Ålands landskapsregering

MEDDELANDE nr 1/2006-2007

 

Datum

 

 

2006-12-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2007 och verksamhet år 2006

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2007 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.

     Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2006.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 14 december 2006

 

 

 

 

L a n t r å d                                                Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot                                 Britt Lundberg
INNEHÅLL

 

 

1. Landskapsregeringens övergripande målsättning. 3

2. Agendan på EU-nivå 2007. 3

Allmänt 3

Modernisera EU: s ekonomi 4

Bemöta de samhälleliga utmaningarna i EU. 4

Bättre hantering av migrationsflöden. 5

Trygg, konkurrenskraftig och hållbar energi 5

Göra Europa till en bättre plats att leva i 5

EU: s ställning som partner i världen. 5

3. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2007. 6

3.1. Högt prioriterade områden för landskapsregeringens EU-arbete 2007. 7

3.1.1. Inflytande. 7

3.1.2. Skatteundantaget och skattegränsen. 9

3.1.3. Lissabonstrategin - tillväxt för fler och bättre jobb. 10

3.1.4. Jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen och EU: s sammanhållningspolitik 13

3.1.5. EU: s maritima strategi 15

3.1.6. Statligt stöd och EU: s inre marknad. 15

3.1.7. Miljöområdet 16

4.1.8. Energifrågor 17

3.2. Landskapsregeringens EU-arbete år 2006 inom mellanprioriterade områden. 18

3.2.1. Utbildningsområdet 18

3.2.2. Likabehandling. 20

3.2.3. Trafikområdet 20

3.3. Landskapsregeringens EU-arbete år 2006 inom övriga områden. 20

3.3.1. Kultur och kulturarv. 20

3.3.2. Livsmedels- och produktsäkerhet 21

3.3.3. Kemikalier 21

3.3.3. Socialvård. 22

3.3.4. Hälso- och sjukvård. 22

4. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2006. 23

4.1. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna. 23

4.2. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet 25

4.2.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet 25

4.2.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden. 26

 

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ. 23

Tabell 2. Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting. 24

Tabell 3. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting. 24

Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ. 24

Tabell 5. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv. 25

Tabell 6. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar 25

Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet 26

Tabell 8. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland. 27

Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2006. 28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Landskapsregeringens övergripande målsättning

                 

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram daterat den 3 januari 2005 är målsättningen

 

”[… ] att trygga Ålands status som ett svenskspråkigt, självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom den Europeiska [u]nionen. Ålandsprotokollets status skall fortbestå. Vi kommer att fortsätta kräva en plats i Europaparlamentet och eftersträva talerätt inför EU: s institutioner. Beslutsfattandet bör bibehållas på lokal nivå så långt som möjligt och lösningar som passar in i och fungerar i det småskaliga åländska samhället eftersträvas.” 

 

Förutom de prioriteringar som framgår av handlingsprogrammet och som inriktas på att säkerställa Ålands inflytande i EU-frågor är följande mål ständigt prioriterade i landskapets arbete med EU-ärenden:

 

·         En så smidig skattegränshantering mellan Åland och EU: s skatteområde som möjligt.

·        Klara och tydliga regelverk gällande strukturfonder och statligt stöd som är anpassade till landskapets förvaltning och vårt småskaliga ö-samhälle.

·         Stärkt rätt för autonomierna att bedriva egen skattepolitik.

·        Deltagande i förverkligandet av EU: s målsättning gällande ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling genom nya affärskoncept, teknologisk utveckling, utbildning och miljö.

·         Verka för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i Östersjöområdet.

 

Dessa frågor kommer att behandlas mer ingående nedan under avsnitt 3.

 

 

2. Agendan på EU-nivå 2007

 

Allmänt

 

För att sätta agendan för arbetet och möjliggöra för institutionerna att effektivt planera sitt arbete utarbetas inom EU både årliga och mer långsiktiga handlingsplaner. För perioden 2005-2009 har kommissionen utarbetat strategiska mål[1] med välstånd, solidaritet och säkerhet som utgångspunkter. Baserat på dessa strategiska femåriga mål läggs årligen fram två typer av styrdokument för att sätta dagordningen för det inkommande året. Kommissionen utkommer med ett meddelande om ett lagstiftnings- och arbetsprogram, medan de medlemsländer som innehar ordförandeskapet i rådet utarbetar arbetsprogram för hur rådet ska leda arbetet i EU: s ministerråd och Europeiska rådet. 

Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram bygger på kommissionens meddelande om strategiska riktlinjer som utkommer årligen under det första kvartalet.[2] Dessa innehåller politiska och strategiska riktlinjer för det inkommande årets budget- och lagstiftningsarbete samt ligger till grund för en interinstitutionell dialog gällande prioriteringarna för det kommande året. Genom dialogen kan Europaparlamentet och rådet lägga fram förslag innan kommissionen slår fast det slutliga arbets- och lagstiftningsprogrammet. Efter att ha beaktat regionkommitténs och europeiska och sociala kommitténs synpunkter nådde de tre institutionerna bred enighet om de viktigaste politikområdena och åtgärderna för att uppnå dessa år 2007 och fastslog dessa i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007.[3]

Kommissionen inleder sitt arbetsprogram med att konstatera att det år 2007 är femtio år sedan Romfördraget undertecknades och att stats- och regeringscheferna därför tillsammans med kommissionen och Europaparlamentet kommer att förnya de åtaganden de gjorde i Berlinförklaringen, och arbeta vidare på ett EU som är större, bärkraftigt, öppet och konkurrensstarkt – ett EU för politiska mål och framgångar. Kommissionen konstaterar vidare att det 2007 är viktigt att nå ett avtal mellan institutionerna. Kommissionen kommer att fortsätta arbeta för de strategiska målen om välstånd, solidaritet och säkerhet och har för år 2007 lagt upp ett antal politiska prioriteringar:

 

 

Modernisera EU: s ekonomi

 

Kommissionens nyckelstrategi för att främja en hållbar tillväxt och sysselsättning i ett dynamiskt, innovativt och attraktivt EU är nu väletablerad. Sedan de nationella programmen lämnats in har Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning gått in i en ny fas och det finns ett gemensamt åtagande att gå vidare med reformerna på dagordningen, där EU: s åtgärder skall komplettera nationella, regionala och lokala insatser. Kommissionens årsrapport 2007 till Europeiska rådets vårmöte om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning kommer att antas före slutet av 2006, och därför är det viktigt att följa upp den under 2007. Bland de specifika åtgärder som nämns finns en översyn av den inre marknaden som innefattar försvarsindustrin och dess marknader, vinsektorn samt den europeiska rymdpolitiken. Kommissionen konstaterar också att samrådet om grönboken om EU: s framtida havspolitik avslutas i juni 2007 och att man därefter kommer att lägga fram resultaten, däribland politiska slutsatser och åtgärder som kan genomföras på kort sikt.

 

Bemöta de samhälleliga utmaningarna i EU

 

Kommissionen konstaterar att EU-medborgarna, och i synnerhet ungdomarna, har stora förhoppningar på den fria rörligheten på de europeiska arbetsmarknaderna. Begreppet ”flexicurity” står för ett försök att förena flexibilitet på arbetsmarknaden och kompetensutveckling med social trygghet. Kommissionen kommer att lägga förslag som skall främja gemensamma principer för att stimulera detta och kommer att göra en omfattande inventering av det europeiska samhället, som skall ligga till grund för nya förslag om tillträde till trygghetssystem och solidaritet samt för EU: s politik under det kommande årtiondet.

 

Bättre hantering av migrationsflöden

 

Kommissionen konstaterar att det demografiska trycket har ökat behovet av ekonomisk invandring på den europeiska arbetsmarknaden. Ett europeiskt system för ekonomisk invandring skulle ge invandrarna en säker rättslig ställning och klargöra regler och rättigheter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behovet av högkvalificerade invandrare, och snabbare reaktionstid på förändringar i behovet – ett sorts ”green card-system”.

 

Trygg, konkurrenskraftig och hållbar energi

 

Kommissionen konstaterar att energifrågorna har blivit allt viktigare på den politiska dagordningen. Efter en lång period med relativt stabil, säker och billig energi kan energiförsörjningen nu inte längre tas för given. Det tvingande behovet att ta itu med klimatförändringen kräver också en annan attityd till energianvändning och energiframställning. Ökat importberoende och högre energipriser har setts som tecken på hur framtiden kommer att bli. Kommissionen kommer därför att lägga fram en första europeisk strategisk energiöversyn samt föreslå åtgärder för genomförandet av en reell inre marknad för elektricitet och gas.

 

 

Göra Europa till en bättre plats att leva i

 

Kommissionen konstaterar att EU-politiken kännbart kan påverka medborgarnas möjligheter att förutse och reagera på ett snabbt föränderligt samhälle. För att ge riktiga resultat måste politiken följa med sin tid och vara väl anpassad till behoven i det moderna samhället. De frågor som är centrala för människors välbefinnande är hälsofrågor, god miljö och pålitliga tjänster. En vitbok om hälsostrategi kommer att ge förslag på EU: s bidrag till hälsofrågorna och en hälsopolitik som kan bemöta problem som pandemier, förbättra livsmedelssäkerheten, främja allmänhälsan och bidra till konkurrenskraften i framtiden. En europeisk strategi skall också inrättas för sociala tjänster, efter en bred remiss om hur EU: s lagstiftning påverkar detta område.

 

EU:s ställning som partner i världen

 

Kommissionen konstaterar att Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 2007 blir ännu en viktig milstolpe i EU: s historiska utvidgningsprocess. Det årliga strategidokumentet för utvidgningen ger en möjlighet att mäta och bedöma de framsteg som övriga länder gjort i arbetet med den framtida utvidgningsprocessen.

     Man konstaterar vidare att EU redan har etablerat sig som världens största handelspartner och att EU: s marknader erbjuder stora möjligheter. En ny strategi för marknadstillträde ger en möjlighet att ta itu med handelshinder och skapa nya öppningar för internationell handel och internationella investeringar samtidigt som man tar hänsyn till konkurrensfrågor, sociala frågor och miljöfrågor. Samtidigt bör EU arbeta vidare med meddelandet om Europa i världen och föra en dynamisk politik för internationell konkurrenskraft och samarbete så att handelsförbindelserna med viktiga handelspartner förbättras och den internationella dimensionen kan bidra till tillväxten i Europa.

     Särskild uppmärksamhet kommer också att ägnas åt att stärka den europeiska grannskapspolitiken, till att förhandla fram associeringsavtal med flera stora partnerländer i Asien och Latinamerika samt komma vidare i förhandlingarna med stora strategiska motparter såsom Ryssland, Kina och Ukraina.

 

     Kommissionen avslutar sitt lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007 med att konstatera att nya åtgärder som inriktas på de politiska prioriteringarna bara utgör ett av leden i kommissionens arbete. Under året har kommissionen ansvar för att förvalta ekonomiska och operativa program inom EU och i hela världen – flera av de nya programmen 2007 avser sammanhållningspolitik, sysselsättning och social solidaritet, i synnerhet Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter samt landsbygdsutveckling och fiske. Vidare är kommissionen direkt ansvarig för handläggningen av en rad komplexa gemenskapsåtgärder och för att gemenskapens regelverk tillämpas på ett korrekt sätt. Kommissionen övervakar även hur medlemsstaterna genomför och tillämpar gemenskapens regelverk. Kommissionen har dessutom som särskild uppgift att slå vakt om gemensamma europeiska intressen och kommer att koncentrera sig på områdena miljö (i första hand avtal om klimatförändring och biologisk mångfald), jordbruk, fiske, handel och industriell äganderätt. Slutligen kommer man att intensifiera insatserna för att kommunicera med unionsmedborgarna och förklara EU-tanken via de fortlöpande insatser från alla EU-institutioner som definierades i plan D.

 

 

3. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2007

 

EU inverkar idag på de flesta samhällsområden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-länder och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att implementera. Det är därför av stor vikt att göra långsiktiga prioriteringar och noggrant välja ut de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att implementera befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning. Eftersom EU-frågorna utgör en integrerad del av landskapets övriga arbete, bör målsättningen vara att utarbeta ett detaljerat EU-meddelande om landskapsregeringens prioriteringar i EU-frågor i samband med att landskapsregeringens handlingsprogram görs upp. Dessa prioriteringar bör återspeglas budgetmässigt, och utgöra ett styrdokument för förvaltningen beträffande urvalet av de frågor där landskapet skall jobba proaktivt med att försöka påverka i EU-frågor.  EU-meddelandet kan sedan årligen uppdateras genom ett kort dokument där landskapsregeringen tar ställning till kommissionens årliga lagstiftningsprogram av vilket mer konkreta lagstiftningsinitiativ framgår.

I föregående avsnitt gavs en övergripande beskrivning av kommissionens prioriterade områden för år 2007. Kommissionen anger i en bilaga till arbetsprogrammet för 2007 vilka mer specifika lagstiftningsåtgärder som planeras. Eftersom beslut inom de olika områdena skall tillämpas även på Åland påverkar kommissionens planerade lagstiftningsåtgärder även landskapsförvaltningens agenda för år 2007. Under enskilda sakområden framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under inkommande år. 

  För år 2007 avser landskapsregeringen att göra följande prioriteringar:

 

 

 

 

 

Högprioriterade områden

Högprioriterade områden är ämnesområden där landskapsregeringen anser att Åland, förutom att implementera EU-lagstiftning, har ett stort självstyrelsepolitiskt intresse av att försöka påverka EU: s förslag till lagstiftning.  Landskapsregeringen bevakar därför aktivt hela området, skriver promemorior beträffande lagförslag som bedöms intressanta för Åland och försöker komma in i Finlands EU-beredning på ett tidigt stadium, samt framför motsvarande åsikter direkt på EU-nivå genom lobbying i de organ och internationella samarbeten där Åland är medlem. 

För år 2007 bedömer landskapsregeringen att följande områden är av hög prioritet: inflytandefrågor, skatteundantaget och skattegränsen, Lissabonstrategin, jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen, den maritima strategin, statsstödsärenden, samt miljö- och energifrågor.

 

Mellanprioriterade områden

Mellanprioriterade områden är områden där tyngdpunkten läggs vid att implementera lagstiftning, men där det kan vara av intresse för Åland att försöka påverka i enskilda frågor. Landskapsregeringen bevakar därför området för att sålla ut de lagstiftningsinitiativ som är av intresse för Åland, och försöker i dessa fall påverka aktivt genom att i en promemoria som förs till samråd till lagtinget ta fram Ålands positioner och sedan framföra dessa på nationell och EU-nivå.

För år 2007 bedömer landskapsregeringen att följande områden är mellanhög prioritet: utbildning, likabehandling och trafikfrågor.

 

Övriga områden 

Lågprioriterade områden är områden där Åland generellt sett inte har något självstyrelsepolitiskt intresse av att försöka påverka EU: s lagstiftning. På dessa områden används därför landskapsregeringens resurser till att hålla landskapets lagstiftning á jour med EU:s reglering. Inkommande lagstiftningsförslag bevakas dock för det fall att enskilda förslag är av intresse för Ålands del.

För år 2007 bedömer landskapsregeringen att följande områden är av låg prioritet beträffande Ålands intresse av att påverka EU:s lagstiftning: Livsmedel- och produktsäkerhet, kemikalier, kulturfrågor, hälso- och sjukvård samt socialvård.

 

 

3.1. Högt prioriterade områden för landskapsregeringens EU-arbete 2007

 

3.1.1. Inflytande

 

Den övergripande målsättningen med landskapsregeringens EU-arbete är att bevara självstyrelsen i ett allt mer integrerat EU, som med Rumänien och Bulgarien kommer att omfatta 27 medlemsländer och en befolkning på nästan en halv miljard invånare.

 

Åland har möjlighet till EU-påverkan på olika sätt, dels via Finland genom att påverka ställningstagandena på rikssidan, dels formellt direkt på EU-nivå, där Åland är representerat i Regionkommittén, samt informellt via olika intresseorganisationer. För att kunna utnyttja möjligheten till att delta i Finlands ställningstagande i olika EU-frågor måste landskapsregeringens ståndpunkt beträffande förslag till ny EU-lagstiftning formuleras i ett tidigt skede och ärendet måste kontinuerligt följas upp under beslutsprocessens gång.

 

Landskapets har begränsade formella påverkansmöjligheter direkt på EU-nivå, eftersom landskapet endast är representerat i regionkommittén. Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis att arbeta politiskt för att erhålla en åländsk plats i Europaparlamentet. Frågan är anhängiggjord i Finlands riksdag efter att Ålands lagting lämnat en motion till Finlands regering i enlighet med 22 § självstyrelselagen för Åland. I lagtingets initiativ föreslås en ändring av rikets vallag, men det innehåller även ställningstaganden om landskapets talerätt inför EG-domstolen och lagtingets ställning inom ramen för den subsidiaritetskontroll som Europeiska unionens konstitutionella fördrag skulle inrätta.  Beträffande talerätten har utrikesministeriet tillsatt en särskild arbetsgrupp med representanter från riket och landskapet vars mandatperiod utsträcker sig till den 31 augusti 2007. Arbetsgruppen skall utreda utvecklandet av landskapets talerätt inför EG-domstolen och framlägga eventuella förslag för utvecklandet av landskapets talerättspraxis. Dessa, i dagsläget begränsade formella påverkansmöjligheter till trots, har landskapsregeringen under 2006 framgångsrikt påverkat EU: s lagstiftningsprocess genom samarbete med Finlands Europaparlamentariker Henrik Lax beträffande kommissionens förslag till en temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön[4], samt kommissionens förslag till en moderniserad tullkodex[5].  I dessa två ärenden har landskapsregeringen lyckats få med skrivningar i Europaparlamentets slutliga betänkanden.

Landskapsregeringen har under 2006 på olika sätt arbetat på europeisk nivå för att lyfta fram Ålands särställning inom unionen. Landskapsregeringen deltog i utformandet av Finlands EU-ordförandeskapsprogram för hösten 2006 och ett Coreper I-möte förlades delvis till Åland under sommaren 2006. Medlemmarna i Coreper I har stort inflytande på beslutsprocessen inom EU och Åland kunde i och med Coreper I -mötet indirekt påverka beslutsfattarna och lyfta fram de problem och möjligheter Åland har inom EU. I samarbetet med andra regioner har landskapsregeringen främst prioriterat kontakterna till Regleg (the Conference of Presidents of Regions with Legislative Powers). Detta samarbete kommer fortsättningsvis att vara prioriterat. Regleg framför i en deklaration av den 22 november 2005 att det inom Regionkommittén bör bildas en mellanregional grupp, en s.k. intergroup[6], mellan Regionkommitténs lagstiftande regioner. Åland har under 2006, i nära samarbete med RegLeg: s walesiska ordförandeskap, deltagit i det praktiska arbetet med bildandet av denna mellanregionala grupp. 

 

Beträffande landskapets informella påverkansmöjligheter ser landskapet för tillfället över sitt nätverk av internationella kontakter och kommer under inkommande år avge ett meddelande med prioriteringar för detta. Åland har under 2006 innehaft ordförandeskapet inom Östersjösamarbetet B7 under temat hållbar utveckling på öarna i Östersjön. Landskapsregeringens mål är att B7-samarbetet skall fungera som en effektiv lobbyingplattform gentemot EU. I juni 2006 anordnades en konferens under temat miljö och energi, och i november anordnas ett seminarium på Åland om den maritima strategin (se vidare under avsnitt 3.1.6.), där bland annat representanter från kommissionen och Finlands blivande miljöminister deltog.

 

För att informationsgången i praktiken skall fungera snabbt och effektivt har landskapet en egen specialrådgivare vid Finlands ständiga representation i Bryssel. Specialrådgivaren, som lyder under representationens organisation och de regler som gäller specialtjänstemän utsända av ministerier, har till uppgift att förmedla information till landskapet om arbetet vid EU: s institutioner.[7] Mot bakgrund av den digra arbetsmängden kommer specialrådgivarens arbete att koncentreras kring de av landskapsregeringen, i detta meddelande, prioriterade sakfrågorna. Specialrådgivaren kommer även att fortsätta att upprätthålla och utvidga kontakterna till både EU: s institutioner och andra lagstiftande regioner. För att försöka förbättra tillgången på svensk information kommer kontakterna till Sveriges ständiga representation i Bryssel att fortsättningsvis att vara prioriterade.

 

Beträffande landskapsregeringens ställningstagande till EU: s konstitutionella fördrag hänvisas till landskapsregeringens meddelande nr 4/2005-2006 som överfördes på lagtinget i maj 2006.

 

 

3.1.2. Skatteundantaget och skattegränsen

 

Landskapsregeringens övergripande målsättning är att verka för att skattegränshanteringen så långt som möjligt görs lätthanterlig och därmed minimera förekommande handelshinder samt öka det åländska näringslivets konkurrenskraft. Landskapsregeringen bevakar och driver de ärenden som påverkar skattegränshanteringen. Eftersom behörigheten i fråga om den indirekta beskattningen ankommer på riket är det dock i första hand rikets uppgift att se till att skattegränshanteringen blir så smidig som möjligt samt att identifiera och åtgärda problem som uppkommer i samband med skapande av ny EG-rätt.

Beträffande skattegränsen kommer ansträngningarna under år 2006 att koncentrerats till att försöka få till stånd sådana förändringar i EU kommissionens förslag till ny tullkodex som möjliggör ytterligare förenklingar av den befintliga skattegränsen och som säkerställer att erhållna förenklingar kan bibehållas. Kommissionen har hittills intagit en negativ hållning. Beredningen inom rådet pågår ännu. Landskapsregeringen kommer även under år 2007 att fortsätta sina ansträngningar att tillsammans med riksmyndigheterna uppnå bästa möjliga lösningar.

 

Allmänt om beskattningen

 

Kommissionen har sedan uppförandekoden för företagsbeskattning (år 1997) aviserat att statsstödsreglerna i EG fördraget är tillämpliga även på direktbeskattning av företag. År 1998 avgav kommissionen ett tolkningsmeddelande avseende statsstödsreglernas tolkning i fråga deras tillämpning på företagsskatteområdet men dessa tog inte ställning till hur skatteåtgärder vidtagna av ett autonomt område skall betraktas.

 

Den intressanta frågan har varit följande: Är en skatteåtgärd vidtagen av ett autonomt område, som gäller alla företag inom det autonoma området, att betrakta som ett otillåtet statligt stöd i det fall samma åtgärd inte vidtagits av medlemsstaten i övrigt. Kommissionen har sedan ett antal år tillbaka besvarat frågan jakande. Landskapsregeringen har konsekvent motsatt sig en sådan tolkning. En av anledningarna till att den s.k. Captiveåtgärden notifierades av den dåvarande landskapsstyrelsen var att försöka få klarhet i denna fråga. Då Azorernafallet togs upp av kommissionen intervenerade den dåvarande landskapsstyrelsen och hävdade sin linje. Detsamma hände i Gibraltarfallet. När Azorernafallet gick vidare till EG domstolen ville landskapsregeringen att Finland skulle intervenera i processen på Portugals och Azorernas sida – den åländska propån avslogs dock av EU ministerutskottet i Helsingfors.

 

Vid senare möten med kommissionen har kommissionen hävdat att Azorernafallet kommer att bli vägledande för kommissionens tolkning av motsvarande fall framöver. Det är således ett av de viktigaste avgörandena för autonomiernas status på mycket länge som vi nu har erhållit.

 

     I domen i Azorernafallet (C-88/03)  konkluderar  EG-domstolen i punkt 68 följande:

 

”Av det ovan anförda följer att för att ett politiskt och skattemässigt självstyre i förhållande till centralregeringen skall betraktas som tillräckligt vid tillämpningen av de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om statligt stöd förutsätts att, såsom Förenade kungarikets regering anfört, den understatliga enheten inte bara har befogenhet att, för det område som omfattas av dess behörighet, besluta om en sänkning av skattesatsen utan hänsyn till centralstatens agerande, utan också att denna enhet accepterar att bära de ekonomiska konsekvenserna av en sådan åtgärd.”

 

Detta innebär att domstolen möjliggjort för en autonomi som är med i EU att bedriva sin egen skattepolitik på företagsskatteområdet. Domen torde även kunna anses vara prejudicerande även till andra skatteslag och möjligen även andra rättsområden. Det som fordras är att det autonoma området uppfyller de kriterier domstolen uppställt. I fallet gällande Gibraltar kommer de i domen nu angivna kriterierna att tillämpas och även om det torde stå klart att Gibraltar kommer att anses vara tillräckligt autonomt för att ha rätt att bedriva en egen skattepolitik kommer domstolens resonemang att vara av intresse för våra vidare analyser. Domstolen har avvaktat att avkunna dom i Gibraltarfallet i avvaktan på detta fall.

Notera att domstolen inte ansåg att Azorerna uppfyllde de i domen angivna kriterierna. Således ansågs skattesänkningen på Azorerna utgöra otillåtet statligt stöd.

Landskapsregeringen avser att följa med den fortsatta utvecklingen inom rättsområdet.

 

3.1.3. Lissabonstrategin - tillväxt för fler och bättre jobb

 

Ett av de viktigaste verktygen för att nå den förnyade Lissabonstrategins målsättning att Europeiska unionen år 2010 skall vara ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning” är strukturfonderna. För den kommande sjuårsperioden 2007-2013 är de grundläggande styrdokumenten för gemenskapsfinansieringen fokuserad på insatser som gör Europa mer attraktivt för investeringar och arbetskraft, att tillväxt skapas genom kunskap och innovation samt att fler och bättre arbetstillfällen skapas. Målsättningarna ligger i linje med landskapsregeringens prioriteringar för närings-, utbildnings- och sysselsättningspolitiken och påverkar således även de kommande EU-delfinansierade programmen 2007-2013.

 

 

 

 

Strukturfonderna

Under år 2006 har den slutliga beredningen genomförts av de regelverk för de finansieringsinstrument som skall tillämpas under den nya programperioden 2007-2013. Dessutom fattades beslut om den ländervisa fördelningen ur EU-budgeten. Landskapsregeringen har under år 2006 fortlöpande utarbetat positioner till de nya EU-förordningarna och har i enlighet med dessa utarbetat strategiska prioriteringar samt programförslag inom respektive sakområde. Landskapsregeringen kommer under år 2007 att föra förhandlingar med kommissionen om godkännande av dessa programförslag samt påbörja genomförande av programmen samtidigt som de tidigare programmen successivt avslutas. Landskapsregeringen kommer att anpassa implementeringen till de krav som följer av EU: s regelverk samt följa med eventuella ändringar inom respektive område.

 

Landskapsregeringen har under år 2006 utarbetat förslag till program inom Regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013. Dokumentet består av två skilda program, ett som finansieras inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett som finansieras inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF). Programmet inom ramen för ERUF kommer att administreras av näringsavdelningen och programmet inom ramen för ESF av utbildnings- och kulturavdelningen. Programmen omfattar hela Åland.

     Programmens övergripande målsättningar är att öka förädlingsgraden och kunskapsinnehållet i produktionsprocesser och produkter samt att förbättra nyttjandet av humankapitalet och följer gemenskapens riktlinjer för perioden år 2007-2013 (KOM (2005) 0299) och rådets förordning (EG) nr. 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordningen (EG) nr 1260/1999. Beträffande ESF kan det konstateras att tyngdpunkten i programmet ligger på integration och på utbildningsinsatser för utanförgrupper och personer som hotas av exkludering på arbetsmarknaden. Den övergripande strategin konkretiseras i ett operativt program som innehåller ett prioriterat område: Kompetens och sysselsättning. Det nya ESF-programmet baserar sig till en del på utvärderingen av och erfarenheterna från Ålands Mål 3-program år 2000-2006. Även andra åtgärder baserade på utvärderingen har vidtagits tidigare och lett till projekt som fortfarande pågår. Ett sådant är en Mål 3-finansierad kartläggning av det åländska behovet av kompetenshöjning. Kartläggningen genomfördes i samarbete med Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) och slutfördes under år 2006. Fortlöpande nytta av projektet har garanterats i och med att projektets resultat genom avtal med ÅSUB har övergått i landskapsregeringens ordinarie verksamhet, där ÅSUB: s uppgift är att kontinuerligt uppdatera data i den databas som utvecklades inom kartläggningsprojektet.

I relation till Lissabonstrategin har landskapsregeringen även medverkat till att utveckla innovation och forskning, vilket inleddes år 2006 bl.a. inom ramen för programmet ”Innovativa åtgärder 2006-2007”. Inom ramen för programmen finns två projekt knutna till utbildningsområdet; ”Kvalitet i Service & Värdskap” med Ålands hotell- och restaurangskola som projektägare, ÅlandForm med Ålands Handelskammare som projektägare, samt ”NIM – Nya Interaktiva Media” med Högskolan på Åland som projektägare samt. Det två första projekteten avslutas 31.3.2008 och det senare 30.6.2008.

     Den underliggande strategin samt programmen följer de riktlinjer som framkommit i Lissabonstrategin med betoning på de två huvuduppgifternaatt skapa en starkare, varaktig tillväxt och fler och bättre jobb. Landskapsregeringen kommer under år 2007 att följa med kommissionens långsiktiga arbete med strategin och anpassa genomförandet av programmen till Lissabonstrategins prioriteringar. I förslagen till program har alla projektmedel öronmärkts för de insatser som har definierats stöda Lissabonstrategin.

Med början år 2007 kommer även det nya gränsöverskridande programmet Central Baltic Programme 2007-2013 att genomföras. Landskapsregeringen har aktivt deltagit i beredningen av programmet som finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden och kommer att omfatta förutom Åland, delar av Sverige, Finland, Estland och Lettland med en sammanlagd befolkning på över 8 miljoner människor i norra Europas mest dynamiska region. Landskpsregeringens målsättning är att ett underprogram för skärgården och öar kommer skall ingå samt ett sekretariat beläget på Åland. Underprogrammet Archipelago and Islands leds av särskild styrkommitté som inrättas för ändamålet. Målsättningen med underprogrammet är att skärgårdsregionen skall erbjuda en attraktiv livsmiljö för boende och företagande med ett utvecklande och brett näringsliv med aktiva förbindelser inom regionen och till närliggande urbana områden. Regionens konkurrenskraft baseras på miljöhänsyn och ett kulturarv som även anpassar sig till och drar nytta av omvärldens förändringar.

 

Arbetsmarknad

Europeiska unionens råd beslöt den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för de närmaste tre åren. Målen full sysselsättning, kvalitet och produktivitet i arbetet samt social sammanhållning måste omsättas i tydliga prioriteringar, nämligen att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen, förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga samt öka investeringarna i human kapital genom bättre utbildning och färdigheter.

     Den åländska arbetsmarknaden utmärks av ett mycket gott sysselsättningsläge med låg arbetslöshetsgrad och en hög jämställd sysselsättningsgrad, men den är oerhört beroende av sjöfarten. De senaste åren har präglats av arbetskraftsbrist, dock med tydliga hotbilder inom sjöfarten, en stor generationsväxling i och med stora pensionsavgångar och en viss matchningsproblematik. Diversifiering av näringslivsstrukturen, ökning av arbetskraftsutbudet, integrering av inflyttad arbetskraft i det åländska samhället, underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga samt personer med någon form av funktionsnedsättning samt att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden som annars riskerar marginalisering har varit prioriterade frågor inom den åländska arbetsmarknadspolitiken. Landskapsregeringens arbetsmarknadspolitiska målsättning för den närmaste treårsperioden går hand i hand med den europeiska sysselsättningsstrategin där särskilda insatser planeras, både inom ramen för Ålands förslag till användning av strukturfonderna för program inom Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt med helt nationella insatser.

 

 

 

3.1.4. Jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen och EU:s sammanhållningspolitik

 

Jordbruks- och landsbygdsnäringen

Under år 2006 har landskapsförvaltningen berett ett förslag till nytt landsbygdsutvecklingsprogram för Åland som lämnats till kommissionen för godkännande under senare delen av 2006. Den övergripande målsättningen är att landsbygden och skärgården skall bibehålla sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort trots strukturförändringar och omställningar inom det traditionella lantbruket samtidigt som landskapsbilden skall bibehålla de traditionella drag som den mångåriga hävden skapat. Landskapsregeringen anser att lantbruksproduktionen i kombination med livsmedelsförädlingen också i fortsättningen kommer att vara en basnäring på landsbygden kompletterad med utvecklande av diversifierat landsbygdsföretagande. Målsättningen är att lantbruksproduktionen skall utveckla en hög konkurrenskraft i enlighet med de givna förutsättningarna baserad på en hög effektivitet, hög produktivitet, hög kvalitet och hållbart nyttjande av naturtillgångar. För att nå målen genomförs landsbygdsutvecklingsprogrammet 2007-2013 med inriktning mot förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket, att förbättra miljön, förbättrad livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden. Vissa av åtgärderna genomförs med den lokalt anpassade Leader-metoden.

     Under första halvåret 2007 kommer förvaltningen att färdigställa ett antal dokument som krävs för att genomföra programmet. Det handlar bl.a. om en landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringarna och närmare regler och föreskrifter i förordningar och beslut samt ansökningshandlingar, anvisningar och informationsmaterial. Under året kommer kommissionen att lämna en rapport över tvärvillkorssystemet inom den gemensamma jordbrukspolitikens direktstödssystem. Tvärvillkoren, som är villkorsgrund för de av riket administrerade direktstöden som t.ex. gårdsstödet, består av två delar; god jordbrukshävd som riket reglerar och de föreskrivna verksamhetskraven som i grunden består av 18 EU-direktiv och förordningar för vilka landskapet har antingen lagstiftningsbehörigheten eller förvaltningsbehörigheten. Tvärvillkorssystemet med uppbyggande av en kontrollapparat implementeras i tre steg varav det sista steget återstår att genomföras under 2007. Systemet är komplicerat och spänner över ett brett område varför landskapsregeringen ser fram emot kommissionens rapport med förhoppningen om initiativ till förenklingar eller mer detaljerade vägledningar för genomförandet. Från och med 2007 kommer tvärvillkorssystemet att vara en villkorsgrund också för stöd från landsbygdsutvecklingsprogrammet.

 

Fiskerinäringen

För fiskerinäringens del bedöms år 2007 inte innebära några större förändringar med avseende på arbetet inom landskapets fiskeriförvaltning för att genomföra EU:s gemensamma fiskeripolitik. Inom kommissionen förbereds inte någon ny lagstiftning eller andra övergripande strategier m.m., vilka skulle ha omedelbar direkt eller indirekt betydelse för den åländska fiskerinäringen.

     Arbetet inom landskapets fiskeriförvaltning med avseende på Europeiska unionen kommer under år 2007 att inriktas främst på sådana frågeställningar där beredningen redan tidigare har påbörjats samt till vissa delar där lagstiftningen redan har införts. Det gäller huvudsakligen följande ämnesområden:

·   de nya tekniska reglerna för fisket i Östersjön,

·   regler för styrning och reglering av fisket år 2006 och 2007,

·   arbetet inom EU: s nya kontroll- och övervakningsmyndighet,

·   arbetet inom den rådgivande kommittén (RAC) för Östersjön,

·     slutplanering samt förverkligande av strukturprogrammet för perioden 2007-2013

·   beredningen och utformningen av EU: s maritima strategi

     De nya tekniska reglerna för fisket i Östersjön samt regleringen av fisket påverkar Åland främst genom den gradvisa nedtrappningen av laxfisket med drivgarn, där totalförbud införs från 1.1.2008, samt ytterligare restriktioner inom torskfisket. Det sistnämnda berör två åländska fiskebåtar. Det i dagsläget och på sikt för Åland dominerande fisket utgörs av småskaligt kust- och skärgårdsfiske av sådana fångstarter som i praktiken ännu inte omfattas av de nuvarande EU-bestämmelserna, även om gemenskapspolitiken innefattar allt fiske och ända till strandlinjen. Det medför även, att Åland inte i någon större utsträckning berörs av de ökade kraven och behovet på EU-nivå rörande kontroll och övervakning av fisket, vilket ingår i kommissionens arbetsprogram i avseende på illegalt fiske och dumpning av fångst. Eventuella framtida EU-beslut och åtgärder inom dessa områden bör dock utformas på ett ändamålsenligt målinriktat sätt, sålunda att övriga områden av fisket inte påverkas negativt genom omotiverade restriktioner m.m. Fiskeribyråns arbete rörande EU-frågor innebär i huvudsak en uppföljning av vad som sker inom gemenskapen rörande implementeringen av gällande regelverk och praxis samt eventuella nya initiativ, åläggande m.m. från kommissionens sida.

     Pågående samt kommande strukturprogram för fiskerinäringen utgör ett av de viktigaste och främsta styrinstrumenten för landskapet med avseende på befrämjande och utvecklandet av näringen. Regelverket för programmet kommer inte att förändras på något avgörande sätt och stödmöjligheterna bedöms vara tillfredställande även för perioden 2007-2013. Tyngdpunkten kommer att läggas på utvecklingsåtgärder, både i form av offentliga eller för branschen gemensamma projekt och företagsindividuella investeringar. De prioriterade områdena är småskaligt kustfiske, ökad förädlingsgrad, hållbart vattenbruk samt fisketurism. Det nya programmet och regelverket för detta bedöms ge ökade möjligheter att inkludera fisketurismen som en delvis stödberättigad sektor inom näringen. En av åtgärdslinjerna inom programmet skall utformas enligt samma princip som "LEADER" inom landsbygdsutvecklingsprogrammet.

Jakt

EU-kommissionen har synpunkter på hur landskapsregeringen efterlever domen (Mål C-344/03) av den 15.12.2005 om överträdelse av fågeldirektivet dvs. angående vårjakten på sjöfågel. Landskapsregeringen har förklarat den åländska tillämpningen för kommissionen, men det är ännu oklart om kommissionen kommer att föra frågan vidare. Landskapsregeringen finansierar vetenskapliga studier om förekomsten av vissa fågelarter på hösten för att få fram underlag som bevisar att höstjakt inte utgör en ”annan lämplig lösning” till den åländska vårjakten.

 

3.1.5. EU: s maritima strategi

 

Haven spelar en viktig roll för EU:s ekonomiska, sociala och kulturella liv och utgör en betydelsefull del av välfärden. För EU: s del gjordes den första skrivningen om behovet av en övergripande havsstrategi i kommissionens målsättningsprogram för åren 2005-2009. Processen inleddes i maj 2005 då sju av de 25 kommissionärerna bildar en styrgrupp som leder arbetet och en speciell enhet bildades vid kommissionen, Maritime Policy Task Force, som har ansvaret för att utarbeta en grönbok om havspolitiken. Alla EU-länder förutom fem (Luxemburg, Österrike, Ungern, Tjeckien och Slovakien) har havskust, och i dessa tjugo kustländer har nationella beredningsgrupper bildats för att bistå kommissionen i dess arbete. Den nationella beredningsgruppen i Finland leds av statsrådets EU-sekretariat och består av representanter för berörda ministerier samt Ålands landskapsregering.

     Den maritima strategin omspänner många olika ämnesområden, allt från miljöfrågor, fiske, fiskodling, jordbruk och turism till energifrågor och sjöfart. Hittills har dessa områden behandlats separat på EU-nivå. EU har genom att anta en grönbok, ett dokument som syftar till att öppna upp en debatt, försökt knyta ihop alla havsrelaterade områden för att skapa en enhetlig strategi för EU: s hav och oceaner där lagstiftning och andra åtgärder samordnas. Målsättningen är att uppnå en balans mellan ett effektivt utnyttjande av havsresurserna och skyddet av havsmiljön.

     För Ålands del, ett vattenomslutet ö-samhälle, är den maritima strategin av högsta vikt. De åtgärder som kommer att fastslås i den maritima strategin kommer att ha en direkt påverkan exempelvis på den åländska vattenmiljön, fiskenäringen och jordbruket. Även med tanke på Ålands geografiska i Östersjön, EU: s enda innanhav, som till följd av sin grundhet (medeldjupet är 52 m mot Medelhavets 1 450 m) och istäckning under vintern har speciella behov, är det av vikt att frågan bevakas från åländskt håll. 

      På EU-nivå har man utlyst en ettårig s.k. konsultationsprocess, eller remissrunda, om grönboken om den maritima strategin. Konsultationsprocessen kommer att pågå t.o.m. den 30.6.2007. Alla intressenter, inklusive enskilda EU-medborgare har under denna tid möjlighet att inkomma med kommentarer. Eftersom landskapsregeringen anser att ämnet är angeläget för Åland, har det även på Åland anordnats en lokal konsultationsprocess, där åländska föreningar företag och övriga intresserade bjöds in till att kommentera grönboken och bidra till att formulera det åländska ställningstagandet i frågan. Dessa bjöds även under hösten in till en konferens om den maritima strategin som anordnades i samarbete med B7: s årskonferens den 21.10. Föreningarnas kommentarer kommer att ingå som en del i en skrivelse till lagtinget om den maritima strategin som planeras avges i slutet av 2006 och som kommer att utgöra grunden för landskapets ställningstaganden i ärendet. 

 

3.1.6. Statligt stöd och EU: s inre marknad

 

I det föregående EU-meddelandet konstaterade landskapsregeringen att kommissionen under år 2006 avser att granska en lång rad riktlinjer för statligt stöd. Detta arbete har påbörjats och landskapsregeringen har följt med beredningen av utkast till förordningar som kommissionen presenterat. Slutliga förslag har dock ännu inte antagits. Landskapsregeringens målsättning är att fortsätta stöda näringslivets utveckling med såväl finansieringshjälp som andra främjande åtgärder inom ramen för EU: s reviderade regelverk. Landskapsregeringens näringspolitiska roll skall vara att skapa förutsättningar för entreprenörer och företag och för att starta nya och utveckla befintliga företag. Den grundläggande principen för näringspolitiken är att ge goda och långsiktiga förutsättningar för utveckling av affärsidéer.

 

I övrigt konstateras att landskapsregeringen i början av november 2006 skickade ut ett lagförslag om implementering av två upphandlingsdirektiv på remiss. Lagförslaget berör enbart upphandlingar vilkas värde överskrider de s.k. tröskelvärdena, som regleras på EU-nivå. Eftersom dessa tröskelvärden med åländska mått mätt är förhållandevis höga, förekommer upphandlingar på EU-nivå relativt sällan i landskapet. Målsättningen är att den förnyade lagstiftningen skall kunna träda i kraft under våren 2007. Beträffande förslaget till det s.k. tjänstedirektivet, som ska underlätta gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster genom att avskaffa hinder för rörligheten för tjänster på den inre marknaden, kan det konstateras att Europaparlamentet godkänt rådets gemensamma ståndpunkt, vilket innebär att förslaget kan betecknas som antaget. Landskapet kommer att ha tre år på sig att implementera direktivet, som bedömts att inte påverka Ålands ställning negativt tack vare undantaget i Ålandsprotokollet.

 

 

3.1.7. Miljöområdet

 

Landskapsregeringens allmänna målsättning på miljöområdet är att aktivt arbeta för en hållbar utveckling och ren miljö i Östersjöområdet samt att koncentrera miljöarbetet till sakfrågor av hög landskapspolitisk prioritet där möjligheterna till påverkan bedöms vara stor.

Under 2006 har landskapsregeringens EU-miljöarbete koncentreras till att påverka utformningen av det marina direktivet. Landskapsregering på ett flertal olika sätt jobbat med det. Arbetet har här varit framgångsrikt, särskilt vad gäller Europaparlamentets behandling[8], och många förbättringar har kommit in i förslaget. Ambitionen är att uppnå bindande överenskommelser som garanterar en hög skyddsnivå för Östersjön, att påskynda den förhållandevis långsamma tidsplan i förslaget samt att inom Helcom arbeta med en ambitiös aktionsplan för Östersjön. Ärendet har varit för samråd med lagtinget.

Ett flertal frågor om producentansvar har varit aktuella under 2006 och mycket arbete har lagts på att få producentansvaret att fungera, bl.a. har en broschyr getts ut. Direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) samt direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter har införlivats i åländsk lagstiftning under 2006. I juli har landskapet notifierat Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/12/EG om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall genom landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Arbetet med att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer har påbörjats. Genomförandet kommer endast att kräva bestämmelser i en förordning.

Allmänhetens inflytande över miljöfrågor har till vissa delar förstärkas genom implementeringen av direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planer och programs miljöpåverkan. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG har notifierats under hösten. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG genomfördes genom vissa blankettbestämmelser. Direktivet om svavelhalten i marina bränslen har delvis genomförts genom blankettbestämmelser.

Under 2006 har EU: s meddelande om översyn av miljöpolitiken 2005 skickats som ett informationsärende till lagtinget. Därutöver har landskapsregeringen under våren behandlat ett meddelande om översyn av strategin för en hållbar utveckling, ett meddelande om en temainriktad strategi för ett hållbart nyttjande av naturresurser och ett meddelande om en handlingsplan för biomassa. Landskapsregeringen har gjort ett ställningstagande till ett förslag till delvis ändrade direktiv om luftkvaliteten och ett om avfall. Två mindre förslag till ändringar av bilagor till förordningen om långlivade organiska föroreningar har landskapsregeringen också behandlat. Ett kodifierat direktiv om avfall notifierades i juni. Ett annat kodifierat direktiv om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden har notifierats under hösten.

 

 

Arbetet med det marina direktivet kommer fortsatt att vara prioriterat under 2007. Landskapsregeringen kommer även under inkommande år att följa kommissionens grönbok och vitbok om klimatförändringar samt översynen av direktivet av nationella utsläppstak för vissa atmosfäriska luftföroreningar. En genomgång av genomförandet av Natura 2000 har påbörjats och kommer att kräva en hel del arbete under 2007. En rapport skall lämnas om bevarandestatusen för de områden som är med i Natura 2000-programmet. För de arter och biotoper som finns i habitatdirektivet och fågeldirektivet skall arealen, utbredningen och trenden anges. Arbetet med att få producentansvaret att fungera på ett bra sätt fortsätter. Under 2007 kommer också arbetet att genomföra direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador och direktiv 2004/107/EG om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften att utföras.

 

4.1.8. Energifrågor

 

Energifrågorna hör till landskapsregeringens ständigt prioriterade områden eftersom dagens energiproduktion och konsumtion påverkar såväl miljö som klimat.

De övergripande målsättningarna för landskapsregeringen inom området är ökad användning av förnyelsebar energi och minskad fossilbränsleanvändning. Till detta hör också främjande av energiväxling samt energieffektivering hos energiförbrukare i olika näringar, privata hushåll och kommuner. Landskapsregeringen avser öka informationen för att stimulera utvecklingen på området.

Vidare anser Landskapsregeringen att det finns möjligheter att öka användningen av lokala resurser i energiproduktionen. Detta skulle medföra både ökad lokal sysselsättning och mindre import av fossilbränsle. Några intressanta områden för detta kunde vara:

·        Ökad biobränsleanvändning från jord- och skogsbruket (lantbruket) där det idag finns outnyttjade resurser som idag är spillmaterial eller produkter som visar bättre lönsamhet inom energiområdet jämfört med dagens användning.

·        Fortsatt utbyggnad av vindkraften där goda vindförhållanden, stigande elpriser och effektivare verk ökar möjligheterna att på kommersiellt gångbara villkor utveckla produktionen. Det finns dock infrastrukturella begränsningar som bör utredas innan utveckling kan ske i större skala. Åland har även goda förutsättningar att under delar av året utnyttja termiska solfångare som komplementuppvärmning av tappvatten.

·        Möjligheterna till avfallsförbränning bör utredas. Nya, rena och effektiva förbränningstekniker kan visa lönsamhet även i mindre anläggningar trots ökade mätnings- och reningskrav.

 

Under år 2007 kommer landskapsregeringen att se över de finansieringsinstrument som finns till förfogande. Detta för att skapa en mera enhetlig hantering av projekt som kan komma i fråga gällande stödfinansiering. Vidare avser Landskapsregeringen uppdatera den energiplan som utformades år 2001. Den kommande planen utformas i samarbete med övriga B7-medlemmar och ansökan om delfinansiering har inlämnats under oktober 2007 till kommissionens IEEA (Intelligent Executive Agency). Detta är ett utmärkt exempel på nyttan och behovet av samarbete i dessa frågor eftersom detta möjliggör utbyte av kunskap, information och erfarenheter. Planen är ett viktigt styrinstrument och innehåller bland annat nulägesanalys, målsättning och strategier. I arbetet ingår även informationsspridning till allmänhet och aktörer gällande metodval och åtgärder.

För att få en överblick över det mångfacetterade energiområdet har landskapsregeringen tillsatt en energigrupp samt projektanställt en energisamordnare som arbetar med frågorna. De kommer fortsättningsvis att undersöka och sträva till ökad användning av förnyelsebara energikällor, samt aktivt bevaka utvecklingen inom området på det regionala och internationella planet.

 

 

3.2. Landskapsregeringens EU-arbete år 2006 inom mellanprioriterade områden

 

3.2.1. Utbildningsområdet 

 

Landskapsregeringen avser att under år 2007 fortsätta arbetet för att uppnå de övergripande målsättningarna för utbildningssystemen, kvaliteten, tillgängligheten och öppenheten mot omvärlden i paritet med de målsättningar som Europeiska rådet slagit fast i anslutning till sitt arbetsprogram ”Utbildning 2010”. Likaså avser landskapsregeringen fortsättningsvis uppmärksamma de utbildningsrelaterade frågorna i den förnyade Lissabonstrategin[9] enligt revideringen år 2005, där kunskap och innovation lyfts fram som hörnstenar i arbetet för starkare och hållbarare tillväxt, sysselsättning och utveckling i Europa. Åtgärder som bör vidtas i denna anda är bl.a.

 

-        att öka och förbättra investeringarna i forskning och utveckling

-        att stimulera innovationer, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och hållbar användning av resurser samt

-        att bidra till en solid grund för EU: s industri.

 

     Ett högkvalitativt utbildningssystem är viktigt för att garantera konkurrenskraften. Investeringar i utbildningssystemen ses därför som betydelsefulla för att garantera yrkeskunskapen, kompetensutvecklingen och möjligheterna till ett livslångt lärande samt underlättandet av fri rörlighet.  Ett införande av rambestämmelser för yrkeskvalifikationer och ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer (EQF) är därför under arbete inom landskapsförvaltningen.

 

     Beträffande gymnasialstadiets utbildningssystem har landskapsregeringen inlett ett förändringsarbete i enlighet med de förslag som kommittén Struktur-07 lade fram 2006. Förslagen går i linje med mål som också finns i Lissabonstrategin och innebär att utbildningssystemet skall utvecklas i riktning mot en effektivare och flexiblare resursanvändning samt i ett perspektiv av livslångt lärande för att kunna möta de utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Ökade möjligheter att tillgodogöra sig formella meriter inom utbildningssystemet, ökad användning av och en effektiv integrering av informations- och kommunikationstekniken i undervisningen samt en utveckling av ett system för bedömning av reell kompetens skall prioriteras. Vidare skall s.k. key competences – nyckelkompetenser – inom läroplanerna för de olika utbildningsområdena preciseras och lyftas fram för att underlätta rörligheten för studerande och ett ömsesidigt erkännande av kompetenser och examina. Inom vuxenutbildningen skall åtgärder som syftar till vuxnas möjligheter att avlägga yrkesexamen prioriteras. Även andra kompletterande åtgärder vidtas inom hela utbildningssektorn, både ungdoms- och vuxenutbildningen, där arbete pågår i kommittéer, arbetsgrupper och utvecklingsprojekt.

 

Landskapsregeringen stöder ännu år 2007 ett projekt vid Ålands handelsläroverk, Flex-learn, med målsättningen att utveckla ett system för flexibla kompetenshöjande studier för vuxna. Vidare stöds Ålands idrottsförbunds strävan att utveckla ett system för en sund hälsofostran i det åländska samhället genom projektet "Utökad idrott i gymnasialstadiet". Projektet syftar till att skapa ett utbildningssystem för kontinuerlig idrottsutbildning och -fortbildning för lärare i landskapet skolor. 

 

Inom ramen för det kontinuerligt pågående arbetet med att garantera examensgiltigheten för utexaminerade från åländska utbildningar, där bl.a. ovan nämnda EQF-arbete ingår, kommer även ett tillägg till utbildningsbevisen att utarbetas utgående ifrån en gemensamt fastställd europeisk modell och med hänvisning till det yrkesutbildningssystem som beviset tillhör. Även övriga nödvändiga åtgärder vidtas för att ytterligare förtydliga regelverket och giltigheten för utländska högskoleexamina i landskapet mot bakgrunden av de internationella avtal som Ålands lagting undertecknat. Till uppgifterna hör även att utarbeta ett system för hur ärenden i anslutning till lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (FFS 1597/1992) och lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (FFS 531/1986) skall hanteras och skötas i landskapet Åland.

 

Högskolan på Åland följer från och med hösten 2005 det europeiska poängberäkningssystemet (ECTS) som utarbetats inom ramen för Bolognaprocessen och som anger omfattningen på högskolestudier. Högskolan på Åland strävar också efter att kontinuerligt öka rörligheten och de internationella kontakterna bland studerande genom olika partnerskapsavtal med högskolor utomlands. Högskolan deltar även i EU-stödda utvecklings- och mobilitetsprojekt och i uppföljningen av Bolognaprocessen samt bevakar frågor om kvalitetssäkring av verksamheten i ett EU-perspektiv.

 

 

3.2.2. Likabehandling

 

Beträffande området likabehandling av kvinnor och män och motverkande av alla former av könsdiskriminering strävar landskapsregeringen till att inom sitt behörighetsområde vidta åtgärder i enlighet med EU:s färdplan för jämställdhet 2006-2010.

        Prioriterade områden är att skapa samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, öka möjligheterna att kombinera familje- och arbetsliv, uppnå en jämnare könsfördelning i beslutsfattandet, bekämpa och utrota alla former av det könsrelaterade våldet och bekämpa stereotypa könsroller. Vidare har landskapsregeringen i sitt jämställdhetsarbete använt sig av arbetsmetoderna jämställdhetsintegrering i alla politikområden och särskilda insatser för kvinnor eller män i enlighet med den europeiska gemenskapens rekommendationer i syfte att uppnå de övergripande Lissabonmålen.

Landskapsregeringen avser även att fortsättningsvis ta del av olika projekt och program som lanseras inom unionen för främjande av jämställdhet tillika som man stöder och följer upp arbetet med inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut.

Därutöver fortsätter landskapsregeringen arbetet med att utveckla den individbaserade statistiken i avsikt att synliggöra kvinnors och mäns villkor i det åländska samhället och i syfte att utvärdera vidtagna åtgärder och konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

3.2.3. Trafikområdet

 

Genom rikets förordning (FFS 1307/99) har rådets direktiv nr 98/18 om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats i Finland och eftersom behörigheten till denna del är rikets gäller denna förordning även i landskapet. Detta direktiv har verkat medföra att landskapets samtliga frigående färjor utom m/s Viggen skulle behöva ersättas med nytt tonnage under åren 2008 – 2010 vilket tungt skulle belasta landskapets budget. En arbetsgrupp, i vilken även Åland ingått, tillsattes. Arbetet har gått ut på att ge Sjöfartsverket möjlighet att för inrikes trafik bestämma vilka regler som skall tillämpas och som ger motsvarande säkerhetsnivå. Ett klargörande i frågan väntas till årsskiftet 2006/2007.

 

     Landskapsregeringen har även ansökt om ett Mål 2-bidrag för en geologisk undersökning av bottenförhållanden inför ett eventuellt tunnelbygge till Föglö.

 

3.3. Landskapsregeringens EU-arbete år 2006 inom övriga områden

 

3.3.1. Kultur och kulturarv

 

Landskapsregeringen har noga följt med utvecklingen av det nya programmet Kultur 2007-2013. Rådet antog programmet den 11.12.2006, men programmet har inte än publicerats i EU:s officiella tidning. Om det nya programmet visar sig vara mera användbart även för små regioner än det tidigare programmet, Kultur 2000, kommer landskapsregeringen att inta en högre prioriterad hållning av politikområdet kultur i ett EU-perspektiv.

Omvärldsbevakning bidrar positivt till samverkan med andra EU länders arbete med kulturarvsfrågor och det nordiska nätverkssamarbetet stärks. Bomarsundsområdet ägnas fortsättningsvis särskild uppmärksamhet och ska utvecklas som kulturturistiskt mål. Landskapsregeringen vill främja kunskapen om Bomarsund och demilitariseringen för en internationell publik. Inom ramen för utvecklingsarbetet i Bomarsund utreds möjligheterna till en EU-finansiering för investeringar och forskningsprojekt. Meningen är att skapa nya förutsättningar och stärka kopplingen mellan forskning och samhälle för att stimulera upplevelsebaserad ekonomi.

     Inom idrotts- och ungdomsområdet bör vidare nämnas att Åland står värd för Ö-spelen 2009 och att diskussioner förs med den lokala arrangören angående möjligheter att söka EU-stöd för evenemanget.

Beträffande ungdomssektorn inom EU kan vidare nämnas att en ungdomskonsulent för Ålands ungdomsråd anställts år 2006, vilket även förbättrar möjligheterna för landskapförvaltningen att aktivera ungdomsrådet i frågor som gäller EU: s åtgärder på ungdomsområdet. Ungdomsrådet skall också involveras i utarbetande av en ny ungdomsstrategi, där även EU-perspektivet beaktas.

 

 

3.3.2. Livsmedels- och produktsäkerhet

 

På områdena livsmedel- och produktsäkerhet förekommer omfattande reglering på EU-nivå. Eftersom denna reglering främst är av teknisk natur brukar den genomföras i landskapet med stöd av s.k. blankettlagstiftning. EU: s lagstiftning om livsmedels- och produktsäkerhet är av stor betydelse på EU-nivå men främst p.g.a. att landskapet valt att tillämpa främst blankettlagstiftning anses detta område vara av mindre självstyrelsepolitiskt intresse. Under 2006 implementerades ett antal direktiv på produktsäkerhets- och livsmedelshygienområdet.

Under 2007 kommer landskapsregeringen att prioritera implementeringen av EG-reglering på livsmedelssäkerhetsområdet samt översynen av förordning 1774/2002/EG om animaliska biprodukter, direktiv 76/768/EEC om kosmetiska produkter och direktiv 88/378/EC om leksakers säkerhet

     Från och med 2004 deltar landskapsregeringen i TRACES, (Trade control and expert system) som är ett Internetbaserat system för att förmedla information, underlätta spårbarheten av djur och produkter, möjliggöra stickprovskontroller av djur- och djurprodukter och vara beslutsstödsystem vid veterinär gränskontroll.

 

3.3.3. Kemikalier

 

På kemikalieområdet förekommer omfattande reglering på EU-nivå. Eftersom denna reglering främst är av teknisk natur brukar den genomföras i landskapet med stöd av s.k. blankettlagstiftning. EU: s kemikalielagstiftning är av stor betydelse på EU-nivå men främst p.g.a. att landskapet valt att tillämpa främst blankettlagstiftning anses detta område vara av mindre självstyrelsepolitiskt intresse. Arbetet med revideringen av lagstiftningen om explosionsfarliga ämnen och farliga kemikalier påbörjades under 2005 och kommer att fortsätta under inkommande år. Landskapsregeringen följer utvecklingen beträffande REACH - registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH - Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals).

Under 2006 har lagtinget behandlat en ny blankettlag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor genom vilken rikslagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (FFS 390/2005) sätts i kraft i landskapet. Blankettlagen innehåller vissa avvikelser från rikslagen. Lagen har inte ännu godkänts av presidenten. En följd av den nya blankettlagen blir en ändring av landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om explosionsfarliga ämnen och kemikalier som utformas med beaktande av blankettlagens avvikelser från rikslagen. Arbetet med förordningen torde påbörjas inom kort och man torde kunna utgå ifrån att hela paketet sätts i kraft nästa år.

 

I övrigt är kommissionens politiska strategi för 2007 gällande säkerhet i huvudsak inriktad på sakfrågor av mindre intresse för landskapet.

 

3.3.3. Socialvård

 

Landskapsregeringen har under år 2006 aktivt tagit del i arbetet att följa kommissionens meddelande om tillämpningen av FN: s barnkonvention, och lämnat synpunkter därpå utifrån åländska erfarenheter.

Även den debatt om olika frågor som uppkommer som följd av befolkningens åldrande inom EU har följts och kommer fortsättningsvis att bevakas. Beredskapen för arbetet är god med beaktande av landskapsregeringens avslutade arbete om strukturer och innehåll i äldreomsorgen inom landskapet. Vidare följs kommissionens arbete som syftar till att ta ett samordnat grepp för att bekämpa alkoholrelaterade skador.

     Landskapsregeringens huvudsakliga inställning till EU-samarbetet på socialvårdsområdet är att de nationella ersättningssystemen bör falla utanför unionens behörighet medan övriga frågor inom det sociala området lämpar sig för samarbete på EU-nivå.

     Kommissionen avser att under år 2007 kartlägga den sociala situationen, med särskild betoning på frågor som gäller tillgång och möjligheter. Kartläggningen skall undersöka de huvudsakliga drivkrafterna bakom den sociala omvandlingen i Europas samhällen. Den kommer att titta på hur dessa förändringar kan bedömas i förhållande till referensvärden för människors välbefinnande – t.ex. ekonomiska utsikter, kvaliteten på arbetslivet, utmaningar från det åldrandet samhället, demografi och nya familjelivsmönster, fattigdom och ojämlikhet, hinder mot god hälsa och social rörlighet, brottslighet och asocialt beteende samt mångfald och mångkulturalism. Detta arbete med att utforska Europas sociala verklighet syftar till att skapa ett nytt samförstånd om de sociala utmaningar som européerna står inför.

Landskapsregeringen kommer att följa kommissionens arbete och ägna särskild uppmärksamhet åt de frågor som ligger inom den åländska lagstiftningsbehörigheten. Kommissionens arbete kan även komma att utgöra utgångspunkter för landskapsregeringens information och opinionsbildning i samhället.

 

3.3.4. Hälso- och sjukvård

Målsättningen med landskapets EU-arbete på området hälso- och sjukvårdsfrågor är att bevaka åländska intressen även i ärenden som inte direkt faller under åländsk lagstiftnings- eller förvaltningsbehörighet, då de ofta har en indirekt effekt på det åländska vårdsystemet och dess verksamhetsförutsättningar. De hälso- och sjukvårdsfrågor som handläggs inom EU ligger i huvudsak utom landskapets behörighet då de områden, som ligger under åländsk lagstiftningsbehörighet, dvs. hälso- och sjukvårdens servicesystem, inte faller under EU: s behörighet.

Ärenden som indirekt berört Åland och som behandlats under år 2006 och fortfarande är aktuella under 2007 är bekämpandet av fågelinfluensan och en eventuell influensapandemi, det s.k. tjänstedirektivets inverkan på hälso- och sjukvårdens nationella servicesystem, patienternas rörlighet - speciellt hur köerna, ansvarsfrågorna samt kostnadsansvaret och - fördelningen skall hanteras, hälsovårdens värderingar, principer och patientsäkerhet. Den gränsöverskridande hälso- och sjukvården skapar många frågeställningar som kommissionen avser att klarlägga genom en vitbok om en övergripande hälsostrategi med fokus på att sammanställa alla hälsoinitiativ för att förbättra tryggheten och främja hälsan.

 

4. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2006

 

4.1. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna

 

EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning inom unionens s.k. första pelare (även kallad EG). De s.k. kommissionsförslagen innefattar även annat än förslag till rättsakter. Det kan handla om olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker.

     Kommissionsdokument som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs vid landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, medan de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.

     Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av förslag till EU-lagstiftning under tidsperioden 1.12.2005 – 30.11.2006. I den högra spalten återfinns de uppgifter som framkom i motsvarande meddelande för år 2005.

 

Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ

 

Antal totalt

2006

2005

Inkomna kommissionsinitiativ

802 st

842 st

Diarieförda kommissionsinitiativ

53 st

26 st

Samråd enligt 42a § lagtingsordningen

 

5 st

5 st

Informationsärende

 

6 st

5 st

Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget)

25 st

10 st

 

Av de 802 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa registreras i en av EU-enheten upprätthållen databas, men sänds inte vidare. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörd tjänsteman/berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag som är av uppenbart intresse för Åland, men bedömningen av om förslaget är av intresse för Åland har i allt större utsträckning övergått till de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området och som beslutar om ärendet skall diarieföras och beredas. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande.

   Under tidsperioden 1.12.2005 – 30.11.2006 har sammanlagt trettiosex stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Fem av dessa ärenden har förts för samråd med lagtinget och sex stycken ärenden översändes till lagtinget som informationsärende. Tjugofem ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemoriorna som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget.

 

 

 

Tabell 2. Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting

Utskott

Antal samråd

2006

2005

Näringsutskottet

1 st

3 st

Kulturutskottet

-

-

Social- och miljöutskottet

1 st

-

Självstyrelsepolitiska nämnden

-

1 st

Finansutskottet

3 st

1 st

Totalt

5 st

5 st

 

 

Tabell 3. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting

Utskott

Antal informationsärenden

2006

2005

Näringsutskottet

1 st

-

Kulturutskottet

-

-

Social- och miljöutskottet

3 st

2 st

Självstyrelsepolitiska nämnden

1 st

1 st

Finansutskottet

1 st

1 st

Lagutskottet

-

1 st

Totalt

6 st

5 st

 

De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen på följande sätt:  

 

Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda kommissionsinitiativ

Enhet inom landskapsregeringen

Antal

2006

2005

Kansliavdelningen

 

 

Allmänna byrån (K10)

3 st

2 st

Administrativa enheten I (K12)

-

1 st

Administrativa enheten II (K14)

4 st

1 st

EU-enheten (K16)

11 st

7 st

El- och energienheten (K26)

3 st

-

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F10)

9 st

8 st

Avtals- och pensionsbyrån, (F30)

1 st

-

Social- och miljöavdelningen

 

 

Socialvårdsbyrån (S10)

-

1 st

Miljömedicinska byrån (S30)

2 st

-

Miljöbyrån (S40)

8 st

-

Miljöbyrån II (S43)

1 st

-

Miljöbyrån III (S45)

1 st

-

Utbildningsavdelningen

 

 

Kulturbyrån (U20)

1 st

-

Utbildningsbyrån II (U32)

1 st

-

Näringsavdelningen

 

 

Allmänna byrån (N10)

1 st

1 st

Allmänna byrån II (N12)

1 st

-

Allmänna byrån III (N15)

-

1 st

Jordbruksbyrån (N20)

-

1 st

Fiskeribyrån (N30)

3 st

3 st

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T10)

3 st

-

Totalt

53 st

26 st

 

4.2. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet

 

4.2.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.

      Under tidsperioden 1.12.2005 – 30.11.2006 har EU-institutionerna antagit 106 st direktiv.  Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under tidsperioden 1.12.2005 – 30.11.2006 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen eller för landskapets behörighet.

 

Tabell 5. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv

 

Antal notifieringar

2006

2005

Rikets behörighet

24 st

27 st

Landskapets behörighet

137 st

111 st

Totalt

161 st

138 st

 

     De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.

 

Tabell 6. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar

Enhet inom

landskapsregeringen

Antal notifieringar 2006

2005

Kansliavdelningen

 

 

Allmänna byrån (K10)

3 st

1 st, 1 st rambeslut

Administrativa enheten I (K12)

-

2 st

Administrativa enheten II (K14)

13 st

8 st

EU-enheten (K16)

-

1 st

Personalenheten (K18)

2 st

-

Brand- och räddningsenheten (K24)

1 st

6 st

El- och energienheten (K26)

1 st

-

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F10)

13 st

3 st

Avtals- och pensionsbyrån, (F30)

1 st

2 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Socialvårdsbyrån (S10)

8 st

-

Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20)

3 st

5 st

Miljömedicinska byrån (S30)

39 st

48 st

Miljöbyrån (S40)

12 st

6 st, 1 st rambeslut

Miljöbyrån III (S45)

2 st

-

Utbildningsavdelningen

 

 

Utbildningsbyrån II (U32)

1 st

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Jordbruksbyrån (N20)

42 st

-

Jordbruksbyrån IV (N26)

19 st

34 st

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T10)

1 st

9 st

Totalt

161 st

138 st

     Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2005 – 30.11.2006 notifierade direktiven anses höra. 

 

Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar där landskapet har lagstiftningsbehörighet

Område

Antal

2006

2005

Kemikalier

11 st

4 st

Livsmedel

19 st

34 st

Miljövård

14 st

4 st

Jord- och skogsbruk

6 st

5 st

Djurskydd

-

1 st

Foder

16 st

2 st

Vägtrafik

14 st

8 st

Beskattning

1 st

-

Kosmetiska produkter

6 st

1 st

Järnvägar

-

4 st

Likabehandling

3 st

-

Elektricitet

1 st

-

Transport av farliga ämnen

-

2 st

Socialvård

3 st

-

Tobaksprodukter

1 st

1 st

Produktsäkerhet

8 st

1 st

Offentlighet

-

1 st

Arbetsrätt

-

1 st

Näringsverksamhet

1 st

1 st

Växtskydd

33 st

41 st

Totalt

137 st

111 st

 

 

4.2.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden

 

Överträdelseförfarandet och Åland

 

Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett s.k. överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom utsatt tid, kan kommissionen föra ärendet till EG-domstolen. Om medlemsstaten inte rättar sig efter en fällande dom i EG-domstolen kan kommissionen påbörja ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget som gör det möjligt för EG-domstolen att döma ut standardbelopp eller vite.

     I följande tabell framgår hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2005 – 30.11.2006. I samma tabell framgår hur många av dessa som berör landskapet.

 

Tabell 8. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland

 

Officiella

anmärkningar

Motiverade yttranden

Talan i EG-domstolen

Totalt

 

2006

2005

2006

2005

2006

2005

2006

2005

Berör enbart riket

13 st

12 st

17 st

14 st

1 st

4 st

31 st

30 st

Berör både landskapet och riket

7 st

8 st

2 st

2 st

-

1 st

9 st

11 st

Berör enbart landskapet

-

1 st

-

5 st

5 st

3 st

5 st

9 st

Totalt

20 st

21 st

19 st

21 st

6 st

8 st

45 st

50 st

 

 

     Som anges i tabellen ovan ligger antalet överträdelseförfaranden på en konstant nivå i landskapet. Kommissionen ser kontinuerligt över sina arbetsrutiner för övervakningen av medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-rättsliga regler. Under det senaste året har kommissionen gått igenom tillämpningen av gemenskapsrätten med hänsyn till den resolution som Europaparlamentet antog i frågan i samband med paketet om bättre lagstiftning. Kommissionen kommer att lägga fram sina synpunkter i dokumentet om den strategiska genomgången för bättre lagstiftning som förväntas antas i november. Liksom föregående år konstaterar kommissionen att vidare förbättringar skall vidtas men att dessa främst skall inriktas på förebyggande arbete och ett effektivt samarbete med medlemsstaterna, vilket även i viss utsträckning kommer att påverka landskapet. 

      Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfarande. Särskilt de officiella anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De sju officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket och den officiella anmärkning som enbart berör Åland gäller totalt 45 st direktiv varav 16 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.

Under perioden 1.12.2005 – 30.11.2006 har kommissionen i fem fall väckt talan gentemot Finland i fall som berör landskapet. I samtliga fall rör talan försenad direktivimplementering i landskapet. Beträffande samtliga fem fall har direktiven nu genomförts i landskapet.

·        Mål C-152/06 hänför sig till landskapets försenade implementering av direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter

·        Mål C-153/06 hänför sig till landskapets försenade implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE)

·        Mål C-154/06 hänför sig till landskapets försenade implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/108/EG om ändring av direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE).

·        Mål C-159/06 hänför sig till landskapets försenade implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

·           Mål C-337/06 hänför sig till landskapets försenade implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön.

 

Den övervägande majoriteten av överträdelseförfaranden under perioden 1.12.2005 – 30.11.2006 rör sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid. 

     Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2006 var implementeringen i landskapet av 24 st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen nedan.

 

Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2006

Enhet

Antal

2006

2005

Hälso- och sjukvårdsbyrån, S20

1 st

1 st

Miljömedicinska byrån, S30

-

8 st

Miljöbyrån, S40

3 st

8 st

Miljöbyrån, S45

2 st

-

Jordbruksbyrån I, N20

5 st

14 st

Jordbruksbyrån IV, N26

2 st

3 st

Enheten för jakt- och viltvårdsfrågor, N42

-

1 st

Trafikavdelningen, allmänna byrån T10

1 st

-

Kansliavdelningen, administrativa enheten, K14

1 st

-

EU-enheten, K16

6 st

-

Kansliavdelningen, byggnadsbyrån, K20

2 st

-

Kansliavdelningen, el- och energienheten, K25

-

2 st

Kansliavdelningen, el- och energienheten, K26

1 st

-

Totalt

24 st

37 st

 

 

Talan i EG-domstolen påbörjade före år 2006

 

Från tidigare år finns det därtill överträdelser som lett till talan vid EG-domstolen. År 2005 påbörjade kommissionen en domstolsprocess i mål C-107/05 Kommissionen mot Finland p.g.a. att varken landskapet eller riket hade implementerat det s.k. skrotbilsdirektivet i tid. Finland medgav detta i sitt svaromål och i sin dom av den 8 augusti 2004 konstaterar EG-domstolen att Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med direktivet i fråga. Landskapets försening beror på att rikets lagstiftning inväntats. Detta för att undvika att två separata avgiftssystem införs, vilket skulle ha medfört dubbelbeskattning av de på Åland bosatta. En lagframställning överlämnades till lagtinget av landskapsstyrelsen den 13 maj 2004. Lagtinget antog landskapslagarna i början av 2005.

Målet C-327/04 Kommissionen mot Finland rör landskapets försenade implementering av direktivet om principen om likabehandling. EG-domstolen gav en fällande dom i ärendet den 24 februari 2005. Kommissionen tillställde Finland den 18 oktober 2005 en formell underrättelse angående verkställandet av den fällande domen. Direktiven implementerades i åländsk lagstiftning den 1 december 2005. 

I mål C-344/03 Kommissionen mot Finland anser kommissionen att Finland inte tillämpat undantaget enligt artikel 9.1 i fågeldirektivet i enlighet med kriterierna i den artikeln då Finland inte visat att dessa undantagsvillkor uppfylls vid vårjakten på vissa sjöfåglar på finska fastlandet och i landskapet Åland, särskilt gällande tillämpningen av kriteriet ”om det inte finns någon annan lämplig lösning” och kriteriet ”i litet antal”. Muntlig förhandling i målet ägde rum den 22 september 2005. Fällande dom, förutom beträffande arten alfågel, avkunnades den 15 december 2005. Kommissionen tillställde i juni 2006 Finland en officiell anmärkning eftersom kommissionen inte ansåg att domen efterföljts på ett korrekt sätt i landskapet och på rikssidan då förbud mot utfärdande av jakttillstånd för vårfågeljakt inte införts i lagstiftning. Landskapsregeringen har till följd av domen inte utfärdat jakttillstånd för vårfågeljakt för andra arter än alfågel.   

Mål C-107/05 Kommissionen mot Finland rör implementeringen på Åland av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Fällande dom i målet avkunnades den 12.1.2006. Landskapsregeringen gjorde i mars 2006 en notifiering av hur direktivet implementerats i landskapet.

Mål C-343/05 Kommissionen mot Finland hänför sig till genomförandet av förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen. I detta fall rör det sig inte om försenad direktivimplementering från landskapets sida utan om oenighet om tolkningen av gemenskapsrätten. Kommissionen skickade i april 2003 ett motiverat yttrande till Finland angående implementeringen av detta förbud i landskapet Åland. Det motiverade yttrandet ledde till väckande av talan, mål nummer C-343/05. Snusförbudets giltighet och förenlighet med EG-fördraget har behandlats vid EG-domstolen i de förenade målen C-210 Swedish Match AB m.fl. mot Secretary of State for Health samt C-434/02 Arnold André mot Landrat des Kreises Herford. I båda ärendena har Finland framfört skriftliga synpunkter i vilka förbud mot att släppa ut tobak för användning i munnen understötts. EG-domstolen meddelade sin dom den 14 december 2004. Domstolen konstaterade att det inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av snusförbudet i artikel 8 i direktiv 2001/37/EG. Landskapsregeringen gav i en remiss till utrikesministeriet sina synpunkter i målet, vilka redogörs för i Finlands svaromål i ärendet. Fällande dom avkunnades i målet den 18.5.2006. Landskapsregeringen har till följd av den fällande domen gjort en lagframställning om ändring av tobakslagen som antogs av lagtinget den 25.9.2006.

Den fällande domen i mål C-240/00 Kommissionen mot Finland rör utseendet av SPA-områden (specially protected areas) i Finland. De åländska SPA-områdena omnämns inte i domen.  Kommissionen tillställde dock den 26.10.2006 Finland en officiell anmärkning med anledning av verkställandet av domen, där omfattningen av de åländska SPA-områdena ifrågasattes. Landskapet bestrider de processuella grunderna för kommissionens förfarande.

 

Strängare sanktioner om EG-domstolens domar inte följs

 

Kommissionen publicerade i december 2005 nya riktlinjer för hur kommissionen yrkar på vite och standardbelopp vid EG-domstolen. Enligt kommissionens meddelande kommer kommissionen i framtiden att yrka på både vite och standardbelopp. Tidigare har kommissionen prioriterat yrkanden om vitesbelopp. De nya principerna baserar sig på EG-domstolens praxis och på behovet av att ytterligare stärka sanktionssystemet. I sitt nya meddelande anger kommissionen att den i framtiden alltid kommer att yrka på ett standardbelopp. Formeln för hur kommissionen beräknar standardbelopp motsvarar till stor del den formel som används i samband med vitesbelopp. Det minsta möjliga standardbeloppet för Finlands del uppgår till 1 620 000 EUR. Utgångspunkten i självstyrelselagen är att landskapet ansvarar för belopp som landskapet har orsakat.

Standardbeloppen kommer att beräknas utgående från tidpunkten för den första domen och kommissionen anger att den inte kommer att lägga ner ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget enbart för att en medlemsstat åtgärdar överträdelsen efter att ärendet har förts till EG-domstolen en andra gång. EG-domstolen kan därmed döma ut ett standardbelopp även om medlemsstaten har åtgärdat fördragsbrottet före en andra fällande dom, dvs. detta förfarandesätt har en mera bestraffande kvalitet än utdömandet av vite. Med detta eftersträvar kommissionen en effektivare efterlevnad av EG-domstolens domar. Kommissionens nya praxis gällande standardbelopp är förknippad med en övergångsperiod. Kommissionen kommer inte att yrka på standardbelopp i de fall då medlemsstaten har åtgärdat överträdelsen inom år 2006. I dessa fall kommer kommissionen att dra tillbaka ärendet från EG-domstolen före EG-domstolen hinner förelägga medlemsstaten att betala ett standardbelopp.

 

 



[1] Strategiska mål 2005-2009 EU 2010: Ett partnerskap för Europas förnyelse – välstånd, solidaritet och säkerhet. KOM (2005) 12.

[2] Årlig politisk strategi för 2007 - Öka förtroendet genom handling. KOM (2006) 122 slutlig

[3] Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007. KOM (2006) 629.

[4] I utskottsbehandlingen i Europaparlamentet fick Lax gehör för samtliga av de 19 ändringsförslag som han arbetat fram i samarbete med tjänstemän vid landskapsregeringen. Vid omröstningen i Europaparlamentets plenum omfattades utskottets betänkande av 573 röster för, 8 emot och 13 nedlagda. 

[5] Ändringsförslag nr 26 i betänkande A6-0429/2006.

[6] Enligt Regionkommitténs arbetsordning, artikel 10, kan Regionkommitténs ledamöter och suppleanter bilda mellanregionala grupper, vilket kommitténs ordförande skall informeras om.

[7] RP 307/1994.

[8] Se ovan fotnot 4.

[9] Den utbildningsmässiga aspekten av Lissabonstrategin i förhållande till EU: s strukturfonder faller in under landskapsregeringens högt prioriterade områden, se ovan under avsnitt 3.1.3.