revisorernas berättelse 2007

Förutom kostnaden för hyra medför upphyrningen enligt vad revisorerna fått erfara ett antal ytterligare nackdelar samt tilläggskostnader:

· Många av de hyrda utrymmena är inte ändamålsenliga, som exempel kan nämnas att de inte är handikappanpassade och att det saknas t.ex hissar och toaletter, vilket borde vara ett krav för förvaltningsutrymmen.

· Kraven på ökad säkerhet kommer också att gälla hyrda utrymmen vilket ger en merkostnad eftersom centrala system inte kan användas.

· Kostnaden för städning blir högre eftersom förflyttning kräver extra tid.

· Posthanteringen medför extra kostnader

· Dataförbindelserna kräver extra tid för datasupport och extra kostnader för linjehyra och internetanslutningar samt extra abonnemangsavgifter. Som exempel kan nämnas att datakostnaden för lokalerna vid Parkgatan och Ekonomiegatan är vardera ca 4.000 €/år.

· Telefonsystemet fördyras på grund av extra linjehyra

· Tidsredovisningssystemet (flexsystemet) fördyras på grund av extrakostnader för linjehyra, drift och underhåll. Vissa medarbetare står också utanför systemet eftersom kostnaden inte kan motiveras för mycket små enheter.

· Flera kopieringsmaskiner behövs vilket innebär extra kostnader för anskaffning (ca. 10.000 €/st) alternativt hyra samt för drift och underhåll

· Avfallshantering och -sortering kräver extra tid för hantering samt extra sopavgifter

· Vaktmästarfunktioner drabbas av extra tidsåtgång

· Hanteringen av kontorsmaterialet fördyras eftersom eget lager behövs i respektive lokal

· Varje lokal behöver i allmänhet egna mötesrum

· Varje lokal behöver eget personalutrymme inkl. utrustning.

Frågan om en om- och tillbyggnad av självstyrelsegården har varit aktuell i olika repriser. I budgeten för är 2000 konstaterade landskapsstyrelsen att en tillbyggnad av Självstyrelsegården är av största betydelse för förvaltningens utveckling och en effektiv verksamhet. Ett delanslag för en om- och tillbyggnad upptogs och projektets totalkostnad uppskattades till drygt 20 miljoner mark (ca 3, 4 miljoner €). I budgeten för år 2001 upptogs ett anslag om 9 miljoner mark (ca 1,5 miljoner €) och totalkostnaden uppskattades till 25 miljoner mark (ca 4,2 miljoner €) exklusive inredning. I budgeten för följande år konstaterades att planeringen av Självstyrelsegårdens om- och tillbyggnad pågår och att byggnadsarbetet beräknades kunna igångsättas under hösten 2002. Några nya anslag upptogs inte eftersom tidigare anslagna medel beräknades täcka utgifterna under år 2002. I budgeten för år 2003 konstaterades att förverkligandet av om- och tillbyggnaden framskjutits med anledning av det budgetekonomiska läget. I följande budget redogörs för att den påbörjade projekteringen har slutförts så att färdiga anbudshandlingar finns. Landskapsstyrelsen ansåg fortfarande att en tillbyggnad är nödvändig men att projektet måste genomföras vid en tidpunkt som är ändamålsenlig ur såväl budgetekonomisk som sysselsättningsmässig synvinkel. I budgeten för år 2005 konstaterade landskapsregeringen att en tillbyggnad inte är aktuell varför utrymmesproblematiken måste lösas genom utlokalisering till andra, mestadels hyrda lokaler. Samtidigt planerades under åren 2007-2009 vissa ombyggnadsarbeten såsom för förnyelse av ventilationssystem och datanätverk, vissa ombyggnader samt en allmän uppsnyggning.

Revisorerna noterar vidare att ledningsgruppen inom landskapsförvaltningen den 2 november 2007 diskuterade den strategiska planeringen av förvaltningens utrymmen varvid det konstaterades att det dels finns behov av en långsiktig strategi, dels ett omedelbart behov. Ledningsgruppen beslöt tillsätta en arbetsgrupp som består av tjänstemän och som har till uppgift att till nästa ledningsgruppsmöte komma med förslag till lösning på det omedelbara utrymmesbehovet samt att till den 1 mars 2008 komma med förslag på det mera långsiktiga utrymmesbehovet. Lösningen blev att dela upp ett antal konferensrum i landskapsregeringens byggnad och göra om dem till arbetsutrymmen. I lagtingshuset byggdes ett större konferensrum om till två mindre.

Revisorerna finner att förhållandet i självstyrelsegården inte är tillfredsställande eftersom ändamålsenliga utrymmen är en förutsättning för ett effektivt arbete och trivsel på arbetsplatsen. Kraven på säkerhet och handikappanpassning har ökat och lokalisering till många mindre lokaler medför både ökade kostnader och minskade samordningsmöjligheter. Revisorerna anser det därför angeläget att landskapsregeringen vidtar åtgärder så att arbetet kan bedrivas effektivt och så att de extra kostnaderna minimeras. Särskild vikt bör läggas vid säkerhets- och handikappfrågorna.

Lagtingshusets utveckling, användning och förvaltning

Lagtingets kanslikommission har vid ett flertal tillfällen diskuterat förvaltningen av lagtingsfastigheten. Vid ett möte den 2 oktober 2006 beslöt kanslikommissionen att till landskapsregeringen översända en skrivelse med frågor som gäller verksamheten i lagtingshuset, uthyrningen av utrymmen i byggnaden samt övervaknings- och säkerhetsfrågor som omfattar hela Självstyrelsegården.

Kanslikommissionen hänvisade i skrivelsen till sitt förslag till kapitelmotiveringar i budgeten för år 2007 där följande text ingick:

”Lagtinget betonar vikten av att lagtingshusets utrymmen kontinuerligt underhålls. I samråd mellan lagtinget och fastighetsförvaltningen vidtar landskapsregeringen sådana åtgärder som garanterar ett fortsatt ändamålsenligt utnyttjande och som bevarar fastighetens status och arkitektoniska grundvärden. Huset har använts i 30 år. Arbetet i lagtinget har förändrats under denna tid. Lagtingsledamöterna och -grupperna använder i allt högre grad huset som sin dagliga arbetsplats. Den tekniska utvecklingen har medfört nya behov och möjligheter. Lagtinget och landskapsregeringen diskuterar därför i samråd frågor som gäller lagtingshusets utveckling och användning, bland annat behovet av en förbättrad reception/information, den framtida externa användningen av utrymmen i lagtingshuset, handikappanpassningen, ledamöternas arbetsutrymmen samt behovet av förnyelse av viss inredning. Förslag till hur säkerhets- och övervakningsaspekterna för hela Självstyrelsegården bättre skall beaktas förväntas under året på basis av en sakkunnigutredning.”

I skrivelsen framhölls vidare att landskapsregeringen enligt kanslikommissionens åsikt bör överväga att säga upp avtalet med Hotell Arkipelag angående marknadsföring och bokning av konferensutrymmen i Självstyrelsegården. Enligt vad kommissionen erfarit är hotellets intresse för verksamheten numera begränsat. Som en konsekvens härav skulle landskapsregeringen besluta att användningen av utrymmena i Självstyrelsegården, efter en övergångsperiod som anpassas till kultur- och kongresshusets färdigställande, framdeles skulle begränsas till rent interna behov, d.v.s. för lagtinget och dess organ, landskapsregeringen och dess allmänna förvaltning och lagtingsgrupperna. Endast i undantagsfall och efter särskild prövning skulle därefter extern användning komma i fråga. För bokning och vaktmästeriservice bör i anslutning härtill nya rutiner utvecklas i samråd mellan landskapsregeringen och lagtinget.

Vidare föreslog kanslikommissionen att landskapsregeringen inleder en planering som skulle möjliggöra inrättande av en reception/information i lagtingshusets entré. I syfte att förbättra tillgängligheten borde i anslutning härtill utredas möjligheten att flytta lagtingets bibliotek till entréplanet och i stället inrymma konferensutrymmen för internt bruk i femte våningen. Också lagtingsledamöternas och -gruppernas behov av mera ändamålsenliga utrymmen kunde härvid beaktas och närmare konkretiseras i den fortsatta planeringen. Båda de nämnda åtgärderna kan i sin tur medföra att bemannings- och vaktmästerifunktionerna behöver utredas närmare. I den utsträckning olika interna enheter och organ ordnar möten och sammankomster i huset bör dessa i samråd med vaktmästarpersonalen själva ta på sig ansvaret för arrangemangets praktiska genomförande, vakthållning och dylikt.

Kanslikommissionen konstaterade i skrivelsen ytterligare att övervaknings- och säkerhetsfrågorna vad avser hela Självstyrelsegården är föremål för en särskild utredning. Kanslikommissionen har redan tidigare i ett brev till landskapsregeringen av den 5 juli 2004 framhållit att säkerheten för personer och egendom ägnas tillbörlig uppmärksamhet. Kommissionen betonar vikten av att dessa utredningar så snart som möjligt leder till konkreta förslag och beslut med beaktande av att en helhetslösning för hela fastigheten måste vara grunden för arbetet.

Slutligen konstaterade kanslikommissionen att det finns orsak att se över plenisalens inredning med beaktande av att snart trettio år gått sedan den togs i bruk. De befintliga stolarna upplevs som obekväma och olämpliga ur ergonomisk synvinkel och kunde därför ersättas med stolar av lämpligare och lättare utformning. Samtidigt med detta förnyas mikrofonutrustningen. Första läktarens inredning är tung och svårtillgänglig. Även här kunde lättare alternativ övervägas, allt med beaktande av plenisalens arkitektoniska grundvärden och status. Det vore önskvärt att dessa förändringar skulle kunna genomföras inför nyvalet hösten 2007 och som ett led i att självstyrelsen firar sitt 85-årsjubileum. Kanslikommissionen bad avslutningsvis landskapsregeringen att beakta ovan framförda önskemål och i samråd med lagtinget vidta nödvändig planering och budgetering.

Den 5 januari 2007 förde kanslikommissionen en diskussion om en utveckling av lagtingets medverkan i frågor rörande fastighetsunderhåll och -skötsel. En utgångspunkt för fortsatta åtgärder var att öka lagtingets påverknings- och beslutsmöjligheter i denna typ av frågor och att eftersträva en överenskommelse med landskapsregeringen där lagtingets inflytande ökar, dock så att det praktiska utförandet i huvudsak fortsättningsvis ankommer på landskapsregeringens förvaltning. Beslöts att kansliet uppgör ett närmare underlag för fortsatta diskussioner och beslut. Landskapsregeringen beslöt den 15 mars 2007 att tillsätta en kommitté med uppdrag att utreda förutsättningarna för utveckling av lagtingets utrymmen med beaktande av lagtingets verksamhet och behov. I utredningen skulle följande beaktas:

1. Målsättningar för lagtingets verksamhet som är relaterade till utrymmen och utrustning.

2. Förslag på åtgärder för att nå angivna målsättningar.

3. Utredning av kostnaderna och konsekvenserna för de föreslagna åtgärderna.

4. Förslag på tidplan för genomförande av de föreslagna åtgärderna.

Efter att kommittén har slutfört sitt uppdrag ska den enligt mandatet överlämna en utredning till landskapsregeringen för vidare åtgärder. Någon utredning har ännu inte avlämnats.

I budgeten för år 2008 ingår under moment 43.40.75 medel för bland annat nya stolar i lagtingets plenisal, ombyggnad av toaletter samt byte av avloppsledningar i lagtingets entré, byte av golv samt omklädning av stolar i auditoriet i lagtingshuset.

Revisorerna konstaterar att frågan om lagtingshusets ombyggnad och förvaltning under många år varit föremål för diskussioner och utredningar. Enligt revisorernas mening borde frågan få en lösning varvid särskild vikt bör läggas vid handikapp- och säkerhetsfrågorna.

EU-enheten vid landskapsregeringens kansliavdelning

Mål för verksamheten

Enligt landskapsregeringens berättelse fungerar landskapsregeringens EU-enhet som en stabsfunktion gentemot förvaltningen. Enheten har till uppgift att handlägga övergripande EU-ärenden, samordna landskapsregeringens EU-politik, ta fram principer och riktlinjer för arbetet med EU-frågor samt handha de ärenden som kommissionen initierar rörande överträdelser mot gemenskapsrätten.

Landskapsregeringen lämnar årliga meddelanden till lagtinget om landskapsregeringens arbete med EU-ärenden. En del av meddelandet har utgjorts av en tillbakablick på och statistik angående det föregående årets arbete med enskilda ärenden. En annan del av meddelandet har innehållit prioriteringar för nästa år. Meddelandet rör inte enbart EU-enheten men vissa typer av ärenden sköts i sin helhet från EU-enheten, främst de s.k. EG-domstolsärendena.

Personal vid enheten

Vid EU-enheten finns tre tjänstemän. Förutom enhetschefen för Europarättsfrågor finns en biträdande EU-jurist och en EU-handläggare. Till enheten hör även landskapsregeringens specialrådgivare vid Finlands ständiga representation i Bryssel.

Regionkommittén

Enligt självstyrelselagens 59e § skall till en av Finlands representanter i Europeiska gemenskapens regionkommitté föreslås en kandidat som landskapsregeringen utser.

På EU-enheten fungerar biträdande juristen som assistent till landskapsregeringens representant i regionkommittén vid behov och i mån av tid. Biträdande juristen följer med Regionkommitténs möteskalender för att identifiera dokument av åländskt intresse och organisera arbetet kring ändringsförslag till plenarsessioner och utskottsmöten. Arbetet beräknas uppta omkring 10 % av arbetstiden.

Politisk efterfrågan på specialister

Landskapsregeringens upphandling av externa juridiska tjänster sker enligt bedömning från fall till fall. I samtliga ärenden vid EU-enheten där det upphandlats externa juridiska tjänster har initiativet kommit från politiskt håll. Det har köpts in tjänster i det s.k. snusärendet där det har handlat om utarbetandet av argumentation vid uppgörandet av svar till kommissionen. Det andra ärendet handlade om utpekandet av Nyhamn-Båtskären som särskilt skyddsområde enligt ett EU-direktiv.

Statsstödsregler

Arbetet med frågor kring statligt stöd har ökat kraftigt i omfattning vilket påverkat arbetsbördan för EU-enheten. Orsaken till detta är delvis de granskningar som har initierats vid kommissionen, delvis statsstödsreglernas komplicerade och tolkningsbara natur. Regelverket revideras därtill relativt ofta.

EU-enheten har en generell koordineringsfunktion avseende statsstöd. EU-enheten har det huvudsakliga ansvaret för att bevaka förslag till nya rättsakter inom statsstödsområdet och enhetens personal representerar landskapsregeringen i den beredningssektion i riket som handlägger statsstödsärenden.

Att inhämta kommissionens godkännande innan ett statsstöd betalas ut tillhör respektive tjänstemans ansvarsområde. EU-enheten utgör en sakkunnigfunktion och skall höras innan en stödnotifiering eller annan kommunikation med kommissionen föredras för beslut. EU-enheten har skött enskilda notifieringar, senast i samband med stöd till Mariehamns Bioenergi Ab för uppförande av biobränsleverk. I statsstödsärenden där rapportering i efterhand krävs skall EU-enheten höras innan beslut fattas.

EU-enheten är rådgivande endast gentemot landskapsförvaltningen. Då Mariehamns stad vänt sig till landskapsregeringen med förfrågan om utlåtande beträffande regelverket om statligt stöd har landskapsregeringen meddelat att staden istället skall vända sig till Ålands kommunförbund eftersom det hör till dess uppgifter enligt kommunallagen att utgående från kommunernas behov fungera som rådgivande organ inom juridik och ekonomi gentemot kommunerna.

Revisorerna noterar att statsstödsreglerna är komplicerade och i förändring vilket ställer särskilda krav på kunskap och fortlöpande information. Enligt revisorernas mening bör EU-enheten därför aktivt informera och utbilda handläggande tjänstemän om statsstödsreglerna.

Samråd med lagtinget

Till följd av medlemskapet i EU företogs år 2000 en ändring av lagtingsordningen och ett nytt kapitel infördes om behandlingen av ärenden som gäller Europeiska unionen. Enligt bestämmelserna i kapitlet ska landskapsregeringen informera lagtinget om sin syn på förslag till rättsakter, fördrag eller andra ärenden som är av intresse för landskapet och som bereds inom Europeiska unionens institutioner. Ett samråd ska ske i det utskott som handlägger ärenden av ifrågavarande slag eller, om ärendet berör flera utskott eller är av övergripande natur, i självstyrelsepolitiska nämnden.

Lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd utvärderade utfallet av ändringarna i lagtingsordningen och avgav den 21 mars 2003 ett förslag till talmanskonferensen om nya rutiner för hanteringen av EU-ärenden. Enligt nämndens mening gav utvärderingen vid handen att hanteringen av EU-ärenden i lagtinget bör breddas och intensifieras så att EU-ärendena i större utsträckning blir en del av lagtingets löpande arbete.

Det övergripande målet i nämndens förslag var att lagtinget genom sitt engagemang i EU-ärenden ska kunna utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget skall kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att lagtinget skall kunna utöva kontroll bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig. EU-hanteringen bör därtill i största möjliga utsträckning präglas av transparens. Självstyrelsepolitiska nämnden föreslog att det på försök skulle införas delvis nya rutiner för lagtingets hantering av EU-ärenden. Landskapsregeringens samråd med utskotten och självstyrelsepolitiska nämnden ska enligt förslaget hållas i ett mycket tidigt skede av behandlingen, en ny typ av informationsärenden infördes, landskapsregeringen ska lämna en årlig EU-redogörelse till lagtinget och lagtingets utskott rekommenderas att regelbundet höra landskapsstyrelsen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ämnesområde.

Självstyrelsepolitiska nämnden återkom till frågan om lagtingets hantering av EU-ärenden i sitt betänkande nr 1/2006-2007 över den årliga redogörelsen till lagtinget över EU-prioriteringarna. Redogörelsen hade enligt nämndens mening utvecklats till det bättre genom åren och enligt vad nämnden fick erfara planerar landskapsregeringen ytterligare förbättringar av meddelandets innehåll och utformning. Enligt nämndens mening hade dock målsättningen att EU-ärendena i större utsträckning blir en del av lagtingets löpande arbete inte till fullo uppnåtts vilket delvis beror på att endast ett litet antal ärenden förs till utskotten för samråd eller information.

Tabell: Landskapsregeringens samråd med lagtinget 2003-2007

	Antal samråd
Utskott	2003	2004	2005	2006	2007
Kulturutskottet	1	-	-	-	-
Näringsutskottet	4	1	3	1	1
Social- och miljöutskottet	1	-	-	1	1
Finansutskottet	-	-	1	3	-
Självstyrelsepolitiska nämnden	1	-	1	-	1
Antal	7	1	5	5	3

I landskapsregeringens handlingsprogram anges att arbetet med att stärka det åländska inflytandet i EU processen fortgår. I detta ingår arbetet för representation i Europaparlamentet, landskapets möjligheter till deltagande i ministerrådsmöten och talerätten vid EG domstolen. Särskild vikt läggs vid landskapets roll i beredningsprocessens tidiga stadier och möjligheter att ta initiativ i frågor som är viktiga för Åland. Landskapsregeringen avser också medverka till att arbetet i lagtingets utskott med EU frågor utvecklas och blir effektivare.

Revisionsverksamheten

Riksrevisionen i Sverige

Landskapsrevisorerna har under granskningsperioden tillsammans med representanter för landskapsregeringen företagit ett studiebesök vid Riksrevisionen i Stockholm. Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och dess uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Myndigheten leds av tre riksrevisorer som efter samråd med varandra beslutar om vad som ska granskas. Riksrevisionen har en styrelse som ger förslag till budget för myndigheten och beslutar om vilka granskningar som riksdagen ska ta ställning till. Riksrevisionen började sin verksamhet den 1 juli 2003 och tog då över det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket. Riksrevisionen har en oberoende ställning, garanterad i regeringsformen. Utöver att de tre riksrevisorerna beslutar om vad som ska granskas, beslutar de också om hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som ska dras av granskningen. Liknande system finns i andra europeiska länder.

Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende och ett kraftfullt granskningsmandat. Detta ger möjlighet att bedriva en sammanhållen och heltäckande granskning av hela den statliga verksamheten. Den årliga revisionens granskning omfattar drygt 250 förvaltningsmyndigheter. Riksrevisionen förordnar också revisorer i ett 40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser. De viktigaste iakttagelserna från den samlande granskningsverksamheten redovisas i Riksrevisionens årliga rapport.

Varje år utarbetar riksrevisorerna en granskningsplan. Planen redovisar den övergripande inriktningen för granskningsverksamheten under det kommande året samt vilka överväganden och prioriteringar som ligger till grund för granskningarna. Planeringen av granskningarna utgår från Riksrevisionens uppgift att granska staten. Bedömningar om risk och väsentlighet ligger bakom beslut om granskningsinriktningen för såväl årlig revision som effektivitetsrevision.

Riksrevisionen har inte som uppgift och deltar inte inom den delade förvaltningen av EU-strukturfondernas obligatoriska revision utan denna sköts av den interna revisionen som nyligen förlagts till Ekonomistyrningsverket.

Landskapsregeringens revisionsbyrå

Vid landskapsregeringen verkar en revisionsbyrå med stöd av landskapslagen (1996:8) om landskapsstyrelsens revisionsbyrå. Revisionsbyrån utför intern revision av landskapsregeringens förvaltning, underlydande verk, inrättningar och myndigheter och revision i andra ärenden där så följer av lag eller av beslut i landskapsregeringen. Vid denna revision rapporterar byråns revisorer fortlöpande direkt till ledningen och till dem som granskats. Granskningsrapporterna blir offentliga när de är utfärdade eller registrerade på det sätt som avses i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet. Den som varit föremål för granskning skall uppgöra en PM med kommentarer till den granskande revisorns påpekanden och med en redogörelse över vilka åtgärder som kommer att vidtas.

Revisionsbyråns revisorer bistår även landskapsrevisorerna genom att göra utredningar och granskningar. Revisionsbyrån ska verka också inom området utvecklingsarbete genom att till förvaltningen ge råd och informera om aktuella frågor där utvecklingsbehov finns, t.ex. grundlagens krav på god förvaltning och liknande frågor, intern revision, verksamhetsstyrning m.fl. utvecklingsfrågor.

Arbetsuppgifterna som byråns revisorer utför fastställs i en årlig arbetsplan. Planen uppgörs i samråd med förvaltningschefen och landskapsrevisorernas ordförande i syfte att beakta landskapsregeringens och landskapsrevisorernas behov av revisionstjänster.

Revisisonsbyrån består av en ledande revisor samt en intern revisor. Därtill finns en möjlighet till inköp av vissa tjänster. Revisionsbyrån lider enligt egen bedömning av brist på tid och resurser. Framför allt har kraven på kontroll till följd av EU-medlemskapet ökat byråns arbetsbörda.

Utveckling av revisionsverksamheten

I landskapsregeringens handlingsprogram anges att en framställning om en ny finansförvaltningslag ska utarbetas vari intas nödvändiga ändringar av lagstiftningen om intern revision. Enligt vad revisorerna fått erfara undersöker landskapsregeringen möjligheterna till en utveckling av revisionsverksamheten i landskapet genom bildandet av ett från landskapsregeringen fristående revisionsverk efter svensk modell. Ett sådant revisionsverk skulle handha den externa revisionen av landskapsregeringen och det skulle ersätta såväl landskapsrevisorerna som landskapsregeringens revisionsbyrå. Den interna kontrollen och utvecklingsarbetet skulle skötas av landskapsregeringens avdelningar och enheter med bistånd av finansavdelningen. Revisionsverket skulle även kunna anlitas av landskapsregeringen fristående myndigheter.

Enligt vad revisorerna erfarit föreligger interna problem inom revisionsbyrån. Landskapsregeringen har anlitat en extern konsult och överväger åtgärder.

Som revisorerna påpekade i sin berättelse över år 2006 är de krav som ställs i fråga om administration och redovisning för EU-finansierade projekt höga. Revisorerna ansåg då att det är angeläget att noga överväga nyttan av EU-inblandning i verksamheter och projekt. Revisorerna konstaterar nu att en mycket stor del revisionsbyråns arbetstid går åt till revision av EU-projekt på bekostnad av annan revisionsverksamhet samtidigt som andelen EU-medel i landskapets budget inte är särskilt stor.

Revisorerna konstaterar med tillfredsställelse att landskapsregeringen undersöker möjligheterna till bildande av en extern revisionsenhet. En enhet med revisorer med en från landskapsregeringen fristående ställning har många fördelar. En sådan fristående enhet kan förutom att utföra kontroll av landskapsregeringen underlydande myndigheter och enheter även utföra den typ av utredningsuppdrag som ovan omtalas under rubriken ”Landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning”. Enligt revisorernas mening är det dock angeläget att den interna revisionsverksamheten fungerar väl fram till dess att en omorganisation är genomförd. Revisorerna anser därför att det är nödvändigt att vidta åtgärder i fråga om revisionsbyrån.

Intern revision av ÅHS

Revisorerna har i ett brev av den 3 oktober 2007 tillskrivit styrelserna för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Posten och Ålands penningautomatförening r.f. med en begäran om kortfattade skriftliga redogörelser över hur den interna kontrollen inom organisationerna är anordnad. Av svaren att döma är den interna kontrollen inom Posten och Ålands penningautomatförening r.f. anordnad på ett tillfredsställande sätt.

För ÅHS del konstaterar revisorerna att avsikten vid bildandet av ÅHS var att den interna revisionen ska skötas av landskapsregeringens revisionsbyrå. I praktiken har detta dock i synnerhet under senare år enligt vad revisorerna fått erfara inte fungerat tillfredsställande. Orsaken är enligt revisionsbyrån bristen på tid och resurser och styrelsen för ÅHS har inte efterfrågat någon intern revision av verksamheten.

Landskapsrevisorerna finner det mycket allvarligt att den interna revisionen av ÅHS inte är fungerande och förutsätter att landskapsregeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att åtgärda problemet.

Finansavdelningens förvaltningsområde

Landskapets budget 2007

Landskapsregeringens framställning med förslag till budget för år 2007 för landskapet Åland avläts till lagtinget den 24 oktober 2006. Budgetförslaget balanserade på 298.131.000 (274.091.000) euro. Lagtinget antog framställningen med vissa ändringar den 21 december 2006. Budgeten balanserade trots ändringarna ändå på 298.131.000 (274.091.000) euro och publicerades i Ålands författningssamling som nr 1/2007. Genom tre tilläggsbudgeter höjdes budgetens slutsumma med 25.205.000 (17.741.000) euro eller med 8,5 % (6,5 %) till 323.336.000 (291.832.000) euro.

Beloppen inom parentes anger i detta kapitel 2006 års motsvarande belopp.

Behov av en lagstiftningsreform

Som grund för budgeten finns landskapslagen (1971:43) om landskapets finansförvaltning och budgetförordningen (1979:70) för landskapet Åland. Under en längre tid har landskapsrevisorerna upprepat framhållit att dessa är föråldrade och inte motsvarar dagens behov. En reform av regelverket borde ha företagits bland annat mot bakgrund av att bokföringslagens principer tillämpats från 1998 och att utvecklingen gått i riktning mot resultatansvar och resultatstyrning.

De tillämpade redovisningsprinciperna för affärsbokföringen (inom kontodel I) finns redovisade i korthet i bokslutet liksom även redovisningsprinciperna för budgetuppföljning men dessa principer ingår inte i något regelverk i form av landskapslag och -förordning. För att förtydliga reglerna ger landskapsregeringen årligen ett beslut om förverkligandet av landskapets budget och fastställer bestämmelser om budgeten. I bestämmelserna finns vissa brister och enligt vad revisorerna fått erfara tillämpas beslutet inte till alla delar eller lika för alla avdelningar. Detta berörs närmare i avsnitten om överskridningar av anslag.

Behovet av att reformera regelverken och därmed utveckla den ekonomiska redovisningen och förvaltningen samt den interna kontrollen och ansvarsfunktionerna kvarstår sålunda fortsättningsvis. Visserligen redovisar avdelningarna, inrättningarna och byråerna m.fl. numera sina mål i landskapsregeringens berättelse och redogör där för hur dessa uppfyllts men en särskild analys av bokslutet och ett utlåtande om den interna kontrollen och de viktigaste utvecklingsfrågorna saknas i landskapsregeringens berättelse. Under ett särskilt avsnitt i denna berättelse analyseras hur redovisningarna av målen gjorts för år 2007.

En framställning om en ny finansförvaltningslag utlovades då överföringen av medel till ett konto på balansens passiva sida benämnt utjämningsfond gjordes första gången 1999. Någon framställning från landskapsregeringen gjordes emellertid inte under detta år och inte heller under de därpå följande åren. Under åren 2006 och 2007 fanns en uttalad intention från landskapsregeringen bl.a. i regeringsprogrammet att en framställning i ärendet kommer att göras så fort detta är möjligt. Revisorerna erfar att finansavdelningen och lagberedningen under år 2007 inlett ett reformarbete men någon framställning har inte utarbetats och det verkat osäkert om en dylik fås fram till hösten 2008. Enligt uppgifter från den interna revisionen, som följt upp frågan, är arbetet ännu i ett förberedande skede och viktiga principfrågor är inte lösta.

Sedan några år tillbaka finns förnyade system för att internt inom landskapsregeringen följa upp landskapets budget genom en månatlig uppföljning också per ansvarsområde och andra sammanställningar. Det är också möjligt att få ut olika rapporter bakåt per ett visst datum. Möjligheterna till uppföljning av budgetförverkligandet och bokföringen i övrigt är därför god.

Landskapsrevisorerna har noterat att utvecklingsarbetet i närområdena gått vidare speciellt under de senaste åren. Bokslutsrapportering och –presentation har förnyats i stor omfattning och statliga myndigheter uppfyller sin rapporteringsskyldighet om riktiga och tillräckliga uppgifter genom att ge allt mer utvecklade uppgifter om hur budgeten har följts samt om ämbetsverkens intäkter och kostnader, ekonomiska situation och verksamhetsresultat i bokslutet och redovisa för resultatansvaret i verksamhetsberättelsen. I berättelsen presenterar dessa offentliga ämbetsverk och inrättningar också en analys av bokslutet och resultatet och det är vanligt förekommande att ge ett utlåtande från ledningen hur den bedömt de metoder som används i den interna kontrollen och riskhanteringen. Vanligt förekommande är också att ledningen i utlåtandet även anger de väsentligaste utvecklingsbehoven inom sitt ansvarsområde.

Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2007

Inkomster:		Euro
För året budgeterades	298 131 000
Tilläggsbudgeter (ÅFS59/2007, 2/2008 och 3/2008)	+ 25 205 000	323 336 000
Influtit av årets budgeterade inkomster	313 633 147
Återförda utgiftsrester och reserv.anslag	1 124 683
Återbokade bidrag	543 530
Nya reserverade inkomster 31.12.2007	5 338 538	320 639 898

Under budget		2 696 102

Utgifter:
För året budgeterades	298 131 000
Tilläggsbudgeter (ÅFS59/2007, 2/2008 och 3/2008)	+ 25 205 000	323 336 000
Utbetalt av årets budgeterade utgifter	284 983 742
Återförda inkomstrester	65 629
Nya utgiftsrester och res.ansl. 31.12.2007	33 837 269	318 886 640
Under budget		4 449 360
Överskott		1 753 258

I bokslutet över budgetförverkligandet är inkomsterna större än utgifterna så att överskottet blir 1.753.258 (6.662.602) euro.

I budgeten och tilläggsbudgeterna för år 2007 har bland utgifterna under förvaltningsområdet skatter och avgifter av skattenatur intagits ett anslag om 27.865.000 (11.341.000) euro för överföring av budgetöverskott. Denna överföring har också förverkligats så att samma belopp överförts i bokslutet. Transaktionerna innebär att det verkliga överskottet i bokslutet är sammanlagt 29.618.258 (18.003.602) euro. Under år 2007 har inte budgeterats för överföring till utjämningsfond medan motsvarande belopp under år 2006 var 12.500.000 euro. Som tidigare framhållits har utjämningsfonden inte inrättats enligt särskilda regler och därför saknas ännu ett eget regelverk.

Vid tidigare års budgetförverkligande liksom vid budgetförverkligandet år 2007 har i bokslutet beaktats reservationsanslag som får användas under budgetåret och de kommande tre åren. Av nya utgiftsrester och reservationsanslag, vilka i bokslutet 2007 utgör 33,8 (32,7) miljoner euro, kommer liksom tidigare sannolikt inte alla att användas inom kommande treårsperiod utan de oanvända reserveringarna återförs så småningom i bokslutet såsom inkomst i form av återförda reserveringar. Detta gäller emellertid inte de s.k. PAF-medlen, som återförs till PAF för ny fördelning. Dessa medel återförs som extraordinär kostnad till resultaträkningen för att inte ha resultatpåverkande inverkan på budgetförverkligandet. De s.k. PAF-lånen behandlas bokföringsmässigt på samma sätt som de fördelade PAF-medlen.

De som inkomst återförda utgiftsresterna och reservationsanslagen utgör 1,1 (3,6) miljoner euro i sammanställningen ovan. Återbokade bidrag, som inte lyfts eller behövts utgör 0,5 (1,3) miljoner euro.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ingår såsom en väsentlig del av landskapets budget och bokslut, men uppgör ett eget mera detaljerat bokslut. Här är principerna samma som för centralförvaltningen, så att outnyttjade verksamhetsutgifter (VR) överförs till ett kommande är. Likaså överförs reservationsanslag att användas under budgetåret och senare under ytterligare tre år. Vid budgetförverkligandet har ÅHS kommit att delvis överskrida sina verksamhetsutgifter, vilket beskrivs närmare i avsnittet om anslagsöverskridningar.

Skatter och inkomster av skattenatur

En väsentlig del av inkomsterna i budgeten och bokslutet utgörs av skatter och inkomster av skattenatur, främst avräkningsbeloppet med staten och skattegottgörelsen.

Avräkningsbelopp och skattegottgörelse år 2007 och 2006 i euro

Skattens art	År 2007	År 2006
Avräkningsbelopp 2007 – varav	196 959 813	181 723 061
- förskott från staten, ÅD:s beslut 29.8.2006 resp 30.8.2005	182 000 000	174 000 000
-tilläggsförskott för år 2007, ÅD:s beslut 5.11.2007 resp. 24.1.2006	11 400 000	2 110 000
- tilläggsförskott för år 2006 , ÅD:s beslut 6.2.2007 resp 23.10.2006	3 296 000	4 736 000
- slutligt avräkningsbelopp för år 2006 resp 2005, ÅD:s beslut 4.9.2007 resp 29.8.2006	263 813	877 061
Skattegottgörelse som inbetalts för år 2005 resp år 2004,	35 060 129	20 508 069
Extraordinarie anslag för reservkraftsanläggning (har intäktsförts i sin helhet 2004)	-	*(1 370 000)
Summa avräkningsbelopp och skattegottgörelse	232 019 942	202 231 130

*= Det extraordinarie anslaget för reservelkraftsanläggning intäktsfördes i bokslutet 2004 delvis som influten till ett belopp om 2.100.000 euro och dels såsom inkomstrest till ett belopp om 4.050.000 euro. Under år 2005 inbetalades 2.580.000 euro och under år 2006 1.370.000 euro av inkomstresten. Av inkomstresten återstod 100 000 euro per 31.12.2006. Återstoden har inte influtit år 2007 utan överförts till 2008. Slutredovisning har inte ännu skett.

Avräkningsbeloppet med staten är högre än året förut så att skillnaden är 15.236.752 euro högre (74.258 euro lägre) eller 8,4 % högre (0,4 % lägre) än året tidigare. Skattegottgörelsen är också högre än året förut så att skillnaden är 14.552.060 euro högre (489.597 euro lägre) eller 71,0 % högre (2,3 procent lägre). Försäljning av bolag inverkade positivt på den skattegottgörelse som inflöt under år 2007.

Jämförelse mellan 2007 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten

I denna jämförelse ingår i bokslutssiffrorna de nya inkomstresterna, budgetutgiftsresterna och reserveringarna. Beloppen är angivna i euro. Reserveringarna och övriga överföringar till följande år är sålunda finansierade genom ovannämnda nya inkomstrester och övriga bokförda inkomster.

Jämförelse mellan 2007 års budget och bokslut

Förvaltningsområde	Budget sammanlagt	Enl. bokslut inkl. reserveringar	Över + /under - budget - euro	Över/ under %
Inkomster:
Lagtinget	2 000	5 744	+ 3 744	+ 137,2
Landskapsregeringen	226 000	202 641	- 23 359	- 10,3
Kansliavdelningen	4 527 000	4 339 721	- 187 279	- 4,1
Finansavdelningen	31 220 000	31 034 732	- 185 268	- 0,6
Social- o. Miljöavd	9 043 000	9 062 278	+ 19 278	+ 0,2
Utbildn.o. kulturavd	2 693 000	2.449 005	- 243 995	- 9,1
Näringsavdelningen	4 532 000	4 570 683	+ 38 683	+ 0,8
Trafikavdelningen	1 134 000	1 032 100	- 101 900	- 9,0
Skatter o. Avg. av skatte- natur, ink. Av lån o. finansink.	269 959 000	267 942 993	- 2 016 007	- 0,7
Sammanlagt	323 336 000	320 639 898	- 2 696 102	- 0,8
Underskott		-
Sammanlagt	323 336 000	320 639 898	-2 696 192	- 0,8
Utgifter:
Lagtinget	2 514 000	2 512 566	- 1 433	- 0,1
Landskapsregeringen	2 571 000	2 434 705	- 136 295	- 5,3
Kansliavdelningen	19 906 000	19 833 869	- 72 131	- 0,4
Finansavdelningen	48 310 000	45 480 912	- 2 829 088	- 5,9
Social- o. Miljöavd	103 052 000	102 950 793	- 101 207	- 0,1
Utbildn. o. Kulturavd	53 805 000	53 176 737	- 628 263	- 1,2
Näringsavdelningen	26 465 000	25 862 421	- 602 579	- 2,3
Trafikavdelningen	37 694 000	37 781 366	+ 87 366	+ 0,2
Finansieringsutgifter	29 019 000	28 853 271	- 165 729	- 0,2
Sammanlagt	323 336 000	318 886 640	- 4 449 359	- 1,4
Överskott		1 753 258
Sammanlagt	323 336 000	320 639 898	- 2 696 102	- 0,8

Jämförelsen visar att inkomsterna blivit överlag lägre än budget och i tre fall högre än budget. Sammanlagt är inkomsterna 2.696.192 euro lägre än budget (högre med 700.644 euro), vilket är 0,8 % lägre (0,2 % högre). Största procentuella avvikelserna finns beträffande landskapsregeringen 10,3 % lägre, utbildning- och kulturavdelningen 9,1 % lägre och trafikavdelningen 9,0 % lägre än budget. Kansliavdelningens och finansavdelningens inkomster ligger lägre i absoluta tal än trafikavdelningen fastän lägre i procent. Från landskapsregeringens avvikelse kan bortses, då beloppet är ringa. De lägre inkomsterna för utbildnings- och kulturavdelningen beror på att inkomsterna vid Ålands folkhögskola influtit bara till hälften medan andra hälften 101.000 euro bortfallit beroende på kursbortfall till följd av akuta reparationer av köket och mindre boende på det nyrenoverade internatet. Övrigt bortfall av inkomster inom utbildnings- och kulturavdelningen gäller främst landskapets skolor sjömansskolan, naturbruksskolan och vårdinstitutet, vilka alla har bortfall av inkomster av orsaker som mindre kursaktiviteter m.m. samt projektet flex-learn, där inkomsterna varit alltför positivt beräknade. Projektet hade också en inkomstrest från år 2006 om 90.188 euro, varav influtit 31.934 euro medan resten återförts såsom utgift. Projektet har delvis fått en annan inriktning till följd av reformarbetena inom landskapets skolsektor.

Trafikavdelningens lägre inkomster om 101.000 euro är en fortsättning på den neråtgående trenden 2006 för projekteringsenhetens verksamhet, som blev lägre till följd av obesatta tjänster. De lägre inkomsterna för kansli- och finansavdelningen beror på lägre inkomster för radio- och TV-verksamhet samt lägre inkomster för fastighetsförvaltning. Bortfall av inkomst av danaarv är orsak till finansavdelningens inkomstbortfall,

Beträffande utgifterna har alla förvaltningsområden underskridit budgeten förutom trafikavdelningen, där överskridningen är 87.366 euro (116.104 euro) eller 0,2 (0,4) % . Trafikavdelningens ökade utgifter beror på en överskridning av anslaget under moment 48.20.21 Sjötrafiken – reparation och underhåll av färjor (VR) om 90.768 euro. Sammanlagt har utgifterna underskridit budgeten med 4.449.102 (5.961.958 ) euro eller med 1,4 (2,0) %. Inkomsterna överstiger utgifterna och budgetöverskottet utgör 1.753.258 (6.662.602) euro.

Anslagsöverskridningar

Överskridning av fasta anslag, reservationsanslag (R), tvåårigt reservationsanslag (VR) och förslagsanslag (F)

I budgetförordningen (1979:70) för landskapet Åland 6 § anges att i budgeten upptaget fast anslag inte får överskridas. Likaså anges i samma paragraf att förslagsanslag inte får överskridas innan landskapsregeringen givit sitt tillstånd därtill sedan anslagsbehovet utretts. I landskapslagen (1971:43) om landskapets finansförvaltning 9 § stadgas att ”i årsstat upptagna anslag må ej överskridas” och senare i samma paragraf ”Anslag, som kan överskridas, antecknas i årsstaten som förslagsanslag samt anslag, som kan överföras från ett finansår till ett annat , som reservationsanslag”. Landskapsregeringen har förtydligat dessa regler i det årliga budgetförverkligandedirektivet, vilket för år 2007 har Dnr F10/07/1/12. Här anger landskapsregeringen att fasta anslag inte får överskridas, förslagsanslag är sådana (F) som får överskridas om landskapsregeringen givit tillstånd för detta, reservationsanslag (R) får inte överskridas, men oanvänd del kan överföras till följande budgetår. Landskapsregeringen anger likaså att tvåårigt reservationsanslag (VR) inte får överskridas och oanvänd del förs enligt huvudregeln över till därpåföljande budgetår.

I bokslutet för år 2007 kunde observeras anslagsöverskridningar i 12 (12) fall. De överskridna beloppen utgör sammanlagt 651.629 (720.442) euro. De enskilda beloppen är i flera fall små. De största överskridningsbeloppen om sammanlagt 208.451,20 (139.550) euro respektive 140.657 (497.803) euro finns under moment 47.17.42 (RF) och 47.17.46 (RF) landskapets respektive EU:s finansieringsandelar för landsbygdens utveckling 2007-2013 axel 1. Här har andra delar av samma program t.ex. axel 2, 3 och 4 underskridit programmet med flerdubbelt belopp, varför denna överskridning kompenseras inom det berörda programmet. Den tredje största överskridningen finns under moment 45.70.20 Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR) där överskridningen är 146.002 euro. Orsak till överskridningen är att kostnaderna för vården utom Åland gått över budget med 1.567.449 euro medan andra budgeterade utgifter delvis sparats. På inkomstsidan finns bokförda inkomster om 8.790.051 euro mot budgeterade 8.690.000 euro så att det finns ett överskott av inkomster om 100.051 euro. Skillnaden mellan överskridningen på utgiftssidan och överskottet av inkomster är 45.951 euro. Landskapsrevisorerna har inte funnit att berörda avdelningar har anhållit om överskridningsrätt där detta varit möjligt.

Revisorerna har noterat att landskapsregeringen har gjort framställning om tilläggsbudget i något fall där överskridning av anslag redan skett och där överskridning inte får ske. I sitt direktiv för budgetförverkligandet för år 2007 har landskapsregeringen en skrivning om att anslag kommer att sänkas följande år om anslag överskrids. Hur denna regel har tillämpats är inte redovisat. Vid granskning av 2007 års bokslut har framkommit fall som visar att likartade fall behandlats på olika sätt, så att vissa överskridna anslag tagits med i tilläggsbudget medan en annan överskridning av anslag lämnats därhän utan att tas med i framställningen om tilläggsbudget trots anhållan från berörd avdelning.

Revisorerna konstaterar här att det är fråga om en svår problemställning eftersom anslagsöverskridningar inte är acceptabla vilket tydligt framgår av budgetdirektivet och andra bestämmelser. Samtidigt förekommer ibland oundvikligen vissa överskridningar som måste hanteras. Landskapsregeringen har hittills valt att i vissa fall använda sig av tilläggsbudget för att på så sätt informera lagtinget om överskridningarna.

Bokslutets inkomster och deras nivå

Inkomsterna har understigit budgeten för alla förvaltningsområden utom för tre områden, nämligen lagtinget, social- och miljöavdelningen och näringsavdelningens förvaltningsområde. Inkomster som inte influtit överförs till år 2008 för näringsavdelningens område varför en fördröjning inträffar. Totalt har inkomsterna understigit budgeten för år 2007 med 8.034.640 (9.164.917) euro netto och av dessa har 5.338.538 (9.865.561) euro eller 66,4 % (107,6 %) överförts till år 2008 då de beräknas inflyta.

För 53 (46) inkomstmoment understeg inkomsterna budgeterat belopp och i 15 (13) fall av dessa överfördes inkomsten till nästa år. De tre största inkomstbeloppen som understeg budget och där inkomsterna inte överförs till år 2008 finns under moment 39.30.87 Upptagna lån – regionallån 2.500.000 euro, 39.90.90 Återförda utgiftsrester och reservationsanslag 875.317 euro och 39.29.91 Avkortningar på lån 260.445 euro.

Inkomsterna översteg budget för 30 (38) inkomstmoment. De två största inkomstbeloppen över budget finns under moment 39.01.92 ränteinkomster 1.640.893 euro och 33.70.20 Motorfordonsbyrån – verksamhetsinkomster 78.456 euro.

Av tidigare års inkomstrester om 11,0 ( 5,4) miljoner euro hade 9,5 (3,6) miljoner euro influtit år 2007. De uteblivna inkomstrestbeloppen från 2006, vilka inte influtit år 2007 utgör 1,5 (1,8) miljoner euro och av dessa överfördes 1,5 (1,1) miljoner euro till år 2007 (2006), då de beräknas inflyta. Av tidigare års inkomstrester återfördes ett belopp om 65.629 (647.803) euro som kostnad år 2007 då dessa inkomster inte kommer att bli inbetalda och sålunda bedömdes såsom omöjliga att förverkliga.

Jämförelse mellan 2007 och 2006 års bokslut – budgetens förverkligande

Bokslutssiffrorna för budgetförverkligandet för de olika förvaltningsområdena för år 2007 jämförda med motsvarande siffror för år 2006 framgår av tabellen nedan.

Jämförelse mellan 2007 och 2006 års bokslut - budgetens förverkligande

Förvaltningsområde	2007 euro	2006 euro	Ökning + Minskning -	%
Budgetinkomster:
Lagtinget	5 744	1 514	+4.230	+279,4
Landskapsregeringen	202 641	206 072	- 3.431	- 1,7
Kansliavdelningen	4 339 721	3 680 440	+ 659.281	+ 17,9
Finansavdelningen	31 034 732	31 839 648	- 804.916	- 2,5
Social- och miljöavdelningen	9 062 278	10 587 903	-1.525.625	- 14,4
Utbildnings o. Kulturavdelningen	2.449 005	2 467 691	- 18.686	- 0,8
Näringsavdelningen	4 570 683	5 520 838	- 950.155	- 17,2
Trafikavdelningen	1 032 100	994 654	+ 37.446	+ 3,8
Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansieringsinkomster	267 942 993	237 233 885	+ 30.709.108	+ 12,9
Budgetinkomster sammanlagt	320 639 898	292 532 644	+ 28.107.254	+ 9,6
	-
Budgetutgifter:
Lagtinget	2 512 566	2 448 134	+64.432	- 2,6
Landskapsregeringen	2 434 705	2 437 803	- 3.098	- 0,1
Kansliavdelningen	19 833 869	22 698 012	- 2.864.143	- 12,6
Finansavdelningen	45 480 912	38 662 741	+ 6.818.171	+ 17,6
Social- och miljöavdelningen	102 950 792	92 812 682	+ 10.138.110	+ 10,9
Utbildnings- och kulturavdelningen	53 176 737	48 691 376	+ 4.485.361	+ 9,2
Näringsavdelningen	25 862 421	23 803 771	+ 2.058.650	+ 8,6
Trafikavdelningen	37 781 366	29 136 104	+ 8.645.262	+ 29,7
Skatter och avgifter av skattenatur, finansiella poster m.m.	28 853 271	25 179 418	+ 3.673.853	+ 14,6
Budgetutgifter sammanlagt	318 886 640	285 870 042	+33.016.598	+ 11,6
Överskott/underskott	1 753 258	6 662 602	- 4.909.344	- 73,7
Budgetutgifter inkl överskott	320 639 898	292 532 644	+ 28.107.254	+ 9,6

Inkomster

Inkomsterna ökade med 28,1 (20,8) miljoner euro eller med 9,6 (7,7 ) %. De förvaltningsområden som ökade sina inkomster var lagtinget 279 %, kansliavdelningen 17,9 %, trafikavdelningen 3,8 % och skatter och avgifter 12,9 % eller med 30,7 miljoner euro till följd av det högre avräkningsbeloppet. Härvid ökade kansliavdelningens inkomster med 0,6 (minskade med 1,2) miljoner euro genom ökade inkomster från överlåtelse av fastigheter. De övriga förvaltningsområdenas inkomster minskade och mest minskade social- och miljöavdelningens område med 1,575 miljoner euro eller 14,4 % till följd av minskade verksamhetsinkomster vid ÅHS och lägre ersättningsnivå för kommunernas användning av Gullåsen. Övriga variationer i inkomsterna jämfört med föregående år kommenteras inte närmare här, eftersom de är att betrakta som normala årliga avvikelser.

Utgifter

Utgifterna ökade med 33,0 (19,6) miljoner euro. Enligt bokslutet för år 2007 har utgifterna ökat inom alla avdelningar förutom vad gäller landskapsregeringen och kansliavdelningen. Den sistnämnda avdelningens utgifter minskade med 2,9 miljoner euro eller med 12,6 %. Den största utgiftsökningen har social- och miljöavdelningen med 10.1 miljoner euro eller 10,9 % tätt följd av trafikavdelningen med 8,6 miljoner euro eller med 29,7 % och finansavdelningen med 6,8 miljoner euro eller 17,6 %.

Utjämningsfond

Överföring till ett huvudbokskonto på passiva sidan i balansen benämnd utjämningsfond skedde första gången i bokslutet 1999. Motivet till att en sådan transaktion gjordes var att landskapsrevisorerna hade påtalat att det tillämpade förfarandet att bokföra ett beräknat överskott i bokslutet och nästa år justera detta efter att det verkliga överskottet blivit känt inte ger en rättvisande bild av resultatet. I budgeten gavs följande motivering: ”Landskapsstyrelsen avser därför och som ett led i reformeringen av budgeterings- och redovisningssystemet att i samband med det förslag till finansförvaltningslag som avses förelagt lagtinget under år 1999 ta ställning till principerna hur överskott respektive underskott skall överföras mellan de olika budgetåren. Frågan sammanhänger nära med frågan om hur reglerna för den utjämningsfond som i enlighet med finansutskottets förslag i samband med budgeten för år 1998 föreslås införd skall utformas. Landskapsstyrelsen finner det därför mest ändamålsenligt att behandla frågorna i anknytning till varandra”. Som nämndes ovan har något förslag till en reviderad finansförvaltningslag ännu inte överlämnats till lagtinget.

Överföringar till fonden har gjorts regelbundet till utjämningsfondens konto efter år 1999 och fondens saldo per 31.12.2007 är 36.733.034 euro. Under år 2007 gjordes ingen överföring till fonden.

Motiveringen till överföringarna till en utjämningsfond i budget och tilläggsbudgeter har varit att de sistnämnda uppvisar överskott och att inkomsterna som är grunden till överskottet är av engångsnatur. Avsikten med fonden har enligt landskapsregeringens motivering i budgetförslagen varit att skapa bättre utrymme att möta eventuella sänkningar i nivån för avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen. För närvarande finns emellertid inte klara indikationer om att avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen kommer att sänkas i någon större omfattning utan det handlar om en förväntad prognos. Dessa två belopp har ökat markant under de senaste åren.

Reserveringar av budgetutgifter och –inkomster

Budget- och redovisningssystemet innehåller en typ av anslag benämnt (VR), verksamhetsutgifter, vilka står till förfogande i två år, och indras därefter om de inte förbrukats. De s.k. reservationsanslagen (R) står däremot till förfogande under fyra år. Relationen angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag från tidigare år inklusive reserveringarna för verksamhetsutgifter för de olika förvaltningsområdena framgår av nedanstående tabell.

Relation angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag inkl. reserveringar för verksamhetsutgifter

Förvaltningsområde	2007 i euro
Inkomstrester 1.1.2007 av dessa har under året - inbetalats - återförts - överförts till 2008 Återstående inkomstrester 31.12.2007	10 993 939 9 464 423 65 629 1 463 887 1 463 887
Nya inkomstrester 31.12.2007, per avdelning:	5 338 538
Landskapsregeringen	37 000
Kansliavdelningen	22 420
Finansavdelningen	567 512
Social- och miljöavdelningen	-
Utb. o. kulturavdelningen	654 767
Näringsavdelningen	4 045 314
Trafikavdelningen	-
Skatter och avgifter av skattenatur	11 525
Nya inkomstrester sammanlagt	5 338 538
Inkomstrester sammanlagt	6 802 425

Utgiftsrester och reservationsanslag:	2007 i euro
Utgiftsrester och reservationsanslag 1.1.2007 av dessa har under året - utbetalats - återförts - överförts till 2008 Återstående utgiftsrester och reservationsanslag 31.12.2007	48 368 025 27 683 539 1 124 693 19 559 803 19 559 803
Nya utgiftsrester och reservationer 31.12.2007	33 837 269
Lagtinget	601 459
Landskapsregeringen	475 829
Kansliavdelningen	3 634 710
Finansavdelningen	10 503 950
Social- och miljöavd.	3 066 440
Utbildnings- och kulturavdelningen	6 096 836
Näringsavdelningen	5 590 439
Trafikavdelningen	3 867 606
Skatter och avg. av skattenatur m.m. totalt	-
*Utgiftsrester och reservationer sammanlagt*	*53 397 072*

Av tabellen framgår att inkomstresterna har minskat (ökat) från 11,0 (5,4) miljoner euro till 6,8 (11,0) miljoner euro eller med 4,2 (5,6) miljoner euro, vilket utgör 38,2 (103,7) procent. Av tidigare bokförda inkomstrester har influtit 9,5 (3,6) miljoner euro medan 65.629 (647.803) euro återförts som utgift. Av gamla inkomstrester som beräknas inflyta senare återstår därför 1,5 (1,1) miljoner euro. Störst bland dessa poster som inflyter senare är EU:s finansieringsandelar för mål 2 och mål 3.

Av tabellen ovan framgår vidare att utgiftsrester och reservationer har ökat (minskat) från 48,4 (41,5) miljoner euro till 53,4 (48,4) miljoner euro eller med 5,0 (6,9) miljoner euro, vilket är 10,3 (16,6) procent. Av utgiftsrester och reservationsanslag från tidigare år om 48,4 (41,5) miljoner euro återstår 19,6 (15,7) miljoner euro per 31.12.2007. Dessa poster utgörs främst av finansavdelningens och näringsavdelningens reserveringar om 6,3 respektive 5,3 miljoner euro.

Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen

Sedan ett antal år tillbaka har landskapsregeringen infört formulerade mål i budgeten. Den delegering som skett förutsätter målformuleringar, resultatmål samt redovisning av dem för att landskapsregeringen och framförallt lagtinget skall kunna utöva budgetmakt och kontroll. Genom att förvaltningen i landskapsregeringens berättelse redovisar för förverkligandet av målen ges detaljerad information om verksamhetens inriktning och de resultatmål som eftersträvats och som godkänts eller annars fastställts av lagtinget. Formulerade mål finns numera för alla avdelningar och i stor utsträckning även för byråer och enheter inom avdelningarna liksom en redogörelse i landskapsregeringens berättelse för hur målen har förverkligats.

Vid revisionen av budgeten och bokslutet för år 2007 har granskats särskilt hur målen formulerats och hur redovisningen av deras förverkligande är gjord i landskapsregeringens berättelse. Vid granskningen framkom att en redogörelse för hur målen förverkligats finns för majoriteten av förvaltningsområdena. Berättelsen ger därför en god information om verksamhetens inriktning och utveckling samt om målsättningarna som lagtinget fastställt genom budgeten. Vid genomgången av målen och förverkligandet av dem för år 2007 noterade revisorerna att förverkligandet överlag är relativt tillfredsställande.

Fastän berättelsen ger en bra insyn i hur målen och budgeten förverkligats finns ändå ett behov av en allmän utveckling av redovisning av resultatet t.ex. i form av en fortsatt analys av bokslutet och resultatet och en presentation av de viktigaste utvecklingsfrågorna för varje avdelning, vilket omnämns i denna berättelse under avsnittet om landskapets budget. Utvecklingsarbetet kan enligt revisorernas uppfattning också innebära arbete med frågor som gäller metoderna för att styra verksamhetens resultat, att göra den interna kontrollen mera systematisk och enhetlig samt att ringa in de viktigaste utvecklingsfrågorna.

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) uppgör en egen verksamhetsberättelse med statistikbilaga. Berättelsen innehåller sedan några år tillbaka en noggrann redogörelse över förverkligandet av den av landskapsregeringen fastställda hälso- och sjukvårdsplanen. Landskapsrevisorerna har under de senaste åren efterfrågat en tydligare redogörelse för såväl mål i landskapsbudgeten som för planens förverkligande. I ÅHS berättelse för år 2007 ingår nu såsom ett särskilt avsnitt en redogörelse för hur hälso- och sjukvårdsplanen förverkligats. Denna särskilda redogörelse fanns också i 2006 års verksamhetsberättelse och är ett stort framsteg gentemot tidigare. Ledningen för ÅHS har också ägnat sig åt målformuleringar och verksamhetsstyrning och startat ett särskilt projekt med balanserat styrkort.

Med hänsyn till att ÅHS förbrukar en väsentlig del av landskapsbudgeten är det betydelsefullt att redovisningen av hur målen uppfyllts sker så att landskapsregeringen och lagtinget får en klar uppfattning om hur budgetmedlen använts. Någon uppföljning från social- och miljöavdelningen av hälso- och sjukvårdsplanen sker nämligen inte i landskapsregeringens berättelse.

Personalbokslutet

Sedan år 2005 finns ett personalbokslut i landskapsregeringens berättelse. Materialet i bokslutet baserar sig på de uppgifter som finns i landskapsregeringens lönesystem. Av personalbokslutet framgår att antalet anställda inom landskapsregeringens förvaltning exklusive ÅHS är följande:

Anställning	Antal år 2007	Antal år 2006
Ordinarie tjänstemän	489	499
Tillsvidare anställda arbetstagare	292	299
Tillfälligt anställda	156	147
Vikarier och tjänstförrättande tjänstemän	119	79
Totalantal anställda	1 056	1 024
Varav ordinarie personal	74 %	77,9 %

De flesta antalet anställda finns vid den allmänna förvaltningen med 396 (387) anställda och vid skolorna med 382 (373) anställda. Anställda vid polisen är 91 (84), vid sjötrafiken 108 (105) och vid trafik externa enheter 79 (75) personer.

I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram redovisas statistiken i personalberättelsen enligt kön för att eventuella skillnader skall framgå och kunna åtgärdas. I berättelsen redogörs för antalet anställda inom förvaltningen, könsfördelningen för antalet anställda, antal anställda per ålderskategori, antalet anställda i huvud- respektive bisyssla, antal anställda per anställningsform, arbetad tid, sjukfrånvaro, mertid och övertid samt förväntat antal pensionsavgångar 2008-2016.

Ålands hälso- och sjukvård ingår inte i landskapsregeringens personalberättelse utan gör upp en egen berättelse. Antalet anställda vid ÅHS per 30.11.2007 utgjorde sammanlagt 1.064 (1050) ordinarie anställda och vikarier. Av dessa arbetade 853 (828) personer inom primärvården och specialsjukvården medan 211 (222) personer arbetade inom administration och försörjning. Närmare uppgifter om denna personal framgår av ÅHS personalberättelse.

Inom landskapsförvaltningen var sålunda 2.120 (2.074) personer anställda per 31.12.2007.

Resultaträkningen

Resultaträkningen ingår i Ålands landskapsregerings bokslut och den presenteras därför inte i denna berättelse.

Resultaträkningen uppvisar ett överskott om 23,2 (8,9) miljoner euro för år 2007. Ingen överföring har gjorts under år 2007 till utjämningsfonden. En överföring om 12,5 (10,8) miljoner euro gjordes till nämnda fond under år 2006. Överskottet är större än år 2006 även fastän överföringen till utjämningsfonden 2006 beaktas. Resultatet före fonderingar och reserveringar utgör 23.246.129 euro för år 2007 jämfört med 21.442.633 euro för år 2006. Resultatet är sålunda 1.803.496 euro bättre år 2007.

Orsaken till överskottet är dock inte att de egna verksamhetsinkomsterna och kostnadsläget skulle vara i gott skick utan det förhållandet att skattefinansiella intäkter, nettofinansiella och extraordinära nettointäkter influtit till ett större belopp än tidigare. Verksamhetens kostnader, pensionskostnader och kostnader för landskapsregeringens förvaltningsområden har ökat markant till 266,9 miljoner euro med 32,6 miljoner euro eller med 13,9 %. Härutöver kommer avskrivningar och vissa andra kostnader. Skatter och intäkter av skattenatur om 238,6 miljoner euro, vilka ökat med 31,8 miljoner euro eller med 15,3 %, kompenserar till 97,5 % denna kostnadsökning och täcker 89,4 5 av den nämnda kostnaden för år 2007. Överföring av intäkter (EU och övriga överföringsintäkter) har emellertid minskat med 1,4 miljoner till 7,7 miljoner euro eller med 15,9 % samtidigt som verksamhetens intäkter minskat med 1,2 miljoner till 22,9 miljoner euro eller med 4,9 %. Utvecklingen av kostnadsläget är därför oroande liksom de minskade verksamhetsintäkterna.

Balansen

Balansomslutningen har ökat med 66,8 (59,5) miljoner euro till 737,5 (670,7) miljoner euro. På balansens aktiva kan noteras att ökningen kommer främst från ökade materiella tillgångar om 5,9 (2,0) miljoner euro, ökade medel i landskapets pensionsfond om 30,3 (33,1) miljoner euro och ökning av värdepapper och kortfristiga placeringar om 29,6 (22,7) miljoner euro. De övriga posterna har också ökat eller minskat något så att nettoresultatet av balansökningen blir 66,8 (59,5) miljoner euro.

På passiva sidan noteras att landskapets kapital inverkar negativt med 10,0 miljoner euro, fondernas kapital ökat med 30,3 (45,6) miljoner euro, penningautomatmedlen minskat med 0,82 (ökat med 3,5) miljoner euro, obligatoriska reserveringar ökat med 8,1 (3,2) miljoner euro och långfristigt främmande kapital ökat med 35,9 (14,0) miljoner euro främst genom pensionsansvarsskuldens ökning. Kortfristigt främmande kapital har ökat med 3,7 (minskat med 3,1) miljoner euro. Vissa andra mindre ökningar och minskningar finns så att netto för balansomslutningens ökning blir det ovannämnda beloppet om 66,8 (59,5) miljoner euro.

Lån

Tillämpningen av affärsbokföringens principer innebär att även förmedlade lån skall ingå i förteckningen över skuldförbindelser förutom att dessa ingår i lånefordringarna. Kvarstående skuldförbindelser inklusive förmedlade lån utgjorde vid årsskiftet 4,4 (5,4) miljoner euro. Finansieringslån har inte upptagits under de senaste åren och inte heller under år 2007. Totalbeloppet av utestående lån per 31.12.2007 inklusive kassalånen utgjorde 75,1 (73,7) miljoner euro och ingår i balansen under lånefordringar. Kassalånen uppvisade ett saldo på 50.000 euro (0,-), eftersom Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete erhållit ett kortfristigt lån av landskapsregeringen.

Landskapsrevisorerna noterar att landskapsregeringen vid budgetförverkligandet har underskridit den av lagtinget antagna budgetens utgiftssida med 4.449.360 euro. Inkomsterna har understigit budgeten med 2.696.102 euro och ett budgetmässigt överskott om 1.753.258 euro har uppstått. Revisorerna noterar att det i budgeten finns beaktat en överföring av budgetöverskott om 27.865.000 euro och denna har genomförts i bokslutet. Det verkliga budgetmässiga överskottet är därför 29.618.258 euro jämfört med motsvarande överskott om 18.003.602 euro för år 2006. Ingen överföring till utjämningsfonden har gjorts under år 2007 och fondens saldo utgör 37.733.034 euro per 31.12.2007.

Resultaträkningen för år 2007 uppvisar ett överskott om 23.246.128 euro jämfört med 8.942.633 euro för år 2006. Trots det positiva resultatet är landskapsrevisorerna oroade över utvecklingen av kostnaderna och minskningen av främst de egna verksamhetsintäkterna. Verksamhetens kostnader, pensionskostnader och kostnaderna för landskapsregeringens förvaltningsområden, har i jämförelse med år 2006 ökat markant med 32,6 miljoner euro eller med 13,9 %. De skattefinansiella intäkterna och avgifterna av skattenatur, vilka ökat med 31,8 miljoner euro, förmår inte kompensera kostnadsökningen till fullo. Verksamhetens intäkter har därtill minskat med 1,2 miljoner euro eller med 4,9 %. Dessutom noterar revisorerna att intäkterna varit stora på grund av den omfattande skattegottgörelsen. Landskapsrevisorerna finner utvecklingen av kostnadsläget oroande.

Landskapsrevisorerna anser fortsättningsvis att förnyandet av finansförvaltningslagen från 1971 och skapandet av regler för utjämningsfonden som startade sin verksamhet redan 1999 är viktiga.

Landskapsrevisorerna noterar att reglerna om anslagsöverskridningar visat sig svåra att tillämpa. Anslagsöverskridningar bör inte förekomma samtidigt som de överskridningar som ändå förekommer bör redovisas för lagtinget. Landskapsregeringen bör enligt revisorernas mening tillse att klara och enhetliga principer finns för hanteringen av anslagsöverskridningar.

Landskapsrevisorerna noterar att Ålands hälso- och sjukvård tydligt redovisar för hur hälso- och sjukvårdsplanen förverkligats för år 2007.

Landskapet Ålands pensionsfond

Landskapsrevisorerna behandlade i sin berättelse för år 2001 senast landskapet Ålands pensionsfond som inledde sin verksamhet då landskapslagen (1995:71) om landskapet Ålands pensionsfond trädde i kraft den 1 oktober 1995. Revisorerna konstaterade då att förvaltningen följer de riktlinjer som gällande lagstiftning och lagtingets beslut förutsätter.

Revisorerna har vid en förnyad granskning konstaterat att den placeringsstrategi som styrelsen fastställde år 1997 fortfarande tillämpas. Av fondens kapital placeras enligt normalfördelningen 55 % i långa ränteplaceringar, 40 % i aktier och 5 % i penningmarknadsinstrument och likvida medel. Förvaltarna har möjlighet att placera högst 50 % av det totala kapitalet i aktier. Den andel som placeras i aktier fördelas till hälften i inhemska aktier och till hälften i andra europeiska aktier. Placeringsverksamheten regleras av en landskapsförordning (1996:45)

Pensionsfonden har sedan den inledde sin verksamhet uppdragit åt olika kapitalförvaltare att förvalta fondmedlen. Fondens styrelse har antagit en placeringsplan i december 2004. Där dokumenteras en detaljerad placeringsstrategi som i förhållande till landskapsförordningen anger preciserade regler och mål för den praktiska placeringsverksamheten.

Avtalen med förvaltarna är fortlöpande med uppsägningsklausul. Byte av förvaltare har förekommit under åren. Antalet förvaltare uppgick under 2007 till fyra. Styrelsen för fortlöpande diskussioner med dem framför allt genom den fondansvariga tjänstemannen vid finansavdelningen som handhar kontroll och uppföljning. Styrelsen, i vilken också sakkunniga inom placeringsverksamhet ingår, erhåller månatliga rapporter om placeringarna och deras resultat.

Revisorerna har upplysts om att styrelsen tillfälligt under år 2007 gått in för att hålla en större del av de förvaltade tillgångarna i penninginstrument och depositioner på grund av den under året tilltagande turbulensen på finansmarknaderna. I och med att en förvaltares andel minskades, deponerades under året ett belopp om ca 47 miljoner euro på räntebärande konton.

Enligt bokslutet för år 2007 erlades ca 282.500 euro i arvoden till de olika fondförvaltarna. Revisorerna har erfarit att man inom fondens styrelse fört en diskussion om möjligheten att minska användningen av externa förvaltare och i stället stärka fondens interna organsiation. Revisorerna konstaterar att arbetet med att handha placeringspolitiken för en så stor förmögenhet som pensionsfonden omfattar, kräver betydande resurser och specialiserade kunskaper. Enligt revisorerna har systemet med professionella förmögenhetsförvaltare hittills fungerat ändamålsenligt. Genom systemet med flera av varandra oberoende placerare tryggas även att placeringarna sköts effektivt och säkert utgående från de givna förutsättningarna. Vid en fortsatt diskussion om förvaltningen av fondmedlen bör dessa synpunkter noga vägas mot de eventuella fördelarna med att fonden internt sköter förvaltningen.

Av fondens bokslut för år 2007 framgår investeringstillgångarnas fördelning enligt tillgångsslag baserat på marknadsvärdet. Fördelningen är följande:

Inhemska aktier	17,7 %
Utländska aktier	11,8 %
Aktier globalt	1,1 %
Masskuldebrevslån	39,8 %
Fastigheter	1,4 %
Penningmarknadsinstrument	28,3 %

Landskapets pensionsutgifter uppgick år 2007 till 16.598.990 euro. Från pensionsfonden överfördes enligt budgeten 8,5 miljoner euro medan resten täcktes av budgetmedel. Maximalt hade det enligt lag varit möjligt att överföra ca 12,45 miljoner euro. Fonden tillfördes under året 4.456.865 euro genom pensionsavgifter som uppbärs av anställda medan de medel som tillfördes fonden i form av pensionspremier uppburna av arbetsgivarna uppgick till 20.770.540 euro.

Av bokslutet för år 2007 framgår att avkastningen under räkenskapsperioden uppgick till 13.653.137 euro (2006 17.899.418 euro). Minskningen jämfört med föregående år förklaras med den oroliga situationen på finansmarknaderna. Enligt balansräkningen uppgår fondens tillgångar per 31.12.2007 till 241.600.420 euro.

Pensionsfonden inköpte år 2005 fastigheten "Böndernas Hus" i Mariehamn. Samtliga utrymmen i huset uthyrs till Mariehamns stad. Investeringen ger enligt vad revisorerna erfarit en förväntad avkastning.

Genom en ny lagstiftning skall alla som nyanställs i landskapets tjänst från och med år 2008 få sina pensionsförmåner enligt den s.k. APL-lagstiftningen. De som var anställda före 1.1.2008 eller som samma dag fortgående hade en sådan anställning lyder dock fortsättningsvis under den tidigare lagstiftningen. För den förstnämnda kategorin tecknas pensionsförsäkring i en privat pensionsförsäkringsanstalt, varför dessa anställda inte bidrar till pensionsfondens inkomster eller belastar dess utgifter. För den senare kategorin fortgår pensionsfondens ansvar som hittills.

Pensionsfonden avger en egen verksamhetsberättelse och revideras av särskilda fackmannarevisorer.

Enligt vad landskapsrevisorerna konstaterat följer förvaltningen av landskapet Ålands pensionsfond de riktlinjer som gällande lagstiftning och lagtingets beslut förutsätter. Fondens utveckling är enligt revisorernas åsikt betryggande. Innan eventuella beslut om förändringar av fondens förvaltning fattas bör enligt revisorernas åsikt konsekvenserna allsidigt utredas.

En IT-baserad verksamhetsutveckling

Landskapsrevisorerna har i ett brev av den 14 november 2007 tillskrivit landskapsregeringen gällande landskapets IT-utvecklingsstrategi. Revisorerna noterar i brevet att EU som ett led i den s.k. Lissabonstrategin, vars mål är att stärka Europas konkurrenskraft, år 2000 antog en handlingsplan kallad eEurope vilken ersatts av nu gällande strategi kallad i2010. Syftet med det europeiska utvecklingsarbetet är dels att stimulera utvecklingen av tjänster inklusive offentliga tjänster på nätet, dels att utveckla en säker infrastruktur. Utvecklingen av offentliga tjänster på nätet innebär utvecklande av e-förvaltning, tjänster för e-lärande och e-hälsovård.

Revisorerna skriver också följande i brevet till landskapsregeringen: ”Som en följd av de europeiska handlingsplanerna har regeringarna i både Finland och Sverige antagit planer för utveckling av informationssamhället. I Finlands regerings strategidokument från år 2003 ingår ett Informationssamhällsprogram som innefattar bland annat målsättningen att den offentliga förvaltningens tjänster skall skötas kundcentrerat och ekonomiskt i form av gemensamma realtidsprocesser inom den offentliga förvaltningen. Målet är att allt fler tjänster skall tillhandahållas också via Internet för att alla medborgare skall kunna betjänas oberoende av tid och plats.

I Sverige har en av regeringen tillsatt IT-politisk strategigrupp avgett rekommendationer för en politik för IT-samhället. Vikten av att regeringen skapar en gemensam vision av ett önskvärt läge för Sverige i framtiden understryks och utifrån denna vision kan sedan uppföljningsbara och tidsbestämda mål upprättas, strategier formuleras och processer skapas för att kunna göra de rätta vägvalen. För att säkerställa ett bra genomförande av IT-politiken inom alla områden krävs fortsatt samordning och ett helhetsperspektiv. Samordningen skall ske mellan stat, kommun, landsting och näringsliv med fokus på verksamhetsutveckling och med stöd av offentliga e-tjänster. Vidare betonas bland annat att för att rätt saker skall kunna göras i rätt tid krävs en god kännedom och analys av vad som händer i omvärlden. Ett konkret mål i Sverige är att stegvis driva på för en IT-baserad verksamhetsutveckling.

Landskapsrevisorerna bedömer att IT-utvecklingen är central med tanke på landskapets framtida konkurrenskraft. En utveckling i riktning mot en IT-baserad verksamhet innebär en effektivisering av förvaltningen och dessutom ökar öppenheten samtidigt som den sociala och regionala jämlikheten gynnas. Enligt revisorernas bedömning bör ett helhetsgrepp tas på området och säkerhet samt integritetsskydd bör vara nyckelbegrepp i en sådan utveckling. Revisorerna vill nu därför efterhöra landskapsregeringens mål och eventuella handlingsplaner för utvecklingen av informationssamhället i allmänhet och e-förvaltningen i synnerhet. ”

I ett brev av den 12 februari beskrev landskapsregeringen vilka åtgärder som har genomförts eller som just nu genomförts i enlighet med landskapsregeringens politiska program för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i landskapet Åland (IT-politiskt program) som behandlades av lagtinget våren 2002.

Bland de vidtagna åtgärderna kan nämnas landskapsregeringens hemsida samt intranät som kontinuerligt utvecklas, stöd för utbyggnaden av bredbandsnät på landsbygden och i skärgården, IT-byn iTiden har förverkligats, ett system för digital faktura- och ärendehantering inom förvaltningen är under införande liksom ett system för digital ärendehantering.

På utbildningssidan är Lärcentret Navigare numera involverat i en stor del av de koordinerande och gemensamma IT-åtgärderna som berör landskapets skolor. Ett projekt ”IT och nätpedagogik” introducerades i landskapets budget för år 2008. Projektet ”Flex-learn”, som syftar till att bygga ett flexiblare system för vuxenutbildning, kommer i sin slutrapport att ge åtgärdsförslag som beaktas i den fortsatta verksamheten. I IT-strategiarbetet, som en del av landskapets utbildningsstrategi, ingår även en förnyelse av det studieadministrativa datasystemet på gymnasialstadiet, samordning av system, nätverks- och personalresurser, en bredare användning av lärplattformen Fronter, samt utbyggnad av trådlösa nätverk i skolorna.

Landskapsregeringen anger vidare att Ålands EU-program skall stödja användningen av IT både som verktyg och som hjälpmedel. Det operativa programmet för Europeiska socialfonden avser stöda såväl projekt som syftar till att öka och utveckla IT-användningen på en arbetsplats, som IT-satsningar för att eliminera hinder för delaktighet på arbetsmarknaden. Utvecklandet av IT-tjänster och tillämpningar kommer att stödas via det operativa programmet för Europeiska regionala utvecklingsfonden på Åland. Stödberättigade projekt kan exempelvis avse verksamhetsutveckling i vilken tillverkningsprocesser och arbetsmoment förenklas och effektiviseras genom en ökad och utvecklad användning av IT.

Slutligen anges i landskapsregeringens svar att det i regeringsprogrammet av år 2007 ingår målsättningen att revidera det IT-politiska programmet samt utvärdera och förnya landskapets IT-strategi. Bland annat skall infrastrukturen, programsamverkan, användarkunskap, utbildning och säkerhet ses över. Diskussioner om hur handlingsprogrammets skrivningar skall konkretiseras och i vilken takt, har inletts.

I omvärlden pågår en stark utveckling av den offentliga förvaltningen i riktning mot en IT-baserad verksamhet. Utvecklingen bedöms vara en förutsättning för en effektivisering av förvaltningen samtidigt som den ökar öppenheten gentemot medborgarna och gynnar den sociala och regionala jämlikheten.

Landskapsrevisorerna konstaterar att någon motsvarande utveckling inte pågår i landskapet vilket är synnerligen allvarligt med tanke på att en utveckling mot en IT-baserad verksamhet är nödvändig med tanke på framtiden. Även i landskapet måste det därför enligt revisorerna mening finnas klara mål och handlingsplaner. Därtill måste det finnas vilja att i ett initialskede anslå tillräckliga resurser för en utveckling som på sikt medför en effektivering av verksamheten.

Revisorerna konstaterar samtidigt att det också på många andra håll inom den offentliga sektorn finns stora behov av en verksamhetsutveckling som är IT-baserad. Inköp av teknisk utrustning och programvaror är i synnerhet för små enheter och myndigheter resurskrävande både i fråga om upphandling och underhåll. En samordning av den offentliga verksamheten bör därför övervägas.

IT-enheten

IT-enheten vid finansavdelningen har till uppgift att handha samordningen och utvecklingen av förvaltningens informationsteknologi samt driften av förvaltningens gemensamma dataanläggningar och -system. Detta betyder att bland annat inköp och utbyte av utrustning och programvaror såsom datorer, skrivare, projektorer och servrar samt driften av landskapsregeringens gemensamma datanät, brandväggslösningar och virusskydd ankommer på enheten.

Till enhetens uppgifter hör också att ansvara för drift, support och rådgivning till centralförvaltningen och lagtinget (även till utlokaliserade delar) samt myndigheter utanför självstyrelsegården som museibyrån inklusive Ribacka, ÅSUB, Nordens Institut, miljöprövningsnämnden, motorfordonsbyrån, polisen (delvis), Ålandstrafiken, Navigare, verkstaden och lagret, vägstationerna, de skolor som inte har egna dataansvariga, AMS (delvis), Ålands försöksstation och miljölaboratoriet.

Vid enheten finns fyra tjänster; en IT-chef, två driftstekniker på ingenjörsnivå och en driftstekniker på gymnasienivå.

Revisorerna konstaterar att bemanningen vid IT-enheten förefaller liten med tanke på arbetsuppgifternas omfattning. Till de arbetsuppgifter som idag blir eftersatta hör förebyggande underhåll av servrar, säkerhetsarbete i form av utbildning och information samt uppföljning av server- och brandväggsloggar. Även den löpande service- och supportverksamheten skulle kunna förbättras med en ökad personalstyrka. En ökad satsning på IT innebär enligt revisorernas mening större effektivitet i förvaltningen.

Social- och miljöavdelningen

Allmänna byrån

Handikappservicen i landskapet

Genom den ändring av självstyrelselagen som trädde i kraft den 1 januari 1993 överfördes viss lagstiftningsbehörighet på socialvårdens område från riket till landskapet. Invalidvården hörde till dessa områden. Enligt övergångsbestämmelserna i självstyrelselagen ska rikslagstiftning fortsättningsvis gälla på de områden som genom lagändringen överfördes till landskapet till dess den upphävts genom landskapslag. Revisorerna konstaterar att den rikslagstiftning som gällde för handikappservicen den 1 januari 1993 inte har upphävts genom landskapslag utan den gäller fortsättningsvis i landskapet trots att den har upphävts och ersatt med ny lagstiftning i riket.

Revisorerna konstaterar att det i socialvårdsplanen för 2008 påtalas att det ibland föreligger vissa skillnader i servicenivåerna mellan kommunerna på ett sätt som inte är önskvärt bland annat i fråga om handikappservice.

I landskapsregeringens handlingsprogram anges att en lag om stöd och service på grund av handikapp ska utarbetas. Funktionshindrades levnadsvillkor ska utredas och åtgärder vidtas för att förbättra levnadssituationen. Särskilt kartläggs tillgängligheten i den allmänna miljön. Det handikappolitiska programmet skall också revideras och konkretiseras enligt regeringsprogrammet.

Social- och miljöutskottet understryker i sitt utlåtande till finansutskottet över budgeten för år 2008, behovet av att regelverkena för och hanteringen av socialvårdsärenden följs upp av landskapsregeringen i egenskap av övervakande myndighet. Framför allt handlar det om åtgärder inom handikappservicen, missbrukarvården och barnskyddet. Utskottet anser att landskapsregeringen här har ett stort ansvar i egenskap av tillsynsmyndighet. Därför stöder utskottet intentionerna i finansmotion nr 41/2007-2008 om att landskapets tillsyn beträffande personer med funktionshinder ska intensifieras. Utskottet föreslår dock inte att motionen ska godkännas eftersom landskapsregeringen i sitt handlingsprogram anger att en social tillsynsplan ska utarbetas för att stärka enskilda personers rättigheter.

Revisorerna, som finner det synnerligen angeläget med en förnyad lagstiftning på området, noterar med tillfredsställelse att landskapsregeringen avser utarbeta en social tillsynsplan samt en lag om stöd och service på grund av handikapp.

Miljöbyrån

Laboratorieverksamheten

Landskapsrevisorerna har besökt de samlokaliserade laboratorierna i Ingby. Sedan år 2006 är Ålands miljölaboratorium som lyder under miljöbyrån, livsmedelslaboratoriet och försöksstationens laboratorium samlokaliserade till nya ändamålsenliga lokaler i före detta plantskolans byggnader. Försöksstationens laboratorium ligger organisatoriskt under näringsavdelningen och livsmedelalboratoriet under Ålands miljlö- och hälsoskyddsmyndighet. Revisorerna noterar att samlokaliseringen ur praktisk synvinkel förefaller ha slagit väl ut men att samordningsvinsterna inte är så stora som man kunnat föreställa sig i och med att verksamheterna är olika till sin natur.

Livsmedelslaboratoriet, som tidigare hörde till ÅHS, handhar bakterie- och kemikalieprover av vatten, mat och dryck samt mätningar av radioaktivitet. Ungefär en fjärdedel av proverna är myndighetsprover medan resten utförs på begäran av företag och privatpersoner mot en subventionerad ersättning. På livsmedelslaboratoriet ankommer 32 procent av de fasta kostnaderna för det samlokaliserade laboratoriet.

Miljölaboratoriets uppdrag kommer till ca 90 procent från landskapsregeringens miljöbyrå medan resterande prover utförs för kommunala reningsverk och enskilda jordbrukare. För miljöbyråns räkning utförs mest vattenprover. Miljölaboratoriet sysselsätter sammanlagt 5 personer varav en laboratoriechef, en fältmästare, en biträdande fältmästare, en laborant och en deltidslaborant. Miljölaboratoriets andel av de fasta kostnaderna är 43 procent.

Försöksstationens laboratorium, som sysselsätter två personer, utför analyser till största delen på uppdrag av enskilda jordbrukare men också till viss del på uppdrag av försöksstationen. Mest utförs jordprover där bland annat jordart, PH och mineraler analyseras samt foderprover. De enskilda jordbrukarna betalar en avgift som är densamma som i riket och som är subventionerad av landskapet. Försöksstationens andel av fasta kostnader är 25 procent.

Revisorerna noterar att samlokaliseringen var ett första steg i den sammanslagning som genomfördes i och med att landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet trädde i kraft. Vidare utgör sammanslagningen en förutsättning för den så kallade ackrediteringen, alltså den internationella kvalitetskontroll som miljölaboratoriet och försöksstationen genomgår.

Revisorerna noterar att behovet av ackreditering visar på ett behov av ökad kvalitet och säkerhet inom laboratoriesektorn. I Sverige har detta resulterat i en omfattande sammanslagning av laboratorier så att det t.ex. endast finns ett fåtal livsmedelslaboratorier kvar i landet. På rikssidan pågår också en sammanslagning av laboratorier till stora enheter. Revisorerna noterar att en stor del av miljölaboratoriets prover kunde sändas bort för provtagning och att detsamma gäller många av de prover som utförs av försöksstationens laboratorium.

Vid ombyggnaden diskuterades olika former av uppvärmning av laboratoriebyggnaden och slutligen valdes oljeuppvärmning. Revisorerna har i tidigare berättelser påtalat vikten av att landskapet föregår med gott exempel och tar miljöhänsyn också i den egna verksamheten. En kortsiktigt billigare lösning kan därtill på lång sikt visa sig mera kostsam.

Landskapsrevisorerna noterar att den tilltagande specialiseringen och de ökade kraven på laboratorier på andra håll resulterat i mycket stora enheter. Enligt revisorernas mening hade det därför varit till fördel att inför sammanslagningen av de tre laboratorierna grundligt undersöka möjligheten till inbesparingar genom inköp av tjänster från riket eller Sverige.

Enligt revisorerna åsikt kan en större investeringskostnad anses motiverad om den på sikt innebär kostnadsinbesparingar. Vidare bör miljöhänsyn alltid tas vid

invetsteringar i landskapets fastigheter.

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde

Skolbyrån

Tillsynen över grundskolan

Enligt grundskolelagen( 1995:18) för landskapet Åland är kommunen huvudman för grundskolan. Förvaltningen samt övervakningen av grundskolan handhas av en nämnd eller kommunstyrelsen. Landskapsregeringen handhar enligt lagen den allmänna tillsynen och utvecklingen av grundskolan samt övervakar verkställigheten av lagen.

Genom införandet av den gällande grundskolelagen decentraliserades delar av beslutanderätten från landskapsregeringen till kommunerna. Lagtingets kulturutskott berörde frågan i sitt betänkande nr 3/1993-94 där utskottet skrev följande:

” Enligt utskottets åsikt bör en sådan decentralisering åtföljas både av en tydligt markerad målsättning och en väl fungerande utvärdering och uppföljning vilket i sin tur leder till en förändrad roll för landskapsstyrelsen.

Grundskolans allmänna målsättning finns formulerad i förslaget till grundskolelag. Landskapsstyrelsen avser komplettera lagen med en förordning, vilken enligt utskottets mening kan ge fylligare, men dock fortfarande allmänt hållna riktlinjer för grundskolans verksamhet. Den mer detaljerade målsättningen formuleras i läroplanen som, för att syftet med decentraliseringen inte skall förfelas, så långt möjligt bör innehålla enbart målsättningar utan att ange tillvägagångssättet.

Enligt utskottets åsikt bör landskapsstyrelsens roll förändras i och med en decentralisering av beslutanderätten. Från att tidigare handhaft såväl den allmänna ledningen som tillsynen genom inspektion av skolans verksamhet skall landskapsstyrelsen nu uteslutande kunna ägna sig åt skolans utveckling på basen av en kontinuerlig utvärdering av hur målsättningen uppfylls genom det decentraliserade beslutsfattandet.”

Landskapsregeringens mål är att grundskolorna i landskapet skall erbjuda en likvärdig utbildning på basen av en för landskapet gemensam läroplan. Med läroplanen som grund uppgör varje skola en arbetsplan som sänds till landskapsregeringen för kännedom. Arbetsplanen utgör underlag för landskapsregeringens allmänna tillsyn över grundskolorna.

Landskapsregeringens uppgift är att följa upp verksamheten i skolorna samt att utvärdera och utveckla den. För denna verksamhet har landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning sedan år 2000 en särskild plan som innefattar bland annat deltagande i olika undersökningar som anordnas på riksnivå. Som exempel kan nämnas en undersökning av skolsituationen som företogs år 2000 där den fysiska, pedagogiska och sociala miljön undersöktes och jämfördes med vissa sampelskolor i riket. Undersökningen visade att om man bortser från vissa sociokulturella faktorer som böcker, konst och musik i hemmen, skulle åländska skolor ligga i topp. Undersökningen visade också på behov av att vissa konkreta åtgärder som upprustning av skolgårdarna vidtas. I landskapsregeringens plan ingår också undersökningar av undervisningen i olika ämnen som svenska, matematik och språk. Bland annat deltog åländska skolor i den s.k. Pisa-undersökningen. Även hälsan i skolan är föremål för utvärdering.

Det landskapsomfattande resultatet (i relation till samplet) av de undersökningar som företas delges kommunstyrelserna, förbundsstyrelserna och skolnämnderna. Resultaten sänds även till grundskolorna och gymnasieskolorna. De enskilda skolvisa resultaten överlämnas till berörda skolor och skoldirektörer, som ansvarar för vidare information i sina styrelser och nämnder samt för åtgärder i skolorna. Revisorerna noterar att gränsen mellan kommunernas övervakningsskyldighet och landskapsregeringens allmänna tillsyn delvis är flytande. Eftersom det inte ankommer på revisorerna att övervaka kommunerna går revisorerna inte här närmare in på hur väl förankrade undersökningsresultaten i praktiken är i kommunernas beslutandeorgan.

Landskapsrevisorerna finner att systemet för utvärdering och uppföljning av hur målen för grundskoleverksamheten förverkligats, förefaller anordnad på ett tillfredsställande sätt. Revisorerna vill dock betona att landskapsregeringen har ett särskilt ansvar att följa upp och utvärdera hur många som lämnar grundskolan utan avgångsbetyg och utan att kunna läsa och skriva.

Revisorerna anser att landskapsregeringen bör överväga att tydliggöra utvärderingsresultaten genom att också redovisa de skolvisa resultaten. En ökad öppenhet leder till större insyn och därmed påverkansmöjlighet för såväl beslutsfattare som föräldrar.

Näringsavdelningens förvaltningsområde

Anläggande av golfbana i Godby/Ämnäs

Bakgrund

Frågan om att anlägga en golfbana på Grelsby kungsgårds marker har varit aktuell under hela 2000-talet. I budgeten för år 2000 beskrevs planerna ingående. Landskapsregeringens utgångspunkt var att det finns ett behov av att utbygga golfkapaciteten på Åland och att efterfrågan på spelmöjligheter är växande. I detta skede riktades blickarna mot Grelsby kungsgårds marker vilka hade stått obrukade i flera år. Det konstaterades dock att Grelsby gårds marker inte räcker till för att lösa markfrågorna varför inköp av tillskottsmark eller långsiktiga arrendekontrakt behövs som komplement. I budgetförslaget för år 2000 upptogs ett belopp om 5.000.000 finska mark (ca 840.000 €) och som utgångspunkt angavs att investeringen är en infrastrukturell satsning varvid landskapet står som ägare till banan medan driften är avsedd att läggas ut på privata företagare.

I budgetförslagen för åren 2001 och 2002 upptogs ytterligare medel för ändamålet samtidigt som det dock konstaterades att förverkligandet inte hade kunnat påbörjas, bland annat beroende på svårigheter att lösa markfrågorna. I budgetförslagen för åren 2003-2005 upptogs inte några nya anslag för ändamålet men i varje budgetförslag berördes golfbaneprojektet. I budgetmotiveringarna år 2005 redovisades för markfrågornas utveckling, varvid framkom att andra marker än de som hör till Grelsby kungsgård kunde komma i fråga för golfbaneprojektet.

Första tilläggsbudget för år 2006

Efter fortsatt beredning föreslog landskapsregeringen i första tilläggsbudgeten för år 2006 ett anslag om 200.000 euro för marknadsundersökning, projektering och igångsättning av ett golfbaneprojekt i Godby/Ämnäs. Landskapet hade då ingått föravtal om fastighetsbyten och fastighetsköp. Landskapsregeringen hänvisade ånyo till att projektet är en infrastrukturell satsning med syfte att utveckla det landbaserade näringslivet, främja besöksnäringen och skapa ringeffekter för den åländska ekonomin. Den avsedda marknadsundersökningen skulle upphandlas och ha till syfte att slutligt klargöra marknadsförutsättningarna för golfbanor i landskapet. Om undersökningen gav ett positivt resultat skulle projekteringsarbetet igångsättas.

I samma tilläggsbudget föreslog landskapsregeringen ett anslag om 300.000 euro för marknadsundersökning och för studier gällande golfbanor i Föglö och Brändö. Också dessa åtgärder betraktades som regionalpolitiskt viktiga men landskapsregeringen påpekade samtidigt att de båda skärgårdsprojekten inte kan genomföras samtidigt.

Finansutskottet tillstyrkte landskapsregeringens förslag som även blev lagtingets beslut.

Budgetförslaget för år 2007

I budgetförslaget för år 2007 redovisade landskapsregeringen för marknadsundersökningens resultat som visade att en golfbana i Godby/Ämnäs skulle ha "god potential med närhet till kvalitativt boende, korta resvägar på golforten och närhet till fler 18-håls banor". I budgetmotiveringen redovisades därför en detaljerad tidsplan som omfattade tidsperioden oktober 2006 - mars 2009. Byggstart för banan beräknades till mars 2008 och för byggnaderna till mars 2009. Sedan avtalen med markägarna förlängts skulle en detaljprojektering kunna ske under sommaren 2007. På basis av en konsultutredning uppgjorde därför landskapsregeringens byggnadsbyrå skisser på banor och byggnader sommaren 2007. Inom näringsavdelningen uppgjordes samtidigt detaljerade förslag till avtal angående driften av banorna, vilken enligt tidigare intentioner skulle utbjudas till intresserade privatföretagare. På grund av närheten till lagtingsvalet i oktober 2007 beslutade landskapsregeringen dock att avvakta med att upphandla den slutliga arkitektplaneringen och entreprenadarbetet.

Lagtingets beslut angående budgeten för 2008

Landskapsrevisorerna konstaterar att frågan tog en helt ny vändning i och med lagtingets beslut om budgeten för år 2008 i december 2007. Landskapsregeringen meddelade i budgetförslaget att den avser förverkliga golfbanan i Godby/Ämnäs enligt en detaljerad tidsplan som intogs i förslaget med byggstart för banan i april 2008. För ändamålet föreslogs ett tilläggsanslag om 3.500.000 euro. Lagtinget beslöt emellertid efter omröstning att minska det i budgeten för år 2008 upptagna anslaget till 1.500.000 euro. Lagtinget anförde vidare att golfbaneprojektet skulle förverkligas huvudsakligen i privat regi med ett stöd från landskapet som uppfyller EU:s statsstödsregler och är konkurrensneutralt gentemot andra entreprenörer i samma bransch. Beslutet innebar i praktiken ett avsteg från tidigare planer om att bygga golfbanan i landskapets regi medan driften skulle skötas av en privat huvudman. Också anläggandet av banan borde nu ske i privat regi med möjlighet till ett stöd om högst 30 procent av kostnaderna, vilket EU:s statsstödsregler bedömdes tillåta.

Som en följd av lagtingets beslut meddelades berörda markägare att några markbyten mellan dem och landskapet inte längre är aktuella och att banan inte kommer att byggas i landskapets egen regi. De föravtal som ingåtts med markägarna förföll vid årsskiftet 2007-2008. Landskapsregeringens åtgärder härefter har närmast gått ut på att informera intresserade privata aktörer om de möjligheter till stöd som kan erbjudas.

Landskapsrevisorernas bedömning

Landskapsrevisorerna konstaterar att under de nio år frågan om anläggande av en golfbana i Godby/Ämnäs-området varit aktuell har sammanlagt 181.380 euro använts för ändamålet ur beviljade anslag. Av anslagen återstår ca 174.400 euro outnyttjade. Användningen av anslagen har byggt på de förutsättningar som lagtinget tidigare slagit fast. Arbetet har samtidigt försvårats och dragit ut på tiden bl.a. på grund av de komplicerade markfrågorna.

Utöver beviljade budgetmedel har ärendet krävt betydande resurser i form av arbetsinsatser från förvaltningens sida. Enligt uppskattningar som landskapsrevisorerna tagit del av motsvarar det arbete som lagts ner på projektet minst 20 månaders heltidsarbete.

Landskapsrevisorerna konstaterar att golfsporten förefaller ha utvecklingsmöjligheter i landskapet och att marknadsundersökningar visat att det finns vissa förutsättningar för en utbyggnad av golfanläggningar i landskapet.

Ålands industrihus Ab

Ålands Industrihus AB är ett aktiebolag vars syfte är att äga och förvalta fastigheter samt därmed förknippad verksamhet. Företaget ägs i huvudsak av landskapet (86,62 %) och Mariehamns stad (12,1 %). Bolagets aktiekapital är 6,6 miljoner euro.

Bolaget hyr ut fastigheter och uppför vid behov nya affärslokaler på Åland. För närvarande äger företaget en industrihall i Norrböle i Mariehamn, en industrihall i Kalmsta i Jomala, affärs- och industrilokaler i FAB Rossen på Fabriksgatan i Mariehamn, affärslokaler på västra Klinten i Mariehamn, ett område för industriverksamhet i Kumlinge, en industrianläggning FAB Vikingagränd 4 i Mariehamn, en hangarbyggnad vid flygfältet i Sviby i Jomala samt affärslokaler i kvarteret iTiden vid Västra Klinten i Mariehamn.

Målsättningen med projektet iTiden var att generera nya ideér, skapa nya företag, främja entreprenörskap och starta utvecklingsprojekt i syfte att skapa ett differentierat näringsliv med hög sysselsättning. Målgrupper för iTiden är profilföretag och företagsavdelningar inom teknik och telekommunikation som är avsedda att utgöra ca 80 procent av företagen i huset samt groddföretag, innovationer, högskoleprojekt som ska utgöra ca 10 procent samt serviceföretag om ca 10 procent. I Kvarteret iTiden har etapp 2 färdigställts under början av år 2008. Antalet företag som är hyresgäster i iTiden är 35 stycken och antalet arbetsplatser uppgår till ca 240.

I berättelsen för år 2006 berörde landskapsrevisorerna landskapets ägarpolicy. Mot bakgrund av de ändringar som företagits i aktiebolagslagen efterhörde revisorerna vilken landskapsregeringens policy är i fråga om representation i av landskapet helägda bolag och i bolag där landskapet är majoritetsägare. Landskapsregeringen antog därefter principer i fråga om aktiebolag där landskapet har ett väsentligt ägarintresse. En av de grundläggande principerna för styrningen av aktiebolag är att styrningen skall hållas åtskild från landskapsregeringens reglering och myndighetsuppgifter och att ägarinflytandet skall utövas främst vid bolagsstämmor. I styrelsen för Ålands industrihus Ab har fram till dess att landskapsregeringen antog sin ägarpolicy, i regel ingått flera landskapsregeringsledamöter. Styrelsen består för tillfället av personer som inte ingår i landskapsregeringen.

Ålands industrihus Ab äger såväl fastigheter som fastighetsaktiebolag men Kvarteret iTiden utgör inte ett separat fastighetsaktiebolag. Revisorerna konstaterar att ett separat bolag skulle innebära möjligheter att till exempel sälja aktier till företag som hyr utrymmen i iTiden för att på så sätt frigöra kapital för tillbyggnader.

Ålands landskapsregering har i egenskap av myndighet anmälts till EU-kommissionen och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) gällande finansiering av bolaget. HFD har inte ännu tagit beslut i ärendet men har år 2006 belagt en landskapsgaranti med verkställighetsförbud. Kommissionen har i ett brev av den 1 februari 2008 meddelat regeringen och landskapsregeringen att kommissionen har inlett ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget (otillåtet statsstöd) avseende det stöd som landskapsregeringen beviljat Ålands industrihus Ab från år 1997 fram till idag.

Revisorerna anser att landskapsregeringen bör överväga att ge Ålands industrihus i uppdrag att för Kvarteret ITiden bilda ett separat fastighetsaktiebolag. En sådan bolagsbildning skulle innebära möjligheter att sälja aktier till företag som hyr utrymmen i ITiden för att på så sätt frigöra kapital för tillbyggnader.

Jordbruksbyrån

Allmänt om byråns verksamhet

Jordbruksbyrån vid landskapsregeringens näringsavdelning handlägger de lantbruks- och landsbygdsutvecklingsstöd som tillhör landskapets behörighetsområde. Övrig verksamhet som ingår i ramen för jordbruksbyråns ansvarsområde är växtinspektion, förvaltning av landskapets jordegendomar, certifiering av ekologisk produktion, skördeskadeersättning, avbytarverksamhet, ärenden rörande gödselmedel och fodermedel. Ytterligare ingår Ålands försöksstation som är en underlydande enhet verksam vid Ålands landsbygdscentrum.

Vid utgången av år 2007 fanns nio heltids och två deltids tjänstemän anställa inom jordbruksbyrån: en t.f. byråchef, fyra handläggare, en lantbruksinspektör, en växtskyddsinspektör, en ledande avbytare (lokaliserad till Ålands landsbygdscentrum), en byråsekreterare som delas med fiskeribyrån, en registerhanterare som delas med skogsbruksbyrån samt en EU-koordinator som delas med allmänna byrån och som delfinansierats med EU-medel. Antalet anställda vid jordbruksbyrån har förändrats efter EU-inträdet så att rådgivare överförts till Ålands landsbygdscentrum medan personal för EU-program-administration har anställts vid byrån.

Ålands försöksstation

Ålands försöksstation underlyder jordbruksbyrån. Försöksstationen verkar på basen av en årlig verksamhetsplan som föreslås av en rådgivande kommission och som behandlas och godkänns av landskapsregeringen. Till de viktigaste uppgifterna hör att utöva försöksverksamhet inom områden där den ekonomiska nyttan är störst som t.ex. grönsaker, frukt och potatis.

Vid försöksstationen finns nio anställda; en föreståndare, en försöksledare, en prognosansvarig, tre fältmästare, en kemist, en laborant och en försökssekreterare. Sommaren 2006 sammanslogs försöksstationens laboratorium med livsmedelslaboratoriet och miljölaboratoriet och lokaliserades till Ingby i Jomala. Ännu år 2007 ingick dock försöksstationens del av det gemensamma laboratoriet i försöksstationens egen budget. För försöksstationens del är laboratorieuppgifterna i huvudsak fråga om jord- och foderanalyser. Från och med år 2009 kommer laboratoriet enligt planerna att helt frikopplas från försöksstationen.

Nettokostnaden för Ålands försöksstation uppgick enligt bokslutet för år 2007 till ca 643 000 euro. För den egentliga försöksverksamheten vid försöksstationen anslås år 2008 netto 725 000 euro och skilt för sig laboratorieverksamheten 140 000 euro. Verksamheten bedrivs utan delfinansiering från EU.

Avbytarservice

Avbytarservicen regleras i landskapslagen (1998:57) om avbytarverksamhet för lantbrukare och landskapsförordningen (1998:58) om avbytarverksamhet för lantbrukare. Enligt lagen har lantbrukare under vissa villkor rätt till avbytare vid semester och veckoledighet. Systemet tillämpas genom två varianter, antingen genom att man utnyttjar landskapsanställda avbytare eller genom anställande av privat avbytare finansierad av avbytarsystemet. Den privat arrangerade avbytarverksamheten har uppgått till ca en fjärdedel av den landskapsorganiserade verksamhet som leds från landsbygdscentret. Ledande avbytaren handlägger stödet också för den privata avbytarverksamheten.

De landskapsanställda avbytarna hör till jordbruksbyrån. Under år 2007 fanns vid byrån en ledande avbytare och 22 avbytare. Årsarbetet motsvarar 13,5 heltidstjänster.

Enligt bokslutet för år 2007 uppgick nettokostnaden för avbytarverksamheten till 845.832,04 euro. Landskapets inkomster för avbytarverksamheten, d.v.s. lantbrukarnas avgifter, täcker mellan tre och fyra procent av utgifterna. År 2006 var kostnadstäckningen 3,4 % eller

26.660,62 euro vilket motsvarar den förväntade kostnadstäckningen. Avbytarverksamheten är inte delfinansierad av EU.

Jordbrukets omfattning i landskapet

Antalet jordbrukslägenheter i landskapet har nästan halverats sedan år 1980:

År	1980	1990	1995	2000	2006
Antal	1008	885	809	667	579

Uppgifterna är hämtade ur Statistisk Årsbok för Åland, ÅSUB. Aktiva jordbrukslägenheter efter storleksklass. Lägenheterna är 2 ha eller större.

Lantbrukssektorn på Åland år 2006 ser ut som följer:


Bruttointäkter	18 485 000 euro
Offentligt stöd	16 922 000 euro
Totala lantbruksintäkter	35 407 000 euro
De största produktionsinriktningarna	Ton/år	Bruttointäkt 1 000 €/år
Mjölk	14 093	4 978
Chipspotatis	17 460	2 549
Äppel	1 882	1 905
Lök	7 662	1 707
Sockerbeta	35 620	1 659

Uppgifterna är hämtade ur Statistisk årsbok för Åland 2007, ÅSUB.

Stödet till lantbruket

Revisorerna konstaterar att EU-medlemskapet inneburit stora förändringar för jordbrukarkåren och även för förvaltningen. Innan EU-inträdet fanns statliga lantbruksinkomstöverenskommelser där det statliga stödet inte var gårds- eller arealinriktat utan utgjorde ett indirekt stöd i form av prissubventioner. Stödsystemet byggde på ett gränsskydd med skyddstullar som styrde importen av jordbruksprodukter.

Efter EU-inträdet tillämpas EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Finland och på Åland. Politiken består av två delar, marknadsordningarna med kvoter, direkt stöd och importskydd som är rikets ansvar samt strukturstöd, landsbygdsutveckling och miljöstöd som är landskapets ansvar. Under år 2006 uppgick det totala stödet till det åländska lantbruket till 16 922 000 euro. Stödet som gavs via staten utgjorde ca 34 procent medan landskapets andel av det totala stödet utgjorde ca 66 procent.

Till en av de största stödformerna hör det av staten beviljade men av EU helt finansierade gårdsstödet om sammanlagt 3 578 000 euro. Statens stöd administreras och beviljas av de kommunala lantbrukssekreterarna som är tre till antalet och tillsammans med kanslipersonal utgör de en personalresurs på årsbasis om 4,5 tjänster. Vid länsstyrelsen på Åland finns också två handläggare av lantbruksstöd, en inspektör och en överinspektör. Länsstyrelsens förvaltningschef utför även vissa uppgifter inom lantbruksadministrationen och medverkar t.ex. vid övervakning av kommunernas lantbruksadministration.

De av landskapsregeringen beviljade största stödformerna är miljöstödet om sammanlagt 4 904 000 euro och LFA-stödet om sammanlagt 3 420 000 euro. För det stöd som beviljas från landskapet gäller programmet ”Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden 2007-2013”. Drygt en fjärdedel (26,27 %) av finansieringen sker genom EU och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Utöver miljö- och LFA-stöden finns en rad andra delvis EU-finansierade stödåtgärder inom landsbygsutvecklingsprogrammet såsom investeringsstöd och startstöd.

Ålands landsbygdscentrum

Landskapsregeringens mål har länge varit att det skall ske en samordning av alla organisationer som är verksamma inom rådgivning och annan service för primärproduktionen i landskapet. Syftet är att verksamheterna inte ska överlappa varandra och att servicen ska optimeras genom de till buds stående bidragen från landskapsregeringen.

Stora delar av rådgivningsverksamheten i landskapet bedrivs med utgångspunkt i Ålands landsbygdscentrum som är samarbetsorgan med ett gemensamt marknadsföringsnamn. Landsbygdscentrum utgör således inte en förvaltning underlydande landskapsregeringens jordbruksbyrå.

De självständiga organisationer som de senaste åren verkat vid Ålands Landsbygdscentrum är: Ålands Producentförbund, ProAgria – Ålands Hushållningssällskap, Ålands Skogsvårdsförening, Andelslaget Odlarringen, Ålands 4H-distrikt, Lantbruksföretagarnas Pensionsanstalt (LPA) och Ålands Fåravelsförening. Av dessa finansieras hushållningssällskapet och fåravelsföreningen huvudsakligen av landskapet genom avtal som administreras av jordbruksbyrån. Därtill är en landsbygdsutvecklare/koordinator anställd av landskapsregeringen med uppgift att samordna organisationerna och driva gemensamma frågor. Landsbygdsutvecklaren hör organisationsmässigt hemma vid näringsavdelningens allmänna byrå. Vid Jomala gård verkar även Naturbruksskolan, Lantbrukets Avbytarservice samt Ålands försöksstation.

För rådgivningsverksamheten vid Ålands landsbygdscentrum beviljades för år 2007 ett stöd om sammanlagt 389 000 euro. Enligt separata överenskommelser fördelar Ålands hushållningssällskap en del av bidraget till organisationer som året innan hade erhållit bidrag av landskapsregeringen enligt följande:

Landskapets bidrag enligt budget år 2007

Ålands hushållningssällskap r.f.	250 000 euro
Ålands seminförening r.f.	26 000 euro
Ålands fåravelsförening r.f.	17 000 euro
Andelslaget Ålands maskinring	4 000 euro
Föreningen Ålandsfåret r.f.	4 000 euro
Ålands Fiskare r.f.	44 000 euro
Ålands fiskodlarförening r.f.	44 000 euro
Det sammanlagda anslaget året 2007	389 000 euro

Från och med januari 2008 har all rådgivningsverksamhet riktad till primärnäringarna samordnats genom ett gemensamt avtal med Ålands hushållningssällskap som är huvudman.

Personal anställd av Ålands hushållsningssällskap vid landsbygdscentrum motsvarade per den 31 december 2007 7,6 heltidstjänster. Personalen var följande: verksamhetsledare/ekonomirådgivare, numera benämnd VD (100 %), husdjursrådgivare (80 %), landsbygdsutvecklare (100 %Inte anställd vid Hushållningssällskapet, är anställd vid landskapsregeringens näringsavdelning), trädgårdsrådgivare (100 %), växtodlingsrådgivare (100 %), rådgivare för ekologisk produktion (80 %), kontrollassistent för mjölkkontrollverksamhet (100 %), ekonomirådgivare (100 %). Vid landsbygscentret finns därutöver landskapsanställd personal anställd vid Naturbruksskolan, avbytare och Ålands försöksstation samt personal vid övriga rådgivningsorganisationer.

Revisorerna konstaterar att under år 2006 erhöll det åländska lantbruket totalt 16,92 miljoner euro i direkt offentligt stöd. Av detta stöd uppgick EU:s andel till 44 procent eller 7,45 miljoner euro medan resterande del var fördelad mellan staten och landskapet. Av denna resterande del om 9,47 miljoner euro utgjorde landskapets andel ca 80 procent.

Personalresursen inom lantbruksförvaltningen visar att länsstyrelsen har drygt två årsverken, kommunsektorn 4,5 årsverken och landskapsregeringen 9,5 årsverken. Av personalen vid jordbruksbyrån handlägger 5 tjänstemän ärenden som berör stödadministrationen. Därtill finns den landskapsdelfinansierade rådgivningsverksamhet som bedrivs av Ålands hushållningssällskap vid Ålands landsbygdscentrum.

Personalen som arbetar inom landskapsregeringens jordbruksbyrå och inom det från landskapsregeringen fristående Ålands hushållningssällskap har enligt vad revisorerna fått erfara fördubblats under tiden för EU-medlemskapet.

Revisorerna konstaterar att EU:s gemensamma jordbrukspolitik inneburit stora förändringar på flera sätt men att förändringarna inte återspeglas i näringsavdelningens organisation. Enligt landskapsrevisorerna mening borde en omorganisation övervägas så att t.ex. all personal som handlägger landsbygdsutvecklingsprogrammet administrativt hör samman.

Skogsbruksbyrån

Allmänt om byråns verksamhet

Revisorerna noterar att antalet anställda vid skogsbruksbyrån har ökat från sju personer år 1995 till idag sammanlagt elva personer. Därtill har en förändring i arbetsuppgifter ägt rum i och med att plantskolan privatiserats år 1995 och tjänsten som rådgivare för skärgården numera sköts av Ålands skogsvårdsförening som handhar rådgivningen i övriga delar av landskapet. Samtidigt har skogscertifieringen, som inleddes år 2000 och som fortfarande pågår resulterat i nya tjänster vid byrån och som ett resultat av förvaltningsreformen har jaktfrågorna med personal överförts till skogsbruksbyrån från miljöbyrån.

Skogscertifiering

Skogscertifiering är en frivillig, av marknaden påkallad åtgärd som i praktiken inte har inneburit speciellt stora förändringar för det praktiska skogsbruket men som ställer stora krav på bland annat dokumentering, granskning och skogsbruksplanering av minst 50 procent av skogsbruksmarken. Vid byrån sysslar numera fyra tjänstemän med skogsbruksplanering av privatägda marker. Områdesplanering som omfattar exempelvis en hel by är kostnadsfri för markägarna medan planering av enskilda fastigheter debiteras skogsägarna. Priset är dock kraftigt subventionerat.

Rådgivning riktad till enskilda markägare handhas av Ålands skogsvårdsförening vars verksamhet är reglerad i landskapslagen (2001:51) om Ålands skogsvårdsförening. Skogsägare med minst 2 ha skogsmark är enligt lagen skyldiga att till föreningen betala en skogsvårdsavgift som är differentierad eftersom landskapet är indelat i tre geografiska zoner. På fasta Åland täcks rådgivningskostnaderna av den uppburna avgiften medan rådgivningen till skärgårdskommunerna till viss del är subventionerad.

Skogsvårdsstöd

Vid skogsbruksbyrån finns också en handläggare som bereder ansökningar om stöd enligt Landskapslagen (1998:84) om stöd för skogsbruksåtgärder. De flesta ansökningarna gäller numera plantskogsröjning. Eftersom skogsbilvägnätet är väl utbyggt i landskapet samtidigt som den nämnda lagen medförde strängare krav på storleken av de områden till vilka det byggs vägar, har antalet ansökningar om stöd till nybyggnad av skogsvägar minskat kraftigt. I dagsläget är det främst fråga om stöd för grundförbättring av äldre skogsvägar. Antalet ansökningar om stöd för skogsdikning har också kraftigt decimerats och de stöd som beviljas gäller inte nydikning utan endast skyddsdikningar eller iståndsättning av befintliga diken.

Landskapets egna skogar

För förvaltningen av landskapets egna skogar finns en person anställd vid byrån samt två till tre skogsarbetare. Landskapet har sammanlagt mellan ca 1.400 hektar produktiv skogsmark fördelad på 24 olika fastigheter. Stommen i skogsmarksinnehavet utgörs av de tre kungsgårdarna och Bomarsunds gård. Huvudsyftet med landskapets skogsinnehav är inte bedrivande av rationellt skogsbruk utan genom innehavet tillgodoses allmänhetens behov av öppna och tillgängliga skogsmarker för bland annat friluftsliv och jakt. Landskapets skogsmark utgör endast två procent av den åländska skogsmarken.

En avverkning om ca 4-5.000 m³ äger ändå rum per år. Avverkningen sker till ca 50 procent manuellt trots att det inte alltid är ekonomiskt försvarbart dels eftersom en manuell avverkning är bra med tanke på friluftslivet och miljön, dels eftersom personal som sommartid sysslar med plantering och plantskogsröjning kan utföra visst avverkningsjobb vintertid. Skötseln av landskapets skogsmarker innebär en viss nettovinst för landskapet även med beaktande av kostnaden för den tjänsteman som på byrån handhar skötseln. Landskapets skogsmarker har minskat i viss omfattning eftersom marker tagits i bruk för andra ändamål.

Jaktarrenden

Landskapsregeringen beslöt att för den nya arrendeperioden 2006-2012 införa nya regler för utarrendering av jakträtt på landskapets marker. Tidigare gavs företräde för personer som var bosatta i anslutning till det aktuella området och som inte hade tillgång till jaktmarker. Regeln om nära bosättning ansågs dock inte rättvis eftersom en stor del av markerna är koncentrerade till tre kommuner, Sund, Finström och Saltvik. En ändring av jaktlagen möjliggjorde dessa förändringar.

Enligt de nya principerna delas landskapets skogsmarker in i tre kategorier. I den första kategorin inryms 5 markområden som alla är över 150 ha. De här områdena arrenderas ut till högstbjudande och de kan användas också för exempelvis jaktturism. Arrendet utgör 11,10-17,05 euro (inkl. moms) per hektar och år. I den andra kategorin inryms områden som är under 150 hektar men som ändå är jaktbara. De här områdena, som i medeltal är ca 80 ha stora, arrenderas ut för ett fastställt arrende om 3 euro (inkl. moms) per hektar och år och om flera är intresserade av arrende sker lottning. Den tredje kategorin består av de minsta områdena som mot ett fastställt arrende om 3 euro (inkl. moms) per ha och år arrenderas ut efter ansökan och prövning i varje enskilt fall. Företräde ges till rågrannar eller angränsade jaktlag. De nya reglerna har enligt vad revisorerna fått erfara inte väckt några större protester. Inkomsterna från skötseln av de egna skogarna uppgick tillsammans till ca 130.000 euro år 2007.

Plantskoleverksamheten

Som nämndes inledningsvis har plantskoleverksamheten privatiserats och bedrivs numera utan subventioner från landskapets sida. Revisorerna har besökt de växthus som tidigare användes för plantskolan och som vid besöket till största delen stod outnyttjade förutom till den del de används av trafikavdelningen som garage. Revisorerna noterar att växthusen därefter delvis rivits eller flyttats och delvis används som lager.

Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) är en självständig myndighet som är underställd Ålands landskapsregering. Myndigheten, som regleras i landskapslagen (2006:9) om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, inrättades den 1 mars 2006. I den nya myndigheten sammanfördes verksamheterna vid Ålands arbetsförmedlingsbyrå och yrkesvägledningsbyrå samt studieserviceenheten vid landskapsregeringens allmänna förvaltning.

Revisorerna konstaterar att verksamhetsfälten för de tidigare byråerna och den enhet som nu integrerats var vidsträckta. Av detta följer att den nya myndigheten har ett brett verksamhetsfält.

De problem som förekommer är inte myndighetsspecifika utan återfinns inom och utgör en del av centralförvaltningen. Eftersatt digitalisering och svårigheter att få tidsenliga datasystem samt avsaknad av möjligheter att få tillgång till andra myndigheters registeruppgifter kan nämnas som exempel på problem som myndigheten upplever. Revisorerna noterar därtill att arkivutrymmena inte är helt ändamålsenliga.

Trögheten i Ams egen ekonomihantering är också allmängiltig och rör hela centralförvaltningen. Stödbetalningar fungerar väl medan den egna organisationens transaktioner ofta är sena. Det nuvarande ekonomiadministrationssystemet inom centralförvaltningen är så föråldrat att enheter utanför ämbetsverket drabbas oskäligt. Till denna del är en reform på kommande vilken berörs på annat ställe i denna berättelse.

Studiestödets ansökningsförfarande planeras bli webbaserat och under 2000-talet har handläggningstiderna väsentligt förkortats. Digitaliseringen av ansökningsprocessen väntas förkorta handläggningstiden ytterligare.

Ams verksamhet detaljregleras i landskapslagar. Då delar av verksamhetsfältet regleras genom blankettlagstiftning är rikslagstiftningen av betydelse och eftersläpning i blankett- och annan lagstiftning leder till problem. De tidigare förvaltningsorganisationerna ingick i centralförvaltningen där kontakten till ansvariga landskapsregeringsledamöter var mer frekvent i och med att tjänstemän var föredragande och därmed hade nära kontakt med ledamöterna. För den nya myndighetsledningen finns inte längre denna naturliga kontaktyta. Istället sker ärendehanteringen genom i huvudsak närings- och utbildningsavdelningarna. I fråga om prioriteringar vid uppdatering av lagstiftning har bevakningen organisatoriskt försvagats.

Med den personalstruktur som finns vid Ams bedömer myndigheten att ett system med teamarbete fungera väl. Inom t.ex. arbetsmarknadsärenden kan finnas komplicerade regelsystem där det kan vara till fördel att göra bedömningar i grupp. Likaså utgör teamarbetssättet en fördel vid sjukfrånvaro och semester.

Integrationsfrågor har allt större betydelse. Utöver inflyttning från EU och EES-området är det också fråga om inflyttning från s.k. tredjeländer. Internationaliseringen tydliggörs genom den samverkan som sker inom European Employment Services. Såväl arbetsgivare som arbetstagare skall också kunna få bästa möjliga arbetsmarknadsservice vid utlandsrekrytering.

Landskapsrevisorerna konstaterar att sammanslagningen av verksamheterna vid Ålands arbetsförmedlingsbyrå och yrkesvägledningsbyrå samt studieserviceenheten vid landskapsregeringens allmänna förvaltning till den nya myndigheten Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet på det hela taget förefaller ha visat sig vara ändamålsenlig. Vissa oklarheter och problem förekommer dock såsom frågan om ansvaret för tillhandahållande av långsiktigt ändamålsenliga arkivutrymmen, datautvecklingsfrågor, däribland databasuppkoppling till utomstående myndigheter, samt direktkontakter till centralförvaltningen bland annat i fråga om utveckling av lagstiftningen. Oklarheterna bör enligt revisorernas mening åtgärdas.

Åland i Helsingfors 14-16.06.2007

Projektet Åland i Helsingfors genomfördes enligt landskapsregeringens bedömning med stor framgång sommaren 2007 med huvudevenemanget på Senatstorget i Helsingfors 14 - 16 juni. Evenemangets mångsidighet och omfattning med ett stort kulturellt inslag medförde svårigheter att i förväg uppskatta de totala nettokostnaderna. De arrangemang och åtgärder som behövdes för att genomföra projektet på ett godtagbart sätt visade sig dock vara betydligt mer omfattande än vid den Ålandsutställning som anordnades år 1996. Projeket hade sammanlagt budgeterats till 310.000 euro. I landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2007 (FR 13/2007-08) yrkades på ett tilläggsanslag om 120.000 euro för projektet.

Finansutskottet såg i sitt betänkande över tilläggsbudgeten allvarligt på situationen och konstaterade att landskapsregeringen har igångsatt en intern revision med anledning av det inträffade och utskottet förväntar sig att få ta del av resultatet. Landskapsregeringen uppmanades att omgående vidta åtgärder för att förbättra kontrollen och rutinerna för att förhindra överskridningar i framtiden. Utskottet föreslog dock att anslaget skulle godkännas.

Landskapsrevisorerna har tagit del av ett utkast till intern rapport från revisionsbyrån över projektet. Revisorerna konstaterar att rapporten visar på allvarliga brister i landskapsregeringens system för uppföljning av projektet. Enligt revisorernas mening borde projektledaren och den kontoansvariga ha tillsett att beställningarna hölls inom budgeten. Rutiner borde ha förelegat så att den kontoansvariga skulle ha haft möjligheter att kontinuerligt följa projektets utgifter i förhållande till budget.

Enligt vad revisorerna fått erfara har några förändrade rutiner ännu inte införts trots finansutskottets påpekande i betänkandet över tilläggsbudgeten.

Revisorerna, som konstaterar att överskridningen var mycket omfattande, ställer sig kritiska till hanteringen av ärendet. Landskapsregeringen borde enligt revisorerna utan dröjsmål införa klara och effektiva rutiner för budgetuppföljning och kontroll av dylika projekt för att undvika liknande budgetöverskridningar i framtiden.

Trafikavdelningens förvaltningsområde

Allmänna byrån

Kollektivtrafiken

Enligt landskapslagen (1976:33) om yrkesmässig trafik får linjetrafik, alltså yrkesmässig trafik för befordran av passagerare eller gods på viss sträcka, bedrivas endast på basen av tillstånd från landskapsregeringen. Tillstånd till linjetrafik har beviljats två i landskapet verksamma bussbolag för till omfattningen ungefärligen lika långa sträckor.

I budgeten anslås årligen ett anslag för upprätthållande av kollektivtrafik. Landskapsregeringen fastställer tidtabeller och biljettpriser för kollektivtrafiken och förhandlar därefter med de två bussbolag som är verksamma i landskapet om ersättning för upprätthållande av linjetrafiken. Enligt det avtal som ingåtts för perioden juni 2007-juni 2010 behåller bussbolagen inkomsterna för den trafik som bedrivs samt stöd per turlistad kilometer. Upphandlingen av kollektivtrafiken är inte underkastad EU:s regler för upphandling. Anslaget i budgeten för år 2008 är 1.430.000 euro.

Revisorerna konstaterar att en upphandling av linjetrafiken i landskapet inte har förutsättningar att bli effektiv eftersom antalet aktörer är begränsat. Fördelen med den modell som landskapsregeringen istället valt är att ersättningen till bussbolagen torde kunna läggas på en skälig nivå eftersom landskapsregeringen genom förhandlingarna har god insyn i de ekonomiska förutsättningarna för bedrivande av trafiken. Nackdelen med systemet är att effektiviteten är svår att mäta samtidigt som bussbolagen saknar ekonomiska incitament att öka antalet passagerare. Landskapsregeringens förhandlingsposition är inte heller idealisk, som exempel kan nämnas att det inte genom förhandlingar gick att införa obligatoriskt alkolås i bussarna.

Revisorerna konstaterar att biljettintäkterna från passagerare under år 2006 var 357.000 euro, exklusive fraktintäkter samt skolornas andel av skolkorten. Frågan om avgifternas storlek är dock en politisk fråga som handlar om hur stora belopp landskapet är redo att anslå för kollektivtrafiken.

Reglerna för avdraget i kommunalbeskattningen utgör ett instrument som påverkar användningen av kollektivtrafiken. Enligt kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland får avdrag göras vid kommunalbeskattningen för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till den del kostnaden överstiger 340 euro. Om mer än hälften av resekostnaden utgörs av busskostnader får avdrag också göras till den del kostanden understiger 340 euro. I övrigt finns det inte i kommunalbeskattningen några ekonomiska incitament för användningen av kollektivtrafiken. Revisorerna konstaterar att även denna fråga är politisk.

Revisorerna noterar att antalet passagerare i busslinjetrafiken i landskapet minskade med ca 1.000 personer mellan åren 2004 och 2005. Under samma period ökade antalet personbilar i landskapet med ca 330 stycken. Tendensen förefaller alltså vikande för kollektivtrafiken. I landskapsregeringens handlingsprogram anges att avgifterna för kollektivtrafiken ska ses över bland annat när det gäller möjligheten att införa avgiftsfri buss för ungdomar. Under år 2008 ska också förutsättningarna för utökad kvällstrafik och beställningstrafik utredas. I övrigt anges inget mål om ökad kollektivtrafik.

Revisorerna konstaterar att EU:s regelverk inte kräver upphandling av kollektivtrafiken i landskapet men att situationen ändå i viss mån är problematisk på grund av den begränsade konkurrensen på området. Det är också en brist i systemet att bussbolagen saknar tillräcklig ekonomisk morot för ökning av antalet passagerare.

Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen saknar en tydlig målsättning att öka antalet passagerare. En ökning av antalet passagerare torde sannolikt förutsätta en översyn av rutter och tidtabeller så att turtätheten exempelvis kunde ökas på trafikintensiva sträckor i rusningstid. En översyn av kommunalskattelagens regler kan också utgöra en förutsättning för en ökning av antalet passagerare.

Sjötrafikbyrån

Löneutgifter för sjötrafiken

I andra tilläggsbudgeten för år 2007 upptog lagtinget under moment 48.20.20 Sjötrafiken - verksamhetsutgifter ett tillägg om 3.565.000 euro. Av beloppet utgör 2.987.351 euro korrigerad vederlagsersättning inklusive dröjsmålsränta om 439.167 euro på grund av att beräkningsgrunderna för lön för fritid (vederlagsledighet) som ges som ersättning för övertidsarbete ändrats. Beloppet har beräknats på lönebetalningar under 2002-2006.

Utbetalningen grundar sig på en överenskommelse mellan landskapsregeringen som arbetsgivare och de fackliga organisationerna Finlands maskinbefälsförbund, Finlands sjömansunion och Finlands skeppsbefälsförbund av den 27 juni 2007. Enligt överenskommelsen skall lön under vederlagsledighet räknas ut på det sätt som närmare preciseras i densamma. Betalningen, som skulle göras retroaktivt från och med den 1 januari 2002, skulle verkställas senast den 31 december 2007.

Bakgrunden till överenskommelsen är ett utslag av Högsta domstolen av den 20 augusti 2004 om ersättning för övertidsarbete för sjömän i inrikesfart. Utslaget grundar sig på domstolens tolkning av 16 § lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart och 13 § semesterlagen för sjömän. I sammandrag säger domen:

· 13 § i semesterlagen för sjömän är tillämplig

· ersättning för vederlagsledighet skall erläggas för fridagar i början och slutet av vederlagsledigheten

· ersättningen per dag påverkas även av helg-, kvälls- och nattillägg.

HD-utslaget gällde arbetsförhållandena på Vägverkets landsvägsfärjor i riket men de fackliga organisationerna har hävdat att det får återverkningar även för landskapets färjor.

De sjöanställda arbetar av olika orsaker i stor utsträckning på övertid. Ersättningarna för övertidsarbete förvandlas till ledig tid. Då övertid tas ut i form av ledighet erläggs enligt vissa förutsättningar s.k. vederlagsersättning i pengar.

När landskapsregeringen före den 31 december 2007 tillämpat gällande lagstiftning och räknat vederlagsersättningarna har man utgått från grundlön, ålderstillägg och vissa övriga tillägg. Däremot har vissa andra tillägg inte beaktats. Av HD-utslaget framgår att vid beräkningen av månadslönen som ligger till grund för vederlagsersättningarna skall beaktas även det som berörs i 13 § 3 mom. semesterlagen för sjömän, nämligen alla fasta tillägg och förhöjningar enligt arbetets art. Enligt den tolkning landskapsregeringen tidigare följde inräknades inte tilläggen enligt 13 § 3 mom. (vissa helg- kvälls- och nattillägg). Landskapsregeringen har argumenterat utgående från att trafiken i riket och på Åland till vissa delar skiljer sig från varandra och att en annan tolkning därför vore möjlig. Efter HD:s avgörande bedömde landskapsregeringen att det dock står klart att alla fasta tillägg och förhöjningar skall beaktas.

Landskapets tidigare tillämpning avviker från HD-utslaget också på en annan punkt. Vid beräkningen av antalet lediga dagar skall beaktas också söndagar, helgdagar och dagar före helg. Detta framgår av rättsfallsreferatet: "…beaktades i enlighet med 13 § 1 mom. semesterlagen för sjömän de fridagar som inföll i början och i slutet av övertidsledigheten". Också detta medför tilläggskostnader.

Omfattningen av övertidsarbetet på landskapets färjor sammanhänger delvis med trafikens art. Enligt en dispens från arbetsministeriet tillåts arbetstider som överstiger 14 timmar/dygn. Medgivande till sådana längre arbetsdagar har lämnats av de anställda via kollektivavtalen. Systemet ger fördelar både för arbetstagarna och landskapsregeringen. Ändamålsenliga arbetsscheman kan uppgöras och arbetsresornas antal minskar. Arbetstagarna får möjlighet till längre sammanhållna ledigheter. Ett mera begränsat övertidssystem skulle leda till nya arbetsscheman vilket i förlängningen enligt landskapsregeringens bedömning betyder att fler anställda behövs för att göra samma mängd arbete. Samtidigt konstaterar dock revisorerna att både vederlagsersättningarna och ersättningarna för övertid skulle minska.

Vederlagsersättningarna kontrolleras noga på trafikavdelningen före de verkställs. Vederlagen tas i allmänhet ut både i form av ledig tid och pengar.

Finansutskottet berörde vederlagsersättningarna i sitt betänkande (FU 2/2007-2008) över andra tilläggsbudgeten för år 2007. Utskottet konstaterar i betänkandet att landskapsregeringen har ingått en bindande överenskommelse om en retroaktiv reglering av ersättningarna. Då regleringen enligt avtalet skall verkställas senast den 31 december 2007 ansåg utskottet sig inte ha några möjligheter att närmare utreda vederlagsersättningens förhållande till de nämnda lagarna, ingångna kollektivavtal samt betydelsen av de speciella anpassningar som gjorts i arbetstids- och lönesystemen för landskapets anställda. För undantagslovet från arbetstidslagen finns vissa villkor bland annat gällande en utjämning av arbetstiden inom tre månader och utskottet ansåg det oklart hur detta villkor har beaktats. Utskottet underströk därför vikten av att landskapsregeringen skyndsamt klarlägger rättsläget och samtidigt utreder hur denna situation har kunnat uppkomma. Enligt vad revisorerna fått erfara har någon sådan utredning ännu inte företagits.

Finansutskottet uppmanade vidare landskapsregeringen att inför kommande kollektivavtalsförhandlingar gå igenom gällande avlönings- och vederlagssystem för att se på vilket sätt landskapet i förhandlingarna kan komma fram till ett så ekonomiskt och effektivt system som möjligt med hänsyn till personalkostnaderna. Slutligen bör landskapsregeringen se till att en maximigräns införs för hur mycket vederlag en anställd får ackumulera.

Revisorerna noterar att arbetstidslagstiftningen för inrikestrafiken förefaller betydligt mer förmånlig för arbetstagarna än motsvarande lagstiftning för utrikessjöfarten. Även kollektivavtalen för de anställda vid landskapets färjor förefaller fördelaktiga vilket bland annat antalet sökande till utannonserade tjänster tyder på. Grundlönerna är i sig inte anmärkningsvärt höga men till grundlönerna kommer ytterligare ersättningar. Som exempel kan nämnas jourersättningen som utgår till de anställda vid landskapets färjor för all fritid oavsett om den anställda har jour eller inte. Övriga ersättningar är övertidsersättning, helgersättning, vederlagsersättning och ersättning för biljettförsäljning.

Enligt vad revisorerna fått erfara har landskapsregeringen beslutat anlita en utomstående expert för att se över bemanningslistorna samt hur avtalen skulle kunna göras om. I uppdraget ingår bland annat att göra upp ett åtgärds- och strukturförslag för sjötrafikenheten hur tjänstgöringsplanerna kan effektiveras, bemanningarna och avlösningarna kan förändras och optimeras samt ge förslag till hur arbetstids- och vaktplaneringen ombord kan förändras – allt inom gällande avtal och regler.

Revisorerna konstaterar att landskapets utgifter för sjötrafiken under år 2007 uppgick till sammanlagt drygt 17 miljoner euro. Av anslaget utgjorde dock ca 3 miljoner euro den korrigerade vederlagsersättningen för åren 2002-2006 inklusive dröjsmålsränta. För år 2008 är sammanlagt netto 14,7 miljoner euro budgeterade för sjötrafikens verksamhet.

Av anslaget för sjötrafikens verksamhet utgör nästan 60 procent utgifter för löner medan resterande del framför allt går till bränsle. Såväl bränsle- som lönekostnader kan förväntas stiga relativt kraftigt, revisorerna noterar att lönekostnaden för de anställda i landskapets sjötrafik stigit avsevärt mellan år 2007 och år 2008. Eftersom det handlar om betydande utgifter finner revisorerna det synnerligen angeläget att landskapsregeringen fullföljer planerna på en översyn av bemanningskostnaderna.

Skärgårdstrafikens bokningssystem

I berättelsen över 2006 berörde landskapsrevisorerna skärgårdstrafikens bokningssystem och konstaterade då bland annat att projektet dras med mycket kraftiga förseningar. Enligt det avtalet som tecknats med leverantören skulle ett internt bokningssystem ha varit klart för användning i februari 2006 men förverkligandet av bokningssystemet har visat sig svårare än väntat. Bokningsprogrammet togs internt i bruk i november 2006 och skulle enligt planerna tas i bruk på internet våren 2007. Enligt revisorernas mening i berättelsen för år 2006 förefaller förseningen till stor del bero på bristfällig kravspecifikation i samband med upphandlingen. En noggrann kravspecifikation utgör nämligen en förutsättning för att anbudsgivarna till fullo skall kunna inse vidden av det utbjudna uppdraget.

Enligt landskapsregeringens meddelande till lagtinget med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2006 (M 7/2006-2007) anser landskapsregeringen inte att kravspecifikationen varit bristfällig i detta fall. Alla anbudsgivare hade även möjlighet att ställa tilläggsfrågor och det anlitade företaget utnyttjade möjligheten att bekanta sig med Ålandstrafiken, det gamla programmet samt trafikens uppbyggnad. Däremot konstaterade landskapsregeringen att det har visat sig nödvändigt med mer anpassning av leverantörens befintliga program än vad man väntat sig.

Revisorerna noterar att bokningssystemet ännu inte fungerar tillfredsställande.

Behovet av varv

Landskapsrevisorerna har bekantat sig med konsekvenserna för landskapsregeringen av nedläggningen av Algots varv i Mariehamn. De åtta frigående och åtta vajerfärjorna i landskapets ägo har ofta reparerats vid Algots varv vilket varit till fördel eftersom landskapets verkstad ligger mittemot varvet. Reparationer har därför kunnat utföras ombord samtidigt som båten legat i docka.

Efter nedläggningen av varvet i Mariehamn har sjötrafikbyrån bokat platser på ett varv i Nådendal. Priset för dockning i Nådendal är detsamma som i Mariehamn men dockningen i Nådendal kan ändå sammantaget bli något dyrare eftersom samma synergieffekter som i Mariehamn inte kan uppnås.


	Ålands lagting	BERÄTTELSE nr 1/2007-2008
		Datum
	Landskapsrevisorerna	2008-07-04



	Till Ålands lagting

Mariehamn den 4 juli 2008
Magnus Lundberg	Sune Eriksson

Runa-Lisa Jansson	Eva Törnroos

FÖRTECKNING ÖVER INHYRNINGSAVTAL				1.1.2008

Adress	Objekt	Hyresvärd	Startdatum	Hyra/månad	kvm	Moms	Index	.	Användare
Elverksgatan 8	Räddningsverket	MH stad	1.5.2000	997,10	89		dec		Alarmcentralen
Parkgatan 6	vån 2	Birgitta Johansson	1.12.2006	1235,26	118,6		okt		Finansavd, museib, vuxenutb avd
Ålandsvägen 26	vån 2	Förs Ab Alandia	1.11.2007	4179,00	333	22%	juli		ÅSUB
Strandg. 23	vån 2	Fab Strandg. 23	1.6.2006	1620,00	180		maj		Näringsavd mfl
Strandg. 7	vån 1	Jessica Johansson	1.5.2003	2936,29	285		nov-dec		Skärgårdssamarbetet mfl
Strandgatan 14. Ing fr Ekonomieg 1	vån 1	Ål Öms Försäkr	1.12.1998	1831,8	160	22%	okt		Lagtinget, DO och Klient- och PatientO
Norragatan 17	vån 2	Ålands bygg	1.11.2006	5113,00	491	22%	okt		Miljöprövningsnämnden
Strandg. 25	vån 1	Ål Öms Försäkr	1.6.1989	1900,37	101,5		okt		Ålandstrafiken
Strandg 25	vån 2	Ål Öms Försäkr		2554,58	142				Polisen
Ålandsv. 31	vån 1+2	Redarnas Öms Förs	1.7.1994	7724,90	559		juli		Arbetsförm, Arb o bo på ÅlStudieservc, Yrkesvägl
Ålandsv. 40	vån 1	Votum Ab / Fastighcenter	18.6.2001	1180,00	150		maj		Ålands lärcenter/Navigare
Strandgatan 29	Bibliotekshuset	MH stad		450,00	220				Ålands läromedelcentral
Storagatan 9	Källaren	Ål Öms Försäkr	15.6.2001	941,35	205,4	22%	okt		förvaringsutrymme
Elverksgatan 10	I Tiden-huset	Ål Industrihus Ab	1.3.2005	1738,00	56	22%	mar-apr		Nordens Institut
Elverksgatan 10	I Tiden-huset	Ål Industrihus Ab	15.12.2004	4349,18	290	22%	mar-apr		Ål Teknologicentrum