Ålands lagting	HEMSTÄLLNINGSMOTION nr 54/2007-2008
	Lagtingsledamot	Datum
	Johan Ehn mfl.	2008-03-13
	Till Ålands lagting

Införande av en barnomsorgspeng

Samhället stöder idag barnfamiljer på flera olika sätt under barnets uppväxt. Vissa stöd gäller enbart i en viss bestämd situation och under en kort tid, som t.ex. moderskapspenningen medan andra stöd gäller mer generellt och under en längre tid, som t.ex. barnbidraget.

En barnomsorgspenning skulle vara en ekonomisk ersättning som betalas ut till vårdnadshavare som ett ekonomiskt stöd för vård av barnet i hemmet eller annan icke kommunal barnomsorg. En förutsättning för att erhålla stödet är att barnet har rätt till kommunalt finansierad barnomsorg men inte utnyttjar rätten. Barnomsorgspenningens belopp kunde förslagsvis baseras på kommunernas medelkostnad för barnomsorg.

En god familjepolitik bygger på vetskapen att föräldrarna själva vet sina barns bästa och bör därför präglas av största möjliga valfrihet och goda möjligheter för familjen att själv välja ett aktivt föräldraskap. Införande av en barnomsorgspenning skulle innebära att föräldrar får utökade möjligheter att själva välja att vårda sina barn i hemmet. Genom ökad valfrihet ges föräldrar större inflytande över familjens levnadsvillkor under barnens uppväxttid vilket skulle främja välfärden. Valfriheten förbättrar även föräldrarnas möjlighet att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Det är positivt för föräldrarna att få mer frihet att välja hur de vill ordna barnomsorgen.

För att förslaget skall ge den eftersträvade valfriheten bör man också skapa ett system som tillvaratar den mottagande förälderns möjlighet att, även om man väljer att sköta barnets omsorg i hemmet, tjäna in till den framtida pensionen.

Rent ekonomiskt innebär införandet av en barnomsorgspenning att pengar kommer att flyttas från drift av kommunal barnomsorgsverksamhet till barnfamiljers plånböcker. Om fler föräldrar väljer att vårda sina barn i hemmet så minskar också antalet barn inom den kommunala barnomsorgen. Detta är positivt för kommunerna eftersom det minskar behovet av personal och lokaler inom barnomsorgen vilket medför att kostnaderna för både drift och investeringar minskar. Det är heller inget självändamål att kommunen handgripligen skall anordna barnomsorgen. Kommunernas övriga socialvård borde tvärt om rent allmänt gynnas av att familjerna tar ett ökat ansvar för barnen. Om barnomsorgspenningens belopp dessutom skulle baseras på kommunernas faktiska kostnader för barnomsorgen så torde förslaget inte innebära några betydande ekonomiska konsekvenser. Införandet av en barnomsorgspenning kommer sannolikt inte att minska kommunernas ekonomiska åtaganden för barnomsorg men däremot kommer troligen den faktiska mängden kommunal verksamhet att minska.

Förslaget behandlar alla barn lika, oberoende av om det är fråga om pojkar eller flickor, och förslaget gör heller ingen åtskillnad på föräldrar, oberoende av om det fråga om män eller kvinnor, och därmed är förslaget könsneutralt. Oberoende av om vårdnadshavaren är man eller kvinna så borde det dock vara till fördel att kunna välja hur man vill ha det.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att Lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att utgående från förslagen i utredningen ”En utredning om möjligheterna att införa en barnomsorgspenning” från den 30 juni 2004 samt det resonemang som framgår i motiveringen till hemställningsmotion nr 54/2007-2008 förelägger lagtinget behövliga förslag till förändring av lagstiftningen för att förverkliga en barnomsorgspeng.

Mariehamn den 13 mars 2008
Johan Ehn	Roger Jansson

Jörgen Strand                                             Gun-Mari Lindholm

Danne Sundman                                         Fredrik Karlström

Mika Nordberg