
3) ordnande av utbildning för ordningsvakter och utbildning för utbildare av ordningsvakter samt om innehållet i utbildningen, genomförandet av den och tillgodoräknande av ämnen som ingår i den,
4) det kännetecken för ordningsvakter som avses i 17 § och om användningen av det, samt
5) ordnande av lydnadskontroll för hundar som används i ordningsövervakningsuppgifter och om de krav som ska uppfyllas vid kontrollen samt om registrering och identifikationsmärkning av hundarna.
Landskapsregeringen fastställer också formulär för blanketter som används vid förfaranden enligt denna lag och formulär för ordningsvaktskortet samt det utbildningsmaterial som ska användas vid utbildningen av ordningsvakter.
30 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 2009.
Ett sådant beslut om godkännande som ordningsman som givits med stöd av 15 § i landskapslagen (1969:28) om offentliga nöjestillställningar gäller som sådant godkännande som ordningsvakt som avses i 13 § 1 mom. i denna lag på de villkor och med de begränsningar som anges i beslutet, dock högst i tre år efter den dag då denna lag trätt i kraft.
|
Mariehamn den 20 maj 2009 |
|
|
Landskapsregeringsledamot |
Jan-Erik Mattsson |
|
Föredragande ledamot |
Roger Eriksson |
