|
|
|||
|
Ålands landskapsregering |
REDOGÖRELSE |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2007-03-29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting Självstyrelsepolitiska nämnden |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
Ålands landskapsregering |
REDOGÖRELSE |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2007-03-29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting Självstyrelsepolitiska nämnden |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2005 - 31 oktober 2006
INNEHÅLL
3. Justitieombudsmannens inspektion och justitiekanslerns befogenheter i landskapet
4. Spelkonflikten mellan Ålands penningautomatförening och rikets myndigheter
5. Åland och Europeiska unionen
8. Utredning om autonomiers ekonomiska system
12. Behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården
13. Behörighetsfrågor inom jordbruket
14. Behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket
Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.
Enligt 32 § lagtingsordningen skall landskapsregeringen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter. Inför kommande år avser landskapsregeringen i syfte att få en mera aktuell prägel, att överlämna redogörelsen så snart som möjligt då det nya arbetsåret inleds.
Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.
Under perioden har en parlamentariskt tillsatt kommitté den 26 april avgivit ett förslag på ett långsiktigt språkpolitiskt program för hur kulturen och det svenska språket skall kunna hållas levande i landskapet i enlighet med vad som överenskoms vid själstyrelsens tillkomst. Härvid har särskilt konsekvenserna av EU-medlemskapet, förändringar i utbildningsmönstret, näringslivets behov av språkkunskaper, statsmaktens långsiktiga förmåga att ge lagstadgad service på svenska samt ålänningarnas vård och utbildning på svenska i Finland beaktats.
Ett stort antal förslag till konkreta åtgärder på ovannämnda punkter har utarbetats och ett meddelande till lagtinget har lämnats den 1 mars 2007.
Åtgärderna som kommittén föreslår och som landskapsregeringen har för avsikt att vidta är följande: tillsättande av en språknämnd, återkommande undersökningar av språksituationens utveckling på Åland, effektiverad information om och ökat samarbete gällande språksituationen med finlandssvenska organisationer samt främjande av utökade kontakter med Sverige inom områden som handel, vård, utbildning och kultur.
3. Justitieombudsmannens inspektion och justitiekanslerns befogenheter i landskapet
Vid riksdagens justitieombudsmans inspektion av landskapsregeringens social- och miljöavdelning framförde landskapsregeringen att myndigheter i riket inte alltid iakttar 38 § självstyrelselagen, enligt vilken skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter i landskapet skall avfattas på svenska. I syfte att utreda behovet av åtgärder från justitieombudsmannens sida, ombads landskapsregeringen att senast 15.12.2006 sända en utredning med närmare uppgifter om nämnda språksvårigheter i kommunikationen med riksmyndigheter. I landskapsregeringens utredning 14.12.2006 redovisas språkproblemen i samband med beredningen av EU-ärenden, översättningar till svenska av omfattande texter som t.ex. propositioner eller kommittébetänkanden, samt översättningar av handböcker, instruktioner och andra former av regelverk där Åland i vissa fall till och med har egen lagstiftnings- och därmed förvaltningsbehörighet.
Självstyrelsepolitiska nämnden uppmanade i sitt betänkande nr 2/2005-2006 landskapsregeringen att utreda frågan om hur de uppgifter som i riket ankommer på justitiekanslern samt justitieombudsmannen skall skötas i landskapet med särskilt beaktande av Ålands konstitutionella ställning respektive rättssäkerhet inom förvaltningen. Landskapsregeringen avser att i samråd med justitiekanslern och justitieombudsmannen utreda frågan under det kommande året.
4. Spelkonflikten mellan Ålands penningautomatförening och rikets myndigheter
Landskapsregeringen förde under hösten 2005 diskussioner med tjänstemän vid inrikesministeriet i syfte att finna en gemensam lösning på spelfrågan så att spelbolagen i riket och Ålands penningautomatförening skulle kunna finna samarbetsformer inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Från åländsk sida framfördes att ett samarbete skulle kunna motverka att utländska bolag skulle ta över spelmarknaden i landet.
Enligt inrikesministeriets tolkning innebär högsta domstolens dom från 2005 att Ålands penningautomatförening över huvudtaget inte får ta emot spelare från riket, medan landskapsregeringens tolkning är att den massiva marknadsföring som bedrevs under 2001 utgjorde grunden för högsta domstolens dom. I och med att Ålands penningautomatförening har slutat marknadsföra spel i riket och kontakterna med spelarna uppstår genom att spelaren söker upp spelet på nätet är spelet numera att betrakta som lagligt.
Diskussionerna med inrikesministeriet blev resultatlösa. Även på politisk nivå gjordes utan framgång stora ansträngningar att nå en samförståndslösning. I december 2005 anmälde inrikesministeriet Ålands penningautomatförening till centralkriminalpolisen för brott mot rikets lotterilag.
I september 2006 kallade centralkriminalpolisen lantrådet och den ansvariga landskapsregeringsledamoten till förhör som misstänkta för försummelse av tjänsteplikt i och med att åtgärder inte har vidtagits för att stoppa Ålands penningautomatförenings spelverksamhet som enligt inrikesministeriet ansågs strida mot lag.
Oaktat att förhören pågått under hösten har landskapsregeringen oförtrutet via politiska kontakter försökt nå en politisk lösning av spelkonflikten.
Bland annat på grund av att det förekommit antydningar om att Ålands penningautomatförening-frågan var så inflammerad att den även föreföll påverka hanteringen av andra för Åland angelägna ärenden hos riksmyndigheterna kallade republikens president till sig lantrådet för att informera sig om situationen. Som ett resultat av detta gav republikens president landshövdingen i uppdrag att försöka medla i spelfrågan, ett uppdrag som han påbörjade i oktober månad 2006.
5. Åland och Europeiska unionen
Landskapsregeringen lämnade den 5 januari 2006 för tredje gången ett årligt meddelande till lagtinget om landskapet och hanteringen av EU-ärenden. Meddelandet innehåller både prioriteringar för handläggningen av EU-ärenden år 2006 samt en redogörelse för handläggningen av EU-ärenden år 2005. En redogörelse över de viktigaste EU-frågorna och hur de behandlats av landskapsregeringen ingår därför inte i föreliggande redogörelse.
För att ge svar på de frågor som belyses i Martin Ekmans utredning "Det självstyrda och demilitariserade Ålands gränser - historiska, geovetenskapliga, och rättsliga synpunkter (meddelande från Ålands högskola nr. 12/2000) och på basen därav ta fram ett modernt kartmaterial tillsatte justitieministeriet den 14 mars 2005 en arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland. Arbetsgruppen skulle enligt uppdraget:
1) Utreda de oklarheter som gäller gränserna enligt 1921 års Ålandskonvention samt bedöma om det utifrån utredningen är möjligt att utarbeta en karta enligt ett modernt koordinatsystem och vad detta skulle kosta.
2) Utreda om bestämmelsen i 2 § i självstyrelselagen för Åland angående Ålands område eventuellt behöver ändras.
Arbetet hann inte slutföras under perioden.
Det har rått oklarhet om hur koordinaterna och gränserna för det demilitariserade och neutraliserade området som ingår i artikel 2 i Ålandskonventionen (FördrS 1/1921) skall tolkas, eftersom de i ett modernt karttekniskt referenssystem inte motsvarar de gränser som är inritade på de kartor som i tiden bifogades konventionen. Dessutom har den inre zongränsen för demilitariseringen om 3 sjömil som Ålandskonventionen också föreskriver och som ligger inom den yttre gränsen för det demilitariserade och neutraliserade området (s.k. "molnet") inte ritats in på kartmaterial. Av denna orsak beslöt justitieministeriet i samråd med Ålands landskapsregering att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för det neutraliserade och demilitariserade Åland samt att bedöma om det utifrån utredningen är möjligt att utarbeta en karta enligt ett modernt koordinatsystem.
Arbetsgruppen har vid sina utredningar konstaterat att den officiella landskapsgränsen och gränserna för den demilitariserade zonen enligt Ålandskonventionen avviker från varandra. Skillnaderna är en följd av dels det bristfälliga underlag som man hade till sitt förfogande vid Ålandskonventionens tillblivelse jämfört med modern satellitbaserad positioneringsteknik och dels på förskjutningar av landskapsgränsen pga. fastighetsförrättningar. Gränsskillnaderna och oklarheterna är som störst i gränsområdena i Skiftet mellan Västra Finlands län och landskapet.
Arbetsgruppen föreslår att Ålandskonventionens koordinater omvandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet och att tillämpningen av demilitariseringsgränsen i samband med detta justeras så att den överensstämmer med självstyrelsegränsen. Detta alternativ kan enligt arbetsgruppen anses motsvara Nationernas Förbunds intentioner. Arbetsgruppen föreslår att åtminstone Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland notifieras om åtgärden. Arbetsgruppen föreslår dessutom att en specialutgåva sjökort som utvisar de yttre och inre gränserna för demilitariseringen och neutraliseringen trycks upp. Arbetsgruppen förslår vidare att landhöjningen beaktas vid definitionen av zongränsen och att behovet att uppdatera gränsen ses över vart femtionde år samt att det i Ålandskonventionen använda begreppet "lågvattenstånd" tolkas som medelvattenstånd. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring av självstyrelselagen för Åland.
Under perioden 1 november 2005 - 31 oktober 2006 fick Åland besök av sammanlagt 22 fartygsbesök på åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att under år 2000 uppgick antalet fartygsbesök till 32, år 2001 till 30 och 2002 till 58 år 2003 till 26 år 2004 till 51 2005 till 35. Antalet besök föranledde inga åtgärder eftersom de kan betraktas som sedvanliga besök.
Under perioden 1 november 2005 - 31 oktober 2006 genomförde Finska luftstridskrafterna 9 flygningar inom Ålands landskapsområde. Antalet flygningar föranledde inga åtgärder.
8. Utredning om autonomiers ekonomiska system
Den 31 augusti 2006 presenterade utredaren professor emeritus Bertil Roslin sin rapport "Europeiskt självstyre i omvandling". Även om utredaren inte kommer med direkt förslag om vilka åtgärder som borde vidtas i syfte att stärka den åländska självstyrelsen ger utredningen ändå en hel del uppslag. Av utredningen framgår till exempel att den åländska beskattningsrätten bland annat till följd av samhällsutvecklingen minskat i omfattning och betydelse. Utredningen tar även upp andra konstitutionellt intressanta frågor såsom frågan om en plats i Europaparlamentet och rätten att ingå internationella avtal m.m.
Denna utredning kommer, tillsammans med övriga relevanta utredningar bland annat skattegruppens slutrapport 2006, att ligga till grund för en fortsatt behandling i den parlamentariska kommitté som landskapsregeringen tillsatte genom beslut 30.11.2006. Kommitténs uppdrag består i att föreslå behörighetsöverföringar från riket till landskapet på beskattningens område.
Landskapsregeringen har under året fört diskussioner med finansministeriet avseende möjligheten att ändra EG-rätten i syfte att förenkla skattegränsförfarandet runt Åland. I god anda upprättades ett med ministeriet gemensamt förslag som tillställdes EU- kommissionen. Förslaget går ut på att en ny artikel intas i gemenskapens tullkodex, som är under beredning. I kommissionens förslag har dock inte denna artikel kommit med. Landskapsregeringen har tillsammans med finansministeriet försökt få rådet att införa artikeln under beredningen i rådet. Landskapsregeringen har även i nära samarbete med europaparlamentarikern Henrik Lax försökt att föra in förslaget via Europaparlamentet.
Beredningen av den nya tullkodexen pågår ännu inom rådet. Skyldigheten att verka för att skattegränshanteringen är och blir så smidig som möjligt åligger i första hand riksmyndigheterna.
Den arbetsgrupp som på landskapsregeringens uppdrag utrett bl.a. vilka skatteåtgärder som det åländska näringslivet är i behov av för att utvecklas lämnade sin rapport den 31 mars 2006. Utredningen beskriver det handlingsutrymme som kan uppställas inom ramen för gällande EG-rätt ifall en förändring av behörighetsfördelningen görs i självstyrelselagen samt konsekvenserna av en sådan behörighetsöverföring. I utredningen ges även förslag på åtgärder som skulle kunna vidtas i det fall en del av eller hela lagstiftningsbehörigheten överförs till landskapet.
Ålands landskapsregering gav den 23 juni 2005 sitt samtycke till att en förordning om yrkeshögskoleexamina avlagda i landskapet Åland i enlighet med justitieministeriets utkast skulle utfärdas. Förordningen trädde i kraft 1.8.2005 (FFS 548/2005 resp. ÅFS 2005/36). Samtidigt utfärdades också en överenskommelseförordning om yrkesutbildning inom social- och hälsovård på gymnasialstadienivå (FFS 549/2005 resp. ÅFS 2005/37).
12. Behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården
Republikens presidents förordning om vissa förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården i landskapet Åland (FFS 803/2005) trädde i kraft 1.3.2006. Enligt förordningen skall Ålands landskapsregering sköta de uppgifter - främst tillsyns- och registerföringsuppgifter - inom hälso- och sjukvården i landskapet som enligt i landskapet gällande rikslagstiftning ankommer på länsstyrelsen. Verksamheten har inte inletts i egentlig mening, eftersom den förutsätter ett avtal mellan landskapsregeringen och social- och hälsovårdsministeriet om de kostnader, som skall inbetalas av riket för de i förordningen avsedda uppgifterna. På grund av långsam hantering av frågan från statsförvaltningen, ingicks avtal först under mars 2007.
13. Behörighetsfrågor inom jordbruket
Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 20 augusti 2004 på landskapsregeringens initiativ en arbetsgrupp för att utreda behörigheten mellan riket och landskapet Åland gällande jordbrukets olika stödformer. Bakgrunden till arbetet har varit det så kallade tilläggsstödet till jordbrukets miljöstöd som är ett nationellt stöd med miljöstödet som grund som framkommit som ett resultat av Finlands artikel 141 förhandlingar med Europeiska kommissionen samt den nationella tilläggsdelen till LFA-stödet.
Arbetsgruppen överlämnade en rapport över sitt arbete den 31 december 2005 (arbetsgrupps-PM JSM 2006:2). Slutsatsen i rapporten är att tilläggsdelarna till miljöstödet och LFA-stödet är landskapets behörighet i likhet med miljö- och LFA-stödet samt att landskapet skall finansiera och administrera stödformerna från och med den nya programperioden 2007. Arbetsgruppen konstaterar vidare bl.a. att skrivningarna i självstyrelselagen om behörighetsfördelningen gällande jordbruket är otydliga och bör ses över vid en eventuell självstyrelselagsrevision. Arbetsgruppen föreslår också att det i väntan på en dylik revision bör bildas ett permanent samarbetsorgan för tillämpningen av självstyrelselagens behörighetsfördelning i jordbruks- och landsbygdsfrågor med bakgrund i att EU-politiken är föränderlig. Ytterligare konstaterar arbetsgruppen att det i sammanhanget skulle finnas behov för en mekanism för hanteringen av betydande finansiella konsekvenser som uppstår vid dylika fall som tilläggsdelarna till miljö- och LFA-stödet där orsaksgrunden är en förändring inom EU-politiken och inte en regelrätt behörighetsförskjutning som kan regleras enligt mekanismen beskriven i självstyrelselagens 47 §.
14. Behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket
Den praktiska frågan avsåg om fördelningen av Finlands utsläppsrätter skulle ske ur en landskaps- respektive rikskvot eller om fördelningen skulle ske ur en för landskapet och riket gemensam kvot.
I utlåtande till presidenten över Ålands lagtings beslut av den 6 april 2005 fann Högsta domstolen (HD dnr 2005/61, givet 29.6.2005) att fördelningen av Finlands utsläppsrätter mellan olika aktörer måste ske på enahanda grunder oavsett var aktörerna finns inom landskapets och rikets gränser. Republikens presidents därpå följande beslut fattades i överensstämmelse med domstolens utlåtande. Härvid konstateras att den nationella fördelningsplanen för utsläppsrätter utgör en i 59b § 2 mom. andra meningen avsedd åtgärd - så att medlemslandet ansågs endast kunna vidta en åtgärd. Följaktligen kan det endast finnas en för landskapet och riket gemensam utsläppskvot, medan förvaltningen av fördelningen av utsläppsrätter hör till landskapet respektive riket.
I 59 b § 1 mom. självstyrelselagen stadgas att "när åtgärder vidtas i Finland med anledning av beslut som har fattats inom Europeiska unionen är lagstiftningsbehörigheten och behörigheten i förvaltningsärenden fördelad mellan landskapet och riket på det sätt som följer av denna lag". Således påverkar inte gemenskapsrätten behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket vid genomförandet av gemenskapsrätten. Följaktligen skulle inte den omständighet att EU-medlemskapet också rör landskapets lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet inte påverka behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket vid genomförande av gemenskapsrätten på nationell nivå.
I enlighet med 59b § 2 mom. självstyrelselagen skall samråd ske mellan landskaps- och riksmyndigheter om åtgärder som gemenskapsrätten kräver, i de fall då landskapet och riket i enlighet med en förutsättning i gemenskapsrätten är beroende av varandra. Om därför endast en åtgärd kan vidtas i ett förvaltningsärende där såväl landskapet som riket har behörighet, så skall beslutet om åtgärden fattas av riksmyndigheten. Riksmyndigheten skall dock fatta ett sådant beslut efter samråd där samförstånd eftersträvas, varvid landskapets ståndpunkter så långt som möjligt beaktas.
|
Mariehamn den 29 mars 2007 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Vice lantråd |
Jörgen Strand |
