|
|
|||
|
Ålands lagting |
LAGMOTION nr 2/2007-2008 |
||
|
Lagtingsledamot |
Datum |
|
|
|
Danne Sundman |
2008-05-21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
Ålands lagting |
LAGMOTION nr 2/2007-2008 |
||
|
Lagtingsledamot |
Datum |
|
|
|
Danne Sundman |
2008-05-21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Folkomröstning om huruvida Europeiska unionens nya fördrag, det s.k. Lissabonfördraget, ska bli gällande i landskapet Åland
Motionens syfte
Motionens syfte är att möjliggöra att en rådgivande folkomröstning kan hållas om huruvida det s.k. Lissabonfördraget ska bringas i kraft på Åland mot bakgrund av den lösning av de s.k. inflytandefrågorna som föreligger vid tidpunkten för beslutet.
Allmän motivering
Allmänt
Frågan om det självstyrda landskapet Ålands förhållande till den Europeiska unionen är ofta föremål för en intensiv debatt. Unionen, som endast erkänner stater, känns inte i tillräcklig utsträckning vid det autonoma Åland trots att lagstiftningsbehörigheten inom staten Finland är delad mellan Ålands lagting och Finlands riksdag. Till skillnad mot övriga lagstiftande områden inom EU är den åländska autonomins lagstiftningskompetens nämligen inte delegerad utan tvärtom exklusiv i förhållande till finsk lagstiftning.
Ålands situation har successivt förvärrats av att Finland under mer än 13 år av EU-medlemskap vägrat att genom nationella åtgärder säkerställa ett tillräckligt åländskt inflytande. Därmed saknar Åland år 2008 fortfarande bl.a. en egen representant i Europaparlamentet och kan inte heller föra sin egen talan (talerätt) inför EU-domstolen.
Bristen på inflytande har skapat stora problem för Åland, såväl samhällsekonomiskt som kulturellt. Finlands vägran att försvara försäljningen av snus på färjorna har tvingat de åländska lagstiftarna att vidta åtgärder som nu hotar att leda till nya utflaggningar. Den kraftigt inskränkta vårjakten på sjöfågel har på ett påtagligt sätt försämrat tusentals åländska jägares och i synnerhet skärgårdsbefolkningens livskvalitet.
En annan negativ omständighet är att hanteringen av det åländska EU-medlemskapet via Helsingfors har försatt självstyrelseförvaltningen i en prekär situation eftersom EU-beredningen till avgörande del sker på finska. Den svenskspråkiga delen av processen sker med stor eftersläpning. EU-processen har även lett till att finska statsmakten fått ett grepp om självstyrelsen som rimmar illa med den formella uppdelningen av kompetens och förvaltningsbehörighet mellan lagtinget och riksdagen.
Lissabonfördraget och Åland
Det nya EU-fördraget medför inte i sig särskilt dramatiska förändringar i behörighetsfördelningen mellan EU-organen och medlemsländerna. Likväl innebär reformen en ny förskjutning av lagstiftningsmakt, främst på det polisiära och straffrättsliga området, från det åländska lagtinget till EU-parlamentet och EU-kommissionen.
Ålands landskapsregering har samtidigt meddelat lagtinget att Lissabonfördraget aktualiserar behovet av flera utredningar, bl.a. om vilka konsekvenser som är att vänta av att EU blir en s.k. juridisk person.
Förutom nämnda behörighetsförskjutningar ger Lissabonfördraget EU-kommissionen effektivare möjligheter att agera mot medlemsländer inklusive Åland i de fall de nationella åtgärderna inte svarar upp mot kraven i EU-rätten. Därmed ökar risken för att Åland åter blir ansvarigt för nya EU-böter.
I och med att en allt större del av den åländska självstyrelsen i praktiken utövas och kontrolleras av EU-organen, har Ålands EU-medlemskap enligt undertecknades mening kommit till en avgörande brytpunkt. Vi motsätter oss därför ett bifall till Lissabonfördragets tillämpning på Åland ifall inte Finland via nationella åtgärder uppfyller de krav på inflytande som lagtinget vid upprepade tillfällen fastställt som nödvändiga.
Dessa krav är följande:
- En egen åländsk plats i Europaparlamentet
- Egen talerätt inför EU-domstolen
- Säkerställd rätt till deltagande i ministerrådsarbetet på alla nivåer
- Ålands lagting får rätt att vid behov förfoga över en av Finlands två röster i samband med den s.k. subsidiaritetskontrollen inom unionen.
Samtliga ovanstående villkor ska enligt vår mening införas i självstyrelselagen före det att lagtinget kan godkänna Lissabonfördraget. Vi understryker att det är Finland ensamt som bär ansvaret för att Ålands EU-medlemskap ska fungera i och med att alla aktuella reformbehov kan uppfyllas på statsmaktens försorg.
Behovet av en åländsk folkomröstning
Efter att ha tagit del av den finska regeringens proposition om det nya EU-förfördraget och efter lagtingets inledande debatt i denna fråga, hyser undertecknade lagtingsledamöter en djup oro för att de åländska kraven på ett säkerställt EU-inflytande inte vinner tillräckligt stöd inom regering och riksdag i Helsingfors. Ifall de av lagtinget uppställda positionerna inte uppfylls eller kraftigt försenas, ställs lagtinget inför ett svårt beslut. Enligt vår mening bör ålänningarna ges möjlighet att före ett sådant beslut åter säga sin mening om Ålands framtida EU-relation.
En folkomröstning i frågan har också ett pedagogiskt syfte, ålänningarna får möjlighet att sätta sig in i det nya fördraget och resultatet av de pågående förhandlingarna om Ålands framtida EU-inflytande. Argument som t.ex. att folk inte förstår sig på denna fråga faller på sin egen orimlighet.
Det nya EU-fördraget innebär direkt och indirekt att än mer makt förs från lagtinget och de övriga nationella parlamenten till institutionerna i Bryssel. Avståndet mellan beslutsfattare och folken växer därmed ytterligare. Samtidigt blir EU en juridisk person vilket ytterligare fjärmar makten och förstärker de federalistiska dragen i unionen. Detta kompenseras bl.a. genom att Europaparlamentets roll som lagstiftare förstärks, vilket i sin tur ytterligare understryker den brist på inflytande som Åland har eftersom ålänningarna inte har rätten att välja en egen representant till parlamentet.
Ålänningarna hör inte till de EU-medborgare som får ta del av demokratiseringen av EU om inte ovan nämnda s.k. inflytandefrågor får sin lösning. Detta bör, enligt vår mening, Ålands folk vara medvetet om och tillfrågas om ifall lagtinget ställs inför att ta ett beslut utan att inflytandefrågorna lösts i enlighet med de tidigare fastställda positionerna.
Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi att Lagtinget antar följande lagförslag:
LANDSKAPSLAG
om folkomröstning angående frågan om den Europeiska unionens nya Lissabonfördrag ska bli gällande i landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
En rådgivande folkomröstning kan anordnas angående frågan om den europeiska unionens nya fördrag, Lissabonfördraget, ska bli gällande i landskapet Åland. Landskapsregeringen ska besluta om en sådan omröstning ska hållas före lagtinget tar ställning till den lag som sätter fördraget i kraft i landskapet. Ett beslut om att inte ordna folkomröstning ska föregås av ett meddelande till lagtinget i vilket landskapsregeringen redogör för motiven att inte ordna folkomröstning.
Vid folkomröstningen ska bestämmelserna i denna lag tillämpas.
2 §
Tillämpning av annan lagstiftning
Utöver vad som bestäms i denna lag ska bestämmelserna om lagtingsval i landskapslagen om lagtingsval och kommunalval (39/70), nedan vallagen, i tillämpliga delar iakttagas vid folkomröstningen. Bestämmelserna om förtidsröstning ska inte tillämpas vid folkomröstningen.
Landskapsregeringen fastställer tidpunkten för de åtgärder som i enlighet med vallagen ska vidtas före folkomröstningen.
2 kap.
Förberedande åtgärder
3 §
Tidpunkt
Landskapsregeringen fastställer tidpunkten för folkomröstningen så att denna infaller på en söndag.
Landskapsregeringen ska underrätta centralnämnden för lagtingsval om tidpunkten för folkomröstningen. Centralnämnden för lagtingsval ska därefter kungöra tidpunkten i enlighet med 37 § vallagen.
4 §
Basförteckning och röstkort
Basförteckning och röstkort ska tillställas de kommunala centralnämnderna senast 51 dagar före folkomröstningen.
5 §
Röstsedel
Vid folkomröstningen används en vit röstsedel med standardformatet 140 mm x 210 mm. Av röstsedeln ska klart framgå hur den viks ihop och den ska trygga att röstningshemligheten bevaras.
Den fråga som nämns i 8 § ska tryckas på röstsedeln. Under frågan ska orden "JA" och "NEJ" tryckas samt under respektive ord en tom cirkel med en diameter om 20 mm vilken är placerad så att det klart framgår av cirkelns läge till vilket svarsalternativ cirkeln hör. På röstsedeln ska även finnas en anvisning om hur röstningsanteckningen ska göras.
6 §
Information
Landskapsregeringen ska skicka ut ett meddelande av vilket framgår folkomröstningens rådgivande funktion, innehållet i Lissabonfördraget samt röstningsalternativen. I meddelandet ska också konsekvenserna av att inte sätta fördraget i kraft beskrivas, så långt det är möjligt att överblicka processen vid den situationen.
Vidare ska information ges i meddelandet om det sätt på vilket landskapets inflytande i beslutsfattandet inom den europeiska unionen garanteras. Meddelandet ska skickas till alla röstningsberättigade.
3 kap.
Folkomröstningen
7 §
Röstberättigade
Den som har åländsk hembygdsrätt och som fyllt 18 år senast på dagen då folkomröstningen äger rum har rätt att delta i folkomröstningen.
8 §
Frågeställning och svarsalternativ
Vid folkomröstningen ska de röstande besvara följande fråga: "Bör den europeiska unionens nya fördrag, Lissabonfördraget, bli gällande i landskapet Åland?”
De röstande ska besvara frågan med "JA" eller "NEJ".
9 §
Röstningsförfarande
Röstningen sker genom att den röstande antecknar ett kryss i den ena av cirklarna på röstsedeln.
10 §
Röstsedels ogiltighet
Utöver vad i som stadgas i 58 § 1 mom. vallagen är en röstsedel ogiltig om en röstningsanteckning gjorts i båda cirklarna på röstsedeln, om en anteckning inte gjorts i någondera av cirklarna eller om anteckningen är så oklar att det inte framgår vilket alternativ den röstande stöder.
En anteckning som gjorts på röstsedeln utöver krysset eller i stället för detta och som klargör vilketdera alternativ den röstande stöder medför inte att röstsedeln ska betraktas som ogiltig.
4 kap.
Administration
11 §
Kostnader
Samtliga kostnader för folkomröstningen betalas ur landskapets medel.
12 §
Röstningsmyndigheter
Valmyndigheterna vid det lagtingsval som anordnades år 2007 är röstningsmyndigheter vid folkomröstningen.
13 §
Röstningsområden
Den indelning i röstningsområden som gjordes vid det lagtingsval som anordnades år 2007 ska följas vid folkomröstningen.
14 §
Resultatet av folkomröstningen
Centralnämnden för lagtingsval fastställer resultatet av folkomröstningen vid ett sammanträde som börjar kl. 18.00 den tredje dagen efter röstningsdagen och kungör röstningsresultatet. Centralnämndens beslut får inte överklagas genom besvär.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
15 §
Yrkande på rättelse
Yrkande på rättelse i enlighet med 12 § 3 mom. vallagen ska göras inom 30 dagar efter den dag då registerbyrån ska tillställa de kommunala centralnämnderna basförteckning och röstkort.
Yrkande på rättelse i enlighet med 12 § 4 mom. vallagen ska göras inom 24 dagar efter den dag då registerbyrån ska tillställa de kommunala centralnämnderna basförteckning och röstkort.
Förklaring i enlighet med 13 § 1 mom. vallagen ska avges inom 32 dagar efter den dag då registerbyrån ska tillställa de kommunala centralnämnderna basförteckning och röstkort.
16 §
Bestämmelser om verkställighet och tillämpning
Landskapsregeringen utfärdar närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag.
17 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den 2008.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
__________________
|
Mariehamn den 21 maj 2008 |
|
|
Danne Sundman
Fredrik Karlström
Anders Eriksson |
Gun-Mari Lindholm
Mika Nordberg
Harry Jansson |
