Regeringens proposition till Riksdagen om godkän-
nande av fördraget om Republiken Bulgariens och Ru-
mäniens anslutning till Europeiska unionen samt med för-
slag till lag om sättande ikraft av de bestämmelser som
hör till området för lagstiftningen i fördraget och upphä-
vande av lagarna om sättande i kraft av Europaavtalen
med dessa stater
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås att riksdagen
godkänner det fördrag om Bulgariens och
Rumäniens anslutning till Europeiska unio-
nen som ingåtts mellan Belgien, Danmark,
Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Ir-
land, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Ös-
terrike, Portugal, Finland, Sverige, Förenade
konungariket, Tjeckien, Estland, Cypern,
Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen,
Slovenien, Slovakien (Europeiska unionens
medlemsstater) samt Bulgarien och Rumäni-
en. Fördraget undertecknades i Luxemburg i
april 2005. En viktig del av fördraget utgörs
av anslutningsprotokollet med villkor för an-
slutningen och anpassningar i de fördrag som
ligger till grund för unionen samt anslut-
ningsakten jämte bilagor. Dessutom ingår de
avtalsslutande parternas förklaringar i slutak-
ten från signatärstaternas konferens.
De länder som ansluts genom anslutnings-
fördraget blir parter i fördraget om upp-
rättande av en konstitution för Europa. Om
det konstitutionella fördraget inte har trätt i
kraft, blir länderna parter i alla de fördrag
som ligger till grund för Europeiska unionen.
De anslutande länderna får de rättigheter och
skyldigheter som medlemsstaterna i unionen
har i enlighet med dessa fördrag samt villko-
ren i anslutningsfördraget och anslutningsak-
ten. Den nuvarande unionens grundfördrag är
Fördraget om Europeiska unionen, Fördraget
om upprättandet av Europeiska gemenskapen
och Fördraget om upprättandet av Europeis-
ka atomenergigemenskapen, enligt den lydel-
se fördragen har efter ändringar och tillägg
som före anslutningen gjorts genom tidigare
anslutningsfördrag och andra fördrag eller
rättsakter samt vissa andra avtal som med-
lemsstaterna i unionen ingått och som kom-
pletterar grundfördragen. Anslutningsproto-
kollet som har fogats till anslutningsfördraget
innehåller bestämmelser med tanke på den si-
tuationen att det konstitutionella fördraget
träder i kraft, medan anslutningsakten som
fogats till anslutningsfördraget innehåller be-
stämmelser om anslutning till unionen enligt
de gällande grundfördragen.
Anslutningsfördraget träder i kraft vid in-
gången av januari 2007, om alla parter i an-
slutningsfördraget har deponerat sina ratifi-
kationsinstrument hos Italiens regering före
utgången av december 2006. Om någondera
av de stater som skall anslutas inte har ratifi-
cerat fördraget före utgången av december
2006, skall anslutningsfördraget träda i kraft
vid ingången av januari 2007 för den stat
som har deponerat sitt ratifikationsinstru-
ment. I ett sådant fall skall Europeiska unio-
nens råd, inbegripet den nya medlemsstat
som ratificerat anslutningsfördraget, genom
enhälligt beslut omedelbart göra de nödvän-
diga anpassningarna av fördraget och bifoga-
de handlingar. Fastän ratifikationsinstrumen-
ten har deponerats i behörig ordning, träder
fördraget i kraft först vid ingången av januari
2008, om rådet beslutar att senarelägga tid-
punkten för anslutningen med stöd av den
klausul om senareläggning som finns i an-
slutningsfördraget. Om ett sådant beslut fat-
tas endast i fråga om den ena anslutande sta-
ten, träder anslutningsfördraget i kraft för
denna stats del vid ingången av januari 2008
och för den andra statens del vid ingången av
januari 2007. Anslutningsfördraget kan där-
emot inte träda i kraft om det inte har ratifi-
cerats av alla medlemsstater. De nuvarande
medlemsstaternas ratificering är sålunda en
ovillkorlig förutsättning för att anslutnings-
fördraget skall träda i kraft.
I propositionen ingår ett förslag till lag om
sättande i kraft av bestämmelser som hör till
området för lagstiftningen i fördraget om Re-
publiken Bulgariens och Rumäniens anslut-
ning till Europeiska unionen. I propositionen
ingår dessutom förslag till lagar om upphä-
vande av lagarna om sättande i kraft av de
bestämmelser som hör till området för lag-
stiftningen i Europaavtalen med Bulgarien
och Rumänien och i anpassningsprotokollen
som hör samman med dem. De föreslagna
lagarna avses träda i kraft vid en tidpunkt
som anges genom förordning av republikens
president, samtidigt som anslutningsfördraget
träder i kraft.
-----
INNEHÅLL
ALLMÄN MOTIVERING 7
1. Inledning 7
2. Nuläge 8
2.1. Bulgarien 8
2.2. Rumänien 9
3. Anslutningsfördragets centrala innehåll och betydelse 10
3.1. Fri rörlighet för varor 11
3.2. Fri rörlighet för personer 12
3.3. Fri rörlighet för tjänster 13
3.4. Fri rörlighet för kapital 14
3.5. Bolagsrätt 15
3.6. Konkurrenspolitik 16
3.7. Jordbruk 17
3.8. Fiskeri 22
3.9. Transportpolitik 22
3.10. Beskattning 24
3.11. Den ekonomiska och monetära unionen 26
3.12. Statistik 26
3.13. Socialpolitik och sysselsättning 27
3.14. Energi 28
3.15. Industripolitik 29
3.16. Små och medelstora företag 29
3.17. Vetenskap och forskning 29
3.18. Utbildning och yrkesutbildning 30
3.19. Telekommunikation och informationsteknik 30
3.20. Kultur och audiovisuell politik 31
3.21. Regional- och strukturpolitik 32
3.22. Miljö 33
3.23. Konsument- och hälsoskyddsfrågor 36
3.24. Samarbete i rättsliga och inrikes frågor 37
3.25. Tullunionen 38
3.26. Yttre förbindelser 39
3.27. Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik 40
3.28. Finansiell kontroll 40
3.29. Budget 40
3.30. Institutioner 41
3.31. Övriga ärenden 43
3.31.1. Kol- och stålforskningsfonden 43
3.31.2. Europeiska centralbanken 43
3.31.3. Europeiska investeringsbanken 44
3.31.4. Skyddsklausuler och klausulen om senareläggning av medlemskap 44
3.31.5. Gradvis avveckling av program för föranslutningsstöd och stödpro-
grammet för institutionell utveckling 45
3.31.6. Arrangemang under övergångsskedet 45
4. Propositionens konsekvenser 46
4.1. Ekonomiska konsekvenser 46
4.1.1. Totalekonomiska verkningar 46
4.1.2. Budgetkonsekvenser 47
4.2. Miljökonsekvenser 48
4.3. Konsekvenser i fråga om organisation och personal 48
4.4. Konsekvenser för medborgarna 48
5. Beredningen av propositionen 50
5.1. Bakgrund till anslutningsförhandlingarna 50
5.2. Finlands förhandlingsmål och förberedelser 50
5.3. Förberedelserna inom EU inför utvidgningen 52
5.4. Anslutningsförhandlingarnas gång 53
5.5. Resultaten av anslutningsförhandlingarna 55
5.6. Uppnåendet av Finlands förhandlingsmål 56
5.7. Beredningen av propositionen 57
6. Samband med andra propositioner och internationella fördrag 57
6.1. Samband med andra propositioner 57
6.2. Samband med internationella fördrag 57
DETALJMOTIVERING
1. Anslutningsfördragets innehåll och förhållande till Finlands lagstiftning 59
1.1. Fördragets struktur och förhållande till de fördrag som ligger till
grund för unionen 59
1.2. Anslutningsfördraget 60
1.3. Anslutningsprotokollet 63
Del ett: Principer 63
Del två: Anpassning av konstitutionen 64
Avdelning I: Institutionella bestämmelser 64
Avdelning II: Andra anpassningar 64
Del tre: Permanenta bestämmelser 65
Avdelning I: Anpassning av institutionernas rättsakter 65
Avdelning II: Andra bestämmelser 65
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser 66
Avdelning I: Övergångsbestämmelser 66
Avdelning II: Institutionella bestämmelser 69
Avdelning III: Finansiella bestämmelser 70
Avdelning IV: Andra bestämmelser 71
Del fem: Genomförandebestämmelser för detta protokoll 72
Avdelning I: Upprättande av institutioner och organ 72
Avdelning II: Tillämpning av institutionernas rättsakter 73
Avdelning III: Slutbestämmelser 74
1.4. Anslutningsakten 74
Del ett: Principer 74
Del två: Anpassning av fördragen 80
Avdelning I: Institutionella bestämmelser 80
Avdelning II: Andra anpassningar 82
Del tre: Permanenta bestämmelser 82
Avdelning I: Anpassning av institutionernas rättsakter 82
Avdelning II: Andra bestämmelser 88
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser 90
Avdelning I: Övergångsbestämmelser 90
Avdelning II: Institutionella bestämmelser 106
Avdelning III: Finansiella bestämmelser 107
Avdelning IV: Andra bestämmelser 113
Del fem: Genomförandebestämmelser för denna akt 116
Avdelning I: Upprättande av institutioner och organ 116
Avdelning II: Tillämpning av institutionernas rättsakter 117
Avdelning III: Slutbestämmelser 120
Bilagor 120
1.5 Slutakt 120
I Slutaktens text 120
II Förklaringar 120
A. Gemensamma förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna 120
1. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien 120
2. Gemensam förklaring om trindsädesslag: Bulgarien 121
3. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Rumänien 121
4. Gemensam förklaring om landsbygdsutveckling 121
B. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och kommissionen 122
5. Gemensam förklaring om Bulgariens and Rumäniens förberedelser inför
anslutningen 122
C. Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike 122
6. Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike om fri rörlighet för
arbetstagare: Bulgarien och Rumänien 122
D. Förklaring av Bulgarien 122
7. Förklaring av Bulgarien om användning av det kyrilliska alfabetet i
Europeiska unionen 122
III Skriftväxling mellan Europeiska unionen och Bulgarien och Rumänien
om ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av
vissa beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till an-
slutningen 122
2. Lagförslag 123
3. Ikraftträdande 123
4. Behovet av riksdagens samtycke 124
5. Behandlingsordning 126
LAGTEXTER 129
ALLMÄN MOTIVERING
1. Inledning
I propositionen kommenteras innehållet i
och konsekvenserna av fördraget om Bulga-
riens och Rumäniens anslutning till Europe-
iska unionen (EU).
Fördraget mellan Konungariket Belgien,
Republiken Tjeckien, Konungariket Dan-
mark, Förbundsrepubliken Tyskland, Repu-
bliken Estland, Republiken Grekland, Ko-
nungariket Spanien, Republiken Frankrike,
Irland, Republiken Italien, Republiken Cy-
pern, Republiken Lettland, Republiken Li-
tauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republi-
ken Ungern, Republiken Malta, Konungari-
ket Nederländerna, Republiken Österrike,
Republiken Polen, Republiken Portugal, Re-
publiken Slovenien, Republiken Slovakien,
Republiken Finland, Konungariket Sverige,
Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland (Europeiska unionens medlems-
stater) och Republiken Bulgarien och Rumä-
nien om Republiken Bulgariens och Rumäni-
ens anslutning till Europeiska unionen (ned-
an anslutningsfördraget) har endast sex artik-
lar.
I artiklarna fastställs att kandidatländerna
blir medlemmar i Europeiska unionen och att
de blir parter i de fördrag som ligger till
grund för unionen. I artiklarna bestäms det
att villkoren för anslutningen och andra änd-
ringar som följer av anslutningen skall anges
i det protokoll eller den akt som fogats till
fördraget. Om EU:s nya konstitutionella för-
drag är i kraft den 1 januari 2007 skall, enligt
fördraget, bestämmelserna i 'protokollet' till-
lämpas, men om det konstitutionella fördra-
get inte är i kraft vid denna tidpunkt skall be-
stämmelserna i 'akten' tillämpas så att säga
provisoriskt fram till dess att det konstitutio-
nella fördraget träder i kraft. I anslutnings-
fördraget ingår dessutom bestämmelser om
ratificeringen och ikraftträdandet av fördra-
get och om primärrättens officiella språk. Ef-
ter undertecknandet överlämnas anslutnings-
fördraget för ratificering av såväl de nuva-
rande medlemsstaterna som kandidatländerna
i enlighet med deras konstitutionella krav.
Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 ja-
nuari 2007 om samtliga ratifikationsinstru-
ment har deponerats före den dagen. Om nå-
gon av kandidatländerna inte har ratificerat
fördraget i rätt tid, men om alla nuvarande
medlemsstater och ett av kandidatländerna
har gjort detta, träder fördraget i kraft endast
för detta kandidatland. Fördraget innehåller
dock ett undantag som gör det möjligt att
uppskjuta medlemskapet med ett år.
Protokollet om villkoren och bestämmel-
serna för Republiken Bulgariens och Rumä-
niens anslutning till Europeiska unionen
(nedan protokollet) innehåller 61 artiklar.
Protokollet utgör en integrerad del av anslut-
ningsfördraget och innehåller alla villkor och
närmare bestämmelser för anslutningen. Till
protokollet hör nio bilagor som tar upp vissa
anpassningar av sekundärlagstiftningen och
övergångsåtgärder samt sex protokoll om
särskilda frågor.
Akten om villkoren för Republiken Bulga-
riens och Rumäniens anslutning och om an-
passning av de fördrag som ligger till grund
för Europeiska unionen (nedan akten) består
av 61 artiklar. Akten utgör en integrerad del
av anslutningsfördraget och innehåller alla de
temporära villkor och ändringar i sak som
skall tillämpas innan det nya konstitutionella
fördraget träder i kraft. Till akten hör nio
bilagor som tar upp vissa anpassningar av
sekundärlagstiftningen och övergångsåtgär-
der samt sex protokoll om särskilda frågor.
I slutakten konstateras det att anslutnings-
fördraget och dess olika delar enligt ovan har
upprättats och antagits av en konferens med
medlemsstaterna och kandidatländerna. Sju
förklaringar som antagits av konferensen har
fogats till slutakten. Av dessa är fyra gemen-
samma förklaringar av de nuvarande med-
lemsstaterna, en är en gemensam förklaring
av de nuvarande medlemsstaterna och kom-
missionen, en är en förklaring av nuvarande
medlemsstater och en är en unilateral förklar-
ing av det ena kandidatlandet.
Till slutakten har dessutom fogats en
skriftväxling om ett informations- och sam-
rådsförfarande angående antagandet av vissa
beslut och andra åtgärder som skall antas un-
der tiden fram till anslutningen. Enligt denna
skriftväxling kan Bulgarien och Rumänien
redan före anslutningen försöka påverka be-
slut och åtgärder i EU som kommer att bli
viktiga för dem i framtiden.
2. Nuläge
Bulgariens och Rumäniens anslutning är en
del av EU-utvidgningen som inleddes redan
innan Österrike, Sverige och Finland blev
medlemmar i unionen. Polen och Ungern var
de första centraleuropeiska länderna som in-
lämnade ansökan om EU-medlemskap 1994.
År 1995 ansökte Bulgarien, Lettland, Litau-
en, Rumänien, Slovakien och Estland om
medlemskap. Slovenien och Tjeckien inläm-
nade sina ansökningar 1996. För att förtydli-
ga utvidgningsprocessen och stödja kandidat-
ländernas förberedelser fattade Europeiska
rådet i Essen 1994 beslut om en strategi för
förberedelserna för de nya anslutningarna. I
enlighet med strategin har unionen erbjudet
kandidatländerna hjälp och främjat invester-
ingar i dessa länder för att länderna snabbare
skall kunna anpassa sig till EU:s krav. Stra-
tegin delades upp i avsnitt om associeringen,
dvs. genomförandet av Europaavtalen, om
styrning av Phare-finansieringen till anslut-
ningsförberedelserna och om regelbunden
politisk dialog mellan medlemsländerna och
kandidatländerna.
Europaavtalen med Bulgarien och Rumäni-
en trädde i kraft 1995. Avtalen som bygger
på principen om mest-gynnad-nation gäller
frihandel men också politisk dialog och de
innehåller bestämmelser om arbetskraftens
rörlighet, etablering av företag, tjänstehandel,
betalningar och kapital. Dessa avtal tillämpas
fullt ut fram till dess att kandidatländerna blir
medlemmar i EU. Hur Europaavtalen genom-
förs mellan EU och de associerade länderna
kontrolleras med hjälp av ett trestegsarran-
gemang där det högsta organet utgörs av as-
socieringsrådet som sammanträder på minis-
ternivå. Associeringsrådet och åtta under-
kommittéer för arbetet vidare på tjänsteman-
nanivå. Bland dessa organ är det associe-
ringsrådet som fattar besluten, lämnar re-
kommendationer och avgör tvister. Associe-
ringsrådet är också forum för den politiska
dialogen mellan parterna. Det finns dessutom
en parlamentarisk kommitté för möten mel-
lan medlemmar av det associerade landets
parlament och Europaparlamentet.
Strategin som förberedde anslutningen
stärktes och förtydligades för de central- och
östeuropeiska ländernas del genom anslut-
ningspartnerskap i mars 1998. Anslutnings-
partnerskapet specificerar de primära målen
för förberedelserna i varje enskilt kandidat-
land och finansieringen före anslutningen.
Partnerskapen utgör den politiska ramen för
styrningen av EU:s och de internationella fi-
nansinstitutens projektplanering och projekt-
samordning och partnerskapen villkorades
sålunda att de ekonomiska bidragen koppla-
des till förverkligandet av målen.
2.1. Bulgarien
Europaavtalet mellan EU och Bulgarien
trädde i kraft den 1 februari 1995. Avtalet ut-
gör underlaget för det rättsliga, ekonomiska
och politiska samarbetet mellan unionen och
Bulgarien. När Bulgarien blir medlem av EU
ersätts Europaavtalet av anslutningsfördraget.
Handeln mellan Finland och Bulgarien har
varit liten med hänsyn till möjligheterna,
men den har ökat då medlemskapet kommit
närmare. År 2004 ökade Finlands export till
Bulgarien med 3,2 procent jämfört med året
innan och dess värde uppgick till 25,5 miljo-
ner euro. Bulgariens andel av den totala ex-
porten från Finland låg under 0,1 procent.
Papper och kartong var Finlands viktigaste
exportprodukter. Värdet av det finsk-
bulgariska handelsutbytet uppgick till 42 mil-
joner euro 2004.
Det finska näringslivet håller på att hitta
Bulgarien i takt med att EU-medlemskapet
närmar sig. Det pågår flera förhandlingspro-
cesser, t.o.m. om produktionsinvesteringar.
Det är också möjligt för finska företag att få
beställningar inom de stora EU-finansierade
infrastrukturprojekten i Bulgarien. Den bul-
gariska tjänstesektorn är stadd i stark utveck-
ling och även där kan man se möjligheter till
samarbetsprojekt.
De finska investeringarna i Bulgarien är
små. Finland och Bulgarien har en överens-
kommelse om främjande av och ömsesidigt
skydd för investeringar (FördrS 48-50/1999).
Mellan länderna finns också ett avtal för att
undvika dubbelbeskattning (FördrS 10-
11/1986), en överenskommelse angående in-
ternationella landsvägstransporter (FördrS
58-59/1970) och en överenskommelse om
lufttrafiken mellan de båda ländernas territo-
rier samt om transitotrafiken över dem
(FördrS 31/1970).
Turism är en näring som hela tiden ökar i
Bulgarien. Bulgarien är det fjärde populäras-
te målet för paketresor från Finland efter
Spanien, Grekland och Turkiet. År 2004
ökade antalet finska turister till så mycket
som 54 000. Det finns en gällande överens-
kommelse mellan Finland och Bulgarien om
samverkan på turismens område (FördrS
36/1975).
Ett avtal om samarbete i frågor som ankny-
ter till undervisning, vetenskap, kultur, soci-
alpolitik och vissa andra områden (FördrS
57/1973) ingicks mellan Finland och Bulga-
rien 1973. Överenskommelsen från 1967 om
ömsesidig viseringsfrihet (FördrS 72/1967)
avbröts temporärt 1989 (FördrS 78/1989).
Andra överenskommelser är överenskom-
melsen om återtagande av personer som olag-
ligen inkommit och vistas i landet (FördrS
96/1998) och överenskommelsen om visum-
frihet för innehavare av diplomatpass (FördrS
62/1999). Det nyaste avtalet är avtalet från år
2000 om genomfart för KFOR-trupper
(FördrS 22/2000). Fredsfördraget från 1918
mellan Finland och Bulgarien (FördrS
6/1918-1920) är formellt fortfarande i kraft.
2.2. Rumänien
Europaavtalet mellan EU och Rumänien
trädde i kraft den 1 januari 1995. Avtalet ut-
gör underlaget för det rättsliga, ekonomiska
och politiska samarbetet mellan unionen och
kandidatlandet. När Rumänien blir medlem
av EU ersätts Europaavtalet av anslutnings-
fördraget.
Handelsutbytet mellan Finland och Bulga-
rien har varit anspråkslöst med hänsyn till
möjligheterna, men det går att se att det finns
tillväxtpotential. Även när det har varit som
bäst har Rumäniens andel av den totala ex-
porten från Finland varit 0,1 procent. År
2004 exporterade Finland varor till Rumäni-
en till ett värde av ca 47 miljoner euro. Under
flera års tid har papper och kartong och pro-
dukter som tillverkats av dessa varit den vik-
tigaste produktgruppen i den finska exporten
till Rumänien. Värdet av handelsutbytet mel-
lan Finland och Rumänien uppgick till 94
miljoner euro 2004.
De direkta investeringarna i Rumänien är
också rätt små. De finska företagens intresse
för Rumänien har dock ökat efter det att Ru-
mänien slutförde förhandlingarna om EU-
medlemskapet i december 2004. Finland har
haft en överenskommelse med Rumänien se-
dan 1992 om ömsesidigt främjande av och
skydd för investeringar (FördrS 120-
121/1992). Andra överenskommelser som
gäller den bilaterala handeln mellan Finland
och Rumänien är avtalet från 1998 för att
undvika dubbelbeskattning beträffande skat-
ter på inkomst (FördrS 6-7/2000) och avtalet
för undvikande av dubbelbeskattning och
förhindrande av skatt beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet (FördrS 67-
68/1978).
År 2004 besökte 4 600 finländare Rumäni-
en och man antar att volymen kommer att
öka med EU-medlemskapet och i takt med
att Rumänien blir mer känt. Överenskommel-
sen om samarbete på turismens område
(FördrS 12/1976) har varit i kraft mellan Fin-
land och Rumänien sedan 1976.
Avtalet om samarbete på kulturens, veten-
skapens och andra därmed sammanhängande
områden (FördrS 53/1974) har varit i kraft
sedan 1974. Programmet om kulturutbyte
som hör till avtalet reviderades senast som-
maren 2002.
Överenskommelser på transportsektorn är
avtalet om lufttrafiken mellan Finland och
Rumänien samt transitotrafiken över deras
territorier (FördrS 32/1972), vilket har änd-
rats 1996 (FördrS 37/1996) och överens-
kommelsen om internationell landsvägstrafik
(FördrS 54-55/1968).
Tillämpningen av överenskommelsen om
viseringsfrihet har suspenderats 1990 (FördrS
14/1990). Rumänska medborgare med di-
plomat- eller tjänstepass har befriats från vi-
seringsplikt 2001 (FördrS 37/2001). Över-
enskommelsen om återtagande av personer
(FördrS 57/2001) är från 1999.
Andra gällande bilaterala överenskommel-
ser mellan Finland och Rumänien är det vete-
rinärmedicinska avtalet (FördrS 10/1978) och
konsularöverenskommelsen (FördrS 18-
19/1973), som har ändrats 1996 (FördrS
29/1998).
3. Anslutningsfördragets centrala
innehåll och betydelse samt pro-
positionens disposition
Anslutningsfördraget med Bulgarien och
Rumänien är disponerat på ett avsevärt an-
norlunda sätt än de tidigare anslutningsför-
dragen. Detta beror på EU:s nya konstitutio-
nella fördrag som skall träda i kraft när samt-
liga medlemsstater har ratificerat det. Bulga-
riens och Rumäniens anslutningsfördrag har
upprättats med tanke på två olika situationer.
Ursprungligen utgick man från att det konsti-
tutionella fördraget träder i kraft enligt pla-
nerna och att de nya medlemsstaterna anslu-
ter sig till en union som bygger på det konsti-
tutionella fördraget. Om det konstitutionella
fördraget däremot inte är i kraft vid anslut-
ningsdagen kommer de nya medlemsstaterna
att ansluta sig till en union som bygger på de
nuvarande fördragen. I anslutningsfördraget
har inskrivits särskilda anslutningsvillkor för
bägge situationerna. Om det konstitutionella
fördraget är i kraft kommer anslutningsvill-
koren i anslutningsprotokollet att tillämpas.
Dessa villkor avser en situation i enlighet
med det konstitutionella fördraget. Om där-
emot unionens nuvarande fördrag fortfarande
är i kraft kommer anslutningsvillkoren i an-
slutningsakten att följas. Dessa avser en situ-
ation i enlighet med de nu gällande fördra-
gen. Denna lösning beror på att det konstitu-
tionella fördraget kommer att ersätta de nu-
varande EU-fördragen när det träder i kraft.
Det egentliga anslutningsfördraget innehål-
ler endast 6 artiklar. I stället har de materiella
anslutningsvillkoren inskrivits i de bifogade
dokumenten, dvs. i) anslutningsprotokollet
som hör samman med det konstitutionella
fördraget och ii) anslutningsakten som hör
samman med de nuvarande fördragen. I själ-
va anslutningsfördraget ingår hänvisningsbe-
stämmelser som anger vilka anslutningsvill-
kor som skall gälla i en viss situation. Enligt
anslutningsfördraget skall bestämmelserna i
anslutningsprotokollet tillämpas från det att
det konstitutionella fördraget träder i kraft,
medan bestämmelserna i anslutningsakten
skall tillämpas så länge som de nuvarande
fördragen gäller. Anslutningsvillkoren i an-
slutningsprotokollet och anslutningsakten
motsvarar varandra i sak. Det finns dock vis-
sa skillnader som beror på bl.a. förändringar-
na i unionens struktur och i terminologin.
Strukturen i regeringens proposition om Bul-
gariens och Rumäniens anslutningsfördrag
Regeringens proposition följer anslutnings-
fördragets struktur och detta betyder att situa-
tionen enligt såväl anslutningsprotokollet
som anslutningsakten har beaktats genomgå-
ende i hela propositionen.
Allmänna motiveringen
När arbetet med propositionens allmänna
motivering inleddes verkade det ännu mycket
sannolikt att det konstitutionella fördraget
skulle träda i kraft enligt planerad tidsplan.
Den allmänna motiveringen skrevs enligt det
då gällande läget utifrån antagandet att det
konstitutionella fördraget kommer att vara i
kraft. Situationen enligt protokollet beskrivs
sålunda först och därefter redogör man för si-
tuationen enligt anslutningsakten, om denna
skiljer sig från situationen enligt protokollet.
Om situationen enligt anslutningsakten är
densamma som enligt protokollet används
endast en hänvisning.
Detaljmotiveringen
När arbetet med detaljmotiveringen inled-
des hade situationen förändrats. Till följd av
nejen i folkomröstningarna hade EU tagit ti-
meout i ratificeringen av det konstitutionella
fördraget. Det var sålunda inte ändamålsen-
ligt att i den omfattande detaljmotiveringen
beskriva motiven utifrån situationen enligt
protokollet. Under det förberedande arbetet
med propositionen kom samtliga ministerier
överens om att detaljmotiveringen skrivs ut-
ifrån situationen enligt anslutningsakten.
Situationen enligt anslutningsakten, dvs. att
det konstitutionella fördraget inte har trätt i
kraft, beskrivs först för respektive artikels
del. Vid motsvarande artikel i anslutnings-
protokollet hänvisas det endast till motsva-
rande artikel i anslutningsakten. Om det kon-
stitutionella fördraget emellertid innebär en
ändring av den rättsliga grunden el.dyl., har
den nya situationen beskrivits under den
punkt i detaljmotiveringen som kommenterar
protokollets artikel i fråga. Om situationen
däremot inte ändras finns det endast en detal-
jerad hänvisning till detaljmotiveringen av
artikeln i anslutningsakten.
Perspektivet i detaljmotiveringen är sålun-
da ett annat till följd av den förändrade situa-
tionen. Med hänsyn till enhetligheten i pro-
positionen hade det visserligen varit möjligt
att beskriva också alla artiklar i protokollet.
Propositionen blir dock mycket omfattande
även utan detta och därför stannade man med
hänsyn till ändamålsenligheten för den före-
liggande lösningen. I den valda lösningen
kan den situation som beaktar det konstitu-
tionella fördraget hittas under respektive pro-
tokollsartikel. En noggrann hänvisning till
motsvarande artikel i anslutningsakten, under
vilken innehållet kommenteras noggrannare,
hjälper läsaren att hitta den innehållsmässiga
motiveringstexten. I fråga om protokollets ar-
tiklar har alltså situationen beskrivits enligt
den nya situationen endast i det fall att det
har skett en ändring av den rättsliga grunden
el. dyl.
3.1. Fri rörlighet för varor
Tryggande av den inre marknadens funktion
Den inre marknaden utgör en viktig grund
för EU:s rättssystem. Under anslutningsför-
handlingarna uppmärksammades särskilt sä-
kerställandet av att den inre marknaden fun-
gerar störningsfritt. Utöver en allmän eko-
nomisk skyddsklausul intogs därför en sär-
skild skyddsklausul för den inre marknaden i
anslutningsfördraget. Med stöd av denna kan
skyddsåtgärder vidtas, om en ny medlemsstat
inte lyckas uppfylla sina förpliktelser inom
området för den inre marknaden (fri rörlighet
för varor, tjänster, personer och kapital) och
därigenom orsakar eller hotar orsaka en all-
varlig störning i den inre marknadens funk-
tion. En skyddsklausul av samma typ in-
skrevs också i fördraget om Tjeckiens, Est-
lands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns,
Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens
anslutning till Europeiska unionen.
Kommissionen kan vidta skyddsåtgärder
genom att anta europeiska förordningar eller
beslut om saken. Kommissionen kan vidta
skyddsåtgärder på motiverad begäran av en
enskild medlemsstat eller på eget initiativ
inom tre år efter anslutningstidpunkten.
Skyddsklausulen kan åberopas redan på
grundval av resultat av förhandsövervak-
ningen av nya medlemsstater. Skyddsåtgär-
derna gäller då från och med anslutningstid-
punkten.
Skyddsåtgärderna får inte kvarstå längre än
vad som är nödvändigt och skall upphävas
när förpliktelsen har uppfyllts. Skyddsåtgär-
dens varaktighet är dock inte begränsad till
den angivna treårsperioden, utan den kan gäl-
la tills hela förpliktelsen har uppfyllts.
Kommissionen kan anpassa skyddsåtgärder-
na till den nya medlemsstatens framsteg.
Kommissionen informerar rådet i god tid om
att de europeiska förordningarna och beslu-
ten återtagits och beaktar rådets kommenta-
rer.
Det är motiverat att ta in skyddsklausulen
om den inre marknaden i fördraget för att
eventuella störningar skall kunna åtgärdas
snabbt och effektivt. Den vaga formule-
ringen av skyddsklausulen och den flexibla
giltighetstiden för skyddsåtgärder gör det
möjligt att tillämpa åtgärderna för att tryg-
ga en störningsfri inre marknad. Skydds-
klausulens formulering motsvarar Finlands
synpunkter.
Fri rörlighet för varor
Fri rörlighet för varor mellan de nuvarande
och de nya medlemsstaterna har redan delvis
genomförts med stöd av de Europaavtal som
föregått medlemskapet, men handeln med va-
ror frigörs slutgiltigt först vid anslutningen.
Anslutningsfördraget innehåller nya över-
gångsbestämmelser om varors fria rörlighet.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området.
3.2. Fri rörlighet för personer
Bestämmelser om fri rörlighet för personer,
i begreppets vida bemärkelse, finns i artik-
larna I-10.2 och III-133-III-150 i det konsti-
tutionella fördraget. Genom avtalet om Euro-
peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
har den fria rörligheten enligt det konstitutio-
nella fördraget utvidgats till att gälla även
medborgare i Island, Liechtenstein och Nor-
ge. När det gäller tillämpningsområdet för
bestämmelserna om fri rörlighet finns det
inte några skillnader mellan medborgare i
Europeiska unionens medlemsstater och
medborgare i staterna inom Europeiska eko-
nomiska samarbetsområdet.
Närmare bestämmelser om den fria rörlig-
heten för arbetstagare och andra personer in-
går i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om
arbetskraftens fria rörlighet inom gemenska-
pen och i Europaparlamentets och rådets di-
rektiv 2004/38/EG om unionsmedborgares
och deras familjemedlemmars rätt att fritt
röra sig och uppehålla sig inom medlemssta-
ternas territorier finns närmare bestämmelser
om arbetstagares och andra personers fria
rörlighet inom gemenskapen.
Fri rörlighet för arbetstagare
När det gäller arbetskraftens fria rörlighet
nådde anslutningsförhandlingarna en lösning
som dokumenterats i bilagorna VI-VII till
anslutningsprotokollet. Enligt lösningen får
de nuvarande medlemsstaterna i två års tid
efter anslutningsdagen tillämpa sin nationella
lagstiftning om tillträde till arbetsmarknaden
på medborgare i Bulgarien och Rumänien.
Tillämpningen av övergångsåtgärderna kan
förlängas med tre år. Också därefter kan till-
lämpningen av övergångsåtgärderna förläng-
as med ytterligare två år, förutsatt att arbets-
kraftens fria rörlighet medför eller förutses
medföra allvarliga störningar på arbetsmark-
naden i medlemsstaten. Även länder som har
öppnat sin arbetsmarknad kan på vissa vill-
kor fram till utgången av det sjunde året efter
anslutningen besluta att på nytt tillämpa sin
nationella lagstiftning om tillträde till ar-
betsmarknaden, om deras arbetsmarknad har
drabbats eller hotar att drabbas av allvarliga
störningar. Bulgarien och Rumänien får öm-
sesidigt tillämpa övergångsåtgärderna på
medborgare i både de nuvarande medlems-
staterna och i Bulgarien och Rumänien.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte ännu har trätt i kraft skiljer sig inte inne-
hållsmässigt från den beskrivna situationen
enligt anslutningsprotokollet. I det fallet till-
lämpas bestämmelserna i anslutningsakten
till anslutningsfördraget. I sak förblir situa-
tionen oförändrad.
Verkningar för Finland
Regeringen har tills vidare inte beslutat om
den skall föreslå för riksdagen att Finland
skall ta i bruk övergångstider för Bulgarien
och Rumänien i fråga om arbetskraftens fria
rörlighet.
I samband med den föregående utvidgning-
en beslutades det att Finland tillämpar över-
gångsåtgärder i fråga om arbetskraftens fria
rörlighet beträffande de nya medlemsstaterna
(bortsett från Cypern och Malta) i två års tid
från anslutningsdagen den 1 maj 2004. Efter
två år beslutar Finland om fortsatta åtgärder
och meddelar kommissionen, om landet fort-
farande, efter den 1 maj 2006, önskar tilläm-
pa sin nationella lagstiftning om tillträde till
arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsparterna
hörs i samband med översynen.
Beslut om eventuella övergångstider för
bulgariska och rumänska medborgare fattas
sedan en utredning färdigställts om konse-
kvenserna av övergångstiderna för de stater
som blev medlemmar av unionen 2004 och
om eventuella fortsatta åtgärder. Om reger-
ingen beslutar föreslå att övergångstider skall
tas i bruk gentemot Bulgarien och Rumänien
kommer en särskild regeringsproposition
med förslag till lagstiftning om tillämpning
av övergångsåtgärder beträffande arbetskraf-
tens fria rörlighet att lämnas till riksdagen. I
den kommer man att ta in detaljerade be-
stämmelser om de förfaranden och villkor
som gäller för att medborgarna i de nya med-
lemsstaterna skall kunna arbeta i Finland.
Finland ansåg att det inte var nödvändigt
att i utvidgningsförhandlingarna med Bulga-
rien och Rumänien kräva att övergångsåtgär-
der för arbetskraftens rörlighet tillämpas i
samband med tillhandahållandet av tjänster.
Endast Österrike och Tyskland krävde och
fick en möjlighet att tillämpa övergångsåt-
gärder för vissa uppgifter också på arbets-
kraftens rörlighet i anslutning till tillhanda-
hållande av tjänster. Övergångsåtgärderna för
arbetskraftens fria rörlighet gäller sålunda
inte personer som kommer till Finland som
utsänd arbetskraft för att utföra tillfälligt ar-
bete inom ramen för tillhandahållandet av
tjänster.
Om regeringen beslutar att inte föreslå
övergångstider för Bulgarien och Rumänien
kommer regeringens ståndpunkt i frågan att
läggas fram i riksdagen i samband med den
ovan nämnda utredningen. Utvidgningen in-
nebär också att finska medborgare får tillträ-
de till arbetsmarknaderna i Bulgarien och
Rumänien. Av principen om ömsesidighet
för övergångsarrangemangen enligt anslut-
ningsfördraget följer dock att de nya med-
lemsstaterna får tillämpa övergångsarrange-
mang på finska medborgares rätt att arbeta
om övergångsarrangemang för tillträde till
den finska arbetsmarknaden gäller deras
medborgare.
Erkännande av examina
Gemenskapslagstiftningen om erkännande
av examina kompletteras genom att yrkes-
kvalifikationer i Bulgarien och Rumänien fo-
gas till lagstiftningen om den allmänna ord-
ningen för erkännande av examina och den
ordning som baserar sig på harmoniserade
minimistandarder för utbildning samt till lag-
stiftningen om advokater.
Dessa ändringar finns inte omnämnda i
vare sig anslutningsprotokollet eller dess bi-
lagor, vilket innebär att de genomförs med
stöd av den generella fullmakten i artikel 56 i
anslutningsprotokollet.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området. Examina som avlagts av
medborgare i de nya medlemsstaterna er-
känns i Finland i enlighet med gemen-
skapslagstiftningen och på motsvarande sätt
erkänns finländares examina i de nya med-
lemsstaterna.
Social trygghet
Enligt artikel 42 i EG-fördraget skall ge-
menskapen tillförsäkra social trygghet och
utbetalning av sociala trygghetsförmåner till
migrerande arbetstagare och deras familje-
medlemmar oavsett i vilken stat de är bosat-
ta. Bestämmelser om social trygghet finns i
rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och
(EEG) nr 574/72. Även om anslutningsför-
draget medger begränsning av den fria rör-
ligheten för arbetstagare under en över-
gångsperiod, gäller ingen övergångsperiod
för bestämmelserna om social trygghet. Be-
stämmelserna skall tillämpas från och med
det att anslutningsfördraget träder i kraft, och
de som utnyttjar den fria rörligheten är berät-
tigade till social trygghet enligt gemen-
skapslagstiftningen. Det väsentliga är att
medborgare i medlemsstaterna behandlas
lika.
Verkningar för Finland
Systemet för samordning av den sociala
tryggheten utvidgas till att gälla personer
som rör sig mellan Finland och de nya med-
lemsstaterna.
3.3. Fri rörlighet för tjänster
I förhandlingskapitlet om fri rörlighet för
tjänster behandlades frågor i anslutning till
bank-, försäkrings- och värdepappersmark-
nadsdirektiven samt frågor i anslutning till
utövandet av fria yrken och dataskydd.
Finansiella tjänster
En välfungerande gemensam finansiell
marknad fri från störningar utgör en grund-
läggande förutsättning för den inre markna-
dens funktion och för ekonomisk tillväxt.
Den finansiella marknaden i Bulgarien och
Rumänien har redan i hög grad integrerats
med EU:s finansiella marknad. De centrala
elementen inom banksystemet är i utländsk
ägo och ägs huvudsakligen av banker i EU-
länderna. Av bankerna i de två länderna är ca
75 procent i utländsk ägo. Utländskt ägande
och engagemang stärker bankerna och bank-
systemen och leder till ökad finansierings-
teknisk kompetens, bättre riskhantering och
informationstekniska satsningar. Värdepap-
persmarknaden är fortfarande begränsad i
kandidatländerna.
De anslutande länderna blir medlemmar i
en situation där den finansiella marknaden
inom EU håller på att harmoniseras och öpp-
nas i snabb takt och fullt ut. På en finansiell
marknad som håller på att harmoniseras kan
störningar på marknaden eller i de finansiella
institutionerna i en enskild medlemsstat lätta-
re och snabbare återspeglas även på de övri-
ga medlemsstaternas finansiella marknader.
Utgångspunkten för förhandlingarna var att
regleringen av den finansiella marknaden i de
anslutande länderna och genomförandet av
denna reglering bör ske effektivt och att till-
synen bör vara tillräcklig före anslutningsda-
gen. Kommissionens bedömning är att kan-
didatländerna klarar av att uppfylla kraven
före anslutningen. Eventuella störningar kan
åtgärdas med stöd av skyddsklausulen för
den inre marknaden.
En viktig fråga i utvidgningsförhandlingar-
na gällde Bulgariens och Rumäniens begäran
om en övergångstid för sina arrangemang i
fråga om investerarskydd. Övergångstiderna
förordades, eftersom iakttagandet av ersätt-
ningsnivåerna enligt direktiven kunde medfö-
ra en alltför stor belastning för de anslutande
länderna med hänsyn till marknadsstorleken.
Bulgarien fick en övergångstid på tre år och
Rumänien en övergångstid på fem år. Under
dessa tider skall skyddet för investeringar fö-
ras upp på den miniminivå som gäller i EU.
De beviljade övergångstiderna är i linje med
de övergångstider som gäller för Estland,
Lettland, Litauen, Ungern och Polen (3 år 8
månader) och Slovakien (2 år 8 månader).
De nuvarande medlemsstaterna har rätt att
under övergångsperioderna förhindra verk-
samheten för ett värdepappersföretag från en
ny medlemsstat som etablerar sig på en nuva-
rande medlemsstats territorium, om inte fili-
alkontoret omfattas av ett officiellt erkänt sy-
stem för ersättning till investerare. Verksam-
heten kan förhindras tills företaget ansluter
sig till systemet för att täcka skillnaden mel-
lan den nationella garanti- och ersättningsni-
vån och miniminivån inom EU.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Verkningar för Finland
Det är inte sannolikt att banker i de anslu-
tande länderna eller bankernas moderbolag
via kandidatländerna kommer att börja till-
handahålla sina tjänster på den finländska
marknaden i någon större utsträckning. Det
är inte heller sannolikt att finländarna i någon
större utsträckning kommer att anlita bank-
tjänster i de anslutande länderna över riks-
gränserna.
Försäkringstjänster, fria yrken och data-
skydd
I de nya medlemsstaterna har lagstiftningen
om försäkringsverksamhet redan i hög grad
harmoniserats i analogi med gemenskapslag-
stiftningen. För försäkringsbolagen i de nya
medlemsstaterna öppnar utvidgningen en
möjlighet att bedriva försäkringsverksamhet
på samma villkor i alla medlemsstater i EU.
Verkningar för Finland
Med hänsyn till den rådande situationen är
förändringen inte betydande för Finland. En-
ligt vår gällande nationella lagstiftning är det
i hög grad möjligt att tillhandahålla försäk-
ringstjänster även för försäkringsföretag som
har sitt säte i ett land utanför Europeiska uni-
onen.
3.4. Fri rörlighet för kapital
I förhandlingarna om fri rörlighet för kapi-
tal aktualiserades Bulgariens och Rumäniens
begäran om övergångstider eller undantag i
fråga om sådana restriktioner i deras natio-
nella lagstiftning som gäller direkta invester-
ingar, i synnerhet utlänningars rätt att förvär-
va företag eller andelar i sådana inom vissa
branscher. En viktig fråga var också i vilken
omfattning kandidatländerna får hålla kvar
restriktioner för kapitalrörelser i förhållande
till tredje land. Dessutom ingår frågor röran-
de förebyggande av penningtvätt samt betal-
ningssystem i detta förhandlingskapitel.
Fri rörlighet för kapital har tack vare Euro-
paavtalen till stor del genomförts redan under
den fas som föregått anslutningen. Reform-
processen i anslutning till utvidgningsför-
handlingarna har utvecklat affärsmiljön i
kandidatländerna i en mer gynnsam riktning
och på så sätt bidragit till direkta investering-
ar i länderna. EU-medlemsstaternas direkta
investeringar i Bulgarien och Rumänien har
ökat rätt kraftigt och bedömningen är att den
gynnsamma utvecklingen kommer att fortsät-
ta. Kandidatländernas investeringar i EU-
staterna har varit anspråkslösa. De finländska
företagens investeringar i kandidatländerna
har varit små liksom också de bulgariska och
rumänska företagens investeringar i Finland.
Restriktioner för utlänningars köprätt
En problematisk fråga var de anslutande
ländernas krav på begränsningar av utlän-
ningars rätt att köpa jordbruks- och skogs-
mark samt fritidsfastigheter. Bulgarien och
Rumänien motiverade restriktionerna för ut-
länningars köprätt med att prisnivån i de nu-
varande medlemsstaterna är betydligt högre
än i kandidatländerna.
Övergångstiden för köp av jordbruks- och
skogsmark är sju år från anslutningen för
både Bulgarien och Rumänien, dvs. den
samma som för Estland, Lettland, Litauen,
Slovakien, Tjeckien och Ungern. För köp av
fritidsbostad beviljades en övergångstid på
fem år från anslutningen, dvs. den samma
som för Cypern, Polen, Tjeckien och Ungern.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Verkningar för Finland
Övergångstiderna för förvärv av jord-
bruksmark, skogar eller fritidsfastigheter har
inte någon större betydelse för Finland.
3.5. Bolagsrätt
Förhandlingskapitlet om bolagsrätt omfat-
tar rättsakter från tre rättsområden: egentlig
bolagsrätt, som reglerar olika bolagsformer,
bokslutsbestämmelser samt immateriella rät-
tigheter.
Industriella rättigheter
Gemenskapsbestämmelserna om industriell
äganderätt gäller gemenskapsvarumärken,
tilläggsskydd för läkemedel och växt-
skyddsmedel samt gemenskapsformgivning-
en.
Gemenskapens förordningar om gemen-
skapsvarumärken och gemenskapsformgiv-
ning har anpassats så att varumärken eller
formgivningar som registrerats eller sökts
före anslutningsdagen automatiskt utsträcks
till Bulgarien och Rumänien. Gemenskapens
förordningar om tilläggsskydd för läkemedel
och växtskyddsmedel har anpassats sålunda
att det förutsätts att även Bulgarien och Ru-
mänien skall bevilja tilläggsskydd när ansö-
kan om tilläggsskydd inlämnats inom fast-
ställd tid.
På området för bolagsrätt har inga över-
gångstider beviljats vare sig Bulgarien eller
Rumänien. Under förhandlingarna kom man
dock överens om specialarrangemang gällan-
de fri rörlighet för farmaceutiska produkter.
Enligt specialarrangemanget kan innehavaren
av farmaceutiska produkter med patent eller
tilläggsskydd i en nuvarande medlemsstat, på
vissa villkor förhindra att sådana produkter
förs in eller lanseras på marknaden i den nu-
varande medlemsstat där produkterna har
skyddats med patent eller tilläggsskydd. Ar-
rangemanget tillämpas även om produkterna
första gången lanserats på den bulgariska el-
ler rumänska marknaden av innehavaren eller
med innehavarens samtycke.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Bolagsrätt och redovisningsbestämmelser
Utvidgningen ställer krav på ändringar av
flera bolagsrättsliga bestämmelser som avser
tillnärmning av medlemsstaternas bolags-
och redovisningslagstiftningar. I syfte att
precisera det nationella tillämpningsområdet
definieras de bolagsformer som bestämmel-
serna tillämpas på och bolagsformerna räk-
nas upp på respektive medlemsstats officiella
språk.
På grund av de bolagsrättsliga direktivens
struktur måste tillämpliga bolagsformer för
Bulgariens och Rumäniens del införas i di-
rektiven. Behovet av ändringar gäller följan-
de direktiv: rådets första direktiv 68/151
EEG (offentlighetsdirektivet), rådets andra
direktiv 77/91 EEG (kapitaldirektivet), rådets
tredje direktiv 78/855 EEG (fusionsdirekti-
vet), rådets tolfte direktiv 89/667/EEG (di-
rektivet om enmansbolag med begränsat an-
svar), rådets fjärde direktiv 78/660 EEG (re-
dovisningsdirektivet) och rådets sjunde di-
rektiv 83/349 EEG (koncernredovisningsdi-
rektivet). Dessutom måste rådets förordning
(EG) nr 2157/2001 om stadga för europabo-
lag (europabolagsförordningen) ändras.
Det finns inget omnämnande av dessa änd-
ringar vare sig i anslutningsprotokollet eller i
dess bilagor vilket innebär att ändringarna
genomförs med stöd av den generella full-
makten i artikel 56 i anslutningsprotokollet.
Verkningar för Finland
Utvidgningen av gemenskapens bolags-
rättsliga bestämmelser till att också gälla de
nya medlemsstaterna förbättrar rättsinneha-
varnas ställning på det utvidgade marknads-
området. Kostnaderna i samband med ansö-
kan om gemenskapsvarumärke och gemen-
skapsformgivning kommer att sjunka då det
inte längre är nödvändigt att upprätta ansök-
ningar särskilt för de nya medlemsstaterna.
Av betydelse är också möjligheten för patent-
innehavare att ansöka om tilläggsskydd för
läkemedel och växtskyddsmedel i de nya
medlemsstaterna.
3.6. Konkurrenspolitik
Anslutningsfördraget innehåller inte några
övergångstider för EU:s egentliga konkur-
rensbestämmelser, dvs. artiklarna III-161 och
III-162 i det konstitutionella fördraget.
Artiklarna III-167 till III-169 fastställer
principerna för EG:s bestämmelser om stat-
ligt stöd. Bulgarien har inga egentliga be-
stämmelser om övergångstider. I det ru-
mänska anslutningsfördraget ingår flera över-
gångsarrangemang som gäller statligt stöd.
Kandidatländerna har anpassat en betydan-
de del av sin nationella lagstiftning till EG-
bestämmelserna om statligt stöd. Av denna
anledning kan stöd och stödprogram som va-
rit i kraft långt före anslutningsdagen anses
vara tillämpliga stöd på den gemensamma
marknaden från anslutningsdagen. Detta
gäller även stöd som den nya medlemsstatens
kontrollmyndighet konstaterat vara förenliga
med gemenskapsbestämmelserna. För Ru-
mäniens del tillämpas det sagda endast på
stödåtgärder som kontrollmyndigheten be-
dömt efter den tidpunkt som kommissionen
ansett utgöra gräns för tillfredsställande kon-
troll av de statliga stöden i Rumänien.
Övergångsarrangemang för Rumänien har
avtalats beträffande följande stödsystem: be-
frielse från bolagsskatt på de mest eftersatta
områdena, avgiftsbefrielse för de företag som
undertecknat handelskontrakt med frihan-
delsområdenas förvaltningar, och beviljande
av statligt stöd till den rumänska stålindustrin
för omstrukturering.
Största den av övergångsperioderna går ut
senast vid utgången av 2010. Endast över-
gångsperioden för avgiftsbefrielsen för före-
tag som undertecknat handelskontrakt med
frihandelsområdenas förvaltningar gäller till
utgången av 2011. Statligt stöd till den ru-
mänska stålindustrin för omstruktureringen
får enligt bestämmelserna i anslutningsför-
draget beviljas högst till utgången av 2008.
Kommissionen följer kontinuerligt anslut-
ningsförberedelserna i de två anslutande län-
derna för att säkerställa att unionens rättsak-
ter blir en del av den nationella lagstiftningen
och att det finns tillräcklig beredskap för att
verkställa den. Genomförandet av omstruktu-
reringsprogrammet för stålindustrin är en
viktig del av dessa förberedelser. Om kom-
missionens uppföljningsrapporter tydligt vi-
sar att förberedelserna i ett anslutande land
ännu inte är i ett sådant skick som anslut-
ningen förutsätter, kan rådet på rekommenda-
tion av kommissionen besluta att skjuta upp
anslutningsdagen till den 1 januari 2008. Rå-
det fattar i princip sitt beslut om uppskjutan-
det enhälligt, men för Rumäniens del kan be-
slutet fattas med kvalificerad majoritet om
Rumänien inte har uppfyllt vissa förbindelser
som den lämnat särskilt och som gäller bl.a.
statliga stöd och omstruktureringen av stålin-
dustrin. Mekanismen för uppskjutande av
medlemskapet har kommenterats närmare i
kapitel 3.31.4.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte ännu har trätt i kraft, skiljer sig inte in-
nehållsmässigt från den beskrivna situationen
enligt anslutningsprotokollet. I det fallet till-
lämpas bestämmelserna i anslutningsakten
till anslutningsfördraget. I sak förblir situa-
tionen oförändrad.
Verkningar för Finland
Det bedöms att de beviljade övergångspe-
rioderna inte har några direkta verkningar för
konkurrensläget inom finländska företag.
Största delen av övergångsperioderna gäller
sådana stöd där de godtagbara kostnaderna är
förenliga med regelverket om statligt stöd.
De stöd som beviljas inom ramen för om-
struktureringsprogrammet för den rumänska
stålindustrin syftar till omstrukturering och
reducering av totalproduktionen inom sek-
torn i fråga.
3.7. Jordbruk
Allmänt
Bulgariens och Rumäniens medlemskap
ökar Europeiska unionens jordbruksmark
med ca 20 miljoner hektar, varav knappt 13
miljoner hektar är odlingsmark och resten be-
tesmark eller fruktodlingar. Detta utgör över
tio procent av det utvidgade EU:s jordbruks-
areal, dessa två länder inräknade. De två län-
dernas andel av värdet av jordbruksproduk-
tionen utgör dock endast fyra procent, medan
deras andel av personer sysselsatta inom
jordbruket däremot är mycket stor. Jordbru-
kets produktivitet är sålunda synnerligen
svag.
Nationalprodukten per capita är i Rumäni-
en den lägsta i EU-27 och i Bulgarien den
näst lägsta samtidigt som jordbrukets andel
av nationalprodukten är betydande. Även an-
delen sysselsatta inom jordbruket är stor. I
båda länderna finns en stor mängd mycket
små gårdar och ett litet antal stora gårdar som
drivs i företagsform. Denna, även för andra
nya medlemsländer typiska duala jordbruks-
struktur är dock särskilt framträdande i Bul-
garien och Rumänien. Strukturomvandlingen
har sålunda endast påbörjats.
Den stora mängden små gårdar kommer
därför säkert att förorsaka administrativa
problem åtminstone till en början. Stöd
kommer sannolikt att betalas till dessa län-
der, på samma sätt som till de andra nya
medlemsländerna genom ett förenklat system
i form av s.k. enhetlig arealersättning.
Att verkställa unionens lagstiftning på det
veterinärmedicinska, fytosanitära och livs-
medelshygieniska området är en stor utma-
ning för Bulgarien och Rumänien. Hur lag-
stiftningen genomförs måste följas noggrant
såväl före medlemskapet som efteråt. Efter-
som länderna har beviljats övergångstider för
uppgraderingen av produktionsanläggningar-
na och råmjölkens kvalitet så att de uppfyller
unionens krav, kommer den inre marknaden
inte att fungera helt fritt till dessa delar. Un-
der övergångsperioden kommer en del av
produkterna att få säljas endast på respektive
lands hemmamarknad.
Tilläggsutgifterna för jordbrukspolitiken
till följd av Bulgariens och Rumäniens an-
slutning finns inte med i det jordbruksav-
giftstak som antogs av Europeiska rådet i
Bryssel i oktober 2002, men i förhandlingar-
na om finansieringsramen har vissa med-
lemsländer ansett att det fastställda utgiftsta-
ket också gäller dessa utgifter. Om man be-
slutar att agera enligt detta uppstår ett behov
av att minska jordbruksutgifterna i de nuva-
rande medlemsstaterna på motsvarande sätt.
Horisontella frågor
Införande av direkta utbetalningar (2007-
2016)
Direkta utbetalningar enligt den gemen-
samma jordbrukspolitiken införs i Bulgarien
och Rumänien så, att direkta stöd 2007 kan
betalas till 25 % av den stödnivå som tilläm-
pas i gemenskapen sådan denna nivå var den
30 april 2004, dvs. före anslutningen av de
tio nya medlemsstaterna. Stödnivån höjs årli-
gen med fem procentenheter fram till 2010
och därefter med tio procentenheter per år
tills kandidatländerna 2016 når den stödnivå
som tillämpas i EU-25. Förfarandet överens-
stämmer till fullo med det förfarande som
gäller för de tio nya länder som blev med-
lemmar 2004. Endast tidpunkten är en annan,
till följd av anslutningstidpunkten.
Kompletterande nationella direkta utbetal-
ningar (2004-2013)
Bulgarien och Rumänien medges två alter-
nativa sätt att komplettera de direkta utbetal-
ningarna till jordbrukare. Med kommissio-
nens tillstånd kommer Bulgarien och Rumä-
nien att ges möjlighet att komplettera de di-
rekta utbetalningarna
a) vad gäller alla direkta utbetalningar år
2007 med högst upp till 55 % av nivån
för direkta utbetalningar i gemenska-
pen, sådan denna nivå var den 30 april
2004, med upp till 60 % år 2008, 65 %
år 2009 och från 2010 med högst 30
procentenheter över den nivå som är
tillämplig det relevanta året. För
mjölkkobidrag tillämpas följande max-
imital för Bulgarien och Rumänien:
upp till 85 % år 2007, upp till 90 % år
2008, upp till 95 % år 2009 och upp till
100 % år 2010
eller
b) i) vad gäller andra direkta utbetalningar
än systemet med samlat gårdsstöd upp
till den sammanlagda nivån för direkt
stöd som jordbrukaren skulle ha varit
berättigad till, för varje enskild pro-
dukt, i den nya medlemsstaten under
året 2006 enligt det motsvarande na-
tionella systemet, ökat med 10 pro-
centenheter.
ii) när det är fråga om systemet med
gårdsstöd fastställs det sammanlagda
beloppet för nationella direkta utbetal-
ningar som en ny medlemsstat kan be-
vilja under ett år med hjälp av särskil-
da branschspecifika rambelopp. Dessa
belopp är lika stora som skillnaden
mellan följande
- det sammanlagda beloppet för na-
tionella stöd som motsvarar de
gemensamma jordbrukspolitiska
stöden och som kunde användas av
Bulgarien eller Rumänien under
kalenderåret 2006 ökat med tio
procentenheter i varje fall
och
- det nationella maximibelopp som
fastställts för respektive nya med-
lemsstat, vid behov justerat enligt
bestämmelserna i förordningen om
direkta utbetalningar.
I fråga om de direkta utbetalningarna kan
den nya medlemsstaten besluta att tillämpa
någotdera av alternativen a och b.
Det sammanlagda direkta stödet som jord-
brukaren kan beviljas enligt det relevanta sy-
stemet för direkta utbetalningar i Bulgarien
och Rumänien efter anslutningen, inbegripet
samtliga kompletterande nationella direkta
utbetalningar får dock inte överstiga nivån
för det direkta stöd som jordbrukaren skulle
ha varit berättigad till enligt det motsvarande
system för direkta utbetalningar som tilläm-
pas i medlemsstaterna i gemenskapen, sådant
detta system var den 30 april 2004.
System för enhetlig arealersättning
Bulgarien och Rumänien får ersätta stödsy-
stemen enligt den gemensamma jordbrukspo-
litiken med ett system för enhetlig arealer-
sättning. Enligt detta system kan direkt stöd
betalas på arealbasis utan produktionsskyl-
dighet. Systemet för enhetlig arealersättning
kan användas av de två nya medlemsstaterna
till utgången av 2009 och skall på begäran av
endera staten kunna förlängas två gånger
med ett år i sänder.
För direkta utbetalningar enligt systemet
för enhetlig arealersättning fastställs ett årligt
rambelopp. Detta är fastställt som summan
av de medel som skulle ha varit tillgängliga
under det berörda kalenderåret för direkta ut-
betalningar i den nya medlemsstaten enligt
de stödsystem som för närvarande hör till
den gemensamma jordbrukspolitiken räknat
enligt relevanta gemenskapsregler och de
kvantitativa parametrar, t.ex. basareal, bi-
dragstak och garanterad maximikvantitet,
som anges för varje stödsystem i anslut-
ningsakten. Detta justeras med den relevanta
procentsatsen för det gradvisa införandet av
direkta betalningar.
Statligt stöd
För att vissa stödåtgärder skall kunna klas-
sificeras som gällande stöd skall de nya med-
lemsstaterna lämna detaljerade uppgifter om
alla åtgärder i anslutning till de statliga stö-
den inom fyra månader efter anslutningen.
Dessa stödåtgärder betraktas som gällande
stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget fram
till utgången av det tredje året efter anslut-
ningen. Dessutom har man kommit överens
om övergångsarrangemang för ett stegvist
slopande av de statliga stöden inom vissa
sektorer.
Lager
Gemenskapen övertar de offentliga lager
som finns i Bulgarien och Rumänien vid an-
slutningen till följd av tillämpningen av poli-
tiken med marknadsstöd. Värdet på lagren
bestäms enligt de allmänna bestämmelserna
om finansiering av interventionsåtgärder ge-
nom Europeiska utvecklings- och garantifon-
den för jordbruket, garantisektionen. Varje
sådant privat eller offentligt lager av varor i
fri omsättning i Bulgarien och Rumänien på
anslutningsdagen som kan anses vara större
än normal lagring skall avvecklas på de nya
medlemsstaternas bekostnad. Detta förfaran-
de tillämpades också vid anslutningen av tio
nya medlemsländer 2004.
Skyddsåtgärder
Den generella ekonomiska skyddsklausu-
len gör det möjligt att införa skyddsåtgär-
der på begäran av en ny eller nuvarande
medlemsstat under en tid av högst tre år
från anslutningsdagen. En förutsättning för
skyddsåtgärderna är ett allvarligt problem
på någon ekonomisk sektor, alltså också
jordbruket. Det är kommissionen som fattar
beslutet om att skyddsåtgärder skall tas i
bruk för att anpassa branschen till den inre
marknaden. Den generella ekonomiska
skyddsklausulen har kommenterats närma-
re i kapitel 3.31.4.
En nuvarande medlemsstat kan också, på
samma villkor, be om tillstånd att få använda
skyddsåtgärder gentemot en eller flera nya
medlemsstater.
Gemensam organisation av marknaden
Referenskvantiteter
Man har kommit överens om att referens-
kvantiteterna fastställs på basis av de faktiska
produktionssiffrorna med hänsyn till den sär-
skilda situationen i varje medlemsstat. Refe-
renskvantiteterna omfattar alla relevanta pro-
dukter och gäller bl.a.:
jordbruksgrödor: basarealer och referens-
avkastningar för jordbruksgrödor och ris,
kvoter för potatisstärkelse, nationella garan-
terade kvantiteter på dehydradiserat foder,
baskvantiteter för produktion av socker, bas-
kvantiteter för produktion av isoglykos,
specialgrödor: bearbetningströsklar för
sektorn för frukt och grönsaker, högsta ga-
rantitröskel för råtobak och nationella garan-
terade största kvantiteter på olivolja,
animaliska produkter: mjölkkvot, särskilt
bidrag, am- och dikobidrag, ytterligare betal-
ningar, rättigheter till bidrag för tackor och
getter.
Vin och alkohol
Överenskommelse har träffats med Bulga-
rien och Rumänien om vinodlingszoner, vin-
benämningar och planteringsrätter för kvali-
tetsviner.
Geografiska och andra benämningar har
också fastställts för vissa starka alkohol-
drycker och en vinbaserad alkoholdryck har
definierats.
Rumänien får rätt att erkänna återplanter-
ingsrätter som erhållits genom röjning av hy-
bridsorter som inte får ingå i klassificeringen
av vinsorter och som odlas på en areal av
30 000 hektar. Dessa återplanteringsrätter får
utnyttjas endast till och med utgången av
2014 och uteslutande för odling av Vitis vini-
fera.
Omstrukturering och omställning av dessa
vinodlingar skall inte berättiga till gemen-
skapsstöd. Nationellt statligt stöd får dock
beviljas för de kostnader som förorsakas av
omstruktureringen och omställningen. Detta
stöd får inte överstiga 75 procent av samtliga
kostnader per vinodling.
Animaliska produkter
Mjölk
Kraven beträffande fetthalten skall inte till-
lämpas på konsumtionsmjölk som produceras
i Bulgarien före den 30 april 2009. Mjölk
med en fetthalt på 3 procent får saluföras
som helmjölk och mjölk med en fetthalt på 2
procent får saluföras som lättmjölk. Konsum-
tionsmjölk som inte uppfyller fetthaltskraven
får endast saluföras i Bulgarien eller exporte-
ras till tredje land. Motsvarande undantag
medgavs flera nya medlemsstater i samband
med utvidgningen 2004 och även Finland
och Sverige i samband med den föregående
utvidgningen.
För Bulgarien och Rumänien har fastställts
totala kvantiteter av individuella referenskvan-
titeter för mjölk. Den totala kvantiteten har för-
delats på leveranser och direktförsäljning.
För Bulgarien och Rumänien fastställs en
särskild omstruktureringsreserv. Denna re-
serv skall frigöras från och med den 1 april
2009 i den omfattning som motsvarar minsk-
ningen av egenkonsumtionen av mjölk och
mjölkprodukter i dessa länder sedan 2002.
Kommissionen skall fatta beslut om frigö-
rande av reserven och om dess fördelning på
leverans- och direktförsäljningskvoterna ut-
ifrån bedömningen av de rapporter som Bul-
garien och Rumänien skall inge till kommis-
sionen senast den 31 december 2008. I rap-
porten skall det finnas detaljerade uppgifter
om resultat och trender i omstrukturerings-
processen inom landets mejerisektor, särskilt
omställningen från produktion för egenkon-
sumtion till produktion för marknaden.
Landsbygdsutveckling
Temporära åtgärder införs för utvecklandet
av den bulgariska och den rumänska lands-
bygden. Sådana åtgärder är stöd till delvis
självförsörjande gårdar och uppmuntran till
strukturomvandling, stöd till etablerandet av
och arbetet i producentgrupper, utvecklandet
av samhällena på landsbygden med åtgärder
inom Leader+, stöd till upplysnings- och
rådgivningstjänster för gårdarna, komplette-
rande direkt stöd och tekniskt stöd som avser
att ta fram t.ex. bättre forskning, information,
adb-system och utvärderingsmetoder.
Dessutom tillämpas särskilda bestämmelser
i Bulgarien och Rumänien på investerings-
stöd till gårdar och företag som förädlar och
saluför jordbruksprodukter. Dessa bestäm-
melser gäller t.ex. stödets maximiprocent av
investeringsbeloppet.
Bulgariska jordbrukare som beviljats
mjölkkvot kan omfattas av systemet för för-
tidspension förutsatt att de är yngre än 70 år
vid överlåtelsen. Dessa bönders mjölkkvoter
återförs då till den nationella mjölkkvotsre-
serven utan ersättning. Motsvarande system
fastställdes för Litauen i samband med ut-
vidgningen 2004.
Gemenskapens finansieringsbidrag på om-
råden som omfattas av målprogram 1 kan
vara 85 procent i fråga om åtgärder som gäll-
er jordbruksmiljöns och djurens välbefinnan-
de och 80 procent i fråga om övriga åtgärder
eller följa de procentandelar som anges i de
förordningar om utvecklande av landsbygden
som är i kraft på anslutningsdagen, beroende
på vilkendera som blir större.
När stödperioden för mångåriga förbindel-
ser som ingåtts inom ramen för SAPARD-
programmet för beskogning av jordbruks-
mark, etablering av producentgrupper eller
jordbrukets miljöarrangemang fortsätter efter
den i SAPARD-programmet angivna sista
utbetalningsdagen i de nya medlemsländerna,
betalas de obetalda beloppen över jordbru-
kets utvecklingsprogram för åren 2007-2013.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Verkningar för Finland
Bestämmelserna om jordbruket i anslut-
ningsfördraget medför inte några behov av
lagändringar i Finland. Ändringar av teknisk
natur kommer likväl att göras i enskilda för-
ordningar.
Den gemensamma marknaden för jord-
bruksprodukter gäller från anslutningsdagen,
bortsett från vissa exportrestriktioner som
följer av övergångstiderna för Bulgarien och
Rumänien. De omedelbara verkningarna för
Finland av denna utvidgning av den gemen-
samma marknaden blir små. Eftersom unio-
nens gemensamma jordbrukspolitik förblir i
huvuddrag oförändrad trots utvidgningen,
blir de direkta verkningarna av utvidgningen
ringa för jordbruket i Finland. Av större be-
tydelse är om de jordbruksutgifter som följer
av Bulgariens och Rumänien anslutning
kommer att räknas in i den övre gräns för
jordbruksutgifter som beslutades av Europe-
iska rådet i Bryssel i oktober 2002 eller om
de kommer att lämnas utanför så som man
ursprungligen avsåg. Om utgifterna tas med
kan detta leda till en nedskärning av de övri-
ga jordbruksutgifterna och sålunda påverka
även Finland. Beslut om detta kommer att
fattas i samband med beslutet om finansie-
ringsramen för åren 2007-2013.
De bestämmelser i anslutningsfördraget för
Bulgarien och Rumänien som gäller lands-
bygdsutveckling förutses inte påverka Fin-
land.
Veterinära frågor och växtskydd
Genomförandet av EG:s veterinärlagstift-
ning och fytosanitära lagstiftning kräver av-
sevärda insatser av Bulgarien och Rumäni-
en. Arbetet pågår fortfarande i bägge län-
derna i fråga om veterinära gränskontroller,
strukturomvandlingen i anläggningar för
animaliska livsmedel, kontroll av TSE och
animaliska biprodukter. I Bulgarien krävs
dessutom ytterligare åtgärder i fråga om
djurs hälsa och välbefinnande och i Rumä-
nien i fråga om identifiering och märkning
av djur och på det fytosanitära området. I
anslutningsfördraget förbinder sig länderna
att före anslutningen genomföra gemenska-
pens veterinärlagstiftning och fytosanitära
lagstiftning, anpassade enligt bilagorna till
anslutningsfördraget.
Veterinärlagstiftningen omfattar bl.a. be-
stämmelserna om djurs hälsa och välbefin-
nande, hygien i anslutning till animaliska
livsmedel, veterinära gränskontroller, handel
med djur och animaliska livsmedel och övri-
ga produkter på den inre marknaden samt
import av dessa. Växtskyddslagstiftningen
omfattar utöver egentliga växtskyddsbe-
stämmelser även bestämmelser om gödsel-
medel, foder, frön och förökningsmaterial
samt bekämpningsmedel.
Anslutningsfördraget innehåller också en
skyddsklausul om veterinära frågor och
växtskydd. Enligt denna kan kommissionen
genom kommittéförfarande vid behov, för
högst tre år från tidpunkten för anslutning-
en, besluta att en ny medlemsstats produkter
inte lanseras på den inre marknaden, utan att
EU:s bestämmelser om tredje land skall till-
lämpas på dem. Skyddsklausulen aktualise-
ras bara om Bulgarien och Rumänien i bety-
dande grad misslyckas med tillämpningen
av gemenskapens veterinärlagstiftning och
växtskyddslagstiftning. Tröskeln för att till-
lämpa skyddsklausulen kommer att vara
hög.
Bulgarien och Rumänien beviljades vissa
övergångstider angående veterinära frågor
och växtskydd. I vissa uppräknade produk-
tionsanläggningar kan Bulgarien fortsätta att
från gårdarna ta emot mjölk som inte uppfyl-
ler EU:s hygienbestämmelser. De bulgariska
myndigheterna skall föra en förteckning över
dessa gårdar. Produkter som härstammar från
produktionsanläggningarna i fråga får levere-
ras endast till hemmamarknaden eller bearbe-
tas i de produktionsanläggningar som finns
upptagna på listan och produkterna skall
märkas särskilt. Om vissa detaljerade krav
uppfylls kan man i dessa produktionsanlägg-
ningar under övergångstiden hantera dels
mjölk som uppfyller EU-kraven, dels mjölk
som inte uppfyller EU-kraven. Detta måste
ske på separata produktionslinjer. Bulgarien
skall årligen rapportera till kommissionen om
de framsteg som gjorts i fråga om uppgrade-
ringen av mjölkgårdarna och uppsamlingssy-
stemet för mjölk. EU:s hygienbestämmelser
skall följas fullt ut i Bulgarien senast vid ut-
gången av 2009.
Rumänien beviljades motsvarande över-
gångstid för hanteringen av råmjölk på sepa-
rata produktionslinjer. Dessutom beviljades
vissa särskilt uppräknade anläggningar över-
gångstider angående omläggningen av pro-
duktion av kött, fågelkött och mjölk. Över-
gångstiderna gäller inte hygienen. Produkter
som härstammar från dessa anläggningar får
levereras endast till hemmamarknaden eller
bearbetas i de produktionsanläggningar som
finns upptagna på listan och produkterna
skall märkas särskilt. Dessutom ålades Ru-
mänien att säkerställa att endast de produk-
tionsanläggingar som uppfyller bestämmel-
serna kan fortsätta driften när övergångstiden
utgår den 31 december 2009.
Rumänien fick också rätt att uppskjuta ge-
nomförandet av bestämmelserna om vissa
bekämpningsmedel som är tillåtna i Rumäni-
en och som innehåller koppar och vissa andra
ämnen.
Genom de strikta övergångsbestämmelser-
na säkerställs det att den höga nivån på livs-
medelssäkerhet och växtskydd bibehålls på
den inre marknaden.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, avviker inte från den be-
skrivna situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
Verkningar för Finland
De veterinära bestämmelserna och be-
stämmelserna om växtskydd i anslutnings-
fördraget medför inte några behov av lagänd-
ringar i Finland. Enskilda förordningar av
jord- och skogsbruksministeriet måste ändras
när Bulgariens och Rumäniens ställning som
icke-EU-land ändras till medlemsstat i Euro-
peiska unionen.
3.8. Fiskeri
Bulgariens och Rumäniens medlemskap för
med sig Svarta havets fiskeområde som ett
större element i EG:s gemensamma fiskepo-
litik.
I förhandlingarna förband sig de nya med-
lemsstaterna att tillämpa EG:s gemensamma
fiskepolitik. De centrala politiska principerna
om hållbart fiske, proportionell stabilitet
(kvotfördelning) och tillträde till fiskevatten
(fiskezoner eller ekonomiska zoner) tilläm-
pas direkt även på de nya medlemsstaterna.
Fiskeresurserna i Svarta havet och Donau är
inte så rikliga ur gemenskapens synvinkel
och torde därför inte ha någon nämnvärd be-
tydelse på marknaden.
I och med att Bulgarien och Rumänien för-
binder sig att tillämpa den gemensamma fis-
kepolitiken överlåter de sådana fiskeavtal
som de före anslutningen ingått med tredje
land på gemenskapens förvaltning, med bi-
behållna rättigheter och skyldigheter för Bul-
garien och Rumänen till följd av avtalen. Rå-
det fattar före utgången av avtalens giltig-
hetstid beslut om en förlängning av de aktu-
ella avtalen.
Verkningar för Finland
Finländska fartyg kommer inte att ha till-
träde till Svarta havet och inte Rumäniens
och Bulgariens fartyg till Östersjön.
3.9. Transportpolitik
Medlemsstaternas gemensamma politik
inom transportområdet regleras i artiklarna
III-236-III-245 i del III avdelning III kapitel
III avsnitt 7 i det konstitutionella fördraget.
Bestämmelser om det transeuropeiska trans-
portnätet (TEN) finns i artiklarna III-246-III-
247 i avsnitt 8.
De centrala målen för gemenskapens trans-
portpolitik är att upprätta en marknad för tra-
fik och transporter samt att undanröja kvanti-
tativa restriktioner och restriktioner som hän-
för sig till transportföretagens nationalitet
och etableringsplats. Gemenskapens mål för
transportpolitiken för 2000-talet, vilka även
Bulgarien och Rumänien har förbundit sig
till, definieras i kommissionens vitbok om
transportpolitiken från 2001: "Den gemen-
samma transportpolitiken fram till 2010:
Vägval inför framtiden". Avsikten är att ge-
menskapens transportpolitiska mål skall pre-
ciseras under 2005 och 2006.
Bulgarien och Rumänien godkänner från
och med anslutningen gemenskapens samtli-
ga bestämmelser inom transportområdet,
bortsett från vissa övergångsarrangemang.
Bulgarien och Rumänien har också godkänt
de tekniska bestämmelserna för fordon som
hör till sektorn för fri rörlighet för varor, t.ex.
bestämmelser som harmoniserar typgodkän-
nandet av fordon, bullernivån, avgasutsläp-
pen och säkerheten samt konkurrensbestäm-
melserna för järnvägstransporter, vägtrans-
porter och transporter på inre vattenvägar.
Det viktigaste övergångsarrangemanget
inom transportsektorn gäller den inre gods-
trafiken på vägarna i medlemsstaterna, dvs.
cabotagetrafiken. Övergångsarrangemanget
för Bulgarien och Rumänien varar högst
fem år. Dessutom har ingåtts en överens-
kommelse om en skyddsklausul. Under den
tid övergångsarrangemanget tillämpas får
Bulgarien och Rumänien inte idka cabotage-
trafik i de övriga nuvarande medlemsstater-
na och andra transportföretag i de nuvarande
medlemsstaterna får inte utföra nationella
godstransporter på väg i Bulgarien och Ru-
mänien. Syftet med detta ömsesidiga arran-
gemang är att förhindra konkurrensstörning-
ar på transportmarknaden. Medlemsstaterna
skall före utgången av det tredje året efter
anslutningen meddela kommissionen om de
förlänger övergångsperioden med högst två
år. Lämnas inget sådant meddelande, är ca-
botagetrafik tillåten efter tre år. Dessutom
har överenskommits om en skyddsklausul,
som innebär att om det förekommer allvar-
liga störningar eller en förvärrad situation
på en medlemsstats nationella marknad på
grund av cabotagetrafiken kan medlemssta-
ten meddela detta till kommissionen, som
beslutar om skyddsåtgärder fortsättningsvis
är nödvändiga. Trots övergångsarrange-
mangen kan bilaterala avtal ingås om cabo-
tagetillstånd.
Ett annat, mindre betydande övergångsar-
rangemang gäller Bulgariens och Rumäniens
rätt att fram till den 31 december 2013 åt-
minstone på en del av vägnätet begränsa
massan för dragaxeln i lastbilar och bussar
till 10 ton. I medlemsstaterna tillåts i dag en
massa på 11,5 ton. Länderna motiverar över-
gångsperioden med att vissa delar av vägnä-
tet är i sämre skick.
Bulgarien och Rumänien har dessutom be-
viljats mindre övergångsarrangemang som
hänför sig till förutsättningarna för rätt att
yrkesmässigt bedriva person- och godstrans-
porter och transportföretagens betalnings-
förmåga. För Rumänien har dessutom god-
känts ett kortvarigt undantag från skatter och
avgifter för fordon för användningen av vissa
slag av infrastruktur.
I bilagorna III:3, VI:5 och VII:6 till anslut-
ningsprotokollet definieras mera ingående de
övergångsarrangemang som beviljats Bulga-
rien och Rumänien i fråga om gemenskapens
regelverk.
I anslutningsförhandlingarna fästes även
uppmärksamhet vid en förbättring av Bulga-
riens och Rumäniens administrativa bered-
skap och effektivitet. Inom transportsektorn
innebär det här bl.a. att transportbestämmel-
serna genomförs och övervakas effektivt
samt att förvaltningspersonalen får utbild-
ning.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, har inga verkningar
för motiveringen i sak. Bestämmelserna om
transportpolitik i avdelning V i gällande EG-
fördrag är de samma i sak.
Anslutningsfördraget innehåller inga för-
klaringar om transportpolitiken.
Verkningar för Finland
Föregående utvidgning har ändrat trans-
portmarknadssituationen i synnerhet i Öster-
sjöområdet. Verkningarna av den växande
konkurrensen märks i synnerhet inom vägtra-
fiken, sjöfarten och luftfarten.
De övergångsarrangemang som beviljats
Bulgarien och Rumänien har inga nämnvärda
verkningar för Finland.
Skillnaderna i beskattning samt löneskill-
nader och övriga sociala skillnader mellan
Bulgarien och Rumänien kan i synnerhet på
kort sikt medföra störningar på transport-
marknaden i synnerhet i deras grannländer.
De överenskomna övergångsarrangemangen
i fråga om cabotagetrafik minskar dessa hot.
Bulgariens och Rumäniens anslutning påver-
kar inte transportsektorn i Finland i någon
väsentlig utsträckning. Anslutningsfördraget
föranleder inte några ändringar i Finlands
lagstiftning inom det aktuella området.
Bulgariens och Rumäniens anslutning in-
nebär också nya tillväxt- och exportmöjlighe-
ter och större transportmarknad för finländs-
ka transportföretag.
Utvidgningen innebär att transportnätet i
Bulgarien och Rumänien ansluts till gemen-
skapens TEN-transportnät. Integreringen av
transportmarknaden och transportnäten i
medlemsstaterna skapar förutsättningar för
hållbara och effektiva logistiska helhetslös-
ningar. Utvidgningen öppnar nya transport-
kanaler för finländska företag till marknads-
områdena i Central- och Sydeuropa. Den
största spärren i arbetet för att förbättra
transportnätet i Bulgarien och Rumänien och
ansluta dem till TEN-transportnätet är bristen
på finansiering.
Inom gemenskapen har under de senaste
åren en betydande mängd rättsakter utfärdats
om sjöfart, i synnerhet inom området för sä-
kerhet och förebyggande av miljöriskerna
med fartyg. Bulgariens och Rumäniens med-
lemskap ger betydande möjligheter att för-
bättra säkerheten inom sjöfarten. Genom an-
slutningen förbinder länderna sig att överva-
ka sjöfarten effektivare samt att följa omfat-
tande åtgärdspaket för sjöfartssäkerheten.
Det här minskar för sin del risken för olyckor
vid transport av farliga ämnen.
3.10. Beskattning
Bulgarien och Rumänien genomför och
börjar tillämpa gemenskapens regelverk om
beskattning från och med anslutningen. Un-
der förhandlingarna bad kandidatländerna om
övergångstider och undantag i fråga om ge-
menskapens regelverk om beskattning. De
övergångstider och undantag som beviljats
kandidatländerna motsvarar ganska långt de
förfaranden som enligt gemenskapslagstift-
ningen tillämpas i de nuvarande medlemssta-
terna och de övergångstider som beviljats de
nuvarande medlemsländerna. Övergångsti-
derna och undantagen bedöms därför ha obe-
tydliga praktiska konsekvenser.
Direkt beskattning
Gemenskapens regelverk innehåller rätt få
bestämmelser om direkt beskattning. Som en
av de viktigaste rättsakterna kan dock näm-
nas rådets direktiv 2003/49/EG om ett ge-
mensamt system för beskattning av räntor
och royalties som betalas mellan närstående
bolag i olika medlemsländer (ränte- och ro-
yaltydirektivet). Enligt artikel 1 i direktivet
är de betalningar av räntor eller royalties som
uppkommer i en medlemsstat och skall beta-
las till närstående bolag i en annan medlems-
stat befriade från varje form av skatt som tas
ut i källstaten.
Både Bulgarien och Rumänien beviljades
en övergångstid för tillämpningen av be-
stämmelserna i artikel 1 i ränte- och royalty-
direktivet. Skattesatsen på betalningar av rän-
tor och royalties till ett närstående bolag i en
annan medlemsstat, eller till ett fast driftstäl-
le som är beläget i en annan medlemsstat och
tillhör ett närstående bolag i en medlemsstat
får inte för någotdera kandidatlandet översti-
ga 10 procent före utgången av 2010 och för
Bulgariens del inte fem procent från ingång-
en av 2011 till utgången av 2014.
Dessutom anses den uppförandekodex som
rådet antog i sina slutsatser 1997 höra till
gemenskapens regelverk även om kodexen
inte är egentlig gemenskapslagstiftning. Den
uppförandekodex som tillämpas på företags-
beskattningen är ett viktigt instrument som
syftar till att undanröja nationella åtgärder
som snedvrider verksamheten på den gemen-
samma marknaden och påverkar möjlighe-
terna att etablera ekonomisk verksamhet. I
samband med anslutningsförhandlingarna har
Bulgarien och Rumänien i enlighet med upp-
förandekodexen förbundit sig att i sitt skatte-
system undanröja sådana åtgärder som even-
tuellt ansetts medföra skadlig skattekonkur-
rens samt att låta bli att införa nya eventuellt
skadliga åtgärder. Det här bidrar till att när-
ma ansökarländernas skattesystem och sy-
stemen i de nuvarande medlemsstaterna samt
minskar skattekonkurrensen.
Verkningar för Finland
De övergångstider som Bulgarien och Ru-
mänien beviljas i fråga om tillämpningen av
ränte- och royaltydirektivet har inte några be-
tydande verkningar för Finland eller för de
övriga nuvarande medlemsstaterna. Finland
måste troligen i vissa situationer gottgöra
källskatt som tagits ut för ränta eller royalty i
Bulgarien och Rumänien under en längre tid
än om dessa undantag inte skulle beviljas.
Det finns inga exakta uppgifter om hur
mycket källskattebelagd ränta eller royalty
som har influtit från dessa länder, men deras
belopp är enligt uppskattning mycket obetyd-
ligt.
Indirekt beskattning
Mervärdesbeskattning
Bulgarien och Rumänien har beviljats en-
dast en mycket begränsad mängd undantag
från systemet enligt sjätte mervärdesskattedi-
rektivet.
Enligt anslutningsfördraget får kandidat-
länderna tillämpa en gräns för skattebefrielse
som är högre än den omsättningsgräns som
anges i gemenskapslagstiftningen. Detta får
dock inte ha skadliga verkningar för faststäl-
landet av en momsbaserad avgift för gemen-
skapens egna medel. När kandidatländerna
räknar ut momsbasen för gemenskapens egna
medel skall de därför göra en kompensation i
fråga om den.
Bulgarien och Rumänien får befria interna-
tionell persontrafik från mervärdesskatt.
Punktbeskattning
Bulgarien och Rumänien har beviljats un-
dantag eller övergångstider när det gäller lag-
stiftningen om punktskatter. De viktigaste är
de övergångstider som beviljats för att mini-
miskattenivåerna för tobaksvaror skall nås.
De anslutande länderna beviljades dessutom
ett begränsat antal obetydliga undantag eller
övergångstider i fråga om alkoholbeskatt-
ningen samt beskattningen av flytande bräns-
le. Båda de nya medlemsstaterna beviljades
en övergångstid för att uppnå den minimi-
skattenivå som föreskrivits för cigaretter. Vid
fastställandet av övergångstidernas längd har
hänsyn tagits till landets nuvarande skatte-
sats. Övergångstiden för Bulgarien och Ru-
mänien upphör vid utgången av 2009. För att
förhindra störningar på den inre marknaden
skall de nuvarande medlemsstaterna ha möj-
lighet att behålla samma kvantitativa restrik-
tioner för cigaretter som förs in från dessa
länder utan extra punktskatt som de restrik-
tioner som gäller vid import från tredje land.
Detta gäller så länge övergångstiderna för de
nya medlemsstaterna tillämpas samt förutsatt
att de har underrättat kommissionen om det-
ta. De medlemsstater som tillämpar restrik-
tioner för privatimport får utföra nödvändiga
kontroller förutsatt att dessa inte hindrar en
väl fungerande inre marknad.
Kandidatländerna begärde inte några över-
gångstider för att avvika från den föreskrivna
minimipunktskattesatsen för alkoholdrycker,
men de fick möjlighet att tillämpa en nedsatt
punktskattesats på etylalkohol som är avsedd
endast för personligt bruk i fruktodlares hus-
håll. Kommissionen skall för Rumäniens del
se över denna ordning på nytt 2015 och rap-
portera eventuella ändringar till rådet. När
det gäller flytande bränsle och vissa andra
energimaterial beviljades båda de nya med-
lemsstaterna övergångstider för att uppnå
minimiskattenivåerna i gemenskapen. Över-
gångstiden för blyfri bensin går för båda
medlemsstaternas del ut vid utgången av
2010 och när det gäller dieselolja vid utgång-
en av 2012. Bulgarien har dessutom en över-
gångsperiod för att uppnå minimiskattenivån
på fotogen före utgången av 2012. För att
uppnå minimiskattenivåerna på vissa ener-
gimaterial beviljas båda medlemsstaterna föl-
jande övergångstider: för Bulgarien en över-
gångstid för att uppnå minimiskattenivån på
kol och koks som används för fjärrvärme
före utgången av 2009 och för kol och koks
som används för andra ändamål än fjärrvär-
me före utgången av 2008. Övergångstiden
för Rumänien för att nå minimiskattenivån på
naturgas och tung eldningsolja som används
för fjärrvärme går ut vid utgången av 2009
och när det gäller tung eldningsolja som an-
vänds för andra ändamål än fjärrvärme vid
utgången av 2008. Båda de nya medlemssta-
terna fick övergångstid för att nå minimiskat-
tenivån på el. Den övergångstid som beviljats
båda medlemsstaterna går ut vid utgången av
2009.
Verkningar för Finland
Den högre gränsen för mervärdesskatte-
plikten i Bulgarien och Rumänien än den
som tillämpas i Finland har inga nämnvär-
da verkningar för vare sig Finland eller de
övriga nuvarande medlemsländerna. De
nuvarande medlemsländerna tillämpar ock-
så allmänt skattefrihet på internationell
persontrafik. Bulgarien och Rumänien
övergår till mervärdesskattesystemet inom
gemenskapshandeln när de blivit medlem-
mar i EU. När det gäller import från dessa
länder sker då en övergång från den mer-
värdesskatt som tullverket tar ut för import
från tredje land till uttag av mervärdesskatt
inom gemenskapshandeln i samband med
beskattningen i hemlandet. Finlands import
från dessa länder är dock relativt liten, vil-
ket gör att det tillfälliga dröjsmålet i inflö-
det av mervärdesskattetullar på grund av
förändringen inte kommer att vara nämn-
värt under anslutningsåret.
Bortsett från ovan nämnda tämligen obe-
tydliga undantag och övergångsperioder har
de nya medlemsstaterna förbundit sig att
anpassa sitt punktskattesystem till gemen-
skapens regelverk. Dessutom gäller vid den
inre handeln inom EU att punktskattebelagda
varor i regel beskattas i det land där de kon-
sumeras, enligt skattegrunderna i det aktuella
landet och i överensstämmelse med de nyt-
tigheter som producerats och konsumeras i
hemlandet. De nya medlemsstaternas tillträde
torde därför inte medföra några betydande
snedvridningar av konkurrensen till följd av
punktskatten. De övergångstider och undan-
tag som beviljats de nya medlemsstaterna har
obetydliga ekonomiska verkningar för Fin-
land. När det gäller gränshandeln har de nya
medlemsstaterna ingen stor betydelse för
Finland. Övergångstiderna för minimiskatte-
nivån på cigaretter kan ha skadliga verkning-
ar för Finland. Den betydligt lägre prisnivån
på tobaksvaror i de nya medlemsstaterna kan
öka privatimporten till Finland. Finland kan
dock minska verkningarna genom att för pri-
vatimport införa restriktioner som gäller lika
länge som den övergångstid som de nya
medlemsstaterna beviljats för att uppnå mi-
nimiskattenivån inom EU.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
3.11. Den ekonomiska och monetära unio-
nen
Kandidatländerna hade inga nämnvärda
problem med förhandlingskapitlet. Länderna
anhöll inte om några undantag eller över-
gångstider i fråga om den nuvarande lagstift-
ningen i unionen.
De nya medlemsstaterna går också med i
den ekonomiska och monetära unionen vid
anslutningen, även om de inte inför euron.
För införandet av euron förutsätts enligt EG-
fördraget att medlemsstaten fullgör sina för-
pliktelser när det gäller att förverkliga den
ekonomiska och monetära unionen och har
uppnått en hög grad av varaktig konvergens.
Landets lagstiftning skall innehålla garantier
för centralbankens självständiga ställning,
förbud mot att centralbanken finansierar den
offentliga sektorn samt att den offentliga sek-
torn särbehandlas hos finansinstituten. Nivån
på den ekonomiska konvergensen bedöms
med hjälp av konvergenskriterierna i Maa-
strichtfördraget, vilka hänför sig till inflation
samt underskott och skuldsättning i den of-
fentliga sektorn, räntenivå samt växelkursens
stabilitet. Före anslutningen till den monetära
unionen skall medlemsstaten delta i växel-
kursmekanismen (ERM II) under minst två
år. Kommissionen och Europeiska central-
banken bedömer om villkoren för övergång-
en till gemensam valuta uppfylls. Beslut om
ett lands övergång till den tredje etappen i
den ekonomiska och monetära unionen, den
monetära unionen, fattas av rådet, som sam-
manträder på stats- eller regeringschefsnivå.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området. De totalekonomiska verk-
ningarna av utvidgningen behandlas nedan i
stycket 4.1.
3.12. Statistik
Kandidatländerna beviljades inte några un-
dantag eller övergångstider i fråga om ge-
menskapens regelverk om statistik. Från uni-
onens sida har det fortgående betonats att en
kontinuerlig tillgång till tillförlitliga statistis-
ka uppgifter är av väsentlig betydelse för
verksamheten och beslutsfattandet inom EU.
En situation enligt anslutningsfördraget,
dvs. en situation där det konstitutionella för-
draget ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig
inte från den beskrivna situationen enligt an-
slutningsprotokollet.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området.
3.13. Socialpolitik och sysselsättning
Social trygghet
Inom området socialpolitik går de nya
medlemsstaterna med i det politiska samar-
bete som definieras i artikel 144 i EG-
fördraget. I detta samarbete tillämpas en öp-
pen samordningsmetod inom området för fat-
tigdom, utslagning och pensioner samt görs
förberedelser för tillämpning av metoden
inom hälso- och sjukvården. Det ligger i de
nuvarande medlemsstaternas intresse att de
nya medlemsstaterna deltar, för att på så sätt
ökas stabiliteten i deras sociala trygghetssy-
stem och förmedlas information om goda so-
cialpolitiska förfaranden.
Bulgarien fick en övergångstid fram till ut-
gången av 2010 för tillämpningen av direktiv
2001/37/EG om tillnärmning av medlemssta-
ternas lagar och andra författningar om till-
verkning, presentation och försäljning av to-
baksvaror på tjärhalterna i cigaretter som till-
verkats i Bulgarien och som finns till försälj-
ning endast i Bulgarien. Bulgarien skall un-
der övergångstiden minska tjärhalterna i ci-
garetterna till den direktivenliga nivån 10
mg.
Arbetsrätt
När det gäller arbetsrätt har de nya med-
lemsstaterna förbundit sig att iaktta EG:s re-
gelverk från och med anslutningen.
Jämställdhet
Lika behandling av kvinnor och män är en
av hörnstenarna för EU:s socialpolitik. Den är
en grundläggande förutsättning för ökad eko-
nomisk välfärd och social samhörighet i ge-
menskapen. EU har kraftigt understött kvin-
nors möjligheter att på ett jämbördigt sätt del-
ta i verksamheten i samhället, och EU har ak-
tivt arbetat för jämställdhet mellan könen.
EG:s jämställdhetsreglering har sitt ursprung i
förbudet mot lönediskriminering. Redan i EG-
fördraget intogs en artikel om likalönsprinci-
pen. Jämställdhetsperspektivet stärktes ytterli-
gare i Amsterdamfördraget. Bekämpning av
diskriminering på grund av kön föreskrivs re-
dan i den allmänna klausulen om icke-
diskriminering. Jämställdhetsfrämjande åtgär-
der föreskrivs i samband med socialpolitiken.
Dessutom anges att jämställdhet mellan könen
bör beaktas som en horisontell princip i alla
gemenskapens verksamheter. De nya med-
lemsstaterna skall följa gemenskapens jäm-
ställdhetsbestämmelser från och med anslut-
ningen.
Sysselsättning
De nya medlemsstaterna deltar genast från
anslutningen till alla delar i samarbetet
kring EU:s sysselsättningsstrategi. De skall i
sin sysselsättningspolitik följa de sysselsätt-
ningspolitiska riktlinjer som EG fastställt
för medlemsstaterna samt sträva efter att
uppfylla de sysselsättningsmål som doku-
menterats i riktlinjerna och uppställts bl.a.
av Europeiska rådet i Lissabon. För de nya
medlemsländerna är det en stor utmaning att
uppnå målen.
Social dialog
Den sociala dialogen inom EU omfattar
bl.a. dokumentationen i artikel III-212 i det
konstitutionella fördraget om det arbete som
arbetsmarknadsorganisationer på europeisk
nivå bedriver för att utveckla EU:s arbets-
och sociallagstiftning genom att ingå avtal på
europeisk nivå. Utvidgningen innebär att
också arbetsmarknadsorganisationerna i de
nya medlemsstaterna kan delta i beredningen
av de avtal som avses i EG-fördraget. Möj-
ligheter för organisationer i Bulgarien och
Rumänien att delta kan i viss mån begränsas
av den låga graden av organisering bland ar-
betsgivare och arbetstagare.
Arbetarskydd
Sedan 1970-talet har det givits mer än 30
direktiv gällande minimikrav på arbetarskyd-
det. År 1989 gavs bl.a. ramdirektivet om ar-
betarskydd, 89/391/EEG, där de allmänna
förfarandena och åtgärderna för arbetarskydd
på arbetsplatserna fastställdes.
Gemenskapens arbetarskyddspolitik och
arbetarskyddsdirektiv förutsätter att arbetar-
skyddet övervakas av en fungerande och till-
räckligt effektiv organisation och att relatio-
nerna mellan arbetsgivare och arbetstagare
fungerar på arbetsplatserna.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte in-
nehållsmässigt från den beskrivna situationen
enligt anslutningsprotokollet när det gäller
arbetsrätt, sysselsättning och social dialog.
Verkningar för Finland
Deltagandet i sysselsättningsstrategin inne-
bär att en aktiv sysselsättningspolitik skall
tillämpas även i de nya medlemsstaterna, vil-
ket för sin del minskar risken för allvarliga
störningar på arbetsmarknaden inom EU. Det
här stabiliserar arbetsmarknaden inom hela
EU.
Från och med anslutningen skall de nya
medlemsstaterna följa minimibestämmelser-
na i arbetslagstiftningen inom EU, vilket för
sin del jämnar ut skillnaderna i konkurrens-
läget mellan Finland och de nya medlemssta-
terna.
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom vare
sig området för arbetarskydd eller jämställd-
het. I fråga om arbetarskyddet innebär ut-
vidgningen att Finlands konkurrenskraft för-
bättras något jämfört med de nya medlems-
staterna när dessa måste höja sitt arbetar-
skydd till gemenskapsnivån. Övergångstider-
na i direktiv 2001/37/EG om tillnärmning av
medlemsstaternas lagar och andra författ-
ningar om tillverkning, presentation och för-
säljning av tobaksvaror har inga verkningar
för Finland, eftersom sådana cigaretter som
övergångstiden avser inte får saluföras i de
andra medlemsstaterna.
3.14. Energi
Energi
Enligt anslutningsfördraget skall de nya
medlemsstaterna tillämpa gemenskapslag-
stiftningen om energi från och med dagen för
anslutningen. Det konstitutionella fördragets
ikraftträdande leder till att den nya energiar-
tikeln 256 träder i kraft. Både Bulgarien och
Rumänien beviljades i artikel 20 i anslut-
ningsprotokollet en övergångstid i fråga om
skyldigheten att inneha lager av råolja eller
petroleumprodukter som motsvarar den in-
hemska förbrukningen i 90 dagar. Bulgariens
övergångstid går ut den 31 december 2012
och Rumäniens den 31 december 2011.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte in-
nehållsmässigt från den beskrivna situationen
enligt anslutningsprotokollet.
I det fallet tillämpas bestämmelserna i an-
slutningsakten till anslutningsfördraget. I sak
förblir situationen oförändrad.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området.
Kärnenergi
Anslutningsprotokollet innehåller inte någ-
ra bestämmelser om kärnsäkerhet och unio-
nen har inte någon lagstiftning om detta. Frå-
gan ingick därför inte i granskningen gällan-
de harmoniseringen av medlemsstaternas na-
tionella lagstiftning och gemenskapslagstift-
ningen. Kärnsäkerheten granskades inte hel-
ler som ett led i de allmänna villkoren för
medlemskap för kandidatländerna. Under an-
slutningsförhandlingarna utformades dock ett
krav på att de nya medlemsstaterna bör ha en
hög nivå på kärnsäkerheten. I detta hänseen-
de kan man dock inte kräva mer av dem än
av de nuvarande medlemsstaterna.
En särskild expertgrupp sammanställde en
rapport med kärnsäkerhetsrekommendatio-
ner för alla kandidatländer. Både Bulgarien
och Rumänien har gjort framsteg med verk-
ställigheten av rekommendationerna. Ex-
pertgruppen gjorde en särskild bedömning i
Bulgarien hösten 2003 som resulterade i en
rapport där en mycket positiv utveckling
konstaterades i kärnsäkerhetssituationen i
landet.
Artikel 30 i anslutningsprotokollet gäller
en stängning av enheterna 1-4 vid kärnkraft-
verket Kozloduj i Bulgarien i syfte att däref-
ter lägga ned dem. Bulgarien lade ned enhe-
terna 1 och 2 i det aktuella kraftverket 2003
och har förbundit sig att även lägga ned en-
heterna 3 och 4 i kraftverket 2006. EU ger
Bulgarien sammanlagt 210 miljoner euro i
ekonomiskt stöd för nedläggning av kraft-
verkets enheter och för täckandet av kostna-
derna för nedläggning av de övriga under
2007-2009.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft skiljer sig inte inne-
hållsmässigt från den beskrivna situationen
enligt anslutningsprotokollet.
I det fallet tillämpas bestämmelserna i an-
slutningsakten till anslutningsfördraget. I sak
förblir situationen oförändrad.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området.
3.15. Industripolitik
EU:s industripolitik är av horisontell karak-
tär och syftar till att garantera gynnsamma
förutsättningar för industrins konkurrens-
kraft. Den använder sig av företagspolitiska
instrument med vilkas hjälp man försöker
skapa förutsättningar för att företags- och af-
färslivet skall kunna agera handlingskraftigt,
utnyttja idéer och ta vara på de tillfällen som
erbjuds. Inom industripolitiken gäller det
dock att ta hänsyn till olika branschers speci-
albehov och egenskaper. Politiken måste där-
för drivas på ett differentierat sätt enligt re-
spektive bransch. Inom industripolitiken för-
enas således horisontella frågor och bransch-
vis tillämpning.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
Kandidatländernas industriprodukter har i
huvudsak redan fritt kommit ut på EU-
marknaden, så utvidgningen medför inga sto-
ra förändringar. Anslutningsfördraget föran-
leder inte några ändringar i lagstiftningen i
Finland inom det aktuella området.
3.16. Små och medelstora företag
Bulgarien och Rumänien godkänner ge-
menskapens regelverk om små och medelsto-
ra företag och genomför det från och med an-
slutningen.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området.
3.17. Vetenskap och forskning
EU:s forskningspolitik syftar till att stärka
industrins konkurrenskraft och dess veten-
skapliga och tekniska grund samt att främja
all forskningsverksamhet som stöder gemen-
skapens olika politikområden. Forskningspo-
litiken består av beslut som gäller gemenska-
pens ramprogram för forskning och teknisk
utveckling samt vetenskaps- och teknologi-
avtal som ingås med tredje land.
Ramprogrammet är unionens primära fi-
nansiella instrument inom området forskning.
Som bäst pågår det sjätte ramprogrammet för
forskning och teknisk utveckling (2002-
2006). Den huvudsakliga verksamhetsformen
för ramprogrammet är forskningsprojekt som
genomförs som samprojekt för företag,
forskningsinstitut och universitet och vilka
beviljas forskningsfinansiering på basis av
öppna anbudstävlingar. Ramprogrammet be-
står av två separata program: EG-
programmet och Euratomprogrammet. Bul-
garien och Rumänien har associerats med det
sjätte ramprogrammet (både EG och Eura-
tom) och deltar i det under samma villkor
som medlemsländerna. Länderna kommer
troligen att delta i EU:s sjunde ramprogram
(2007-2013), som är under förhandling, an-
tingen genom associationsavtal eller som
fullvärdiga medlemmar beroende på anslut-
ningstidpunkten. Det nya konstitutionella
fördraget påverkar inte saken.
Verkningar för Finland
Kapitlet om forskning innehåller inga
övergångsarrangemang och leder inte till
några ändringar av den nationella lagstift-
ningen. Rumäniens och Bulgariens förmåga
att delta i ramprogrammet beror på förhål-
landena i länderna, t.ex. forskarnas och
forskningens standard och befintliga nöd-
vändiga forskningsinstitut och infrastruktur
för forskning. Dessutom förutsätter delta-
gande antingen privat eller offentlig finansi-
ering som vederlag för gemenskapsfinansie-
ringen.
3.18. Utbildning och yrkesutbildning
Enligt artiklarna III-282-283, som gäller
utbildning, ungdoms- och idrottsfrågor och
yrkesutbildning i det konstitutionella för-
draget, skall gemenskapen stödja och
komplettera medlemsstaternas insatser.
Medlemsstaterna har ansvar för det natio-
nella utbildningssystemet och undervisning-
ens innehåll.
Bulgarien och Rumänien har antagit ge-
menskapens regelverk om utbildning och yr-
kesutbildning samt förbundit sig att följa de
principer som skrivits in där. Bulgarien och
Rumänien har också deltagit fullt ut i den
andra fasen (2000-2006) av unionens vikti-
gaste utbildnings- och ungdomsprogram
(Sokrates, Leonardo da Vinci, Ungdom).
Ländernas anslutning till unionen kommer
inte att påverka verksamheten inom dessa
program.
Medlemskapet innebär att Bulgarien och
Rumänien kan delta i beredningen av unio-
nens nya program samt beslutsfattande som
gäller utbildning, yrkesutbildning och ung-
dom i unionens institutioner.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
De nya medlemsländernas anslutning till
Europeiska unionen har inte några direkta
verkningar för utbildnings- och ungdomspo-
litiken i Finland. Möjligheterna att främja in-
ternationellt samarbete och rörlighet inom
utbildning och ungdomsfrågor förbättras.
3.19. Telekommunikation och informa-
tionsteknik
Inom området för telekommunikation och
informationsteknik strävar Europeiska unio-
nen efter att upprätta en inre marknad samt
att tillnärma bestämmelserna i lagar och
andra författningar i medlemsstaterna.
Tanken bakom det nuvarande systemet för
reglering av telekommunikation var att leda
övergången från en monopolbaserad miljö
till en konkurrensutsatt miljö. Systemet tog
fasta på att upprätta en konkurrensmarknad
och skydda rättigheterna för nya aktörer på
marknaden. Efter liberaliseringen av gemen-
skapens telemarknad har slutförts en omfat-
tande revidering av lagstiftningen om elek-
tronisk kommunikation, som syftade till att
stärka konkurrensen inom alla marknadssek-
torer och samtidigt säkerställa att konsumen-
ternas grundläggande rättigheter tryggas även
i fortsättningen.
Bulgarien och Rumänien anpassar sin lag-
stiftning om telekommunikation och infor-
mationsteknik till gemenskapens regelverk
och ser till att lagstiftningen genomförs före
anslutningen.
Bulgarien beviljades en övergångstid för
införandet av nummerportabilitet fram till
den 1 januari 2009.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, har inga verkningar
för motiveringen i sak.
Verkningar för Finland
Utvidgningen ger upphov till nya kommu-
nikations- och underleverantörsmarknader
inom områdena för telekommunikation och
informationsteknik. Den snabba liberalise-
ringen av telemarknaden i Bulgarien och
Rumänien och främjandet av telekonkurren-
sen innebär kommersiella intressen också för
Finland. Anslutningsfördraget föranleder inte
några ändringar i lagstiftningen i Finland
inom det aktuella området.
3.20. Kultur och audiovisuell politik
Kultur
I enlighet med artikel III-280 om kultur i
det konstitutionella fördraget strävar Europe-
iska unionen efter att stödja medlemsländer-
nas kultur med respekt för dess mångfald.
Unionen strävar också efter att stödja samar-
betet mellan medlemsstaterna och kulturella
aktörer i dem samt vid behov komplettera
verksamheten. Målet är att stärka nationella
och regionala kulturella drag.
Bulgarien och Rumänien har antagit ge-
menskapens regelverk om kultur samt för-
bundit sig vid de principer som skrivits in i
det. Principerna förbjuder en harmonisering
av den nationella kulturella lagstiftningen
och understryker vikten av att beakta kultu-
rella aspekter i unionens verksamhet med
stöd av andra artiklar.
Medlemskapet innebär att Bulgarien och
Rumänien kan delta som fullvärdiga med-
lemmar i unionens program och projekt inom
området kultur samt i beredningen av beslut
som gäller dessa.
Av de nya medlemsländernas tillträde föl-
jer att det kulturella samarbetet inom unionen
kommer att breddas samt bli mångsidigare
och livligare. Det här stärker den europeiska
kulturens ställning i världen.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
De nya medlemsländernas anslutning till
Europeiska unionen har inga direkta verk-
ningar för den finländska kulturpolitiken.
Utvidgningen erbjuder kulturlivet i Finland
nya samarbetsmöjligheter i form av pro-
gram, projekt och samarbetsnätverk inom
unionen.
Audiovisuell politik
Europeiska unionens audiovisuella politik
syftar till att främja sektorns utveckling i
unionen i synnerhet genom att utveckla den
inre marknaden för sektorn samt stödja pri-
mära allmänna mål, såsom en kulturell och
språklig mångfald, skyddet av minderåriga
och den mänskliga värdigheten och konsu-
mentskyddet. I syfte att nå dessa mål använ-
der gemenskapen kompletterande och närlig-
gande regleringsåtgärder som är betecknande
för verksamheten i sektorn. Den mest centra-
la är Europaparlamentets och rådets direktiv
89/552/EEG, sådant det lyder ändrat genom
direktiv 97/36/EG (televisionsdirektivet).
Gemenskapen har dessutom skapat olika
stödmekanismer för sektorn, t.ex. program-
met Media Plus.
I egenskap av minimidirektiv syftar televi-
sionsdirektivet till att harmonisera televi-
sionslagstiftningen i medlemsstaterna. Efter-
som kandidatländerna anpassar sin nationella
lagstiftning till Europeiska unionens regel-
verk före anslutningen, skall i fortsättningen
minimireglerna enligt televisionsdirektivet
tillämpas även på deras televisionsverksam-
het. Anslutningen är således ägnad att stärka
uppkomsten av en europeisk marknad för te-
levisionsverksamhet. Det har inte framkom-
mit några särskilda problem i relationerna
mellan Finland och kandidatländerna när det
gäller frågor som hör till tillämpningsområ-
det för televisionsdirektivet.
Vid anslutningen kan Bulgarien och Ru-
mänien delta som jämlikar med de nuvarande
medlemsstaterna i programmet Media Plus
inom unionens audiovisuella sektor. Pro-
grammet Media Plus erbjuder företag och
professionella inom det audiovisuella områ-
det i de nya medlemsstaterna ett forum för
samarbete och möjlighet till utbildning och
stöd under fasen för utveckling av produktio-
ner, tillträde till presentation av produktioner
på marknaden inom branschen samt möjlig-
het till distribution av produktioner i olika
medier utanför riksgränserna. Medlemskapet
ger Bulgarien och Rumänien en möjlighet att
påverka unionens beslutsfattande i fråga om
utvecklandet av den audiovisuella sektorn i
alla dess institutioner.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
För Finlands vidkommande främjar ut-
vidgningen av unionen en breddning av den
audiovisuella marknaden. Samarbete och an-
nan kontakt med de nya medlemsländerna i
samband med unionens stödprogram förbätt-
rar möjligheterna för finländska företag och
professionella inom den audiovisuella bran-
schen att sprida produktioner i vidare kretsar
utanför den begränsade hemmamarknaden.
3.21. Regional- och strukturpolitik
Europeiska gemenskapens regelverk på
området för regional- och strukturpolitik till-
lämpas i Bulgarien och Rumänien från an-
slutningen. Strukturfondernas nuvarande
programperiod går ut 2006. Förhandlingar
om en ny programperiod som inleds 2007
och om tillämpliga bestämmelser inleddes
sommaren 2004, då kommissionen lade fram
förslag till nya strukturfondsrättsakter för den
nya programperioden. Avsikten är att de nya
rättsakterna skall tillämpas från ingången av
2007. Rumänien och Bulgarien har deltagit
som observatörsmedlemmar i förhandlingar-
na sedan den 1 maj 2005.
Anslutningsfördraget innehåller inte några
övergångsbestämmelser. I anslutningsför-
handlingarna koncentrerade man sig på ad-
ministrativa frågor, stödberättigande och för-
delning av medel. I anslutningsfördraget
finns en skyddsklausul, genom vilken Bulga-
riens eller Rumäniens anslutning kan skjutas
upp med ett år till den 1 januari 2008, om de
inte förmår uppfylla skyldigheterna före den
1 januari 2007.
Administrativ kapacitet
I samband med förhandlingarna ställdes de-
taljerade krav på organisation och institutio-
ner för de anslutande länderna, vilka Rumä-
nien och Bulgarien skall uppfylla vid anslut-
ningen. Kommissionen följer på nära håll om
dessa krav fullgörs i enlighet med tidtabellen.
Om de överenskomna målen inte uppnås, kan
kommissionen förhindra finansieringen tills
villkoren i förordningarna om strukturfonder
och sammanhållningsfonden har uppfyllts.
Bulgarien bör utöka sin administrativa kapa-
citet i synnerhet i de centrala ministerierna
och förmedlande organen för att landet skall
kunna garantera en klanderfri och effektiv
administrering av EU-medel. Huvudvikten
skall läggas vid att upprätta effektiva och en-
hetliga uppföljnings- och evalueringssystem,
också förvaltnings- och kontrollsystemen bör
vidareutvecklas. Rumänien bör stärka sin
administrativa kapacitet så att den når en så-
dan nivå att landet fullt ut kan utnyttja de
strukturpolitiska instrumenten.
Fördelningen av medel och stödberättigande
Rumänien och Bulgarien får sammanlagt
8274 miljoner euro för strukturpolitiska åt-
gärder under 2007-2009. Stödets belopp
ökas årligen. Bulgariens finansiering är i
2004 års priser sammanlagt 2300 miljoner
euro, som fördelas enligt följande: 539 mil-
joner euro för 2007, 759 miljoner euro för
2008 och 1002 miljoner euro för 2009. Ru-
mäniens finansiering uppgår till sammanlagt
5974 miljoner euro, 1399 miljoner euro för
2007, 1972 miljoner euro för 2008 och 2603
miljoner euro för 2009. Finansieringen inne-
håller stöd från strukturfonderna och sam-
manhållningsfonden.
En specifikation över hur åtagandebemyn-
digandena skall fördelas mellan strukturfon-
derna och sammanhållningsfonden görs i en-
lighet med de bestämmelser som skall till-
lämpas vid anslutningen. Enligt kommissio-
nens förslag skall 1/3 av medlen styras till
sammanhållningsfonden och 2/3 till struktur-
fonderna. Varje medlemsstats rätt till stöd för
olika mål avgörs också i enlighet med de be-
stämmelser som är i kraft den 1 januari 2007.
Enligt kommissionens förslag skall stödet
koncentreras på tre mål: konvergensmålet,
målet för regional konkurrenskraft och sys-
selsättning och målet för europeiskt territori-
ellt samarbete. Förutsättningarna för konver-
gensmålet motsvarar förutsättningarna för
mål 1 under pågående programperiod. Bulga-
riens bruttonationalprodukt per person mätt i
köpkraftsparitet uppgår enligt genomsnittet
för 2001-2003 till 29,0 i proportion till EU:s
25 medlemsländer. Rumäniens bruttonatio-
nalprodukt per person mätt i köpkraftsparitet
uppgår enligt genomsnittet för 2001-2003 till
28,3 i proportion till EU:s 25 medlemsländer.
De är lägst jämfört med de 25 medlemslän-
derna i EU. Enligt gällande strukturfondsbe-
stämmelser kommer Bulgariens alla sex
NUTS II-områden och Rumäniens alla åtta
NUTS II-områden att vara berättigade till
stöd under mål 1. Även under den nya pro-
gramperioden kommer Rumäniens och Bul-
gariens områden enligt kommissionens för-
slag att höra till konvergensmålet och också
vara berättigade till stöd via sammanhåll-
ningsfonden. Områden utanför konvergens-
målet skall höra till målet för regional kon-
kurrenskraft och sysselsättning. Sådana om-
råden kommer varken Bulgarien eller Rumä-
nien att ha under den nya programperioden.
När det gäller målet för europeiskt territo-
riellt samarbete definieras alla medlemssta-
ters stödberättigande i enlighet med de be-
stämmelser som skall tillämpas den 1 januari
2007. Målet för territoriellt samarbete gäller
enligt kommissionens förslag gällande struk-
turfonder gränsregionalt samarbete, transna-
tionellt och interregionalt samarbete och
motsvarar således ganska långt gemenskaps-
initiativet Interreg under pågående program-
period. Enligt bestämmelserna om gemen-
skapsinitiativet Interreg skall alla lands-
gränsområden på NUTS III-nivå i Bulgarien
och Rumänien vara stödberättigade områden.
Enskilda havsgränsområden på NUTS III-
nivå kan eventuellt vara stödberättigade i In-
terregs handlingslinje för gränsregionalt
samarbete. Alla Bulgariens och Rumäniens
områden på NUTS II-nivå kan höra antingen
gemensamt eller var för sig till det transna-
tionella samarbetet. De finansiella föranslut-
ningsinstrumenten Phare, ISPA och SA-
PARD kommer att fortsätta med oförändrat
innehåll.
Verkningar för Finland
Utvidgningen av Europeiska unionen den 1
maj 2004 med tio medlemsstater ökade de
ekonomiska skillnaderna inom unionen. Det-
ta ställde sådana krav på sammanhållnings-
politiken som för sin del påverkar Finlands
ställning under följande programperiod
2007-2013. Rumäniens och Bulgariens an-
slutning ökar de ekonomiska skillnaderna yt-
terligare. Det treåriga stöd som beviljats dem
i anslutningsfördraget är redan nu betydande.
Det ökar ytterligare Finlands svårigheter att
motivera sina egna krav i förhandlingarna om
hur finansieringen skall fördelas mellan med-
lemsstaterna.
Finland har haft som mål att de glesbe-
byggda områdena i norra och östra Finland
fortsättningsvis skall höra till de högsta stöd-
områdena. EU:s nettobetalarländer har krävt
att strukturfondernas finansiering framför allt
skall inriktas på de fattigaste medlemslän-
derna och regionerna. I en allt mer utvidgad
union ökar trycket på att koncentrera både fi-
nansiering och tyngdpunkter inom politiken
på regioner i de länder som anslöt sig 2004
och i de länder som ansluter sig 2007.
3.22. Miljö
Bulgarien och Rumänien måste göra bety-
dande investeringar i infrastruktur och tekno-
logi för att kunna genomföra EG:s miljölag-
stiftning. Bulgarien och Rumänien har inom
området för miljöskydd beviljats övergångs-
tider för tillämpningen av gemenskapens
rättsakter om luft- och vattenkvalitet, avfalls-
hantering samt förorenings- och riskhanter-
ing inom industrin. När övergångstiderna be-
viljades gjordes bedömningen att de inte har
konsekvenser som innebär att miljöns till-
stånd försämras inom den nuvarande unionen
eller som snedvrider konkurrensen på den
inre marknaden. Största delen av övergångs-
tiderna innehåller delmål genom vilka en
gradvis och konsekvent övergång till en full-
skalig tillämpning av rättsakterna garanteras.
Kommissionen övervakar utvecklingen och
kan ingripa om det uppstår problem.
Finlands ståndpunkt under medlemsför-
handlingarna med Bulgarien och Rumänien
var att de övergångstider som beviljas län-
derna inom området för miljöskydd skall stå i
logisk proportion till de övergångstider som
beviljades de nya medlemsstaterna vid före-
gående utvidgning av EU, med hänsyn till
utgångsläget för Bulgarien och Rumänien.
När det gäller gemenskapens rättsakter om
luftkvaliteten fick Bulgarien och Rumänien
för det första tämligen korta övergångstider
för genomförandet av Europaparlamentets
och rådets direktiv 94/63/EG om begränsning
av utsläpp av flyktiga organiska ämnen
(VOC) vid lagring av bensin och vid distri-
bution av bensin från depåer till bensinstatio-
ner. Övergångstiderna gäller befintliga lag-
ringsanläggningar och transportbehållare vid
depåer. De innehåller delmål och sträcker sig
som längst till utgången av 2009. När delmå-
len uppställdes fästes uppmärksamhet i första
hand vid behållare vid depåer och bensinsta-
tioner med större volymomsättning. På så vis
strävar man efter att garantera en så effektiv
minskning av miljöolägenheterna som möj-
ligt under övergångsperioden.
Dessutom har Bulgarien beviljats över-
gångstider för svavelhalten i tung eldningsol-
ja och dieselbrännolja vid genomförandet av
rådets direktiv 1999/32/EG om att minska
svavelhalten i vissa flytande bränslen. Över-
gångstiderna gäller endast lokal användning
av dessa bränslen. Den längre av dessa över-
gångstider upphör vid utgången av 2011.
Bulgarien och Rumänien fick relativt bety-
dande övergångstider för tillämpningen av
gemenskapens rättsakter om avfallshantering.
För tillämpningen av Europaparlamentets
och rådets direktiv 94/62/EG om förpack-
ningar och förpackningsavfall beviljades
Bulgarien och Rumänien övergångstider i
fråga om den totala graden för återvinning av
förpackningsavfall eller förbränning i för-
bränningsanläggningar med energiåtervin-
ning samt materialutnyttjandemålen för plast,
glas och det totala återvinningsmålet. De
längsta övergångstiderna sträcker sig inklusi-
ve delmål för Rumäniens del till utgången av
2013 och för Bulgariens del till utgången av
2014. Syftet med övergångstider är att ge
Bulgarien och Rumänien tid att skapa nöd-
vändiga strukturer för insamling, återvinning
och förbränning av förpackningsavfall.
För tillämpningen av rådets direktiv
1999/31/EG om deponering av avfall har
Rumänien en övergångstid, under vilken di-
rektivets krav på vattenkontroll och lakvat-
tenhantering, skydd av mark och vatten, gas-
kontroll samt stabilitet för strukturer på sop-
tippar inte tillämpas på ett visst antal befint-
liga kommunala soptippar. Övergångstiden
sträcker sig fram till den 15 juli 2017. För
Bulgariens och Rumäniens del tillämpas på
de befintliga anläggningar som räknas upp i
övergångsbestämmelserna och för Rumäni-
ens del dessutom på de befintliga avfalls-
dammar som räknas upp i bestämmelserna
övergångstider för flytande, frätande och ox-
iderande avfall när det gäller att hindra att
ytvatten tränger in i det deponerade avfallet.
De längsta övergångstiderna sträcker sig för
Rumäniens del fram till utgången av 2013
och för Bulgariens del fram till utgången av
2014. Till alla övergångstider för tillämp-
ningen av direktiv 1999/31/EG hänför sig
skyldigheter att under övergångstiderna suc-
cessivt minska avfall som deponeras på de
aktuella kommunala soptipparna samt i an-
läggningar eller avfallsdammar som inte upp-
fyller kraven. Rumänien har dessutom en
övergångstid för tillfällig lagring av farligt
avfall fram till utgången av 2009.
När det gäller rådets förordning (EEG) nr
259/93 om övervakning och kontroll av av-
fallstransporter inom, till och från Europeiska
gemenskapen omfattas Bulgarien och Rumä-
nien av vissa specialåtgärder som skall till-
lämpas under övergångsperioden. Syftet med
dem är att begränsa transporter av avfall till
Bulgarien och Rumänien tills vissa andra
övergångstider som länderna beviljats för
tillämpningen av EG:s miljölagstiftning har
gått ut, samt å andra sidan ge länderna den
tid de behöver för att skapa en tillräcklig av-
fallshanteringskapacitet. Målen för dessa åt-
gärder under övergångsperioden är således
miljöskyddsrelaterade.
Under övergångsperioden tillämpas anmäl-
ningsförfarandet för transport av avfall för
återvinning enligt förordning 259/93. Förfa-
randet inbegriper även en möjlighet för myn-
digheterna i avsändar-, transiterings- och des-
tinationsstaterna att förbjuda avfallstransport
på vissa grunder, i större utsträckning än
normalt på transporter av avfall för återvin-
ning till Bulgarien och Rumänien. Dessutom
kan myndigheterna i Bulgarien och Rumäni-
en under övergångsperioden motsätta sig in-
förseln av vissa slag av avfall för återvinning
på grunder som avviker från det normala. De
längsta övergångstiderna varar till utgången
av 2015. Myndigheterna i Bulgarien och
Rumänien skall dessutom motsätta sig trans-
porter av avfall för återvinning till sådana
mottagande anläggningar som berörs av
övergångstider vid tillämpningen av vissa di-
rektiv som gäller förorenings- och riskhanter-
ing inom industrin.
För vissa bestämmelser om separat åter-
vinning, återvinningskvoten samt återan-
vändningskvoten och materialåtervinnings-
kvoten för komponenter, material och ämnen
i Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/96/EG om avfall som utgörs av eller
innehåller elektriska eller elektroniska pro-
dukter (WEEE) har Bulgarien och Rumänien
övergångstider till utgången av 2008.
När det gäller rättsakter om vattenkvalitet
har Rumänien övergångstider som sträcker
sig fram till utgången av 2009 och som gäller
följande direktiv: rådets direktiv 83/513/EEG
om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmi-
umutsläpp, rådets direktiv 84/156/EEG om
gränsvärden och kvalitetsmål för kvicksil-
verutsläpp från andra källor än klor-
alkaliindustrin, rådets direktiv 84/491/EEG
om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp
av hexaklorcyklohexan samt direktiv
86/280/EEG om gränsvärden och kvalitets-
mål för utsläpp av vissa farliga ämnen som
ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv
76/464/EEG. Dessa övergångstider gäller för
de gränsvärden för utsläpp av vissa ämnen i
vattenmiljön som under övergångstiderna
inte tillämpas i Rumänien på de industrian-
läggningar som räknas upp i övergångsbe-
stämmelserna.
För tillämpningen av rådets direktiv
91/271/EEG om rening av avloppsvatten från
tätbebyggelse har Bulgarien övergångstid
fram till utgången av 2014 och Rumänien
fram till utgången av 2018. I de delmål som
ingår i övergångstiderna sägs att direktivet i
första hand skall genomföras i större tätorter.
För tillämpningen av bestämmelserna i rå-
dets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på
dricksvatten har Rumänien övergångstider
för halter av vissa ämnen och vattenegenska-
per. De längsta övergångstiderna sträcker sig
till utgången av 2015 och även dessa över-
gångstider har delats in i delmål. Undantaget
gäller inte för dricksvatten avsett för livsme-
delsbearbetning. Om avvikelser från de di-
rektivenliga värdena medför eventuell risk
för människors hälsa, skall myndigheterna
dessutom vidta de åtgärder som förutsätts i
direktivet och som bl.a. är att förbjuda eller
begränsa vattendistributionen.
När det gäller gemenskapens rättsakter som
gäller förorenings- och riskhantering inom
industrin fick Bulgarien och Rumänien över-
gångstider för det första för tillämpningen av
rådets direktiv 96/61/EG om samordnande
åtgärder för att förebygga och begränsa för-
oreningar (det s.k. IPPC-direktivet) i fråga
om de befintliga anläggningar som räknas
upp i övergångsbestämmelserna. När till-
stånd beviljas dessa anläggningar är Bulgari-
en och Rumänien inte skyldiga att under
övergångsperioden tillämpa det direktivenli-
ga kravet att använda bästa tillgängliga tek-
nik för att förhindra förorening. För de nuva-
rande medlemsstaternas del träder kravet i
kraft den 30 oktober 2007. De längsta över-
gångstiderna varar för Bulgariens del fram
till utgången av 2011 och för Rumäniens del
fram till utgången av 2015. Dessa anlägg-
ningar skall före den 30 oktober 2007 ges
tillstånd med bindande tidtabeller för att
uppnå full överensstämmelse.
För tillämpningen av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2000/76/EG om förbrän-
ning av avfall har Rumänien en övergångstid
för förbränningsanläggningar för medicinskt
avfall fram till utgången av 2008.
För tillämpningen av Europaparlamentets
och rådets direktiv 2001/80/EG om begräns-
ning av utsläpp till luften av vissa förore-
ningar från stora förbränningsanläggningar
fick Bulgarien och Rumänien övergångstider
som gäller utsläppsgränsvärdena för svavel-
dioxid och stoft samt kväveoxider från de be-
fintliga anläggningar som räknas upp i över-
gångsbestämmelserna. Kraven i direktivet
skall tillämpas i de nuvarande medlemssta-
terna den 1 januari 2008. De längsta över-
gångstiderna sträcker sig för Rumäniens del
till utgången av 2013 och för Bulgariens del
till utgången av 2014. Rumänien har dessut-
om en övergångstid fram till utgången av
2017 för de direktivenliga gränsvärden för
kväveoxider som från och med den 1 januari
2016 skall tillämpas på vissa anläggningar.
Som mål för de sammanlagda utsläppen från
alla anläggningar inom direktivets tillämp-
ningsområde i Bulgarien och Rumänien har
ställts successivt minskande maximimängder
i båda länderna under övergångsperioden.
Bulgariens och Rumäniens anslutning till
Europeiska unionen leder till anpassningar av
gemenskapens miljölagstiftning. I förteck-
ningarna över skyddade arter och livsmiljöer
i bilagorna till rådets direktiv 79/409/EEG
om bevarande av vilda fåglar och rådets di-
rektiv 92/43/EEG om bevarande av livsmil-
jöer samt vilda djur och växter görs vissa
tillägg och ändringar. Till följd av utvidg-
ningen görs dessutom andra främst tekniska
anpassningar i gemenskapens miljölagstift-
ning. Dessa ändringar i gemenskapens rätts-
akter har inga verkningar för lagstiftningen i
Finland. Anpassningarna av rättsakter antas
vid ett förfarande enligt klausulen om allmän
auktorisation i artikel 56 i anslutningsakten
och anslutningsprotokollet och deras innehåll
behandlas under punkt 1.4 i detaljmotiver-
ingen i Del fem: Genomförandebestämmelser
för denna akt/Avdelning II: Tillämpning av
institutionernas rättsakter.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
De övergångstider som beviljats Bulgari-
en och Rumänien inom miljösektorn har
inte några betydande verkningar för Fin-
land.
Med anledning av utvidgningen föranleder
de anpassningar som skall göras i EG:s mil-
jölagstiftning inget behov av ändringar i lag-
stiftningen i Finland.
3.23. Konsument- och hälsoskyddsfrågor
De nya medlemsstaterna skall tillämpa ge-
menskapens regelverk gällande detta kapitel
från anslutningsdagen.
De nya medlemsstaterna skall delta i verk-
ställigheten av det nya folkhälsoprogrammet,
reagera snabbt vid hot mot hälsa samt delta i
arbetet inom nätverket för övervakning och
kontroll av smittsamma sjukdomar. Inom
området för smittsamma sjukdomar begrän-
sas gemenskapens behörighet till utbyte av
information och samarbete. Bekämpningsåt-
gärderna hör däremot till den nationella be-
hörigheten.
Konsumentskydd
För EG:s konsumentskyddsregler, dvs. ar-
tikel III-235 i det konstitutionella fördraget,
innehåller anslutningsfördraget inga över-
gångstider.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte in-
nehållsmässigt från den beskrivna situationen
enligt anslutningsprotokollet.
I det fallet tillämpas bestämmelserna i an-
slutningsakten till anslutningsfördraget. I sak
förblir situationen oförändrad.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
lagstiftningsverkningar för Finland inom det
aktuella området.
Fri rörlighet för medborgare och varor kan
öka den gränsöverskridande spridningen av
smittsamma sjukdomar och snabba hot mot
hälsan. På längre sikt kommer de nya med-
lemsstaternas tillträde till gemenskapens nät-
verk för övervakning och kontroll av smitt-
samma sjukdomar i gemenskapen att bidra
till att situationen förbättras.
3.24. Samarbete i rättsliga och inrikes
frågor
EU:s rättsliga och inrikes frågor består av
visering, asyl, invandring, annan politik i an-
slutning till fri rörlighet för personer, privat-
rättsligt och straffrättsligt samarbete samt po-
lissamarbete.
Inom området för rättsliga och inrikes frå-
gor avtalades inte om några övergångsbe-
stämmelser. Bulgarien och Rumänien skall
således genomföra regelverket för rättsliga
och inrikes frågor från anslutningsdagen,
bortsett från vissa delar i Schengenregelver-
ket. Kandidatstaterna förbinder sig också att
ansluta sig till de konventioner och protokoll
mellan medlemsstaterna som ingåtts med
stöd av kapitel VI i EU-fördraget och som
gäller polissamarbete och straffrättsligt sam-
arbete. Dessa konventioner och protokoll trä-
der för Bulgariens och Rumäniens del i kraft
vid en tidpunkt som rådet bestämmer genom
ett europeiskt beslut.
Bestämmelserna i Schengenregelverket
som integrerats i Europeiska unionen och
rättsakter som bygger på Schengenregelver-
ket eller på annat sätt ansluter sig till det
samt andra sådana rättsakter som utfärdats
före anslutningsdagen är bindande för Bulga-
rien och Rumänien och tillämpas från och
med anslutningsdagen. Det här betyder dock
inte att Bulgarien och Rumänien automatiskt
blir en del av Schengenområdet (området
utan kontroll vid de inre gränserna). Scheng-
ensystemet börjar alltid tillämpas i två steg
så, att tillträdet följs av en flerårig bered-
nings- och utvärderingsfas. Därefter beslutar
rådet enhälligt genom ett europeiskt beslut
om att regelverket skall tillämpas fullt ut på
Bulgarien och Rumänien och att kontroller
vid de inre gränserna skall avskaffas.
Som bilaga till artikel 4 i anslutningsproto-
kollet ingår en förteckning över de delar i
Schengenregelverket som skall tillämpas från
och med anslutningen. I anslutningsförhand-
lingarna avtalades inte om någon tidtabell för
rådets beslut om avskaffande av kontrollerna
vid de inre gränserna.
En viktig förutsättning för avskaffandet av
kontrollerna vid de inre gränserna är att de
s.k. ersättande åtgärderna i anslutning till
Schengenregelverket vidtas effektivt, i syn-
nerhet övervakningen vid de yttre gränserna,
polissamarbetet, det rättsliga samarbetet och
Schengens informationssystem. I artikel 32 i
anslutningsprotokollet inrättas ett temporärt
finansiellt instrument genom vilket Bulgarien
och Rumänien från anslutningen till utgång-
en av 2009 stöds i utvecklingen av övervak-
ningen vid de yttre gränserna och i förbere-
delserna inför en fullödig tillämpning av
Schengenregelverket.
Artikel 38 i anslutningsprotokollet innehål-
ler en skyddsklausul för civil- och straffrätts-
ligt samarbete, som tillämpas på Bulgarien
och Rumänien. Om det i Bulgarien eller Ru-
mänien finns allvarliga brister eller över-
hängande risk för sådana brister i införlivan-
det, genomförandet eller tillämpningen av
beslut och åtaganden eller samarbetsinstru-
ment som avser ömsesidigt erkännande på
det straffrättsliga området enligt EU-
fördraget, får kommissionen med stöd av
skyddsklausulen under tre år efter anslut-
ningen vidta lämpliga åtgärder och ange un-
der vilka förutsättningar och hur dessa åtgär-
der skall genomföras. På det civilrättsliga
området gäller detsamma införlivandet av di-
rektiv och förordningar som avser ömsesidigt
erkännande enligt EG-fördraget.
Kommissionens åtgärder får bestå av ett
tillfälligt upphävande av tillämpningen av
bestämmelser och beslut i förbindelserna
mellan Bulgarien eller Rumänien och en eller
flera andra medlemsstater. Åtgärderna får
inte kvarstå längre än vad som är nödvändigt
och skall i vart fall upphävas när bristerna
har avhjälpts. Med hänsyn till Bulgariens el-
ler Rumäniens framsteg med att avhjälpa de
brister som konstaterats kan kommissionen
anpassa åtgärderna på lämpligt sätt efter sam-
råd med medlemsstaterna.
Förutom skyddsklausulen innehåller an-
slutningsfördraget även en senareläggnings-
klausul, med stöd av vilken rådet i vissa fall
kan besluta att skjuta upp Bulgariens och
Rumäniens anslutning med ett år. Ett sådant
beslut skall i regel fattas enhälligt, men för
Rumäniens del kan beslutet fattas med kvali-
ficerad majoritet, om Rumänien inte har full-
gjort vissa förbindelser som landet ingått se-
parat. En del av dessa förbindelser hänför sig
till rättsliga och inrikes frågor och gäller bl.a.
kontrollen vid de yttre gränserna, kampen
mot korruption och reformen av rättsväsen-
det. Mekanismen för en senareläggning av
medlemskapet beskrivs närmare i kapitel
3.31.4.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
Efter anslutningen tillämpar Bulgarien och
Rumänien unionens lagstiftning på området
för rättsliga och inrikes frågor, bortsett från
vissa delar av Schengenregelverket. Länder-
nas anslutning till unionen föranleder inte
några ändringar i lagstiftningen i Finland
inom området för rättsliga och inrikes frågor.
Efter anslutningen deltar Bulgarien och
Rumänien i det europeiska polissamarbetet
och samarbetet kring brott mot tullagstift-
ningen inom alla sektorer av samarbetet. Ge-
nom detta effektiviseras utbytet av informa-
tion mellan medlemsstaterna och kandidat-
länderna. I synnerhet på längre sikt kan Bul-
gariens och Rumäniens medlemskap väntas
ha positiva konsekvenser för brottsbekämp-
ningen. Samarbetskanalerna och metoderna
inom brottsbekämpningen förenhetligas, vil-
ket underlättar bekämpningen och utredning-
en av gränsöverskridande brottslighet mellan
de nuvarande medlemsstaterna och Bulgarien
och Rumänien.
Den skyldighet som uppställts för Bulgari-
en och Rumänien att uppfylla förpliktelserna
enligt gemenskapens regelverk utan ändring-
ar förutsätter att lagstiftningen inom den juri-
diska sektorn före anslutningsdagen revideras
i båda länderna. Den skall motsvara nuläget
och uppfylla de centrala kännetecknen på en
rättsstat och hela förvaltningen skall organi-
seras så att den effektivt tillämpar gemenska-
pens regelverk i praktiken. Det internationel-
la civil- och straffrättsliga samarbetet kom-
mer att effektiviseras när ömsesidigt erkän-
nande av domar i medlemsstaterna blir möj-
ligt i och med medlemskapet och de över-
enskomna rättsliga instrumenten inom EU tas
i fullt bruk också i Bulgarien och Rumänien.
I och med medlemskapet är det inte längre
möjligt att utfärda inreseförbud enligt artikel
96 i Schengenkonventionen för medborgare i
Bulgarien och Rumänien. Det här leder till
att de efterlysningar enligt artikel 96 som re-
dan nu finns i Schengens informationssystem
och som gäller medborgare i Bulgarien och
Rumänien raderas i det gemensamma re-
gistret och överförs till nationella register.
Schengens informationssystem blir allt vik-
tigare för de myndigheter som övervakar lag-
stiftningen. Europeiska polisbyrån (Europol)
kan effektivisera sin analysverksamhet i frå-
ga om allvarlig brottslighet, eftersom den
med hjälp av Bulgarien och Rumänien får
mera övergripande information.
När Bulgarien och Rumänien börjar tilläm-
pa Schengenregelverket fullt ut, effektivise-
ras tillämpningen av de ersättande åtgärderna
som hänför sig till Schengen. Till förfogande
står då Schengens informationssystem samt
övriga Schengensamarbetsformer som kom-
penserar det eventuella säkerhetsunderskott
som följer av att kontrollerna vid de inre
gränserna avskaffas. Fram till dess att kon-
trollerna vid de inre gränserna avskaffas är
visum som beviljats av Bulgarien och Rumä-
nien nationella visum som inte är i kraft inom
Schengenområdet.
Eftersom godstrafiken frigörs och tullkon-
trollerna vid de inre gränserna avskaffas ge-
nast efter anslutningen, är det viktigt att Bul-
garien och Rumänien snabbt tillträder de
konventioner som gäller tullsamarbete. Det
här gör det möjligt för dem att fullödigt delta
i de samarbetsmetoder som ersätter kontrol-
lerna vid de inre gränserna, t.ex. utnyttjandet
av gemensamma register (konventionen om
tullens informationssystem) och operationellt
samarbete (Neapel II-konventionen).
3.25. Tullunionen
Inom Europeiska unionen grundar sig utri-
keshandeln med varor och den inre markna-
den på en tullunion där en gemensam tulltaxa
tillämpas på handel med tredje land. Vid
handel mellan medlemsstaterna i tullunionen
rör sig varor fritt på den inre marknaden
inom unionen, vilket innebär att tullar på im-
port och export samt alla avgifter med mot-
svarande verkningar och andra restriktioner
är förbjudna inom tullunionen. När Bulgarien
och Rumänien ansluter sig till Europeiska
unionen börjar de tillämpa unionens tullag-
stiftning för verkställandet av unionens ge-
mensamma handelspolitik. De viktigaste
rättsakterna är rådets förordning (EEG) nr
2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenkla-
turen och om Gemensamma tulltaxan samt
rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om in-
rättandet av en tullkodex för gemenskapen,
vilken huvudsakligen reglerar tullförfarande-
na, och kommissionens förordning (EEG) nr
2454/93 om tillämpning av sistnämnda för-
ordning.
Anslutningsprotokollet innehåller de tek-
niska övergångsarrangemang i anslutning till
sammanföringen av unionens och Bulgariens
och Rumäniens tullterritorier om vilka över-
enskommits med dem. De gäller bl.a. tullbe-
handlingen av varor i fall där varor med ur-
sprung i tredje land blir unionsvaror på grund
av utvidgningen av tullterritoriet samt giltig-
heten för sådana tillstånd gällande tullförfa-
randen som beviljats före medlemskapet.
Andra övergångstider beviljades inte för
Bulgarien och Rumänien.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
De tekniska övergångsarrangemang som
överenskommits med Bulgarien och Rumä-
nien gäller framför allt förfaranden, men åt-
minstone punkterna som gäller tullskuld samt
tullrestitution och tullavskrivning hänför sig
till området för lagstiftningen. De har inga
verkningar för Finland och föranleder inte
några ändringar i lagstiftningen i Finland.
Hur Bulgariens och Rumäniens anslutning
påverkar tullunionens och därigenom den
inre marknadens funktionsduglighet beror i
hög grad på nivån hos tullkontrollen i län-
derna och deras förmåga att tillämpa unio-
nens tullagstiftning. De nya medlemsstaterna
skall genast från början av medlemskapet till-
lämpa gemenskapens tullagstiftning på im-
port och export i anslutning till handeln med
varor med tredje land. Varor som förs in från
tredje land skall tulldeklareras i den med-
lemsstat dit de importeras eller också kan de
skickas vidare till en annan medlemsstat. Om
tullkontrollen i en ny medlemsstat är bristfäl-
lig eller om medlemsstaten inte till alla delar
kan tillämpa unionens tullagstiftning klander-
fritt, kan det uppkomma störningar på den
inre marknaden när obeskattade varor kom-
mer in på unionens tullområde.
3.26. Yttre förbindelser
Europeiska unionen är en betydande inter-
nationell aktör. Unionen och dess medlems-
stater är aktiva i internationella organisatio-
ner. Beroende på befogenheterna uppträder
de gemensamt eller så, att medlemsstaternas
ståndpunkter samordnas. Unionen har dess-
utom vidsträckta och mångsidiga relationer
till samt ett nätverk av avtal med tredje län-
der och grupper av tredje länder. De yttre
förbindelserna består av olika politikområ-
den, t.ex. handelspolitik, utvecklingssamar-
bete samt gemensam utrikes- och säkerhets-
politik. Också inom många andra sektorer är
verksamheten inom ramen för de yttre för-
bindelserna betydande, t.ex. inom rättsliga
och inrikes frågor samt miljöpolitik.
Bulgarien och Rumänien skall anta gemen-
skapens regelverk om yttre förbindelser utan
ändringar och börja tillämpa det från anslut-
ningsdagen. De nya medlemsstaterna förvän-
tas också successivt och så snabbt som möj-
ligt samordna sin politik om tredje länder och
internationella organisationer med de beslut
som gemenskapen antar. Alla avtal (inbegri-
pet Centraleuropeiska frihandelsavtalet,
CEFTA) som inte är förenliga med de för-
pliktelser som ett medlemskap föranleder
skall sägas upp.
De nya medlemsstaterna stärker unionens
utrikespolitiska roll. Unionens betydelse ökar
när den företräder en grupp av länder som är
allt viktigare ekonomiskt sett, med hänsyn
till folkmängden och flera andra mätare. Den
utvidgade unionens utrikespolitiska effektivi-
tet beror i hög grad på unionens beslutsför-
måga, som i sin tur påverkas av bl.a. gemen-
samma intressen för medlemsstaterna samt
varje lands politiska accentueringar. De nya
medlemsstaternas tonvikt inom verksamhe-
ten på området yttre förbindelser torde hu-
vudsakligen gälla unionens närområden samt
stärkandet av de transatlantiska relationerna.
De nya medlemsstaterna har mindre erfaren-
het av vissa globala frågor, t.ex. utvecklings-
samarbete.
Situationer enligt anslutningsakten och an-
slutningsprotokollet skiljer sig inte från var-
andra när det gäller de yttre förbindelserna.
Verkningar för Finland
Den utvidgade unionen kommer att få ökat
inflytande inom den globala ekonomin och
den internationella politiken, vilket också
stärker Finlands ställning och möjligheter att
påverka. Den ökade politiska och ekonomis-
ka stabiliteten garanterar bättre förutsägbara
verksamhetsbetingelser också för finländska
företag.
3.27. Gemensam utrikes- och säkerhets-
politik
De nya medlemsstaterna skall anta rättsak-
terna om den gemensamma utrikes- och sä-
kerhetspolitiken (GUSP) utan ändringar och
meddela att de kan börja tillämpa dem från
anslutningsdagen. Utvidgningen är en utma-
ning för en effektiv och enhetlig gemensam
utrikes- och säkerhetspolitik i unionen. Med-
lemsstaterna skall ha beredskap och förmåga
att fullödigt och aktivt delta i den gemensam-
ma utrikes- och säkerhetspolitiken från och
med anslutningsdagen. Det skall alltså säker-
ställas att också deras förvaltningsstrukturer är
på den nivå som medlemskapet kräver. Bulga-
rien och Rumänien får efter anslutningen
samma möjligheter som de nuvarande med-
lemsstaterna att delta i krishanteringstrupper-
nas och Europeiska försvarsbyråns verksam-
het. I försvarsbyråns verksamhet får alla in-
tresserade medlemsstater delta. Byrån svarar
för utvecklande av försvarskapaciteten, forsk-
ning och anskaffning samt försvarsmateriel. I
krishanteringstrupperna kan alla intresserade
medlemsstater med nödvändig kapacitet delta.
Utvidgningen stärker också relationerna mel-
lan unionen och Förenta staterna. De nya
medlemsstaterna har intensiva relationer till
Förenta staterna. Både Bulgarien och Rumä-
nien är också medlemmar i Nato.
Situationer enligt anslutningsakten och an-
slutningsprotokollet skiljer sig inte från var-
andra när det gäller den gemensamma utri-
kes- och säkerhetspolitiken, eftersom för-
svarsbyrån och krishanteringstrupperna redan
har inlett sin verksamhet.
Verkningar för Finland
I och med Bulgariens och Rumäniens med-
lemskap slutförs den femte och samtidigt
största utvidgningen i unionens historia. Vår
utgångspunkt är att de nya medlemsländerna
skall öka stabiliteten i Europa. Den geogra-
fiska utvidgningen innebär att vissa utrikes-
politiska frågor accentueras på ett nytt sätt på
unionens agenda. Bulgariens och Rumäniens
medlemskap innebär att t.ex. utvecklingen av
Västra Balkan och Södra Kaukasien har en
ännu större inverkan på unionen och dess
gemensamma intressen.
3.28. Finansiell kontroll
Kandidatländerna beviljades inte några
övergångstider eller undantag i fråga om ge-
menskapens regelverk om finansiell kontroll,
utan de skall vara beredda att uppfylla villko-
ren i regelverket fullt ut från anslutningsda-
gen. Syftet med regelverket är att säkra en
sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel
och en tillbörlig finansiell kontroll samt
skydda unionens ekonomiska intressen. Kan-
didatländerna har därför varit tvungna att ut-
forma lagstiftningsramar i enlighet med ge-
menskapens regelverk. Vid förhandlingarna
fästes också särskilt avseende vid hur kon-
trollsystemen fungerar. Tillbörlig användning
av den finansiering som unionen beviljat
kandidatländerna före anslutningen samt
kontroll, uppföljning och utvärdering av hur
medlen används är ett viktigt bevis på att
kandidatländerna förmår tillämpa gemenska-
pens regelverk om finansiell kontroll.
3.29. Budget
Kandidatländerna har godkänt gemenska-
pens bestämmelser om finansieringen och
budgeten, vilket innebär fullödigt deltagande
i finansieringen av EU-budgeten från anslut-
ningen. Med de nya medlemsstaterna avtala-
des om följande särskilda arrangemang:
Systemet för egna medel
När det gäller systemet för egna medel,
vilket definierar inkomsterna i EU-budgeten,
har i anslutningsfördraget tagits in sådana
tekniska förutsättningar som innebär att de
nya medlemsstaternas betalningar till EU:s
budget under det första medlemskapsåret an-
passas så att de motsvarar anslutningsdagen.
Den särskilda likviditetsfaciliteten
Gemenskapen betalar till Bulgarien och
Rumänien ett särskilt stöd ur den särskilda
likviditetsfaciliteten för schablonbelopp från
anslutningsdagen fram till utgången av 2009
i syfte att förbättra deras budgetpositioner
och stärka Schengenkontrollsystemen i län-
derna. Åren 2007-2009 utbetalas följande
belopp:
2007 2008 2009
(miljoner euro, enligt 2004 års prisnivå)
Bulgarien 121,8 59,1 58,6
Rumänien 297,2 131,8 130,8
Vissa andra arrangemang med finansiella
verkningar
Vid anslutningsförhandlingarna kom man
också överens om följande arrangemang med
finansiella verkningar för åren 2007-2009:
210 miljoner euro i finansieringsstöd till
Bulgarien (enligt 2004 års prisnivå) för av-
vecklingen av kärnkraftverket Kozloduj.
Totalbeloppet av åtagandebemyndiganden
som anvisas Bulgarien och Rumänien för
strukturåtgärder uppgår under treårsperioden
2007-2009 till 6 646 miljoner euro (enligt
2004 års prisnivå).
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området. Budgetverkningarna be-
handlas närmare i kapitel 4.1.2.
3.30. Institutioner
Anslutningsprotokollet innehåller ändring-
ar som på grund av Bulgariens och Rumäni-
ens anslutning skall företas i bestämmelserna
om institutioner i det konstitutionella fördra-
get samt i protokoll (nr 34) om övergångsbe-
stämmelserna för unionens institutioner och
organ som bifogats det konstitutionella för-
draget.
Genom bestämmelserna i anslutningsakten
anpassas gällande institutionella bestämmel-
ser som reviderats genom Nicefördraget. Be-
stämmelserna om antalet företrädare för Bul-
garien och Rumänien i Europaparlamentet,
Ekonomiska och sociala kommittén och Re-
gionkommittén samt bestämmelserna om
vägningen av röster bygger på förklaringen
(nr 20) om utvidgningen av Europeiska unio-
nen som fogats till slutakten från den reger-
ingskonferens som upprättade Nicefördraget.
Förklaringen innehåller medlemsstaternas
gemensamma ståndpunkt som framförts vid
anslutningskonferenserna när det gäller anta-
let företrädare för de tio medlemsländer som
anslöt sig till unionen 2004 och för Bulgarien
och Rumänien i institutioner och organ samt
deras antal röster i rådet.
Europaparlamentet
För mandatperioden 2004-2009 har valts
732 företrädare till Europaparlamentet, varav
14 för Finland. Om Bulgarien och Rumänien
ansluter sig planenligt till EU 1.1.2007, höjs
antalet företrädare i Europaparlamentet före
utgången av denna mandatperiod så, att det
väljs 18 nya företrädare från Bulgarien och
35 från Rumänien. Antalet företrädare i Eu-
ropaparlamentet stiger till 785 företrädare.
Bulgariens och Rumäniens anslutning ändrar
således inte antalet företrädare för de nuva-
rande medlemsstaterna under denna mandat-
period.
Antalet företrädare under mandatperioden
2009-2014 definieras däremot med stöd av
artikel I-20.2 i det konstitutionella fördraget.
Enligt den fastställs antalet företrädare för
medlemsstaterna enligt principen om degres-
siv proportionalitet så, att deras antal inte får
överstiga 750 och ingen medlemsstat får till-
delas fler än 96 eller färre än sex platser. Den
exakta platsfördelningen fastställs senare på
Europaparlamentets initiativ genom ett euro-
peiskt beslut som antas enhälligt i Europeiska
rådet. Det totala antalet företrädare kommer
att minska i proportion till situationen efter
Bulgariens och Rumäniens anslutning. Anta-
let företrädare för Malta kommer dock att
öka i och med den nya platsfördelningen, ef-
tersom Malta för närvarande har fem företrä-
dare.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig från den
beskrivna situationen så till vida, att från och
med mandatperioden 2009-2014 tillämpas
artikel 190 i EG-fördraget, som ändrats ge-
nom anslutningsakten till anslutningsfördra-
get. I artikeln fastslås ett fast antal företräda-
re för varje medlemsstat. Då kommer antalet
företrädare för de flesta medlemsstaterna att
minska i proportion till mandatperioden
2004-2009. Undantag utgör Tyskland och de
fem minsta medlemsstaterna, som har ett
oförändrat antal företrädare. Bulgarien får 17
företrädare och Rumänien 33 företrädare. Det
totala antalet företrädare är 736. Finland har
13 företrädare.
Kvalificerad majoritet i rådet
När rådet fattar beslut med kvalificerad
majoritet tillämpas det nuvarande systemet
för vägning av röster fram till den 31 oktober
2009. Bulgarien har tio röster och Rumänien
14. För kvalificerad majoritet krävs 255 rös-
ter av 345. Detta grundar sig på en förklaring
(nr 21) som fogats till slutakten från den re-
geringskonferens som upprättade Niceför-
draget och som gäller det minimiantal röster
som krävs för kvalificerad majoritet och det
röstantal som utgör kvalificerad majoritet i
en utvidgad union. För beslut med kvalifice-
rad majoritet krävs förutom 255 röster en
majoritet av medlemsländerna. En rådsmed-
lem får dessutom begära en kontroll av att de
medlemsstater som utgör denna kvalificerade
majoritet motsvarar minst 62 procent av uni-
onens hela befolkning. Om detta inte är fal-
let, fattas inte beslutet.
Den 1 november 2009 sker en övergång
från systemet med vägning av röster till ett
system med dubbelmajoritet enligt artikel I-
25 i det konstitutionella fördraget. För kvali-
ficerad majoritet krävs minst 55 procent av
medlemsstaterna och minst 65 procent av
unionens befolkning. Ett tilläggsvillkor för
blockering av beslut är att minst fyra med-
lemsstater alltid är med i den kvalificerade
minoriteten. Definitionen på kvalificerad ma-
joritet tillämpas efter det konstitutionella för-
dragets ikraftträdande även när Europeiska
rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.
I enlighet med anslutningsakten fortsätter
man i en situation där det konstitutionella
fördraget ännu inte har trätt i kraft i enlighet
med artikel 205 i EG-fördraget, som ändrats
genom anslutningsakten, att tillämpa det be-
skrivna systemet för vägning av röster på be-
slutsfattande med kvalificerad majoritet.
Kommissionen
Kommissionen består av en medborgare
från varje medlemsstat. På anslutningsdagen
för Bulgarien och Rumänien utses en kom-
missionsledamot från vartdera landet. Leda-
möternas mandattid går ut samma dag som
mandattiden för hela kommissionen, dvs. den
31 oktober 2009. Enligt artikel I-26.5 i det
konstitutionella fördraget skall den första
kommissionen som tillsätts enligt bestäm-
melserna i konstitutionen bestå av en med-
borgare från varje medlemsstat. Om det kon-
stitutionella fördraget träder i kraft inom ut-
satt tidtabell, innebär detta att kommissio-
nens mandattid är 2009-2014. Efter denna
mandatperiod minskas kommissionens stor-
lek med stöd av artikel I-26.6 så, att antalet
kommissionsledamöter utgör två tredjedelar
av antalet medlemsstater. Ledamöterna utses
på grundval av ett system med lika rotation.
I en situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, utses samma dag
Bulgarien och Rumänien ansluter sig till uni-
onen en kommissionsledamot från vartdera
landet. I enlighet med protokollet om utvidg-
ningen av Europeiska unionen som fogats till
Nicefördraget kommer artikel 213 i EG-
fördraget, som gäller kommissionens sam-
mansättning, att ändras då Europeiska unio-
nen har 27 medlemmar. Antalet kommis-
sionsledamöter minskas så att det är mindre
än antalet medlemsstater när kommissionen
inleder sin första mandatperiod efter Bulgari-
ens och Rumäniens anslutning. Rådet beslu-
tar enhälligt om antalet kommissionsledamö-
ter. Ledamöterna utses på basis av lika rota-
tion mellan medlemsstaterna.
Europeiska unionens domstol
Anslutningsfördraget innehåller bestäm-
melser om nytillsättningen av domarna i uni-
onens domstol med ett visst antal års inter-
vall och antalet domare i tribunalen samt hur
nya domare i båda domstolarna skall utses.
Till båda domstolarna utses två nya domare.
Antalet domare i båda domstolarna motsva-
rar då antalet medlemsstater också efter an-
slutningen. För unionens domstol går äm-
betstiden för en av de nya domarna ut den 6
oktober 2009 och för den andra den 6 okto-
ber 2012. För tribunalen är motsvarande da-
tum den 31 augusti 2007 och den 31 augusti
2010. Vilka domare detta skall gälla avgörs
genom lottning.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördra-
get ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte
från den beskrivna situationen enligt an-
slutningsprotokollet. I det fallet blir mot-
svarande ändringar tillämpliga för gemen-
skapernas domstol och gemenskapernas
förstainstansrätt.
Övriga organ
I anslutningsakten och anslutningsproto-
kollet bestäms om det antal företrädare i
Ekonomiska och sociala kommittén och Re-
gionkommittén som skall väljas i medlems-
staterna samt om antalet ledamöter i Veten-
skapliga och tekniska kommittén. I akten och
protokollet bestäms även om organiseringen
av institutionerna och de övriga organen. Be-
fintliga regler tillämpas på de nya medlems-
staternas representation.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
Bestämmelserna om institutionerna ändrar
inte på något väsentligt sätt Finlands position
i unionens beslutsfattande jämfört med Nice-
fördraget. Nya medlemsländer minskar i sig
dock givetvis alltid de nuvarande medlems-
staternas relativa andel av företrädarna i uni-
onens institutioner och organ samt deras röst-
rätt i rådet.
3.31. Övriga ärenden
3.31.1 Kol- och stålforskningsfonden
Bulgarien och Rumänien skall ansluta sig
till Kol- och stålforskningsfonden, som inrät-
tades i samband med att Europeiska kol- och
stålgemenskapen avvecklades. Staterna står
för medfinansiering av fondens kapital utgå-
ende från hur stor produktionen i staterna är.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
Verkningar för Finland
Anslutningsfördraget föranleder inte några
ändringar i lagstiftningen i Finland inom det
aktuella området.
3.31.2 Europeiska centralbanken
I samband med att de tio länderna anslöt
sig i maj 2004 kompletterades det protokoll
om stadgan för Europeiska centralbankssy-
stemet (ECBS) och Europeiska centralban-
ken som fogats till EG-fördraget så, att när
de nya medlemsstaterna och deras central-
banker tillträder Europeiska centralbankssy-
stemet skall ECB:s tecknade kapital och
högsta belopp för reservtillgångar som får fö-
ras över till ECB automatiskt ökas. Utan
denna ändring skulle ECB vara tvungen att
återbörda de nuvarande medlemsstaternas na-
tionella centralbanker en del av det kapital de
betalat samt en del av de överförda reserv-
tillgångarna för att andelar i kapitalet och re-
servtillgångarna skall frigöras för de nya na-
tionella centralbankerna. I praktiken innebär
det här att ECB skulle vara tvungen att betala
de nuvarande medlemsstaternas nationella
centralbanker mera än vad den får in av de
nya centralbankerna, eftersom de nya natio-
nella centralbankerna i egenskap av central-
banker utanför euroområdet skulle betala
bara 5 procent av sin kapitalandel.
I samband med de föregående anslutnings-
förhandlingarna kom de dåvarande medlems-
staterna fram till att partiell återbetalning av
kapitalet och reservtillgångarna till de gamla
nationella centralbankerna är en felaktig poli-
tisk signal: i samband med utvidgningen ut-
ökas inte ECB:s resurser, utan de minskar
tvärtom i praktiken.
Den ändring som gjordes i samband med
utvidgningen 2004 innebär att när en ny
medlemsstats centralbank blir en ny nationell
centralbank i ECBS, skall ECB:s kapital och
valutareservtillgångar justeras uppåt med ett
belopp som beräknas genom att ovan nämnda
belopp multipliceras med kvoten mellan de
aktier som skall tecknas och som redan har
tecknats i den berörda nationella centralban-
ken. Lösningen skapade en bestående modell
även med tanke på kommande utvidgningar.
Därför innehåller inte vare sig anslutnings-
protokollet eller anslutningsakten för Bulga-
rien och Rumänien några bestämmelser om
ECB.
3.31.3 Europeiska investeringsbanken
Utvidgningen förutsätter också sådana änd-
ringar i Europeiska investeringsbankens
(EIB) stadga som ingår i protokollet till an-
slutningsfördraget. De nya medlemsstaterna
blir medlemmar i banken och betalar sin an-
del av det inbetalade kapitalet, vilken i regel
bestäms på basis av medlemsstaternas BNP.
Unionen utvidgades förra gången i maj 2004.
De ändringar i EIB:s stadga som utvidgning-
en krävde gjordes redan då med tanke på att
Bulgarien och Rumänien ansluter sig till ge-
menskapen i ett senare skede. Således är det
inte den här gången nödvändigt att i någon
betydande utsträckning anpassa EIB:s be-
slutssystem eller ägandeförhållanden.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen enligt anslutnings-
protokollet.
3.31.4 Skyddsklausuler och klausulen om
senareläggning av medlemskap
Bulgariens och Rumäniens anslutningsför-
drag innehåller förutom de övriga anslut-
ningsvillkoren även speciella skyddsklausu-
ler. Skyddsklausulen för den inre marknaden
kan tillämpas, om den nya medlemsstaten
inte förmår fullgöra de medlemskapsskyldig-
heter som hör till området för den inre mark-
naden och detta medför eller hotar medföra
allvarliga störningar för den inre marknaden.
Skyddsklausulen för den inre marknaden be-
skrivs mera ingående i kapitel 3.1 Skydds-
klausulen för civil- och straffrättsligt samar-
bete får tillämpas, om det finns allvarliga
brister eller överhängande risk för sådana
brister i genomförandet eller tillämpningen
av beslut och åtaganden på dessa områden.
Denna skyddsklausul beskrivs närmare i ka-
pitel 3.24. Utöver ovan nämnda skyddsklau-
suler innehåller anslutningsfördraget också
en allmän ekonomisk skyddsklausul samt en
senareläggningsklausul som beskrivs nedan.
Anslutningsfördraget innehåller på samma
sätt som tidigare utvidgningar en allmän
ekonomisk skyddsklausul. Syftet med
skyddsklausulen är att möjliggöra ingrepp i
oväntade ekonomiska verkningar till följd av
utvidgningen. Den kan tillämpas "i händelse
av allvarliga svårigheter som kan antas bli
bestående inom någon sektor av ekonomin
eller i händelse av svårigheter som kan leda
till en allvarlig försämring av det ekonomiska
läget inom ett bestämt område." Kommissio-
nen beslutar om nödvändiga skyddsåtgärder.
Både de nya och de nuvarande medlemssta-
terna kan ta initiativ till tillämpning av
skyddsåtgärderna.
Skyddsåtgärder kan vidtas under tre år efter
anslutningen, men kan också vara i kraft där-
efter. Ingen skyddsåtgärd får dock vara läng-
re än absolut nödvändigt och åtgärden måste
i fråga om både varaktighet och omfattning
vara förenlig med proportionalitetsprincipen.
Skyddsåtgärderna får inte heller orsaka
gränskontroller mellan medlemsstaterna.
Vid allvarliga ekonomiska svårigheter kan
kommissionen efter uttrycklig begäran av en
medlemsstat behandla en begäran om
skyddsåtgärd också i brådskande ordning.
Beträffande skyddsåtgärder kan göras av-
vikelser från bestämmelserna i EG-fördraget
samt i anslutningsakten eller anslutningspro-
tokollet till de delar det är absolut nödvän-
digt. Syftet med åtgärderna är att orsaka så
lite störningar som möjligt för den inre
marknaden.
Till Bulgariens och Rumäniens anslut-
ningsfördrag har med avvikelse från tidigare
anslutningsfördrag fogats en senarelägg-
ningsklausul, med stöd av vilken någondera
statens anslutningsdag kan senareläggas med
ett år till den 1 januari 2008. Anslutningsda-
gen kan skjutas upp, om det finns en allvarlig
risk för att Bulgarien eller Rumänien uppen-
barligen är oförberedd att uppfylla kraven för
medlemskap före den 1 januari 2007 "på ett
antal viktiga områden". Kommissionen över-
vakar kontinuerligt båda kandidatstaternas
anslutningsförberedelser för att säkerställa att
unionens regelverk antas i den nationella lag-
stiftningen och att de har tillräcklig bered-
skap att kunna genomföra den. Om det på
grundval av kommissionens övervaknings-
rapporter finns klara bevis för att läget i för-
beredelserna ännu inte är i ett sådant skede
som en anslutning förutsätter, får rådet, på
grundval av en rekommendation från kom-
missionen, besluta att anslutningen senare-
läggs med ett år till den 1 januari 2008. Som
utgångspunkt fattar rådet beslutet med enhäl-
lighet, men beslutet kan för Rumäniens del
fattas med kvalificerad majoritet, om Rumä-
nien inte har uppfyllt vissa av de åtaganden
som ingåtts särskilt. Dessa åtaganden gäller
bl.a. kontroller vid unionens yttre gränser,
kampen mot korruption och reformen av
rättsväsendet samt statsstöd. Om det besluts
att anslutningsdagen skall senareläggas med
ett år, orsakar detta inga andra påföljder för
kandidatstaten och anslutningen sker i varje
fall den 1 januari 2008, eftersom det enligt
anslutningsfördraget är möjligt att senareläg-
ga anslutningsdagen endast en gång. Om det
besluts att anslutningsdagen skall senareläg-
gas för någondera av staterna, tillämpas gäl-
lande Europaavtal i relationerna mellan det
landet och unionen till utgången av 2007.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte från
den beskrivna situationen.
Verkningar för Finland
Om anslutningsdagen enligt ett beslut skall
senareläggas för någondera staten, är konse-
kvenserna i huvudsak politiska. En annan
konsekvens är att marknaden i den aktuella
staten öppnas helt för finländska företag som
en del av den inre marknaden först den 1 ja-
nuari 2008. Å andra sidan innebär en senare-
läggning att den aktuella kandidatstaten får
extra tid för anslutningsförberedelserna, vil-
ket betyder att den förutspådda störningen för
unionens verksamhet som beslutet om sena-
reläggning grundar sig på hinner åtgärdas.
3.31.5 Gradvis avveckling av program för
föranslutningsstöd och stödpro-
grammet för institutionell utveckling
De olika programmen för föranslutningss-
töd avvecklas gradvis efter Bulgariens och
Rumäniens anslutning och en övergång sker
till de bestämmelser som skall tillämpas efter
anslutningen. Avvecklingen av programmen
beskrivs mera ingående i artikel 27 i detalj-
motiveringen.
Genom stödprogrammet för institutionell
utveckling ger Europeiska unionen tillfälligt
ekonomiskt stöd till Bulgarien och Rumänien
fram till 2006. Med stödet finansieras ut-
vecklingsprojekt för samhällsstrukturer och
anknytande smärre begränsade investeringar.
Stödprogrammet beskrivs mera ingående i
artikel 31 i detaljmotiveringen.
3.31.6 Arrangemang under övergångsskedet
Till slutakten har bifogats en skriftväxling
om ett informations- och samrådsförfarande
angående antagandet av vissa beslut och and-
ra åtgärder som skall antas under tiden fram
till anslutningen. Genom förfarandet säker-
ställs att Bulgarien och Rumänien hålls
underrättade om varje förslag, meddelande,
rekommendation eller initiativ som kan leda
till beslut av Europeiska unionens institutio-
ner eller organ. Syftet med arrangemanget är
att ge Bulgarien och Rumänien möjlighet att
påverka unionens lagstiftning, som kommer
att vara bindande för dem som medlemssta-
ter. Nämnda förslag m.fl. tillkännages län-
derna efter det att de har överlämnats till rå-
det, och efter en motiverad begäran från Bul-
garien och Rumänien kan förhandlingar inle-
das, om saken anses gälla ländernas intressen
som blivande medlemsstater i unionen.
En situation enligt anslutningsakten, dvs.
en situation där det konstitutionella fördraget
ännu inte har trätt i kraft, skiljer sig inte i
fråga om informations- och samrådsförfaran-
det från situationen enligt anslutningsproto-
kollet.
4. Propositionens konsekvenser
4.1. Ekonomiska konsekvenser
4.1.1 Totalekonomiska konsekvenser
Den ökade trygghet och politiska stabilitet
som följer av utvidgningen av EU är viktig
också när det gäller att bevara den ekono-
miska välfärden i Europa. På lång sikt har
utvidgningen positiva verkningar för unio-
nens utrikeshandel, investeringar och till-
växtförutsättningar. Det har bedömts att ut-
vidgningen har positiva totalekonomiska
verkningar för både de nya och de nuvarande
medlemsstaterna, inbegripet Finland.
De nya medlemsstaternas ekonomiska be-
tydelse i den utvidgade unionen är liten, och
några betydande direkta verkningar på sam-
hällsekonomisk nivå är inte att vänta i de nu-
varande medlemsstaterna. Verkningarna är
klart större för de nya medlemsstaterna. Erfa-
renheterna av tidigare utvidgningar i fråga
om länder som är fattigare än medelnivån vi-
sar att anslutningen medför att utrikeshan-
deln och investeringarna ökar samt att den
tekniska utvecklingen påskyndas och således
även att välfärden ökar. När den inre mark-
naden breddas får företagen nya marknader,
och i de nya medlemsstaterna förbättras köp-
kraften i snabb takt.
Utvidgningens handelsverkningar beräknas
vara mest påtagliga i de nya medlemsstater-
na, eftersom deras export till unionen är stör-
re i relation till nationalprodukten än de nu-
varande medlemsstaternas export till dessa
länder. Samarbetet mellan de nya och de nu-
varande medlemsstaterna är redan långt
framskridet på grund av Europaavtalen. De
nya medlemsstaternas handel med EU har
avreglerats i hög grad. Handeln i de nya
medlemsstaterna kan även i fortsättningen
öka snabbt till följd av den ekonomiska ut-
vecklingen, även om själva EU-
medlemskapet inte längre har några betydan-
de verkningar i fråga om tillväxten.
Utvidgningen kommer eventuellt att öka de
utländska investeringarna i de nya medlems-
staterna när riskfaktorerna, t.ex. osäkerhet i
fråga om den administrativa kapaciteten,
minskar ytterligare. Så har skett i samband
med de tidigare utvidgningarna av unionen.
Privatiseringen i kandidatländerna har redan
lockat rikligt med direkta utländska invester-
ingar. Det är nu en utmaning för de nya med-
lemsstaterna att sträva efter utländska inve-
steringar i nyinvesteringar. Utländska inve-
steringar kan ha betydande verkningar för de
nya medlemsstaternas ekonomier. Verkning-
arna för de nuvarande medlemsstaterna be-
räknas däremot bli obetydliga.
Än så länge har rörligheten för arbetstagare
varit obetydlig i unionen. De tidigare utvidg-
ningarna har inte lett till omfattande flytt-
ningsrörelser och de har inte medfört allvar-
liga störningar på arbetsmarknaden i med-
lemsstaterna. Det beräknas att arbetskraften
kommer att röra sig relativt lite även i sam-
band med denna utvidgning. De minskade
skillnaderna i levnadsstandarden mellan de
nuvarande och de nya medlemsstaterna för-
väntas småningom sänka flyttningstrycket till
de nuvarande medlemsstaterna. Arbetstagare
som flyttat till ett annat land samt deras fa-
miljer omfattas av det sociala trygghetssy-
stemet i det land där de arbetar. De största
kostnaderna orsakas av pensioner och sjuk-
vård.
Den växande köpkraften i de nya medlems-
staterna kan med tiden ha positiva verkningar
för handelsutbytet mellan Finland och de nya
medlemsländerna. Man skall visserligen hål-
la i minnet att Finlands export till Bulgarien
och Rumänien för närvarande utgör 0,2 pro-
cent av Finlands hela export. Importen från
dessa länder är ännu obetydligare.
Ekonomisk politik
I och med utvidgningen förbinder de nya
medlemsstaterna sig att följa gemensamma
spelregler, och anslutningen är drivfjäder för
nödvändiga strukturella reformer. Samarbetet
inom den ekonomiska politiken ger stabilitet
för de nya medlemsstaternas ekonomiska ut-
veckling. För en gynnsam integrationsut-
veckling förutsätts att den ekonomiska ut-
vecklingen i de nya länderna är hållbar och
klart snabbare än i de nuvarande medlemssta-
terna. Ju snabbare konvergensen sker, desto
lägre blir kostnaderna för utvidgningen. De
viktigaste strukturpolitiska utmaningarna för
de nya medlemsstaterna hänför sig fortfaran-
de till stor del till stadiet av en övergångs-
ekonomi.
När de nya medlemsstaterna ansluts till
unionen skall de iaktta alla bestämmelser om
den ekonomiska politiken i den ekonomiska
och monetära unionen. De övergår emellertid
inte direkt till den tredje etappen i den eko-
nomiska och monetära unionen, dvs. till den
gemensamma valutan. Länderna förväntas
ansluta sig till valutakursmekanismen ERM
II, om än inte nödvändigtvis omedelbart efter
anslutningen till EU. De nya medlemsstater-
na kan övergå till den tredje etappen efter det
att de har uppfyllt villkoren för införandet av
euron, dvs. konvergenskriterierna i Maa-
strichtfördraget. I kriterierna förutsätts bl.a.
att medlemsstaten påvisar tillräcklig valuta-
stabilitet inom växelkursmekanismen under
minst två års tid före tidpunkten för bedöm-
ningen.
En hållbar och trovärdig monetär stabilitet
uppnås bara som ett resultat av en långvarig,
god realekonomisk utveckling och en eko-
nomisk politik som eftersträvar balans. Det
väsentliga är att konvergensen är hållbar. Ett
alltför tidigt försök under bristfälliga förut-
sättningar att bli medlem i den monetära uni-
onen och att ansluta valutan till ERM II- me-
kanismen kan leda till låg tillväxt inom pro-
duktionen och dålig sysselsättning. Ett alltför
tidigt medlemskap i den monetära unionen
kan vara problematiskt även med tanke på
ränte- och valutakursstabiliteten inom euro-
området, eftersom konvergensen också är
förenad med förstärkning av den reella valu-
takursen. Efter det att euron har införts kan
den reella valutakursen i förhållande till and-
ra länder inom euroområdet förstärkas bara
genom snabbare inflation än i de andra län-
derna.
En central utmaning för de nya medlems-
staternas ekonomiska politik och strukturpo-
litik består i att upprätta sådana förvaltnings-
strukturer som stöder verksamheten på
marknaden och en balanserad utveckling av
den privata sektorn, i synnerhet den finansi-
ella marknaden. Tillbörlig reglering och ef-
fektiv övervakning av den finansiella mark-
naden och de finansiella instituten står i detta
hänseende i nyckelposition.
4.1.2 Budgetkonsekvenser
Utvidgningen har både direkta och indirek-
ta budgetkonsekvenser. De direkta konse-
kvenserna för de nya medlemsstaterna består
av EU:s finansiella flöden och de nya med-
lemsstaternas medfinansiering i EU:s budget.
På basis av de beslut som fattats är de direkta
budgetkonsekvenserna av utvidgningen kän-
da för åren 2007-2009. Budgetkonsekven-
serna klarnar i samband med att budgetpla-
nen för 2007-2013 antas.
Med indirekta budgetkonsekvenser avses
det förändringstryck som utvidgningen med-
för för i synnerhet de budgetekonomiskt vik-
tigaste politikområdena, dvs. jordbruks- och
landsbygdspolitiken samt regional- och
strukturpolitiken. I ett längre perspektiv har
de indirekta budgetkonsekvenserna minst
lika stor betydelse för de nuvarande med-
lemsstaterna, inbegripet Finland, som de di-
rekta konsekvenserna.
Ovan nämnda osäkerhetsfaktorer bör beak-
tas vid bedömningen av de kalkyler som pre-
senteras nedan. I finansministeriets bedöm-
ningar har situationen före utvidgningen
2006 jämförts med kalkylerna för 2007-
2013. Enligt dessa beräkningar riktas år 2013
ca 6-7 miljarder euro i åtagandebemyndi-
ganden till de nya medlemsstaterna.
Bulgariens och Rumäniens andel av EU:s
betalningsbemyndiganden kommer enligt
uppskattningar att uppgå till ca 4 procent un-
der kommande budgetplaneperiod. Länder-
nas andelar av betalningarna beräknas utgöra
ca 0,9 procent. På årsbasis är nettoöverfö-
ringen till dessa länder ca 3,5 miljarder euro
år 2013.
Den ökning av EU:s budget som följer av
Bulgariens och Rumäniens anslutning leder
också till att Finlands betalningar ökar. Fin-
lands andel av den nettoökning som Bulgari-
en och Rumänien föranleder i EU:s budget
kommer att vara ca 50 miljoner euro år 2013.
Utvecklingen av penningflödena mellan EU
och Finland bestäms dock inte enbart på ba-
sis av de kalkylmässiga faktorerna för kandi-
datländerna utan är i hög grad beroende av
resultaten av förhandlingarna inför finansie-
ringsperioden 2007-2013. Först efter dessa
förhandlingar är det möjligt att göra en slut-
lig bedömning av utvidgningens budgetkon-
sekvenser för Finland. Också då är bedöm-
ningen ofullständig, eftersom det är omöjligt
att bedöma vilka politiska reformer som skul-
le ha verkställts oavsett utvidgningen.
På längre sikt beräknas Finlands nettobe-
talning, som är ett resultat av samverkan mel-
lan flera faktorer, utvecklas så, att beloppet
höjs från ca 90 miljoner euro år 2004 till
maximala 600 miljoner euro år 2013 beroen-
de på de beslut som fattas om budgetplanen
och egna tillgångar.
4.2. Miljökonsekvenser
Utvidgningen har till stor del positiva
verkningar för miljöns tillstånd. Utvidgning-
ens betydelse för miljöns tillstånd i Finland
är avsevärt mera begränsad än föregående
utvidgning, den 1 maj 2004.
Bulgarien och Rumänien skall genomföra
EG:s miljöregelverk före anslutningsdagen,
bortsett från de bestämmelser för vilka de
beviljats övergångstid. Genomförandet av
EG:s miljöregelverk förbättrar successivt
miljöns tillstånd i de nya medlemsstaterna
och samtidigt i hela Europa. Det innebär i
många avseenden en betydlig förbättring av
nivån på Bulgariens och Rumäniens miljö-
skydd jämfört med tiden före medlemsför-
handlingarna. De övergångstider som bevil-
jats Bulgarien och Rumänien och som beror
på vikten av de investeringar som krävs för
genomförandet av gemenskapens miljöregel-
verk, hindrar inte en positiv utveckling inom
miljöskyddet.
Genomförandet av gemenskapens luft-
vårdsrättsakter förbättrar avsevärt luftkvalite-
ten i de nya medlemsstaterna och samtidigt
människornas hälsa. När de gränsöverskri-
dande utsläppen från Bulgarien och Rumäni-
en minskar förbättras luftkvaliteten. Olägen-
heterna av luftföroreningar minskar också i
många av de nuvarande medlemsstaterna,
Finland inbegripet.
4.3. Konsekvenser i fråga om organisa-
tion och personal
De nya medlemsstaterna omfattas av med-
lemskapets rättigheter och skyldigheter i en-
lighet med anslutningsfördraget. Det här har
vissa verkningar i fråga om organisation och
personal vid unionens institutioner.
Bulgariens och Rumäniens anslutning till
Europeiska unionen beräknas inte ha några
särskilda direkta verkningar för Finland i frå-
ga om organisation och personal.
4.4. Konsekvenser för medborgarna
Utvidgningen av Europeiska unionen på-
verkar de finska medborgarnas ställning på
många sätt. Antagandet av de grundläggande
värderingarna inom EU - frihet, demokrati
och respekt för de mänskliga rättigheterna - i
allt vidare kretsar stärker den politiska och
ekonomiska stabiliteten på vår kontinent.
Inom unionen garanterar gemensamma vär-
deringar och institutioner samt intensiva kon-
takter fred mellan medlemsstaterna. Bulgari-
ens och Rumäniens utfästelse att följa ge-
mensamma regler och förfaranden underlät-
tar enskilda medborgares kontakter med
medborgare, företag och sammanslutningar i
dessa stater.
Den breddade inre marknaden medför för-
delar för konsumenterna i Finland. När han-
delshindren avskaffas och ekonomierna och
produktionen av konsumtionsvaror utvecklas i
de nya medlemsstaterna utökas produktutbu-
det och priskonkurrensen. Handeln mellan de
nuvarande och de nya medlemsstaterna bred-
das och leder till ökad allmän välfärd. Det lig-
ger i de finska medborgarnas och de övriga
EU-medborgarnas intresse att det gemensam-
ma konsumentskyddet inom EU omfattar hela
det utvidgade inre marknadsområdet.
Möjligheterna att resa i Europa förenklas då
de gällande reglerna inom unionen omfattar
ett allt större område. Rätten till fri rörlighet
gäller från och med anslutningsdagen för de
nya medlemsstaterna personer som inte är ak-
tiva i ekonomiskt hänseende, studerande och
pensionärer. Fri rörlighet för arbetstagare
genomförs via övergångsarrangemang. Med-
lemsländerna har rätt att tillämpa övergångsar-
rangemang, om det finns risk för att det upp-
kommer obalans i flyttningsströmmarna mel-
lan de nya och de nuvarande medlemsstaterna
på grund av skillnaderna i lönenivåerna.
Utvidgningen innebär också att finska
medborgare får tillträde till arbetsmarknaden
i Bulgarien och Rumänien. På grund av prin-
cipen om ömsesidighet i övergångsarrange-
mangen i anslutningsfördraget kan dessa
medlemsstater dock tillämpa övergångsar-
rangemang på finska medborgares rätt till ar-
bete, om Finland tillämpar övergångsarran-
gemang för tillträdet till arbetsmarknaden på
deras medborgare.
Ömsesidigt erkännande av examina under-
lättar medborgarnas yrkesmässiga rörlighet
mellan Finland och de nya medlemsstaterna.
Bulgariens och Rumäniens fullödiga delta-
gande i EU:s utbildnings-, ungdoms- och
forskningsarbete ökar möjligheterna till in-
ternationalisering för studerande, anställda
inom utbildningssektorn, forskare och unga
samt förbättrar förutsättningarna för samar-
bete.
Den sociala tryggheten för medborgarna i
Europa blir mera övergripande. Systemet för
samordning av den sociala tryggheten utvid-
gas till att gälla personer som rör sig mellan
Finland och de nya medlemsstaterna och gör
det möjligt att bl.a. betala pensioner och
andra sociala trygghetsförmåner från en med-
lemsstat till en annan.
Efter Bulgariens och Rumäniens anslutning
flyttas EU:s yttre gräns till gränserna mellan de
nya medlemsstaterna och tredje land. Gräns-
övervakningen och gränskontrollerna vid ge-
menskapens inre gränser kvarstår likväl tills vi-
dare mellan de nya medlemsstaterna och de
nuvarande Schengenstaterna. När rådet i sinom
tid i enlighet med Schengenregelverket beslutar
att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna
kan medborgarna i EU:s medlemsstater resa
fritt på 27 staters territorier.
Utvidgningen av euroområdet kommer i
sinom tid att underlätta prisjämförelser och
resor i Europa. Den ekonomiska tillväxten i
hela unionen stärks när de nya medlemssta-
terna går med i den tredje etappen i den eko-
nomiska och monetära unionen.
Det kulturella samarbetet blir mångsidigare
och livligare när de nya medlemsstaterna su-
veränt deltar i unionens program och projekt
inom området kultur. Finländarna erbjuds
nya samarbetsmöjligheter i form av allt mera
omfattande program, projekt och samarbets-
nätverk i unionen.
Nivån på hälso- och sjukvården i Bulgarien
och Rumänien höjs och folkhälsotillståndet
förbättras när de utformar en modern natio-
nell hälsovårdspolitik. Bekämpningen av
olägenheter för hälsan effektiviseras i Euro-
pa. De nya medlemsstaternas deltagande i
harmoniseringen av EU:s narkotikapolitik
främjar kampen mot smittsamma sjukdomar
och narkotika. Förbättringen av miljöns till-
stånd och andra faktorer som påverkar hälsan
har också positiv betydelse för hälsoskyddet.
Jämställdheten mellan kvinnor och män
förbättras i de nya medlemsstaterna. Genom-
förandet av EU-bestämmelserna om jäm-
ställdhet inverkar positivt på utvecklingen i
samhället och på det allmänna attitydklima-
tet. Samhällsställningen för minoriteterna i
de nya medlemsstaterna förbättras, eftersom
EU-bestämmelserna förutsätter att etniska
minoriteter garanteras likabehandling och att
likabehandling tillämpas i arbetslivet.
Tryggheten för finska medborgare ökar när
Bulgarien och Rumänien går med i det euro-
peiska polissamarbetet och samarbetet kring
brott mot tullagstiftningen. När utbyte av in-
formation ökar och förfarandena förenhetli-
gas, underlättas bekämpningen och utred-
ningen av gränsöverskridande brottslighet.
Åtgärderna i kampen mot terrorism effektivi-
seras när samarbetet intensifieras. De nya
medlemsstaternas utfästelse att bekämpa
ekonomisk brottslighet och korruption har
också positiva verkningar för unionsmedbor-
garnas trygghet.
5. Beredningen av propositionen
5.1. Bakgrund till anslutningsförhand-
lingarna
Enligt artikel I-2 i fördraget om upprättan-
de av en konstitution för Europa (det konsti-
tutionella fördraget) skall unionen bygga på
värdena frihet, demokrati och respekt för de
mänskliga rättigheterna. Motsvarande be-
stämmelse finns i artikel 6 i fördraget om Eu-
ropeiska unionen (EU-fördraget). I artikel I-
58 i det konstitutionella fördraget föreskrivs
att varje europeisk stat som önskar bli med-
lem av unionen och som respekterar princi-
perna om frihet, demokrati, de mänskliga rät-
tigheterna och grundläggande friheterna samt
rättsstaten kan ansöka om medlemskap i uni-
onen. Motsvarande bestämmelse finns i arti-
kel 49 i EU-fördraget.
De principer som efter andra världskriget
styrt en ekonomiskt och politiskt stabil ut-
veckling i Västeuropa får i och med den ak-
tuella utvidgningen en allt vidare spridning
på kontinenten, vars historiska utveckling
ofta har styrts av krig och diktaturer. Det
grundläggande målet med Europeiska unio-
nen har ända sedan upprättandet varit att nå
demokratisk integration i Europa. Den poli-
tiska omvälvning som började med Berlin-
murens fall 1989 banade väg för en utvidg-
ning av Europeiska unionen och dess värde-
gemenskap till östra Europa.
Efter de politiska förändringarna i Europa
stod det klart att de östeuropeiska länderna
behövde stöd i sina strävanden att stabilisera
sin ekonomi och sina politiska förhållanden.
I de central- och östeuropeiska länderna sågs
medlemskap i unionen som en möjlighet att
oåterkalleligt förankra de grundligt förändra-
de samhällena vid gemensamma principer
och förfaranden. Förberedelserna inför med-
lemskapet har sporrat de länder som deltagit i
förhandlingsprocessen till att utvecklas till
demokratiska länder med marknadsekonomi.
Förutsättningarna för utvidgningen av uni-
onen till Central- och Östeuropa skapades i
snabb takt. Det rådde bred politisk enighet i
unionen om fördelarna med en utvidgning
och om dess betydelse för en balanserad poli-
tisk och ekonomisk utveckling i Europa. Eu-
ropeiska rådet ansåg vid sitt möte i Köpen-
hamn 1993 att nya länder kan tillträda unio-
nen så snart de kan ta ansvar för de förplik-
telser som medlemskapet för med sig och
uppfylla vissa ekonomiska och politiska vill-
kor för medlemskapet, sedermera kallade
"Köpenhamnskriterierna".
Köpenhamnskriterierna inbegriper EU:s
grundläggande värden. Ett land som ansöker
om medlemskap i unionen skall ha institutio-
nell stabilitet som garanterar demokrati,
rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt re-
spekt för och skydd av minoriteter. Före
medlemskapet skall kandidatlandet dessutom
ha en fungerande marknadsekonomi och
förmåga att hantera konkurrens och mark-
nadskrafter inom unionen samt kunna ta på
sig de skyldigheter som följer av ett medlem-
skap och ansluta sig till målen för den poli-
tiska, ekonomiska och monetära unionen. Å
ena sidan sporrar Köpenhamnskriterierna de
länder som eftersträvar medlemskap till att
utveckla institutionell stabilitet samt de
mänskliga rättigheterna, å andra sidan säker-
ställer de att enhetligheten inom unionen och
en fungerande inre marknad inte rubbas av
att nya länder ansluter sig.
Den ursprungliga gemenskapen av sex sta-
ter (Frankrike, Tyskland, Belgien, Holland,
Italien och Luxemburg) har utvidgats till en
union med 25 länder. De tidigare utvidgning-
arna ägde rum 1973 (Storbritannien, Dan-
mark och Irland), 1981 (Grekland), 1986
(Spanien och Portugal) och 1995 (Österrike,
Sverige och Finland). Cypern, Tjeckien, Est-
land, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Po-
len, Slovakien och Slovenien gick med i EU
den 1 maj 2004. När Bulgarien och Rumäni-
en ansluter sig slutförs den femte utvidgning-
en. Avsikten är att länderna skall ansluta sig
till EU den 1 januari 2007.
5.2. Finlands förhandlingsmål och förbe-
redelser
Utvidgningen av Europeiska unionen ligger
i Finlands politiska och ekonomiska intresse.
Finland har konsekvent gett sitt bifall till ut-
vidgningen och arbetat för att främja utvidg-
ningsförhandlingarna utgående från de prin-
ciper som fastställts av Europeiska råden.
Den fördjupade ekonomiska integrationen i
Europa ligger i det finländska ekonomiska li-
vets och medborgarnas intresse. Möjligheter-
na att avvärja gränsöverskridande problem
och hot underlättas av att klyftan i levnads-
standarden utjämnas och att de nya medlems-
staterna binder sig vid gemensamma spelreg-
ler och övervakning. De handelshinder som
finns kvar undanröjs. Utvidgningen innebär
att EU:s internationella dignitet ökar ytterli-
gare. Detsamma gäller kontinentens förut-
sättningar för ekonomisk tillväxt och syssel-
sättning.
Främjandet av fred och stabilitet i Europa
är en grundläggande värdering som får stöd
av den aktuella utvidgningen.
Finland har från första början av denna ut-
vidgningsprocess ansett att dörrarna till Eu-
ropeiska unionen bör stå öppna för alla euro-
peiska stater som uppfyller villkoren för
medlemskap. Ett allmänt mål för Finland var
att slutföra utvidgningsförhandlingarna enligt
överenskommen tidtabell och med respekt
för gemensamt överenskomna förhandlings-
principer. Finland arbetade aktivt för att alla
kandidatländer skulle bemötas lika.
Finland ansåg att en fortsatt enhetlig och
fungerande inre marknad borde garanteras i
den utvidgade unionen. Finland höll också
fast vid att förhandlingarna skulle föras utgå-
ende från den gällande gemenskapsrätten och
de finansiella ramar som fastslogs i Berlin
1999. I enlighet med Finlands ståndpunkt
följdes samma principer och metoder som
med de tio länderna då Bulgarien och Rumä-
nien i mars 2004 beviljades ett finansierings-
paket för anslutningen. Paketet gäller endast
tre år efter anslutningen, på samma sätt som
för de tio länderna.
Republikens president utsåg den 27 mars
1998 en förhandlingsdelegation som skulle
representera Finland i anslutningsförhand-
lingarna. Delegationen bestod av utrikesmi-
nistern och utrikeshandelsministern samt Fin-
lands ständiga representant i EU som deras
ersättare. Utrikesministeriet bemyndigades
att förordna sakkunniga vid behov. Från mars
2000 till april 2003 var utrikeshandelsminis-
tern den minister som svarade för utvidg-
ningen av EU och ordförande för förhand-
lingsdelegationen. I den nuvarande regering-
en är utrikesministern den minister som sva-
rar för utvidgningen.
Vid förhandlingarna svarade utrikesmini-
steriet för beredningen och samordningen av
Finlands ståndpunkter i samarbete med stats-
rådets kansli och andra ministerier. Varje
ministerium beredde ärenden inom sitt eget
verksamhetsområde enligt behov och i sam-
arbete med övriga ministerier. För att möj-
liggöra en effektiv nationell beredning inrät-
tades i Finland den 2 juli 1997 en utvidg-
ningssektion under kommittén för EU- ären-
den. Sektionen hade till uppgift att bereda
Finlands ståndpunkter till de olika förhand-
lingskapitlen. Statsrådets kansli och de övri-
ga ministerierna, republikens presidents
kansli, Ålands landskapsstyrelse samt Fin-
lands bank var representerade i sektionen.
Sektionen sammanträdde också i bred sam-
mansättning, där även arbetsmarknadsorgani-
sationerna och övriga intressegrupper var re-
presenterade.
De yttre förbindelsernas betydelse har hela
tiden ökat inom Europeiska unionen. För att
förbättra systemet för samordningen av be-
redningen av de yttre förbindelserna inrätta-
des en sektion för yttre förbindelser i stats-
förvaltningen den 25 februari 2004. På så vis
behandlas de yttre förbindelserna i en och
samma sektion, som bereder ärenden för
kommittén för EU-ärenden och EU-
ministerutskottet. Utrikesministeriet sörjer
för sektionens arbete. Utvidgningssektionen
drogs in i samband med sektionsreformen.
För närvarande behandlas utvidgningen i
sektionen för yttre förbindelser. Vissa speci-
alteman, t.ex. utvidgningen, kan fortfarande
behandlas i bred sammansättning. De vikti-
gaste riktlinjerna för utvidgningen fastställs
fortfarande i EU-ministerutskottet, som ock-
så är samordningsorgan i sista hand, om Fin-
lands ståndpunkt inte kunnat formuleras på
lägre nivå.
När anslutningsförhandlingarna inleddes
fick riksdagens utrikesutskott utredningar om
kandidatländerna. Under förhandlingarnas
gång refererades aktuella förhandlingsfrågor
för de olika riksdagsutskotten. Stora utskottet
och utrikesutskottet informerades dessutom
om förhandlingarnas framskridande i sam-
band med förberedelserna inför rådets (all-
männa frågor), senare rådets (allmänna frå-
gor och yttre förbindelser), och Europeiska
rådets möten.
5.3. Förberedelserna inom EU inför ut-
vidgningen
Ekonomiskt stöd inför anslutningen har
kanaliserats till kandidatländerna via finansi-
eringsprogrammen Phare, ISPA och Sapard.
Programmet Phare utformades 1989 för att
stödja de östeuropeiska ländernas första steg
i utvecklingen till demokratiska förvaltningar
samt i återuppbyggnaden av ekonomierna.
Programmet reviderades 1997 och blev ett
centralt finansiellt instrument för utvidgning-
en. Programmet tar fasta på utveckling av
förvaltningsstrukturerna och investeringar i
anslutning till genomförandet av EG:s regel-
verk. I projekten för revidering av förvalt-
ningsstrukturerna har kandidatländerna kun-
nat dra nytta av de nuvarande medlemssta-
ternas erfarenheter via arrangemanget med
partnersamverkan ("twinning"). År 2000
kompletterades Phare-objekten med stöd för
främjande av ekonomisk och social kohesion
i syfte att hjälpa kandidatländerna att dra nyt-
ta av EU:s strukturfonder.
Programmet ISPA stöder vidsträckta infra-
strukturprojekt inom trafik- och miljösektorn.
Projekten genomförs ofta tillsammans med
internationella finansiella institut, t.ex. Euro-
peiska investeringsbanken, Europeiska ban-
ken för återuppbyggnad och utveckling samt
Nordiska investeringsbanken. Genom Sa-
pard-programmet stöds de blivande med-
lemsstaterna i Central- och Östeuropa i för-
beredelserna inför genomförandet av EG:s
regelverk inom områdena för utveckling av
jordbruket och landsbygden.
Bulgarien och Rumänien har kunnat delta i
gemenskapens utbildnings-, forsknings-, kul-
tur- och miljöpolitiska program, program gäl-
lande små och medelstora företag samt den
gemensamma marknaden. Deltagandet har
stötts med medel från programmet Phare.
Deltagandet i programmen har erbjudit kan-
didatländerna möjlighet att förbereda sig in-
för anslutningen till unionen genom att göra
länderna och deras medborgare förtrogna
med olika politikområden och arbetsmetoder
inom EU.
Enligt kommissionens rekommendation
beslöt Europeiska rådet i Helsingfors i de-
cember 1999 att förhandlingar skulle inledas
förutom med Bulgarien och Rumänien med
Lettland, Litauen, Malta och Slovakien. Med
dessa länder inleddes förhandlingar om med-
lemskap i februari 2000. Jämsides med ut-
vidgningsförhandlingarna inleddes utveck-
landet och förnyandet av EU:s strukturer och
arbetsmetoder. EU:s grundfördrag ändrades
vid Europeiska rådets möte i Amsterdam i
juni 1997, efter regeringskonferensen. Ge-
nom Amsterdamfördraget fastställdes straff-
rättsligt samarbete, fri rörlighet för männi-
skor samt en gemensam utrikes- och säker-
hetspolitik. Respekt för de mänskliga rättig-
heterna lyftes upp som en hörnsten för integ-
rationen inom EU. Europaparlamentets behö-
righet vid medbeslutandeförfarandet stärktes.
I Berlin i mars 1999 nådde rådet med några
ändringar samförstånd om Europeiska kom-
missionens förslag gällande verkningarna av
utvidgningen, strategin inför utvidgningen
och budgetplanen för åren 2000-2006. Det
beslöts att den totala budgeten för unionen
hålls inom de gränser som fastställts före ut-
vidgningen, dvs. den kan motsvara högst
1,27 procent av unionens bruttonationalpro-
dukt.
Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i
Nice i december 2000 medlemsstaternas åta-
gande i fråga om utvidgningen. Nicefördra-
get undanröjde de sista formella hindren för
en utvidgning, eftersom grundfördraget änd-
rades med tanke på behoven i en union med
27 medlemsstater. Fördraget gällde besluts-
förfarandet, platsfördelningen i Europapar-
lamentet, vägningen av rösterna i ministerrå-
det vid beslut med kvalificerad majoritet
samt kommissionens sammansättning. En
förklaring till Nicefördraget innebar samti-
digt en officiell öppning av diskussionen om
EU:s framtid. Det ansågs att den utvidgade
unionen behöver mera ingående revideringar
för att säkerställa demokratin, effektiviteten,
öppenheten, tydligheten och kontrollbarhe-
ten.
Vid Europeiska rådet i Laeken i december
2001 antogs den s.k. Laekenförklaringen, ge-
nom vilken ett konvent för EU:s framtid
sammankallades, dvs. Europeiska konventet.
Europeiska konventet skulle ingående grans-
ka unionens mål och verksamhet samt lägga
fram förslag till en revidering av unionens
strukturer och instrument så att de bättre kan
möta kommande utmaningar. Europeiska
konventet arbetade med förberedelser från
februari 2002 till juli 2003, då konventet lade
fram ett utkast till fördrag om en ny konstitu-
tion för Europa.
Regeringskonferensen nådde den 18 juni
2004 samförstånd om fördraget om en kon-
stitution för Europa. Stats- eller regerings-
cheferna och utrikesministrarna från de 25
medlemsländerna i Europeiska unionen un-
dertecknade den 29 oktober 2004 i Rom för-
draget om en konstitution för Europa. Kandi-
datländerna Bulgarien och Rumänien under-
tecknade endast slutakten från regeringskon-
ferensen. Sedan fördraget undertecknats skall
det antas, dvs. ratificeras i varje medlemsstat.
Om fördraget ratificeras i alla medlemsstater,
ersätter det unionens nuvarande grundför-
drag. Syftet med fördraget är förutom att
göra de gamla fördragen klarare att hjälpa
unionen till en större effektivitet i verksam-
heten som gemenskap för 25 eller flera län-
der.
I folkomröstningarna i Frankrike och Hol-
land röstade man mot det konstitutionella
fördraget. Europeiska rådets möte i juni 2005
avslutades med ett uttalande om ratificering-
en av fördraget om upprättandet av en konsti-
tution för Europa. I uttalandet konstaterades
att det bör ges tid till eftertanke kring ratifi-
ceringsprocessen. Resultatet av folkomröst-
ningen förutsätter enligt förklaringen en bred
medborgardebatt i medlemsländerna. Varje
medlemsland gavs möjlighet att själv besluta
om fortsättningen på ratificeringen. En del av
länderna har redan ratificerat fördraget. Fin-
lands regering beslöt i juni 2005, att en redo-
görelse om fördraget lämnas till riksdagen
under hösten. Redogörelsen möjliggör en
bred debatt i riksdagen och dess utskott.
5.4. Anslutningsförhandlingarnas gång
Anslutningsförhandlingar fördes mellan
medlemsstaterna och varje kandidatland som
separata men parallella processer så, att rådet
antog unionens gemensamma förhandlings-
ståndpunkter på basis av kommissionens för-
slag. I förhandlingarna avtalades om de vill-
kor på vilka varje land tillträder unionen. En
förutsättning för att förhandlingar skulle in-
ledas var att Köpenhamnskriterierna uppfyll-
des och att landet har gjort tillräckliga fram-
steg i fråga om uppfyllandet av de ekono-
miska villkoren.
Förhandlingarna framskred i enlighet med
respektive kandidatlands beredskap inom de
olika förhandlingskapitlen samt beroende på
komplexiteten i de frågor som skulle avgö-
ras. Europeiska rådet i Nice fastställde 2000
en princip om att förhandlingarna skulle
framskrida enligt varje kandidatlands egna
meriter och oberoende av andra. Med stöd av
denna princip uteslöts Bulgarien och Rumä-
nien från förhandlingsprocessen med de tio
länder som anslöt sig 2004, eftersom Bulga-
rien och Rumänien inte gjort framsteg i
samma takt. En annan viktig princip för för-
handlingarna var möjligheten för de kandi-
datländer som inlett förhandlingar 2000 att
hinna fatt de länder som inlett förhandlingar-
na tidigare. Det var också viktigt att bedöm-
ningarna av kandidatländernas framsteg ba-
serade sig på tydliga, objektiva kriterier.
En allmän förhandlingsprincip var att inga
överenskommelser fick betraktas som slutgil-
tiga förrän en övergripande överenskommel-
se hade fastställts. När ett sakområde, dvs. ett
förhandlingskapitel, hade behandlats stäng-
des det villkorligt.
Den första etappen i anslutningsförhand-
lingarna gällde en genomgång av gemenska-
pens regelverk med EU-kommissionen.
Kommissionen gick igenom lagstiftnings-
handlingarna och förklarade deras betydelse
för kandidatländerna. Samtidigt specificera-
des de delområden som medförde svårigheter
för respektive kandidatland.
Anslutningsförhandlingarna fördes i form av
en regeringskonferens, dvs. som förhandlingar
mellan EU-medlemsstaternas och kandidatlän-
dernas ministrar eller ministrarnas ställföreträ-
dare. Kommissionen skötte i praktiken de
landsvisa tekniska förhandlingarna med varje
kandidatland, utarbetade behövligt bakgrunds-
material samt beredde EU:s gemensamma ut-
kast till ståndpunkter för rådet. Rådet definiera-
de unionens ståndpunkt till förhandlingskapit-
len. Europaparlamentet hölls informerat om
förhandlingarnas framskridande.
Förhandlingarna hade indelats i 31 tema-
tiska kapitel. I förhandlingarna förband kan-
didatländerna sig att omfatta gemenskapens
regelverk, genomföra det och övervaka till-
lämpningen från och med anslutningen. Ef-
tersom gemenskapslagstiftningen ständigt
utvecklas, beaktades i förhandlingsprocessen
även bestämmelserna med de senaste änd-
ringarna. I slutet av förhandlingarna kom
man överens om att kandidatländerna utan
förhandlingar antar alla nya gemenskapsbe-
stämmelser som träder i kraft under tiden
mellan den 1 oktober 2004 och anslutnings-
dagen. Vid behov kan kandidatländerna ge-
nom ett särskilt samråds- och förhandlings-
förfarande enligt anslutningsfördraget begära
förhandlingar för antagandet av vissa beslut
och andra åtgärder som skall antas under ti-
den fram till anslutningen.
Anslutningsförhandlingarna gällde sådana
delområden i regelverket som kandidatlän-
derna inte ansåg sig kunna tillämpa fullt ut
från och med anslutningen och för vilka de
behövde övergångsarrangemang. EU anhöll i
sin tur om övergångsarrangemang i sådana
frågor där det ansågs nödvändigt att trygga
en fungerande inre marknad tills kandidat-
länderna skulle förmå agera på en nivå som
motsvarar bestämmelserna och praxisen
inom unionen. En central utgångspunkt för
förhandlingarna var att de nya medlemmarna
utan undantag skulle anta och iaktta gemen-
skapens regelverk från och med anslutnings-
tidpunkten. I välmotiverade undantagsfall
kunde samtycke ges till övergångsarrange-
mang, som dock måste vara av begränsad
varaktighet och omfattning.
Europeiska rådet i Laeken i december 2001
understödde Bulgariens och Rumäniens fort-
satta anslutningsförberedelser och konstate-
rade att rådet värdesätter de ansträngningar
som länderna redan gjort. I Laeken utsågs
också de tio länder som antogs ha förutsätt-
ningar att framgångsrikt slutföra anslutnings-
förhandlingarna före utgången av 2002. Som
mål för Bulgarien och Rumänien ställdes att
förhandlingar om alla kapitel skall inledas
med länderna 2002. I Europeiska rådet i Se-
villa i juni 2002 samt i Europeiska rådet i
Bryssel i oktober 2002 fastslogs att länderna
gjort framsteg i anslutningsförberedelserna.
Vid Europeiska rådet i Bryssel uttrycktes
också för första gången rådets stöd för Bul-
garien och Rumänien i deras strävanden att
nå medlemskap 2007 och konstaterades att
utvidgningsprocessen är allomfattande och
oåterkallelig samt fastställdes kommissio-
nens strategidokument.
Europeiska rådet i Köpenhamn i december
2002 fastställde att Bulgarien och Rumänien
ingår i samma allomfattande och oåterkalle-
liga utvidgningsprocess som då slutfördes för
tio länders del. Europeiska rådet fastställde
detta konstaterande i Thessaloniki i juni 2003
och i Bryssel i december 2003 samt i juni
2004. Enligt Europeiska rådet i Köpenhamn
2002 var målet att välkomna Bulgarien och
Rumänien som medlemmar i unionen 2007
på grundval av samma principer som hittills
och att varje kandidatland kommer att bedö-
mas efter sina egna meriter. För kandidatlän-
derna fastställdes färdplaner som kommis-
sionen lagt fram och som innehåller en tidta-
bell samt ett förslag till en ökning av förans-
lutningsstöden för att påskynda de aktuella
ländernas anslutningsprocesser.
Färdplanen innehöll de viktigaste åtgärder-
na som länderna måste vidta för att vara redo
för medlemskap. I kommissionens färdplan
underströks i synnerhet betydelsen av en re-
form av rättsväsendet och förvaltningen samt
ekonomiska reformer.
Vid Europeiska rådet i Thessaloniki i juni
2003 uppmanades Bulgarien och Rumänien
att intensifiera sina förberedelser inför med-
lemskapet och uttrycktes unionens stöd för
ländernas ansträngningar att slutföra förhand-
lingarna under 2004. Vid Europeiska rådet i
Bryssel i december 2003 uttrycktes unionens
gemensamma mål att välkomna Bulgarien
och Rumänien som medlemmar i en union
med 25 medlemmar i januari 2007, om de är
redo. Europeiska rådet noterade också kom-
missionens avsikt att använda samma meto-
der och principer som för de tio anslutande
länderna. Det fastslogs att förhandlingar om
framtida politiska reformer eller den nya
budgetplanen inte skall påverka anslutnings-
förhandlingarna.
Under Irlands ordförandeperiod våren 2004
togs de svåraste förhandlingsfrågorna till be-
handling, dvs. jordbruket samt regional- och
strukturpolitiken. Utgående från förhandling-
arna om dessa nåddes i mars 2004 ett sam-
förstånd om ett treårigt finansieringspaket för
åren 2007-2009 för Bulgariens och Rumäni-
ens anslutning. Paketet grundade sig på
samma principer som följdes för de tio anslu-
tande länderna.
Vid Europeiska rådet i Bryssel i juni 2004
noterades att alla kvarstående kapitel i för-
handlingarna med Bulgarien preliminärt
hade avslutats. Även Rumäniens framsteg i
förberedelserna inför medlemskapet upp-
märksammades. Det beslöts att anslutnings-
fördraget för båda länderna skulle inledas i
juli 2004, så att anslutningsfördraget för
Bulgarien och Rumänien kan undertecknas
så tidigt som möjligt 2005. Unionen betona-
de att länderna skulle ägna särskild upp-
märksamhet åt att förbättra sin administrati-
va och rättsliga kapacitet samt åt att fortsätta
ekonomiska och strukturella reformer och
att i rätt tid genomföra de åtaganden som
förhandlats fram.
Vid Europeiska rådet i Bryssel i december
2004 konstaterades att förhandlingarna med
Bulgarien och Rumänien framgångsrikt slut-
fördes den 14 december 2004. Båda länder-
na förutsattes fullfölja alla nödvändiga re-
former och åtaganden före anslutningsdagen
i synnerhet inom området rättsliga och inri-
kes frågor. Europeiska rådet ansåg också att
åtgärder som kräver genomförande för Ru-
mäniens del utöver rättsliga och inrikes frå-
gor är de viktiga frågorna när det gäller
konkurrens och miljö.
Utöver de skyddsklausuler som gäller
både Bulgarien och Rumänien föreskrivs yt-
terligare om en skyddsklausul för Rumänien
för bemötandet av allvarliga problem som
kan uppstå särskilt när det gäller rättsliga
och inrikes frågor samt konkurrensfrågor.
Om Rumänien inte fullföljer nödvändiga re-
former och åtaganden, får rådet på förslag
av kommissionen med kvalificerad majoritet
besluta om tillämpning av skyddsklausulen.
Dessa åtaganden gäller bl.a. kontroller vid
unionens yttre gränser, kampen mot korrup-
tion, reformering av rättsväsendet samt
statsstöd.
I slutsatserna konstateras att unionen för
båda kandidatländernas del kommer att fort-
sätta att noga övervaka genomförandet av
unionens regelverk, särskilt rättsliga och in-
rikes frågor, och i detta syfte lägga fram år-
liga rapporter om ländernas framsteg till-
sammans med rekommendationer om så är
lämpligt. För båda länderna föreskrevs om
skyddsklausuler i händelse av sådana allvar-
liga problem som kan uppstå före anslut-
ningen eller tre år efter anslutningen. An-
slutningsfördraget innehåller också för båda
ländernas del en särskild klausul om senare-
läggning av medlemskapet. Om det uppstår
allvarliga problem, kan medlemskapet ge-
nom rådets beslut på framställning av kom-
missionen senareläggas med ett år.
Vid Europeiska rådet i december 2004 be-
slöts också att anslutningsfördraget med Bul-
garien och Rumänien undertecknas i april
2005 i samband med mötet i rådet för all-
männa frågor och yttre förbindelser. Europa-
parlamentet gav sitt samtyckte den 13 april
2005. Anslutningsfördraget med Bulgarien
och Rumänien undertecknades planenligt i
Luxemburg den 25 april 2005.
5.5. Resultaten av anslutningsförhand-
lingarna
Förhandlingsprocessen slutfördes med
Bulgarien och Rumänien som avslutning på
Hollands ordförandeperiod i Bryssel i de-
cember 2004. I Europeiska rådets slutsatser
önskades Bulgarien och Rumänien välkomna
som nya medlemmar i unionen från och med
den 1 januari 2007, om länderna är redo.
Bulgarien och Rumänien skall fortsätta med
åtgärder som är ägnade att uppfylla alla skyl-
digheter som följer av ett medlemskap och i
tid fullfölja alla nödvändiga reformer och
åtaganden på alla regelverkets alla områden.
Unionen kommer att noga följa ländernas an-
slutningsförberedelser och resultat. Med
hjälp av skyddsklausulen och förstärkt över-
vakning vill man försäkra sig om att Bulgari-
en och Rumänien effektivt genomför de åta-
ganden och reformer som krävs.
Till anslutningsfördraget med Bulgarien
och Rumänien har med avvikelse från tidi-
gare anslutningsfördrag fogats en senare-
läggningsklausul, med stöd av vilken an-
slutningsdagen för någondera eller båda de
anslutande staterna kan senareläggas med
ett år till den 1 januari 2008. Anslutnings-
dagen kan senareläggas, om det finns en all-
varlig risk för att Bulgarien eller Rumänien
inte uppfyller de krav som följer av ett med-
lemskap före den 1 januari 2007 "på ett an-
tal viktiga områden". Kommissionen följer
fram till anslutningen förberedelserna inför
anslutningen i vardera staten för att försäkra
sig om att unionens lagstiftning integreras i
den nationella lagstiftningen och att staten
har tillräcklig kapacitet att genomföra den.
Om det på basis av kommissionens uppfölj-
ningsrapporter finns klara bevis för att för-
beredelserna i någondera av de anslutande
staterna ännu inte är i det skedet som en an-
slutning kräver, kan rådet på rekommenda-
tion av kommissionen besluta att anslut-
ningsdagen skall senareläggas. Rådet fattar
senareläggningsbeslutet enhälligt och kan
göra detta endast en gång.
Rumäniens största problem gäller i synner-
het rättsliga och inrikes frågor samt konkur-
renspolitiken. Inom dessa områden har det
för Rumäniens del fogats en lista till anslut-
ningsfördraget över särskilda åtaganden som
gjorts och krav som godtagits av Rumänien.
Om allvarliga brister upptäcks i uppfyllandet
av ett åtagande eller ett krav kan kommissio-
nen rekommendera för rådet, att det fattar be-
slut om att senarelägga Rumäniens anslut-
ningsdag med ett år fram till den 1 januari
2008. I detta fall beslutar rådet med kvalifi-
cerad majoritet om senareläggningen av
medlemskapet. Skyddsklausulerna beskrivs
mera ingående i punkt 3.31.4 i allmänna mo-
tiveringen.
Kandidatländerna beviljades övergångsti-
der eller tillfälliga undantagsarrangemang i
förhandlingskapitlen om fri rörlighet för
tjänster och kapital, bolagsrätt, jordbruk,
transportpolitik, beskattning, energi, miljö
samt tullunionen. Rumänien beviljades över-
gångstider eller undantagsarrangemang i frå-
ga om konkurrenspolitiken. Bulgarien bevil-
jades övergångstider eller undantagsarran-
gemang i förhandlingskapitlen om socialpoli-
tik och sysselsättning samt telekommunika-
tion och informationsteknik.
EU förhandlade om undantagsarrangemang
i fråga om förhandlingskapitlen om fri rör-
lighet för personer och transportpolitik.
5.6. Uppnåendet av Finlands förhand-
lingsmål
Under hela förhandlingarna stödde Finland
slutförandet av anslutningsförhandlingarna
med Bulgarien och Rumänien inom den
gemensamt överenskomna tidtabellen på
samma grunder och enligt samma principer,
inklusive de finansiella frågor som tillämpa-
des på de tio anslutande länderna. De frågor
som var viktiga för Finland avgjordes till
största delen på ett tillfredsställande sätt. Det
var viktigt för Finland att de övergångstider
eller specialarrangemang som beviljats kan-
didatländerna inte orsakar störningar på den
inre marknaden och att de är begränsade
både vad gäller tid och räckvidd. Under för-
handlingarna betonade Finland vikten av
uppföljning av kandidatländernas åtaganden
och förutsatte att behövliga åtgärder vidtas
vid problem.
Enligt Finland var Rumänien inte redo att
stänga utkasten till ståndpunkter gällande
rättsliga och inrikes frågor samt konkurrens-
politik på samma grunder som använts för de
övriga länderna. Kommissionens utkast till
ståndpunkter skiljde sig från de ståndpunkter
och förfaringssätt som överenskommits med
både de tio anslutande länderna och Bulgari-
en. Finland vädjade för en rättvis bedömning
och jämlik behandling av alla kandidatländer
utifrån samma kriterier. Rådet kan fatta be-
slut om att för Rumäniens del använda sena-
reläggningsklausulen med kvalificerad majo-
ritet i stället för enhällighet, om Rumänien
inte har fullgjort vissa särskilda åtaganden.
Denna bestämmelse skrevs ursprungligen in i
fördraget på Finlands initiativ och ansågs
vara en garanti för en jämlik behandling av
kandidatländerna. För Rumäniens del är må-
let att genom den förstärkta skyddsklausulen
och övervakningen ytterligare säkerställa att
Rumänien effektivt verkställer de åtaganden
och reformer som förutsätts.
Finlands insats bidrog till att de frågor som
aktualiserades i förhandlingarna hölls så som
avtalat inom ramen för utvidgningsprocessen
och inte började behandlas i samband med
andra aktuella reformer inom EU. Dessutom
övervakade Finland noga att behörighetsför-
delningen mellan unionen och medlemssta-
terna inte ändrades med förhandlingarna som
förevändning.
5.7. Beredningen av propositionen
Beredningen av anslutningsfördraget in-
leddes under Hollands ordförandeperiod i juli
2004 i en arbetsgrupp med företrädare för
medlemsstaterna, kommissionen och rådets
sekretariat. Arbetet följde samma förfarande
som vid beredningen av anslutningsfördraget
för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Li-
tauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och
Slovakien. Arbetet slutfördes i januari 2005.
Anslutningsfördraget träder i kraft den 1 maj
2007, om alla fördragsslutande parter har de-
ponerat ratifikationsinstrumenten före nämn-
da datum. Om något av de länder som skall
anslutas inte har ratificerat fördraget inom ut-
satt tid, skall anslutningsfördraget trots allt
träda i kraft för de länder som har deponerat
sitt ratifikationsinstrument. Oavsett om alla
nödvändiga ratifikationsinstrument depone-
rats före nämnda dag, träder fördraget dock i
kraft först den 1 januari 2008, om rådet har
fattat ett senareläggningsbeslut som gäller
båda de anslutande staterna enligt artikel 39.
Om ett sådant beslut fattas för endast en av
de anslutande staterna, träder fördraget för
den staten i kraft den 1 januari 2008. I artikel
39 föreskrivs om klausulen för senarelägg-
ning av medlemskap, om kandidatländerna
inte är redo att uppfylla kraven för medlem-
skap före anslutningsdagen på ett antal vikti-
ga områden.
I Finland ratificeras anslutningsfördraget
av republikens president efter det att riksda-
gen har godkänt fördraget. Utrikesministeriet
ansvarade för beredningen och samordningen
av regeringens proposition om anslutnings-
fördraget. Varje ministerium utformade mo-
tiveringar och utförde utredningar i anslut-
ning till sitt verksamhetsområde, vid behov i
samarbete med de övriga ministerierna.
6. Samband med andra propositio-
ner och internationella fördrag
6.1. Samband med andra propositioner
Regeringen har ännu inte beslutat om den
skall föreslå för riksdagen att Finland tar i
bruk övergångstider för den fria rörligheten
för arbetskraften när det gäller Bulgarien och
Rumänien. Beslutet fattas när en utredning
har färdigställts över verkningarna av de
övergångstider som tillämpas på de med-
lemsstater som anslöt sig till unionen 2004
och ett eventuellt behov av förlängning. Om
regeringen beslutar föreslå för riksdagen att
en övergångstid tas i bruk för Bulgariens och
Rumäniens del, tas förslagen till lagstiftning
om tillämpning av övergångsåtgärder för fri
rörlighet för arbetskraften in i en separat re-
geringsproposition. Där skulle i detalj defini-
eras enligt vilka förfaranden och förutsätt-
ningar medborgarna i de nya medlemsstater-
na får arbeta i Finland. Om regeringen beslu-
tar att inte föreslå att en övergångstid tas i
bruk för Bulgarien och Rumänien, läggs re-
geringens ståndpunkt fram för riksdagen i
samband med ovan nämnda utredning.
6.2. Samband med internationella fördrag
Propositionen har ett nära samband med
fördraget om upprättande av en konstitution
för Europa. Om det konstitutionella fördraget
är i kraft den 1 januari 2007, tillämpas be-
stämmelserna i protokollet till anslutnings-
fördraget. Om det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft, tillämpas bestämmelser-
na i anslutningsakten.
Enligt artiklarna 3 och 6 i protokollet samt
artiklarna 3 och 6 i anslutningsakten förbin-
der sig Bulgarien och Rumänien att ansluta
sig till vissa internationella avtal som de nu-
varande medlemsstaterna har ingått. I bilaga
I till protokollet och akten räknas upp vilka
konventioner och protokoll som medlemssta-
terna har ingått sinsemellan och som genom
ett enhälligt beslut av rådet och med de an-
passningar som definieras där träder i kraft
också för Bulgariens och Rumäniens vid-
kommande. Enligt artikel 6 i protokollet och
anslutningsakten ingår rådet genom enhälligt
beslut protokoll i vilka avtalas om Bulgariens
och Rumäniens anslutning till de avtal eller
konventioner som ingåtts eller undertecknats
av unionen och de nuvarande medlemsstater-
na tillsammans med särskilda tredjeländer el-
ler internationella organisationer. Protokoll
som handlar om ovan nämnda anpassningar
och anslutningen behandlas inte längre sär-
skilt i Finland i den ordning som föreskrivs i
93-95 § i grundlagen, men information om
dem ges till riksdagen enligt vad som före-
skrivs i 97 § i grundlagen. Anslutningen till
avtalet om Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet följer artikel 128 i EES-avtalet.
Enligt artikeln skall betingelserna och villko-
ren för deltagande bli föremål för ett avtal
mellan de avtalsslutande parterna och den
ansökande staten.
Det kan hända att de nya medlemsstaterna
har andra gällande bilaterala eller multilatera-
la internationella avtal när de ansluts till uni-
onen. Både nuvarande medlemsstater och
tredje land kan vara avtalsslutande parter i
sådana avtal. I vissa fall medför anslutningen
till unionen att de rättigheter och skyldigheter
som följer av de nya medlemsstaternas gäl-
lande internationella avtal inte harmonierar
med de fördrag som ligger till grund för uni-
onen. Oförenligheter i ett avtalsförhållande
mellan en ny medlemsstat och en nuvarande
medlemsstat undanröjs genom att gemen-
skapsrätten med stöd av sin primära karaktär
ersätter motstridiga bestämmelser i gamla av-
tal. För den allmänna rättssäkerhetens skull
bör sådana avtal ändras i analogi med ge-
menskapsrätten eller sägas upp. Innan an-
slutningsfördraget träder i kraft granskas att
avtalen mellan Finland och Bulgarien och på
motsvarande vis Finland och Rumänien har-
monierar med grundfördragen. I sinom tid
avlåter regeringen vid behov propositioner
till riksdagen med förslag till ändring eller
uppsägning av avtalen.
I sådana fall där det finns oförenliga be-
stämmelser i avtalsförhållandet mellan en ny
medlemsstat och tredje stat kan oförenlighe-
ten inte undanröjas på ovan nämnda sätt, för
enligt internationella rättsprinciper kan inte
två avtalsslutande stater genom inbördes av-
tal ändra rättigheterna eller skyldigheterna
för en tredje stat utan dess samtycke. De nya
medlemsstaterna är därför enligt artikel 307 i
EG-fördraget skyldiga att vidta alla lämpliga
åtgärder för att i sina gällande avtal undanrö-
ja det som är oförenligt med gemenskapslag-
stiftningen. Åtgärderna kan innebära att avta-
len ändras eller sägs upp. I egenskap av nu-
varande medlemsstat skall Finland vid behov
bistå de nya medlemsstaterna i anpassningen
av avtalen till gemenskapsrätten.
Anslutningsfördraget innehåller inte några
bestämmelser om hur anslutningen påverkar
de associeringsavtal som ingåtts mellan EG
och dess medlemsstater samt Bulgarien och
Rumänien. I artikel 59 i Wienkonventionen
om traktaträtten sägs att en traktat skall anses
ha upphört, om alla parter i den ingår en se-
nare traktat rörande samma ärende och det
framgår av den senare traktaten eller på annat
sätt fastställs att parterna avsåg att ämnet
skall regleras av denna traktat, eller den sena-
re traktatens bestämmelser är oförenliga med
den tidigare traktatens i sådan grad att det
inte är möjligt att tillämpa de två traktaten
samtidigt. Med hänsyn till att syftet med Eu-
ropaavtalen har varit att förbereda de blivan-
de medlemsstaternas anslutning till Europe-
iska unionen och med hänsyn till att be-
stämmelserna i Europaavtalen till betydande
delar står i strid med de förpliktelser som föl-
jer av ett medlemskap i EU bör det anses att
anslutningsfördraget ersätter de Europaavtal
som ingåtts med Bulgarien och Rumänien.
Propositionen innehåller förslag till lagar
om upphävande av lagarna om sättande i
kraft av de bestämmelser som hör till områ-
det för lagstiftningen i Europaavtalen med
Bulgarien och Rumänien och i anpassnings-
protokollen som hör samman med dem.
DETALJMOTIVERING
1. Anslutningsfördragets innehåll
och förhållande till Finlands
lagstiftning
1.1. Fördragets struktur och förhållande
till de fördrag som ligger till grund
för unionen
Varje europeisk stat som respekterar män-
niskans värdighet, demokrati, jämlikhet och
de mänskliga rättigheterna samt följer rätt-
statsprincipen kan bli medlem i Europeiska
unionen. Detta framgår av artikel I-58 i för-
draget om upprättande av en konstitution för
Europa (konstitutionella fördraget). Motsva-
rande bestämmelse finns i 49 artikel i det gäl-
lande fördraget om Europeiska unionen (EU-
fördraget).
Anslutningen till unionen innebär i Bulga-
riens och Rumäniens fall anslutning till det
konstitutionella fördraget och fördraget om
Europeiska atomenergigemenskapen (Eura-
tomfördraget), på detta sätt ansluter sig de
nya medlemsstaterna till Europeiska unionen
(EU), vilket samtidigt innebär medlemskap i
Europeiska atomenergigemenskapen (Eura-
tom). Ifall det konstitutionella fördraget inte
har trätt i kraft vid tidpunkten för anslutning-
en, ansluter sig de nya medlemsstaterna i
stället för till det konstitutionella fördraget
till EU-fördraget och fördraget om upp-
rättande av Europeiska gemenskapen utöver
Euratomfördraget.
Anslutningen sker genom ett fördrag som
förhandlas fram mellan unionens medlems-
stater och de ansökande staterna. Detta för-
drag, dvs. anslutningsfördraget innehåller de
till följd av utvidgningen nödvändiga an-
passningarna av de fördrag som ligger till
grund för unionen eller som utgångspunkt det
konstitutionella fördraget och Euratomförd-
raget, de nödvändiga anpassningarna till uni-
onsrätten samt andra villkor för de nya med-
lemsstaternas anslutning och övergångsar-
rangemang. Anslutningsfördraget är ett för-
drag som ändrar och kompletterar de fördrag
som ligger till grund för unionen och det ut-
gör således en del av den s.k. primärrätten.
För att anslutningsfördraget skall träda i kraft
krävs att alla de stater som undertecknat för-
draget, dvs. de fördragsslutande parterna, ra-
tificerar det i enlighet med sina konstitutio-
nella bestämmelser. Dessutom godkände Eu-
ropeiska unionens ministerråd redan före de
nationella ratificeringarna ansökningarna om
medlemskap genom ett separat beslut den 25
april 2005, efter att först ha hört kommissio-
nen och efter samtycke av Europaparlamen-
tet, som fattade sitt beslut med absolut majo-
ritet av sina ledamöter.
Anslutningsfördragets struktur avviker i
väsentlig grad från den struktur som använts
i tidigare anslutningsfördrag. Orsaken till
detta är att det konstitutionella fördraget skall
träda i kraft den 1 november 2006, förutsatt
att samtliga medlemsstater har ratificerat för-
draget. Om alla nuvarande medlemsstater
inte ratificerar det konstitutionella fördraget
enligt tidsplanen gäller inte det konstitutio-
nella fördraget den 1 januari 2007 när Bulga-
rien och Rumänien skall bli medlemmar i
Europeiska unionen. Därför innehåller an-
slutningsfördraget bestämmelser för två olika
situationer.
Anslutningsfördraget utgår från att det
konstitutionella fördraget har trätt i kraft en-
ligt planerna och att de nya medlemsstaterna
ansluter sig till en union som grundar sig på
det konstitutionella fördraget. Anslutnings-
fördraget har emellertid också anpassats för
en situation där det konstitutionella fördraget
inte har trätt i kraft vid dagen för anslutning-
en, vilket innebär att de nya medlemsstaterna
i så fall ansluter sig till en union som grundar
sig på de nuvarande grundfördragen. För
vardera situationen finns det bestämmelser
och villkor i anslutningsfördraget. Om det
konstitutionella fördraget har trätt i kraft till-
lämpas bestämmelser och villkor i anslut-
ningsfördragets protokoll som avser en situa-
tion enligt det konstitutionella fördraget. Om
däremot de nuvarande grundfördragen har
fortsatt att gälla tillämpas de bestämmelser
och villkor som finns anslutningsfördragets
akt som avser en situation enligt de nuvaran-
de grundfördragen. Detta beror på att det
konstitutionella fördraget när det träder i
kraft ersätter de nuvarande grundfördragen,
som upphävs genom det konstitutionella för-
draget.
Det egentliga anslutningsfördraget inne-
håller sex artiklar, i vilka det konstateras att
de nya medlemsstaterna ansluter sig till Eu-
ropeiska unionen och att de blir parter i de
fördrag som ligger till grund för den. Dess-
utom föreskrivs i fördraget att de villkor för
anslutningen och andra anpassningar som
anslutningen medför anges i det till fördra-
get fogade protokoll som tillämpas när det
konstitutionella fördraget har trätt i kraft, el-
ler i den akt som tillämpas när de nuvarande
grundfördragen gäller. Slutligen behandlar
fördraget ratificering och ikraftträdande
samt de officiella språken för unionens pri-
märrätt.
Närmare villkor för anslutningen finns i
anslutningsprotokollet som hör ihop med
det konstitutionella fördraget, eller i anslut-
ningsakten som hör ihop med de nuvarande
grundfördragen. Både anslutningsprotokol-
let och anslutningsakten innehåller 61 artik-
lar och de är indelade i fem delar, som är
indelade i avdelningar och kapitel. Del ett
innehåller både i anslutningsprotokollet och
i anslutningsakten de principer som skall
tillämpas vid anslutningen och del två de
anpassningar av det konstitutionella fördra-
get eller av de nuvarande grundfördragen
som anslutningen förutsätter. Del tre inne-
håller anpassningar av de av institutionernas
rättsakter och tillämpningsanvisningar som
inte är avsedda att vara tillfälliga. Del fyra
innehåller övergångsbestämmelser och
övergångsåtgärder som gäller de nya med-
lemsstaterna. Del fem innehåller bestäm-
melser om upprättande av institutioner och
organ och tillämpning av institutionernas
bestämmelser samt slutbestämmelser. An-
slutningsprotokollet och anslutningsakten
har vardera 9 bilagor som utgör en integre-
rad del av protokollet och akten.
Till anslutningsfördraget hör också en slut-
akt som undertecknades i Luxemburg den 25
april 2005. I slutakten konstateras att de olika
delarna av anslutningsfördraget har utarbetats
och antagits i konferensen mellan medlems-
staterna och ansökarländerna. Bifogade till
akten finns sju förklaringar, varav fyra är
gemensamma förklaringar som antagits de
nuvarande medlemsstaterna samt en gemen-
sam förklaring av de nuvarande medlemssta-
terna och kommissionen, en gemensam för-
klaring av Tyskland och Österrike och en en-
sidig förklaring av Bulgarien. Slutakten utgör
inte en del av anslutningsfördraget som är ju-
ridiskt bindande, utan är ett separat politiskt
dokument som till sin natur påminner om ett
protokoll. Som bilaga till akten ingår dessut-
om en juridiskt bindande skriftväxling om ett
informations- och samrådsförfarande angå-
ende vissa beslut som skall fattas och andra
åtgärder som skall antas under tiden fram till
anslutningen.
När anslutningsfördraget träder i kraft blir
fördraget och protokollet och akten som ut-
gör en integrerad del av fördraget en del av
unionens primärrätt. Dessutom fogas anslut-
ningsprotokollet med bilagor till det konstitu-
tionella fördraget och blir därmed en integre-
rad del av det konstitutionella fördraget. Ef-
tersom hela anslutningsfördraget, som alltså
består av anslutningsfördraget samt anslut-
ningsprotokollet och anslutningsakten med
bilagor, är en del av unionens primärrätt iakt-
tas vid tillämpning, eventuell ändring eller
upphävande av bestämmelserna samma pri-
märrättsliga förfaranden som vid tillämpning,
ändring eller upphävande av grundfördragen.
Ett undantag från detta utgör de tillfälliga
övergångsbestämmelserna i anslutningspro-
tokollet som, när de inte längre tillämpas,
kan upphävas genom en europeisk lag som
antas enhälligt av rådet. Om det konstitutio-
nella fördraget inte har trätt i kraft vid dagen
för anslutningen fogas anslutningsprotokollet
som ett protokoll till det konstitutionella för-
draget först när det konstitutionella fördraget
träder i kraft. De tillfälliga övergångsbe-
stämmelserna i anslutningsprotokollet skall
också kunna upphävas först då det konstitu-
tionella fördraget har trätt i kraft.
1.2. Anslutningsfördraget
Artikel 1. I punkt 1 bestäms att Bulgarien
och Rumänien blir medlemmar i Europeiska
unionen.
I punkt 2 bestäms att de nya medlemssta-
terna blir parter i fördraget om upprättande
av en konstitution för Europa och i fördra-
get om upprättandet av Europeiska atom-
energigemenskapen. De nya medlemssta-
terna blir parter i fördragen enligt den ly-
delse de har efter ändringar och tillägg vid
anslutningen.
Enligt punkt 3 anges villkoren för de nya
medlemsstaternas anslutning och övriga ar-
rangemang i det protokoll som är fogat till
anslutningsfördraget. Bestämmelserna i an-
slutningsprotokollet skall utgöra en integre-
rad del av anslutningsfördraget.
Enligt punkt 4 skall anslutningsprotokollet
fogas till fördraget om upprättande av en
konstitution för Europa och fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergige-
menskapen. Protokollet fogas med bilagor
och tillägg till fördragen och bestämmelserna
kommer på så sätt att utgöra en integrerad del
av fördragen.
Artikel 2. I artikeln finns bestämmelser
med tanke på den situationen att fördraget
om upprättandet av en konstitution för Euro-
pa inte har trätt i kraft dagen för anslutning-
en.
Enligt punkt 1 blir Bulgarien och Rumäni-
en i så fall parter i EU-fördraget, EG-
fördraget och Euratomfördraget. De nya
medlemsstaterna blir parter i fördragen enligt
den lydelse de har efter ändringar och tillägg
dagen för anslutningen. I detta fall tillämpas
artikel 1.2-1.4 från och med dagen för ikraft-
trädandet av fördraget om upprättandet av en
konstitution för Europa.
Enligt punkt 2 anges de villkor för de nya
medlemsstaternas anslutning som skall till-
lämpas fram till dagen för ikraftträdandet av
det konstitutionella fördraget i den anslut-
ningsakt som är bifogad till anslutningsför-
draget. Anslutningsakten innehåller även de
anpassningar av unionens grundläggande
fördrag som anslutningen medför. Bestäm-
melserna i anslutningsakten utgör en integre-
rad del av anslutningsfördraget.
Enligt punkt 3 ersätter anslutningsproto-
kollet anslutningsakten dagen för ikraftträ-
dandet av det konstitutionella fördraget, om
det konstitutionella fördraget inte är i kraft
dagen för anslutningen. Enligt bestämmel-
sen ändrar det att anslutningsakten ersätts av
anslutningsprotokollet inte de rättsverkning-
ar som redan införts genom bestämmelserna
i anslutningsakten. De rättsakter som anta-
gits med stöd av anslutningsakten fortsätter
att gälla efter det att det konstitutionella
fördraget har trätt i kraft. Akternas rätts-
verkningar bevaras till dess att akterna änd-
ras eller upphävs.
Artikel 3. I artikeln hänvisas till de fördrag
som Bulgarien och Rumänien blir parter i,
dvs. i princip det konstitutionella fördraget
och Euratomfördraget. Enligt artikeln skall
de bestämmelser i fördragen som gäller rät-
tigheter och skyldigheter för medlemsstater-
na samt uppgifter och befogenheter för unio-
nens institutioner tillämpas också på detta
anslutningsfördrag. Av bestämmelsen följer
bl.a. att bestämmelserna i det konstitutionella
fördraget om kommissionens och domstolens
befogenheter när det gäller övervakning och
tolkning av unionsrätten också gäller anslut-
ningsfördraget. Närmare bestämmelser om
rättsverkningarna av artikeln med tanke på de
nya medlemsstaternas ställning ingår i artik-
larna 2-9 i anslutningsprotokollet och artik-
larna 2-8 i anslutningsakten.
Artikel 4. Artikeln innehåller bestämmel-
ser om ratificeringen av anslutningsfördra-
get och om tidpunkten för ikraftträdandet. I
artikeln bestäms om förfarandet i fall av att
någondera av de anslutande staterna inte har
ratificerat fördraget inom utsatt tid samt om
rätten för unionens institutioner att vidta åt-
gärder som förutsätts i anslutningsfördraget
redan innan anslutningsfördraget har trätt i
kraft.
Enligt punkt 1 skall de höga fördrags-
slutande parterna, dvs. de nuvarande och de
nya medlemsstaterna, ratificera anslutnings-
fördraget i enlighet med sina respektive kon-
stitutionella krav. Ratifikationsinstrumenten
skall deponeras hos Italiens regering senast
den 31 december 2006. Italiens regerings sta-
tus som deponent av de primärrättsliga an-
slutningsfördragen grundar sig på att den
också fungerar som deponent för det konsti-
tutionella fördraget, Euratomfördraget, EU-
fördraget och EG-fördraget.
Enligt punkt 2 första stycket träder anslut-
ningsfördraget i kraft den 1 januari 2007,
förutsatt att alla ratifikationsinstrument har
deponerats före den dagen, dvs. senast den
31 december 2006. Av bestämmelsen fram-
går också att en absolut förutsättning för att
anslutningsfördraget skall träda i kraft är att
unionens samtliga nuvarande medlemsstater
ratificerar fördraget.
Andra stycket i punkt 2 innehåller särskilda
bestämmelser för den händelse att någondera
av de ansökande staterna inte ratificerar an-
slutningsfördraget inom utsatt tid. I denna si-
tuation träder anslutningsfördraget i kraft den
1 januari 2007 mellan den nya medlemsstat
som inom utsatt tid har deponerat sitt ratifi-
kationsinstrument samt de nuvarande med-
lemsstaterna. Ifall ingendera av de anslutande
staterna ratificerar anslutningsfördraget inom
utsatt tid förfaller anslutningsfördraget. Om
någondera av de ansökande staterna inte rati-
ficerar anslutningsfördraget inom utsatt tid,
men de ratifikationer som anslutningsfördra-
gets ikraftträdande förutsätter har genomförts
- dvs. av samtliga nuvarande medlemsstater
samt en ny medlemsstat - beslutar rådet med
enhällighet omedelbart om de anpassningar
av anslutningsfördraget och anslutningsakten
som situationen kräver.
Rådet kan anpassa artikel 5 och 6 i anslut-
ningsfördraget (giltiga språkversioner av det
konstitutionella fördraget och anslutnings-
fördraget) samt vissa artiklar anslutningspro-
tokollet och anslutningsakten som förutsätter
att två nya medlemsstater ansluter sig till
unionen. På motsvarande sätt kan rådet upp-
häva eller anpassa sådana bestämmelser i an-
slutningsprotokollet eller anslutningsakten
eller deras bilagor som uttryckligen hänvisar
till en stat som inte har deponerat sitt ratifika-
tionsinstrument.
Ovan nämnda förfarande om anpassning av
anslutningsfördraget har man varit tvungen
att tillämpa två gånger tidigare, 1972 och
1994 då Norge inte kunde ratificera de dåva-
rande anslutningsfördragen. De anpassningar
av de dåvarande anslutningsfördragen som
situationen krävde gjordes genom beslut av
rådet som fattades och trädde i kraft den 1
januari 1973 och den 1 januari 1995. Artikeln
innehåller inga särskilda bestämmelser om
ställningen för en ansökande stat som inte ra-
tificerar anslutningsfördraget. En sådan stat
är i förhållande till unionen tredje stat och
dess relationer till unionen bestäms utgående
från de fördrag som är i kraft oberoende av
ansökan om medlemskap. Om en sådan stat
på nytt vill ansöka om att bli medlem av uni-
onen, skall förfarandet i artikel I-58 i det
konstitutionella fördraget eller artikel 49 i
EU-fördraget tillämpas och omständigheten
att denna stat redan en gång tidigare har gått
igenom medlemskapsförhandlingarna saknar
rättslig betydelse.
I punkt 2 tredje stycket finns bestämmelser
för den situationen att rådet beslutar att i en-
lighet med artikel 38 i anslutningsprotokollet
eller artikel 39 i anslutningsakten senareläg-
ga tidpunkten för anslutningen för båda an-
sökarländerna med ett år. Om rådet har fattat
ett sådant beslut träder anslutningsfördraget i
kraft först den 1 januari 2008 oberoende av
om alla nödvändiga ratifikationsinstrument
har deponerats i enlighet med artikelns punkt
1. Om ett beslut om senareläggning av tid-
punkten för anslutningen fattas för endast en
av de anslutande länderna träder fördraget
enligt punkt 2 fjärde stycket i kraft för den
medlemsstaten den 1 januari 2008.
I punkt 3 förbehålls möjlighet för unionens
institutioner att redan före anslutningen anta
de åtgärder som förutsätts i anslutningsför-
draget. Denna möjlighet gäller åtgärder som
hänför sig till tillämpningen av gemenskaps-
politiken och fördragen om yttre förbindelser
i de nya medlemsstaterna. Dessa åtgärder
träder i kraft samtidigt som anslutningsför-
draget träder i kraft.
Artikel 5. Enligt artikeln fogas den bulga-
riska och den rumänska texten till det kon-
stitutionella fördraget till anslutningsför-
draget. Dessa språkversioner är enligt an-
slutningsfördraget giltiga på samma villkor
som tidigare giltiga språkversioner till det
konstitutionella fördraget inbegripet de
finska och svenska texterna. Italiens reger-
ing skall överlämna det konstitutionella
fördraget på alla giltiga språk till ansökar-
länderna. Om giltigheten i fråga om de gäl-
lande grundfördragens olika språkversioner
bestäms i artikel 60 i anslutningsakten. I
artikel 60 i anslutningsprotokollet finns
också en motsvarande bestämmelse som
gäller Euratomfördraget.
Artikel 6. Artikeln innehåller en bestäm-
melse om den språkliga återgivningen av an-
slutningsfördraget. Fördraget är upprättat på
23 språk, inbegripet finska och svenska.
Samtliga texter är lika giltiga. Originalexem-
plaret deponeras i arkiven hos Italiens reger-
ing, som skall överlämna en bestyrkt kopia
till var och en av de andra signatärstaternas
regeringar.
1.3. Anslutningsprotokollet
DEL ETT:
Principer
Artikel 1. Punkt 1 innehåller definitioner av
vissa centrala begrepp i anslutningsprotokol-
let. Enligt den första strecksatsen avses med
konstitutionen fördraget om upprättande av
en konstitution för Europa undertecknat i
Rom den 29 oktober 2004 (det konstitutio-
nella fördraget).
Enligt den andra strecksatsen avses med
Euratomfördraget Fördraget om upprättandet
av Europeiska atomenergigemenskapen, som
slöts mellan Belgien, Tyska förbundsrepubli-
ken, Frankrike, Italien, Luxemburg och Ne-
derländerna i Rom den 25 mars 1957. Hän-
visningar till fördraget avser fördraget med
de tillägg och ändringar som gjorts genom
fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft
före anslutningen.
I den tredje strecksatsen uppräknas unio-
nens nuvarande 25 medlemsstater, om vilka i
anslutningsprotokollet används uttrycket
"nuvarande medlemsstater".
Enligt den fjärde strecksatsen avses med
"nya medlemsstater" i anslutningsprotokollet
Republiken Bulgarien och Rumänien.
Enligt den femte strecksatsen avses med
institutioner i anslutningsprotokollet de insti-
tutioner som upprättats genom det konstitu-
tionella fördraget. Institutioner som upprät-
tats genom det konstitutionella fördraget är
Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet,
kommissionen, Europeiska unionens dom-
stol, Europeiska centralbanken och revisions-
rätten.
Enligt punkt 2 skall hänvisningar i anslut-
ningsprotokollet till konstitutionen och unio-
nen i förekommande fall uppfattas som hän-
visningar till Euratomfördraget respektive till
den gemenskap som upprättats genom Eura-
tomfördraget.
Artikel 2. Artikel 2 motsvarar artikel 2 i an-
slutningsakten, som det redogörs för i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del ett: Principer /
Artikel 2.
Artikel 3. Bestämmelserna i punkterna 1-3
och 5 har samma innehåll som de bestäm-
melser i anslutningsakten som det redogörs
för nedan under 1.4 Anslutningsakten/ Del
ett: Principer / Artikel 3. Punkterna 4 och 6
har i sak samma innehåll som artikel 3.4 och
3.6 i anslutningsakten. I artikel 3.4 och 3.6 i
protokollet preciseras dock beslut som antas
av rådet så att de när det konstitutionella för-
draget gäller är europeiska beslut.
Enligt punkt 7 inbegriper de särskilda in-
strument som nämns i artikeln dem som av-
ses i artikel IV-438 i det konstitutionella för-
draget. Artikel IV-439 i det konstitutionella
fördraget gäller succession och rättslig konti-
nuitet mellan grundfördragen och konstitu-
tionen. I artikelns punkt 3 andra stycket upp-
räknas de delar av gemenskapens och unio-
nens regelverk som inte är rättsakter, avtal el-
ler konventioner, och som skall fortsätta att
vara i kraft så länge de inte upphävs eller
ändras.
Artikel 4.
Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i
Schengenregelverket, som det införlivats
inom Europeiska unionens ramar, och i de
rättsakter som grundas på Schengenregel-
verket eller som på annat sätt har samband
med detta, vilka skall vara bindande och till-
lämpliga i de nya medlemsstaterna från och
med anslutningen (enligt artikel 4.1)
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten för vilken det redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del ett:
Principer / Artikel 4.
I anslutningsprotokollet hänvisas till proto-
koll 17 som fogats till det konstitutionella
fördraget i stället för till protokollet till EG-
fördraget (Schengenprotokollet).
Artikel 5. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del ett: Principer / Artikel 5.
I anslutningsprotokollet hänvisas till artikel
III-197 i stället för till artikel 122 i EG-
fördraget.
Artikel 6. Bestämmelserna i punkterna 1-12
har samma innehåll som de bestämmelser i
anslutningsakten som det redogörs för nedan
under 1.4. Anslutningsakten/ Del ett: Princi-
per / Artikel 6.
Enligt punkt 13 avser de konventioner och
avtal som ingåtts eller undertecknats av uni-
onen och som nämns i artikeln också de kon-
ventioner och avtal som avses i artikel IV-
438 i det konstitutionella fördraget. De inbe-
griper också sådana mellan medlemsstaterna
ingångna konventioner som grundar sig på
avtal eller rättsakter som upphävts genom ar-
tikel IV-437 i det konstitutionella fördraget.
Artikel 7. Enligt artikeln kan övergångsbe-
stämmelser som ingår i anslutningsprotokol-
let upphävas när de inte längre är tillämpliga.
Övergångsbestämmelserna upphävs genom
en europeisk lag som antas av rådet. Rådet
skall fatta dessa beslut efter att ha hört Euro-
paparlamentet. Motsvarande bestämmelser
finns inte i tidigare anslutningsfördrag, och
inte heller i anslutningsakten till detta anslut-
ningsfördrag. Avsikten med bestämmelsen är
att det i framtiden skall vara möjligt att ge-
nom förenklat förfarande upphäva bestäm-
melser i primärrätten som förlorat sin bety-
delse.
Artikel 8. Bestämmelserna i artikel 8 har
samma innehåll som de bestämmelser i an-
slutningsakten som det redogörs för nedan
under 1.4. Anslutningsakten/ Del ett: Princi-
per / Artikel 7.
Artikel 9. Artikel 9 motsvarar artikel 8 i an-
slutningsakten, som det redogörs för i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del ett: Principer /
Artikel 8.
DEL TVÅ:
Anpassning av konstitutionen
Avdelning I:
Institutionella bestämmelser
Artikel 10. I artikeln bestäms om de änd-
ringar som skall göras i organisationen av
unionens domstol och tribunalen. När det
gäller unionens domstol gäller ändringarna
det tidsbestämda bytet av domare och när det
gäller tribunalen antalet domare.
Punkt 1 gäller artikel 9 första stycket i det
protokoll om stadgan för Europeiska unio-
nens domstol som fogats till det konstitutio-
nella fördraget och Euratomfördraget och en-
ligt vilket en del av domarna i unionens dom-
stol byts ut var tredje år. Förfarandet för val
av domare ändras så, att det partiella utbytet
av domare gäller omväxlande fjorton och
tretton domare i stället för som tidigare tret-
ton och tolv domare. Ändringen är nödvän-
dig eftersom det i artikel I-29.2 i det konsti-
tutionella fördraget bestäms att det i gemen-
skapernas domstol finns en domare för varje
medlemsstat.
I punkt 2 bestäms om ändringarna av arti-
kel 48 i det protokoll om stadga för Europe-
iska unionens domstol som fogats till det
konstitutionella fördraget och Euratomförd-
raget. Antalet domare i tribunalen ändras till
27. Tidigare var antalet domare 25. Ändring-
en är nödvändig eftersom det i artikel I-29.2 i
det konstitutionella fördraget bestäms att det
i tribunalen finns minst en domare för varje
medlemsstat. Enligt artikel III-356 i det kon-
stitutionella fördraget skall antalet domare i
tribunalen fastställas i stadgan för Europeiska
unionens domstol.
Artikel 11. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del två: Anpassning av fördragen / Avdel-
ning I: Institutionella bestämmelser / Artikel
14.
Artikel 12. Artikel 12 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 15 i anslutningsak-
ten, som det redogörs för i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del två: Anpassning av fördra-
gen / Avdelning I: Institutionella bestämmel-
ser / Artikel 15.
Avdelning II:
Andra anpassningar
Artikel 13. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del två: Anpassning av fördragen / Avdel-
ning II: Andra anpassningar / Artikel 16.
Artikel 14. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del två: Anpassning av fördragen / Avdel-
ning II: Andra anpassningar / Artikel 17.
Artikel 15. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del två: Anpassning av fördragen / Avdel-
ning II: Andra anpassningar / Artikel 18.
DEL TRE:
Permanenta bestämmelser
Avdelning I:
Anpassning av institutionernas rättsakter
Artikel 16.
Bilaga III: Förteckning enligt artikel 16 i an-
slutningsakten
Enligt artikeln skall de rättsakter som för-
tecknas i bilaga III anpassas på det sätt som
anges i bilagan. För de bestämmelser som
skall anpassas redogörs nedan enligt ämnes-
område.
1. Bolagsrätt Industriell äganderätt Be-
stämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten för vilken det redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del tre:
Permanenta bestämmelser / Avdelning I:
Anpassning av institutionernas rättsakter /
Artikel 19.
2. Jordbruk Bestämmelsen i anslutnings-
protokollet har samma innehåll som artikel
19 i anslutningsakten och bilaga III som an-
sluter till den, för vilka det redogörs i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del tre: Permanenta
bestämmelser / Avdelning I: Anpassning av
institutionernas rättsakter / Artikel 19 och bi-
laga III.
3. Transportpolitik Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Permanenta bestämmel-
ser / Avdelning I: Anpassning av institutio-
nernas rättsakter / Artikel 19.
4. Beskattning Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Permanenta bestämmel-
ser / Avdelning I: Anpassning av institutio-
nernas rättsakter / Artikel 19.
Artikel 17.
Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 17 i
protokollet
Jordbruk
A. Jordbrukslagstiftning.
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som artikel 20 i anslutnings-
akten och bilaga IV som ansluter till den, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del tre: Permanenta bestämmelser /
Avdelning I: Anpassning av institutionernas
rättsakter / Artikel 20 och bilaga IV.
I anslutningsprotokollet hänvisas till kon-
stitutionen i stället för till Fördraget om upp-
rättandet av Europeiska gemenskapen.
B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lag-
stiftning.
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som artikel 20 i anslutnings-
akten och bilaga IV som ansluter till den, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del tre: Permanenta bestämmelser /
Avdelning I: Anpassning av institutionernas
rättsakter / Artikel 20 och bilaga IV.
Avdelning II:
Andra bestämmelser
Artikel 18.
Bilaga V: Förteckning enligt artikel 18 i pro-
tokollet
1. Bolagsrätt Bestämmelsen i anslutnings-
protokollet har samma innehåll som motsva-
rande bestämmelse i anslutningsakten för vil-
ken det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsak-
ten / Del tre: Permanenta bestämmelser / Av-
delning II: Andra bestämmelser / Artikel 21.
2. Konkurrenspolitik Bestämmelsen i an-
slutningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Permanenta bestämmel-
ser / Avdelning II: Andra bestämmelser / Ar-
tikel 21.
3. Jordbruk Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som artikel 21 i
anslutningsakten och punkt 3 i bilaga V, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsak-
ten / Del tre: Permanenta bestämmelser / Av-
delning II: Andra bestämmelser / Artikel 21
och bilaga V.
4. Tullunion Bestämmelsen i anslutnings-
protokollet har samma innehåll som motsva-
rande bestämmelse i anslutningsakten för vil-
ken det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsak-
ten / Del tre: Permanenta bestämmelser / Av-
delning II: Andra bestämmelser / Artikel 21.
Tillägg till bilaga V
Tillägget till bilaga V har samma innehåll
som tillägget till bilaga V i anslutningsakten
för vilket det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Permanenta bestämmel-
ser / Avdelning II: Andra bestämmelser / Ar-
tikel 21 och tillägg till bilaga V.
Artikel 19. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som artikel 22 i
anslutningsakten för vilken det redogörs för i
punkt 1.4 Anslutningsakten / Del fyra: Till-
fälliga bestämmelser / Avdelning IV: Andra
bestämmelser / Artikel 22.
DEL FYRA:
Tillfälliga bestämmelser
Avdelning I:
Övergångsbestämmelser
Artikel 20. Enligt artikeln skall de åtgärder
som förtecknas i bilagorna VI och VII till-
lämpas på Bulgarien och Rumänien enligt de
villkor som anges i de bilagorna. De över-
gångsbestämmelser som gäller Bulgarien och
Rumänien finns förtecknade enligt ämnesom-
råde i bilagorna för de olika länderna.
Bilaga VI: Förteckning enligt artikel 20 i
protokollet: övergångsbestämmelser för Bul-
garien
1. Fri rörlighet för personer Bestämmelsen
i anslutningsprotokollet har samma innehåll
som motsvarande bestämmelse i anslutnings-
akten för vilken det redogörs i punkt 1.4. An-
slutningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestäm-
melser / Avdelning I: Övergångsbestämmel-
ser / Artikel 23 / Bilaga VI.
I anslutningsprotokollet hänvisas till artikel
III-133 och III-144 i det konstitutionella för-
draget i stället för till artikel 39 och 49 i EG-
fördraget.
2. Frihet att tillhandahålla tjänster Be-
stämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten för vilken det redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del tre:
Tillfälliga bestämmelser / Avdelning I:
Övergångsbestämmelser / Artikel 23.2.
3. Fri rörlighet för kapital Bestämmelsen i
anslutningsprotokollet har samma innehåll
som motsvarande bestämmelse i anslutnings-
akten för vilken det redogörs i punkt 1.4. An-
slutningsakten / Del tre: Tillfälliga bestäm-
melser / Avdelning I: Övergångsbestämmel-
ser / Artikel 23.3.
4. Jordbruk
A. Jordbrukslagstiftning
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som artikel 23 i anslutnings-
akten och bilaga VI som ansluter till den, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del fyra: Tillfälliga bestämmelser /
Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Arti-
kel 23 och bilaga VI.
B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lag-
stiftning
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som artikel 23 i anslutnings-
akten och bilaga VI som ansluter till den, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del fyra: Tillfälliga bestämmelser /
Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Arti-
kel 23 och bilaga VI.
5. Transportpolitik Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Tillfälliga bestämmelser
/ Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Ar-
tikel 23.
6. Beskattning Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Tillfälliga bestämmelser
/ Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Ar-
tikel 23.6.
7. Socialpolitik och sysselsättning Bestäm-
melsen i anslutningsprotokollet har samma in-
nehåll som motsvarande bestämmelse i an-
slutningsakten för vilken det redogörs i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Tillfälliga
bestämmelser / Avdelning I: Övergångs-
bestämmelser / Artikel 23 / Bilaga VI.
8. Energi Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
9. Telekommunikation och informations-
teknik Bestämmelsen i anslutningsprotokollet
har samma innehåll som motsvarande be-
stämmelse i anslutningsakten för vilken det
redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del
fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdelning I:
Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
10. Miljö Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
A. Luftkvalitet Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
B. Avfallshantering Bestämmelsen i an-
slutningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
C. Vattenkvalitet Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
D. Förorenings- och riskhantering inom
industrin Bestämmelsen i anslutningsproto-
kollet har samma innehåll som motsvarande
bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
Tillägg till bilaga VI
Tillägget till bilaga VI har samma innehåll
som tillägget till bilaga VI i anslutningsakten
för vilket det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångbestämmelser /
Artikel 23 och tillägg till bilaga VI.
Bilaga VII: Förteckning enligt artikel 20 i
protokollet: Övergångsbestämmelser för
Rumänien
1. Fri rörlighet för personer Bestämmelsen
i anslutningsprotokollet har samma innehåll
som motsvarande bestämmelse i anslutnings-
akten för vilken det redogörs i punkt 1.4. An-
slutningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestäm-
melser / Avdelning I: Övergångsbestämmel-
ser / Artikel 23 / Bilaga VI.
I anslutningsprotokollet hänvisas till artikel
III-133 och III-144 i det konstitutionella för-
draget i stället för till artikel 39 och 49 i EG-
fördraget.
2. Frihet att tillhandahålla tjänster Be-
stämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten för vilken det redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del tre:
Tillfälliga bestämmelser / Avdelning I:
Övergångsbestämmelser / Artikel 23.1.
3. Fri rörlighet för kapital Bestämmelsen i
anslutningsprotokollet har samma innehåll
som motsvarande bestämmelse i anslutnings-
akten för vilken det redogörs i punkt 1.4. An-
slutningsakten / Del tre: Tillfälliga bestäm-
melser / Avdelning I: Övergångsbestämmel-
ser / Artikel 23.1.
4. Konkurrenspolitik Bestämmelsen i an-
slutningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
A. Skattestöd Bestämmelsen i anslutnings-
protokollet har samma innehåll som motsva-
rande bestämmelse i anslutningsakten för vil-
ken det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten
/ Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdelning
I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
B. Omstrukturering av stålsektorn Be-
stämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten för vilken det redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del fyra:
Tillfälliga bestämmelser / Avdelning I:
Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
5. Jordbruk
A. Jordbrukslagstiftning
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som artikel 23 i anslutnings-
akten och bilaga VII som ansluter till den, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del fyra: Tillfälliga bestämmelser /
Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Arti-
kel 23 och bilaga VII.
B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lag-
stiftning.
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som artikel 23 i anslutnings-
akten och bilaga VII som ansluter till den, för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del fyra: Tillfälliga bestämmelser /
Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Arti-
kel 23 och bilaga VII.
6. Transportpolitik Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Tillfälliga bestämmelser
/ Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Ar-
tikel 23.
7. Beskattning Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del tre: Tillfälliga bestämmelser
/ Avdelning I: Övergångsbestämmelser / Ar-
tikel 23.6.
8. Energi Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
9. Miljö Bestämmelsen i anslutningsproto-
kollet har samma innehåll som motsvarande
bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
A. Luftkvalitet Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
B. Avfallshantering Bestämmelsen i an-
slutningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
C. Vattenkvalitet Bestämmelsen i anslut-
ningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande bestämmelse i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser /
Artikel 23.
D. Förorenings- och riskhantering inom
industrin Bestämmelsen i anslutningsproto-
kollet har samma innehåll som motsvarande
bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning I: Övergångsbestämmelser / Artikel 23.
Tillägg A till bilaga VII
Tillägg A till bilaga VII har samma inne-
håll som tillägg A till bilaga VII i anslut-
ningsakten för vilket det redogörs i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Tillfälliga
bestämmelser / Avdelning I: Övergångbe-
stämmelser / Artikel 23 och tillägg A till bi-
laga VII.
Tillägg B till bilaga VII
Tillägg B till bilaga VII har samma inne-
håll som tillägg B till bilaga VII i anslut-
ningsakten för vilket det redogörs i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Tillfälliga
bestämmelser / Avdelning I: Övergångbe-
stämmelser / Artikel 23 och tillägg B till bi-
laga VII.
Avdelning II:
Institutionella bestämmelser
Artikel 21. I artikeln bestäms om antalet le-
damöter från Bulgarien och Rumänien i Eu-
ropaparlamentet under mandatperioden
2004-2009 och förfarandet vid valet av des-
sa.
I punkt 1 läggs ett nytt stycke till artikel 1.2
i protokoll nr 34 om övergångsbestämmelser
för unionens institutioner och organ som fo-
gats till det konstitutionella fördraget och Eu-
ratomfördraget. Enligt stycket avviker man
från det högsta antal ledamöter i Europapar-
lamentet som fastställs i artikel I-20.2 i det
konstitutionella fördraget till 750 för tiden
från och med anslutningen fram till början av
mandatperioden 2009-2014. Antalet ledamö-
ter i parlamentet höjs från nuvarande 732 le-
damöter till 785 ledamöter. I Bulgarien väljs
18 och i Rumänien 35 ledamöter.
Enligt punkt 2 skall Bulgarien och Rumä-
nien hålla allmänna direkta val före den 31
december 2007. På ordnandet av valen till-
lämpas akten om allmänna direkta val av le-
damöter i Europaparlamentet.
Enligt punkt 3 utser Bulgariens och Rumä-
niens parlament inom sig ledamöterna i Eu-
ropaparlamentet för perioden från och med
anslutningen fram till de val som avses i
punkt 2. Detta avviker från bestämmelsen i
artikel I-20.3 i det konstitutionella fördraget
enligt vilken Europaparlamentets medlem-
mar skall väljas genom allmänna, direkta,
fria och hemliga val.
Artikel 22. Artikeln innehåller bestämmel-
ser om Bulgariens och Rumäniens röster i
Europeiska rådet och när rådet fattar beslut
med kvalificerad majoritet samt antalet röster
som behövs för kvalificerad majoritet vid be-
slut om anpassningar som föranleds av an-
slutningen.
I punkt 1 införs i artikel 2.2 andra stycket i
protokoll nr 34 om övergångsbestämmelser
för unionens institutioner och organ som fo-
gats till det konstitutionella fördraget och Eu-
ratomfördraget bland de antal röster som
fastställts för medlemsstaterna antalet röster
för Bulgarien och Rumänien. Bulgariens
röstantal är 10 och Rumäniens röstantal är
14. Bestämmelserna om det nuvarande sy-
stemet med vägda röster gäller fram till den
31 oktober 2009.
I punkt 2 anpassas röstantalet som krävs
för den kvalificerade majoritet som fastställs
i artikel 2.2 tredje stycket i protokoll nr 34
om övergångsbestämmelser för unionens in-
stitutioner och organ så, att röstantalet höjs
från minst 232 röster till 255 röster. En förut-
sättning för kvalificerad majoritet är dessut-
om en majoritet av medlemsstaterna.
Artikel 23. I artikeln bestäms om antalet le-
damöter i regionkommittén och om fördel-
ningen av platserna på varje medlemsstat.
Bestämmelsen i anslutningsprotokollet har
samma innehåll som motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten för vilken det redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del två:
Anpassning av fördragen / Avdelning I: Insti-
tutionella bestämmelser / Artikel 13.
Artikel 24. I artikeln bestäms om antalet le-
damöter i ekonomiska och sociala kommittén
och om fördelningen av platserna på varje
medlemsstat. Bestämmelsen i anslutnings-
protokollet har samma innehåll som motsva-
rande bestämmelse i anslutningsakten för
vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del två: Anpassning av fördragen /
Avdelning I: Institutionella bestämmelser /
Artikel 12.
Avdelning III:
Finansiella bestämmelser
Artikel 25. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
25.
I investeringsprotokollet hänvisas till arti-
kel 4 i protokoll nr 5 och Europeiska inve-
steringsbankens stadga som fogats till det
konstitutionella fördraget i stället för till Eu-
ropeiska investeringsbankens stadga som fo-
gats till EG-fördraget.
Artikel 26. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
26.
Artikel 27. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
27.
I anslutningsprotokollet hänvisas till rele-
vanta unionsbestämmelser i stället för rele-
vanta gemenskapsdirektiv.
Artikel 28. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
28.
Artikel 29. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som artikel 29 i
anslutningsakten för vilken det redogörs i
punkt 1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Till-
fälliga bestämmelser / Avdelning III: Finan-
siella bestämmelser / Artikel 29.
Artikel 30. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvarande
bestämmelse i anslutningsakten för vilken det
redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del
fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdelning III:
Finansiella bestämmelser / Artikel 30.
Artikel 31. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
31.
Artikel 32. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
32.
Artikel 33. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
33.
Artikel 34. Punkt 1. Bestämmelsen i an-
slutningsprotokollet har samma innehåll som
artikel 34.1 i anslutningsakten för vilken det
redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del
fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdelning
III: Finansiella bestämmelser / Artikel 34.1.
Punkt 2. Artikeln gäller åtagandebemyndi-
ganden för strukturåtgärder i Bulgarien och
Rumänien under perioden 2007-2009.
Punkt 3. Bestämmelsen i anslutningsproto-
kollet har samma innehåll som artikel 34.3 i
anslutningsakten för vilken det redogörs i
punkt 1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Till-
fälliga bestämmelser / Avdelning III: Finan-
siella bestämmelser / Artikel 34.3.
Punkt 4. Bestämmelsen i anslutningsproto-
kollet har samma innehåll som artikel 34.4 i
anslutningsakten för vilken det redogörs i
punkt 1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Till-
fälliga bestämmelser / Avdelning III: Finan-
siella bestämmelser / Artikel 34.4.
Bilaga VIII: Landsbygdsutveckling (enligt
artikel 34 i protokollet)
Avsnitt I: Tillfälliga tilläggsåtgärder för
landsbygdsutveckling för Bulgarien och Ru-
mänien
Punkterna A-F i avsnitt I i bilaga VIII till
anslutningsprotokollet har samma innehåll
som motsvarande punkter i anslutningsakten
för vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning III: Finansiella bestämmelser
/ Artikel 34 / Bilaga VIII.
G. Tabell över belopp för de tillfälliga tilläggsåtgärderna för landsbygdsutveckling för Bul-
garien och Rumänien
Åtgärd
EUR
Delvis självförsörjande jordbruk
1 000
per jordbruk/per år
Producentgrupper
100 000
100 000
80 000
60 000
50 000
under första året
under andra året
under tredje året
under fjärde året
under femte året
Avsnitt II-IV (i bilaga VIII)
Punkterna avsnitt II-IV i bilaga VIII till an-
slutningsprotokollet har samma innehåll som
motsvarande punkter i anslutningsakten för
vilka det redogörs i punkt 1.4. Anslutnings-
akten / Del fyra: Tillfälliga bestämmelser /
Avdelning III: Finansiella bestämmelser /
Artikel 34 / Bilaga VIII.
Artikel 35. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning III: Finansiella bestämmelser / Artikel
35.
Avdelning IV:
Andra bestämmelser
Artikel 36. I artikeln föreskrivs om en all-
män ekonomisk skyddsklausul. Bestämmel-
sen i anslutningsprotokollet har samma inne-
håll som motsvarande bestämmelse i anslut-
ningsakten för vilken det redogörs i punkt
1.4. Anslutningsakten / Del fyra: Tillfälliga
bestämmelser / Avdelning IV: Andra be-
stämmelser / Artikel 36.
Artikel 37. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning IV: Andra bestämmelser / Artikel 37.
Artikel 38. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning IV: Andra bestämmelser / Artikel 38.
Artikel 39. Artikel 39 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 39 i anslutningsakten
för vilken det redogörs i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning IV: Andra bestämmelser /
Artikel 39. Bilaga IX: Särskilda åtaganden
som gjorts och krav som godtagits av Rumä-
nien vid avslutandet av anslutningsförhand-
lingarna den 14 december 2004 (enligt artikel
39 i protokollet)
Bilaga IX i anslutningsprotokollet motsva-
rar bilaga IX i anslutningsakten för vilken det
redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del
fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdelning
IV: Andra bestämmelser / Artikel 39 / Bilaga
IX: Särskilda åtaganden som gjorts och krav
som godtagits av Rumänien vid avslutandet
av anslutningsförhandlingarna den 14 de-
cember 2004
Artikel 40. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning IV: Andra bestämmelser / Artikel 40.
Artikel 41. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som artikel 41 i
anslutningsakten för vilken det redogörs för i
punkt 1.4 Anslutningsakten / Del fyra: Till-
fälliga bestämmelser / Avdelning IV: Andra
bestämmelser / Artikel 41.
Artikel 42. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som artikel 42 i
anslutningsakten för vilken det redogörs för i
punkt 1.4 Anslutningsakten / Del fyra: Till-
fälliga bestämmelser / Avdelning IV: Andra
bestämmelser / Artikel 42.
DEL FEM:
Genomförandebestämmelser för detta
protokoll
Avdelning I:
Upprättande av institutioner och organ
Artikel 43. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning II: Institutionella bestämmelser / Artikel
43.
Artikel 44. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser / Avdel-
ning II: Institutionella bestämmelser / Artikel
44.
Artikel 45. I artikeln bestäms att medborga-
re från Bulgarien och Rumänien skall utses
till kommissionen.
Enligt artikelns första stycke skall en
medborgare från Bulgarien och en från
Rumänien utses till kommissionen från och
med dagen för anslutningen. De nya leda-
möterna i kommissionen utses av rådet i
samförstånd med kommissionens ordföran-
de, efter det att Europaparlamentet har
hörts. Vid valet av ledamöter tillämpas
grunderna i artikel I-26.4 i det konstitutio-
nella fördraget enligt vilka kommissionens
ledamöter skall väljas på grundval av sin
allmänna duglighet och sitt engagemang
för Europa och bland personer vars oav-
hängighet inte kan ifrågasättas.
Enligt andra stycket i artikeln skall mandat-
tiden för de kommissionsledamöter som ut-
ses på detta sätt gå ut vid samma tidpunkt
som mandattiden för de ledamöter som
kommissionen har vid anslutningen.
Artikel 46. I artikeln föreskrivs om utnäm-
nandet av domare till unionens domstol och
tribunalen och deras ämbetstid.
Enligt punkt 1 utses två domare i domsto-
len och två domare i tribunalen. Ändringen
behövs därför att det enligt artikel I-29.2 i det
konstitutionella fördraget skall finnas en do-
mare per medlemsstat i domstolen och enligt
artikel 48 i protokollet om domstolens stadga
skall finnas 27 domare i förstainstansrätten.
Tidigare hade domstolarna 25 domare varde-
ra.
Enligt punkt 2 första stycket skall ämbets-
tiden för en av de domare i domstolen som
utses enligt punkt 1 gå ut den 6 oktober 2009
och för den andra den 6 oktober 2012. Enligt
punkt 2 andra stycket skall ämbetstiden för
den ena av de domare i tribunalen som utses
enligt punkt 1 gå ut den 31 augusti 2007 och
för den andra den 31 augusti 2010. I vardera
domstolen utses genom lottning den domare
vars ämbetstid går ut tidigare.
Enligt punkt 3 första stycket skall domsto-
len göra de ändringar i sina rättegångsregler
som behövs på grund av anslutningen. Enligt
andra stycket skall tribunalen i samförstånd
med domstolen besluta om de ändringar i
sina rättegångsregler som behövs på grund av
anslutningen. Enligt tredje stycket skall de
ändrade rättegångsreglerna godkännas av rå-
det.
Punkt 4 innehåller en övergångsbestäm-
melse som gäller tillämpningen av rätte-
gångsreglerna. Om någon av domstolarna
eller någon av deras avdelningar har inlett
ett muntligt förfarande i ett mål men inte
avgjort målet före dagen för anslutningen,
skall domstolen eller avdelningen i fråga
avgöra målet i den sammansättning som den
hade före anslutningen och tillämpa de rät-
tegångsregler som gällde dagen före anslut-
ningen.
Artikel 47. Enligt artikeln utses en medbor-
gare från Bulgarien och en från Rumänien till
medlem i revisionsrätten. Medlemmarna ut-
ses fån och med dagen för anslutningen för
en period av sex år.
Artikel 48. Artikel 48 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 49 i anslutningsak-
ten, som det redogörs för i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fem: Genomförandebe-
stämmelser för denna akt / Avdelning I: Upp-
rättande av institutioner och organ / Artikel
49.
Artikel 49. Artikel 49 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 48 i anslutningsak-
ten, som det redogörs för i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fem: Genomförandebe-
stämmelser för denna akt / Avdelning I: Upp-
rättande av institutioner och organ / Artikel
48.
Artikel 50. Artikel 50 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 50 i anslutningsak-
ten, som det redogörs för i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fem: Genomförandebe-
stämmelser för denna akt / Avdelning I: Upp-
rättande av institutioner och organ / Artikel
50.
Artikel 51. Artikel 51 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 51 i anslutningsak-
ten, som det redogörs för i punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fem: Genomförandebe-
stämmelser för denna akt / Avdelning I: Upp-
rättande av institutioner och organ / Artikel
51.
Avdelning II:
Tillämpning av institutionernas rättsakter
Artikel 52. Artikel 52 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 52 i anslutningsakten
med den skillnaden att anslutningsprotokol-
lets artikel också gäller rättsakter som anta-
gits med stöd av det konstitutionella fördra-
get. För artikel 52 i anslutningsakten redo-
görs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del fem:
Genomförandebestämmelser för denna akt /
Avdelning II: Tillämpning av institutionernas
rättsakter / Artikel 52.
Artikel 53. Artikel 53 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 53 i anslutningsakten
med den skillnaden att anslutningsprotokol-
lets artikel också gäller rättsakter som anta-
gits med stöd av det konstitutionella fördra-
get. För artikel 53 i anslutningsprotokollet
redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del
fem: Genomförandebestämmelser för denna
akt / Avdelning II: Tillämpning av institutio-
nernas rättsakter / Artikel 53.
Artikel 54. Artikel 54 i anslutningsproto-
kollet motsvarar artikel 54 i anslutningsak-
ten. För artikel 54 i anslutningsprotokollet
redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten / Del
fem: Genomförandebestämmelser för denna
akt / Avdelning II: Tillämpning av institutio-
nernas rättsakter / Artikel 54.
Artikel 55. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning II: Tillämpning av in-
stitutionernas rättsakter / Artikel 55.
Artikel 56. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning II: Tillämpning av in-
stitutionernas rättsakter / Artikel 56.
Artikel 57. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning II: Tillämpning av in-
stitutionernas rättsakter / Artikel 57.
Artikel 58. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning II: Tillämpning av in-
stitutionernas rättsakter / Artikel 58.
Avdelning III:
Slutbestämmelser
Artikel 59. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning III: Slutbestämmelser /
Artikel 59.
Artikel 60. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning III: Slutbestämmelser /
Artikel 60.
Artikel 61. Bestämmelsen i anslutningspro-
tokollet har samma innehåll som motsvaran-
de bestämmelse i anslutningsakten för vilken
det redogörs i punkt 1.4. Anslutningsakten /
Del fem: Genomförandebestämmelser för
denna akt / Avdelning III: Slutbestämmelser /
Artikel 61.
1.4. Anslutningsakten
DEL ETT:
Principer
Artikel 1. Artikeln innehåller definitioner
av vissa centrala begrepp som används i an-
slutningsakten. Den första strecksatsen i arti-
keln innehåller en definition av de grund-
läggande fördragen, dvs. primärrätten.
Grundfördragen, med de tillägg och ändring-
ar som gjorts genom fördrag eller andra
rättsakter som trätt i kraft före tidpunkten för
anslutningen, är:
- Fördraget om upprättandet av Europeis-
ka ekonomiska gemenskapen, som slöts mel-
lan Belgien, Tyska förbundsrepubliken,
Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederlän-
derna i Rom den 25 mars 1957. Genom för-
draget om Europeiska unionen har uttrycket
"Europeiska ekonomiska gemenskapen" er-
satts av uttrycket "Europeiska gemenska-
pen", och fördraget benämns i anslutningsak-
ten "EG-fördraget".
- Fördraget om upprättandet av Europeis-
ka atomenergigemenskapen, som slöts mel-
lan Belgien, Tyska förbundsrepubliken,
Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederlän-
derna i Rom den 25 mars 1957. I anslut-
ningsakten benämns detta fördrag "Euratom-
fördraget".
Före tidpunkten för anslutningen har de
ovan nämnda fördragen ändrats genom kon-
ventionen av år 1957 om vissa gemensamma
institutioner för Europeiska gemenskaperna,
det s.k. fusionsfördraget av år 1965, fördra-
get av år 1970 om vissa budgetbestämmelser,
fördraget av år 1972 om Danmarks, Irlands
samt Förenade konungariket Storbritanniens
och Nordirlands anslutning, fördraget av år
1975 om Europeiska investeringsbanken,
fördraget av år 1975 om vissa finansiella be-
stämmelser, fördraget av år 1979 om Grek-
lands anslutning, fördraget av år 1984 om
ändring av fördragen om upprättandet av Eu-
ropeiska gemenskaperna i fråga om Grön-
land, fördraget av år 1985 om Spaniens och
Portugals anslutning, Europeiska enhetsakten
av år 1986, fördraget av år 1992 om Europe-
iska unionen, fördraget av år 1994 om Öster-
rikes, Finlands och Sveriges anslutning,
Amsterdamfördraget av år 1997 samt genom
Nicefördraget av år 2001. Med primärrätten
likställs också den år 1976 antagna rättsakten
om direkta val till Europaparlamentet.
- Fördraget om Europeiska unionen, som
slöts mellan Belgien, Danmark, Tyskland,
Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, Portugal samt
Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland i Maastricht den 7 februari 1992.
Detta fördrag benämns i anslutningsakten
"EU-fördraget".
Vid Finlands anslutning till Europeiska
unionen ingick också Fördraget av år 1951
om upprättande av Europeiska kol- och stål-
gemenskapen i de grundläggande fördragen.
Giltighetstiden för detta fördrag gick dock ut
den 23 juli 2002.
I den andra strecksatsen uppräknas unio-
nens nuvarande 25 medlemsstater, om vilka i
akten används uttrycket "nuvarande med-
lemsstater".
Enligt den tredje strecksatsen avses med
"unionen" den europeiska union som upprät-
tats genom EU-fördraget.
I den fjärde strecksatsen konstateras att
med uttrycket "gemenskapen" i anslutnings-
akten avses antingen EG eller Euratom eller
båda dessa, allt efter omständigheterna.
Enligt den femte strecksatsen avses med
"nya medlemsstater" i anslutningsakten Re-
publiken Bulgarien och Rumänien.
Enligt den sjätte strecksatsen avses i an-
slutningsakten med institutioner de institu-
tioner som upprättats genom de grund-
läggande fördragen. Gemenskapens egentliga
institutioner är Europaparlamentet, rådet,
kommissionen samt gemenskapens domstol
och revisionsrätt. Gemenskapernas institutio-
ner utgör en del av unionens gemensamma
institutionssystem, till vilket utöver de ovan
nämnda institutionerna dessutom hör Europe-
iska rådet, Europeiska centralbanken, Euro-
peiska investeringsbanken samt flera andra
inrättningar och ämbetsverk som inrättats av
medlemsstaterna eller gemenskapens institu-
tioner.
Artikel 2. Artikeln innehåller en bestäm-
melse, enligt vilken bestämmelserna i de
grundläggande fördrag som anges i artikel 1 i
anslutningsakten och i rättsakter som har an-
tagits av institutionerna och Europeiska cen-
tralbanken före anslutningen är bindande för
de nya medlemsstaterna från och med dagen
för anslutningen och tillämpas i Bulgarien
och Rumänien på de villkor som anges i för-
dragen och i anslutningsakten.
Artikel 3. Enligt punkt 1 ansluter sig Bulga-
rien och Rumänien till de beslut och avtal
som företrädarna för medlemsstaternas reger-
ingar har fattat eller ingått vid sammanträden
i rådet. Anslutningen till beslut och avtal sker
direkt genom anslutningsakten och därför
behöver de nya medlemsstaterna inte depo-
nera särskilda godkännandeinstrument eller
meddelanden hos rådets generalsekreterare.
Besluten och avtalen gäller frågor som med
stöd av fördragen inte hör till unionens behö-
righet, och därför har rådet inte varit besluts-
fattare i dessa utan besluten har fattats av de
företrädare för medlemsstaternas regeringar
som sammanträder i rådet. De beslut som fö-
reträdarna för medlemsstaterna har fattat vid
sammanträden i rådet kan vara förvaltnings-
beslut, t.ex. utnämning av en ledamot till
kommissionen eller EG-domstolen, eller
andra beslut i anslutning till unionens verk-
samhet, t.ex. privilegier och immunitet som
beviljas Europeiska unionens institut för sä-
kerhetsstudier och Europeiska unionens sa-
tellitcentrum samt för deras organ eller per-
sonal. Avtal som företrädarna för medlems-
staterna har ingått vid sammanträden i rådet
gäller också överenskommelser t.ex. om EG-
institutionernas verksamhetsställen eller om
sådant samarbete mellan medlemsstaterna
som kompletterar gemenskapens åtgärder.
De nya medlemsstaterna förbinder sig att an-
sluta sig också till andra avtal som medlems-
staterna ingått och som gäller unionens funk-
tion eller som har samband med unionens
verksamhet.
Enligt punkt 2 skall Bulgarien och Rumä-
nien ha samma ställning som de nuvarande
medlemsstaterna när det gäller förklaringar,
resolutioner eller andra ståndpunkter av Eu-
ropeiska rådet eller av rådet. Bestämmelsen
betyder att Bulgarien och Rumänien kommer
att beakta de principer och riktlinjer som
kommer till uttryck i dessa dokument och
kommer att genomföra de nödvändiga åtgär-
der som följer av dem.
Artikel 3.3. Enligt punkt 3 ansluter sig Bul-
garien och Rumänien till de konventioner
och protokoll som finns förtecknade i bilaga
I och som skall träda i kraft gentemot Bulga-
rien och Rumänien den dag som rådet fast-
ställer de beslut som avses i punkt 4.
I bilaga I förtecknas de konventioner och
protokoll som Bulgarien och Rumänien an-
sluter sig till från och med anslutningen. För-
teckningen tar upp konventionen om tillämp-
lig lag för avtalsförpliktelser jämte konven-
tioner om tillträde (FördrS 30, 41/1999),
konventionen om undanröjande av dubbelbe-
skattning vid justering av inkomst mellan fö-
retag i intressegemenskap jämte en konven-
tion om tillträde samt protokoll om ändring
(FördrS 170-171/2004), konventionen om
skydd av Europeiska gemenskapernas finan-
siella intressen jämte protokoll (FördrS 84-
89/2002) samt konventionen om upprättandet
av en europeisk polisbyrå jämte protokoll
(Europol-konventionen, FördrS 78-79/1998).
I fråga om tullsamarbete nämner bilagan
konventionen om användningen av informa-
tionsteknologi för tulländamål (TIS-
konventionen, FördrS 56-57/2000) jämte
protokoll och konventionen om ömsesidigt
bistånd och samarbete mellan tullförvalt-
ningar (Neapel II, FördrS 147-148/2004). I
bilagan nämns vidare konventionen om kamp
mot korruption som tjänstemän i Europeiska
gemenskaperna eller Europeiska unionens
medlemsstater är delaktiga i, konventionen
om kördiskvalifikationer och konventionen
om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan
Europeiska unionens medlemsstater jämte
protokoll(FördrS 43-44 och 87-88/2005).
Enligt punkt 4 skall rådet genom enhälligt
beslut efter att ha hört Europaparlamentet
göra alla anpassningar som krävs på grund av
anslutning till de konventioner som avses i
punkt 3.
Enligt punkt 5 åtar sig de nya medlemssta-
terna att införa administrativa eller andra ar-
rangemang och att underlätta praktiskt sam-
arbete mellan medlemsstaternas institutioner
och organisationer.
Enligt punkt 6 kan rådet komplettera bilaga
I med de konventioner, avtal och protokoll
som undertecknats före dagen för anslutning-
en. I samband med föregående utvidgning
fogades ingen förteckning över konventioner
som omfattas av artikel 293 i EG-fördraget
eller konventioner som är av betydelse med
tanke på den gemensamma marknaden till
anslutningsakten. Då fanns endast en av
kommissionen upprättad vägledande förteck-
ning över de konventioner som avsågs i arti-
keln. Eftersom konventionerna har förteck-
nats uttömmande i anslutningsfördraget för
Bulgarien och Rumänien har fördraget också
en mekanism som kompletterar förteckning-
en.
Artikel 4.
Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i
Schengenregelverket, som det införlivats
inom Europeiska unionens ramar, och i de
rättsakter som grundas på Schengenregel-
verket eller som på annat sätt har samband
med detta, vilka skall vara bindande och till-
lämpliga i de nya medlemsstaterna från och
med anslutningen (enligt artikel 4.1)
Artikeln innehåller särskilda bestämmelser
om rättsliga och inrikes frågor. Enligt punkt
1 skall Schengenregelverket samt de rättsak-
ter som ändrar eller kompletterar detta och
som finns förtecknade i bilaga II i anslut-
ningsakten vara bindande för och tillämpas i
de nya medlemsstaterna från och med dagen
för anslutningen. I punkt 2 bestäms att rådet
trots att Schengenregelverket i sin helhet är
bindande för Bulgarien och Rumänien skall
fastställa genom ett enhälligt beslut när
Schengenregelverket i sin helhet börjar till-
lämpas i de nya medlemsstaterna. En förut-
sättning för rådets beslut är att den nya med-
lemsstatens förmåga att tillämpa Schengen-
regelverket i sin helhet har utvärderats i en-
lighet med s.k. Schengenutvärderingsförfa-
randen.
Rådet kan i praktiken fatta flera separata
beslut om tillämpningen av Schengenregel-
verket antingen så, att endast en del av regel-
verket i gången genomförs i de nya med-
lemsstaterna (t.ex. Schengens informations-
system) eller så, att kontrollerna vid de inre
gränserna avskaffas endast för den ena av de
nya medlemsstaterna i gången.
När man fattar beslut om att tillämpa regel-
verket på en ny medlemsstat kommer rådets
sammansättning att vara beroende av hur
medlemsstaterna tillämpar Schengenregel-
verket. Sådana stater som redan tillämpar
Schengenregelverket fullt ut är naturligtvis
med och fattar beslut, oberoende av om de är
nya eller nuvarande medlemsstater. Förenade
kungariket och Irland deltar i beslutsfattandet
endast till den del som de själva tillämpar
Schengenregelverket. I praktiken innebär
detta att Förenade kungariket och Irland inte
deltar i Schengenbeslut som gäller de nya
medlemsstaterna till den del som besluten
gäller visumpolitik eller gränsövervakning.
Artikel 5. Enligt artikeln skall Bulgarien
och Rumänien delta i den ekonomiska och
monetära unionen från och med dagen för
anslutningen som medlemsstater med undan-
tag i enlighet med artikel 122 i EG-fördraget.
Detta innebär att de nya medlemsstaterna inte
inför euron som gemensam valuta och att de
inte överlåter sina befogenheter inom den
monetära politiken till gemenskapen. På mot-
svarande sätt deltar de inte i den monetära
politik som hör till den exklusiva gemen-
skapsbehörigheten och i det beslutsfattandet
som rör denna. De nya medlemsstaterna bi-
behåller därmed alltjämt sin egen valuta, sin
egen självständiga nationella centralbank och
sina nuvarande befogenheter inom den mo-
netära politiken. Av denna orsak deltar de
nya medlemsstaterna och deras centralbanker
inte heller fullt ut i Europeiska centralbanks-
systemet och i beslutsfattandet i Europeiska
centralbanken.
Enligt övergångsbestämmelserna om den
ekonomiska och monetära politiken inom EG
skall medlemsstaterna uppfylla vissa villkor
före den gemensamma valutan euron införs.
Dessa villkor behandlas närmare ovan i sam-
band med behandlingen av den ekonomiska
och monetära unionen under punkt 3.11 i den
allmänna motiveringen. Att nya medlemssta-
ter omfattas av ett undantag innebär juridiskt
att de inte berörs av de artiklar i EG-
fördraget i vilka det bestäms om den tredje
etappen i EG:s ekonomiska och monetära
union. Dylika artiklar är de materiella be-
stämmelserna om en gemensam monetär po-
litik samt flera bestämmelser som gäller Eu-
ropeiska centralbankssystemet och Europeis-
ka centralbanken, i synnerhet bestämmelser-
na om deras uppgifter och befogenheter. Ar-
tiklarna 121 och 122 i EG-fördraget faststäl-
ler det förfarande enligt vilket man bedömer i
vilken mån respektive medlemsstat har när-
mat sig förutsättningarna för införande av en
gemensam valuta. När det vid utvärderings-
förfarandet har konstaterats att en ny med-
lemsstat uppfyller villkoren beslutar rådet i
dess sammansättning på statschefs- eller re-
geringschefsnivå om att upphäva undantaget
för medlemsstaten i fråga. Ett dylikt förfa-
rande har tillsvidare tillämpats endast en
gång tidigare då undantaget för Grekland
upphävdes 2000 och Grekland gick med i
den tredje etappen av den ekonomiska och
monetära unionen vid ingången av 2001.
Artikel 6. Enligt punkt 1 är de nya med-
lemsstaterna bundna av de avtal som ingåtts
med stöd av artiklarna 24 eller 38 i EU-
fördraget. Med stöd av artiklarna 24 och 38 i
EU-fördraget är det möjligt att ingå avtal om
tillämpningen av unionens gemensamma ut-
rikes- och säkerhetspolitik och om frågor
som hänför sig till polissamarbete och straff-
rättsligt samarbete. Som ett exempel kan
nämnas avtal som gäller genomförande av
Europeiska unionens krishanteringsinsatser
och skydd av klassificerade uppgifter. Med
stöd av samma rättsliga grund har det också
ingåtts avtal med Amerikas förenta stater om
utlämning för brott och ömsesidig rättslig
hjälp. En regeringsproposition som gäller
dessa avtal har överlämnats till riksdagen un-
der höstsessionen 2005 (RP 86/2005 rd).
Enligt punkt 2 förbinder sig Bulgarien och
Rumänien att ansluta sig till de avtal eller
konventioner som ingåtts eller undertecknats
av de nuvarande medlemsstaterna och ge-
menskapen tillsammans. Genom denna be-
stämmelse förbinder sig de nya medlemssta-
terna att ansluta sig till de blandade avtal som
medlemsstaterna och gemenskapen tillsam-
mans ingått.
Enligt punkt 2 andra stycket sker anslut-
ningen till dessa avtal och konventioner ge-
nom protokoll som rådet enhälligt på med-
lemsstaternas vägnar ingår med de tredje
länderna eller den internationella organisa-
tionen. Eftersom de avtal som avses är blan-
dade avtal innebär bestämmelsen att en be-
gränsad del av medlemsstaternas traktatkom-
petens överlåts från medlemsstaterna till rå-
det. Förfarandet begränsar dock inte gemen-
skapens egen behörighet och inverkar inte på
behörighetsfördelningen mellan gemenska-
pen och medlemsstaterna när det gäller nya
avtal som ingås i framtiden eller ändringar av
dessa avtal. Avsikten med delegeringen av
traktatskompetensen är att få anpassningspro-
tokollen att träda i kraft snabbare. En mot-
svarande bestämmelse infördes redan i för-
draget om utvidgningen 2003. Motsvarande
anpassningsprotokoll som upprättats i sam-
band med tidigare utvidgningar har förutsatt
att medlemsstaterna ratificerat dem och där-
för har ikraftträdandet av dem försenats be-
tydligt. Kommissionen skall på medlemssta-
ternas vägnar förhandla fram dessa protokoll
på grundval av förhandlingsdirektiv som en-
hälligt godkänts av rådet, och i samråd med
en kommitté bestående av företrädare för
medlemsstaterna. Efter dessa förhandlingar
lägger kommissionen fram ett utkast till pro-
tokollen för rådet.
Enligt punkt 3 i artikeln skall de nya med-
lemsstaterna när de ansluter sig till de avtal
och konventioner som avses i punkt 2 få
samma rättigheter och skyldigheter som de
nuvarande medlemsstaterna.
Enligt punkt 4 skall Bulgarien och Ru-
mänien från och med dagen för anslutning-
en tillämpa bestämmelserna i de avtal och
konventioner som avses i punkt 1. Avtalet
med Schweiz om fri rörlighet för personer
skall dock inte tillämpas provisoriskt.
Skyldigheten som gäller tillfällig tillämp-
ning gäller för de avtal eller konventioner
som har trätt i kraft internationellt och de
som medlemsstaterna tillämpar proviso-
riskt. Gemenskapen och medlemsstaterna
vidtar vid behov tillsammans lämpliga åt-
gärder i avvaktan på ikraftträdandet av an-
passningsprotokollen.
Enligt punkt 5 i artikeln ansluter sig de nya
medlemsstaterna direkt med stöd av anslut-
ningsakten till partnerskapsavtalet mellan
medlemmarna i gruppen av stater i Afrika,
Västindien och Stillahavsområdet, å ena si-
dan, och EG och dess medlemsstater, å andra
sidan, undertecknat i Cotonou år 2000. Detta
är möjligt med stöd av en bestämmelse om
detta i artikel 94.3 i Cotonou-avtalet.
Enligt punkt 6 förbinder sig de nya med-
lemsstaterna att på de villkor som anges i an-
slutningsakten ansluta sig till avtalet om Eu-
ropeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES) i enlighet med artikel 128 i det avtalet.
Enligt bestämmelsen skall varje europeisk
stat som blir medlem i gemenskapen lämna
in en ansökan för att bli part i EES-avtalet.
Betingelserna och villkoren för deltagande
blir föremål för ett avtal mellan de avtals-
slutande parterna och den ansökande staten.
Avtalet skall föreläggas samtliga avtals-
slutande parter för ratifikation eller godkän-
nande i enlighet med deras egna förfaranden.
I punkt 7 fastställs det förfarande genom
vilket de nya medlemsstaternas import av
textil- och beklädnadsvaror anpassas till ge-
menskapens importarrangemang från och
med dagen för anslutningen. Gemenskapen
kan förhandla om ändringar med tredje land.
Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen
och textilöverenskommelserna inte har trätt i
kraft vid anslutningen skall gemenskapen
göra de nödvändiga anpassningarna.
Enligt punkt 8 skall de nya medlemsstater-
nas andel av de kvantitativa restriktioner som
gemenskapen tillämpar på import av stål och
stålprodukter anpassas på grundval av de nya
medlemsstaternas import under de senaste
åren. Förhandlingar förs om nödvändiga änd-
ringar i de bilaterala stålavtal och stålöver-
enskommelser som gemenskapen ingått med
tredje land. Om dessa inte har trätt i kraft vid
dagen för anslutningen används de nya med-
lemsstaternas traditionella import.
Enligt punkt 9 i artikeln skall de fiskeavtal
som de nya medlemsstaterna ingått med tred-
je land förvaltas av gemenskapen från och
med dagen för anslutningen Ett sådant fiske-
avtal är t.ex. avtalet mellan Rumänien, Bul-
garien och Ryssland om fiske i Svarta havet
(Convention Concerning Fishing in the Black
Sea). Skyldigheten att säga upp fiskeavtalen
beror på att avtalen gäller fiskepolitik som
med stöd av artikel 37 i EG-fördraget hör till
den gemensamma fiskepolitikens område och
på att gemenskapens relationer till tredje land
omfattas av gemenskapsavtal. De rättigheter
och skyldigheter som de nya medlemsstater-
na har genom dessa avtal skall dock inte på-
verkas under den period då bestämmelserna i
dessa avtal provisoriskt bibehålls. Så snart
som möjligt skall lämpliga beslut om fort-
sättning av fiskeverksamheten enligt dessa
avtal antas i varje enskilt fall av rådet, med
kvalificerad majoritet på förslag från kom-
missionen, varvid det även skall vara möjligt
att förlänga vissa avtal med högst ett år. Det-
ta förfarande möjliggör en fortsatt fiskeri-
verksamhet också i sådana situationer då ge-
menskapen inte ännu har ingått något fiske-
avtal med ett visst land.
Enligt punkt 10 första stycket skall de nya
medlemsstaterna, med verkan från och med
dagen för anslutningen, frånträda alla frihan-
delsavtal med tredje land, inklusive Central-
europeiska frihandelsavtalet. Skyldigheten att
säga upp frihandelsavtalen beror på att avta-
len gäller handelspolitik som med stöd av ar-
tikel 133 i EG-fördraget hör till den gemen-
samma handelspolitikens område och på att
gemenskapens relationer till tredje land om-
fattas av gemenskapsavtal.
I punkt 10 andra stycket bestäms att om av-
tal mellan de nya medlemsstaterna och de
tredje länderna inte är förenliga med de skyl-
digheter som följer av anslutningsakten, skall
de nya medlemsstaterna vidta alla lämpliga
åtgärder för att undanröja de oförenligheter
som konstaterats. Om det inte är möjligt att
undanröja oförenligheterna skall den nya
medlemsstaten frånträda avtalet. Bestämmel-
sen grundar sig på artikel 307 i EG-fördraget.
Enligt denna artikel skall medlemsstaterna
vid behov bistå varandra för att undanröja
oförenligheter. Rådet kan ge medlemsstaten
tillåtelse att hålla sådana avtal i kraft som in-
nehåller bestämmelser som hör till det områ-
de som avses i artikel 133 i EG-fördraget.
Rådets har senast den 15 november 2001 fat-
tat beslut 2001/855/EG om bemyndigande av
förnyelse genom tyst samförstånd eller ge-
nom att behålla bestämmelser i kraft, vilkas
innehåll omfattas av den gemensamma han-
delspolitiken och som ingår i vänskaps-,
handels- och sjöfartsfördrag och handelsavtal
som medlemsstaterna ingått med tredje land.
Tillståndet befriar inte medlemsstaterna från
skyldigheten att undvika och undanröja oför-
enligheter mellan dessa avtal och bestämmel-
serna i gemenskapsrätten. Rådets beslut revi-
deras som bäst.
Enligt punkt 11 i artikeln ansluter sig de
nya medlemsstaterna genom anslutningsak-
ten och på de villkor som anges i den till de
interna överenskommelser som ingåtts av de
nuvarande medlemsstaterna för att genomfö-
ra de avtal eller konventioner som avses i
punkterna 2 och 5 och 6. Ett sådant avtal är
t.ex. avtalet mellan företrädarna för med-
lemsstaternas regeringar, församlade i rådet,
om finansiering och förvaltning av gemen-
skapens bistånd inom ramen för finansproto-
kollet till partnerskapsavtalet mellan staterna
i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å
ena sidan, och Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater, å andra sidan, under-
tecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000,
och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de
utomeuropeiska länder och territorier på vil-
ka den fjärde delen av EG-fördraget är till-
lämplig (EGT L 317, 15.12.2000).
Enligt punkt 12 första stycket skall de nya
medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för
att anpassa deras ställning i förhållande till
internationella organisationer och sådana in-
ternationella avtal där också gemenskapen el-
ler andra medlemsstater är parter. Anpass-
ningsskyldigheten i fråga om internationella
organisationer och avtal begränsar sig till de
rättigheter och skyldigheter som följer på an-
slutningen till unionen, dvs. till de omstän-
digheter om vilka det finns särskilda be-
stämmelser i anslutningsakten eller i de
grundläggande fördragen.
I punkt 12 andra stycket bestäms särskilt
att de nya medlemsstaterna skall frånträda
sådana internationella fiskeavtal och utträda
ur sådana internationella fiskeorganisationer
som även gemenskapen är part i, om inte de-
ras medlemskap har samband med något an-
nat än fiske. Därmed skall Bulgarien och
Rumänien utträda ur fiskerikommissionen för
Medelhavet (General Fisheries Commission
for the Mediterranean, GFCM) och Bulgarien
skall dessutom utträda ur Nordatlantiska fis-
kerikommissionen (North-West Atlantic Fi-
sheries Organisation, NAFO) och avtalet om
skydd för marina naturresurser i Antarktis
(Convention om the Conservation of Antarc-
tic Marine Living Resources, CCAMLR).
Gemenskapen är medlem i GFCM, NAFO
och CCAMLR och företräder medlemssta-
terna vid deras sammanträden.
Artikel 7. Artikeln innehåller bestämmelser
om den rättsliga statusen för bestämmelserna i
anslutningsakten samt om det förfarande som
skall tillämpas då bestämmelserna ändras.
Enligt punkt 1 får bestämmelserna i anslut-
ningsakten inte tillfälligt sättas ur kraft, änd-
ras eller upphävas på annat sätt än genom det
förfarande som gör det möjligt att ändra de
grundläggande fördrag som anges i artikel 1
och som ligger till grund för unionen. Till sin
natur är anslutningsakten således primärrätt,
och på ändringar av den tillämpas som regel
förfarandet i artikel 48 i EU-fördraget. Detta
innebär att eventuella ändringar i anslut-
ningsakten förutsätter att ett gemensamt avtal
om ändringarna ingås mellan alla medlems-
stater samt att ändringarna ratificeras i alla
medlemsstater i enlighet med staternas re-
spektive konstitutionella bestämmelser. Un-
dantagsvis kan anslutningsakten dock inne-
hålla särskilda bestämmelser om ändring av
vissa delar av akten genom ett förenklat för-
farande. Detta gäller framförallt anpassningar
i sekundära rättsakter som gjorts genom an-
slutningsakten. Också i sådana fall då man
genom en bestämmelse i anslutningsakten
anpassar en bestämmelse i de grundläggande
fördragen som är underkastad ett särskilt
ändringsförfarande, tillämpas detta särskilda
ändringsförfarande på motsvarande bestäm-
melse i anslutningsakten.
Enligt punkt 2 skall det att man i anslut-
ningsakten uppställer övergångsperioder för
när vissa rättsakter som antagits av institutio-
nerna skall träda i kraft i de nya medlemssta-
terna inte ändra rättsakternas status som se-
kundärlagstiftning. Detta gäller i synnerhet
förfarandena för ändring av dessa rättsakter.
Sådana gemenskapsrättsakter som berörs av
övergångsbestämmelser i anslutningsakten
kan således ändras under övergångsperioden
enligt samma förfarande som då gemenska-
pens institutioner godkänner och antar dessa
rättsakter. Då man ändrar rättsakten kan man
med beaktande av punkt 1 däremot inte ändra
bestämmelserna i själva anslutningsakten,
och ändringen av rättsakten kan således inte
innebära att övergångsperioden upphävs eller
ändras.
Enligt punkt 3 skall till den del man genom
anslutningsakten ändrar eller upphäver rätts-
akter antagna av institutionerna i annat syfte
än som en övergångsåtgärd, dessa bestäm-
melser i anslutningsakten ha samma rättsliga
status som de upphävda eller ändrade be-
stämmelserna. Detta innebär att bl.a. de an-
passningar av gemenskapsrättsakter som in-
går i bilagorna till anslutningsakten senare
kan ändras genom samma förfarande som
gäller för ändring av den ursprungliga rätts-
akten som är föremål för anpassning. En arti-
kel i ett direktiv, vars text har ändrats genom
en anpassning som ingår i en bilaga till an-
slutningsakten, kan således ändras i samma
ordning som de övriga artiklarna i direktivet.
De anpassningar av gemenskapsrättsakterna
som gjorts i anslutningsakten avses alltså ha
samma rättsliga status som bestämmelser
som upphävts eller ändrats genom anpass-
ningen.
Bestämmelserna i punkt 2 och 3 gäller den
rättsliga statusen för bestämmelser som anta-
gits av institutionerna. Institutionernas rätts-
akter är sekundärrätt till sin rättsliga status,
dvs. sekundär gemenskapsrätt, som har anta-
gits på basis av någon primärrättslig be-
stämmelse. Bestämmelserna i punkt 2 och
punkt 3 avser det förenklade förfarande för
ändring av de av anslutningsaktens bestäm-
melser som utgör en del av sekundärrätten,
men genom dem upphävs dock inte statusen
av primärrättslig reglering hos de anpass-
ningar som genom anslutningsakten gjorts i
det sekundärrättsliga regelverket. I domsto-
lens rättspraxis har det fastställts att de an-
passningar, protokoll och bilagor som följer
direkt av anslutningsakten är bestämmelser
inom gemenskapens primärrätt och de får
inte ändras, upphävas eller tillfälligt sättas ur
kraft i annan ordning än den som gäller vid
ändring av de grundläggande fördragen om
inte något annat bestäms i anslutningsfördra-
get (förenade målen 31/86 och 35/86, LAISA
mot rådet, mål C-259/95, Europaparlamentet
mot rådet samt mål C-445/00, Österrike mot
rådet). I enlighet med detta kan talan om
ogiltighet som avses i artikel 230 i EG-
fördraget inte riktas mot de anpassningar som
överenskommits genom anslutningsakten, ef-
tersom dess användningsområde har begrän-
sats till att gälla (sekundärrättsliga) rättsakter
som antagits av gemenskapens institutioner.
Artikel 8. Enligt artikeln skall de grund-
läggande fördragen och de rättsakter som an-
tagits av institutionerna, som en övergångs-
åtgärd, tillämpas med de avvikelser som fö-
reskrivs i anslutningsakten. Anpassningarna i
anslutningsakten innebär däremot att perma-
nenta ändringar görs i de grundläggande för-
dragen.
DEL TVÅ:
Anpassning av fördragen
Avdelning I:
Institutionella bestämmelser
Artikel 9. I artikeln anpassas bestämmel-
serna om det högsta antalet ledamöter och
mandatfördelningen i Europaparlamentet
från och med perioden 2009-2014.
Enligt punkt 1 ändras artikel 189 andra
stycket i EG-fördraget och artikel 107 andra
stycket i Euratomfördraget så att högsta anta-
let ledamöter i Europaparlamentet ändras
från 732 till 736. Ändringen beror på att det i
samband med föregående utvidgning be-
stämdes i anslutningsfördraget om två platser
mer än i Nicefördraget för Ungern och repu-
bliken Tjeckien för att deras antal platser
bättre skulle motsvara antalet platser för
medlemsstater med motsvarande folkmängd.
I punkt 2 anpassas artikel 190.2 första
stycket i EG-fördraget och artikel 108.2 för-
sta stycket i Euratomfördraget, i vilka det be-
stäms hur många företrädare som skall väljas
i varje medlemsstat till Europaparlamentet. I
Bulgarien väljs 17 företrädare och i Rumäni-
en 33 företrädare.
Artikel 10. I artikeln anpassas de bestäm-
melser som gäller viktningen av röster i rådet
när rådets beslut skall fattas med kvalificerad
majoritet.
I punkt 1 fogas Bulgariens och Rumäniens
viktade röster till artikel 205.2 i EG-fördraget
och artikel 118.2 i Euratomfördraget. Bulga-
riens röstantal är 10 och Rumäniens röstantal
är 14. Dessutom höjs antalet röster som krävs
för kvalificerad majoritet från 232 till 255
röster.
I punkt 2 ändras på motsvarande sätt anta-
let röster som krävs för kvalificerad majoritet
från 232 till 255 i artikel 23.2 tredje stycket i
EU-fördraget som tillämpas när rådet fattar
beslut med kvalificerad majoritet i frågor
som gäller den gemensamma utrikes- och sä-
kerhetspolitiken. Rådets beslut skall då fattas
med minst 255 röster från minst två tredjede-
lar av medlemmarna.
I 3 punkten anpassas på samma sätt som i
punkt 2 artikel 34.3 i EU-fördraget som till-
lämpas när rådet skall besluta med kvalifice-
rad majoritet i frågor som gäller unionens po-
lissamarbete och straffrättsliga samarbete.
Artikel 11. I artikeln bestäms om de änd-
ringar som skall göras i organisationen av
gemenskapernas domstol och gemenskaper-
nas förstainstansrätt. När det gäller gemen-
skapernas domstol gäller ändringarna det
tidsbestämda bytet av domare och när det
gäller förstainstansrätten antalet domare.
Punkt 1 gäller artikel 9 första stycket i det
protokoll om domstolens stadga som fogats
till EU-fördraget, EG-fördraget och Euratom-
fördraget, enligt vilket en del av domarna i
gemenskapernas domstol byts ut vart tredje
år. Förfarandet för val av domare ändras så,
att det partiella utbytet av domare gäller om-
växlande fjorton och tretton domare i stället
för som tidigare tretton och tolv domare.
Ändringen är nödvändig eftersom det i arti-
kel 222.1 i EG-fördraget bestäms att det i
gemenskapernas domstol finns en domare för
varje medlemsstat.
I punkt 2 bestäms om ändringarna av arti-
kel 48 i det protokoll om domstolens stadga
som fogats till EU-fördraget, EG-fördraget
och Euratomfördraget. Antalet domare i ge-
menskapernas förstainstansrätt ändras till 27.
Tidigare var antalet domare 25. Ändringen är
nödvändig eftersom det i artikel 224.1 i EG-
fördraget bestäms att gemenskapernas första-
instansrätt skall ha minst en domare per med-
lemsstat och att antalet domare fastställs i
domstolens stadga.
Artikel 12. I artikeln bestäms om antalet le-
damöter i ekonomiska och sociala kommittén
och om fördelningen av platserna på varje
medlemsstat. I artikeln bestäms om de änd-
ringar som skall göras i artikel 258 andra
stycket i EG-fördraget och i artikel 166 andra
stycket i Euratomfördraget. Det totala antalet
ledamöter i kommittén ökar och blir 404 och
det antal ledamöter som väljs från Finland är
fortsättningsvis nio.
Artikel 13. I artikeln bestäms om antalet le-
damöter i regionkommittén och om fördel-
ningen av platserna på varje medlemsstat. I
artikeln bestäms om de ändringar som skall
göras i artikel 263 tredje stycket i EG-
fördraget. Det totala antalet ledamöter i
kommittén ökar och blir 404 och det antal le-
damöter som väljs från Finland är fortsätt-
ningsvis nio.
Artikel 14. Utvidgningen förutsätter också
ändringar i Europeiska investeringsbankens
(EIB) stadga. Ändringarna ingår i ett proto-
koll till anslutningsfördraget. De nya med-
lemsstaterna blir medlemmar i banken och
betalar sin andel av det inbetalade kapitalet.
Efter utvidgningen utökas bankens styrelse
med Bulgariens och Rumäniens ledamöter.
Styrelsen består därefter av 28 ledamöter.
Också antalet suppleanter ökar till samman-
lagt 18. Bankens råd utser ledamöterna för en
tid av fem år och varje stat och kommissio-
nen nominerar en ledamot. Även supplean-
terna utses för en tid av fem år så att två sup-
pleanter per land nomineras av Storbritanni-
en, Italien, Frankrike och Tyskland. Bulgari-
en ansluts till en grupp av nya medlemsstater
som bildats den 1 maj 2004. Denna grupp har
tre suppleanter. Från gruppen av nya med-
lemsstater flyttas Estland, Lettland och Li-
tauen till den grupp av länder som består av
Finland, Sverige och Österrike och som sam-
tidigt får en ny suppleant. Rumänien ansluts
till gruppen Irland, Grekland och Danmark
som också får en ny suppleant.1 Också kom-
missionen har en egen suppleant.
Bankens direktion kompletterades den 1
maj 2004 med en ledamot. I samband med
Bulgariens och Rumäniens anslutning har
inga nya beslut fattats om direktionens sam-
mansättning. Direktionen består av en ordfö-
rande och åtta vice ordförande.
För beslut i styrelsen krävs i regel en tred-
jedel av medlemsstaterna, vilken samtidigt
skall representera minst hälften av det teck-
nade kapitalet i banken. För kvalificerad ma-
joritet krävs det 18 röster och 68 % av det
tecknade kapitalet.
Bulgarien tecknar 296 miljoner euro och
Rumänien tecknar 846 miljoner euro av ban-
kens kapital. Andelarna bestäms i regel på
basis av medlemsstaterna bruttonationalpro-
dukt.
Artikel 15. Genom artikeln ändras artikel
134.2 första stycket i Euratomfördraget om
sammansättningen av Vetenskapliga och tek-
niska kommittén. Antalet ledamöter i kom-
mittén stiger från nuvarande 39 till 41.
Avdelning II:
Andra anpassningar
Artikel 16. Enligt artikeln ersätts bestäm-
melsen i sista meningen i artikel 57.1 i EG-
fördraget, som gäller fria kapitalrörelser, med
en bestämmelse enligt vilken Bulgarien, Est-
land och Ungern kan tillämpa de restriktioner
som enligt nationell lagstiftning är i kraft vid
utgången av år 1999 och som gäller kapital-
rörelser till eller från tredje land. En förut-
sättning är att restriktionerna gäller direktin-
vesteringar, inbegripet investeringar i fast
egendom, etableringsrätt, tillhandahållande
av finansiella tjänster eller emission och in-
troduktion av värdepapper på kapitalmarkna-
der.
---
1 En politisk överenskommelse om den nya sam-
mansättningen nåddes i grupperna av länder i
samband med Ecofin-rådet den 17 februari 2005.
Artikel 17. Genom artikeln fogas de offici-
ella namnen på de nya medlemsstaterna till
förteckningen över medlemsstater i artikel
299.1 i EG-fördraget. Denna artikel i EG-
fördraget innehåller huvudregeln för fördra-
gets territoriella tillämpningsområde.
Artikel 18. Artikeln innehåller en bestäm-
melse om den språkliga återgivningen av
grundfördragen. Enligt artikeln skall be-
stämmelsen i artikel 314 andra stycket i EG-
fördraget om språkversionernas giltighet er-
sättas med en bestämmelse enligt vilket den
bulgariska, lettiska, litauiska, maltesiska,
polska, rumänska, slovakiska, slovenska,
tjeckiska, ungerska och estniska språkversio-
nen fogas till företeckningen över språkver-
sioner. Enligt punkt 2 skall artikel 225 andra
stycket i Euratomfördraget om fördragets gil-
tiga språkversioner ersättas med en bestäm-
melse enligt vilken även de bulgariska, dans-
ka, engelska, estniska, finska, grekiska, iris-
ka, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, por-
tugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska,
spanska, svenska, tjeckiska och ungerska tex-
terna är giltiga till följd av anslutningsfördra-
gen. Enligt punkt 3 skall artikel 53 andra
stycket i EU-fördraget om fördragets giltiga
språkversioner ersättas med en bestämmelse
enligt vilken även de bulgariska, estniska,
finska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska,
rumänska, slovakiska, slovenska, svenska,
tjeckiska och ungerska texterna är giltiga till
följd av anslutningsfördragen.
DEL TRE:
Permanenta bestämmelser
Avdelning I:
Anpassning av institutionernas rättsakter
Artikel 19. Enligt artikeln skall de rättsakter
som förtecknas i bilaga III anpassas på det
sätt som anges i bilagan. För de bestämmel-
ser som skall tillämpas redogörs nedan enligt
ämnesområde.
Bilaga III: Förteckning enligt artikel 19 i an-
slutningsakten
1. Bolagsrätt:
Industriell äganderätt. I bilagan förtecknas
anpassningarna av rättsakter som gäller in-
dustriell äganderätt. Genom anpassningarna
görs tillägg som gäller de nya medlemssta-
terna till rättsakter om gemenskapsvarumär-
ken, tilläggsskydd för läkemedel och växt-
skyddsmedel samt gemenskapsformgivning.
Bulgarien och Rumänien beviljas inte över-
gångstider inom bolagsrätten.
I Gemenskapsvarumärke
Artikel 159a.1 i rådets förordning (EG) nr
40/94 anpassas så att definitionen på nya
medlemsstater också innefattar Bulgarien och
Rumänien. Gemenskapsvarumärken som re-
gistrerats eller ansökts före anslutningsdagen
utsträcks automatiskt till att gälla också Bul-
garien och Rumänien. Gemenskapsvarumär-
kena kommer alltså att ha samma rättsliga
verkan i hela gemenskapen.
II Tilläggsskydd
I artikel 19a i rådets förordning (EEG) nr
1768/92 om införande av tilläggsskydd för
läkemedel fastställs sättet att räkna ut tids-
fristen för de nya medlemsstaterna. Artikeln
anpassas genom att bestämmelser som gäller
Bulgarien och Rumänien fogas till artikeln. I
Bulgarien skall en ansökan om tilläggsskydd
göras inom sex månader från anslutningsda-
gen. I Rumänien skall ansökan om tillägg-
skydd göras inom sex månader från att salu-
föringstillstånd erhållits, eller, om denna pe-
riod har löpt ut, under en sexmånadersperiod
som inleds senast vid anslutningen. Dessut-
om anpassas artikel 20.2 så, att förordningen
också skall tillämpas på tilläggsskydd som
beviljats i enlighet med den nationella lag-
stiftningen i Rumänien.
Artikel 19a och 20 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1610/96 om
införande av tilläggsskydd för växt-
skyddsmedel anpassas på motsvarande sätt
som förordningen om tilläggsskydd för lä-
kemedel.
III Gemenskapsformgivning
Registreringen av en gemenskapsformgiv-
ning grundar sig på rådets förordning (EG) nr
6/2002 om gemenskapsformgivning. Artikel
110a.1 i förordningen anpassas så, att defini-
tionen av nya medlemsstater också innefattar
Bulgarien och Rumänien. En gemenskaps-
formgivning som registrerats eller ansökts
före anslutningsdagen utsträcks till att gälla
också i Bulgarien och Rumänien. Gemen-
skapsformgivningen kommer alltså att ha
samma rättsliga verkan i hela gemenskapen.
För innehållet i förordningarna har det re-
dogjorts närmare i regeringens proposition
med förslag till ändring av varumärkeslagen
(RP 135/1995), regeringens propositioner
med förslag till lag om ändring av patentla-
gen (RP 103/1994 och RP 254/1996) och re-
geringens proposition med förslag till lag om
ändring av mönsterrättslagen (RP 217/2002).
2. Jordbruk
1. Till artikel 1.4 i med definitioner av oli-
ka kategorier av spritdrycker i rådets förord-
ning (EEG) nr 1576/89 om allmänna be-
stämmelser för definition, beskrivning och
presentation av spritdrycker fogas en be-
stämmelse enligt vilken benämningen "frukt-
sprit" får ersättas med beteckningen "Palin-
ca" endast för den spritdryck som framställs i
Rumänien. Bilaga II till förordningen kom-
pletteras med bulgariska och rumänska geo-
grafiska beteckningar.
2. Till artikel 2.3 i rådets förordning (EEG)
nr 1601/91 om allmänna bestämmelser för
definition, beskrivning och presentation av
aromatiserade viner, aromatiserade vinbase-
rade drycker och aromatiserade drinkar base-
rade på vinprodukter fogas efter led h en led
med definitionen på en vinbaserad dryck med
beteckningen Pelin.
3. I bilagan till rådets förordning (EEG) nr
2075/92 om den gemensamma organisatio-
nen av marknaden för råtobak kompletteras
grupperna V, VI och VII med nya sorter. I
fråga om kommissionens förordning (EG) nr
2848/98 om tillämpningsföreskrifter när det
gäller stödordningen, produktionskvoterna
och det särskilda stöd som skall beviljas till
producentsammanslutningar har bilaga I som
gäller garantitröskeln för erkännande av pro-
ducentsammanslutningar ändrats så att den
också innefattar Bulgarien och Rumänien.
4. Bilaga III till rådets förordning (EG) nr
2201/96 om den gemensamma organisatio-
nen av marknaden för bearbetade produkter
av frukt och grönsaker ersätts med en bilaga
till vilken bearbetningströsklarna för Bulga-
rien och Rumänien har lagts till.
6. Artikel 6 i rådets förordning (EG) nr
1493/1999 om den gemensamma organisa-
tionen av markanden för vin har komplette-
rats med nya planteringsrätter för produktion
av kvalitetsviner fso som skall beviljas Bul-
garien och Rumänien. Bilaga III till förord-
ningen har ändrats så att den också omfattar
vinodlingszonerna i Bulgarien och Rumäni-
en. Bilaga V. del D.3 har ändrats så att höj-
ningen av alkoholhalten genom tillsats av
sackaros är tillåtet också i Rumänien.
7. Artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr
1673/2000 om den gemensamma organisa-
tionen av marknaderna för lin och hampa
som odlas för fiberproduktion ersätts så, att
det för långa linfibrer fastställs en garanterad
maximikvantitet per regleringsår som förde-
las i form av garanterade nationella kvantite-
ter. Dessutom ersätts artikel 3.2 så, att det för
stödberättigande korta linfibrer och hampfib-
rer fastställs en garanterad maximikvantitet
per regleringsår som fördelas i form av ga-
ranterade nationella kvantiteter.
8. Rådets förordning (EG) nr 1782/2003
om upprättande av gemensamma bestämmel-
ser för system för direktstöd inom den ge-
mensamma jordbrukspolitiken och om upp-
rättande av vissa stödsystem för jordbrukare
och om ändring av förordningarna (EEG) nr
2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr
1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr
1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr
1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr
2358/71 och (EG) nr 2529/2001 anpassas.
Bulgarien och Rumänien fogas till förteck-
ningen över nya medlemsstater i artikel 2g.
I artikel 5 om god jordbrukshävd och goda
miljöförhållanden fogas till punkt 2 första
stycket ett omnämnande om att Bulgarien
och Rumänien skall se till att mark som var
permanent betesmark den 1 maj 2007 bibe-
hålls som permanent betesmark. I artikel 54.2
första stycket fastställs att tidpunkten för an-
sökningar för arealstöd skall vara den 30 juni
2005 för Bulgarien och Rumänien.
Till artikel 71g som gäller markanvändning
vid genomförandet av medlemsstaternas
gårdsstöd fogas en punkt 9a enligt vilken den
treårsperiod som avses i punkt 2 och på
grundval av vilken det genomsnittliga antalet
hektar räknas ut skall vara 2002-2004 för
Bulgarien och Rumänien.
I punkt 9b föreskrivs att jordbrukaren inom
ramen för det antal hektar som används 2004
kan utnyttja de skiften som uppges enligt ar-
tikel 44.3 för framställning av produkter som
avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr
2200/96 om den gemensamma organisatio-
nen av marknaden för frukt och grönsaker
och artikel 1.2 i rådets förordning (EG) nr
2201/96 om den gemensamma marknaden
för bearbetade produkter av frukt och grön-
saker samt annan potatis än potatis avsedd
för produktion av potatisstärkelse för vilken
stöd beviljas enligt artikel 93 med undantag
för permanenta grödor.
I punkt 9c som fogas till artikel 71g i för-
ordningen föreskrivs att jordbrukare inom det
antal hektar som återstår efter tillämpning av
punkt 3 skall tillåtas att framställa de produk-
ter som avses i punkt 1 på ett antal hektar
som inte faller under punkt 3 inom de hektar
som används för framställning av de produk-
ter som avses i punkt 1 under 2005 och/eller
2006, varvid de jordbrukare skall prioriteras
vilka redan 2005 framställde dessa produkter
inom det antal hektar som användes 2005.
I artikel 71h föreskrivs att Bulgarien och
Rumänien kan fastställa olika enhetsvärden
för stödrättigheter som skall tilldelas jord-
brukare för hektar gräsmark sådana de har
fastställts den 20 juni 2005 och för varje an-
nan stödberättigande hektar eller för hektar
permanent betesmark sådana de fastställts
den 30 juni 2005 och för varje annan stödbe-
rättigande hektar.
I artikel 74.1 föreskrivs om en nationell
basareal på 21 800 ha för Bulgarien när de
gäller det särskilda kvalitetsbidraget som be-
viljas för durumvete i de traditionella pro-
duktionszoner som förtecknas i bilaga X. I
artikel 78.1 föreskrivs att den maximala ga-
rantiareal för vilken stöd för proteingrödor
får beviljas skall vara 1 648 000 ha. I förord-
ningens artikel 80-81 fastställs det grödspeci-
fika stödet för ris för Bulgariens del till
345,222 EUR/ha och för Rumäniens del till
126,075 EUR/ha samt Bulgariens och Rumä-
niens nationella grundarealer för ris.
I artikel 84 fastställs de maximala arealerna
för arealstöd för nötter i Bulgarien och Ru-
mänien och höjs den maximala arealen till
829 229 ha. I de stycken som läggs till artikel
95.4 om mjölkbidrag och tilläggsbidrag före-
skrivs att summan av de individuella refe-
renskvantiteterna fastställs i bilaga I tabell f i
rådets förordning (EG) nr 1788/2003 om in-
förande av en avgift inom sektorn för mjölk
och mjölkprodukter och att de justeras i en-
lighet med artikel 6 i samma förordning.
Dessutom skall för Bulgarien och Rumänien
den tolvmånadersperiod som avses i första
stycket vara perioden 2006/2007.
I förordningens artikel 103 andra stycket
om arealstöd för utsäde föreskrivs att syste-
met för enhetlig arealersättning tillämpas
2007 och att man har valt att i enlighet med
artikel 66 tillämpa partiellt genomförande när
det gäller jordbruksgrödor.
I artikel 105.1 som gäller tillägg för du-
rumvete fastställs för Bulgarien en maximal
areal för produktion durumvete i de traditio-
nella produktionsområdena och föreskrivs
om tillägg till arealstödet för regleringsåret
2005/2006 och för regleringsåret 2006/1007
och framåt. I artikel 108 om stödberättigad
mark fastställs för Bulgarien och Rumänien
att ansökningar om ersättning dock inte får
göras med avseende på mark som den 30 juni
2005 utnyttjades för permanent bete, fleråri-
ga grödor eller som var skogbevuxen eller
utnyttjades för andra ändamål än jordbruk.
I artikel 110c.1-2 fastställs Bulgariens
maximiareal och stödbeloppet per hektar för
grödspecifikt stöd för bomull. I artikel 116.4
fastställs taket för Bulgariens och Rumäniens
tack- och getbidrag och i artikel 123.8 taket
för antalet tjurar och stutar som berättigar till
särskilt bidrag. I artikel 126.5 fastställs na-
tionella tak för Bulgarien och Rumänien be-
träffande am- och dikor och i artikel 130.3
tak för tjurar, stutar, kor och kvigor samt 1-8
månader gamla kalvar som berättigar till
slaktbidrag.
I artikel 143a om införandet av stödsyste-
men i de nya medlemsstaterna föreskrivs om
införandet av stöd i Bulgarien och Rumänien.
Höjningar av stöden uttrycks i procent av det
stöd som tillämpas i gemenskapen i dess
sammansättning den 30 april 2004. Procent-
andelen stiger från 25 procent år 2007 till
100 procent år 2016.
I artikel 143b om systemet för enhetlig are-
alersättning skall dock jordbruksarealen för
Bulgarien och Rumänien vara den del av
landets utnyttjade jordbruksareal som befin-
ner sig i god jordbrukshävd, oavsett om den
är uppodlad eller ej, vid behov justerad i en-
lighet med objektiva kriterier som Bulgarien
eller Rumänien skall fastställa efter kommis-
sionens godkännande. I punkt 9 föreskrivs att
systemet för enhetlig arealersättning för Bul-
garien och Rumänien dock skall kunna ut-
nyttjas under en tillämpningsperiod fram till
utgången av 2009, med möjlighet till för-
längning två gånger med ett år på landets be-
gäran. I punkt 11 föreskrivs att de procentsat-
ser som anges i artikel 143a andra stycket för
Bulgarien och Rumänien skall tillämpas fram
till utgången av den femåriga tillämpningspe-
rioden för systemet för enhetlig arealersätt-
ning (dvs. 2011). Om tillämpningen av sy-
stemet för enhetlig arealersättning förlängs
utöver det datumet i enlighet med ett beslut
som fattas enligt led b, skall den procentsats
för år 2011 som anges i artikel 143a andra
stycket gälla fram till utgången av det sista år
då systemet för enhetlig arealersättning till-
lämpas.
I artikel 143c.2 om kompletterande natio-
nellt direktstöd och direktstöd föreskrivs att
Bulgarien och Rumänien med kommissio-
nens tillstånd kan komplettera direktstöd med
nationella direktstöd. Utbetalningarna kan
ske enligt två olika system. Enligt det ena sy-
stemet kan stödet kompletteras upp till 55-65
procent av nivån för direktstöd i gemenska-
pen i dess sammansättning den 30 april 2004
under perioden 2007-2009, och från och med
2010 upp till 30 procentenheter över den till-
lämpliga nivå som anges i artikel 143a för
det relevanta året. För de direktstöd som av-
ses i kapitel 7 i avdelning IV gäller dock föl-
jande högsta procentsatser: upp till 85-95
procent 2007-2009 och 100 procent från och
med 2010.
Enligt det andra systemet kan stödet när det
gäller annat direktstöd än samlat gårdsstöd
betalas upp till den sammanlagda nivån för
direktstöd som jordbrukaren skulle ha varit
berättigad till, för varje enskild produkt, i
Bulgarien och Rumänien under kalenderåret
2006 enligt ett GJP-liknande nationellt sy-
stem, ökat med 10 procentenheter. När det
gäller systemet med samlat gårdsstöd skall
det totala beloppet av kompletterande natio-
nellt direktstöd vara begränsat till ett speci-
fikt rambelopp. Detta rambelopp skall vara
lika med skillnaden mellan det totala belop-
pet av GJP-liknande nationellt direktstöd
som skulle vara tillgängligt i den berörda nya
medlemsstaten för kalenderåret 2006 och den
berörda nya medlemsstatens nationella tak
enligt förteckningen i bilaga VIIIa.
Det sammanlagda direkta stödet enligt det
relevanta direktstödsystemet får inte översti-
ga nivån för det direkta stöd som jordbruka-
ren skulle ha varit berättigad till enligt det
motsvarande direktstödsystem som vid sam-
ma tid tillämpas i medlemsstaterna i gemen-
skapen i dess sammansättning den 30 april
2004.
I artikel 154a.2 föreskrivs att de över-
gångsåtgärder som gäller Bulgarien och Ru-
mänien kan antas och tillämpas från den 1
januari 2007 till den 31 december 2011.
I bilaga III kompletteras de föreskrivna
verksamhetskraven för Bulgarien och Rumä-
nien så att miljökraven i punkt A gäller det
första året som systemet med gårdsstöd till-
lämpas, verksamhetskraven i punkt B gäller
folkhälsa, djurhälsa och växtskydd det andra
året som systemet med gårdsstöd tillämpas
och djurskyddskraven i punkt C gäller det
tredje året som systemet med gårdsstöd till-
lämpas.
I bilaga VIIIa föreskrivs om de nationella
tak som avses i artikel 71c. Till bilaga X fo-
gas de traditionella produktionszonerna för
durumvete i Bulgarien och till bilaga XIb de
nationella basarealerna för jordbruksgrödor
och referensavkastningar i Bulgarien och
Rumänien.
9. Till rådets förordning (EG) nr 1788/2003
om införande av en avgift inom sektorn för
mjölk och mjölkprodukter fogas de referens-
kvantiteter för Bulgarien och Rumänien som
utgör grund för de individuella referenskvan-
titeterna. De nationella referenskvantiteterna
är indelade i leverans- och direktförsälj-
ningskvoter. Dessa referenskvantiteter ses
över och justeras vid behov enligt de faktiska
leverans- och direktförsäljningskvantiteterna
2006. Referenskvantiteterna skall omfatta all
komjölk eller mjölkekvivalenter som levere-
ras till en uppköpare eller säljs direkt, oavsett
om den produceras eller saluförs enligt en
övergångsbestämmelse i ifrågavarande län-
der. De individuella referenskvantiteterna in-
förs i Bulgarien och Rumänien från och med
den 1 april 2006. Avgiften för överskridning
av referenskvantiteten skall tillämpas från
och med den 1 april 2007. Också referens-
fetthalter läggs till för Bulgarien och Rumä-
nien. Referensfetthalten är den referensfett-
halt som tilldelats producenterna den 31 mars
2007. För Rumänien skall referensfetthalten
ses över med utgångspunkt i uppgifterna för
2004 och vid behov justeras.
För Bulgarien och Rumänien fastställs en
särskild omstruktureringsreserv. Denna re-
serv skall frisläppas från och med den 1
april 2009 i en omfattning som motsvarar
minskningen av egenkonsumtionen av
mjölk och mjölkprodukter i dessa länder se-
dan 2002. Beslut om frisläppandet av reser-
ven och om dess fördelning på leverans- och
direktförsäljningskvoterna skall fattas av
kommissionen på grundval av en bedöm-
ning av en rapport som Bulgarien och Ru-
mänien skall lägga fram för kommissionen
senast den 31 december 2008. I rapporten
skall det finnas uppgifter om resultat och
trender i den faktiska omstruktureringspro-
cessen inom landets mejerisektor, särskilt
omställningen från produktion för egenkon-
sumtion till produktion för marknaden. Mot-
svarande omstruktureringsreserv fastställdes
också för flera nya medlemsstater vid ut-
vidgningen 2004.
3. Transportpolitik
I bilaga III:3, VI:5 och VII:6 till anslut-
ningsprotokollet fastställs de övergångsar-
rangemang gällande gemenskapens regelverk
som har godkänts för Bulgarien och Rumäni-
en.
Om cabotage och godstransport bestäms i
rådets förordning (EEG) nr 3118/93 som
ändrats genom rådets förordning (EG) nr
484/2002. I Finland finns inga bestämmelser
om cabotage i den nationella godstrafiklag-
stiftningen, utan rätten till cabotage grundar
sig direkt på den ovan nämnda förordningen.
Övergångsarrangemangen för Bulgarien och
Rumänien i anslutningsakten träder som lag i
kraft i Finland.
I anslutningsakten fastställs de gemen-
skapsbestämmelser som Bulgarien och Ru-
mänien antagit. Transportbestämmelserna
gäller allmän transportpolitik, sjöfart, väg-
transporter, järnvägstransporter, inlandssjö-
fart och luftfart samt transeuropeiska trans-
portnät (TEN-T). Bulgarien och Rumänien
har också godkänt EG:s tekniska bestämmel-
ser för fordon som hör till bilagan om fri rör-
lighet för varor, t.ex. bestämmelser som har-
moniserar typgodkännandet av fordon, bul-
lernivån, avgasutsläppen och säkerheten,
samt de konkurrensbestämmelser i bilagan
som skall tillämpas på järnvägstransporter,
vägtransporter och transporter på inre vatten-
vägar.
4. Beskattning
Bulgarien och Rumänien får vid registre-
ring av små och medelstora företag som
mervärdesskattepliktiga tillämpa en högre
gräns än den omsättning (10 000 euro) som
anges i gemenskapslagstiftningen. Tröskeln
för registrering, som det hänvisas till i artikel
24a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om
harmonisering av medlemsstaternas lagstift-
ning rörande omsättningsskatter, sådant det
lyder ändrat, är i Bulgarien 25 600 euro och i
Rumänien 35 000 euro. Motsvarande avvi-
kelser beviljades ansökarländerna vid den
senaste utvidgningen av gemenskapen. I an-
sökarländerna varierade då de tillåtna övre
gränserna för omsättningen från 10 000 euro
till 37 000 euro.
De anpassningar som gäller rådets direktiv
92/83/EEG om harmonisering av strukturer-
na för punktskatter på alkohol och alkohol-
drycker, sådant det lyder ändrat, är tekniska
och beror i huvudsak på behovet att beakta
Bulgarien och Rumänien i gemenskapslag-
stiftningen.
Artikel 20.
Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 20 i an-
slutningsakten
Jordbruk
A. Jordbrukslagstiftning
1. Fördraget om upprättandet av Europeis-
ka gemenskapen, tredje delen, avdelning II
"Jordbruk"
Rådet skall, med kvalificerad majoritet på
förslag av kommissionen och efter att ha hört
Europaparlamentet, ändra förordningen om
den gemensamma organisationen av markna-
den för socker så att hänsyn tas till Bulgari-
ens och Rumäniens anslutning genom an-
passning av kvoterna för socker och isoglu-
kos samt de maximala leveransbehoven för
import av råsocker. Dessa mängder kan i
fortsättningen anpassas på samma sätt som
de nuvarande medlemsstaternas kvoter, för
att garantera överensstämmelse med princi-
perna och målen för den då gällande gemen-
samma organisationen för socker. Dessutom
skall, om Bulgarien år 2006 begär det, ovan
nämnda A- och B-baskvantiteter för socker
överföras till Bulgariens A- respektive B-
baskvantiteter för isoglukos.
2. I fråga om kommissionens förordning
(EG) nr 2848/98 om tillämpningsföreskrifter
när det gäller stödordningen, produktions-
kvoterna och det särskilda stöd som skall be-
viljas producentsammanslutningar inom sek-
torn för råtobak har det avtalats att kommis-
sionen antar de nödvändiga ändringarna av
gemenskapsförteckningen över godkända
produktionsområden enligt bilaga II för att
beakta Bulgariens och Rumäniens anslut-
ning, särskilt i syfte att införa de angivna
bulgariska och rumänska tobaksproduktions-
områdena i förteckningen. Dessutom skall
rådet anta de nödvändiga bestämmelserna be-
träffande Bulgariens och Rumäniens införli-
vande av tobaksstödet med de stödsystem
som fastställs i förordning (EG) nr
1782/2003. I fördraget har det avtalats om
fördelningen av nationella garantitrösklar för
tobak.
3. Rådets förordning (EG) nr 1782/2003
om upprättande av gemensamma bestämmel-
ser för system för direktstöd inom den ge-
mensamma jordbrukspolitiken och om upp-
rättande av vissa stödsystem för jordbrukare
och om ändring av förordningarna (EEG) nr
2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr
1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr
1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr
1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr
2358/71 och (EG) nr 2529/2001 anpassas.
Rådet skall anta de nödvändiga bestämmel-
serna beträffande Bulgariens och Rumäniens
införlivande av stöd till utsäde med de stöd-
system som införs i de nya medlemsstaterna.
Rådet antar bestämmelserna med kvalificerad
majoritet på förslag av kommissionen och ef-
ter att ha hört Europaparlamentet. I bilaga
XIa till förordning (EG) nr 1782/2003 om
upprättande av gemensamma bestämmelser
för system för direktstöd inom den gemen-
samma jordbrukspolitiken och om upprättan-
de av vissa stödsystem för jordbrukare fast-
ställs tak för stöd till utsäde i Bulgarien och
Rumänien. Tilldelningen av maximala natio-
nella kvantiteter av utsäde fastställs i enlighet
med anslutningsaktens bilaga IV.
Rådet skall, med kvalificerad majoritet på
förslag av kommissionen och efter att ha hört
Europaparlamentet, anta de nödvändiga be-
stämmelserna beträffande Bulgariens och
Rumäniens införlivande av tobaksstödet med
de stödsystem som införs i de nya medlems-
staterna. De nationella garantitrösklarna för
tobak fastställs i enlighet med anslutningsak-
tens bilaga IV.
B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär lag-
stiftning
När så är lämpligt skall kommissionen an-
passa bilaga I med avseende på de i bilagan
nämnda skogsväxterna till rådets direktiv
1999/105/EG om saluföring av skogsod-
lingsmaterial.
Avdelning II:
Andra bestämmelser
Artikel 21
Bilaga V: Förteckning enligt artikel 21 i an-
slutningsakten
Artikel 21. I artikeln sägs att de åtgärder
som förtecknas i bilaga V skall tillämpas en-
ligt de villkor som anges i den bilagan. För
de bestämmelser som skall tillämpas redo-
görs nedan enligt ämnesområde.
1. Bolagsrätt I kapitlet om bolagsrätt har
förhandlats om ett specialarrangemang för
farmaceutiska produkter som gäller Bulgari-
en och Rumänien. Innehavaren, eller dennes
förmånstagare, av ett patent eller tilläggs-
skydd för en farmaceutisk produkt, för vilken
ansökan om sådant skydd lämnades in i en
medlemsstat vid en tidpunkt då ett sådant
skydd inte kunde erhållas i en av de ovan-
nämnda nya medlemsstaterna för produkten,
får åberopa de rättigheter som detta patent el-
ler tilläggsskydd för att förhindra import och
marknadsföring av produkten i den med-
lemsstat eller de medlemsstater där produk-
ten i fråga har patentskydd eller tilläggs-
skydd, även om produkten för första gången
fördes ut på marknaden i den nya medlems-
staten av honom själv eller med hans sam-
tycke.
Varje person som avser att importera eller
marknadsföra en farmaceutisk produkt som
avses i föregående stycke i en medlemsstat
där produkten har patentskydd eller tilläggs-
skydd skall visa för de behöriga myndighe-
terna i ansökan angående importen att inne-
havaren, eller dennes förmånstagare, av ett
sådant skydd har underrättats en månad i för-
väg.
2. Konkurrenspolitik I fråga om EG:s kon-
kurrensregler innehåller anslutningsfördraget
inte några övergångsbestämmelser.
3. Jordbruk Avdelning II i EG-fördraget an-
passas i fråga om jordbruk så, att offentliga
lager som vid anslutningen innehas av de nya
medlemsstaterna och som är resultat av deras
politik för marknadsstöd skall tas över av ge-
menskapen. Detta sker till det värde som följer
av tillämpningen av artikel 8 i rådets förord-
ning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978
om allmänna bestämmelser för finansiering av
interventioner genom garantisektionen vid Eu-
ropeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket. Dessa lager skall tas över endast
under förutsättning att offentlig intervention
tillämpas i gemenskapen för de berörda pro-
dukterna och att lagren uppfyller kraven för
gemenskapens intervention.
Alla lager, såväl privata som offentliga, i
fri omsättning inom de nya medlemsstater-
nas territorium vid anslutningen utöver den
mängd som kan betraktas som ett normalt
övergångslager måste avvecklas på de nya
medlemsstaternas bekostnad. De ovan
nämnda interventionslagren skall räknas av
från den mängd som överskrider ett nor-
malt övergångslager. Begreppet normalt
övergångslager skall fastställas för varje
produkt på grundval av specifika kriterier
och mål för varje gemensam organisation
av marknaden.
Kommissionen skall genomföra de ovan
nämnda arrangemangen i enlighet med för-
farandet i artikel 13 i rådets förordning
(EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om
finansiering av den gemensamma jord-
brukspolitiken, eller, i förekommande fall,
i enlighet med förfarandet i motsvarande
artiklar i övriga förordningar om den ge-
mensamma organisationen av jordbruks-
marknader eller det relevanta kommittéför-
farande som fastställs i den tillämpliga lag-
stiftningen.
4. Tullunion I och med anslutningen till
Europeiska unionen förenas Bulgariens och
Rumäniens tullterritorium med gemenska-
pens tullområde och inre marknad, då ock-
så de varor som finns inom deras territori-
um under vissa förutsättningar blir gemen-
skapsvaror. Avsikten med de detaljerade
bestämmelserna för erhållandet att gemen-
skapsvara-status är att hindra varor som
importeras från tredje länder att utan grund
tas in i gemenskapen tullfritt och/eller i
strid med bestämmelser och krav som gäll-
er gemenskapens inre marknad. T.ex. varor
som vid anslutningen är i tillfällig förva-
ring eller är föremål för exportbehandling
kan befrias från tullar och övergå till fri
omsättning i den utvidgade unionen, om ett
bevis på förmånsursprung som utfärdats el-
ler upprättats i enlighet med ett Europaav-
tal mellan unionen och Bulgari-
en/Rumänien uppvisas. Som gemenskaps-
varor definieras också varor som produce-
rats i den nya medlemsstaten och som till-
verkats uteslutande av varor med ursprung
i detta land och/eller varor med ursprung i
tredje land som övergått till fri omsättning
i detta land.
I fråga om tullförfaranden har det avtalats
att tillfällig förvaring och andra särskilt
nämnda tullförfaranden i enlighet med ge-
menskapens tullkodex som har inletts före
anslutningen skall avslutas i enlighet med
gemenskapslagstiftningen. Eventuella im-
porttullar skall då bestämmas enligt den
gemensamma tulltaxan vid den tidpunkt då
tullskulden uppkommer och skall betraktas
som gemenskapens egna medel. Tillstånd
som beviljats för tullförfaranden med eko-
nomiska konsekvenser skall vara giltiga
enligt tillståndet eller under ett år från an-
slutningen med den tidigare giltighetstiden
inberäknad. Vid uppkomst av en tullskuld
skall en eventuell uppbörd i efterhand ske i
enlighet med gemenskapslagstiftningen,
utom när tullskulden har uppkommit före
anslutningen. I så fall skall den nya med-
lemsstaten ombesörja uppbörden i efter-
hand på de villkor som gällde före anslut-
ningen. På motsvarande sätt sker återbetal-
ning och eftergift av tullar i enlighet med
gemenskapslagstiftningen, utom när de av-
ser en tullskuld som har uppkommit före
anslutningen då den nya medlemsstaten på
egen bekostnad ombesörjer återbetalning
eller eftergift av tullarna på de villkor som
gällde före anslutningen.
Tillägg till bilaga V
I tillägget förtecknas de stödordningar
som har införts i en ny medlemsstat före
dagen för anslutningen och fortfarande till-
lämpas efter denna dag och som vid anslut-
ningen skall betraktas som befintligt stöd
enligt artikel 88.1 i EG-fördraget.
Artikel 22. Enligt artikeln får rådet, på
förslag från kommissionen och efter att ha
hört Europaparlamentet, enhälligt besluta
om de anpassningar av bestämmelserna i
anslutningsakten om den gemensamma
jordbrukspolitiken som ändringar i gemen-
skapslagstiftningen kan motivera. Bestäm-
melsen är nödvändig, eftersom gemen-
skapslagstiftningen kan ändras mellan da-
gen för undertecknandet av anslutningsför-
draget och den egentliga tidpunkten för an-
slutningen på grund av förslag som be-
handlas som bäst, t.ex. förslagen gällande
den gemensamma organisationen av mark-
naden för socker.
DEL FYRA:
Tillfälliga bestämmelser
Avdelning I:
Övergångsbestämmelser
Artikel 23. Enligt artikeln skall de åtgärder
som förtecknas i bilagorna VI och VII till-
lämpas på Bulgarien och Rumänien enligt de
villkor som anges i de bilagorna. De över-
gångsbestämmelser som gäller Bulgarien och
Rumänien finns förtecknade enligt ämnesom-
råde i bilagorna för de olika länderna.
Bilaga VI: Förteckning enligt artikel 23 i an-
slutningsakten: Övergångsbestämmelser för
Bulgarien
1. Fri rörlighet för personer De nuvarande
medlemsstaterna beviljas rätt att i fråga om
bulgariska medborgares rörlighet till en bör-
jan under en tvåårsperiod tillämpa över-
gångsbestämmelser i fråga om regelverket
för fri rörlighet för arbetskraft, samt en möj-
lighet att fortsätta tillämpningen av över-
gångsbestämmelserna först under en treårs-
period och efter det ytterligare under två år
vid allvarliga störningar på arbetsmarknaden
eller hot om sådana störningar. Dessutom får
de medlemsstater som antingen från tidpunk-
ten för anslutningen eller senare har avstått
från möjligheten att tillämpa övergångsbe-
stämmelser under sjuårsperioden efter Bulga-
riens anslutning vid allvarliga störningar på
arbetsmarknaden eller hot om sådana stör-
ningar återinföra sina nationella arbetstill-
ståndsbestämmelser. Även Bulgarien beviljas
en motsvarande rätt att tillämpa övergångs-
bestämmelser för medborgare i de medlems-
stater som tillämpar övergångsbestämmelser
för bulgariska medborgare.
Ett likalydande övergångsarrangemang
gäller också för Rumänien.
Artikel 39 och artikel 49 första stycket i
EG-fördraget skall tillämpas fullt ut när det
gäller arbetstagarnas fria rörlighet och frihet
att tillhandahålla tjänster som inbegriper till-
fällig rörlighet för arbetstagare enligt defini-
tionen i artikel 1 i direktiv 96/71/EG mellan
Bulgarien och Rumänien samt de nuvarande
medlemsstaterna, om inte annat följer av de
övergångsbestämmelser som fastställts under
anslutningsförhandlingarna.
Under två år efter anslutningen får de nuva-
rande medlemsstaterna tillämpa nationella
bestämmelser, eller bestämmelser som följer
av bilaterala överenskommelser, som reglerar
tillträdet till arbetsmarknaderna för medbor-
gare i Bulgarien och Rumänien. Dessa be-
stämmelser kan alltså avvika från vad som
bestäms i artiklarna 1-6 i rådets förordning
(EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rör-
lighet inom gemenskapen. De nuvarande
medlemsstaterna kan fortsätta att tillämpa
sådana bestämmelser under fem år efter an-
slutningen.
Före utgången av tvåårsperioden efter an-
slutningen skall rådet se över hur övergångs-
bestämmelserna fungerar med utgångspunkt i
en rapport från kommissionen. När denna
översyn är klar, och senast vid utgången av
tvåårsperioden efter anslutningen, skall de
nuvarande medlemsstaterna meddela kom-
missionen om de kommer att fortsätta tilläm-
pa nationella bestämmelser, eller bestämmel-
ser som följer av bilaterala överenskommel-
ser, eller om de i fortsättningen kommer att
tillämpa artiklarna 1-6 i förordning (EEG) nr
1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet
inom gemenskapen. I avsaknad av en sådan
anmälan skall de nämnda artiklarna tilläm-
pas.
På begäran av Bulgarien och Rumänien
kan ytterligare en översyn av behovet av
övergångsbestämmelser göras. Vid denna
översyn tillämpas samma förfarande som vid
den ovan nämnda första översyn som utförs
före utgången av tvåårsperioden efter anslut-
ningen. Översynen skall vara fullbordad
inom sex månader efter det att begäran från
den nya medlemsstaten har mottagits.
En nuvarande medlemsstat som vid slutet
av den angivna femårsperioden tillämpar na-
tionella bestämmelser, eller bestämmelser
som följer av bilaterala överenskommelser,
får vid allvarliga störningar på dess arbets-
marknad eller hot om sådana störningar och
efter att ha underrättat kommissionen fortsät-
ta tillämpa dessa bestämmelser fram till slu-
tet av sjuårsperioden efter anslutningen. I av-
saknad av en sådan anmälan skall artiklarna
1-6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillämpas.
Trots eventuella övergångsbestämmelser
skall medborgare i Bulgarien och Rumänien
som lagligen arbetar i en nuvarande med-
lemsstat vid tidpunkten för anslutningen och
som har tillträde till den medlemsstatens ar-
betsmarknad under minst 12 månader få till-
träde till den medlemsstatens arbetsmarknad
men inte till arbetsmarknaden i andra med-
lemsstater som tillämpar nationella bestäm-
melser.
Bulgariska och rumänska medborgare som
efter anslutningen har haft tillträde till ar-
betsmarknaden i en nuvarande medlemsstat
under minst 12 månader skall också ha sam-
ma rättigheter.
Dessa rättigheter upphör om dessa personer
frivilligt lämnar arbetsmarknaden i den nuva-
rande medlemsstaten i fråga.
Fritt tillträde till arbetsmarknaden har inte
medborgare i Bulgarien och Rumänien som
lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat
vid tidpunkten för anslutningen, eller under
en period när nationella bestämmelser till-
lämpas, och som fått tillträde till den med-
lemsstatens arbetsmarknad under en period
på mindre än 12 månader.
Under en sjuårsperiod efter anslutningen
kommer de medlemsstater där artiklarna 1-6 i
förordning (EEG) nr 1612/68 tillämpas med
avseende på bulgariska och rumänska med-
borgare, och som utfärdar arbetstillstånd till
medborgare i dessa länder endast i övervak-
ningssyfte under denna period, att göra detta
automatiskt.
En medlemsstat som antingen genast från
tidpunkten för anslutningen eller senare öpp-
nat sin arbetsmarknad för bulgariska eller
rumänska medborgare kan under sju år efter
anslutningen begära att tillämpningen av ar-
tiklarna som gäller fri rörlighet helt eller del-
vis upphävs. En förutsättning är att medlems-
staten genomgår eller förutser störningar på
sin arbetsmarknad som allvarligt skulle kun-
na hota levnadsstandarden eller sysselsätt-
ningen inom en viss region eller ett visst
yrke, och att medlemsstaten underrättar
kommissionen och övriga medlemsstater om
detta. Medlemsstaten kan begära att kommis-
sionen fastslår att tillämpningen av artiklarna
1-6 i förordning (EEG) nr 1612/68 helt eller
delvis upphävs för att återställa den normala
situationen i regionen eller yrket. Kommis-
sionen skall besluta om detta upphävande
och om dess varaktighet och räckvidd senast
två veckor efter det att den mottagit en sådan
begäran och skall underrätta rådet om ett så-
dant beslut. Varje medlemsstat får inom två
veckor efter kommissionens beslut begära att
rådet annullerar eller ändrar beslutet. Rådet
skall inom två veckor fatta sitt beslut med
kvalificerad majoritet.
En medlemsstat får i trängande och excep-
tionella fall upphäva tillämpningen av för-
ordningen och i efterhand tillställa kommis-
sionen ett meddelande om detta med en mo-
tivering.
Så länge tillämpningen av förordningen är
tillfälligt upphävd i enlighet med övergångs-
bestämmelserna, skall artikel 23 i direktiv
2004/38/EG tillämpas i Bulgarien och Ru-
mänien med avseende på medborgare i de
nuvarande medlemsstaterna, och i de nuva-
rande medlemsstaterna med avseende på
bulgariska och rumänska medborgare, på föl-
jande villkor, när det gäller arbetstagares fa-
miljemedlemmars rätt att ta anställning:
- arbetstagarens make och deras avkom-
lingar som är under 21 års ålder eller beroen-
de av dem för sin försörjning, som är lagli-
gen bosatta tillsammans med arbetstagaren
på en medlemsstats territorium vid tidpunk-
ten för anslutningen, skall vid anslutningen
ha omedelbar tillgång till medlemsstatens ar-
betsmarknad. Detta gäller inte för familje-
medlemmar till en arbetstagare som får lag-
ligt tillträde till medlemsstatens arbetsmark-
nad under en period på mindre än 12 måna-
der.
- medlemmar av en arbetstagares familj
som är lagligen bosatta tillsammans med ar-
betstagaren på en medlemsstats territorium
från ett senare datum än tidpunkten för an-
slutningen, men under den period då över-
gångsbestämmelserna tillämpas, skall ha till-
gång till den berörda medlemsstatens ar-
betsmarknad så snart de har varit bosatta i
den berörda medlemsstaten i minst aderton
månader eller från och med det tredje året ef-
ter anslutningen, beroende på vilket datum
som infaller tidigare.
Dessa bestämmelser skall inte påverka till-
lämpningen av gynnsammare bestämmelser
vare sig dessa är nationella eller de är en
följd av bilaterala överenskommelser.
Under den period som övergångsbestäm-
melserna tillämpas får Bulgarien och Rumä-
nien samt de nuvarande medlemsstaterna av-
vika från vissa bestämmelser i direktiv
2004/38/EG om unionsmedborgares och de-
ras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig
och uppehålla sig inom medlemsstaternas
territorier i den mån de inte går att skilja från
bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr
1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet
inom gemenskapen. Avvikelser tillåts i den
mån som det krävs för tillämpningen av
övergångsbestämmelserna.
När de nuvarande medlemsstaterna med
stöd av övergångsbestämmelserna tillämpar
nationella bestämmelser eller bestämmelser
som följer av bilaterala överenskommelser,
får Bulgarien och Rumänien bibehålla lik-
värdiga bestämmelser med avseende på
medborgare i den eller de aktuella medlems-
staterna.
Om tillämpningen av artiklarna 1-6 i för-
ordning (EEG) nr 1612/68 tillfälligt upphävs
av någon av de nuvarande medlemsstaterna
kan Bulgarien och Rumänien besluta att följa
nationella förfaranden gällande tillträde till
arbetsmarknaden med avseende på varandras
medborgare.
Alla nuvarande medlemsstater som tilläm-
par övergångsbestämmelser antingen från
tidpunkten för anslutningen eller från en se-
nare tidpunkt kan när som helst i enlighet
med den nationella lagstiftningen tillåta en
större rörelsefrihet än vad som gäller vid an-
slutningen, inklusive fullständigt tillträde till
arbetsmarknaden. Från och med det tredje
året efter anslutningen kan var och en av de
nuvarande medlemsstaterna som tillämpar
nationella bestämmelser när som helst beslu-
ta att tillämpa artiklarna 1-6 i förordning
(EEG) nr 1612/68 i stället. Alla sådana beslut
skall meddelas kommissionen.
Tillämpningen av övergångsbestämmelser-
na får inte leda till villkor för de nya med-
lemsstaternas medborgares tillträde till de
nuvarande medlemsstaternas arbetsmarkna-
der som är mer restriktiva än vad som gäller
vid undertecknandet av anslutningsfördraget.
Utan hinder av tillämpningen av över-
gångsbestämmelserna skall de nuvarande
medlemsstaterna förtursbehandla arbetstaga-
re som är medborgare i Bulgarien eller Ru-
mänien eller de nuvarande medlemsstaterna i
förhållande till arbetstagare som är medbor-
gare i tredjeland i fråga om tillträde till deras
arbetsmarknader.
Arbetstagare från Bulgarien och Rumänien
och deras familjer som lagligen är bosatta
och som arbetar i en annan medlemsstat eller
migrerande arbetstagare från en annan med-
lemsstat och deras familjer som lagligen är
bosatta och arbetar i Bulgarien eller Rumäni-
en får inte behandlas mer restriktivt än de
som kommer från tredjeländer och som är
bosatta och arbetar i den aktuella medlems-
staten eller i Bulgarien eller Rumänien. Vida-
re får, som en tillämpning av principen om
gemenskapspreferens, migrerande arbetsta-
gare från tredjeländer som är bosatta och ar-
betar i Bulgarien eller Rumänien inte åtnjuta
en mer gynnsam behandling än bulgariska
och rumänska medborgare.
Österrike och Tyskland får, så länge de
med stöd av övergångsbestämmelserna till-
lämpar nationella bestämmelser eller be-
stämmelser som följer av bilaterala överens-
kommelser avseende bulgariska och ru-
mänska arbetstagares fria rörlighet, dvs. un-
der högst sju år, göra avsteg från artikel 49
första stycket i EG-fördraget i syfte att be-
gränsa tillfällig rörlighet för arbetstagare i
samband med tillhandahållande av tjänster av
företag som är etablerade i en ny medlems-
stat. Detta är möjligt i situationer där arbets-
tagarnas rätt att arbeta i Österrike eller Tysk-
land regleras av nationella bestämmelser och
i samband med sådana allvarliga störningar
eller risk för störningar i känsliga tjänstesek-
torer som i vissa områden skulle kunna upp-
stå genom att tjänster tillhandahålls transna-
tionellt. Innan undantag görs skall kommis-
sionen underrättas.
Tjänstesektorer som får omfattas av detta
undantag är i Tyskland byggverksamhet och
närstående branscher (branscher som nämns i
bilagan till Europaparlamentets och rådets di-
rektiv 96/71/EG om utstationering av arbets-
tagare), rengöring och sotning samt verk-
samhet som inredningsarkitekt.
I Österrike är tjänstesektorer som får om-
fattas av detta undantag service till växtod-
ling, stenvarutillverkning, tillverkning av me-
tallstommar och delar därav, byggverksam-
het och närstående branscher (branscher som
nämns i bilagan till Europaparlamentets och
rådets direktiv 96/71/EG om utstationering
av arbetstagare), säkerhetstjänst, rengöring
och sotning, vård i hemmet samt omsorg och
vissa sociala tjänster.
I den mån Tyskland eller Österrike gör av-
steg från artikel 49 första stycket i EG-
fördraget i enlighet med föregående stycken
får Bulgarien och Rumänien efter att ha un-
derrättat kommissionen införa likvärdiga be-
stämmelser.
Tillämpningen av övergångsbestämmelser-
na får inte leda till villkor för arbetstagares
tillfälliga rörlighet inom ramen för tillhanda-
hållande av tjänster över gränserna mellan
Tyskland eller Österrike och den nya med-
lemsstaten som är mer restriktiva än de som
gäller vid undertecknandet av anslutnings-
fördraget.
Finlands regering har ännu inte beslutat om
den skall lämna ett förslag till riksdagen om
att Finland skall börja tillämpa en över-
gångsperiod för Bulgarien och Rumänien i
fråga om arbetskraftens fria rörlighet.
I samband med den föregående utvidgning-
en av unionen beslöt sig Finland för att till-
lämpa övergångsbestämmelser i fråga om ar-
betskraftens fria rörlighet beträffande de nya
medlemsstaterna (bortsett från Cypern och
Malta) i två års tid från och med anslutnings-
dagen den 1 maj 2004. Före utgången av två-
årsperioden efter anslutningen skall Finland
besluta om fortsatta åtgärder och meddela
kommissionen, om landet efter den 1 maj
2006 fortfarande önskar tillämpa de nationel-
la bestämmelserna om tillträde till arbets-
marknaden. Arbetsmarknadsparterna hörs i
samband med översynen.
Beslut om huruvida eventuella övergångs-
perioder skall tillämpas på bulgariska och
rumänska medborgare fattas efter det att ut-
redningen om verkningarna av övergångspe-
rioderna för de medlemsstater som anslöt sig
till unionen 2004 och om eventuella behov
av en förlängning av perioderna har blivit
färdig. Om regeringen beslutar föreslå för
riksdagen att en övergångsperiod skall börja
tillämpas när det gäller Bulgarien och Rumä-
nien kommer förslagen till lagstiftning om
tillämpning av övergångsbestämmelser i frå-
ga om fri rörlighet för arbetskraften att tas in
i en separat regeringsproposition. I proposi-
tionen definieras i detalj de förfaranden och
förutsättningar som gäller för att medborgare
i de nya medlemsstaterna skall få arbeta i
Finland.
I förhandlingarna om Bulgariens och Ru-
mäniens anslutning till unionen krävde Fin-
land inte en möjlighet att tillämpa över-
gångsbestämmelser i fråga om arbetskraftens
rörlighet i samband med tillhandahållandet
av tjänster. Endast Österrike och Tyskland
krävde och fick en möjlighet att tillämpa
övergångsåtgärder för vissa uppgifter också i
fråga om arbetskraftens rörlighet i anslutning
till tillhandahållande av tjänster. Övergångs-
arrangemangen i fråga om fri rörlighet för
arbetskraften kan således inte gälla personer
som tillfälligt arbetar i Finland som utsända
arbetstagare inom ramen för tillhandahållan-
de av tjänster.
Om regeringen beslutar att inte föreslå en
övergångsperiod för Bulgarien och Rumäni-
en framför den sin ståndpunkt till riksdagen i
samband med den ovan nämnda utredningen.
Utvidgningen innebär att även finska med-
borgare får tillträde till arbetsmarknaden i
Bulgarien och Rumänien. Av principen om
ömsesidighet för övergångsarrangemangen
enligt anslutningsfördraget följer dock att
dessa medlemsstater får tillämpa övergångs-
arrangemang när det gäller finska medborga-
res rätt att arbeta, om Finland tillämpar över-
gångsarrangemang när det gäller bulgariska
och rumänska medborgares tillträde till ar-
betsmarknaden.
2. Frihet att tillhandahålla tjänster Bulga-
rien har rätt att låta bli att tillämpa minimier-
sättningsnivån enligt artikel 4.1 i direktiv
97/9/EG om system för ersättning till inve-
sterare fram till den 31 december 2009.
Bulgarien skall se till att dess system för
ersättning till investerare höjs successivt så
att det ger ett skydd på minst 12 000 euro
från och med den 1 januari 2007 till och med
den 31 december 2007 och minst 15 000 euro
från och med den 1 januari 2008 till och med
den 31 december 2009.
Under denna övergångsperiod kommer de
övriga medlemsstaterna fortfarande att ha rätt
att hindra filialer till bulgariska värdepap-
persföretag som är etablerade på deras terri-
torium från att bedriva verksamhet, om inte
och till dess att sådana filialer har anslutit sig
till ett officiellt erkänt system för ersättning
till investerare i den berörda medlemsstaten
för att täcka skillnaden mellan den bulgariska
ersättningsnivån och den miniminivå som
anges i artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG.
3. Fri rörlighet för kapital Bulgarien får
under fem år från dagen för anslutningen be-
hålla de begränsningar som fastställs i lan-
dets vid undertecknandet av anslutningsför-
draget gällande lagstiftning om förvärv av
mark för fritidsbostäder av medborgare i
medlemsstaterna eller de stater som är parter
i avtalet om Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet (EES avtalet) vilka inte är bosat-
ta i Bulgarien och av juridiska personer som
bildats i överensstämmelse med en annan
medlemsstats eller EES stats lagstiftning.
Medlemsstaternas medborgare och med-
borgare i de stater som är parter i avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
vilka är lagligen bosatta i Bulgarien skall inte
omfattas av de bestämmelser som anges i fö-
regående stycke eller några andra regler eller
förfaranden än dem som gäller för bulgariska
medborgare.
Dessutom får Bulgarien under sju år från
dagen för anslutningen behålla de begräns-
ningar som fastställs i landets, vid under-
tecknandet av anslutningsfördraget gällande
lagstiftning om förvärv av jordbruksmark,
skog och skogsbruksmark av medborgare i
en annan medlemsstat, av medborgare i de
stater som är parter i avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och av juri-
diska personer som bildats i överensstäm-
melse med en annan medlemsstats eller EES
stats lagstiftning. En medborgare i en med-
lemsstat får dock i samband med förvärv av
jordbruksmark, skog och skogsbruksmark
under inga förhållanden behandlas mindre
gynnsamt än vid tidpunkten för underteck-
nandet av anslutningsfördraget eller behand-
las mer restriktivt än en medborgare i ett
tredjeland. Jordbrukare som är egenföretaga-
re och medborgare i en annan medlemsstat
och som vill etablera sig och bosätta sig i
Bulgarien skall inte omfattas av bestämmel-
serna ovan och inte heller av några andra för-
faranden än dem som gäller för bulgariska
medborgare.
En översyn av dessa övergångsbestämmel-
ser skall utföras under det tredje året efter
dagen för anslutningen. Kommissionen skall
i detta syfte lägga fram en rapport för rådet.
Rådet kan enhälligt på förslag från kommis-
sionen besluta att förkorta eller upphäva
övergångsperioden.
4. Jordbruk
A. Jordbrukslagstiftning.
Rumänien har beviljats undantag från rå-
dets förordning (EG) nr 2597/97 om ytterli-
gare bestämmelser för den gemensamma or-
ganisationen av marknaden för mjölk och
mjölkprodukter med avseende på konsum-
tionsmjölk. Enligt undantaget skall kraven på
fetthalt inte tillämpas på konsumtionsmjölk
som produceras i Bulgarien till och med den
30 april 2009, så att mjölk med en fetthalt på
3 % får marknadsföras som helmjölk, och
mjölk med en fetthalt på 2 % får marknadsfö-
ras som mellanmjölk. Konsumtionsmjölk
som inte uppfyller kraven på fetthalt får en-
dast marknadsföras i Bulgarien eller exporte-
ras till tredjeländer. Flera nya medlemsstater
beviljades motsvarande undantag vid utvidg-
ningen 2004 liksom Finland och Sverige vid
den föregående utvidgningen.
B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär
lagstiftning.
I fråga om kvaliteten på rå mjölk beviljas
Bulgarien en övergångsperiod fram till ut-
gången av 2009. Under övergångsperioden
får de 100 mjölkbearbetningsanläggningar
som angetts i en separat förteckning fortsätta
ta emot mjölk som inte uppfyller EU:s hygi-
enkrav från jordbruksföretag. De bulgariska
myndigheterna skall föra en förteckning över
dessa jordbruksföretag. Under övergångspe-
rioden får produkter med ursprung i dessa
anläggningar endast släppas ut på den in-
hemska marknaden eller användas för ytter-
ligare bearbetning i de anläggningar som in-
går i den ovan nämnda förteckningen. Pro-
dukterna skall också märkas separat. I en del
av dessa anläggningar (20 st.) får dessutom,
om vissa specifika villkor uppfylls, mjölk
som uppfyller EU-kraven och mjölk som inte
gör det behandlas i separata produktionslin-
jer.
5. Transportpolitik
Rätt att yrkesmässigt bedriva person- och
godssporter samt examensbevis.
I rådets direktiv 96/26/EG, sådant det lyder
senast ändrat genom rådets direktiv
2004/66/EG, föreskrivs om rätt att yrkesmäs-
sigt bedriva person- och godstransporter på
väg och om ömsesidigt erkännande av ut-
bildnings-, examens- och andra behörighets-
bevis för att främja ett effektivt utnyttjande
av dessa transportörers etableringsrätt på om-
rådet för nationella och internationella trans-
porter.
Till och med den 31 december 2010 skall
artikel 3.3 c i direktiv 96/26/EG, som gäller
kapitaltäckningsgraden, inte tillämpas i Bul-
garien för transportföretag som uteslutande
utför inrikes gods- och persontransporter på
väg. Det kapital och de reserver som dessa
företag förfogar över skall successivt nå upp
till de miniminivåer som fastställs i den arti-
keln enligt den tidsplan som närmare anges i
bilagan.
Ömsesidiga övergångsarrangemang för in-
rikes vägtransporter.
Rådets förordning (EEG) nr 3118/93, änd-
rad genom (EG) nr 484/2002, definierar för-
utsättningar för transportföretag att utföra in-
rikes godstransporter på väg i en medlems-
stat. Med Bulgarien och Rumänien har avta-
lats om ett övergångsarrangemang som inne-
bär att transportföretag som är etablerade i
Bulgarien och Rumänien inte kan utföra inri-
kes godstransporter på väg - cabotage- i de
övriga medlemsstaterna och att transportföre-
tag som är etablerade i de övriga medlems-
staterna på motsvarande sätt inte kan utföra
inrikes godstransporter på väg i Bulgarien
och Rumänien. Före utgången av det tredje
året efter anslutningen skall medlemsstaterna
meddela kommissionen om de förlänger
denna period med högst två år. Lämnas inget
sådant meddelande skall artikel 1 i förord-
ningen tillämpas. I dessa fall är den ömsesi-
diga övergångsperioden högst fem år. Dess-
utom har överenskommits om en allmän
ekonomisk skyddsklausul, som i detta fall
innebär till exempel att när en medlemsstat
har allvarliga störningar på sin nationella
marknad eller delar av denna till följd av ca-
botage eller som förvärrats av detta, t.ex. att
utbudet i hög grad överstiger efterfrågan eller
att den ekonomiska stabiliteten eller fortlev-
naden för ett betydande antal företag som ut-
för godstransporter på väg hotas, skall den
underrätta kommissionen och de övriga med-
lemsstaterna om detta och förse dem med
alla relevanta upplysningar.
På grundval av denna information får med-
lemsstaten begära att kommissionen helt eller
delvis upphäver tillämpningen av artikel 1 i
förordningen för att återställa den normala si-
tuationen. Kommissionen skall undersöka si-
tuationen på grundval av de uppgifter som
lämnats av den berörda medlemsstaten och
skall inom en månad efter mottagandet av
begäran besluta huruvida det är nödvändigt
att vidta skyddsåtgärder. Medlemsstaterna får
också reglera tillträdet till sina inrikes gods-
transporter på väg genom att successivt utby-
ta cabotagetillstånd på grundval av bilaterala
överenskommelser.
Fordons dimensioner och vikter
I rådets direktiv 96/53/EG, sådant det lyder
senast ändrat genom direktiv 2002/7/EG, fö-
reskrivs om största tillåtna dimensioner i na-
tionell och internationell trafik och högsta
tillåtna vikter i internationell trafik för vissa
vägfordon som framförs inom gemenskapen.
Bulgarien har beviljats undantag från vissa
tillåtna dimensioner och vikter till och med
den 31 december 2013 på grund av att vissa
delar av de berörda ländernas vägnät är i
sämre skick och håller inte de dimensioner
och vikter som anges för EU. Bulgarien har
dock i anslutningsfördraget förbundit sig till
en successiv uppgradering av vägnätet. Bul-
garien skall följa tidsplanen i tabellerna i bi-
lagan för uppgraderingen av sitt huvudväg-
nät.
6. Beskattning Med avvikelse från rådets
sjätte direktiv 77/388/EEG om harmonisering
av medlemsstaternas lagstiftning rörande
omsättningsskatter, sådant det lyder ändrat,
får Bulgarien bibehålla ett undantag från
mervärdesskatt på internationella passagerar-
transporter antingen fram till dess att villko-
ret i direktivet är uppfyllt, eller så länge
samma undantag tillämpas i någon av de nu-
varande medlemsstaterna, beroende på vilken
tidpunkt som infaller tidigare. Ett motsvaran-
de undantag har också tidigare beviljats alla
nya och nuvarande medlemsstater i unionen i
samma utsträckning.
Bulgarien beviljas en övergångsperiod be-
träffande tillverkningsskatten som gäller rå-
dets direktiv 92/79/EEG om tillnärmning av
skatt på cigaretter, sådant det lyder ändrat.
Bulgarien får fram till utgången av 2009
skjuta upp tillämpningen av den samman-
lagda minimiskattesatsen om 57 % på de-
taljhandelspriset (inklusive alla skatter) och
minst 64 euro per 1 000 cigaretter för ciga-
retter i den mest efterfrågade prisklassen,
förutsatt att Bulgarien under denna period
successivt anpassar sina punkskattesatser till
den sammanlagda minimiskattesats som fö-
reskrivs i direktivet. De nuvarande med-
lemsstaterna får så länge ovan nämnda un-
dantag gäller behålla samma kvantitativa re-
striktioner som gäller för import från tredje-
länder, för cigaretter som förs in på deras
territorier från Bulgarien utan ytterligare
punktskatteuttag under förutsättning att de
har meddelat kommissionen. Medlemsstater
får i så fall utföra nödvändiga kontroller
förutsatt att dessa inte hindrar en väl funge-
rande inre marknad.
Bulgarien beviljas också övergångsperioder
beträffande tillverkningsskatten som gäller
rådets direktiv 2003/96/EG om en omstruktu-
rering av gemenskapsramen för beskattning
av energiprodukter och elektricitet, sådant
det lyder ändrat. Bulgarien får tillämpa en
övergångsperiod fram till den 1 januari 2011
för att anpassa den nationella skattenivån för
blyfri bensin som används som drivmedel till
miniminivån på 359 euro per 1 000 liter. Den
effektiva skattesatsen för blyfri bensin som
används som drivmedel får inte vara lägre än
323 euro per 1 000 liter från och med den 1
januari 2008.
Bulgarien får tillämpa en övergångsperiod
fram till den 1 januari 2010 för att anpassa
den nationella skattenivån för dieselbrännolja
och fotogen som används som drivmedel till
miniminivån på 302 euro per 1 000 liter och
till den 1 januari 2013 för att uppnå minimi-
nivån på 330 euro per 1 000 liter. Den effek-
tiva skattesatsen för dieselbrännolja och fo-
togen som används som drivmedel får inte
vara lägre än 274 euro per 1 000 liter från
och med den 1 januari 2008.
Med avvikelse från artikel 9 i direktiv
2003/96/EG får Bulgarien tillämpa en över-
gångsperiod fram till den 1 januari 2010 för
att anpassa den nationella skattenivån för kol
och koks som används för fjärrvärme till mi-
nimiskattenivåerna enligt tabell C i bilaga I
och fram till den 1 januari 2009 för att anpas-
sa den nationella skattenivån för kol och
koks som används för andra ändamål än
fjärrvärme till minimiskattenivåerna enligt
tabell C i bilaga I. De effektiva skattesatserna
för de berörda energiprodukterna får inte
vara lägre än 50 % av den tillämpliga mini-
misatsen i gemenskapen från och med den 1
januari 2007.
Med avvikelse från artikel 10 i direktiv
2003/96/EG får Bulgarien tillämpa en över-
gångsperiod fram till den 1 januari 2010 för
att anpassa de nationella skattenivåerna för el
till de minimiskattenivåer som anges i tabell
C i bilaga I. De effektiva skattesatserna för el
får dock inte vara lägre än 50 % av minimi-
satsen i gemenskapen från och med den 1 ja-
nuari 2007.
Bulgarien skall tillåtas att inte tillämpa be-
stämmelserna i artikel 1 i rådets direktiv
2003/49/EG om ett gemensamt system för
beskattning av räntor och royalties som beta-
las mellan närstående bolag i olika medlems-
stater, sådant det låter ändrat, under en över-
gångsperiod till och med den 31 december
2014. Under denna övergångsperiod får den
skattesats som tillämpas i Bulgarien på betal-
ningar av räntor och royalties till ett närstå-
ende bolag i en annan medlemsstat, eller till
ett fast driftställe som är beläget i en annan
medlemsstat och tillhör ett närstående bolag i
en medlemsstat inte överstiga 10 % till och
med den 31 december 2010 och 5 % de föl-
jande åren till och med den 31 december
2014.
7. Socialpolitik och sysselsättning Med
avvikelse från artikel 3 i Europaparlamen-
tets och rådets direktiv 2001/37/EG om till-
närmning av medlemsstaternas lagar och
andra författningar om tillverkning, presen-
tation och försäljning av tobaksvaror tilläm-
pas inte den högsta tillåtna halten av tjära i
cigaretter som tillverkas och saluförs på
Bulgariens territorium. Under övergångspe-
rioden får cigaretter tillverkade i Bulgarien
med en tjärhalt som överstiger 10 mg per
cigarett inte saluföras i andra medlemssta-
ter. Cigaretter tillverkade i Bulgarien med
en tjärhalt som överstiger 13 mg per cigarett
får inte exporteras till tredjeländer; detta
gränsvärde skall sänkas till 12 mg från och
med den 1 januari 2008 och till 11 mg från
och med den 1 januari 2010. Bulgarien skall
förse kommissionen med regelbundet upp-
daterad information om tidsplanen och de
åtgärder som vidtas för att se till att direkti-
vet följs. Övergångsperioden för Bulgarien
gäller till utgången av 2010.
8. Energi Bulgarien beviljas en övergångs-
period när det gäller tillämpningen av rådets
direktiv 68/414/EEG om en skyldighet för
medlemsstaterna att inneha minimilager av
råolja och/eller petroleumprodukter, sådant
det lyder ändrat. Lagren av petroleumproduk-
ter skall motsvara inhemsk förbrukning en-
ligt följande: 30 dagar senast den 1 januari
2007, 40 dagar senast den 31 december 2007,
50 dagar senast den 31 december 2008, 60
dagar senast den 31 december 2009, 70 dagar
senast den 31 december 2010, 80 dagar se-
nast den 31 december 2011, 90 dagar senast
den 31 december 2012.
9. Telekommunikation och informations-
teknik I rådets direktiv 2002/22/EG före-
skrivs om samhällsomfattande tjänster och
användares rättigheter avseende elektroniska
kommunikationsnät och kommunikations-
tjänster. Med avvikelse från artikel 30.1 i di-
rektiv 2002/22/EG får Bulgarien uppskjuta
införandet av nummerportabilitet senast till
den 1 januari 2009.
10. Miljö
A. Luftkvalitet Med avvikelse från artiklar-
na 3-6 och bilaga I-III i Europaparlamentets
och rådets direktiv 94/63/EG om begränsning
av utsläpp av flyktiga organiska ämnen
(VOC) vid lagring av bensin och vid distri-
bution av bensin från depåer till bensinstatio-
ner skall kraven för befintliga lagringsan-
läggningar vid depåer, kraven för lastning
och lossning av befintliga transportbehållare
vid depåer, kraven för befintliga transportbe-
hållare vid depåer och kraven för påfyllning
av befintliga lagringsanläggningar vid ben-
sinstationer inte tillämpas fullt ut i Bulgarien
före utgången av 2009. Övergångsperioden
omfattar delmål som skall uppnås före ut-
gången av 2007. Vid uppställandet av delmål
har fokus legat på att uppnå överensstämmel-
se i fråga om depåer och bensinstationer med
en större årlig volymomsättning.
Med avvikelse från artiklarna 3.1 och 4.1 i
rådets direktiv 1999/32/EG om att minska
svavelhalten i vissa flytande bränslen skall
inte kraven på svavelhalt i tung eldningsolja
tillämpas för lokal användning i Bulgarien
till och med utgången av 2011 liksom inte
heller kraven på svavelhalt i dieselbrännolja
till och med utgången av 2009. Under denna
övergångsperiod får svavelhalten i tung eld-
ningsolja inte överstiga 3,00 viktprocent och
svavelhalten i dieselbrännolja inte överstiga
0,20 viktprocent.
B. Avfallshantering Bulgarien beviljas un-
dantag från tillämpningen av rådets förord-
ning (EEG) nr 259/93 om övervakning och
kontroll av avfallstransporter inom, till och
från Europeiska gemenskapen. Till och med
utgången av 2014 skall anmälningsförfaran-
det enligt förordningen tillämpas i fråga om
alla transporter till Bulgarien av avfall för
återvinning som förtecknas i bilaga II till
förordningen. Enligt förordningen får de be-
höriga myndigheterna framföra invändning-
ar mot transporter till ett annat medlemsland
för slutbehandling med mer omfattande skäl
än transport av avfall för återvinning. Enligt
övergångsbestämmelserna får dock de bul-
gariska behöriga myndigheterna till och
med utgången av 2009 framföra invänd-
ningar mot transporter till Bulgarien för
återvinning av vissa typer av avfall som för-
tecknas i bilaga III till förordningen (den
gula avfallsförteckningen) på samma grun-
der som transporter av avfall för slutbehand-
ling. Denna övergångsperiod får utsträckas
till och med utgången av 2012. Dessutom
får de bulgariska behöriga myndigheterna
till och med utgången av 2009 framföra in-
vändningar mot transporter till Bulgarien av
avfall för återvinning som förtecknas i bila-
ga IV till förordningen (den röda avfallsför-
teckningen) och transporter av avfall för
återvinning som inte förtecknas i bilagorna
till förordningen på samma grunder som
transporter av avfall för slutbehandling. De
bulgariska behöriga myndigheterna skall
motsätta sig transporter av avfall till Bulga-
rien som är avsedda för en anläggning som
åtnjuter tillfälligt undantag från tillämp-
ningen av vissa bestämmelser i rådets direk-
tiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för
att förebygga och begränsa föroreningar el-
ler Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/80/EG om begränsning av utsläpp till
luften av vissa föroreningar från stora för-
bränningsanläggningar.
Med avvikelse från artikel 6.1 a och b i di-
rektiv 94/62/EG om förpackningar och för-
packningsavfall skall Bulgarien uppnå den i
artikel 6.1 a avsedda totala graden för åter-
vinning eller förbränning i förbränningsan-
läggningar med energiåtervinning (minst 50
viktprocent och högst 65 viktprocent av för-
packningsavfallet) före utgången av 2011
och den motsvarande totala grad som avses i
artikel 6.1 b (minst 60 viktprocent av för-
packningsavfallet) före utgången av 2014.
Med avvikelse från artikel 6.1 c skall Bulga-
rien uppnå materialutnyttjandemålet för
plast enligt punkt c (minst 25 viktprocent
och högst 45 viktprocent av samtliga för-
packningsmaterial som ingår i förpack-
ningsavfallet materialutnyttjas med minst 15
viktprocent för varje förpackningsmaterial)
före utgången av 2009. Bulgarien skall upp-
nå det totala materialutnyttjandemålet enligt
artikel 6.1 d (minst 55 viktprocent och högst
80 viktprocent av förpackningsavfallet ma-
terialutnyttjas) före utgången av 2014. Med
avvikelse från artikel 6.1 e i skall Bulgarien
uppnå minimimålet för materialutnyttjande
av glas (60 viktprocent) före utgången av
2013. Bulgarien skall uppnå materialutnytt-
jandemålet för plast enligt artikel 6.1 e iv
(22,5 viktprocent, vilket omfattar endast
material som materialutnyttjas tillbaka till
plast) före utgången av 2013. Alla ovan
nämnda övergångsperioder som gäller till-
lämpningen av direktiv 94/62/EG är indela-
de enligt delmål.
Med avvikelse från artikel 5.3 a och 5.3 b
samt punkt 2 andra strecksatsen i bilaga I till
rådets direktiv 1999/31/EG om deponering
av avfall, skall kraven för flytande, frätande
och oxiderande avfall samt kraven på att
hindra att ytvatten tränger in i det deponerade
avfallet inte tillämpas i Bulgarien på de 14
befintliga anläggningar som anges i över-
gångsbestämmelsen till och med utgången av
2014. Detta skall dock inte påverka tillämp-
ningen av artikel 6 c ii i direktivet eller av
rådets direktiv 75/442/EEG om avfall. Under
övergångsperioden skall Bulgarien sörja för
en successiv minskning av det avfall som de-
poneras på de deponier som inte uppfyller
kraven i direktivet om deponering av avfall i
enlighet med de årliga maximimängder som
anges i övergångsbestämmelsen.
Med avvikelse från artiklarna 5.5 och 7.2 i
Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/96/EG om avfall som utgörs av eller
innehåller elektriska eller elektroniska pro-
dukter (WEEE) skall Bulgarien uppnå kvoten
av separat insamlat WEEE från privathushåll
på i genomsnitt 4 kg per invånare och år,
återvinningskvoten samt återanvändnings-
kvoten och materialåtervinningskvoten för
komponenter, material och ämnen före ut-
gången av 2008.
C. Vattenkvalitet Med avvikelse från artik-
larna 3 och 4 samt artikel 5.2 i rådets direktiv
91/271/EEG om rening av avloppsvatten från
tätbebyggelse skall kraven för ledningsnät
och rening av avloppsvatten från tätbebyg-
gelse tillämpas från och med ingången av
2011 i tätorter med mer än 10 000 personek-
vivalenter och i övriga tätorter från och med
ingången av 2015.
D. Förorenings- och riskhantering inom
industrin Med avvikelse från artikel 5.1 i
rådets direktiv 96/61/EG om samordnade
åtgärder för att förebygga och begränsa
föroreningar (det s.k. IPPC-direktivet) skall
kraven för beviljande av tillstånd för be-
fintliga anläggningar inte tillämpas i Bul-
garien på de anläggningar som anges i
övergångsbestämmelsen fram till det datum
som anges för varje anläggning, när det
gäller skyldigheten att driva dessa anlägg-
ningar i enlighet med de utsläppsgränsvär-
den, likvärdiga parametrar eller tekniska
åtgärder som bygger på bästa tillgängliga
teknik som avses i artikel 9.3 och 9.4. De
längsta övergångsperioderna upphör vid
utgången av 2011. Det ovan nämnda kravet
träder i kraft den 30 oktober 2007 i de nu-
varande medlemsstaterna. Fullständigt
samordnade tillstånd skall utfärdas för des-
sa anläggningar före den 30 oktober 2007,
med bindande tidsplaner för varje anlägg-
ning för att uppnå full överensstämmelse.
Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i
bilagorna III, IV och VII till rådets direktiv
2001/80/EG om begränsning av utsläpp till
luften av vissa föroreningar från stora för-
bränningsanläggningar skall utsläppsgräns-
värdena för svaveldioxid och stoft inte till-
lämpas i Bulgarien på de anläggningar som
anges i övergångsbestämmelsen fram till det
datum som anges för varje enhet vid anlägg-
ningen. De längsta övergångsperioderna
upphör vid utgången av 2014. Under denna
övergångsperiod får utsläppen av svaveldiox-
id och stoft från alla förbränningsanlägg-
ningar enligt direktiv 2001/80/EG inte övers-
tiga de i övergångsbestämmelsen faställda
mellanliggande tak enligt vilka utsläppen
minskar successivt. Med avvikelse från arti-
kel 4.3 och del A i bilaga VI till direktiv
2001/80/EG skall gränsvärdena för utsläpp
av kväveoxid inte tillämpas i Bulgarien till
och med utgången av 2011 för vissa enheter i
den förbränningsanläggning som anges i
övergångsbestämmelsen. Även för denna
övergångsperiod har för utsläppen av kväve-
oxid från alla förbränningsanläggningar en-
ligt direktiv 2001/80/EG fastställts mellan-
liggande tak enligt vilka utsläppen minskar
successivt. I övergångsbestämmelserna före-
skrivs också om Bulgariens skyldighet att se-
nast den 1 januari 2011 förelägga en uppda-
terad plan för stegvis anpassning till regel-
verket av återstående anläggningar som inte
uppfyller kraven i direktiv 2001/80/EG.
Dessutom föreskrivs om det förfarande som
skall iakttas om kommissionen anser att des-
sa planer inte är tillräckliga och som kan leda
till att ett överträdelseförfarande inleds mot
Bulgarien.
Tillägg till bilaga VI
Kapitel I
I tillägget ingår en förteckning över an-
läggningar som får bearbeta mjölk som inte
uppfyller EU:s krav.
Kapitel II
I tillägget ingår en förteckning över an-
läggningar som får bearbeta både mjölk som
uppfyller EU:s krav och mjölk som inte gör
det.
Bilaga VII: Förteckning enligt artikel 23 i
anslutningsakten: övergångsbestämmelser
för Rumänien
1. Fri rörlighet för personer Övergångsbe-
stämmelsen är likalydande som motsvarande
bestämmelse som gäller Bulgarien och som
det redogörs för under punkt 1.4. Anslut-
ningsakten / Del fyra: Tillfälliga bestämmel-
ser / Avdelning I: Övergångsbestämmelser
/Artikel 23 / Bilaga VI.
2. Frihet att tillhandahålla tjänster Rumä-
nien har rätt att låta bli att tillämpa minimier-
sättningsnivån enligt artikel 4.1 i direktiv
97/9/EG om system för ersättning till inve-
sterare fram till utgången av 2011.
Rumänien skall se till att dess system för
ersättning till investerare ger ett skydd på
minst 4 500 euro från och med den 1 januari
2007 till och med den 31 december 2007,
minst 7 000 euro från och med den 1 januari
2008 till och med den 31 december 2008,
minst 9 000 euro från och med den 1 januari
2009 till och med den 31 december 2009,
minst 11 000 euro från och med den 1 januari
2010 till och med den 31 december 2010 och
minst 15 000 euro från och med den 1 januari
2011 till och med den 31 december 2011.
Under denna övergångsperiod kommer de
övriga medlemsstaterna fortfarande att ha rätt
att hindra filialer till rumänska värdepappers-
företag som är etablerade på deras territorium
från att bedriva verksamhet, om inte och till
dess att sådana filialer har anslutit sig till ett
officiellt erkänt system för ersättning till in-
vesterare i den berörda medlemsstaten för att
täcka skillnaden mellan den rumänska ersätt-
ningsnivån och den miniminivå som anges i
artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG.
3. Fri rörlighet för kapital Rumänien får
under fem år från dagen för anslutningen
behålla de begränsningar som fastställs i
landets vid undertecknandet av anslut-
ningsfördraget gällande lagstiftning om
förvärv av mark för fritidsbostäder av
medborgare i medlemsstaterna eller de sta-
ter som är parter i avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES avta-
let) vilka inte är bosatta i Rumänien och av
juridiska personer som bildats i överens-
stämmelse med en annan medlemsstats el-
ler EES stats lagstiftning.
Medlemsstaternas medborgare och med-
borgare i de stater som är parter i avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
vilka är lagligen bosatta i Rumänien skall
inte omfattas av de bestämmelser som anges
i föregående stycke eller några andra regler
eller förfaranden än dem som gäller för ru-
mänska medborgare.
Dessutom får Rumänien under sju år från
dagen för anslutningen behålla de begräns-
ningar som fastställs i landets, vid under-
tecknandet av anslutningsfördraget gällande
lagstiftning om förvärv av jordbruksmark,
skog och skogsbruksmark av medborgare i
en annan medlemsstat, av medborgare i de
stater som är parter i avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och av juri-
diska personer som bildats i överensstäm-
melse med en annan medlemsstats eller EES
stats lagstiftning. En medborgare i en med-
lemsstat får dock i samband med förvärv av
jordbruksmark, skog och skogsbruksmark
under inga förhållanden behandlas mindre
gynnsamt än vid tidpunkten för underteck-
nandet av anslutningsfördraget eller behand-
las mer restriktivt än en medborgare i ett
tredjeland. Jordbrukare som är egenföretaga-
re och medborgare i en annan medlemsstat
och som vill etablera sig och bosätta sig i
Rumänien skall inte omfattas av bestämmel-
serna ovan och inte heller av några andra för-
faranden än dem som gäller för rumänska
medborgare.
En översyn av dessa övergångsbestämmel-
ser skall utföras under det tredje året efter
dagen för anslutningen. Kommissionen skall
i detta syfte lägga fram en rapport för rådet.
Rådet kan enhälligt på förslag från kommis-
sionen besluta att förkorta eller upphäva
övergångsperioden.
4. Konkurrenspolitik. Anslutningsfördraget
för Rumänien innehåller övergångsarrange-
mang i fråga om principerna för EG:s be-
stämmelser om statligt stöd.
A. Skattestöd.
Trots bestämmelserna i artiklarna III 167
och III 168 i det konstitutionella fördraget får
Rumänien för företag som erhöll det perma-
nenta investerarcertifikatet i eftersatta områ-
den före den 1 juli 2003 fortsätta att bevilja
befrielse från bolagsskatt på grundval av re-
geringens provisoriska förordning nr 24/1998
om eftersatta områden. För 28 eftersatta om-
rådena får befrielse beviljas så att stöden i
regel upphör före utgången av 2009 och se-
nast före utgången av 2010. Till och med ut-
gången av 2011 får Rumänien också för före-
tag som undertecknade handelskontrakt med
frihandelsområdenas förvaltningar före den 1
juli 2002 fortsätta att bevilja avgiftsbefrielse
på grundval av lag nr 84/1992 om frihan-
delsområden.
Nettointensiteten för stödet för regionala
investeringar får inte överstiga 50 % och
för små och medelstora företag får detta tak
höjas med 15 procentenheter. Om företaget
bedriver verksamhet inom motorfordons-
sektorn får det totala stödbeloppet inte
överskrida ett maximibelopp på 30 % av de
stödberättigande investeringskostnaderna.
De stödberättigande kostnaderna definieras
på grundval av statligt stöd för regionala
ändamål. Perioden för att beräkna det stöd
som skall inbegripas under ovan nämnda
tak skall inledas den 2 januari 2003. Vid
beräkningen av det totala stödet skall hän-
syn tas till allt stöd som beviljats stödmot-
tagaren i förhållande till de stödberättigan-
de kostnaderna, inklusive stöd som bevil-
jats enligt andra system och oberoende av
om stödet beviljats från lokala, regionala
eller nationella källor eller från gemenska-
pen.
Två månader efter anslutningen skall
Rumänien lämna information om uppfyl-
landet av ovanstående villkor till kommis-
sionen. Senast vid utgången av 2010 skall
Rumänien dessutom till kommissionen
lämna information om stödmottagarnas
faktiska stödberättigande investeringskost-
nader enligt regeringens provisoriska för-
ordning nr 24/1998 om eftersatta områden
och om de totala stödbeloppen som motta-
garna erhållit. Samma skyldighet gäller den
information om stödmottagarnas invester-
ingskostnader enligt lag nr 84/1992 om fri-
handelsområden som skall lämnas senast
vid utgången av 2011. Slutligen skall Ru-
mänien lämna halvårsrapporter om kontrol-
len av det stöd som ges mottagarna inom
motorfordonssektorn.
B. Omstrukturering av stålsektorn
Kommissionen anser det statliga stöd som
Rumänien beviljat stålindustrin för omstruk-
turering åren 1993-2004 vara förenligt med
den gemensamma marknaden. Statligt stöd
för omstrukturering skall inte beviljas den
rumänska stålindustrin efter den 31 december
2004. Endast de företag som förtecknas i del
I i tillägg A i bilaga VII till anslutningsför-
draget, "stödmottagande företag", skall vara
berättigade till statligt stöd inom ramen för
omstruktureringsprogrammet för den ru-
mänska stålindustrin. Omstruktureringen
skall vara slutförd senast vid utgången av
2008.
Ett stödmottagande företag får inte överlåta
åtnjutandet av det statliga stöd som beviljats
det och inte heller ta över andra företags till-
gångar. De totala nettokapacitetsminskningar
som skall uppnås av de stödmottagande före-
tagen för färdiga produkter under tiden 1993-
2008 skall vara minst 2,05 miljoner ton och
de enskilda verksamhetsplanerna skall skrift-
ligen godkännas av de stödmottagande före-
tagen.
Kommissionen och rådet skall noga över-
vaka hur Rumäniens omstruktureringspro-
gram för stålindustrin genomförs. Övervak-
ningen skall inbegripa en oberoende utvär-
dering som genomförs åren 2005, 2006,
2007, 2008 och 2009. Rumänien skall sam-
arbeta med kommissionen och rådet fullt ut
inom ramen för övervakningsbestämmelser-
na. En rådgivande kommitté bestående av
företrädare för de rumänska myndigheterna
och för kommissionen upprättas. Kommittén
skall sammanträda på halvårsbasis eller, på
ad hoc-basis om kommissionen så finner
nödvändigt. Om övervakningen visar att
Rumänien inte har uppfyllt villkoren i be-
stämmelserna i anslutningsfördraget eller i
tillägg A till bilaga VII eller att något eller
några av Rumäniens särskilda åtaganden
inte har uppfyllts eller att Rumänien har be-
viljat oförenligt statligt stöd, får kommis-
sionen vidta lämpliga åtgärder för att åter-
kräva stöden. Vid behov kan den skydds-
klausul som anges i artikel 37 i anslutnings-
akten eller den klausul om senareläggning
som anges i artikel 39 i anslutningsakten
tillämpas.
5. Jordbruk
A. Jordbrukslagstiftning.
Med avvikelse från artikel 19.1-19.3 i rå-
dets förordning (EG) nr 1493/1999 om den
gemensamma organisationen av marknaden
för vin får Rumänien erkänna återplanter-
ingsrätter som erhållits genom röjning av hy-
bridsorter som inte får ingå i klassificeringen
av vinsorter och som odlas på en areal av
30 000 hektar. Dessa återplanteringsrätter får
utnyttjas endast till och med den 31 decem-
ber 2014 och uteslutande för odling av Vitis
vinifera.
Omstrukturering och omställning av dessa
vinodlingar skall inte berättiga till gemen-
skapsstöd i enlighet med förordningen. Na-
tionellt statligt stöd får dock beviljas för de
kostnader som förorsakas av omstrukture-
ringen och omställningen. Detta stöd får inte
överstiga 75 % av samtliga kostnader per
vinodling.
B. Veterinärlagstiftning och fytosanitär
lagstiftning.
I Veterinärlagstiftning
I fråga om kvaliteten på rå mjölk beviljas
Rumänien en övergångsperiod fram till ut-
gången av 2009. Övergångsbestämmelsen är
likalydande som motsvarande bestämmelse
som gäller Bulgarien och som det redogörs
för under punkt 4 B i bilaga VI. Rumänien
beviljas dessutom en övergångsperiod fram
till utgången av 2009 för anläggningar som
behandlar animaliska livsmedel (25 anlägg-
ningar för kött, 2 anläggningar för fjäderfä-
kött och 27 anläggningar för mjölk och
mjölkprodukter). Övergångsperioden gäller
endast de strukturella kraven för anlägg-
ningarna och inte hygienkraven. Under
övergångsperioden får produkter med ur-
sprung i dessa anläggningar endast släppas
ut på den inhemska marknaden eller använ-
das för ytterligare bearbetning i de anlägg-
ningar som ingår i den ovan nämnda för-
teckningen. Produkterna skall också märkas
separat.
II Fytosanitär lagstiftning
Med avvikelse från rådets direktiv
91/414/EEG om utsläppande av växtskydds-
medel på marknaden får Rumänien skjuta
upp genomförandet av vissa bestämmelser
när det gäller bekämpningsmedel som för
närvarande är tillåtna i Rumänien och som
innehåller koppar och vissa andra ämnen an-
tingen till och med utgången av 2008 eller till
och med utgången av 2009.
6. Transportpolitik
Ömsesidiga övergångsarrangemang för inri-
kes vägtransporter.
Övergångsarrangemanget i fråga om inri-
kes vägtransporter motsvarar det arrange-
mang som gäller för Bulgarien. För innehål-
let i bestämmelsen redogörs ovan under den
punkt som gäller övergångsarrangemang för
Bulgarien.
Fordons dimensioner och vikter
Fordons dimensioner och vikter. Över-
gångsarrangemanget motsvarar det arrange-
mang som gäller för Bulgarien. Rumänien
har beviljats undantag från vissa tillåtna di-
mensioner och vikter på grund av att vissa
delar av de berörda ländernas vägnät är i
sämre skick och håller inte de dimensioner
och vikter som anges för EU. Rumänien har
dock i anslutningsfördraget förbundit sig till
en successiv uppgradering av vägnätet.
Skatter och avgifter på tunga godsfordon
I rådets direktiv 1999/62/EG föreskrivs om
avgifter på tunga godsfordon för använd-
ningen av vissa infrastrukturer, senast ändrad
genom 12003 T.
Med avvikelse från artikel 6.1 får Rumäni-
en uppskjuta tillämpningen av direktivet till
och med den 31 december 2010 och förbin-
der sig till en gradvis tillämpning av det i en-
lighet med tidsplanen i bilagan.
7. Beskattning Med avvikelse från rådets
sjätte direktiv 77/388/EEG om mervärdes-
skatt, sådant det lyder ändrat, får Rumänien
bibehålla ett undantag från mervärdesskatt på
internationella passagerartransporter antingen
fram till dess att villkoret i direktivet är upp-
fyllt, eller så länge samma undantag tilläm-
pas i någon av de nuvarande medlemsstater-
na, beroende på vilken tidpunkt som infaller
tidigare. Ett motsvarande undantag har också
tidigare beviljats alla nya och nuvarande
medlemsstater i unionen i samma utsträck-
ning.
Rumänien beviljas en övergångsperiod be-
träffande tillverkningsskatten som gäller rå-
dets direktiv 92/79/EEG om tillnärmning av
skatt på cigaretter, sådant det lyder ändrat.
Med avvikelse från direktivet får Rumänien
fram till utgången av 2009 skjuta upp till-
lämpningen av den sammanlagda minimi-
skattesatsen om 57 % på detaljhandelspriset
(inklusive alla skatter) och minst 64 euro per
1 000 cigaretter för cigaretter i den mest ef-
terfrågade prisklassen, förutsatt att Rumänien
under denna period successivt anpassar sina
punkskattesatser till den sammanlagda mini-
miskattesats som föreskrivs i direktivet. De
nuvarande medlemsstaterna får så länge ovan
nämnda undantag gäller behålla samma
kvantitativa restriktioner som gäller för im-
port från tredjeländer, för cigaretter som förs
in på deras territorier från Rumänien utan yt-
terligare punktskatteuttag under förutsättning
att de har meddelat kommissionen. Med-
lemsstater får i så fall utföra nödvändiga kon-
troller förutsatt att dessa inte hindrar en väl
fungerande inre marknad.
Rumänien beviljas också övergångsperio-
der beträffande tillverkningsskatten som
gäller rådets direktiv 2003/96/EG om en om-
strukturering av gemenskapsramen för be-
skattning av energiprodukter och elektricitet,
sådant det lyder ändrat. Rumänien får tilläm-
pa en övergångsperiod fram till den 1 januari
2011 för att anpassa den nationella skatteni-
vån för blyfri bensin som används som driv-
medel till miniminivån på 359 euro per 1 000
liter. Den effektiva skattesatsen för blyfri
bensin som används som drivmedel får inte
vara lägre än 323 euro per 1 000 liter från
och med den 1 januari 2008.
Rumänien beviljas en övergångsperiod
fram till den 1 januari 2013 för att anpassa
den nationella skattenivån för dieselbrännolja
som används som drivmedel till miniminivån
på 330 euro per 1 000 liter. Den effektiva
skattesatsen för dieselbrännolja som används
som drivmedel får inte vara lägre än 274 euro
per 1 000 liter från och med den 1 januari
2008 och 302 euro per 1 000 liter från och
med den 1 januari 2011.
Rumänien får tillämpa en övergångsperiod
fram till den 1 januari 2010 för att anpassa
den nationella skattenivån för naturgas som
används för privata uppvärmningsändamål
till minimiskattenivån enligt tabell C i bilaga
I.
Rumänien får tillämpa en övergångsperiod
fram till den 1 januari 2010 för att anpassa de
nationella skattenivåerna för tung eldningsol-
ja som används för fjärrvärme till minimi-
skattenivåerna enligt tabell C i bilaga I och
fram till den 1 januari 2009 för att anpassa de
nationella skattenivåerna för tung eldningsol-
ja som används för andra ändamål än fjärr-
värme till minimiskattenivåerna enligt tabell
C i bilaga I. De effektiva skattesatserna för
tung eldningsolja får inte vara lägre än 13
euro per 1 000 kg från och med den 1 januari
2007.
Med avvikelse från artikel 10 i direktiv
2003/96/EG får Rumänien tillämpa en över-
gångsperiod fram till den 1 januari 2010 för
att anpassa de nationella skattenivåerna för el
till de minimiskattenivåer som anges i tabell
C i bilaga I. De effektiva skattesatserna för el
får inte vara lägre än 50 % av den tillämpliga
minimisatsen i gemenskapen från och med
den 1 januari 2007.
Rumänien skall tillåtas att inte tillämpa be-
stämmelserna i artikel 1 rådets direktiv
2003/49/EG om ett gemensamt system för
beskattning av räntor och royalties som beta-
las mellan närstående bolag i olika medlems-
stater, sådant det låter ändrat, under en över-
gångsperiod till och med den 31 december
2010. Under denna övergångsperiod får den
skattesats som tillämpas i Bulgarien på betal-
ningar av räntor och royalties till ett närstå-
ende bolag i en annan medlemsstat, eller till
ett fast driftställe som är beläget i en annan
medlemsstat och tillhör ett närstående bolag i
en medlemsstat inte överstiga 10 %.
8. Energi Rumänien beviljas en övergångs-
period när det gäller tillämpningen av rådets
direktiv 68/414/EEG om en skyldighet för
medlemsstaterna att inneha minimilager av
råolja och/eller petroleumprodukter, sådant
det lyder ändrat. Lagren av petroleumproduk-
ter skall motsvara inhemsk förbrukning en-
ligt följande: 68,75 dagar senast den 1 januari
2007, 73 dagar senast den 31 december 2007,
77,25 dagar senast den 31 december 2008,
81,5 dagar senast den 31 december 2009,
85,45 dagar senast den 31 december 2010, 90
dagar senast den 31 december 2011.
9. Miljö
A. Luftkvalitet Med avvikelse från artiklar-
na 3-6 och bilaga I-III i Europaparlamentets
och rådets direktiv 94/63/EG om begränsning
av utsläpp av flyktiga organiska ämnen
(VOC) vid lagring av bensin och vid distri-
bution av bensin från depåer till bensinstatio-
ner skall kraven för befintliga lagringsan-
läggningar vid depåer, kraven för lastning
och lossning av befintliga transporthållare
vid depåer, kraven för befintliga transportbe-
hållare vid depåer och kraven för påfyllning
av befintliga lagringsanläggningar vid ben-
sinstationer inte tillämpas fullt ut i Rumänien
före utgången av 2009. Övergångsperioden
omfattar delmål för dessa krav som skall
uppnås före utgången av åren 2007 och 2008.
Vid uppställandet av delmål har fokus legat
på att uppnå överensstämmelse i fråga om
depåer och bensinstationer med en större år-
lig volymomsättning.
B. Avfallshantering Rumänien beviljas un-
dantag från tillämpningen av rådets förord-
ning (EEG) nr 259/93 om övervakning och
kontroll av avfallstransporter inom, till och
från Europeiska gemenskapen. Till och med
utgången av 2015 skall anmälningsförfaran-
det enligt förordningen tillämpas i fråga om
alla transporter till Rumänien av avfall för
återvinning som förtecknas i bilaga II till
förordningen. Enligt förordningen får de be-
höriga myndigheterna framföra invändningar
mot transporter till ett annat medlemsland för
slutbehandling med mer omfattande skäl än
transport av avfall för återvinning. Enligt
övergångsbestämmelserna får dock de behö-
riga rumänska myndigheterna till och med
utgången av 2011 framföra invändningar mot
transporter till Rumänien för återvinning av
vissa typer av avfall som förtecknas i bilaga
III till förordningen (den gula avfallsförteck-
ningen) på samma grunder som transporter
av avfall för slutbehandling. Denna över-
gångsperiod får utsträckas till och med ut-
gången av 2015. Dessutom får de rumänska
behöriga myndigheterna till och med utgång-
en av 2011 framföra invändningar mot trans-
porter till Rumänien av avfall för återvinning
som förtecknas i bilaga IV till förordningen
(den röda avfallsförteckningen) och transpor-
ter av avfall för återvinning som inte förteck-
nas i bilagorna till förordningen på samma
grunder som transporter av avfall för slutbe-
handling. Även denna övergångsperiod får
utsträckas till och med utgången av 2015. De
rumänska behöriga myndigheterna skall mot-
sätta sig transporter av avfall till Rumänien
som är avsedda för en anläggning som åtnju-
ter tillfälligt undantag från tillämpningen av
vissa bestämmelser i rådets direktiv
96/61/EG om samordnade åtgärder för att fö-
rebygga och begränsa föroreningar, Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG
om förbränning av avfall eller Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2001/80/EG om
begränsning av utsläpp till luften av vissa
föroreningar från stora förbränningsanlägg-
ningar.
Med avvikelse från artikel 6.1 a och b i di-
rektiv 94/62/EG om förpackningar och för-
packningsavfall skall Rumänien uppnå den i
artikel 6.1 a avsedda totala graden för åter-
vinning eller förbränning i förbränningsan-
läggningar med energiåtervinning (minst 50
viktprocent och högst 65 viktprocent av för-
packningsavfallet) före utgången av 2011
och den motsvarande totala grad som avses i
artikel 6.1 b (minst 60 viktprocent av för-
packningsavfallet) före utgången av 2013.
Med avvikelse från artikel 6.1 c skall Rumä-
nien uppnå materialutnyttjandemålet för plast
enligt punkt c (minst 25 viktprocent och
högst 45 viktprocent av samtliga förpack-
ningsmaterial som ingår i förpackningsavfal-
let materialutnyttjas med minst 15 viktpro-
cent för varje förpackningsmaterial) före ut-
gången av 2011. Rumänien skall uppnå det
totala materialutnyttjandemålet enligt artikel
6.1 d (minst 55 viktprocent och högst 80
viktprocent av förpackningsavfallet mate-
rialutnyttjas) före utgången av 2013. Med
avvikelse från artikel 6.1 e i skall Rumänien
uppnå minimimålet för materialutnyttjande
av glas (60 viktprocent) före utgången av
2013. Rumänien skall uppnå materialutnytt-
jandemålet för plast enligt artikel 6.1 e iv
(22,5 viktprocent, vilket omfattar endast ma-
terial som materialutnyttjas tillbaka till plast)
före utgången av 2013. Rumänien skall upp-
nå materialutnyttjandemålet för trä enligt ar-
tikel 6.1 e v (15 viktprocent) före utgången
av 2011. Alla de ovan nämnda övergångspe-
rioderna för tillämpning av direktiv
94/64/EG är indelade enligt delmål.
Med avvikelse från artikel 14 c och punk-
terna 2, 3, 4 och 6 i bilaga I till rådets direk-
tiv 1999/31/EG om deponering av avfall och
utan att det påverkar tillämpningen av rådets
direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets di-
rektiv 91/689/EEG december 1991 om farligt
avfall skall kraven rörande vattenkontroll och
lakvattenhantering, skydd av mark och vat-
ten, gaskontroll och stabilitet inte tillämpas
på 101 befintliga kommunala deponier i Ru-
mänien före den 16 juli 2017. Detta skall
dock inte påverka tillämpningen av rådets di-
rektiv 75/442/EEG om avfall eller rådets di-
rektiv 91/689/EEG om farligt avfall. Vidare
med avvikelse från artikel 5.3 a och 5.3 b
samt punkt 2 andra strecksatsen i bilaga I till
direktiv 1999/31/EG om deponering av av-
fall, skall kraven för flytande, frätande och
oxiderande avfall samt kraven på att hindra
att ytvatten tränger in i det deponerade avfal-
let inte tillämpas i Rumänien på de 23 befint-
liga anläggningar eller de 5 befintliga av-
fallsdammar som anges i övergångsbestäm-
melsen till och med det datum som anges för
varje anläggning och avfallsdamm. De längs-
ta övergångsperioderna upphör vid utgången
av 2013. Detta skall inte påverka tillämp-
ningen av artikel 6 c ii i direktivet om depo-
nering av avfall eller av direktiv 75/442/EEG
om avfall. Under övergångsperioden skall
Rumänien sörja för en successiv minskning
av det avfall som deponeras på dessa kom-
munala deponier och anläggningar och av-
fallsdammar i enlighet med de årliga maxi-
mimängder som anges i övergångsbestäm-
melserna. Med avvikelse från artikel 2 g and-
ra strecksatsen i rådets direktiv 1999/31/EG
om deponering av avfall skall tillfällig lag-
ring av farligt avfall tillåtas i Rumänien till
och med utgången av 2009. Under
övergångsperioden tillämpas inte direktivets
definition på deponier på deponiplatser som
används för tillfällig lagring av farligt avfall.
Detta skall dock inte påverka tillämpningen
av direktiv 75/442/EEG om avfall eller direk-
tiv 91/689/EEG om farligt avfall.
Med avvikelse från artiklarna 5.5 och 7.2 i
Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/96/EG om avfall som utgörs av eller
innehåller elektriska eller elektroniska pro-
dukter (WEEE) skall Rumänien uppnå kvo-
ten av separat insamlat WEEE från privat-
hushåll på i genomsnitt 4 kg per invånare och
år, återvinningskvoten samt återanvänd-
ningskvoten och materialåtervinningskvoten
för komponenter, material och ämnen före
utgången av 2008.
C. Vattenkvalitet På vissa, i övergångsbe-
stämmelsen angivna industrianläggningar
skall i Rumänien före utgången av 2009 inte
tillämpas gränsvärdena för utsläpp i vatten av
kadmium, kvicksilver, lindan, hexaklorben-
sen, hexaklorbutadien, 1,2 - dikloretan, tri-
kloretylen och triklorbensen. Om dessa
gränsvärden föreskrivs i artikel 3 och bilaga I
i rådets direktiv 83/513/EEG om gränsvärden
och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp, i arti-
kel 3 och bilaga I till rådets direktiv
84/156/EEG om gränsvärden och kvalitets-
mål för kvicksilverutsläpp från andra källor
än klor-alkaliindustrin, i artikel 3 och bilaga I
till rådets direktiv 84/491/EEG om gränsvär-
den och kvalitetsmål för utsläpp av hexaklor-
cyklohexan, samt i artikel 3 och bilaga II i
rådets direktiv 86/280/EEG om gränsvärden
och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga
ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till
direktiv 76/464/EEG.
Med avvikelse från artiklarna 3 och 4 samt
artikel 5.2 i direktiv 91/271/EEG om rening
av avloppsvatten från tätbebyggelse skall
kraven för ledningsnät och rening av av-
loppsvatten från tätbebyggelse inte tillämpas
fullt ut i Rumänien till och med utgången av
2018, utan i enlighet med de delmål som an-
ges i övergångsbestämmelsen.
Rumänien beviljas en övergångsperiod när
det gäller tillämpningen av de värden som
fastställts för oxiderbarhet, ammonium, nitra-
ter, turbiditet, aluminium, järn, kadmium,
bly, bekämpningsmedel och mangan i artikel
5.2, artikel 8 och delarna B och C till bilaga I
till direktiv 98/83/EG om kvaliteten på
dricksvatten. Övergångsperioderna upphör,
beroende på parametrarna och antalet invåna-
re i tätorterna, vid utgången av 2010 eller ut-
gången av 2015. Övergångsperioden är inde-
lad enligt delmål och undantaget gäller inte
för dricksvatten avsett för livsmedelsbearbet-
ning. Om undantag från de värden som anges
i direktivet kan innebära en fara för männi-
skors hälsa skall myndigheterna vidta de åt-
gärder som direktivet förutsätter, såsom för-
bud eller begränsning av distribution av vat-
ten.
D. Förorenings- och riskhantering inom
industrin Med avvikelse från artikel 5.1 i rå-
dets direktiv 96/61/EG om samordnade åt-
gärder för att förebygga och begränsa förore-
ningar (det s.k. IPPC-direktivet) skall kraven
för beviljande av tillstånd för befintliga an-
läggningar inte tillämpas i Rumänien på de
anläggningar som anges i övergångsbestäm-
melsen fram till det datum som anges för var-
je anläggning, när det gäller skyldigheten att
driva dessa anläggningar i enlighet med de
utsläppsgränsvärden, likvärdiga parametrar
eller tekniska åtgärder som bygger på bästa
tillgängliga teknik som avses i artikel 9.3 och
9.4. De längsta övergångsperioderna upphör
vid utgången av 2015. Det ovan nämnda kra-
vet träder i kraft den 30 oktober 2007 i de
nuvarande medlemsstaterna. Fullständigt
samordnade tillstånd skall utfärdas för dessa
anläggningar före den 30 oktober 2007, med
bindande tidsplaner för varje anläggning för
att uppnå full överensstämmelse.
Med avvikelse från artikel 6, artikel 7.1 och
artikel 11 i Europaparlamentets och rådets di-
rektiv 2000/76/EG om förbränning av avfall
skall utsläppsgränsvärdena och kraven för
mätningar inte tillämpas till och med utgång-
en av 2007 på 52 förbränningsanläggningar
för medicinskt avfall och till och med ut-
gången av 2008 på 58 förbränningsanlägg-
ningar för medicinskt avfall i Rumänien.
Med avvikelse från artikel 4.3 och del A i
bilagorna III, IV, VI och VII till rådets direk-
tiv 2001/80/EG om begränsning av utsläpp
till luften av vissa föroreningar från stora
förbränningsanläggningar skall utsläpps-
gränsvärdena för svaveldioxid, kväveoxider
och stoft inte tillämpas i Rumänien på de an-
läggningar som anges i övergångsbestäm-
melsen före det datum som anges för varje
enhet vid anläggningen. De längsta över-
gångsperioderna upphör vid utgången av
2013. Under denna övergångsperiod får ut-
släppen av svaveldioxid, kväveoxider och
stoft från alla förbränningsanläggningar en-
ligt direktiv 2001/80/EG inte överstiga de i
övergångsbestämmelsen fastställda mellan-
liggande tak enligt vilka utsläppen minskar
successivt. Vidare med avvikelse från artikel
4.3 och del A i bilaga VI till direktiv
2001/80/EG skall de gränsvärden för utsläpp
av kväveoxid som från och med den 1 januari
2016 skall gälla för anläggningar med en in-
stallerad tillförd effekt på mer än 500 MWth
inte tillämpas i Rumänien fram till och med
den 31 december 2017 på de anläggningar
som anges i övergångsbestämmelsen. Också i
detta fall föreskrivs om mellanliggande tak,
enligt vilka utsläppen minskar successivt, för
utsläpp av kväveoxid från alla förbrännings-
anläggningar enligt direktiv 2001/80/EG. I
övergångsbestämmelsen föreskrivs också om
Rumäniens skyldighet att senast den 1 janua-
ri 2011 lägga fram en uppdaterad plan för
stegvis anpassning till regelverket av återstå-
ende anläggningar som inte uppfyller kraven
i direktiv 2001/80/EG. Dessutom föreskrivs
om det förfarande som skall iakttas om
kommissionen anser att dessa planer inte är
tillräckliga och som kan leda till att ett över-
trädelseförfarande inleds mot Rumänien.
Tillägg A till bilaga VII
I tillägget till bilagan behandlas omstruktu-
reringen av den rumänska stålindustrin enligt
kapitel 4 avsnitt B i bilaga VII till artikel 23,
där det hänvisas till konkurrensregler och
statliga stöd i samband med omstrukturering-
en av den rumänska stålindustrin. I del I i
tillägget till bilagan förtecknas de företag
som tar emot statligt stöd enligt omstrukture-
ringsprogrammet. I del II anges kapacitets-
förändringar vid dessa företags olika anlägg-
ningar samt tidpunkter för produktionens
upphörande och stadigvarande nedläggning. I
del III anges de omstruktureringsriktmärken
som varje stödmottagande företag skall nå
när det gäller verksamhetens bruttoproduk-
tion, avkastningen av det egna kapitalet och
den totala produktiviteten. En kontroll av att
dessa omstruktureringsriktmärken har nåtts
skall genomföras genom en oberoende utvär-
dering årligen under åren 2005-2009. Dess-
utom skall kostnadsminskningarna genomfö-
ras fullt ut i enlighet med de stödmottagande
företagens verksamhetsplaner.
I del IV ges en vägledande förteckning
över innehållet i det informationsmaterial
som skall samlas in för omstruktureringen.
Den information som skall samlas in gäller
produktion, sålda produkter, investeringar,
sysselsättning, kapacitet, kostnader, finansie-
ring och stöd samt startande av ett nytt före-
tag eller nya anläggningar och ändringar i
ägarförhållandena.
Tillägg B till bilaga VII
Tillägget består av en förteckning över de
anläggningar för kött, fjäderfäkött och mjölk
och mjölkprodukter som beviljas en över-
gångsperiod i fråga om de strukturella kraven
för anläggningarna. De anläggningar för
mjölk och mjölkprodukter som anges i tilläg-
get beviljas samtidigt en övergångsperiod i
fråga om kvaliteten på rå mjölk.
Avdelning II:
Institutionella bestämmelser
Artikel 24. I artikeln föreskrivs om antalet
bulgariska och rumänska ledamöter som
skall väljas till Europaparlamentet mandatpe-
rioden 2004-2009 samt om sättet att välja le-
damöter.
Enligt artikel 24.1 skall med avvikelse från
det högsta antal ledamöter i Europaparlamen-
tet (732 ledamöter) som fastställs i artikel
189 andra stycket i EG fördraget och i artikel
107 andra stycket i Euratomfördraget antalet
ledamöter ökas för tiden från och med an-
slutningen fram till början av mandatperio-
den 2009-2014. Antalet parlamentsledamöter
ökar från 732 till 785 ledamöter efter det att
18 bulgariska och 35 rumänska ledamöter
valts.
Enligt artikel 24.2 skall Bulgarien och Ru-
mänien före den 31 december 2007 hålla
allmänna direkta val av ledamöter i enlighet
med bestämmelserna om allmänna direkta
val av ledamöter i Europaparlamentet.
Enligt artikel 24.3 skall de ledamöter i Eu-
ropaparlamentet som företräder medborgarna
i Bulgarien och Rumänien under perioden
från och med anslutningen fram till vart och
ett av de val som avses i punkt 2 utses inom
parlamenten i dessa stater. Detta avviker från
bestämmelserna i artikel 190.1 i EG-
fördraget och artikel 108.1 i Euratomfördra-
get, enligt vilka ledamöterna i Europaparla-
mentet skall väljas genom allmänna direkta
val.
Avdelning III:
Finansiella bestämmelser
Artikel 25. De nya medlemsstaterna blir
medlemmar i Europeiska investeringsbanken
(EIB) och betalar sin andel av det inbetalade
kapitalet. Från dagen för anslutningen skall
Bulgarien och Rumänien betala 5 % av det
tecknade kapitalet, dvs. 14,8 miljoner euro
för Bulgariens del och 42,3 miljoner euro för
Rumäniens del enligt nuvarande beräkningar.
I artikeln anges utöver de andelar av det in-
betalade kapitalet som skall betalas också en
tidsplan för betalningarna.
Artikel 26. I artikeln föreskrivs om de bi-
drag som skall betalas med anledning av sta-
ternas anslutning till Kol- och stålforsknings-
fonden samt om tidtabellen för betalning av
bidragen. Beslut om Kol- och stålforsknings-
fonden fattades i samband med att rådet fast-
ställde de ekonomiska följderna av att
EKSG-fördraget upphör att gälla genom rå-
dets beslut 2002/234/EKSG.
Enligt artikel 26.1 står staterna för medfi-
nansiering av fondens kapital utgående från
hur stor produktionen är, vilket i löpande pri-
ser innebär 11,95 miljoner euro för Bulgari-
ens del och 29,88 miljoner euro för Rumäni-
ens del.
Enligt punkt 2 skall de nya medlemsstater-
na betala bidragen till Kol- och stålforsk-
ningsfonden inom 4 år. De årliga bidragen
skall betalas den första arbetsdagen i årets
första månad. Betalningen av bidragen börjar
2009, då 15 % av statens bidrag skall betalas.
Följande år skall 20 % av bidraget betalas
och året därpå är betalningen 30 % av bidra-
get. Den sista betalningen är 2012 och utgör
35 % av bidraget.
Artikel 27. I artikeln föreskrivs om admi-
nistrativa arrangemang som föranleds av av-
slutandet av finansiella föranslutningsinstru-
ment och förfaranden och övergången från de
regler som är tillämpliga före anslutningen
och de som är tillämpliga efter anslutningen.
Artikeln gäller upphandling, tecknande av
kontrakt, fullgörande och utbetalningar av fö-
ranslutningsstöd enligt Phareprogrammet,
Phares program för gränsöverskridande sam-
arbete samt stöd enligt den övergångsmeka-
nism som avses i artikel 31.
Enligt punkt 1 skall genomförandeorgan i
de nya medlemsstaterna förvalta de ovan
nämnda finansiella instrumenten från och
med dagen för anslutningen. Enligt andra
stycket skall kommissionen genom ett beslut
avstå från sin förhandskontroll av upphand-
ling och tecknande av kontrakt. I tredje
stycket föreskrivs om situationer då kommis-
sionens beslut om att avstå från förhandskon-
trollen inte har fattats före dagen för anslut-
ningen.
Enligt punkt 2 skall övergripande budgetå-
taganden som ingåtts före anslutningen enligt
de finansiella föranslutningsinstrument som
avses i punkt 1 fortsättningsvis styras av reg-
lerna och föreskrifterna i de finansiella fö-
ranslutningsinstrumenten tills de berörda
programmen och projekten har avslutas.
Enligt punkt 3 skall programplanering för
föranslutningsstöd genomföras för sista
gången under det sista hela kalenderåret före
anslutningen. Vidare föreskrivs om inom vil-
ken tid kontrakt för åtgärder enligt dessa
program måste tecknas och utbetalningar gö-
ras.
I punkt 4 föreskrivs om personalen i an-
slutning till det successiva avslutandet av de
finansiella instrument som avses i punkt 1
samt ISPA-programmet, och en smidig över-
gång mellan de regler som är tillämpliga före
anslutningen och de som är tillämpliga efter
anslutningen. Den nödvändiga stadgeenliga
personalstyrkan skall bibehållas i de nya
medlemsstaterna under högst 15 månader ef-
ter anslutningen. I punkten föreskrivs också
om löneförmånerna för tjänstemän som ut-
nämnts till tjänster i de nya medlemsstaterna
före anslutningen och som ombeds vara kvar
i tjänst i dessa stater efter dagen för anslut-
ningen. Vidare föreskrivs att de administrati-
va utgifter som krävs för förvaltning av fö-
ranslutningsstödet skall finansieras genom
rubrikerna för de finansiella instrument som
avses i punkt 1 samt ISPA-programmet i de
relevanta föranslutningsbudgetarna.
Artikel 28. I artikeln föreskrivs om admi-
nistrativa arrangemang som skall vidtas i
samband med åtgärder som omfattas av be-
slut enligt förordningen om upprättande av
ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument
och vars genomförande inte har slutförts vid
tidpunkten för anslutningen. Artikeln gäller
anbudsförfaranden, betalningsförfaranden,
berättigande till stöd och förfaranden genom
vilka kommissionen får tillåta särskilda un-
dantag från de regler som gäller enligt för-
ordningen om sammanhållningsfonden.
I punkt 1 föreskrivs att åtgärder enligt för-
ordningen om upprättande av ett strukturpoli-
tiskt föranslutningsinstrument som inte har
slutförts vid tidpunkten för anslutningen skall
anses ha godkänts av kommissionen. Belopp
som ännu inte har anslagits för genomföran-
det av sådana åtgärder skall anslås enligt den
förordning om sammanhållningsfonden som
är i kraft vid anslutningen och skall enligt ar-
tikeln hänföras till det kapitel som motsvarar
den förordningen enligt Europeiska gemen-
skapernas allmänna budget. På åtgärderna
skall i regel bestämmelserna i förordningen
om sammanhållningsfonden tillämpas.
Enligt punkt 2 skall ett anbudsförfarande i
samband med en åtgärd som avses i punkt 1,
för vilket det vid anslutningen redan har of-
fentliggjorts en anbudsinfordran i Europeis-
ka unionens officiella tidning, genomföras i
enlighet med de regler som fastställs i denna
anbudsinfordran. Varje upphandlingsförfa-
rande för vilket ingen anbudsinfordran ännu
har offentliggjorts i Europeiska unionens of-
ficiella tidning skall enligt artikeln överens-
stämma med bestämmelserna i det konstitu-
tionella fördraget, med de instrument som
har antagits enligt denna och med gemen-
skapens politik. Till dessa räknas även poli-
tiken för miljöskydd, transport, transeurope-
iska nät, konkurrens och offentlig upphand-
ling.
Enligt punkt 3 skall utbetalningar som görs
av kommissionen enligt en åtgärd som avses
i punkt 1 överföras till det tidigaste öppna
åtagandet, i första hand enligt förordningen
om upprättande av ett strukturpolitiskt fö-
ranslutningsinstrument och därefter enligt
den förordning om sammanhållningsfonden
som då är i kraft.
I artikel 4 föreskrivs att för de åtgärder som
avses i punkt 1 skall reglerna för fördelning
av stöd enligt förordning (EG) nr 1267/1999
om upprättande av ett strukturpolitiskt fö-
ranslutningsinstrument fortsätta att gälla. På
begäran av den berörda medlemsstaten får
kommissionen tillåta undantag från denna
förpliktelse.
Enligt punkt 5 får på motsvarande sätt
kommissionen besluta att tillåta särskilda un-
dantag från förpliktelsen enligt artikel 1 att
iaktta förordningen om sammanhållnings-
fonden. Undantag kan beviljas endast i väl-
grundade undantagsfall.
Artikel 29. Artikeln behandlar programmet
Sapard och täckande av betalningar för åt-
gärder och åtaganden enligt programmet,
bl.a. fleråriga åtaganden för miljöåtgärder, av
programmet för landsbygdsutveckling
2007-2013. Om det behövs särskilda över-
gångsåtgärder skall förfarandena i artikel
50.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999
om allmänna bestämmelser för strukturfon-
derna iakttas.
Artikel 30. I punkt 1 konstateras att Bulga-
rien 2003 har stängt enheterna 1 och 2 vid
kärnkraftverket Kozloduj och förpliktar sig
att 2006 stänga enheterna 3 och 4 vid kärn-
kraftverket. Efter det att enheterna har
stängts skall de avvecklas.
Enligt punkt 2 skall EU under perioden
2007-2009 ge Bulgarien ekonomiskt stöd för
nedläggning av enheterna och för andra kost-
nader som stängningen medför till ett belopp
av sammanlagt 210 miljoner euro. Utöver
nedläggningen skall stödet bland annat täcka
åtgärder inom följande delområden: förbätt-
rande av miljöns tillstånd, modernisering av
de konventionella energiproduktions , ener-
giöverförings och energidistributionssekto-
rerna samt åtgärder för att öka användningen
av förnybara energikällor och förbättra för-
sörjningsberedskapen. För ovan nämnda än-
damål kan det ekonomiska stödet delvis ka-
naliseras via stödfonden för nedläggningen
av Kozloduj, som förvaltas av Europeiska
banken för återuppbyggnad och utveckling
(EBRD).
I punkt 3 ingår en bestämmelse enligt vil-
ken kommissionen kan anta genomförande-
bestämmelser för det ekonomiska stödet. Be-
stämmelserna skall antas i enlighet med rå-
dets beslut 1999/468/EG.
Artikel 31. Genom artikeln skapas ett fi-
nansiellt instrument för att under det första
året efter anslutningen tillhandahålla ett till-
fälligt finansiellt stöd för Bulgarien och Ru-
mänien så att de inom vissa områden kan ut-
veckla och stärka sin administrativa och
rättsliga förmåga att genomföra gemen-
skapslagstiftningen och kontrollera att den
efterlevs samt främja inbördes utbyte av goda
rutiner. Stödet skall användas för att finansie-
ra institutionsuppbyggande projekt och små-
skaliga investeringar i samband med dessa.
Grunden för stödet är ett fortsatt behov av
att förstärka åtgärder på vissa områden som
inte kan finansieras ur strukturfonderna. För
genomförandet används bl.a. arrangemanget
med twinning som innebär att de nuvarande
medlemsstaternas sakkunskap används för att
utveckla de nya medlemsstaternas administ-
rativa beredskap.
För övergångsarrangemanget reserveras för
Bulgarien och Rumänien 82 miljoner euro år
2004. Kommissionen beslutar om stödet i en-
lighet med det förfarande som gäller Phare-
programmet.
Artikel 32. I punkt 1 inrättas en tillfällig
likviditets- och Schengenfacilitet. Schengen-
faciliteten innebär att Bulgarien och Rumäni-
en när de förbereder sig för att avskaffa kon-
trollen vid de inre gränserna kan få tilläggs-
finansiering för genomförande av Schengen-
regelverket och kontroll vid de yttre gränser-
na mellan dagen för anslutningen och ut-
gången av 2009. Likviditetsfaciliteten bidrar
till att förbättra likviditetsflödet i den natio-
nella budgeten.
Enligt punkt 2 skall Bulgarien och Rumä-
nien beviljas stödbetalningar i form av scha-
blonbelopp ur den tillfälliga likviditets- och
Schengenfaciliteten. Bulgarien förfogar un-
der tre år över sammanlagt 239,5 miljoner
euro, Rumänien förfogar under motsvarande
tid över sammanlagt 559,80 miljoner euro.
Enligt punkt 3 skall minst 50 % av stödbe-
talningarna till vartdera landet användas för
att bistå Bulgarien och Rumänien när det
gäller ländernas skyldighet att finansiera åt-
gärder vid unionens nya yttre gränser för ge-
nomförandet av Schengenregelverket och
kontroll vid de yttre gränserna. I övrigt anger
inte artikeln några åtgärder som stödbetal-
ningarna särskilt skall riktas till.
Punkt 4 fastställer tidtabellen för betalning
av stöden, begränsar tiden för utnyttjande av
dem och ålägger Bulgarien och Rumänien en
skyldighet att rapportera om hur stöden har
utnyttjats. Stödbeloppet anges i punkt 2 på
årsbasis. En tolftedel av varje årligt stödbe-
lopp skall utbetalas till Bulgarien och Rumä-
nien den första vardagen i varje månad mot-
svarande år. Schablonbeloppsbetalningarna
skall utnyttjas inom tre år efter den första ut-
betalningen. Bulgarien och Rumänien skall
senast sex månader efter utgången av den
treåriga tidsfristen lägga fram en heltäckande
rapport om det slutliga genomförandet av de
schablonbeloppsbetalningar som avses i arti-
keln, med en motivering av utgifterna.
Kommissionen återkräver outnyttjade medel
eller medel som använts på otillbörligt sätt.
Enligt punkt 5 får kommissionen anta så-
dana tekniska föreskrifter som är nödvändiga
för den tillfälliga likviditets- och Schengen-
facilitetens funktion.
Artikel 33. I punkt 1 anges att utan att det
föregriper framtida politiska beslut skall de
totala åtagandebemyndiganden för struktur-
åtgärder som görs tillgängliga för Bulgarien
och Rumänien under treårsperioden 2007-
2009 uppgå till följande:
2007 2008 2009
(miljoner euro, 2004 års priser)
Bulgarien 539 759 1 002
Rumänien 1 399 1 972 2 603
Enligt punkt 2 skall under de tre åren
2007-2009 omfattningen och arten av åtgär-
der inom ramen för dessa fasta landsanslag
fastställas på grundval av de då tillämpliga
bestämmelserna om utgifter för strukturåt-
gärder.
Artikel 34. Punkt 1. Enligt punkt 1 skall ut-
över de förordningar om landsbygdsutveck-
ling som gäller vid anslutningen bestämmel-
serna i avsnitten I-III i bilaga VIII tillämpas
på Bulgarien och Rumänien för perioden
2007-2009 och de särskilda finansiella be-
stämmelserna i avsnitt IV i bilaga VIII till-
lämpas under programperioden 2007-2013.
Punkt 2. Artikeln gäller åtagandebemyndi-
ganden för landsbygdsutveckling från garan-
tisektionen vid EUGFJ för Bulgarien och
Rumänien under perioden 2007-2009.
Punkt 3. Enligt punkt 3 skall förfarandet
enligt artikel 50.2 i förordning (EG) nr
1260/1999 tillämpas om det finns behov av
att anta tillämpningsföreskrifter för bestäm-
melserna i bilaga VIII.
Punkt 4. Enligt punkt 4 skall rådet på för-
slag från kommissionen och efter att ha hört
Europaparlamentet vid behov företa nödvän-
diga anpassningar av bestämmelserna i bila-
ga VIII för att säkerställa överensstämmelse
med förordningarna om landsbygdsutveck-
ling.
Bilaga VIII: Landsbygdsutveckling (enligt
artikel 34 i anslutningsakten)
Avsnitt I: Tillfälliga tilläggsåtgärder för
landsbygdsutveckling för Bulgarien och Ru-
mänien
A. Stöd till delvis självförsörjande jordbruk
som genomgår omstrukturering.
Enligt punkt A i avsnitt I i den berörda bi-
lagan skall stöd till delvis självförsörjande
jordbruk som genomgår omstrukturering bi-
dra till att mildra landsbygdens övergångs-
problem när Bulgariens och Rumäniens jord-
brukssektor och landsbygdsekonomi utsätts
för konkurrenstrycket från den inre markna-
den samt till att underlätta och stimulera om-
struktureringen av ännu inte lönsamma jord-
bruk.
För att få del av stödet förutsätts också i
punkt A att jordbrukaren lägger fram en före-
tagsplan som visar att jordbruket kommer att
bli lönsamt, innehåller en förteckning över de
investeringar som krävs och beskriver sär-
skilda milstolpar och mål. Företagsplanen
skall granskas efter tre år. Stödet skall utbeta-
las årligen i form av schablonmässigt stöd
upp till det maximibelopp som anges i avsnitt
I G och under en period på högst fem år.
B. Producentgrupper.
Enligt punkt B i avsnitt I i den berörda bi-
lagan skall ett schablonmässigt stöd beviljas
för att underlätta upprättande och administra-
tiv drift av sådana producentgrupper som syf-
tar till att för de producenter som är med-
lemmar i sådana grupper anpassa produktio-
nen till marknadens krav, till att gemensamt
släppa ut varor på marknaden, inklusive för-
beredelser för försäljning, centralisering av
försäljningen och leveranser till grossister
samt till att införa gemensamma regler för in-
formation om produktionen, särskilt beträf-
fande skörd och tillgänglighet.
Stödet skall beviljas endast till producent-
grupper som formellt har erkänts av de behö-
riga myndigheterna i Bulgarien eller Rumä-
nien mellan tidpunkten för anslutningen och
den 31 december 2009 på grundval av an-
tingen nationell lagstiftning eller gemen-
skapslagstiftning.
I punkt B fastställs också beloppet av det
stöd som skall beviljas till producentgrupper.
C. Åtgärder av typen Leader+.
Enligt punkt C i avsnitt I i den berörda bi-
lagan kan stöd beviljas till åtgärder av typen
Leader+ om de avser förvärvande av färdig-
heter i syfte att förbereda landsbygdssamhäl-
len för att kunna utforma och genomföra lo-
kala strategier för landsbygdsutveckling.
Dessa åtgärder får innefatta särskilt följan-
de: tekniskt stöd till studier av lokalområdet
och en diagnos av territoriet där de önskemål
befolkningen framfört beaktas, information
till och utbildning av befolkningen för att
uppmuntra ett aktivt deltagande i utveck-
lingsprocessen, uppbyggande av lokala ut-
vecklingspartnerskap, utarbetande av integre-
rade utvecklingsstrategier, finansiering av
forskning och utarbetande av stödansökning-
ar.
Stöd kan beviljas till sådana strategier av
pilotkaraktär för utveckling av landsbygds-
områden som utarbetats av lokala aktions-
grupper i enlighet med de principer som fast-
ställs i punkterna 12, 14 och 36 i kommissio-
nens meddelande till medlemsstaterna av den
14 april 2000 om fastställande av riktlinjer
för gemenskapsinitiativet för landsbygdens
utveckling (Leader+) (EGT C 139,
18.5.2000). Detta stöd skall begränsas till re-
gioner där det redan finns en tillräcklig ad-
ministrativ kapacitet och erfarenhet av ar-
betssätt av typen lokal landsbygdsutveckling.
De lokala aktionsgrupper som avses ovan
kan också vara berättigade att delta i åtgärder
för samarbete mellan områden och transna-
tionellt samarbete i enlighet med punkterna
15-18 i kommissionens meddelande om fast-
ställande av riktlinjer för gemenskapsinitiati-
vet för landsbygdens utveckling (Leader+)
(EGT C 139, 18.5.2000). Bulgarien och Ru-
mänien och de lokala aktionsgrupperna skall
också beredas tillgång till det observations-
organ för landsbygdsområden som föreskrivs
i punkt 23 i det ovan nämnda meddelandet
från kommissionen.
D. Rådgivningstjänster avseende jordbru-
ket
Enligt punkt D i avsnitt I i den berörda bi-
lagan skall stöd beviljas till tillhandahållande
av rådgivningstjänster avseende jordbruket.
E. Komplettering av direktstöd
Åren 2007-2009 får komplettering av di-
rektstöd beviljas jordbrukare som är berätti-
gade till kompletterande nationellt direktstöd
eller annat stöd enligt artikel 143 c i rådets
förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättan-
de av gemensamma bestämmelser för system
för direktstöd inom den gemensamma jord-
brukspolitiken och om upprättande av vissa
stödsystem för jordbrukare och om ändring
av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr
1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr
1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr
1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr
1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr
2529/2001. Det stöd som beviljas en jord-
brukare får inte överskrida skillnaden mellan
den nivå för direktstöd som är tillämplig i
Bulgarien eller Rumänien för respektive år i
enlighet med artikel 143 a och 40 % av den
nivå för direktstöd som är tillämplig i ge-
menskapen enligt dess sammansättning den
30 april 2004 för respektive år.
Gemenskapens bidrag till komplettering av
direktstöd som beviljas i Bulgarien och Ru-
mänien för åren 2007-2009 får inte överskri-
da 20 % av dess respektive årliga tilldelning.
Bulgarien eller Rumänien får dock besluta att
ersätta denna årliga sats på 20 % med följan-
de satser: 25 % för 2007, 20 % för 2008 och
15 % för 2009. Stöd som beviljas en jordbru-
kare enligt underavsnitt E i avsnitt I i bilaga
VIII i anslutningsakten skall räknas som
kompletterande nationellt direktstöd eller an-
nat stöd, beroende på vilket som är tillämp-
ligt, inom ramen för de maximinivåer som
fastställs i artikel 143c.2 a i förordning (EG)
nr 1782/2003.
F. Tekniskt bistånd
Enligt punkt F i avsnitt I i den berörda bi-
lagan kan stöd beviljas till föreberedande åt-
gärder, övervaknings-, utvärderings- och
kontrollåtgärder som krävs för genomförande
av programdokumenten för landsbygdsut-
veckling. Dessa åtgärder skall innefatta sär-
skilt studier, tekniska stödåtgärder samt erfa-
renhets- och informationsutbyte riktat till
partner, förmånstagare och den stora allmän-
heten, installation, drift och samtrafik avse-
ende datoriserade system för förvaltning,
övervakning och utvärdering, förbättrade ut-
värderingsmetoder och utbyte av information
om bästa praxis på detta område.
G. Tabell över belopp för de tillfälliga tilläggsåtgärderna för landsbygdsutveckling för Bul-
garien och Rumänien
Åtgärd
EUR
Delvis självförsörjande jordbruk
1 000
per jordbruk/per år
Producentgrupper
100 000
100 000
80 000
60 000
50 000
under första året
under andra året
under tredje året
under fjärde året
under femte året
Avsnitt II: Särskilda bestämmelser för in-
vesteringsstöd till Bulgarien och Rumänien
Enligt avsnitt II i bilaga VIII skall invester-
ingsstöd till jordbruksföretag enligt de för-
ordningar om landsbygdsutveckling som är i
kraft vid anslutningen beviljas jordbruksföre-
tag som kan visas bli lönsamma vid slutet av
förverkligandet av investeringen.
Totalbeloppet för stöd till investeringar i
jordbruksföretag, uttryckt i procent av den
stödberättigande investeringsvolymen, skall
begränsas till högst 50 %, i mindre gynnade
områden högst 60 %, eller de procentandelar
som fastställs i den relevanta förordningen
om landsbygdsutveckling som är i kraft vid
anslutningen, om dessa är högre. Om inve-
steringar görs av unga jordbrukare, enligt de-
finition i den relevanta förordningen om
landsbygdsutveckling som är i kraft vid an-
slutningen, får dessa procentsatser uppgå till
högst 55 %, i mindre gynnade områden högst
65 %, eller de procentandelar som fastställs i
den relevanta förordningen om landsbygds-
utveckling som är i kraft vid anslutningen,
om dessa är högre.
Stöd till investeringar för att förbättra bear-
betning och saluföring av jordbruksprodukter
enligt den relevanta förordningen om lands-
bygdsutveckling som är i kraft vid anslut-
ningen skall beviljas företag som har bevil-
jats en övergångsperiod efter anslutningen
för att uppfylla miniminormerna när det gäll-
er miljö, hygien och djurens välbefinnande.
Företaget måste uppfylla alla relevanta nor-
mer vid slutet av den specificerade över-
gångsperioden, dock senast vid slutet av in-
vesteringsperioden.
Avsnitt III: Särskild bestämmelse för stöd
till förtidspensionering till Bulgarien
Enligt avsnitt III i bilaga VIII skall jord-
brukare i Bulgarien som har tilldelats mjölk-
kvoter vara berättigade till systemet för för-
tidspensionering under förutsättning att de
inte har fyllt 70 år vid tiden för överlåtelsen.
Stödbeloppet skall vara avhängigt av de
maximibelopp som är fastställda i den rele-
vanta förordningen om landsbygdsutveckling
som är i kraft vid anslutningen och skall be-
räknas i förhållande till mjölkkvotens storlek
och den totala jordbruksverksamheten i före-
taget. Mjölkkvoter som har tilldelats någon
som överlåter ett jordbruk skall återföras till
den nationella mjölkkvotsreserven utan nå-
gon ytterligare kompensationsbetalning.
Avsnitt IV: Särskilda finansiella bestäm-
melser för Bulgarien och Rumänien
2007-2013
Enligt punkt 1 i avsnitt IV i bilaga VIII
skall för programperioden 2007-2013 ge-
menskapsstöd som beviljas i Bulgarien och
Rumänien för alla åtgärder som avser lands-
bygdsutveckling genomföras enligt princi-
perna i artiklarna 31 och 32 i rådets förord-
ning (EG) nr 1260/1999 om allmänna be-
stämmelser för strukturfonderna.
Punkt 2 i avsnitt IV gäller gemenskapens
finansiella bidrag, som i enlighet med detta
avsnitt i mål 1-områden får uppgå till 85 %
för åtgärder för miljövänligt jordbruk och
djurens välbefinnande och 80 % för andra åt-
gärder. Bidragen kan också uppgå till de pro-
centandelar som fastställs i de förordningar
om landsbygdsutveckling som är i kraft vid
anslutningen, om dessa är högre.
Artikel 35. Enligt artikeln skall de belopp
som anges i artiklarna 30, 31, 32, 33 och 34
justeras av kommissionen varje år i enlighet
med prisutvecklingen som en del av den årli-
ga tekniska justeringen av budgetplanen.
Avdelning IV:
Andra bestämmelser
Artikel 36. I artikeln föreskrivs om en all-
män ekonomisk skyddsklausul. Enligt punkt
1 får en ny medlemsstat inom högst tre år ef-
ter anslutningen ansöka om bemyndigande
att vidta skyddsåtgärder för att skydda någon
ekonomisk sektor eller något geografiskt om-
råde från hotande allvarliga problem.
Skyddsåtgärderna förutsätter att svårigheter-
na har betydande verkningar och kan leda till
bestående förändringar.
Också de nuvarande medlemsstaterna får
med stöd av denna artikel ansöka om be-
myndigande att vidta skyddsåtgärder för
motsvarande problem som orsakas av de nya
medlemsstaterna.
Enligt punkt 2 skall kommissionen faststäl-
la sådana skyddsåtgärder på ansökan från en
medlemsstat och ange detaljerade föreskrif-
ter. Vid allvarliga ekonomiska svårigheter
och eftertrycklig begäran av den berörda
medlemsstaten skall kommissionen fatta sitt
beslut inom fem arbetsdagar. Skyddsåtgär-
derna skall vidtas omedelbart. Skyddsåtgär-
derna skall vara sådana att de tar hänsyn till
alla berörda parters intressen och de skall
inte innefatta några gränskontroller mellan
medlemsstaterna.
Enligt punkt 3 kan åtgärderna innebära av-
vikelser från bestämmelserna i EG-fördraget
och från anslutningsakten, i den mån och så
länge det är strikt nödvändigt. I första hand
skall sådana åtgärder väljas som stör den inre
marknadens funktion så litet som möjligt.
Artikel 37. I artikeln föreskrivs om en sär-
skild skyddsklausul som gäller den inre
marknaden. Skyddsklausulen gör det möjligt
att vidta effektiva skyddsåtgärder om en ny
medlemsstat inte lyckas genomföra sina åta-
ganden som medlemsstat inom området för
den inre marknaden och därför orsakar en
allvarlig störning i den inre marknadens
funktion eller risk för en sådan störning.
Kommissionen kan vidta skyddsåtgärder på
grundval av en motiverad begäran från en
medlemsstat eller på eget initiativ. Skydds-
klausulen kan åberopas redan på grundval av
resultat av förhandsövervakningen av nya
medlemsstater. Skyddsåtgärderna gäller då
från och med anslutningens första dag.
Skyddsåtgärderna skall ställas i proportion
till störningen eller risken för störning och
medföra minsta möjliga störning i den inre
marknadens funktion. I förekommande fall
skall befintliga sektoriella skyddsmekanis-
mer tillämpas för att onödig diskriminering
och dolda restriktioner av handeln mellan
medlemsstater skall kunna undvikas.
Skyddsåtgärderna får inte kvarstå längre än
vad som är nödvändigt och skall i vart fall
upphävas när det relevanta åtagandet har ge-
nomförts. Skyddsåtgärdernas varaktighet be-
gränsas trots allt inte till den angivna perio-
den, utan de kan gälla tills hela medlem-
skapsförpliktelsen har uppfyllts. Kommissio-
nen kan anpassa skyddsåtgärderna med hän-
syn till medlemsstatens framsteg. Kommis-
sionen skall på förhand underrätta rådet in-
nan den återkallar skyddsåtgärder och skall
vederbörligen beakta alla synpunkter från rå-
det i detta avseende.
Artikel 38. Artikeln innehåller en skydds-
klausul för civil- och straffrättsligt samarbe-
te, som skall tillämpas på Bulgarien och Ru-
mänien. Om det i Bulgarien eller Rumänien
finns allvarliga brister eller överhängande
risk för sådana brister i införlivandet, genom-
förandet eller tillämpningen av samarbetsin-
strument, beslut och åtaganden som avser
ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga
området enligt EU-fördraget, får kommissio-
nen med stöd av skyddsklausulen inom tre år
efter anslutningen vidta lämpliga åtgärder
och ange under vilka förutsättningar och hur
dessa åtgärder skall genomföras. På det civil-
rättsliga området gäller detsamma införlivan-
det av direktiv och förordningar som avser
ömsesidigt erkännande enligt EG-fördraget.
Kommissionens åtgärder får bestå i ett till-
fälligt upphävande av tillämpningen av be-
stämmelser och beslut i förbindelserna mel-
lan Bulgarien eller Rumänien och en eller
flera andra medlemsstater. Åtgärderna skall
inte kvarstå längre än vad som är nödvändigt
och skall i vart fall upphävas när bristerna
har avhjälpts. Åtgärderna får dock tillämpas
så länge bristerna kvarstår, dvs. vid behov till
och med längre än den ovan nämnda treårs-
perioden. Med hänsyn till Bulgariens eller
Rumäniens framsteg med att avhjälpa de
brister som fastställts kan kommissionen an-
passa åtgärderna på lämpligt sätt efter samråd
med medlemsstaterna.
Artikel 39. Punkt 1 gäller möjligheten att
senarelägga Bulgariens eller Rumäniens an-
slutning med ett år. Förberedelserna för anta-
gande och genomförande av regelverket i de
anslutande staterna övervakas kontinuerligt
och övervakningsrapporter om förberedel-
serna utarbetas av kommissionen. Om det på
grundval av övervakningen och i synnerhet
övervakningsrapporterna finns klara bevis för
att någon av de anslutande staterna är uppen-
barligen oförberedd att uppfylla kraven för
medlemskap vid tidpunkten för anslutning
den 1 januari 2007 på ett antal viktiga områ-
den, kan tidpunkten för den statens anslut-
ning senareläggas med ett år till den 1 januari
2008. Rådet beslutar enhälligt om en senare-
läggning av tidpunkten för anslutning på
grundval av en rekommendation från kom-
missionen.
Enligt punkt 2 får rådet med avvikelse från
punkt 1 med kvalificerad majoritet på grund-
val av en rekommendation från kommissio-
nen besluta att tidpunkten för Rumäniens an-
slutning senareläggs med ett år. En förutsätt-
ning för detta är att allvarliga brister har kon-
staterats när det gäller Rumäniens uppfyllan-
de av något eller några av de åtaganden och
krav som är förtecknade i avsnitt I i bilaga
IX. Dessa åtaganden gäller bland annat kon-
trollen vid de yttre gränserna, kampen mot
korruption och reformeringen av rättsväsen-
det.
Enligt punkt 3 får rådet med avvikelse från
punkt 1 och utan att det påverkar tillämp-
ningen av artikel 37 med kvalificerad majori-
tet på grundval av en rekommendation från
kommissionen besluta att tidpunkten för
Rumäniens anslutning senareläggs med ett
år. Beslutet kan fattas efter en utförlig be-
dömning beträffande området konkurrenspo-
litik hösten 2005 om allvarliga brister har
konstaterats när det gäller Rumäniens uppfyl-
lande av sina åtaganden enligt Europaavtalen
eller av något eller några av de åtaganden
och krav som är förtecknade i avsnitt II i bi-
laga IX.
Punkt 4 gäller den situation då rådet har
fattat ett beslut enligt punkt 1, 2 eller 3 om
att senarelägga den anslutande statens an-
slutning med ett år. Enligt punkten skall rådet
i denna situation med kvalificerad majoritet
besluta om att omedelbart göra nödvändiga
anpassningar av anslutningsakten eller bila-
gor och tillägg till den.
Bilaga IX: Särskilda åtaganden som gjorts
och krav som godtagits av Rumänien vid av-
slutandet av anslutningsförhandlingarna den
14 december 2004 (enligt artikel 39 i anslut-
ningsakten)
I bilaga IX ingår de särskilda åtaganden
som gjorts av Rumänien och till vilka hänvi-
sas i artiklarna 39.2 och 39.3. Bilagan har in-
delats i två avsnitt.
Avsnitt I i bilagan, till vilken hänvisas i ar-
tikel 39.2, innehåller 7 strecksatser.
Enligt den första strecksatsen skall Rumä-
nien utan dröjsmål genomföra handlingspla-
nen för Schengen, såsom den ändrats i över-
ensstämmelse med regelverket. Vid genom-
förandet av handlingsplanen skall de över-
enskomna tidsfristerna beaktas.
Enligt den andra strecksatsen skall Rumäni-
en i syfte att säkerställa en hög nivå för kon-
trollen och övervakningen av unionens yttre
gränser påskynda insatserna för att modernise-
ra utrustningen och infrastrukturen vid grän-
serna och gränsövergångsställena samt för-
stärka kapaciteten att genomföra operativa
riskanalyser. Detta skall återspeglas i en fler-
årig investeringsplan. Rumänien måste på-
skynda sina planer att rekrytera gränspoliser
och särskilt se till att Rumänien vid anslut-
ningen har uppnått en bemanningsnivå som
ligger så nära 100 % som möjligt vid unionens
yttre gränser. Rumänien måste även vidta alla
nödvändiga åtgärder för att effektivt bekämpa
olaglig invandring, inbegripet att förstärka
samarbetet med tredjeländer.
Enligt den tredje strecksatsen måste Rumä-
nien utarbeta och genomföra en handlings-
plan och strategi för reformering av rättsvä-
sendet. Rumänien måste säkerställa tillräck-
liga finansiella och mänskliga resurser för att
genomföra handlingsplanen. Rumänien mås-
te också visa att det nya systemet inom rätts-
väsendet för slumpmässig tilldelning av mål
som prövas till fullo har tagits i bruk.
Enligt den fjärde strecksatsen måste Ru-
mänien avsevärt påskynda kampen mot kor-
ruption, särskilt korruption på hög nivå, ge-
nom att säkerställa en strikt tillämpning av
den befintliga lagstiftningen mot korruption.
Rumänien skall också säkerställa att den na-
tionella åklagarmyndigheten för korrup-
tionsfrågor är faktiskt oberoende. Myndig-
heten måste utrustas med personal, finansi-
ella medel, utbildningsresurser och utrust-
ning i sådan utsträckning att den kan fullgö-
ra sin uppgift.
Enligt den femte strecksatsen skall en obe-
roende granskning av den nationella antikor-
ruptionsstrategins resultat och verkningar
genomföras. Slutsatserna och rekommenda-
tionerna från denna granskning skall om-
vandlas till en flerårig antikorruptionsstrate-
gi. Strategin skall åtföljas av en handlings-
plan med klart fastställda riktvärden och re-
sultat som skall uppnås samt lämpliga finan-
siella bestämmelser. Genomförandet av stra-
tegin och handlingsplanen skall övervakas av
ett klart definierat och oberoende organ. Stra-
tegin måste inbegripa ett åtagande att se över
det straffrättsliga förfarandet för att säkerstäl-
la att korruptionsfall behandlas på ett snabbt
och öppet sätt. Slutligen måste strategin in-
nehålla åtgärder för att minska det antal or-
gan som har behörighet att hindra eller utreda
korruptionsfall.
Enligt den sjätte strecksatsen skall Rumä-
nien säkerställa en tydlig rättslig ram för
uppgifterna för polisen respektive gendarme-
riet och samarbetet mellan dem, inbegripet
genomförandelagstiftning. För de båda insti-
tutionerna skall också en tydlig rekryterings-
plan utvecklas i syfte att göra avsevärda
framsteg med att besätta de många lediga va-
kanserna.
Enligt den sjunde strecksatsen måste Ru-
mänien utveckla och genomföra en enhetlig
flerårig strategi mot brottslighet. Strategin
skall innehålla konkreta åtgärder för att häva
Rumäniens ställning som ursprungs-, transit-
och bestämmelseland för offer för människo-
handel. Tillförlitlig statistik över hur denna
form av brottslighet motverkas skall årligen
lägga fram.
Avsnitt II i bilagan, till vilken hänvisas i
artikel 39.3, innehåller 4 strecksatser.
Enligt den åttonde strecksatsen skall Ru-
mänien säkerställa att konkurrensrådet effek-
tivt kontrollerar allt potentiellt statligt stöd,
även statligt stöd genom uppskov av betal-
ningar till den statliga budgeten av skatte-
skulder och sociala avgifter eller uppskov
med skulder i samband med energiförsörj-
ning.
Enligt den nionde strecksatsen skall Rumä-
nien utan dröjsmål stärka upprätthållandet av
regelverket avseende statligt stöd. Därefter
skall Rumänien säkerställa ett tillfredsstäl-
lande upprätthållande av regelverket både för
karteller och för statligt stöd.
Enligt den tionde strecksatsen skall Rumä-
nien förelägga kommissionen ett reviderat
stålomstruktureringsprogram i linje med de
krav som anges i Europaavtalet med Rumä-
nien. Rumänien skall också uppfylla åtagan-
det att inte bevilja eller utbetala något statligt
stöd till de stålverk som omfattas av den na-
tionella omstruktureringsplanen. Rumänien
skall respektera de belopp för statligt stöd
och de villkor avseende kapacitetsminsk-
ningar som skall beslutas i samband med Eu-
ropaavtalet.
Enligt den elfte strecksatsen skall Rumäni-
en även i fortsättningen anslå lämpliga finan-
siella medel och tillräckliga mänskliga resur-
ser med de rätta kvalifikationerna åt konkur-
rensrådet.
Artikel 40. Enligt artikeln får den inre
marknadens funktion inte försvåras genom
att man tar i bruk gränskontroller mellan
medlemsstaterna. Genom denna bestämmelse
vill man säkerställa att den inre marknaden
fungerar obehindrat. Gränskontroller får inte
införas under de övergångsperioder som har
beviljats Bulgarien och Rumänien.
Artikel 41. I artikeln föreskrivs om förfa-
randena vid tillämpningen av de övergångs-
bestämmelser som eventuellt behövs vid ge-
nomförandet av den gemensamma jord-
brukspolitiken i Bulgarien och Rumänien. I
första stycket föreskrivs att kommissionen
skall anta övergångsbestämmelser i enlighet
med förfarandet i artikel 25.2 i rådets förord-
ning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september
2003 om den gemensamma organisationen
av marknaden för spannmål eller, i före-
kommande fall, i andra motsvarande artiklar
om den gemensamma organisationen av
jordbruksmarknader eller det kommittéförfa-
rande som fastställs i den tillämpliga lagstift-
ningen.
I andra stycket föreskrivs att övergångsbe-
stämmelser som avser tillämpningen av så-
dana rättsakter avseende den gemensamma
jordbrukspolitiken som inte anges i anslut-
ningsakten, och som krävs på grund av an-
slutningen, skall före dagen för anslutningen
antas av rådet med kvalificerad majoritet på
förslag av kommissionen. Om övergångsbe-
stämmelserna avser rättsakter som ursprung-
ligen antagits av kommissionen, skall de an-
tas av kommissionen i enlighet med det för-
farande som krävs för antagande av rättsak-
terna i fråga.
Artikel 42. I de nuvarande medlemsstater-
nas och Bulgariens gemensamma förklaring
om trindsädeslag konstateras att en areal på
18 047 ha har använts för beräkningen av
Bulgariens nationella tak i bilaga VIIIa till
förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 sep-
tember 2003 om upprättande av gemensam-
ma bestämmelser för system för direktstöd
inom den gemensamma jordbrukspolitiken
och om upprättande av vissa stödsystem för
jordbrukare och om ändring av vissa förord-
ningar.
DEL FEM:
Genomförandebestämmelser för denna
akt
Avdelning I:
Upprättande av institutioner och organ
Artikel 43. Enligt artikeln skall Europapar-
lamentet besluta om de ändringar i sin ar-
betsordning som behövs på grund av anslut-
ningen.
Artikel 44. Enligt artikeln skall rådet beslu-
ta om de ändringar i sin arbetsordning som
behövs på grund av anslutningen.
Artikel 45. I artikeln föreskrivs att bulga-
riska och rumänska medborgare skall utses
till ledamöter i kommissionen.
Enligt första stycket skall en medborgare
från Bulgarien och en medborgare från Ru-
mänien utses till kommissionen från och med
dagen för anslutningen. De nya ledamöterna
skall utses av rådet med kvalificerad majori-
tet och i samförstånd med kommissionens
ordförande, efter det att Europaparlamentet
har hörts.
Enligt andra stycket skall mandattiden för
de kommissionsledamöter som utses på detta
sätt gå ut vid samma tidpunkt som mandatti-
den för de ledamöter som kommissionen har
vid anslutningen.
Artikel 46. I artikeln föreskrivs om utnäm-
nandet av domare till gemenskapernas dom-
stol och gemenskapernas förstainstansrätt
och deras ämbetstid.
Enligt punkt 1 skall två domare utses för
domstolen och två domare för förstainstans-
rätten. Ändringen behövs därför att det enligt
artikel 221.1 i EG-fördraget skall finnas en
domare per medlemsstat i domstolen och en-
ligt artikel 48 i protokollet om domstolens
stadga skall finnas 27 domare i förstainstans-
rätten. Tidigare hade domstolarna 25 domare
vardera.
Enligt punkt 2 första stycket skall ämbets-
tiden för en av de domare i domstolen som
utses enligt punkt 1 gå ut den 6 oktober 2009
och ämbetstiden för den andre domaren gå ut
den 6 oktober 2012. Enligt punkt 2 andra
stycket skall ämbetstiden för en av de doma-
re i förstainstansrätten som utses enligt punkt
1 gå ut den 31 augusti 2007 och ämbetstiden
för den andre domaren gå ut den 31 augusti
2010. I bägge domstolarna avgörs genom
lottning vilka domares ämbetstid går ut tidi-
gare.
Enligt punkt 3 första stycket skall domsto-
len göra de ändringar i sina rättegångsregler
som behövs på grund av anslutningen. Enligt
punkt 3 andra stycket skall förstainstansrät-
ten i samförstånd med domstolen göra de
ändringar i sina rättegångsregler som behövs
på grund av anslutningen. Enligt punkt 3
tredje stycket skall de ändrade rättegångsreg-
lerna godkännas av rådet med kvalificerad
majoritet.
Punkt 4 innehåller en övergångsbestäm-
melse som gäller tillämpningen av arbetsord-
ningen. Om någon av domstolarna eller nå-
gon av deras avdelningar har inlett ett munt-
ligt förfarande i ett mål men inte avgjort må-
let före dagen för anslutningen, skall domsto-
len eller avdelningen i fråga enligt bestäm-
melsen avgöra målet i den sammansättning
som den hade före anslutningen och tillämpa
de rättegångsregler som gällde dagen före
anslutningen.
Artikel 47. Enligt artikeln skall revisions-
rätten utvidgas med ytterligare två ledamöter
som skall utses för sex år.
Artikel 48. Enligt artikeln skall ekonomiska
och sociala kommittén utvidgas genom att 27
ledamöter utses som företräder de olika eko-
nomiska och sociala grupperingarna i det or-
ganiserade civila samhället i Bulgarien och
Rumänien. Mandattiden för de ledamöter
som företräder Bulgarien och Rumänien skall
gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden
för de ledamöter som kommittén har vid ti-
den för anslutningen.
Artikel 49. Enligt artikeln skall region-
kommittén utvidgas genom att 27 ledamöter
utses som företräder regionala och lokala or-
gan i Bulgarien och Rumänien. Dessa leda-
möter har valts till ett regionalt eller lokalt
organ eller är politiskt ansvariga inför en
vald församling. Mandattiden för de ledamö-
ter som företräder Bulgarien och Rumänien
skall gå ut vid samma tidpunkt som mandat-
tiden för de ledamöter som kommittén har
vid tiden för anslutningen.
Artikel 50. Enligt artikeln skall de anpass-
ningar av de grundläggande fördragens regler
för kommittéer och av arbetsordningar för
kommittéer som behövs på grund av anslut-
ningen göras så snart som möjligt efter an-
slutningen.
Artikel 51. Punkt 1 gäller utseende av nya
ledamöter i de genom fördragen eller genom
en av institutionernas rättsakter inrättade
kommittéerna, arbetsgrupperna eller andra
organen. De nya ledamöterna skall utses en-
ligt de villkor och förfaranden som fastställts
för utseende av ledamöter i dessa kommitté-
er, arbetsgrupper eller andra organ. Mandat-
tiden för de nya ledamöterna skall gå ut vid
samma tidpunkt som mandattiden för de le-
damöter som organet har vid anslutningen.
I de genom fördragen eller genom en av in-
stitutionernas rättsakter inrättade kommittéer
eller arbetsgrupper där antalet ledamöter har
fastställts oberoende av antalet medlemssta-
ter skall alla platser nybesättas vid anslut-
ningen. Sådana kommittéer eller arbetsgrup-
per skall dock inte nybesättas, om mandatti-
den för de nuvarande ledamöterna går ut
inom ett år efter anslutningen.
Avdelning II:
Tillämpning av institutionernas rättsakter
Artikel 52. Enligt artikeln skall efter an-
slutningen direktiv och beslut enligt EG-
fördraget och Euratomfördraget anses vara
riktade till Bulgarien och Rumänien, om des-
sa rättsakter är riktade till alla de nuvarande
medlemsstaterna. Direktiv och beslut som
skall ha delgetts för att träda i kraft skall en-
ligt artikeln anses ha anmälts till Bulgarien
och Rumänien vid anslutningen.
Artikel 53. Enligt punkt 1 skall de nya
medlemsstaterna vidta de nationella och öv-
riga åtgärder som är nödvändiga för att från
och med anslutningen följa bestämmelser i
direktiv och beslut enligt EG-fördraget och
Euratomfördraget. Det enda undantaget ut-
görs av de direktiv och beslut för vilka anges
någon annan övergångsperiod eller något an-
nat övergångsarrangemang i anslutningsak-
ten. Bulgarien och Rumänien skall underrätta
kommissionen om dessa åtgärder senast vid
anslutningen. Om det emellertid har beviljats
en övergångsperiod för åtgärderna skall de
meddelas senast vid den tidpunkt som anges i
akten.
Enligt punkt 2 skall de nuvarande med-
lemsstaterna vidta de åtgärder som är nöd-
vändiga för att från och med dagen för Bul-
gariens och Rumäniens anslutning tillämpa
de genom anslutningsakten ändrade direkti-
ven enligt EG-fördraget och Euratomfördra-
get. Om det har beviljats en övergångsperiod
för genomförandet av direktivändringar skall
de nuvarande medlemsstaterna vidta nödvän-
diga åtgärder inom övergångsperioden. Om
det inte har beviljats en övergångsperiod för
dessa åtgärder skall medlemsstaterna under-
rätta kommissionen om åtgärderna senast vid
anslutningen.
Artikel 54. I artikeln föreskrivs i enlighet
med artikel 33 stycke 3 i Euratomfördraget
en tidsfrist om tre månader för delgivning av
rättsakter och bestämmelser som gäller skyd-
dande av arbetstagare och allmänheten mot
fara som orsakas av joniserande strålning.
Artikel 55. Artikeln gäller rådets möjlighet
att utfärda avvikelser från sådana gemen-
skapsrättsakter som antagits under tiden mel-
lan den 1 oktober 2004 och den dag då an-
slutningsfördraget undertecknades, den 25
april 2005. Bestämmelsen är nödvändig ef-
tersom anslutningsförhandlingarna gällde
endast sådana gemenskapsrättsakter som an-
tagits före den 1 oktober 2004. Ansökarlän-
derna kunde inte förhandla om eventuella
avvikelser från sådana gemenskapsrättsakter
som antagits efter nämnda datum. Länder
som ansluts efter det att anslutningsfördraget
har undertecknats har i enlighet med det sär-
skilda informations- och samrådsförfarandet
möjlighet att påverka sådana gemenskaps-
rättsakter som antas efter undertecknandet. I
artikeln bemyndigas därför rådet att enhälligt
godkänna övergångsarrangemang och över-
gångsperioder för de nya medlemsstaterna i
fråga om sådana gemenskapsrättsakter som
de anslutande länderna inte har kunnat på-
verka under tiden mellan ovan nämnda da-
tum. Rådet kan godkänna åtgärderna på för-
slag från kommissionen och efter en väl un-
derbyggd begäran från någon av de anslutan-
de länderna. Åtgärderna kan godkännas en-
dast fram till anslutningen, eftersom de nya
medlemsstaterna efter det till fullo kan delta i
beslutsfattandet inom gemenskapen.
Artikel 56. I artikeln anges sådana fall där
utvidgningen innebär att det blir nödvändigt
att anpassa sådana gemenskapsrättsakter som
inte finns med i anslutningsakten eller dess
bilagor. Enligt artikeln får de anpassade
rättsakterna då träda i kraft vid anslutningen.
Rådet - med kvalificerad majoritet på förslag
av kommissionen - eller kommissionen skall,
beroende på vilken av dessa institutioner som
har antagit rättsakten i dess ursprungliga ly-
delse, besluta om anpassningarna.
Nedan redogörs närmare för sådana an-
passningar inom vissa områden, som med-
lemsstaterna redan preliminärt har kommit
överens om.
1.) Erkännande av examina
Eftersom anpassningar som gäller erkän-
nande av examina inte nämns i anslutnings-
protokollet eller dess bilagor, skall de
genomföras med stöd av klausulen med ett
generellt bemyndigande i artikel 56 i anslut-
ningsprotokollet. Vid ett möte i ständiga re-
presentanternas kommitté den 3 februari
2005 nåddes en politisk överenskommelse
om de anpassningar beträffande erkännande
av examina som krävs på grund av anslut-
ningen.
Lagstiftningen om det allmänna systemet
för erkännande av examina kompletteras ge-
nom att yrkeskompetens för rorsmän som ar-
betar inom sjötransport i Rumänien fogas till
bilaga C i direktiv 92/51/EEG.
Till gemenskapslagstiftningen om advoka-
ter, läkare, sjukskötare, tandläkare, veterinä-
rer, barnmorskor, provisorer och arkitekter
fogas uppgifter om Bulgariens och Rumäni-
ens yrkesbeteckningar och examina.
I dokumentet om anpassningar ingår be-
stämmelser om sådana examina för sjukskö-
terskor med ansvar för allmän hälso- och
sjukvård och barnmorskor i Rumänien som
har avlagts eller vars utbildning inleddes före
anslutningen. Examen erkänns trots att den
inte uppfyller de minimikrav som ställs på
utbildningen om examensbeviset åtföljs av
ett myndighetsintyg över att personen i prak-
tiken och lagligen har utövat detta yrke under
den period som anges i dokumentet om an-
passningar.
I dokumentet om anpassningar finns dess-
utom särskilda bestämmelser om examina för
sjukvårdsmän i Bulgarien. Bulgarien får tillå-
ta att sjukvårdsmän som avlagt examen för
sjukvårdsmän före den 31 december 1999 ut-
övar sitt yrke i Bulgarien, även om en del av
yrkesutövandet hör till tillämpningsområdet
för direktiven 93/16/EEG och 77/452/EEG.
Personer som avlagt examen för sjukvårds-
män har dock inte rätt att få sina examina er-
kända i andra medlemsstater i enlighet med
ovan nämnda direktiv.
Bestämmelser om genomförande av Euro-
peiska gemenskapens lagstiftning om erkän-
nande av examina finns bland annat i lagen
om genomförande av en generell ordning för
erkännande av examina inom Europeiska
gemenskapen (1597/1992), lagen om yrkes-
utbildade personer inom hälso- och sjukvår-
den (559/1994), lagen om utövning av vete-
rinäryrket (29/2000), lagen om advokater
(496/1958), revisionslagen (936/1994) och
kyrkolagen (1054/1993). Lagstiftningen be-
höver inte ändras på grund av ikraftträdandet
av anslutningsakten.
2.) Miljölagstiftning
De anpassningar av gemenskapens miljö-
regelverk som utvidgningen medför är när-
mast tekniska och de har inte några konse-
kvenser för lagstiftningen i Finland. Anpass-
ningarna gäller bl.a. ändringar av antalet le-
damöter i kommittéerna och införande av
Bulgarien och Rumänien i olika förteckning-
ar.
Till de biogeografiska regionerna i rådets
direktiv 92/43/EEG om bevarande av livs-
miljöer samt vilda djur och växter fogas en
svartahavsregion och stäppregion. Dessutom
ersätts bilagorna I, II, IV och V med ändrade
bilagor. Vid anpassningarna av bilagorna be-
aktas naturens särdrag i ansökarländerna och
de arter som skall skyddas eller utnyttjas i
dem samt deras olika naturtyper.
Till bilaga I och II till Europaparlamentets
och rådets direktiv 2001/80/EG om begräns-
ning av utsläpp till luften av vissa förore-
ningar från stora förbränningsanläggningar
fogas de utsläppsgränsvärden för svaveloxid
och kväveoxider samt de reduktionsmål som
skall gälla för Bulgarien och Rumänien.
Till Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/81/EG om nationella utsläppstak för
vissa luftföroreningar fogas de utsläppstak
för ansökarländerna som skall uppnås senast
2010. Utsläppstaken iakttar långt de begräns-
ningar som uppställts för Rumänien och Bul-
garien i samband med FN:s ekonomiska
kommission för Europas (UNECE) s.k. Gö-
teborgsprotokoll som gäller åtgärder för att
förhindra försurning, övergödning och mark-
nära ozon.
3.) Bolagsrätt och redovisningsregler
Eftersom anpassningar av bestämmelserna
om EG:s bolagsrätt och redovisningsregler
inte nämns i anslutningsprotokollet eller dess
bilagor, skall de genomföras med stöd av
klausulen med ett generellt bemyndigande i
artikel 56 i anslutningsprotokollet. Vid ett
möte i ständiga representanternas kommitté
den 3 februari 2005 nåddes en politisk över-
enskommelse om de anpassningar som krävs
på grund av anslutningen.
I dokumentet om anpassningar (5550/05
ADD 5) anges motsvarigheter på bulgariska
och rumänska för olika typer av bolag som
bildats enligt bulgarisk eller rumänsk lag-
stiftning, såsom publika aktiebolag. Anpass-
ningarna är av teknisk natur och de har inte
några konsekvenser för lagstiftningen i Fin-
land.
De bestämmelser om EG:s bolagsrätt som
tillägget i fråga skall fogas till är rådets första
direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om
samordning av de skyddsåtgärder som krävs i
medlemsstaterna av de i artikel 58 andra
stycket i fördraget avsedda bolagen i bo-
lagsmännens och tredje mans intressen, i syf-
te att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom
gemenskapen, rådets andra direktiv
77/91/EEG av den 13 december 1976 om
samordning av de skyddsåtgärder som krävs i
medlemsstaterna av de i artikel 58 andra
stycket i fördraget avsedda bolagen i bo-
lagsmännens och tredje mans intressen när
det gäller att bilda ett aktiebolag samt att be-
vara och ändra dettas kapital, i syfte att göra
skyddsåtgärderna likvärdiga, rådets tredje di-
rektiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978
om fusioner av aktiebolag, rådets tolfte di-
rektiv 89/667/EEG av den 21 december 1989
på bolagsrättens område om enmansbolag
med begränsat ansvar och rådets direktiv
(EG) nr 2157/2001 om stadga för europabo-
lag (SE).
De bestämmelser om EG:s redovisnings-
regler som anpassningen gäller är rådets fjär-
de direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978
om årsbokslut i vissa typer av bolag och rå-
dets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13
juni 1983 om sammanställd redovisning.
Artikel 57. Enligt artikeln skall, om inte
något annat fastställs i anslutningsfördraget
eller dess protokoll, rådet med kvalificerad
majoritet på förslag av kommissionen anta
beslut om tillämpningen och genomförandet
av bestämmelserna i anslutningsakten.
Artikel 58. Texterna som upprättats på bul-
gariska och rumänska till de rättsakter som
institutionerna och Europeiska centralbanken
har antagit före anslutningen skall vara gilti-
ga från och med dagen för anslutningen på
samma villkor som texterna på de nuvarande
tjugoen språken. De nya texterna skall of-
fentliggöras i Europeiska unionens officiella
tidning, om även texterna på de nuvarande
språken har offentliggjorts där.
Avdelning III:
Slutbestämmelser
Artikel 59. Enligt artikeln är alla bilagor
och tillägg till dessa i anslutningsakten en in-
tegrerad del av anslutningsakten.
Artikel 60. Enligt artikeln skall Italiens re-
gering till de nya medlemsstaterna på de nu-
varande fördragsspråken överlämna bestyrkta
kopior av Fördraget om Europeiska unionen,
Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och Fördraget om upprättandet
av Europeiska atomenergigemenskapen samt
av de fördrag som ändrar eller kompletterar
dessa, inklusive anslutningsfördragen för de
nuvarande medlemsstaterna. Enligt andra
stycket skall fördragstexterna på språken i de
nya medlemsstaterna bifogas anslutningsak-
ten, och de skall vara giltiga på samma vill-
kor som fördragstexterna på språken i de nu-
varande medlemsstaterna.
Artikel 61. Enligt artikeln skall rådets gene-
ralsekreterare till de nya medlemsstaternas
regeringar överlämna bestyrkta kopior av de
internationella avtal som generalsekretariatet
förvarar i sitt arkiv.
Bilagor
Anslutningsprotokollet och anslutningsak-
ten omfattar båda 9 bilagor, som innehåller
de anpassningar av gemenskapernas rättsak-
ter som beror på anslutningen. Ovan nämnda
bilagor behandlas i behövlig omfattning i
motiveringen till respektive artikel.
1.5. Slutakt
I Slutaktens text
II Förklaringar
A. Gemensamma förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna
1. Gemensam förklaring
om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien
I förklaringen betonar de nuvarande med-
lemsstaterna de starka inslagen av differenti-
ering och flexibilitet i arrangemanget för ar-
betstagares fria rörlighet. Medlemsstaterna
skall sträva efter att ge bulgariska medborga-
re ökat tillträde till arbetsmarknaden enligt
sin nationella lagstiftning. Bulgariska med-
borgares anställningsmöjligheter inom unio-
nen bör förbättras avsevärt efter anslutning-
en. Medlemsstaterna kommer dessutom att så
snart som möjligt nå fram till full tillämpning
av gemenskapens regelverk på området fri
rörlighet för arbetstagare.
2. Gemensam förklaring
om trindsädesslag: Bulgarien
I de nuvarande medlemsstaternas och Bul-
gariens gemensamma förklaring om trindsä-
deslag konstateras att en areal på 18 047 ha
har använts för beräkningen av Bulgariens
nationella tak i bilaga VIIIa till förordning
(EG) nr 1782/2003 av den 29 september
2003 om upprättande av gemensamma be-
stämmelser för system för direktstöd inom
den gemensamma jordbrukspolitiken och om
upprättande av vissa stödsystem för jordbru-
kare och om ändring av vissa förordningar.
3. Gemensam förklaring
om fri rörlighet för arbetstagare: Rumänien
Innehållet i förklaringen motsvarar förklar-
ing nr 1, men gäller Rumänien.
4. Gemensam förklaring
om landsbygdsutveckling:
När det gäller åtagandebemyndigandena
för landsbygdsutveckling från garantisektio-
nen vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien
under treårsperioden 2007-2009 enligt arti-
kel 34.2 i anslutningsprotokollet och artikel
34.2 i anslutningsakten, kan staterna vänta
följande anslag:
(miljoner EUR, 2004 års priser)
2007 2008 2009 2007-2009
Bulgarien 183 244 306 733
Rumänien 577 770 961 2 308
Sammanlagt 760 1 014 1 267 3 041
Bulgariens och Rumäniens anslag för
landsbygdsutveckling efter treårsperioden
2007-2009 kommer att grundas på befintliga
bestämmelser eller bestämmelser till följd av
eventuella reformer av politiken under denna
tid.
B. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och kommissionen
5. Gemensam förklaring
om Bulgariens och Rumäniens förberedelser inför anslutningen
Enligt förklaringen kommer Europeiska
unionen att fortsätta att noga övervaka Bul-
gariens och Rumäniens förberedelser och
framsteg, bland annat det faktiska genomfö-
randet av åtaganden på regelverkets alla om-
råden.
Europeiska unionen erinrar om ordföran-
deskapets slutsatser från Europeiska rådet
2004, enligt vilka det i fråga om Rumänien
kommer att ägnas särskild uppmärksamhet åt
förberedelserna på områdena rättsliga och in-
rikes frågor, konkurrens och miljö, och i frå-
ga om Bulgarien kommer att ägnas särskild
uppmärksamhet åt området rättsliga och inri-
kes frågor. Kommissionen kommer även
fortsättningsvis att ända fram till anslutning-
en lägga fram årliga rapporter om Bulgariens
och Rumäniens framsteg på vägen mot an-
slutning tillsammans med rekommendationer
om så är lämpligt. I skyddsklausuler före-
skrivs om åtgärder för att bemöta allvarliga
problem som kan uppstå antingen före an-
slutningen eller under de tre första åren efter
anslutningen.
C. Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike
6. Gemensam förklaring
av Tyskland och Österrike om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien och Rumänien
I förklaringen tolkar Tyskland och Österri-
ke i samförstånd med kommissionen lydelsen
i punkt 13 i övergångsbestämmelserna om fri
rörlighet för arbetstagare som att "vissa regi-
oner" i förekommande fall även kan omfatta
hela det nationella territoriet.
D. Förklaring av Republiken Bulgarien
7. Förklaring av Republiken Bulgarien
om användning av det kyrilliska alfabetet i Europeiska unionen
Enligt förklaringen har bulgariska erkänts
som ett giltigt språk i fördragen samt ett offi-
ciellt språk och ett arbetsspråk i Europeiska
unionens institutioner. Därför kommer det
kyrilliska alfabetet att bli ett av de tre alfabet
som officiellt används i Europeiska unionen.
Denna väsentliga del av Europas kulturarv
innebär enligt förklaringen ett särskilt bulga-
riskt bidrag till unionens språkliga och kultu-
rella mångfald.
III Skriftväxling mellan Europeiska unio-
nen och Bulgarien och Rumänien om ett in-
formations- och samrådsförfarande angående
antagandet av vissa beslut och andra åtgärder
som skall antas under tiden fram till anslut-
ningen
2. Lagförslag
Lagen om sättande i kraft av bestäm-
melser som hör till området för lagstift-
ningen i fördraget om Bulgariens och Ru-
mäniens anslutning till Europeiska unio-
nen
1 §. Paragrafen innehåller en bestämmelse
som sätter i kraft de bestämmelser i anslut-
ningsfördraget som hör till området för lag-
stiftningen. I avsnittet om behovet av riksda-
gens samtycke klarläggs till vilka delar be-
stämmelserna i fördraget hör till området för
lagstiftningen.
2 §. Enligt 2 § kan närmare bestämmelser
om verkställigheten av lagen utfärdas genom
förordning av statsrådet.
3 §. Lagen föreslås träda i kraft vid en tid-
punkt som fastställs genom förordning av re-
publikens president samtidigt som avtalet
träder i kraft för Finlands del.
Lagarna om upphävande av lagarna om
sättande i kraft av de bestämmelser som
hör till området för lagstiftningen i Euro-
paavtalen med Bulgarien och Rumänien
och i anpassningsprotokollen som hör
samman med dem
1 §. Bestämmelserna i 1 § i lagarna mot-
svarar varandra. I paragraferna föreslås att
respektive lag om sättande i kraft av Europa-
avtalen upphävs.
2 §. Om ikraftträdandet bestäms genom
förordning av republikens president. Avsik-
ten är att lagarna skall träda i kraft samtidigt
som anslutningsfördraget träder i kraft för re-
spektive stat. Eftersom det är möjligt att nå-
gondera av de anslutande staterna inte blir
medlem i Europeiska unionen den 1 januari
2007, är det nödvändigt att stifta separata la-
gar för respektive lag som skall upphävas så
att de vid behov kan träda i kraft vid olika
tidpunkter.
3. Ikraftträdande
Anslutningsfördraget träder i kraft den 1
januari 2007, förutsatt att alla parter i anslut-
ningsfördraget har deponerat sina ratifika-
tionsinstrument hos Italiens regering senast
den 31 december 2006. Om någondera av de
anslutande staterna inte har ratificerat fördra-
get inom utsatt tid, skall anslutningsfördraget
trots allt träda i kraft den 1 januari 2007 för
den stat som har deponerat sitt ratifikations-
instrument. Anslutningsfördraget kan där-
emot inte träda i kraft om det inte har ratifi-
cerats av alla nuvarande medlemsstater. Obe-
roende av om ratifikationsinstrumenten har
deponerats i behörig ordning, träder fördraget
trots allt i kraft först den 1 januari 2008, om
rådet har beslutat att senarelägga tidpunkten
för anslutningen med stöd av den klausul om
senareläggning som finns i anslutningsför-
draget. Om ett sådant beslut fattas endast i
fråga om den ena anslutande staten, träder
anslutningsfördraget i kraft för denna stats
del den 1 januari 2008, men för den andra
statens del den 1 januari 2007. För Finlands
del träder fördraget i kraft när det träder i
kraft internationellt.
Lagen om sättande i kraft av Bulgariens
och Rumäniens anslutning till Europeiska
unionen, som hör till området för lagstift-
ningen, föreslås träda i kraft vid en tidpunkt
som anges genom förordning av republikens
president samtidigt som anslutningsfördraget
träder i kraft för Finlands del.
Lagarna om upphävande av lagarna om sät-
tande i kraft av de bestämmelser som hör till
området för lagstiftningen i Europaavtalen
med Bulgarien och Rumänien och i an-
passningsprotokollen som hör samman med
dem avses träda i kraft genom förordning av
republikens president samtidigt som anslut-
ningsfördraget träder i kraft för respektive
stat.
I 59 § 1 mom. i självstyrelselagen för
Åland (1144/1991) sägs att om ett fördrag
innehåller en bestämmelse i en fråga som en-
ligt självstyrelselagen faller inom landskapets
behörighet, skall lagtinget för att bestämmel-
sen skall bli gällande i landskapet ge sitt bi-
fall till den författning genom vilken be-
stämmelsen sätts i kraft.
Bestämmelserna i anslutningsfördraget
gäller allmänt taget inte frågor som faller
inom landskapet Ålands behöriget. Anslut-
ningsfördragets bestämmelser om institutio-
nerna baserar sig på Nicefördragets protokoll
om utvidgningen av Europeiska unionen och
på de förklaringar av medlemsstaterna som
fogats till slutakten i fördraget. I artikel 13 i
anslutningsakten anges antalet ledamöter i
Regionkommittén efter utvidgningen och
motsvarande bestämmelser finns i anslut-
ningsprotokollet. Motsvarande bestämmelser
i Nicefördraget har inte ansetts förutsätta att
landskapet ger sitt bifall (RP 93/2001 rd).
Genom anslutningsfördraget ersätts Euro-
paavtalen med de nya medlemsstaterna. Sam-
tycke av Ålands lagting har redan en gång
begärts i fråga om lagarna om sättande i kraft
av avtalen. Bestämmelsen om lagtingets bi-
fall i 59 § i självstyrelselagen gäller dock inte
uppsägning av internationella överenskom-
melser eller andra internationella förpliktel-
ser med motsvarande verkningar.
Anslutningsfördraget innehåller emellertid
några sådana smärre anpassningar som berör
finsk rättskipningsbehörighet i frågor som
enligt 18 § i självstyrelselagen faller inom
landskapets lagstiftningsbehörighet. Sådana
frågor ingår åtminstone i anslutningsfördra-
gets anpassningar av natur- och miljövården
och av trafiken. Med anledning av detta anser
regeringen att samtycke av Ålands lagting
bör begäras i fråga om ikraftträdandet av la-
gen i propositionen.
4. Behovet av riksdagens sam-
tycke
Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs
riksdagens godkännande för fördrag och
andra internationella förpliktelser som inne-
håller sådana bestämmelser som hör till om-
rådet för lagstiftningen eller annars har avse-
värd betydelse, eller som enligt grundlagen
av någon annan anledning kräver riksdagens
godkännande. Riksdagens godkännande
krävs också för uppsägning av en sådan för-
pliktelse.
Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs
riksdagens godkännande för bl.a. sådana för-
drag och andra internationella förpliktelser
som innehåller bestämmelser som hör till
området för lagstiftningen. Enligt grundlags-
utskottets tolkningspraxis avser denna grund-
lagsfästa befogenhet hos riksdagen alla mate-
riella bestämmelser i internationella förplik-
telser som hör till området för lagstiftningen.
Enligt grundlagsutskottet skall en bestäm-
melse i ett fördrag eller i annan internationell
förpliktelse anses höra till området för lag-
stiftningen om 1) den gäller utövande eller
begränsning av någon grundläggande fri- el-
ler rättighet som är skyddad i grundlagen, 2)
den i övrigt gäller grunderna för individens
rättigheter och skyldigheter, 3) den sak som
bestämmelsen gäller enligt grundlagen skall
regleras i lag, 4) det finns lagbestämmelser
om den sak som bestämmelsen gäller eller 5)
det enligt rådande uppfattning i Finland skall
lagstiftas om saken. Enligt grundlagsutskottet
hör en bestämmelse om en internationell för-
pliktelse på dessa grunder till området för
lagstiftningen oavsett om den strider mot el-
ler överensstämmer med en lagbestämmelse i
Finland (GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000
rd och GrUU 45/2000 rd).
En stor del av bestämmelserna i anslut-
ningsfördraget gäller sådant som förutsätter
lagstiftning i Finland. Ett flertal bestämmel-
ser i anslutningsfördraget är trots allt av så-
dan karaktär att de bara ligger till grund för
de nya medlemsstaternas engagemang i be-
fintliga fördrag och bestämmelser. Över-
gångs- och undantagsbestämmelserna i an-
slutningsfördraget gör det möjligt för de nya
medlemsstaterna att under en övergångstid
enligt fördraget tillämpa nationella bestäm-
melser som avviker från grundfördragen.
Dessa bestämmelser kan inte anses falla
inom Finlands rättskipningsbehörighet på ett
sådant sätt att bestämmelserna hör till områ-
det för lagstiftningen i Finland i enlighet med
94 § 1 mom. grundlagen.
Anslutningsfördraget innehåller trots allt
också ett flertal bestämmelser som kan anses
höra till området för lagstiftningen på ovan
avsedda grunder enligt grundlagsutskottets
utlåtandepraxis. Också en del av anpassning-
arna och övergångsbestämmelserna berör
finsk rättskipningsbehörighet i frågor som i
Finland borde regleras genom lag. Sådana
bestämmelser ingår i synnerhet i de undantag
som skall tillämpas ömsesidigt och i de un-
dantag som de nuvarande medlemsländerna
får tillämpa i förhållande till de nya med-
lemsländerna.
Artikel 1 i anslutningsprotokollet och arti-
kel 1 i anslutningsakten innehåller definitio-
ner av vissa centrala begrepp. Artikel 14 i
anslutningsprotokollet och artikel 17 i akten
innehåller bestämmelser om de grundläggan-
de fördragens territoriella räckvidd. Det har
ansetts att dylika avtalsbestämmelser som in-
direkt påverkar tolkningen och tillämpningen
av materiella avtalsbestämmelser som hör till
området för lagstiftningen också själva hör
till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001
rd).
Enligt artikel 6.2 andra stycket i anslut-
ningsprotokollet och artikel 6.2 andra styck-
et i anslutningsakten skall rådet genom en-
hälligt beslut på medlemsstaternas vägnar
tillsammans med tredje länder eller interna-
tionella organisationer ingå protokoll, ge-
nom vilka Bulgarien och Rumänien ansluter
sig till de avtal eller konventioner som in-
gåtts eller undertecknats av unionen och de
nuvarande medlemsstaterna. Enligt artikel
3.4 i anslutningsprotokollet och artikel 3.4 i
anslutningsakten skall rådet genom enhälligt
beslut på rekommendation av kommissionen
och efter att ha hört Europaparlamentet göra
alla anpassningar av de konventioner och
protokoll som avses i samma artikel. Efter-
som de avtal som avses i bestämmelserna är
blandade avtal och avtal mellan medlems-
staterna, innebär bestämmelsen att en be-
gränsad del av medlemsstaternas traktat-
kompetens överlåts till rådet. Bestämmelsen
berör bestämmelserna om suveränitet i 1 § i
grundlagen och hör till området för lagstift-
ningen.
I artikel 7-9 i anslutningsprotokollet och ar-
tikel 7 och 8 i anslutningsakten definieras
den rättsliga statusen för bestämmelserna i
protokollet och akten och det förfarande som
skall tillämpas när bestämmelserna ändras.
Genom bestämmelserna klarläggs förhållan-
det mellan gemenskapens primärrätt och se-
kundärrätt när det gäller frågor som regleras i
anslutningsprotokollet och anslutningsakten.
Bestämmelserna hör till området för lagstift-
ningen.
Artikel 9 i anslutningsakten innehåller be-
stämmelser om Europaparlamentet. De be-
stämmelser som enligt artikelns punkt 2 skall
iakttas perioden 2009-2014 förutsätter änd-
ringar av vallagens 163 § och dessa ändring-
ar hör till området för lagstiftningen.
Artiklarna 10-15 och 24 i anslutningsakten
och artiklarna 10-12 och 21-24 i anslutnings-
protokollet innehåller övriga ändringar av
bestämmelserna om unionens institutioner.
Enligt grundlagsutskottets utlåtandepraxis är
sådana institutionella bestämmelser nära
kopplade till en stats suveränitet och bör an-
ses höra till området för lagstiftningen
(GrUU 38/2001 rd).
I artikel 21 i anslutningsakten och artikel
18 i protokollet sägs att de åtgärder som för-
tecknas i bilaga V skall tillämpas enligt de
villkor som anges i den bilagan. I avsnitten
om bolagsrätt och tullunionen i bilaga V in-
går bestämmelser som hör till området för
lagstiftningen.
I artikel 23 i anslutningsakten och artikel
20 i protokollet sägs att de åtgärder som för-
tecknas i bilagorna VI och VII skall tillämpas
på Bulgarien och Rumänien enligt de villkor
som anges i de bilagorna. En del av dessa
övergångsåtgärder hör till området för lag-
stiftningen. Sådana bestämmelser ingår i
övergångsåtgärderna gällande fri rörlighet för
personer, vilkas tillämpning i Finland kräver
lagbestämmelser, ifall man i Finland beslutar
att införa de övergångstider som är möjliga
enligt fördraget. Till området för lagstift-
ningen hör också de ömsesidiga övergångsar-
rangemangen för inrikes vägtransporter och
för tillverkningsskatt på cigaretter.
Enligt artikel 36 i anslutningsakten och ar-
tikel 36 i protokollet får var och en av de nu-
varande medlemsstaterna ansöka om bemyn-
digande att vidta skyddsåtgärder som kan
avse någon eller några av de nya medlems-
staterna, om det skulle uppstå svårigheter
som är allvarliga och kan bli bestående inom
någon ekonomisk sektor eller som kan allvar-
ligt försämra ekonomin inom ett visst områ-
de. Artikel 37 i akten och artikel 37 i proto-
kollet innehåller dessutom en särskild
skyddsklausul för den inre marknaden, och
artikel 38 i akten och artikel 38 i protokollet
innehåller en skyddsklausul för civil- och
straffrättsligt samarbete. Artiklarna möjliggör
sådana åtgärder som sannolikt inbegriper be-
stämmelser som hör till området för lagstift-
ningen i Finland. Själva artiklarna hör också
till området för lagstiftningen.
I 102 § i grundlagen sägs att bestämmelser
om utnämning av domare utfärdas genom lag.
Bestämmelserna i artiklarna 46 och 47 i an-
slutningsakten och i protokollet, vilka gäller
utnämnandet av domare i EG-domstolen, ge-
menskapens förstainstansrätt och revisionsrät-
ten, hör till området för lagstiftningen.
Medlemskapet i Europeiska unionen är en
viktig form för Finlands deltagande i det in-
ternationella samarbetet. Verkningarna av
den aktuella utvidgningen av unionen är inte
lika omfattande som verkningarna av utvidg-
ningen 2004, men också denna utvidgning är
av stor betydelse för unionen. I och med att
den ändrar grundfördragen, som hör till de
viktigaste instrumenten för Finlands interna-
tionella samarbete, är anslutningsfördraget
också ur Finlands synvinkel ett sådant för-
drag av avsevärd betydelse som enligt 94 § 1
mom. i grundlagen kräver riksdagens god-
kännande.
Bestämmelser som av någon annan anled-
ning kräver riksdagens godkännande är bl.a.
internationella förpliktelser som är bindande
för riksdagens budgetbefogenheter (t.ex.
GrUU 45/2000 rd, GrUU 11/2003 rd). Som
sådana förpliktelser har i praktiken betraktats
närmast sådana bestämmelser som medför
direkta utgifter för staten. Utvidgningen har
både direkta och indirekta budgetkonsekven-
ser. Den ökning av EU:s budget som följer
av Bulgariens och Rumäniens anslutning le-
der också till att Finlands betalningar ökar.
Utvidgningen medför sådana upprepade och
ständiga utgifter för staten som faller inom
riksdagens budgetbefogenheter. Också av
denna anledning kräver godkännandet av an-
slutningsfördraget riksdagens godkännande.
Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen skall riks-
dagen också godkänna uppsägningen av så-
dana internationella förpliktelser som avses i
samma lagrum. Anslutningsfördraget ersätter
de Europaavtal som ingåtts med de nya med-
lemsländerna. Eftersom de Europaavtal som
ingåtts som blandade avtal med Bulgarien
och Rumänien innehåller bestämmelser som
hör till området för lagstiftningen, bör den
förpliktelse som upphäver dessa avtal även
till denna del anses falla inom riksdagens be-
hörighet, trots att det inte formellt är fråga
om uppsägning av en överenskommelse
(GrUU 18/2002 rd, GrUU 11/2003 rd).
Riksdagens godkännande omfattar anslut-
ningsfördraget i sin helhet, inbegripet anslut-
ningsprotokollet och anslutningsakten med
bilagor. Riksdagens godkännande begärs inte
beträffande den särskilda slutakt som upprät-
tades i samband med att anslutningsfördraget
undertecknades och de förklaringar som in-
går i slutakten, eftersom de inte är juridiska
till sin natur (se GrUU 11/2003 rd).
5. Behandlingsordning
Lagen om godkännande av vissa bestäm-
melser i fördraget om Finlands anslutning till
Europeiska unionen (1540/1994) och lagen
om godkännande av vissa bestämmelser i
Amsterdamfördraget om ändring av fördraget
om Europeiska unionen, fördragen om upp-
rättandet av Europeiska gemenskaperna och
vissa akter som hör samman med dem
(505/1999) stiftades i s.k. inskränkt grund-
lagsordning enligt 69 § 1 mom. i riksdags-
ordningen (se GrUU 14/1994 rd och GrUU
10/1998 rd). Nämnda lagar om sättande i
kraft är till sin författningsrättsliga karaktär
s.k. undantagslagar, som innebär avvikelser
från bestämmelserna i grundlagen eller ut-
vidgningar av tidigare undantag. Dylika un-
dantagslagar som stiftats i grundlagsordning
kan ändras i vanlig lagstiftningsordning, om
den lag som medför ändringar inte utvidgar
det undantag från grundlagen som den lag
som skall ändras medfört. I vanlig lagstift-
ningsordning kan dessutom införas sådana
tillägg och ändringar som är av mindre bety-
delse för helheten, men som i sig innebär en
smärre utvidgning av undantaget till grund-
lagen, om inte karaktären hos det över-
gripande system som reglerats i grundlags-
ordning härigenom förändras. Dessa princi-
per gäller också internationella överenskom-
melser som är bindande för Finland (GrUU
21/1995 rd, GrUU 10/1998 rd och RP 1/1998
rd).
Lagen om sättande i kraft av de bestäm-
melser som hör till området för lagstiftningen
i Nicefördraget om ändring av Fördraget om
Europeiska unionen, fördragen om upprät-
tandet av Europeiska gemenskaperna och
vissa akter som hör samman med dem
(1/2002) och lagen om sättande i kraft av de
bestämmelser i fördraget om Tjeckiens, Est-
lands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns,
Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens
anslutning till Europeiska unionen som hör
till området för lagstiftningen (1259/2003)
har stiftats i vanlig lagstiftningsordning (se
GrUU 38/2001 rd och GrUU 11/2003 rd).
Bägge fördragen har godkänts medan den
gällande grundlagen har varit i kraft och vid
bedömningen har det bl.a. beaktats att be-
stämmelserna om Finlands suveränitet i 1 § i
grundlagen delvis avviker från motsvarande
bestämmelser i den upphävda regeringsfor-
men.
Det anslutningsfördrag som denna proposi-
tion gäller innehåller till följd av utvidgning-
en nödvändiga anpassningar av de fördrag
som ligger till grund för unionen samt andra
villkor för de nya medlemsstaternas anslut-
ning. Anslutningsfördraget ändrar och kom-
pletterar de gällande fördrag som ligger till
grund för unionen.
Finlands medlemskap i Europeiska unionen
har inneburit inskränkningar i suveräniteten
inom olika myndighetssektorer. Frågan om
att föra över kompetens på unionens institu-
tioner är dock enligt grundlagsutskottets utlå-
tandepraxis en sak som a priori gäller suve-
räniteten som den definieras i grundlagen.
Mindre justeringar av unionens uppgifter
t.ex. utifrån den kompetens som unionen re-
dan nu innehar kan dock i vissa fall stå i
samklang med grundlagsbestämmelserna om
Finlands suveränitet (RP 1/1998 rd, GrUU
38/2001 rd).
De ändringar i anslutningsakten som gäller
institutionerna baserar sig på Nicefördragets
protokoll om utvidgningen av Europeiska
unionen samt på de av medlemsstaterna an-
tagna förklaringar om utvidgningen av Euro-
peiska unionen och om tröskeln för kvalifice-
rad majoritet och antalet röster för en blocke-
rande minoritet i den växande unionen som
fogats till slutakten i Nicefördraget. Genom
anslutningsprotokollet görs anpassningar av
motsvarande bestämmelser i det konstitutio-
nella fördraget.
De ändringar som skall företas inför ut-
vidgningen och som gäller det antal företrä-
dare i Europaparlamentet som skall väljas i
varje medlemsstat och det sammanlagda an-
talet företrädare, vägningen av rösterna i rå-
det samt kommissionens storlek och sam-
mansättning ingår i protokollet till Niceför-
draget. Bestämmelserna om institutionerna i
anslutningsakten förändrar inte i väsentliga
delar Finlands ställning inom beslutsfattandet
i unionen jämfört med de skyldigheter som
följer av Nicefördraget. Sådant utvecklande
av unionens verksamhet på institutionell nivå
som kan anses vara normal utvecklingsverk-
samhet, har inte ansetts vara av betydelse
med avseende på suveränitetsbestämmelser-
na i grundlagens 1 § (RP 93/2001 rd, GrUU
38/2001 rd, GrUU 11/2003 rd).
Enligt artikel 6.2 andra stycket i anslut-
ningsprotokollet och artikel 6.2 andra styck-
et i anslutningsakten skall rådet genom en-
hälligt beslut på medlemsstaternas vägnar
tillsammans med tredje länder eller interna-
tionella organisationer ingå protokoll, ge-
nom vilka Bulgarien och Rumänien ansluter
sig till de avtal eller konventioner som in-
gåtts eller undertecknats av unionen och de
nuvarande medlemsstaterna. Enligt artikel
3.4 i anslutningsprotokollet och artikel 3.4 i
anslutningsakten skall rådet genom enhälligt
beslut på rekommendation av kommissionen
och efter att ha hört Europaparlamentet göra
alla anpassningar av de konventioner och
protokoll som avses i samma artikel. Efter-
som de avtal som avses i bestämmelserna är
blandade avtal och avtal mellan medlems-
staterna, innebär bestämmelsen att en be-
gränsad del av medlemsstaternas traktat-
kompetens överlåts till rådet. Enligt grund-
lagsutskottets ställningstaganden kan en in-
stitution som inrättats med stöd av ett för-
drag ges behörighet att anpassa, men inte
ändra fördraget. Tillåtna anpassningar bör
till sin sakliga innebörd vara sådana att de
inte påverkar fördragets karaktär, men inte
heller gäller ärenden som enligt grundlagen
kräver riksdagens samtycke (GrUU 38/2001
rd, GrUU 51/2001 rd). I ljuset av tidigare
praxis är anpassningsprotokollen för de nya
ländernas anslutning sådana som avses ovan
och rådet beslutar enhälligt om dem. Det är
fråga om en sådan begränsad överlåtelse av
traktatkompetens som inte är problematisk i
konstitutionellt hänseende (se GrUU
11/2003 rd).
Anslutningsfördraget och de lagar som hör
samman med det innehåller sålunda inte be-
stämmelser som berör grundlagen så som av-
ses i dess 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. Re-
geringen anser att anslutningsfördraget kan
godkännas med enkel majoritet och att för-
slaget till lag om sättande i kraft av det samt
förslagen till lagar om upphävande av lagar-
na om sättande i kraft av Europaavtalen kan
godkännas i vanlig lagstiftningsordning. Med
stöd av vad som anförts ovan och i enlighet
med 94 § i grundlagen föreslås
att Riksdagen godkänner det i Lux-
emburg den 25 april 2003 ingångna
fördraget mellan Konungariket Belgi-
en, Republiken Tjeckien, Konungari-
ket Danmark, Förbundsrepubliken
Tyskland, Republiken Estland, Repu-
bliken Grekland, Konungariket Spani-
en, Republiken Frankrike, Irland, Re-
publiken Italien, Republiken Cypern,
Republiken Lettland, Republiken Li-
tauen, Storhertigdömet Luxemburg,
Republiken Ungern, Republiken Mal-
ta, Konungariket Nederländerna, Re-
publiken Österrike, Republiken Polen,
Republiken Portugal, Republiken Slo-
venien, Republiken Slovakien, Repu-
bliken Finland, Konungariket Sverige,
Förenade konungariket Storbritanni-
en och Nordirland (Europeiska unio-
nens medlemsstater) och Republiken
Bulgarien och Rumänien om Republi-
ken Bulgariens och Rumäniens an-
slutning till Europeiska unionen.
Eftersom fördraget innehåller bestämmel-
ser som hör till området för lagstiftningen fö-
reläggs Riksdagen samtidigt följande lagför-
slag:
Lagförslagen
1.
Lag
om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget
om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
De bestämmelser som hör till området för
lagstiftningen i det i Luxemburg den 25 april
2005 ingångna fördraget mellan Konungari-
ket Belgien, Konungariket Danmark, För-
bundsrepubliken Tyskland, Republiken
Grekland, Konungariket Spanien, Republi-
ken Frankrike, Irland, Republiken Italien,
Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket
Nederländerna, Republiken Österrike, Repu-
bliken Portugal, Republiken Finland, Ko-
nungariket Sverige, Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirland, Republiken
Tjeckien, Republiken Estland, Republiken
Cypern, Republiken Lettland, Republiken Li-
tauen, Republiken Ungern, Republiken Mal-
ta, Republiken Polen, Republiken Slovenien
och Republiken Slovakien (Europeiska unio-
nens medlemsstater) och Republiken Bulga-
rien och Rumänien om Republiken Bulgari-
ens och Rumäniens anslutning till Europeis-
ka unionen gäller som lag sådana som Fin-
land har förbundit sig till dem.
2 §
Närmare bestämmelser om verkställigheten
av denna lag kan utfärdas genom förordning
av statsrådet.
3 §
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms
genom förordning av republikens president.
-----
2.
Lag
om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för
lagstiftningen i Europaavtalet med Bulgarien och i anpassningsprotokollet som hör samman
med det
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs lagen av den 26
april 2002 om sättande i kraft av de bestäm-
melser som hör till området för lagstiftningen
i Europaavtalet med Bulgarien och i anpass-
ningsprotokollet som hör samman med det
(329/2002).
2 §
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms
genom förordning av republikens president.
-----
3.
Lag
om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för
lagstiftningen i Europaavtalet med Rumänien och i anpassningsprotokollet som hör samman
med det
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Genom denna lag upphävs lagen av den 26
april 2002 om sättande i kraft av de bestäm-
melser som hör till området för lagstiftningen
i Europaavtalet med Rumänien och i anpass-
ningsprotokollet som hör samman med det
(331/2002).
2 §
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms
genom förordning av republikens president.
-----
Helsingfors den 200
Republikens President
TARJA HALONEN
FÖRDRAGET
om anslutning till Europeiska unionen 2005
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
A. Fördrag mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken
Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republi-
ken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen,
Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Ko-
nungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Repu-
bliken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken
Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Bulgarien
och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Eu-
ropeiska unionen 137
B. Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och
Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 147
Del ett: Principer 147
Del två: Anpassning av konstitutionen 151
Avdelning I: Institutionella bestämmelser 151
Avdelning II: Andra anpassningar 152
Del tre: Permanenta bestämmelser 153
Avdelning I: Anpassning av institutionernas rättsakter 153
Avdelning II: Andra bestämmelser 153
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser 153
Avdelning I: Övergångsbestämmelser 153
Avdelning II: Institutionella bestämmelser 153
Avdelning III: Finansiella bestämmelser 154
Avdelning IV: Andra bestämmelser 159
Del fem: Genomförandebestämmelser för detta protokoll 162
Avdelning I: Upprättande av institutioner och organ 162
Avdelning II: Tillämpning av institutionernas rättsakter 163
Avdelning III: Slutbestämmelser 165
C. Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och
om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen 166
Del ett: Principer 166
Del två: Anpassning av fördragen 170
Avdelning I: Institutionella bestämmelser 170
Avdelning II: Andra anpassningar 173
Del tre: Permanenta bestämmelser 174
Avdelning I: Anpassning av institutionernas rättsakter 174
Avdelning II: Andra bestämmelser 174
Del fyra: Tillfälliga bestämmelser 174
Avdelning I: Övergångsbestämmelser 174
Avdelning II: Institutionella bestämmelser 174
Avdelning III: Finansiella bestämmelser 175
Avdelning IV: Andra bestämmelser 180
Del fem: Genomförandebestämmelser för denna akt 182
Avdelning I: Upprättande av institutioner och organ 182
Avdelning II: Tillämpning av institutionernas rättsakter 184
Avdelning III: Slutbestämmelser 185
Slutakt
I. Slutaktens text 186
II. Förklaringar 191
A. Gemensamma förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna 191
1. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Bul-
garien 191
2. Gemensam förklaring om trindsädesslag: Bulgarien 191
3. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Ru-
mänien 191
4. Gemensam förklaring om landsbygdsutveckling: Bulgarien
och Rumänien 192
B. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och
kommissionen 192
5. Gemensam förklaring om Bulgariens and Rumäniens för-
beredelser inför anslutningen 192
C. Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater 193
6. Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike om fri
rörlighet för arbetstagare: Bulgarien och Rumänien 193
D. Förklaring av Bulgarien 193
7. Förklaring av Bulgarien om användning av det kyrilliska
alfabetet i Europeiska unionen 193
III. Skriftväxling mellan Europeiska unionen och Bulgarien och Rumänien om
ett informations- och samrådsförfarande angående antagandet av vissa be-
slut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till anslutningen 194
Bilaga 195
FÖRDRAG
MELLAN
KONUNGARIKET BELGIEN,
REPUBLIKEN TJECKIEN,
KONUNGARIKET DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
REPUBLIKEN ESTLAND,
REPUBLIKEN GREKLAND,
KONUNGARIKET SPANIEN,
REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND,
REPUBLIKEN ITALIEN,
REPUBLIKEN CYPERN,
REPUBLIKEN LETTLAND,
REPUBLIKEN LITAUEN,
STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
REPUBLIKEN UNGERN,
REPUBLIKEN MALTA,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,
REPUBLIKEN POLEN,
REPUBLIKEN PORTUGAL,
REPUBLIKEN SLOVENIEN,
REPUBLIKEN SLOVAKIEN,
REPUBLIKEN FINLAND,
KONUNGARIKET SVERIGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND
(EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER)
OCH
REPUBLIKEN BULGARIEN OCH RUMÄNIEN
OM REPUBLIKEN BULGARIENS
OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
REPUBLIKEN BULGARIEN,
REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,
IRLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,
MALTAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,
REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,
RUMÄNIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,
KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STOR-
BRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
SOM GEMENSAMT ÖNSKAR fullfölja förverkligandet av Europeiska unionens mål,
SOM ÄR FAST BESLUTNA att fortsätta att utveckla en allt fastare sammanslutning mellan
Europas folk på den grund som redan är lagd,
SOM BEAKTAR att artikel I-58 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa,
liksom artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, ger europeiska stater möjlighet att bli
medlemmar i unionen,
SOM BEAKTAR att Republiken Bulgarien och Rumänien har ansökt om medlemskap i
unionen,
SOM BEAKTAR att rådet, efter att ha hört kommissionen och inhämtat Europaparlamentets
samtycke, uttalat sig för att dessa stater skall bli medlemmar,
SOM BEAKTAR att, vid undertecknandet av detta fördrag, fördraget om upprättande av en
konstitution för Europa hade undertecknats men ännu inte ratificerats av unionens alla med-
lemsstater och att Republiken Bulgarien och Rumänien kommer att ansluta sig till Europeiska
unionen såsom den är konstituerad den 1 januari 2007,
HAR ENATS OM villkoren och de närmare bestämmelserna för anslutning och har för detta
ändamål som befullmäktigade utsett:
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
Karel DE GUCHT
Utrikesminister
Didier DONFUT
Statssekreterare åt utrikesministern, med ansvar för Europafrågor
REPUBLIKEN BULGARIEN,
Georgi PARVANOV
President
Simeon SAXE COBURG
Premiärminister
Solomon PASSY
Utrikesminister
Meglena KUNEVA
Minister för Europafrågor
REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,
Vladimír MÜLLER
Biträdande minister för EU frågor
Jan KOHOUT
Ambassadör,
Republiken Tjeckiens ständige representant vid Europeiska unionen
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
Friis Arne PETERSEN
Ständig statssekreterare
Claus GRUBE
Ambassadör,
Konungariket Danmarks ständige representant vid Europeiska unionen
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,
Hans Martin BURY
Biträdande minister med ansvar för Europafrågor
Wilhelm SCHÖNFELDER
Ambassadör,
Förbundsrepubliken Tysklands ständige representant vid Europeiska unionen
REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,
Urmas PAET
Utrikesminister
Väino REINART
Ambassadör,
Republiken Estlands ständige representant vid Europeiska unionen
REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,
Yannis VALINAKIS
Biträdande utrikesminister
Vassilis KASKARELIS
Ambassadör,
Hellenska republikens ständiga representant vid Europeiska unionen
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
Miguel Angel MORATINOS CUYAUBÉ
Utrikes- och samarbetsminister
Alberto NAVARRO GONZÁLEZ
Statssekreterare för Europeiska unionen
REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,
Claudie HAIGNERÉ
Biträdande minister åt utrikesministern, med ansvar för Europafrågor
Pierre SELLAL
Ambassadör,
Republiken Frankrikes ständige representant vid Europeiska unionen
IRLANDS PRESIDENT,
Dermot AHERN
Utrikesminister
Noel TREACY
Biträdande minister med särskilt ansvar för Europafrågor
REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,
Roberto ANTONIONE
Statssekreterare för utrikesfrågor
Rocco Antonio CANGELOSI
Ambassadör,
Republiken Italiens ständige representant vid Europeiska unionen
REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,
George IACOVOU
Utrikesminister
Nicholas EMILIOU
Ambassadör,
Republiken Cyperns ständige representant vid Europeiska unionen
REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,
Artis PABRIKS
Utrikesminister
Eduards STIPRAIS
Ambassadör,
Republiken Lettlands ständige representant vid Europeiska unionen
REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,
Antanas VALIONIS
Utrikesminister
Albinas JANUSKA
Biträdande statssekreterare vid utrikesministeriet
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
Jean Claude JUNCKER
Premiärminister, ministre d'Etat och finansminister
Jean ASSELBORN
Vice premiärminister samt utrikes- och invandringsminister
REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,
Ferenc SOMOGYI
Utrikesminister
Etele BARÁTH
Minister utan portfölj, med ansvar för Europafrågor
MALTAS PRESIDENT,
Michael FRENDO
Utrikesminister
Richard CACHIA CARUANA
Ambassadör,
Maltas ständige representant vid Europeiska unionen
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
B.R. BOT
Utrikesminister
Atzo NICOLAÏ
Minister för Europafrågor
REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,
Hubert GORBACH
Vicekansler
Ursula PLASSNIK
Förbundsutrikesminister
REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,
Adam Daniel ROTFELD
Utrikesminister
Jaroslaw PIETRAS
Statssekreterare för Europafrågor
REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,
Diogo PINTO DE FREITAS DO AMARAL
Vice premiärminister och utrikesminister
Fernando Manuel de MENDONÇA D'OLIVEIRA NEVES
Statssekreterare för Europafrågor
RUMÄNIENS PRESIDENT,
Traian BASESCU
Rumäniens president
Calin POPESCU-TARICEANU
Rumäniens premiärminister
Mihai Razvan UNGUREANU
Utrikesminister
Leonard ORBAN
Chefsförhandlare med Europeiska unionen
REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,
Božo CERAR
Statssekreterare vid utrikesministeriet
REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,
Eduard KUKAN
Utrikesminister
József BERÉNYI
Statssekreterare vid utrikesministeriet
REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,
Eikka KOSONEN
Ambassadör,
Republiken Finlands ständige representant vid Europeiska unionen
KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,
Laila FREIVALDS
Utrikesminister
Sven Olof PETERSSON
Ambassadör,
Konungariket Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STOR-
BRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
Sir John GRANT KCMG
Ambassadör,
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands ständige representant vid Europeiska
unionen
SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Republiken Bulgarien och Rumänien blir härmed medlemmar i Europeiska unionen.
2. Republiken Bulgarien och Rumänien blir parter i fördraget om upprättande av en konsti-
tution för Europa och i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, en-
ligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg.
3. Villkoren och de närmare bestämmelserna för anslutning anges i det protokoll som är fo-
gat till detta fördrag. Bestämmelserna i protokollet skall utgöra en integrerad del av detta för-
drag.
4. Protokollet, med bilagor och tillägg, skall fogas till fördraget om upprättande av en kon-
stitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
och bestämmelserna i protokollet skall utgöra en integrerad del av dessa fördrag.
Artikel 2
1. Om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa inte har trätt i kraft dagen för
anslutningen, blir Republiken Bulgarien och Rumänien parter i de fördrag som ligger till
grund för unionen, enligt den lydelse de har efter ändringar och tillägg.
I så fall skall artikel 1.2-1.4 gälla från och med dagen för ikraftträdandet av fördraget om
upprättande av en konstitution för Europa.
2. De villkor för anslutning och de anpassningar i unionens grundläggande fördrag som an-
slutningen medför, vilka gäller från och med dagen för anslutningen till och med dagen för
ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, anges i den akt som
är fogad till detta fördrag. Bestämmelserna i akten skall utgöra en integrerad del av detta för-
drag.
3. Om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa träder i kraft efter anslutning-
en skall det protokoll som avses i artikel 1.3 ersätta den akt som avses i artikel 2.2 dagen för
ikraftträdandet av fördraget. I så fall skall bestämmelserna i protokollet inte anses skapa någon
ny rättsverkan utan bevara, enligt villkoren i fördraget om upprättande av en konstitution för
Europa, fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen och protokollet, de
rättsverkningar som redan har införts genom bestämmelserna i den akt som avses i artikel 2.2.
Akter som antagits före ikraftträdandet av det protokoll som avses i artikel 1.3 på grundval
av detta fördrag eller den akt som avses i punkt 2 skall fortsätta att gälla och deras rättsverk-
ningar skall bevaras till dess att dessa akter ändras eller upphävs.
Artikel 3
Bestämmelserna om rättigheter och skyldigheter för medlemsstaterna samt uppgifter och be-
fogenheter för unionens institutioner, i de fördrag i vilka Republiken Bulgarien och Rumänien
blir parter, skall tillämpas på detta fördrag.
Artikel 4
1. Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras
respektive konstitutionella krav. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italiens reger-
ing senast den 31 december 2006.
2. Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 2007 förutsatt att alla ratifikationsinstrument har
deponerats före den dagen.
Om någon av de stater som anges i artikel 1.1 inte deponerar sitt ratifikationsinstrument i
rätt tid skall detta fördrag träda i kraft för den andra staten som har deponerat sitt instrument. I
så fall skall rådet med enhällighet omedelbart besluta om de nödvändiga anpassningarna av
detta fördrag, av artiklarna 10, 11.2, 12, 21.1, 22, 31, 34 och 46, punkt 2.1 b, 2.2 och 2.3 i bi-
laga III samt avsnitt B i bilaga IV i det protokoll som avses i artikel 1.3 och, i förekommande
fall, av artiklarna 9-11, 14.3, 15, 24.1, 31, 34, 46 och 47, punkt 2.1 b, 2.2 och 2.3 i bilaga III
samt avsnitt B i bilaga IV i den akt som avses i artikel 2.2. Rådet kan också genom enhälligt
beslut upphäva eller anpassa sådana bestämmelser i protokollet och dess bilagor och tillägg
samt, i förekommande fall, i akten och dess bilagor och tillägg, som uttryckligen hänvisar till
en stat som inte har deponerat sitt ratifikationsinstrument.
Utan hinder av deponeringen av alla nödvändiga ratifikationsinstrument i enlighet med
punkt 1, träder detta fördrag i kraft den 1 januari 2008 om rådet fattar ett beslut om båda de
anslutande staterna enligt artikel 39 i det protokoll som avses i artikel 1.3, eller enligt artikel
39 i den akt som avses i artikel 2.2 före ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en
konstitution för Europa.
Om ett sådant beslut fattas för endast en av de anslutande staterna träder detta fördrag i kraft
för den staten den 1 januari 2008.
3. Utan hinder av punkt 2 får unionens institutioner före anslutningen anta de åtgärder som
avses i artiklarna 3.6, 6.2 andra stycket, 6.4 andra stycket, 6.7 andra och tredje styckena, 6.8
andra stycket, 6.9 tredje stycket, 17, 19, 27.1, 27.4, 28.4, 28.5, 29, 30.3, 31.4, 32.5, 34.3, 34.4,
37, 38, 39.4, 41, 42, 55, 56, 57 och bilagorna IV-VIII i det protokoll som avses i artikel 1.3.
Sådana åtgärder skall antas enligt motsvarande bestämmelser i artiklarna 3.6, 6.2 andra styck-
et, 6.4 andra stycket, 6.7 andra och tredje styckena, 6.8 andra stycket, 6.9 tredje stycket, 20,
22, 27.1, 27.4, 28.4, 28.5, 29, 30.3, 31.4, 32.5, 34.3, 34.4, 37, 38, 39.4, 41, 42, 55, 56, 57 och
bilagorna IV-VIII i den akt som avses i artikel 2.2, före ikraftträdandet av fördraget om upp-
rättande av en konstitution för Europa.
Dessa åtgärder skall träda i kraft endast om detta fördrag träder i kraft och då samtidigt med
fördraget.
Artikel 5
Den bulgariska och den rumänska texten till fördraget om upprättande av en konstitution för
Europa skall fogas till det här fördraget. Dessa texter skall vara giltiga på samma villkor som
de danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska,
maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeck-
iska, tyska och ungerska texterna till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.
Italiens regering skall till Bulgariens och Rumäniens regeringar överlämna en bestyrkt kopia
av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa på alla de språk som anges i första
stycket.
Artikel 6
Detta fördrag, som har upprättats i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estnis-
ka, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska,
polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och
ungerska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italiens
regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärstaternas
regeringar.
PROTOKOLL
OM VILLKOREN OCH BESTÄMMELSERNA FÖR
REPUBLIKEN BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING
TILL EUROPEISKA UNIONEN
DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA
SOM BEAKTAR att Republiken Bulgarien och Rumänien blir medlemmar i Europeiska
unionen den 1 januari 2007,
SOM BEAKTAR att det i artikel I-58 i fördraget om upprättande av en konstitution för Eu-
ropa föreskrivs att villkoren och de närmare bestämmelserna för att upptas som medlem skall
fastställas i ett avtal mellan medlemsstaterna och kandidatstaten,
HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till fördraget om upprättande av
en konstitution för Europa och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemen-
skapen:
DEL ETT
PRINCIPER
Artikel 1
1. I detta protokoll avses med
- konstitutionen: fördraget om upprättan-
de av en konstitution för Europa,
- Euratomfördraget: fördraget om upprät-
tandet av Europeiska atomenergigemenska-
pen, med de tillägg och ändringar som gjorts
genom fördrag eller andra rättsakter som trätt
i kraft före anslutningen,
- nuvarande medlemsstater: Konungariket
Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland,
Republiken Estland, Republiken Grekland,
Konungariket Spanien, Republiken Frankri-
ke, Irland, Republiken Italien, Republiken
Cypern, Republiken Lettland, Republiken Li-
tauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republi-
ken Ungern, Republiken Malta, Konungari-
ket Nederländerna, Republiken Österrike,
Republiken Polen, Republiken Portugal, Re-
publiken Slovenien, Republiken Slovakien,
Republiken Finland, Konungariket Sverige
och Förenade konungariket Storbritannien
och Nordirland,
- nya medlemsstater: Republiken Bulga-
rien och Rumänien,
- institutioner: de institutioner som upp-
rättats genom konstitutionen.
2. Hänvisningar i detta protokoll till konsti-
tutionen och unionen skall i förekommande
fall uppfattas som hänvisningar till Euratom-
fördraget respektive till den gemenskap som
upprättats genom Euratomfördraget.
Artikel 2
Från och med dagen för anslutningen skall
bestämmelserna i konstitutionen, i Euratom-
fördraget och i rättsakter som har antagits av
institutionerna före anslutningen vara bin-
dande för Bulgarien och Rumänien och skall
tillämpas i dessa stater på de villkor som an-
ges i konstitutionen, i Euratomfördraget och i
detta protokoll.
Artikel 3
1. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till
de beslut och avtal som företrädarna för med-
lemsstaternas regeringar har fattat eller ingått
vid sammanträden i rådet.
2. Bulgarien och Rumänien skall ha samma
ställning som de nuvarande medlemsstaterna
när det gäller förklaringar, resolutioner eller
andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller
av rådet samt förklaringar, resolutioner eller
andra ståndpunkter som medlemsstaterna ef-
ter gemensam överenskommelse har antagit i
frågor om unionen; de kommer följaktligen
att beakta de principer och riktlinjer som
kommer till uttryck i dessa förklaringar, reso-
lutioner eller andra ståndpunkter och kom-
mer att göra vad som behövs för att säkerstäl-
la genomförandet.
3. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till
de konventioner och protokoll som finns för-
tecknade i bilaga I. Dessa konventioner och
protokoll skall träda i kraft gentemot Bulga-
rien och Rumänien den dag som rådet fast-
ställer i de beslut som avses i punkt 4.
4. Rådet skall genom enhälligt beslut på
rekommendation av kommissionen och efter
att ha hört Europaparlamentet anta europeis-
ka beslut om alla anpassningar som krävs på
grund av anslutning till de konventioner och
protokoll som avses i punkt 3 och skall of-
fentliggöra den anpassade texten i Europeis-
ka unionens officiella tidning.
5. Bulgarien och Rumänien åtar sig avse-
ende de konventioner och protokoll som av-
ses i punkt 3 att införa administrativa eller
andra arrangemang som motsvarar dem som
de nuvarande medlemsstaterna eller rådet har
antagit vid dagen för anslutningen, och att
underlätta praktiskt samarbete mellan med-
lemsstaternas institutioner och organisatio-
ner.
6. Rådet kan genom enhälligt beslut på för-
slag av kommissionen anta europeiska beslut
om komplettering av bilaga I med de kon-
ventioner, avtal och protokoll som under-
tecknats före dagen för anslutningen.
7. De särskilda instrument som nämns i
denna artikel inbegriper dem som avses i ar-
tikel IV 438 i konstitutionen.
Artikel 4
1. Bestämmelserna i Schengenregelverket,
som avses i protokoll nr 17 till konstitutionen
om Schengenregelverket införlivat inom Eu-
ropeiska unionens ramar, och i de rättsakter
som grundas på detta eller på annat sätt har
samband med detta, enligt förteckningen i bi-
laga II, samt i eventuella ytterligare sådana
rättsakter som antagits före anslutningen,
skall vara bindande för och tillämpas i Bul-
garien och Rumänien från och med dagen för
anslutningen.
2. De bestämmelser i Schengenregelverket,
som det införlivats inom Europeiska unio-
nens ramar, och i rättsakter som grundas på
detta eller på annat sätt har samband med
detta, vilka inte avses i punkt 1 skall visserli-
gen vara bindande för Bulgarien och Rumä-
nien från och med dagen för anslutningen
men skall inte tillämpas i respektive stat för-
rän efter ett europeiskt beslut av rådet när det
i enlighet med tillämpliga Schengenutvärde-
ringsförfaranden har kontrollerats att de nöd-
vändiga villkoren för tillämpning av samtliga
delar av regelverket är uppfyllda i den staten.
Rådet skall fatta sitt beslut, efter att ha hört
Europaparlamentet, med enhällighet bland de
medlemmar som företräder regeringarna i de
medlemsstater för vilka tillämpningen av de
bestämmelser som avses i denna punkt redan
har inletts och företrädaren för regeringen i
den medlemsstat för vilken tillämpningen av
bestämmelserna skall inledas. De rådsmed-
lemmar som företräder regeringarna i Irland
och i Förenade konungariket Storbritannien
och Nordirland skall delta i sådana beslut i
den mån de hänför sig till de bestämmelser i
Schengenregelverket och i rättsakter som
grundas på detta eller som på annat sätt har
samband med detta i vilka dessa medlemssta-
ter deltar.
Artikel 5
Bulgarien och Rumänien skall delta i den
ekonomiska och monetära unionen från och
med dagen för anslutningen som medlems-
stater med undantag i enlighet med artikel III
197 i konstitutionen.
Artikel 6
1. Sådana avtal eller konventioner som in-
gåtts eller provisoriskt tillämpas av unionen
med en eller flera tredje stater, med en inter-
nationell organisation eller med en medbor-
gare i tredje stat, skall vara bindande för
Bulgarien och Rumänien på de villkor som
anges i konstitutionen och i detta protokoll.
2. Bulgarien och Rumänien förbinder sig
att på de villkor som anges i detta protokoll
ansluta sig till de avtal eller konventioner
som ingåtts eller undertecknats av unionen
och de nuvarande medlemsstaterna tillsam-
mans.
Bulgariens och Rumäniens anslutning till
de avtal eller konventioner som ingåtts eller
undertecknats av unionen och de nuvarande
medlemsstaterna tillsammans med särskilda
tredjeländer eller internationella organisa-
tioner skall godkännas genom att protokoll
till sådana avtal eller konventioner ingås
mellan rådet, genom enhälligt beslut på
medlemsstaternas vägnar, och det eller de
tredje länderna eller den internationella or-
ganisationen i fråga. Kommissionen skall på
medlemsstaternas vägnar förhandla fram
dessa protokoll på grundval av förhand-
lingsdirektiv som enhälligt godkänts av rå-
det, och i samråd med en kommitté beståen-
de av företrädare för medlemsstaterna. Den
skall lägga fram ett utkast till protokollen
för rådet, så att de kan ingås.
Detta förfarande skall inte påverka utövan-
det av unionens egen behörighet eller beröra
fördelningen av befogenheter mellan unionen
och medlemsstaterna när det gäller ingående
av sådana avtal i framtiden eller eventuella
andra ändringar som inte har samband med
anslutningen.
3. När Bulgarien och Rumänien ansluter
sig till de avtal och konventioner som avses i
punkt 2 skall de få samma rättigheter och
skyldigheter enligt dessa avtal och konven-
tioner som de nuvarande medlemsstaterna.
4. Från och med dagen för anslutningen,
och i avvaktan på ikraftträdandet av de nöd-
vändiga protokoll som avses i punkt 2, skall
Bulgarien och Rumänien tillämpa bestäm-
melserna i de avtal eller konventioner som
ingåtts av unionen och de nuvarande med-
lemsstaterna tillsammans före anslutningen,
med undantag för avtalet med Schweiz om
fri rörlighet för personer. Denna skyldighet
gäller också för de avtal eller konventioner
som unionen och de nuvarande medlemssta-
terna har enats om att tillämpa provisoriskt.
I avvaktan på ikraftträdandet av de proto-
koll som avses i punkt 2 skall unionen och
medlemsstaterna, när så befinns lämpligt till-
sammans, inom ramen för sin respektive be-
hörighet, vidta lämpliga åtgärder.
5. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till
partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i
gruppen av stater i Afrika, Västindien och
Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europe-
iska gemenskapen och dess medlemsstater, å
andra sidan1, undertecknat i Cotonou den 23
juni 2000.
6. Bulgarien och Rumänien förbinder sig
att på de villkor som anges i detta protokoll
ansluta sig till avtalet om Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet2 i enlighet med arti-
kel 128 i det avtalet.
7. Från och med dagen för anslutningen
skall Bulgarien och Rumänien tillämpa de bi-
laterala textilavtal och textilöverenskommel-
ser som unionen har ingått med tredjeländer.
---
1 EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
2 EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.
De kvantitativa restriktioner som unionen
tillämpar på import av textil och beklädnads-
varor skall anpassas för att ta hänsyn till Bul-
gariens och Rumäniens anslutning till unio-
nen. Unionen kan i detta syfte före anslut-
ningen förhandla fram ändringar i de bilate-
rala avtal och överenskommelser som avses
ovan med de berörda tredjeländerna.
Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen
och textilöverenskommelserna inte har trätt i
kraft vid anslutningen skall unionen göra de
nödvändiga anpassningarna av sina bestäm-
melser om import av textil och beklädnads-
varor från tredjeländer för att ta hänsyn till
Bulgariens och Rumäniens anslutning.
8. De kvantitativa restriktioner som unio-
nen tillämpar på import av stål och stålpro-
dukter skall anpassas på grundval av Bulga-
riens och Rumäniens import under de senaste
åren av stålprodukter med ursprung i de be-
rörda leverantörsländerna.
I detta syfte skall de nödvändiga ändring-
arna i de bilaterala stålavtal och stålöverens-
kommelser som unionen ingått med tredje-
länder förhandlas fram före anslutningen.
Om ändringarna av de bilaterala avtalen
och överenskommelserna inte har trätt i kraft
vid anslutningen skall bestämmelserna i för-
sta stycket gälla.
9. Fiskeavtal som Bulgarien och Rumänien
före anslutningen har ingått med tredjeländer
skall förvaltas av unionen.
De rättigheter och skyldigheter som Bulga-
rien och Rumänien har genom dessa avtal
skall inte påverkas under den period då be-
stämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibe-
hålls.
Så snart som möjligt och under alla om-
ständigheter innan de avtal som avses i första
stycket har löpt ut skall lämpliga beslut om
fortsättning av fiskeverksamheten enligt des-
sa avtal antas i varje enskilt fall av rådet, på
förslag från kommissionen, varvid det även
skall vara möjligt att förlänga vissa avtal med
högst ett år.
10. Med verkan från och med dagen för an-
slutningen skall Bulgarien och Rumänien
frånträda alla frihandelsavtal med tredjelän-
der, inklusive Centraleuropeiska frihandels-
avtalet.
I den mån avtal mellan Bulgarien, Rumäni-
en eller båda staterna å ena sidan och ett eller
flera tredjeländer å andra sidan inte är fören-
liga med de skyldigheter som följer av detta
protokoll skall Bulgarien och Rumänien vid-
ta alla lämpliga åtgärder för att undanröja de
oförenligheter som konstaterats. Om Bulga-
rien eller Rumänien har svårigheter med att
anpassa ett avtal som ingåtts med ett eller fle-
ra tredjeländer före anslutningen skall landet
enligt villkoren i det avtalet frånträda det.
11. Bulgarien och Rumänien ansluter sig
på de villkor som anges i detta protokoll till
de interna överenskommelser som ingåtts av
de nuvarande medlemsstaterna för att
genomföra de avtal eller konventioner som
avses i punkterna 2, 5 och 6.
12. Bulgarien och Rumänien skall när så
behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras
ställning i förhållande till internationella or-
ganisationer och sådana internationella avtal
där också unionen eller andra medlemsstater
är parter skall anpassas till de rättigheter och
skyldigheter som följer av anslutningen till
unionen.
I synnerhet skall de vid anslutningen eller
så snart som möjligt därefter frånträda sådana
internationella fiskeavtal och utträda ur såda-
na fiskeorganisationer som även unionen är
part i, om inte deras medlemskap har sam-
band med något annat än fiske.
13. När denna artikel hänvisar till konven-
tioner och avtal som ingåtts eller underteck-
nats av unionen är de konventioner och avtal
som avses i artikel IV 438 i konstitutionen
inbegripna.
Artikel 7
En europeisk lag som antagits av rådet kan
upphäva de övergångsbestämmelser som
fastställs i detta protokoll när dessa inte läng-
re är tillämpliga. Rådet skall besluta enhälligt
efter att ha hört Europaparlamentet.
Artikel 8
1. De rättsakter som har antagits av institu-
tionerna och som omfattas av övergångsbe-
stämmelser i detta protokoll skall behålla sin
rättsliga status; i synnerhet skall förfarandena
för ändring av dessa rättsakter gälla även i
fortsättningen.
2. De bestämmelser i detta protokoll vars
syfte eller verkan är att rättsakter antagna av
institutionerna skall upphävas eller ändras,
utom då det gäller en övergångsåtgärd, skall
ha samma rättsliga status som de på detta sätt
upphävda eller ändrade bestämmelserna och
skall vara underkastade samma regler som
dessa.
Artikel 9
Konstitutionen och de rättsakter som anta-
gits av institutionerna skall, som en över-
gångsåtgärd, tillämpas med de avvikelser
som föreskrivs i detta protokoll.
DEL TVÅ
ANPASSNING AV KONSTITUTIONEN
AVDELNING I
INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER
Artikel 10
1. Artikel 9 första stycket i protokoll nr 3
om stadgan för Europeiska unionens dom-
stol, som fogas till konstitutionen och Eura-
tomfördraget, skall ersättas med följande:
"Den nytillsättning av en del av domar-
tjänsterna som skall äga rum vart tredje år
skall avse omväxlande fjorton och tretton
domare.".
2. Artikel 48 i protokoll nr 3 om stadgan
för Europeiska unionens domstol, som fogas
till konstitutionen och Euratomfördraget,
skall ersättas med följande:
"Artikel 48
Tribunalen skall ha tjugosju domare.".
Artikel 11
Protokoll nr 5 om Europeiska investerings-
bankens stadga, som fogas till konstitutionen,
skall ändras på följande sätt:
1. Artikel 4.1 första stycket skall ändras på
följande sätt:
a) Den inledande meningen skall ersättas
med följande:
"1. Banken skall ha ett kapital på
164 795 737 000 EUR, som skall tecknas av
medlemsstaterna med följande belopp1:".
b) Följande skall införas mellan uppgifter-
na för Irland och Slovakien:
"Rumänien 846 000 000".
c) Följande skall införas mellan uppgifterna
för Slovenien och Litauen:
"Bulgarien 296 000 000."
2. Artikel 9.2 första, andra och tredje
styckena skall ersättas med följande:
"2. Styrelsen skall bestå av 28 ledamöter
och 18 suppleanter.
Ledamöterna skall utses av bankens råd för
en tid av fem år; varje medlemsstat skall no-
minera en ledamot. Kommissionen skall ock-
så nominera en ledamot.
---
1 De uppgifter som anges för Bulgarien och
Rumänien är preliminära och baseras på
uppgifter för 2003 som offentliggjorts av
Eurostat."
Suppleanterna skall utses av bankens råd
för en tid av fem år enligt följande:
- Två suppleanter skall nomineras av
Tyskland.
- Två suppleanter skall nomineras av
Frankrike.
- Två suppleanter skall nomineras av Ita-
lien.
- Två suppleanter skall nomineras av För-
enade konungariket Storbritannien och Nord-
irland.
- En suppleant skall nomineras i samför-
stånd mellan Spanien och Portugal.
- En suppleant skall nomineras i samför-
stånd mellan Belgien, Luxemburg och Ne-
derländerna.
- Två suppleanter skall nomineras i sam-
förstånd mellan Danmark, Grekland, Irland
och Rumänien.
- Två suppleanter skall nomineras i sam-
förstånd mellan Estland, Lettland, Litauen,
Österrike, Finland och Sverige.
- Tre suppleanter skall nomineras i sam-
förstånd mellan Bulgarien, Tjeckien, Cypern,
Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slova-
kien.
- En suppleant skall nomineras av kom-
missionen."
Artikel 12
Artikel 134.2 första stycket i Euratomförd-
raget om sammansättningen av Vetenskapli-
ga och tekniska kommittén skall ersättas med
följande:
"2. Kommittén skall ha 41 ledamöter som
rådet utser efter att ha hört kommissionen."
AVDELNING II
ANDRA ANPASSNINGAR
Artikel 13
I artikel III-157.1 i konstitutionen skall sis-
ta meningen ersättas med följande:
"I fråga om restriktioner som är i kraft en-
ligt nationell lagstiftning i Bulgarien, Estland
och Ungern skall detta datum vara den 31
december 1999."
Artikel 14
Artikel IV-440.1 i konstitutionen skall er-
sättas med följande:
"1. Detta fördrag skall tillämpas på Ko-
nungariket Belgien, Republiken Bulgarien,
Republiken Tjeckien, Konungariket Dan-
mark, Förbundsrepubliken Tyskland, Repu-
bliken Estland, Republiken Grekland, Ko-
nungariket Spanien, Republiken Frankrike,
Irland, Republiken Italien, Republiken Cy-
pern, Republiken Lettland, Republiken Li-
tauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republi-
ken Ungern, Republiken Malta, Konungari-
ket Nederländerna, Republiken Österrike,
Republiken Polen, Republiken Portugal,
Rumänien, Republiken Slovenien, Republi-
ken Slovakien, Republiken Finland, Ko-
nungariket Sverige och Förenade konungari-
ket Storbritannien och Nordirland."
Artikel 15
1. I artikel IV-448.1 i konstitutionen skall
följande stycke läggas till:
"Till följd av anslutningsfördraget är även
de bulgariska och rumänska texterna giltiga."
2. Artikel 225 andra stycket i Euratomförd-
raget skall ersättas med följande:
"Även de bulgariska, danska, engelska,
estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, li-
tauiska, maltesiska, polska, portugisiska, ru-
mänska, slovakiska, slovenska, spanska,
svenska, tjeckiska och ungerska texterna är
giltiga."
DEL TRE
PERMANENTA BESTÄMMELSER
AVDELNING I
ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS
RÄTTSAKTER
Artikel 16
De rättsakter som förtecknas i bilaga III till
detta protokoll skall anpassas på det sätt som
anges i den bilagan.
Artikel 17
Sådan anpassning som vid anslutningen
behöver göras i de rättsakter som förtecknas i
bilaga IV till detta protokoll skall utarbetas
enligt riktlinjerna i den bilagan.
AVDELNING II
ANDRA BESTÄMMELSER
Artikel 18
De åtgärder som förtecknas i bilaga V till
detta protokoll skall tillämpas enligt de vill-
kor som anges i den bilagan.
Artikel 19
Genom en europeisk lag som antas av rådet
får bestämmelserna i detta protokoll om den
gemensamma jordbrukspolitiken anpassas till
följd av ändringar i unionsrätten. Rådet skall
besluta enhälligt efter att ha hört Europapar-
lamentet.
DEL FYRA
TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER
AVDELNING I
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Artikel 20
De åtgärder som förtecknas i bilagorna VI
och VII till detta protokoll skall tillämpas på
Bulgarien och Rumänien enligt de villkor
som anges i de bilagorna.
AVDELNING II
INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER
Artikel 21
1. I artikel 1.2 i protokoll nr 34 om över-
gångsbestämmelser för unionens institutioner
och organ, fogat till konstitutionen och Eura-
tomfördraget, skall följande stycke läggas till:
"Med avvikelse från det högsta antal leda-
möter i Europaparlamentet som fastställs i ar-
tikel I-20.2 i konstitutionen skall antalet le-
damöter i Europaparlamentet ökas, för att
beakta Bulgariens och Rumäniens anslut-
ning, med följande antal ledamöter från dessa
länder för tiden från och med anslutningen
fram till början av Europaparlamentets man-
datperiod 2009-2014:
Bulgarien 18
Rumänien 35".
2. Före den 31 december 2007 skall Bulga-
rien och Rumänien, i enlighet med bestäm-
melserna i akten om allmänna direkta val av
ledamöter i Europaparlamentet, för sina
medborgare hålla allmänna direkta val av det
antal ledamöter som anges i punkt 11.
---
1 EGT L 278, 8.10.1976, s. 5. Akten senast ändrad
genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom (EGT
L 283, 21.10.2002, s. 1).
3. Om valen hålls efter dagen för anslut-
ningen skall, med avvikelse från artikel I-
20.3 i konstitutionen, de ledamöter i Europa-
parlamentet som företräder medborgarna i
Bulgarien och Rumänien under perioden från
och med anslutningen fram till vart och ett av
de val som avses i punkt 2 utses inom parla-
menten i dessa stater på det sätt som var och
en av dessa stater själv bestämmer.
Artikel 22
1. I artikel 2.2 andra stycket i protokoll nr
34 om övergångsbestämmelser för unionens
institutioner och organ, fogat till konstitutio-
nen och Euratomfördraget, skall följande in-
föras mellan uppgifterna för Belgien och
Tjeckien:
"Bulgarien 10".
Följande skall införas mellan uppgifterna
för Portugal och Slovenien:
"Rumänien 14".
2. Artikel 2.2 tredje stycket i protokoll nr
34 om övergångsbestämmelser för unionens
institutioner och organ, fogat till konstitutio-
nen och Euratomfördraget, skall ersättas med
följande:
"Rådet skall besluta med minst 255 röster
från en majoritet av medlemmarna när beslu-
tandet enligt konstitutionen skall ske på för-
slag från kommissionen. I andra fall skall rå-
det besluta med minst 255 röster från minst
två tredjedelar av medlemmarna."
Artikel 23
I artikel 6 i protokoll nr 34 om övergångs-
bestämmelser för unionens institutioner och
organ, fogat till konstitutionen och Euratom-
fördraget, skall följande införas mellan upp-
gifterna för Belgien och Tjeckien:
"Bulgarien 12".
Följande skall införas mellan uppgifterna
för Portugal och Slovenien:
"Rumänien 15".
Artikel 24
I artikel 7 i protokoll nr 34 om övergångs-
bestämmelser för unionens institutioner och
organ, fogat till konstitutionen och Euratom-
fördraget, skall följande införas mellan upp-
gifterna för Belgien och Tjeckien:
"Bulgarien 12".
Följande skall införas mellan uppgifterna
för Portugal och Slovenien:
"Rumänien 15".
AVDELNING III
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
Artikel 25
1. Från dagen för anslutningen skall Bulga-
rien och Rumänien betala in följande belopp,
som motsvarar deras andel av det inbetalade
kapitalet för det tecknade kapitalet enligt ar-
tikel 4 i protokoll nr 5 om Europeiska inve-
steringsbankens stadga, fogat till konstitutio-
nen1:
Bulgarien 14 800 000 EUR
Rumänien 42 300 000 EUR.
Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora
delbetalningar, som förfaller till betalning
den 31 maj 2007, 31 maj 2008, 31 maj 2009,
30 november 2009, 31 maj 2010, 30 novem-
ber 2010, 31 maj 2011 och 30 november
2011.
---
1 De angivna sifferuppgifterna är preliminära och
grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentlig-
gjorts av Eurostat.
2. Bulgarien och Rumänien skall, i åtta lika
stora delbetalningar, som förfaller till betal-
ning på de dagar som avses i punkt 1, bidra
till reserver och avsättningar som har karak-
tär av reserver samt till de överföringar till
reserver och avsättningar som skall göras och
som motsvarar saldot på resultaträkningen i
slutet av månaden före anslutningen, enligt
uppgifterna i bankens balansräkning, med be-
lopp motsvarande följande procentandelar av
reserverna och avsättningarna1:
Bulgarien 0,181 %
Rumänien 0,517 %.
3. Det kapital och de inbetalningar som fö-
reskrivs i punkterna 1 och 2 skall inbetalas
kontant i euro av Bulgarien och Rumänien,
om inte bankens råd enhälligt beslutar om ett
undantag.
Artikel 26
1. Bulgarien och Rumänien skall betala föl-
jande belopp till den kol och stålforsknings-
fond som avses i beslut 2002/234/EKSG av
företrädarna för medlemsstaternas regeringar,
församlade i rådet, av den 27 februari 2002
om de ekonomiska följderna av att EKSG
fördraget upphör att gälla och om Kol och
stålforskningsfonden2:
(miljoner EUR, löpande priser)
Bulgarien 11,95
Rumänien 29,88
2. Bidragen till Kol och stålforskningsfon-
den skall betalas i fyra delar, med början
2009, alltid den första arbetsdagen i årets för-
sta månad, enligt följande:
2009: 15 %
2010: 20 %
2011: 30 %
2012: 35 %.
---
1 De angivna sifferuppgifterna är preliminära och
grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentlig-
gjorts av Eurostat.
2 EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.
Artikel 27
1. Från och med dagen för anslutningen
skall upphandling, tecknande av kontrakt och
utbetalningar av föranslutningsstöd enligt
Phareprogrammet1, Phares program för
gränsöverskridande samarbete2 och stöd en-
ligt den övergångsmekanism som avses i ar-
tikel 31 förvaltas av genomförandeorgan i
Bulgarien och Rumänien.
Kommissionen skall genom ett beslut avstå
från sin förhandskontroll av upphandling och
tecknande av kontrakt efter ett ackredite-
ringsförfarande som genomförts av kommis-
sionen och en positiv bedömning enligt sy-
stemet för utvidgat decentraliserat genomfö-
rande (EDIS), i enlighet med de kriterier och
villkor som fastställs i bilagan till rådets för-
ordning (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni
1999 om samordning av stödet till kandidat-
länderna inom ramen för föranslutningsstra-
tegin och om ändring av förordning (EEG) nr
3906/893 samt i artikel 164 i budgetförord-
ningen för Europeiska gemenskapernas all-
männa budget4.
Om detta kommissionsbeslut om att avstå
från förhandskontroll inte har fattats före an-
slutningen skall inga kontrakt som under-
tecknas mellan dagen för anslutningen och
den dag då kommissionen fattar sitt beslut
berättiga till föranslutningsstöd.
---
1 Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 de-
cember 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i
centrala och östra Europa (EGT L 375, 23.12.1989,
s. 11). Förordningen senast ändrad genom förord-
ning (EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s.
1).
2 Kommissionens förordning (EG) nr 2760/98 av den
18 december 1998 om genomförande av ett pro-
gram för gränsöverskridande samarbete inom ra-
men för Phareprogrammet (EGT L 345,
19.12.1998, s. 49). Förordningen senast ändrad ge-
nom förordning (EG) nr 1822/2003 (EUT L 267,
17.10.2003, s. 9).
3 EGT L 161, 26.6.1999, s. 68.
4 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av
den 25 juni 2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).
I välgrundade undantagsfall får kommis-
sionen dock, om kommissionens beslut om
att avstå från förhandskontroll försenas till
efter dagen för anslutningen av skäl som inte
kan tillskrivas myndigheterna i Bulgarien el-
ler Rumänien, anse att villkoren för förans-
lutningsstöd är uppfyllda när det gäller kon-
trakt som undertecknas mellan dagen för an-
slutningen och dagen för kommissionens be-
slut, och tillåta fortsatt genomförande av fö-
ranslutningsstödet under en begränsad peri-
od, med förbehåll för kommissionens för-
handskontroll av upphandling och tecknande
av kontrakt.
2. Finansiella åtaganden som ingåtts före
anslutningen enligt de finansiella föranslut-
ningsinstrument som avses i punkt 1 samt de
som ingåtts enligt den övergångsmekanism
som avses i artikel 31 efter anslutningen, in-
klusive ingående och registrering av därpå
följande enskilda rättsliga åtaganden och ut-
betalningar efter anslutningen, skall även
fortsättningsvis styras av reglerna och före-
skrifterna i de finansiella föranslutningsin-
strumenten och belasta motsvarande budget-
kapitel tills de berörda programmen och pro-
jekten har avslutas. Trots detta skall offentlig
upphandling som inleds efter anslutningen
genomföras i enlighet med relevanta unions-
bestämmelser.
3. Programplanering för det föranslut-
ningsstöd som avses i punkt 1 skall genomfö-
ras för sista gången under det sista året före
anslutningen. Kontrakt för åtgärder enligt
dessa program måste tecknas inom de följan-
de två åren. Inga förlängningar av perioden
för tecknande av kontrakt skall beviljas. I
välgrundade undantagsfall kan begränsad
förlängning av varaktigheten beviljas i fråga
om fullgörande av kontrakt.
Utan hinder av detta får föranslutningsfon-
der tas i anspråk under de två första åren ef-
ter anslutningen för att täcka administrativa
kostnader enligt punkt 4. För kostnader som
gäller revision och utvärdering får föranslut-
ningsfonder tas i anspråk upp till fem år efter
anslutningen.
4. För att garantera den erforderliga utfas-
ningen av de finansiella föranslutningsin-
strument som avses i punkt 1 och ISPA pro-
grammet1 får kommissionen vidta alla lämp-
liga åtgärder för att säkerställa att den nöd-
vändiga stadgeenliga personalstyrkan bibe-
hålls i Bulgarien och Rumänien under högst
19 månader efter anslutningen. Under denna
period skall tjänstemän, tillfälligt anställda
och kontraktsanställda som utplacerats på
tjänster i Bulgarien och Rumänien före an-
slutningen och som måste vara kvar i tjänst i
dessa stater efter dagen för anslutningen, som
ett undantag åtnjuta samma finansiella och
materiella villkor som de som tillämpades av
kommissionen före anslutningen, i enlighet
med de tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i
Europeiska gemenskaperna och anställnings-
villkor för övriga anställda i dessa gemen-
skaper som fastställs i rådets förordning
(EEG, Euratom, EKSG) nr 259/682. De ad-
ministrativa utgifterna, inklusive löner för
annan erforderlig personal, skall finansieras
genom rubriken "Utfasning av föranslut-
ningsstöd för nya medlemsstater" eller mot-
svarande under lämpligt politikområde i Eu-
ropeiska unionens allmänna budget som av-
ser utvidgningen.
Artikel 28
1. Åtgärder som vid tidpunkten för anslut-
ningen har omfattats av beslut om stöd enligt
förordning (EG) nr 1267/1999 om upprättan-
de av ett strukturpolitiskt föranslutningsin-
strument och vars genomförande inte har
slutförts vid detta datum skall anses ha god-
känts av kommissionen enligt rådets förord-
ning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994
---
1 Rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21
juni 1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt
föranslutningsinstrument (EGT L 161, 26.6.1999, s.
73). Förordningen senast ändrad genom förordning
(EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 1).
2 EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Förordningen senast änd-
rad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004
(EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).
om inrättandet av en sammanhållningsfond1.
Belopp som ännu inte har anslagits för ge-
nomförandet av sådana åtgärder skall anslås
enligt den förordning om sammanhållnings-
fonden som är i kraft vid anslutningen och
skall hänföras till det kapitel som motsvarar
den förordningen enligt Europeiska unionens
allmänna budget. Om inte annat sägs i punk-
terna 2-5 skall bestämmelserna för genomfö-
randet av åtgärder som godkänts enligt den
senare förordningen tillämpas på de åtgär-
derna.
2. Varje anbudsförfarande i samband med
en åtgärd som avses i punkt 1 för vilket det
vid anslutningen redan har offentliggjorts en
anbudsinfordran i Europeiska unionens offi-
ciella tidning skall genomföras i enlighet
med de regler som fastställs i denna anbuds-
infordran. Bestämmelserna i artikel 165 i
budgetförordningen för Europeiska gemen-
skapernas allmänna budget skall dock inte
tillämpas. Varje upphandlingsförfarande som
gäller en åtgärd som avses i punkt 1 och för
vilket ingen anbudsinfordran ännu har offent-
liggjorts i Europeiska unionens officiella tid-
ning skall överensstämma med bestämmel-
serna i konstitutionen, med de rättsakter som
har antagits enligt denna och med unionens
politik, bland annat med politiken för miljö-
skydd, transport, transeuropeiska nät, kon-
kurrens och offentlig upphandling.
3. Utbetalningar som görs av kommissio-
nen enligt en åtgärd som avses i punkt 1 skall
överföras till det tidigaste öppna åtagandet, i
första hand enligt förordning (EG) nr
1267/1999 och därefter enligt den förordning
om sammanhållningsfonden som då är i
kraft.
4. För de åtgärder som avses i punkt 1 skall
reglerna för fördelning av stöd enligt förord-
ning (EG) nr 1267/1999 fortsätta att gälla,
utom i välgrundade fall som kommissionen
skall besluta om på begäran av den berörda
medlemsstaten.
---
1 EGT L 130, 25.5.1994, s. 1. Förordningen senast
ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236,
23.9.2003, s. 33).
5. Kommissionen får i välgrundade undan-
tagsfall besluta att tillåta särskilda undantag
från de regler som gäller enligt den förord-
ning om sammanhållningsfonden som är i
kraft vid anslutningen, för de åtgärder som
avses i punkt 1.
Artikel 29
Om betalningsperioden för fleråriga åta-
ganden enligt programmet Sapard1, för be-
skogning av jordbruksmark, stöd till upp-
rättande av producentgrupper eller miljöåt-
gärder inom jordbruket, går utöver det tillåt-
na slutdatumet för utbetalningar enligt Sa-
pard skall utestående åtaganden täckas av
programmet för landsbygdsutveckling 2007-
2013. Om det behövs särskilda övergångsåt-
gärder i detta hänseende skall dessa antas i
enlighet med förfarandet i artikel 50.2 i rå-
dets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21
juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna2.
Artikel 30
1. Bulgarien, som - i linje med sina åta-
ganden - före 2003 definitivt stängde enhe-
terna 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj i
syfte att därefter lägga ned dem, förpliktar
sig att år 2006 definitivt stänga enheterna 3
och 4 vid detta kärnkraftverk och att senare
lägga ned dessa enheter.
2. Under perioden 2007-2009 skall gemen-
skapen ge Bulgarien ekonomiskt stöd för att
främja landets insatser för nedläggning samt
för att hantera konsekvenserna av stängning-
en och nedläggningen av enheterna 1-4 vid
kärnkraftverket Kozloduj.
---
1 Rådets förordning (EG) nr 1268/1999 av den 21
juni 1999 om gemenskapsstöd för föranslutningsåt-
gärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i
kandidatländerna i Central och Östeuropa under
föranslutningsperioden (EGT L 161, 26.6.1999, s.
87). Förordningen senast ändrad genom förordning
(EG) nr 2008/2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 12).
2 EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast
ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236,
23.9.2003, s. 33).
Stödet skall bland annat täcka åtgärder för
att främja nedläggningen av enheterna 1-4 i
kärnkraftverket Kozloduj, åtgärder för miljö-
uppgradering i linje med regelverket, åtgär-
der för modernisering av de konventionella
energiproduktions , energiöverförings och
energidistributionssektorerna i Bulgarien, åt-
gärder för att förbättra energieffektiviteten,
öka användningen av förnybara energikällor
samt förbättra energiförsörjningstryggheten.
Under perioden 2007-2009 skall stödet
uppgå till 210 miljoner EUR (i 2004 års pri-
ser) i åtagandebemyndiganden, som skall
fördelas på lika stora årliga åtaganden om 70
miljoner EUR (i 2004 års priser).
Stödet kan helt eller delvis lämnas som ett
gemenskapsbidrag till den internationella
stödfonden för nedläggningen av Kozloduj,
som förvaltas av Europeiska banken för åter-
uppbyggnad och utveckling.
3. Kommissionen kan anta genomförande-
bestämmelser för det stöd som avses i punkt
2. Bestämmelserna skall antas i enlighet med
rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni
1999 om de förfaranden som skall tillämpas
vid utövandet av kommissionens genomfö-
randebefogenheter1. För detta ändamål skall
kommissionen biträdas av en kommitté. Ar-
tiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG skall
tillämpas. Den tid som avses i artikel 4.3 i
beslut 1999/468/EG skall vara sex veckor.
Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel 31
1. Under det första året efter anslutningen
skall unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd,
nedan kallat "övergångsmekanismen", till
Bulgarien och Rumänien så att de kan ut-
veckla och stärka sin administrativa och
rättsliga förmåga att genomföra unionsrätten
och kontrollera att den efterlevs samt främja
inbördes utbyte av goda rutiner. Detta stöd
skall användas för att finansiera institutions-
uppbyggande projekt och begränsade små-
skaliga investeringar i samband med dessa.
---
1 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
2. Stödet skall inriktas på det fortsatta be-
hovet av att förstärka den institutionella ka-
paciteten på vissa områden genom åtgärder
som inte kan finansieras genom strukturfon-
derna eller landsbygdsutvecklingsfonderna.
3. När det gäller projekt för partnersamver-
kan mellan offentliga förvaltningar som syf-
tar till institutionsuppbyggnad skall förfaran-
det med inbjudan att lämna förslag genom
det nätverk av kontaktpunkter som finns i
medlemsstaterna tillämpas även i fortsätt-
ningen i enlighet med ramavtalen med med-
lemsstaterna om föranslutningsstöd.
Åtagandebemyndigandena för övergångs-
mekanismen, i 2004 års priser, för Bulgarien
och Rumänien skall vara 82 miljoner EUR
under det första året efter anslutningen, för
att tillgodose nationella och övergripande
prioriteringar. Anslagen skall beviljas av
budgetmyndigheten inom ramen för budget-
planen.
4. Beslut om att bevilja stöd genom över-
gångsmekanismen skall fattas och genomfö-
ras i enlighet med rådets förordning (EEG) nr
3906/89 om ekonomiskt stöd till vissa länder
i centrala och östra Europa.
Artikel 32
1. Härmed inrättas en likviditets och
Schengenfacilitet som ett tillfälligt instru-
ment för att mellan dagen för anslutningen
och utgången av 2009 bistå Bulgarien och
Rumänien med att finansiera åtgärder vid
unionens nya yttre gränser för genomföran-
de av Schengenregelverket och kontroll vid
de yttre gränserna samt bidra till att förbätt-
ra likviditetsflödet i den nationella budge-
ten.
2. För perioden 2007-2009 skall följande
belopp (i 2004 års priser) göras tillgängliga
för Bulgarien och Rumänien i form av scha-
blonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga lik-
viditets och Schengenfaciliteten.
2007 2008 2009
(miljoner EUR, i 2004 års priser)
Bulgarien 121,8 59,1 58,6
Rumänien 297,2 131,8 130,8
3. Minst 50 % av anslaget till vardera lan-
det enligt den tillfälliga likviditets och
Schengenfaciliteten skall användas för att bi-
stå Bulgarien och Rumänien när det gäller
ländernas skyldighet att finansiera åtgärder
vid unionens nya yttre gränser för genomfö-
randet av Schengenregelverket och kontroll
vid de yttre gränserna.
4. En tolftedel av varje årligt belopp skall
utbetalas till Bulgarien och Rumänien den
första vardagen i varje månad motsvarande
år. Schablonbeloppsbetalningarna skall ut-
nyttjas inom tre år efter den första utbetal-
ningen. Bulgarien och Rumänien skall senast
sex månader efter utgången av denna treårs-
period lägga fram en utförlig rapport om det
slutliga genomförandet av schablonbelopps-
betalningarna enligt Schengendelen av den
tillfälliga likviditets och Schengenfaciliteten,
med en motivering av utgifterna. Alla medel
som inte utnyttjats eller som använts till än-
damål som inte kan motiveras skall återkrä-
vas av kommissionen.
5. Kommissionen får anta sådana tekniska
föreskrifter som är nödvändiga för den tillfäl-
liga likviditets och Schengenfacilitetens
funktion.
Artikel 33
1. Utan att det föregriper framtida politiska
beslut skall de totala åtagandebemyndigan-
den för strukturåtgärder som görs tillgängliga
för Bulgarien och Rumänien under treårspe-
rioden 2007-2009 uppgå till följande:
2007 2008 2009
(miljoner EUR, i 2004 års priser)
Bulgarien 539 759 1 002
Rumänien 1 399 1 972 2 603
2. Under de tre åren 2007-2009 skall om-
fattningen och arten av åtgärder inom ramen
för dessa fasta landsanslag fastställas på
grundval av de då tillämpliga bestämmelser-
na om utgifter för strukturåtgärder.
Artikel 34
1. Utöver de förordningar om landsbygds-
utveckling som gäller vid anslutningen skall
bestämmelserna i avsnitten I-III i bilaga VIII
tillämpas på Bulgarien och Rumänien för pe-
rioden 2007-2009 och de särskilda finansiel-
la bestämmelserna i avsnitt IV i bilaga VIII
tillämpas på Bulgarien och Rumänien under
hela programperioden 2007-2013.
2. Utan att det föregriper framtida politiska
beslut skall åtagandebemyndigandena för
landsbygdsutveckling från garantisektionen
vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien un-
der treårsperioden 2007-2009 uppgå till 3
041 miljoner EUR (i 2004 års priser).
3. Tillämpningsföreskrifter för bestämmel-
serna i bilaga VIII skall vid behov antas i en-
lighet med förfarandet i artikel 50.2 i förord-
ning (EG) nr 1260/1999.
4. Rådet skall på förslag från kommissio-
nen efter att ha hört Europaparlamentet vid
behov företa nödvändiga anpassningar av be-
stämmelserna i bilaga VIII för att säkerställa
överensstämmelse med förordningarna om
landsbygdsutveckling.
Artikel 35
De belopp som anges i artiklarna 30, 31,
32, 33 och 34 skall justeras av kommissionen
varje år i enlighet med prisutvecklingen som
en del av den årliga tekniska justeringen av
budgetplanen.
AVDELNING IV
ANDRA BESTÄMMELSER
Artikel 36
1. Om det inom tre år efter anslutningen
skulle uppstå svårigheter som är allvarliga
och kan bli bestående inom någon ekonomisk
sektor eller som kan allvarligt försämra eko-
nomin inom ett visst område, får Bulgarien
och Rumänien ansöka om bemyndigande att
vidta skyddsåtgärder för att rätta till situatio-
nen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin
på den inre marknaden.
Under samma förutsättningar får var och en
av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om
bemyndigande att vidta skyddsåtgärder som
kan avse Bulgarien eller Rumänien eller båda
dessa stater.
2. Efter begäran av den berörda staten skall
kommissionen snabbehandla frågan, anta eu-
ropeiska förordningar eller beslut som före-
skriver de skyddsåtgärder som den finner
nödvändiga och ange under vilka förutsätt-
ningar och hur de skall genomföras.
Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och
på uttrycklig begäran av den berörda med-
lemsstaten skall kommissionen fatta sitt be-
slut inom fem arbetsdagar från det att den
fick begäran tillsammans med relevanta upp-
gifter om bakgrunden. De åtgärder som på
detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar
verkan, skall ta hänsyn till alla berörda par-
ters intressen och skall inte innefatta några
gränskontroller.
3. Åtgärder enligt punkt 2 kan innebära av-
vikelser från bestämmelserna i konstitutionen
och särskilt från detta protokoll, i den mån
och så länge det är strikt nödvändigt för att
uppnå de mål som avses i punkt 1. I första
hand skall sådana åtgärder väljas som stör
den inre marknadens funktion så litet som
möjligt.
Artikel 37
Om Bulgarien eller Rumänien inte har
lyckats genomföra åtaganden som gjorts
inom ramen för anslutningsförhandlingarna
och därigenom orsakar en allvarlig störning i
den inre marknadens funktion, inbegripet
åtaganden inom all sektorspolitik som avser
ekonomisk verksamhet med gränsöverskri-
dande verkan, eller om det föreligger en
överhängande risk för en sådan störning, kan
kommissionen, inom tre år efter anslutning-
en, på grundval av en motiverad begäran från
en medlemsstat eller på eget initiativ anta eu-
ropeiska förordningar eller beslut som före-
skriver lämpliga åtgärder.
Åtgärderna skall vara proportionella och i
första hand väljas så att de stör den inre
marknadens funktion så litet som möjligt, i
förekommande fall med tillämpning av be-
fintliga sektoriella skyddsmekanismer. Såda-
na skyddsåtgärder får inte åberopas som ett
medel för godtycklig diskriminering eller
dolda restriktioner av handeln mellan med-
lemsstater. Skyddsklausulen kan åberopas
redan före anslutningen på grundval av över-
vakningens resultat och de åtgärder som an-
tas skall träda i kraft från och med dagen för
anslutningen om inte något senare datum fö-
reskrivs. Åtgärderna skall inte kvarstå längre
än vad som är absolut nödvändigt och skall i
vart fall upphävas när det relevanta åtagandet
har genomförts. De får dock tillämpas utöver
den period som anges i första stycket så
länge som de relevanta åtagandena inte har
uppfyllts. Med hänsyn till den berörda nya
medlemsstatens framsteg med att uppfylla
sina åtaganden kan kommissionen anpassa
åtgärderna på lämpligt sätt. Kommissionen
skall i god tid underrätta rådet innan den
återkallar de europeiska förordningar och be-
slut som föreskriver skyddsåtgärder och skall
vederbörligen beakta alla synpunkter från rå-
det i detta avseende.
Artikel 38
Om det i Bulgarien eller Rumänien finns
allvarliga brister eller överhängande risk för
sådana brister i införlivandet, genomförandet
eller tillämpningen av rambeslut eller andra
relevanta åtaganden, samarbetsinstrument
och beslut som avser ömsesidigt erkännande
på det straffrättsliga området enligt avdelning
VI i fördraget om Europeiska unionen eller
av direktiv och förordningar som avser öm-
sesidigt erkännande på det civilrättsliga om-
rådet enligt avdelning IV i fördraget om upp-
rättandet av Europeiska gemenskapen, samt
europeiska lagar och ramlagar som antagits
på grundval av del III avdelning III kapitel
IV avsnitten 3 och 4 i konstitutionen, får
kommissionen, inom tre år efter anslutning-
en, på grundval av en motiverad begäran från
en medlemsstat eller på eget initiativ och ef-
ter samråd med medlemsstaterna, anta euro-
peiska förordningar eller beslut som före-
skriver lämpliga åtgärder och ange under vil-
ka förutsättningar och hur dessa åtgärder
skall genomföras.
Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upp-
hävande av tillämpningen av relevanta be-
stämmelser och beslut i förbindelserna mel-
lan Bulgarien eller Rumänien och en eller
flera andra medlemsstater, utan att det påver-
kar ett fortsatt nära rättsligt samarbete.
Skyddsklausulen kan åberopas redan före an-
slutningen på grundval av övervakningens
resultat och de åtgärder som antas skall träda
i kraft från och med dagen för anslutningen
om inte något senare datum föreskrivs. Åt-
gärderna skall inte kvarstå längre än vad som
är absolut nödvändigt och skall i vart fall
upphävas när bristerna har avhjälpts. De får
dock tillämpas utöver den period som anges i
första stycket så länge dessa brister kvarstår.
Med hänsyn till den berörda nya medlemssta-
tens framsteg med att avhjälpa de brister som
fastställts kan kommissionen anpassa åtgär-
derna på lämpligt sätt efter samråd med med-
lemsstaterna. Kommissionen skall i god tid
underrätta rådet innan den återkallar de euro-
peiska förordningar och beslut som föreskri-
ver skyddsåtgärder och skall vederbörligen
beakta alla synpunkter från rådet i detta av-
seende.
Artikel 39
1. Om det på grundval av kommissionens
kontinuerliga övervakning av Bulgariens och
Rumäniens åtaganden i samband med anslut-
ningsförhandlingarna och i synnerhet kom-
missionens övervakningsrapporter finns klara
bevis för att läget i förberedelserna för anta-
gande och genomförande av regelverket i
Bulgarien eller Rumänien är sådant att det
finns en allvarlig risk för att någon av dessa
stater är uppenbarligen oförberedd att uppfyl-
la kraven för medlemskap vid tidpunkten för
anslutning den 1 januari 2007 på ett antal
viktiga områden, får rådet, på grundval av en
rekommendation från kommissionen, enhäl-
ligt besluta att den planerade tidpunkten för
den statens anslutning senareläggs med ett år
till den 1 januari 2008.
2. Trots vad som föreskrivs i punkt 1 får
rådet med kvalificerad majoritet på grundval
av en rekommendation från kommissionen
fatta beslut enligt punkt 1 med avseende på
Rumänien, om allvarliga brister har konstate-
rats när det gäller Rumäniens uppfyllande av
något eller några av de åtaganden och krav
som är förtecknade i avsnitt I i bilaga IX.
3. Trots vad som föreskrivs i punkt 1 och
utan att det påverkar tillämpningen av artikel
37 får rådet med kvalificerad majoritet på
grundval av en rekommendation från kom-
missionen och efter en utförlig bedömning
hösten 2005 av de framsteg som Rumänien
har gjort på området konkurrenspolitik fatta
beslut enligt punkt 1 med avseende på Ru-
mänien om allvarliga brister har konstaterats
när det gäller Rumäniens uppfyllande av sina
åtaganden enligt Europaavtalet1 eller av nå-
got eller några av de åtaganden och krav som
är förtecknade i avsnitt II i bilaga IX.
4. Om ett beslut fattas enligt punkt 1, 2 el-
ler 3 skall rådet med kvalificerad majoritet
besluta om att omedelbart göra sådana an-
passningar av detta protokoll, med bilagor
och tillägg, som är nödvändiga på grund av
beslutet om senareläggandet.
Artikel 40
För att den inre marknaden skall fungera
obehindrat får tillämpningen av Bulgariens
och Rumäniens nationella regler under de
övergångsperioder som anges i bilagorna VI
och VII inte leda till gränskontroller mellan
medlemsstater.
---
1 Europaavtalet om upprättandet av en associering
mellan Europeiska ekonomiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å
andra sidan (EGT L 357, 31.12.1994, s. 2).
Artikel 41
Om det krävs övergångsbestämmelser för
att underlätta övergången från den nuvarande
ordningen i Bulgarien och Rumänien till den
som följer av tillämpningen av den gemen-
samma jordbrukspolitiken enligt villkoren i
detta protokoll, skall sådana bestämmelser
antas av kommissionen i enlighet med förfa-
randet i artikel 25.2 i rådets förordning (EG)
nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om
den gemensamma organisationen av markna-
den för spannmål1 eller, i förekommande fall,
i motsvarande artiklar i de andra förordning-
arna om den gemensamma organisationen av
jordbruksmarknader eller i de europeiska la-
gar som ersätter dem eller det relevanta för-
farande som fastställs i den tillämpliga lag-
stiftningen. De övergångsbestämmelser som
avses i denna artikel får antas inom tre år ef-
ter anslutningen, och tillämpningen skall be-
gränsas till denna period. Genom en europe-
isk lag som antas av rådet kan perioden för-
längas. Rådet skall besluta med enhällighet
efter att ha hört Europaparlamentet.
Övergångsbestämmelser som avser till-
lämpningen av sådana rättsakter avseende
den gemensamma jordbrukspolitiken som
inte anges i detta protokoll och som krävs på
grund av anslutningen, skall fastställas före
anslutningen genom europeiska förordningar
eller beslut antagna av rådet på förslag från
kommissionen eller, om de avser rättsakter
som ursprungligen antagits av kommissio-
nen, genom europeiska förordningar eller be-
slut antagna av kommissionen i enlighet med
det förfarande som krävs för antagande av
rättsakterna i fråga.
Artikel 42
Om det krävs övergångsbestämmelser för
att underlätta övergången från den nuvarande
ordningen i Bulgarien och Rumänien till den
som följer av tillämpningen av unionens ve-
terinära och fytosanitära bestämmelser och
bestämmelser om livsmedelssäkerhet, skall
---
1 EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
sådana bestämmelser antas av kommissionen
i enlighet med det relevanta förfarande som
fastställs i den tillämpliga lagstiftningen.
Dessa bestämmelser skall antas inom tre år
efter anslutningen, och tillämpningen skall
begränsas till denna period.
DEL FEM
GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER
FÖR DETTA PROTOKOLL
AVDELNING I
UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONER
OCH ORGAN
Artikel 43
Europaparlamentet skall besluta om de
ändringar i sin arbetsordning som behövs på
grund av anslutningen.
Artikel 44
Rådet skall besluta om de ändringar i sin
arbetsordning som behövs på grund av an-
slutningen.
Artikel 45
En medborgare från varje ny medlemsstat
skall utses till kommissionen från och med
dagen för anslutningen. De nya ledamöterna i
kommissionen skall utses av rådet i samför-
stånd med kommissionens ordförande, efter
det att Europaparlamentet har hörts och i en-
lighet med kriterierna i artikel I 26.4 i konsti-
tutionen.
Mandattiden för de kommissionsledamöter
som utses på detta sätt skall gå ut vid samma
tidpunkt som mandattiden för de ledamöter
som kommissionen har vid anslutningen.
Artikel 46
1. Två domare i domstolen och två domare
i tribunalen skall utses.
2. Ämbetstiden för en av de domare i dom-
stolen som utses enligt punkt 1 skall gå ut
den 6 oktober 2009. Vilken domare som det-
ta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbets-
tiden för den andra domaren skall gå ut den 6
oktober 2012.
Ämbetstiden för en av de domare i tribuna-
len som utses enligt punkt 1 skall gå ut den
31 augusti 2007. Vilken domare som detta
skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetsti-
den för den andra domaren skall gå ut den 31
augusti 2010.
3. Domstolen skall besluta de ändringar i
sina rättegångsregler som behövs på grund av
anslutningen.
Tribunalen skall i samförstånd med dom-
stolen besluta de ändringar i sina rättegångs-
regler som behövs på grund av anslutningen.
De ändrade rättegångsreglerna skall god-
kännas av rådet.
4. Om någon av domstolarna eller någon av
deras avdelningar har inlett ett muntligt för-
farande i ett mål men inte avgjort målet före
dagen för anslutningen, skall domstolen eller
avdelningen i fråga avgöra målet i den sam-
mansättning som den hade före anslutningen
och tillämpa de rättegångsregler som gällde
dagen före anslutningen.
Artikel 47
En medborgare från varje ny medlemsstat
skall utses till revisionsrätten från och med
dagen för anslutningen för en period av sex
år.
Artikel 48
Regionkommittén skall utvidgas genom att
27 ledamöter utses som företräder regionala
och lokala organ i Bulgarien och Rumänien,
och som valts till ett regionalt eller lokalt or-
gan eller som är politiskt ansvariga inför en
vald församling. Deras mandattid skall gå ut
vid samma tidpunkt som mandattiden för de
ledamöter som kommittén har vid anslut-
ningen.
Artikel 49
Ekonomiska och sociala kommittén skall
utvidgas genom att 27 ledamöter utses som
företräder de olika ekonomiska och sociala
grupperingarna i det organiserade civila
samhället i Bulgarien och Rumänien. Deras
mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt
som mandattiden för de ledamöter som
kommittén har vid anslutningen.
Artikel 50
De anpassningar av konstitutionens regler
för kommittéer och av arbetsordningar för
kommittéer som behövs på grund av anslut-
ningen skall göras så snart som möjligt efter
anslutningen.
Artikel 51
1. Nya ledamöter i de genom konstitutio-
nen eller genom en av institutionernas rätts-
akter inrättade kommittéerna, arbetsgrupper-
na eller andra organen skall utses enligt de
villkor och förfaranden som har fastställts för
utseende av ledamöter i dessa kommittéer,
arbetsgrupper eller andra organ. Mandattiden
för de nya ledamöterna skall gå ut vid samma
tidpunkt som mandattiden för de ledamöter
som organet har vid anslutningen.
2. I de genom konstitutionen eller genom
en av institutionernas rättsakter inrättade
kommittéer eller arbetsgrupper där antalet
ledamöter har fastställts oberoende av antalet
medlemsstater skall alla platser nybesättas
vid anslutningen, om inte mandattiden för de
nuvarande ledamöterna går ut inom ett år ef-
ter anslutningen.
AVDELNING II
TILLÄMPNING AV INSTITUTIONER-
NAS RÄTTSAKTER
Artikel 52
Efter anslutningen skall europeiska ramla-
gar, förordningar och beslut enligt artikel I
33 i konstitutionen och direktiv och beslut
enligt artikel 249 i fördraget om upprättandet
av Europeiska gemenskapen och artikel 161 i
Euratomfördraget anses vara riktade till Bul-
garien och Rumänien, om dessa europeiska
ramlagar, förordningar och beslut samt dessa
direktiv och beslut är riktade till alla de nuva-
rande medlemsstaterna. Med undantag för
europeiska beslut som träder i kraft i enlighet
med artikel I 39.2 i konstitutionen och direk-
tiv och beslut som har trätt i kraft i enlighet
med artikel 254.1 och 254.2 i fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen
skall sådana europeiska beslut, direktiv och
beslut anses ha anmälts till Bulgarien och
Rumänien vid anslutningen.
Artikel 53
1. Bulgarien och Rumänien skall vidta de
åtgärder som är nödvändiga för att från och
med dagen för anslutningen följa bestämmel-
serna i europeiska ramlagar samt de europe-
iska förordningar som är bindande med avse-
ende på det resultat som skall uppnås men
överlåter åt de nationella myndigheterna att
bestämma form och tillvägagångssätt enligt
artikel I-33 i konstitutionen och i direktiv
och beslut enligt artikel 249 i fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen
och artikel 161 i Euratomfördraget, om inte
någon annan tidpunkt anges i detta protokoll.
De skall underrätta kommissionen om dessa
åtgärder senast vid anslutningen eller, i före-
kommande fall, senast vid den tidpunkt som
anges i detta protokoll.
2. Om de ändringar av direktiv enligt arti-
kel 249 i fördraget om upprättandet av Eu-
ropeiska gemenskapen och artikel 161 i Eu-
ratomfördraget som införs genom detta pro-
tokoll nödvändiggör en ändring av lagar och
andra författningar i de nuvarande med-
lemsstaterna, skall de nuvarande medlems-
staterna vidta de åtgärder som är nödvändi-
ga för att från och med dagen för anslut-
ningen följa de ändrade direktiven, om inte
någon annan tidpunkt anges i detta proto-
koll. De skall underrätta kommissionen om
dessa åtgärder senast vid anslutningen eller
senast vid den senare tidpunkt som anges i
detta protokoll.
Artikel 54
Inom tre månader från anslutningen skall
Bulgarien och Rumänien i enlighet med arti-
kel 33 i Euratomfördraget underrätta kom-
missionen om de bestämmelser i lagar och
andra författningar som inom deras territorier
skall skydda arbetstagare och allmänheten
mot fara som orsakas av joniserande strål-
ning.
Artikel 55
Efter en väl underbyggd begäran från Bul-
garien eller Rumänien till kommissionen se-
nast dagen för anslutningen får rådet på för-
slag från kommissionen eller, om den ur-
sprungliga rättsakten antogs av kommissio-
nen, kommissionen anta europeiska förord-
ningar eller beslut om tidsbegränsade undan-
tag från rättsakter som institutionerna antagit
mellan den 1 oktober 2004 och dagen för an-
slutningen. Åtgärderna skall antas enligt de
omröstningsregler som gäller för antagandet
av den rättsakt för vilken ett tidsbegränsat
undantag begärs. Om sådana undantag antas
efter anslutningen får de vara tillämpliga från
och med dagen för anslutningen.
Artikel 56
Om det med anledning av anslutningen
krävs anpassningar av institutionernas rätts-
akter antagna före anslutningen och dessa
anpassningar inte finns med i detta protokoll
eller dess bilagor skall rådet på förslag från
kommissionen, eller kommissionen, om den
ursprungliga rättsakten antogs av kommis-
sionen, anta de nödvändiga rättsakterna i det-
ta syfte. Om dessa anpassningar antas efter
anslutningen får de vara tillämpliga från och
med dagen för anslutningen.
Artikel 57
Om inte annat föreskrivs skall rådet på för-
slag från kommissionen anta europeiska för-
ordningar eller beslut om fastställande av de
åtgärder som behövs för att genomföra be-
stämmelserna i detta protokoll.
Artikel 58
Texterna som upprättats av rådet, kommis-
sionen eller Europeiska centralbanken på
bulgariska och rumänska till de rättsakter
som institutionerna har antagit före anslut-
ningen skall vara giltiga från och med dagen
för anslutningen på samma villkor som tex-
terna på de nuvarande officiella språken. De
skall offentliggöras i Europeiska unionens
officiella tidning, om texterna på de nuva-
rande språken har offentliggjorts där.
AVDELNING III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 59
Bilagorna I-IX och tilläggen till dessa skall
utgöra en integrerad del av detta protokoll.
Artikel 60
Italiens regering skall till Bulgariens och
Rumäniens regeringar överlämna en bestyrkt
kopia på danska, engelska, estniska, finska,
franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska,
litauiska, maltesiska, nederländska, polska,
portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska,
svenska, tjeckiska, tyska och ungerska av
fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen, tillsammans med
de fördrag som ändrar eller kompletterar det-
ta.
Texten till det fördraget på bulgariska och
rumänska skall bifogas detta protokoll. Dessa
texter skall vara giltiga på samma villkor
som de fördragstexter på de nuvarande språ-
ken som anges i första stycket.
Artikel 61
En bestyrkt kopia av de internationella av-
tal som generalsekretariatet vid Europeiska
unionens råd förvarar i sitt arkiv skall av ge-
neralsekreteraren överlämnas till Bulgariens
och Rumäniens regeringar.
AKT
OM VILLKOREN FÖR
REPUBLIKEN BULGARIENS OCH RUMÄNIENS
ANSLUTNING OCH OM ANPASSNING AV DE FÖRDRAG
SOM LIGGER TILL GRUND FÖR EUROPEISKA UNIONEN
I överensstämmelse med artikel 2 i anslutningsfördraget skall denna akt tillämpas om för-
draget om upprättande av en konstitution för Europa inte är i kraft den 1 januari 2007 fram till
dagen för ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.
DEL ETT
PRINCIPER
Artikel 1
I denna akt avses med
- grundläggande fördrag:
a) Fördraget om upprättandet av Europeis-
ka gemenskapen (EG fördraget) och fördra-
get om upprättandet av Europeiska atom-
energigemenskapen (Euratomfördraget) med
de tillägg och ändringar som gjorts genom
fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft
före anslutningen,
b) Fördraget om Europeiska unionen (EU
fördraget) med de tillägg och ändringar som
gjorts genom fördrag eller andra rättsakter
som trätt i kraft före anslutningen,
- nuvarande medlemsstater: Konungariket
Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland,
Republiken Estland, Republiken Grekland,
Konungariket Spanien, Republiken Frankri-
ke, Irland, Republiken Italien, Republiken
Cypern, Republiken Lettland, Republiken Li-
tauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republi-
ken Ungern, Republiken Malta, Konungari-
ket Nederländerna, Republiken Österrike,
Republiken Polen, Republiken Portugal, Re-
publiken Slovenien, Republiken Slovakien,
Republiken Finland, Konungariket Sverige
och Förenade konungariket Storbritannien
och Nordirland,
- unionen: den europeiska union som
upprättats genom EU fördraget,
- gemenskapen: den ena av eller båda de
gemenskaper som anges i första strecksatsen,
allt efter omständigheterna,
- nya medlemsstater: Republiken Bulga-
rien och Rumänien,
- institutioner: de institutioner som upp-
rättats genom de grundläggande fördragen.
Artikel 2
Från och med dagen för anslutningen skall
bestämmelserna i de grundläggande fördra-
gen och i rättsakter som har antagits av insti-
tutionerna och Europeiska centralbanken före
anslutningen vara bindande för Bulgarien
och Rumänien och skall tillämpas i dessa sta-
ter på de villkor som anges i de fördragen
och i denna akt.
Artikel 3
1. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till
de beslut och avtal som företrädarna för med-
lemsstaternas regeringar har fattat eller ingått
vid sammanträden i rådet.
2. Bulgarien och Rumänien skall ha samma
ställning som de nuvarande medlemsstaterna
när det gäller förklaringar, resolutioner eller
andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller
av rådet samt förklaringar, resolutioner eller
andra ståndpunkter som medlemsstaterna ef-
ter gemensam överenskommelse har antagit i
frågor om gemenskapen eller unionen; de
kommer följaktligen att beakta de principer
och riktlinjer som kommer till uttryck i dessa
förklaringar, resolutioner eller andra stånd-
punkter och kommer att göra vad som be-
hövs för att säkerställa genomförandet.
3. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till
de konventioner och protokoll som finns för-
tecknade i bilaga I. Dessa konventioner och
protokoll skall träda i kraft gentemot Bulga-
rien och Rumänien den dag som rådet fast-
ställer i de beslut som avses i punkt 4.
4. Rådet skall genom enhälligt beslut på
rekommendation av kommissionen och efter
att ha hört Europaparlamentet göra alla an-
passningar som krävs på grund av anslutning
till de konventioner och protokoll som avses
i punkt 3 och skall offentliggöra den anpas-
sade texten i Europeiska unionens officiella
tidning.
5. Bulgarien och Rumänien åtar sig avseen-
de de konventioner och protokoll som avses i
punkt 3 att införa administrativa eller andra
arrangemang som motsvarar dem som de nu-
varande medlemsstaterna eller rådet har anta-
git vid dagen för anslutningen, och att under-
lätta praktiskt samarbete mellan medlemssta-
ternas institutioner och organisationer.
6. Rådet kan genom enhälligt beslut på för-
slag av kommissionen komplettera bilaga I
med de konventioner, avtal och protokoll
som undertecknats före dagen för anslutning-
en.
Artikel 4
1. Bestämmelserna i Schengenregelverket,
som det införlivats inom Europeiska unio-
nens ramar genom det protokoll som fogats
till fördraget om Europeiska unionen och
fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen (nedan kallat "Schengenproto-
kollet"), och i de rättsakter som grundas på
detta eller på annat sätt har samband med
detta, enligt förteckningen i bilaga II, samt i
eventuella ytterligare sådana rättsakter som
antagits före anslutningen, skall vara bindan-
de för och tillämpas i Bulgarien och Rumäni-
en från och med dagen för anslutningen.
2. De bestämmelser i Schengenregelverket,
som det införlivats inom Europeiska unio-
nens ramar, och i rättsakter som grundas på
detta eller på annat sätt har samband med
detta, vilka inte avses i punkt 1 skall visserli-
gen vara bindande för Bulgarien och Rumä-
nien från och med dagen för anslutningen
men skall inte tillämpas i respektive stat för-
rän efter beslut av rådet när det i enlighet
med tillämpliga Schengenutvärderingsförfa-
randen har kontrollerats att de nödvändiga
villkoren för tillämpning av samtliga delar av
regelverket är uppfyllda i den staten.
Rådet skall fatta sitt beslut, efter att ha hört
Europaparlamentet, med enhällighet bland de
medlemmar som företräder regeringarna i de
medlemsstater för vilka tillämpningen av de
bestämmelser som avses i denna punkt redan
har inletts och företrädaren för regeringen i
den medlemsstat för vilken tillämpningen av
bestämmelserna skall inledas. De rådsmed-
lemmar som företräder regeringarna i Irland
och i Förenade konungariket Storbritannien
och Nordirland skall delta i sådana beslut i
den mån de hänför sig till de bestämmelser i
Schengenregelverket och i rättsakter som
grundas på detta eller som på annat sätt har
samband med detta i vilka dessa medlemssta-
ter deltar.
Artikel 5
Bulgarien och Rumänien skall delta i den
ekonomiska och monetära unionen från och
med dagen för anslutningen som medlems-
stater med undantag i enlighet med artikel
122 i EG fördraget.
Artikel 6
1. Sådana avtal eller konventioner som in-
gåtts eller provisoriskt tillämpas av gemen-
skapen, eller avtal eller konventioner enligt
artikel 24 eller artikel 38 i EU fördraget, med
en eller flera tredje stater, med en internatio-
nell organisation eller med en medborgare i
tredje stat, skall vara bindande för Bulgarien
och Rumänien på de villkor som anges i de
grundläggande fördragen och denna akt.
2. Bulgarien och Rumänien förbinder sig
att på de villkor som anges i denna akt anslu-
ta sig till de avtal eller konventioner som in-
gåtts eller undertecknats av de nuvarande
medlemsstaterna och gemenskapen tillsam-
mans.
Bulgariens och Rumäniens anslutning till
de avtal eller konventioner som ingåtts eller
undertecknats av gemenskapen och de nuva-
rande medlemsstaterna tillsammans med sär-
skilda tredjeländer eller internationella orga-
nisationer skall godkännas genom att proto-
koll till sådana avtal eller konventioner ingås
mellan rådet, genom enhälligt beslut på med-
lemsstaternas vägnar, och det eller de tredje
länderna eller den internationella organisa-
tionen i fråga. Kommissionen skall på med-
lemsstaternas vägnar förhandla fram dessa
protokoll på grundval av förhandlingsdirektiv
som enhälligt godkänts av rådet, och i sam-
råd med en kommitté bestående av företräda-
re för medlemsstaterna. Den skall lägga fram
ett utkast till protokollen för rådet, så att de
kan ingås.
Detta förfarande skall inte påverka utövan-
det av gemenskapens egen behörighet eller
beröra fördelningen av befogenheter mellan
gemenskapen och medlemsstaterna när det
gäller ingående av sådana avtal i framtiden
eller eventuella andra ändringar som inte har
samband med anslutningen.
3. När Bulgarien och Rumänien ansluter
sig till de avtal och konventioner som avses i
punkt 2 skall de få samma rättigheter och
skyldigheter enligt dessa avtal och konven-
tioner som de nuvarande medlemsstaterna.
4. Från och med dagen för anslutningen,
och i avvaktan på ikraftträdandet av de nöd-
vändiga protokoll som avses i punkt 2 skall
ingås, skall Bulgarien och Rumänien tillämpa
bestämmelserna i de avtal eller konventioner
som ingåtts av de nuvarande medlemsstater-
na och gemenskapen tillsammans före an-
slutningen, med undantag för avtalet med
Schweiz om fri rörlighet för personer. Denna
skyldighet gäller också för de avtal eller
konventioner som unionen och de nuvarande
medlemsstaterna har enats om att tillämpa
provisoriskt.
I avvaktan på ikraftträdandet av de proto-
koll som avses i punkt 2 skall gemenskapen
och medlemsstaterna, när så befinns lämpligt
tillsammans, inom ramen för sin respektive
behörighet, vidta lämpliga åtgärder.
5. Bulgarien och Rumänien ansluter sig till
partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i
gruppen av stater i Afrika, Västindien och
Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europe-
iska gemenskapen och dess medlemsstater, å
andra sidan1, undertecknat i Cotonou den 23
juni 2000.
6. Bulgarien och Rumänien förbinder sig
att på de villkor som anges i denna akt anslu-
ta sig till avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet2 i enlighet med artikel 128
i det avtalet.
7. Från och med dagen för anslutningen
skall Bulgarien och Rumänien tillämpa de bi-
laterala textilavtal och textilöverenskommel-
ser som gemenskapen har ingått med tredje-
länder.
De kvantitativa restriktioner som gemen-
skapen tillämpar på import av textil och
beklädnadsvaror skall anpassas för att ta hän-
syn till Bulgariens och Rumäniens anslutning
till gemenskapen. Gemenskapen kan i detta
syfte före anslutningen förhandla fram änd-
ringar i de bilaterala avtal och överenskom-
melser som avses ovan med de berörda tred-
jeländerna.
---
1 EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
2 EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.
Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen
och textilöverenskommelserna inte har trätt i
kraft vid anslutningen skall gemenskapen
göra de nödvändiga anpassningarna av sina
bestämmelser om import av textil och bek-
lädnadsvaror från tredjeländer för att ta
hänsyn till Bulgariens och Rumäniens an-
slutning.
8. De kvantitativa restriktioner som gemen-
skapen tillämpar på import av stål och stål-
produkter skall anpassas på grundval av Bul-
gariens och Rumäniens import under de se-
naste åren av stålprodukter med ursprung i de
berörda leverantörsländerna.
I detta syfte skall de nödvändiga ändring-
arna i de bilaterala stålavtal och stålöverens-
kommelser som gemenskapen ingått med
tredjeländer förhandlas fram före anslutning-
en.
Om ändringarna av de bilaterala avtalen
och överenskommelserna inte har trätt i kraft
vid anslutningen skall bestämmelserna i för-
sta stycket gälla.
9. Fiskeavtal som Bulgarien och Rumänien
före anslutningen har ingått med tredjeländer
skall förvaltas av gemenskapen.
De rättigheter och skyldigheter som Bulga-
rien och Rumänien har genom dessa avtal
skall inte påverkas under den period då be-
stämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibe-
hålls.
Så snart som möjligt och under alla om-
ständigheter innan de avtal som avses i första
stycket har löpt ut skall lämpliga beslut om
fortsättning av fiskeverksamheten enligt des-
sa avtal antas i varje enskilt fall av rådet, med
kvalificerad majoritet på förslag från kom-
missionen, varvid det även skall vara möjligt
att förlänga vissa avtal med högst ett år.
10. Med verkan från och med dagen för an-
slutningen skall Bulgarien och Rumänien
frånträda alla frihandelsavtal med tredjelän-
der, inklusive Centraleuropeiska frihandels-
avtalet.
I den mån avtal mellan Bulgarien, Rumäni-
en eller båda staterna å ena sidan och ett eller
flera tredjeländer å andra sidan inte är fören-
liga med de skyldigheter som följer av denna
akt skall Bulgarien och Rumänien vidta alla
lämpliga åtgärder för att undanröja de oför-
enligheter som konstaterats. Om Bulgarien
eller Rumänien har svårigheter med att an-
passa ett avtal som ingåtts med ett eller flera
tredjeländer före anslutningen skall landet
enligt villkoren i det avtalet frånträda det.
11. Bulgarien och Rumänien ansluter sig
på de villkor som anges i denna akt till de in-
terna överenskommelser som ingåtts av de
nuvarande medlemsstaterna för att genomfö-
ra de avtal eller konventioner som avses i
punkterna 2, 5 och 6.
12. Bulgarien och Rumänien skall när så
behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras
ställning i förhållande till internationella or-
ganisationer och sådana internationella avtal
där också gemenskapen eller andra medlems-
stater är parter skall anpassas till de rättighe-
ter och skyldigheter som följer av anslut-
ningen till unionen.
I synnerhet skall de vid anslutningen eller
så snart som möjligt därefter frånträda sådana
internationella fiskeavtal och utträda ur såda-
na fiskeorganisationer som även gemenska-
pen är part i, om inte deras medlemskap har
samband med något annat än fiske.
Artikel 7
1. Om inget annat föreskrivs i denna akt får
inte bestämmelserna i denna tillfälligt sättas
ur kraft, ändras eller upphävas på annat sätt
än genom det förfarande som anges i de
grundläggande fördragen och som gör det
möjligt att ändra de fördragen.
2. De rättsakter som har antagits av institu-
tionerna och som omfattas av övergångsbe-
stämmelser i denna akt skall behålla sin rätts-
liga status; i synnerhet skall förfarandena för
ändring av dessa rättsakter gälla även i fort-
sättningen.
3. De bestämmelser i denna akt vars syfte
eller verkan är att rättsakter antagna av insti-
tutionerna skall upphävas eller ändras, utom
då det gäller en övergångsåtgärd, skall ha
samma rättsliga status som de på detta sätt
upphävda eller ändrade bestämmelserna och
skall vara underkastade samma regler som
dessa.
Artikel 8
De grundläggande fördragen och de rätts-
akter som antagits av institutionerna skall,
som en övergångsåtgärd, tillämpas med de
avvikelser som föreskrivs i denna akt.
DEL TVÅ
ANPASSNING AV FÖRDRAGEN
AVDELNING I
INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER
Artikel 9
1. Artikel 189 andra stycket i EG fördraget
och artikel 107 andra stycket i Euratomförd-
raget skall ersättas med följande:
"Antalet ledamöter i Europaparlamentet får
inte överstiga 736."
2. Med verkan från och med början av pe-
rioden 2009-2014 skall artikel 190.2 första
stycket i EG fördraget och artikel 108.2 för-
sta stycket i Euratomfördraget ersättas med
följande:
"2. I varje medlemsstat skall följande antal
företrädare i Europaparlamentet väljas:
Belgien 22
Bulgarien 17
Tjeckien 22
Danmark 13
Tyskland 99
Estland 6
Grekland 22
Spanien 50
Frankrike 72
Irland 12
Italien 72
Cypern 6
Lettland 8
Litauen 12
Luxemburg 6
Ungern 22
Malta 5
Nederländerna 25
Österrike 17
Polen 50
Portugal 22
Rumänien 33
Slovenien 7
Slovakien 13
Finland 13
Sverige 18
Förenade kungariket 72."
Artikel 10
1. Artikel 205.2 i EG fördraget och artikel
118.2 i Euratomfördraget skall ersättas med
följande:
"2. När rådets beslut skall fattas med kvali-
ficerad majoritet skall medlemsstaternas rös-
ter viktas på följande sätt:
Belgien 12
Bulgarien 10
Tjeckien 12
Danmark 7
Tyskland 29
Estland 4
Grekland 12
Spanien 27
Frankrike 29
Irland 7
Italien 29
Cypern 4
Lettland 4
Litauen 7
Luxemburg 4
Ungern 12
Malta 3
Nederländerna 13
Österrike 10
Polen 27
Portugal 12
Rumänien 14
Slovenien 4
Slovakien 7
Finland 7
Sverige 10
Förenade kungariket 29
Rådets beslut skall fattas med minst 255
röster från majoriteten av medlemsstaterna
när beslutet enligt detta fördrag skall fattas
på förslag från kommissionen.
I andra fall skall rådets beslut fattas med
minst 255 röster från minst två tredjedelar av
medlemsstaterna."
2. Artikel 23.2 tredje stycket i EU fördraget
skall ersättas med följande:
"Rådsmedlemmarnas röster skall viktas i
enlighet med artikel 205.2 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Rådets beslut skall fattas med minst 255 rös-
ter från minst två tredjedelar av medlemmar-
na. När rådet skall fatta ett beslut med kvali-
ficerad majoritet får en rådsmedlem begära
en kontroll av att de medlemsstater som ut-
gör denna kvalificerade majoritet motsvarar
minst 62 % av unionens hela befolkning. Om
detta villkor inte är uppfyllt, skall beslutet
inte antas."
3. Artikel 34.3 i EU fördraget skall ersättas
med följande:
"3. När rådet skall besluta med kvalificerad
majoritet skall medlemmarnas röster viktas
enligt artikel 205.2 i Fördraget om upprät-
tandet av Europeiska gemenskapen, varvid
åtminstone 255 röster från minst två tredjede-
lar av medlemmarna skall krävas för beslut.
När rådet skall fatta ett beslut med kvalifice-
rad majoritet får en rådsmedlem begära en
kontroll av att de medlemsstater som utgör
denna kvalificerade majoritet motsvarar
minst 62 % av unionens hela befolkning. Om
detta villkor inte är uppfyllt, skall beslutet
inte antas."
Artikel 11
1. Artikel 9 första stycket i det protokoll
om domstolens stadga som fogas till EU för-
draget, EG fördraget och Euratomfördraget
skall ersättas med följande:
"Den nytillsättning av en del av domar-
tjänsterna som skall äga rum vart tredje år
skall avse omväxlande fjorton och tretton
domare."
2. Artikel 48 i det protokoll om domstolens
stadga som fogas till EU fördraget, EG för-
draget och Euratomfördraget skall ersättas
med följande:
"Artikel 48
Förstainstansrätten skall ha tjugosju doma-
re."
Artikel 12
Artikel 258 andra stycket i EG fördraget
och artikel 166 andra stycket i Euratomförd-
raget om sammansättningen av Ekonomiska
och sociala kommittén skall ersättas med föl-
jande:
"Antalet ledamöter i kommittén skall vara
följande:
Belgien 12
Bulgarien 12
Tjeckien 12
Danmark 9
Tyskland 24
Estland 7
Grekland 12
Spanien 21
Frankrike 24
Irland 9
Italien 24
Cypern 6
Lettland 7
Litauen 9
Luxemburg 6
Ungern 12
Malta 5
Nederländerna 12
Österrike 12
Polen 21
Portugal 12
Rumänien 15
Slovenien 7
Slovakien 9
Finland 9
Sverige 12
Förenade kungariket 24"
Artikel 13
Artikel 263 tredje stycket i EG fördraget
om sammansättningen av Regionkommittén
skall ersättas med följande:
"Antalet ledamöter i kommittén skall vara
följande:
Belgien 12
Bulgarien 12
Tjeckien 12
Danmark 9
Tyskland 24
Estland 7
Grekland 12
Spanien 21
Frankrike 24
Irland 9
Italien 24
Cypern 6
Lettland 7
Litauen 9
Luxemburg 6
Ungern 12
Malta 5
Nederländerna 12
Österrike 12
Polen 21
Portugal 12
Rumänien 15
Slovenien 7
Slovakien 9
Finland 9
Sverige 12
Förenade kungariket 24"
Artikel 14
Protokollet om Europeiska investerings-
bankens stadga, som fogas till EG fördraget,
skall ändras på följande sätt:
1. I artikel 3 skall följande införas mellan
uppgifterna för Belgien och Tjeckien:
"- Bulgarien."
Följande skall införas mellan uppgifterna
för Portugal och Slovenien:
"- Rumänien."
2. Artikel 4.1 första stycket skall ändras på
följande sätt:
a) Den inledande meningen skall ersättas
med följande:
"1. Banken skall ha ett kapital på
164 795 737 000 EUR, som skall tecknas av
medlemsstaterna med följande belopp1:"
b) Följande skall införas mellan uppgifter-
na för Irland och Slovakien:
"Rumänien 846 000 000".
c) Följande skall införas mellan uppgifterna
för Slovenien och Litauen:
"Bulgarien 296 000 000".
3. Artikel 11.2 första, andra och tredje
styckena skall ersättas med följande:
"2. Styrelsen skall bestå av 28 ledamöter
och 18 suppleanter.
Ledamöterna skall utses av bankens råd för
en tid av fem år; varje medlemsstat skall no-
minera en ledamot. Kommissionen skall ock-
så nominera en ledamot.
Suppleanterna skall utses av bankens råd
för en tid av fem år enligt följande:
- Två suppleanter skall nomineras av
Tyskland.
- Två suppleanter skall nomineras av
Frankrike.
- Två suppleanter skall nomineras av Ita-
lien.
---
1 De uppgifter som anges för Bulgarien och Rumäni-
en är preliminära och baseras på uppgifter för 2003
som offentliggjorts av Eurostat.
- Två suppleanter skall nomineras av För-
enade konungariket Storbritannien och Nord-
irland.
- En suppleant skall nomineras i samför-
stånd mellan Spanien och Portugal.
- En suppleant skall nomineras i samför-
stånd mellan Belgien, Luxemburg och Ne-
derländerna.
- Två suppleanter skall nomineras i sam-
förstånd mellan Danmark, Grekland, Irland
och Rumänien.
- Två suppleanter skall nomineras i sam-
förstånd mellan Estland, Lettland, Litauen,
Österrike, Finland och Sverige.
- Tre suppleanter skall nomineras i sam-
förstånd mellan Bulgarien, Tjeckien, Cypern,
Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slova-
kien.
- En suppleant skall nomineras av kom-
missionen.".
Artikel 15
Artikel 134.2 första stycket i Euratomförd-
raget, om sammansättningen av Vetenskapli-
ga och tekniska kommittén, skall ersättas
med följande:
"2. Kommittén skall ha 41 ledamöter som
rådet utser efter att ha hört kommissionen."
AVDELNING II
ANDRA ANPASSNINGAR
Artikel 16
I artikel 57.1 i EG fördraget skall sista me-
ningen ersättas med följande:
"I fråga om restriktioner som är i kraft en-
ligt nationell lagstiftning i Bulgarien, Estland
och Ungern skall det relevanta datumet vara
den 31 december 1999."
Artikel 17
Artikel 299.1 i EG fördraget skall ersättas
med följande:
"1. Detta fördrag skall gälla för Konunga-
riket Belgien, Republiken Bulgarien, Repu-
bliken Tjeckien, Konungariket Danmark,
Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken
Estland, Republiken Grekland, Konungariket
Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Re-
publiken Italien, Republiken Cypern, Repu-
bliken Lettland, Republiken Litauen, Storher-
tigdömet Luxemburg, Republiken Ungern,
Republiken Malta, Konungariket Nederlän-
derna, Republiken Österrike, Republiken Po-
len, Republiken Portugal, Rumänien, Repu-
bliken Slovenien, Republiken Slovakien, Re-
publiken Finland, Konungariket Sverige och
Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland."
Artikel 18
1. Artikel 314 andra stycket i EG fördraget
skall ersättas med följande:
"Till följd av anslutningsfördragen är även
de bulgariska, danska, engelska, estniska,
finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska,
maltesiska, polska, portugisiska, rumänska,
slovakiska, slovenska, spanska, svenska,
tjeckiska och ungerska texterna giltiga."
2. Artikel 225 andra stycket i Euratomförd-
raget skall ersättas med följande:
"Till följd av anslutningsfördragen är även
de bulgariska, danska, engelska, estniska,
finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska,
maltesiska, polska, portugisiska, rumänska,
slovakiska, slovenska, spanska, svenska,
tjeckiska och ungerska texterna giltiga."
3. Artikel 53 andra stycket i EU fördraget
skall ersättas med följande:
"Till följd av anslutningsfördragen är även
de bulgariska, estniska, finska, lettiska, litau-
iska, maltesiska, polska, rumänska, slovakis-
ka, slovenska, svenska, tjeckiska och ungers-
ka texterna giltiga."
DEL TRE
PERMANENTA BESTÄMMELSER
AVDELNING I
ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS
RÄTTSAKTER
Artikel 19
De rättsakter som förtecknas i bilaga III till
denna akt skall anpassas på det sätt som an-
ges i den bilagan.
Artikel 20
Sådan anpassning som vid anslutningen
behöver göras i de rättsakter som förtecknas i
bilaga IV till denna akt skall utarbetas enligt
riktlinjerna i den bilagan.
AVDELNING II
ANDRA BESTÄMMELSER
Artikel 21
De åtgärder som förtecknas i bilaga V till
denna akt skall tillämpas enligt de villkor
som anges i den bilagan.
Artikel 22
På förslag från kommissionen och efter att
ha hört Europaparlamentet får rådet enhälligt
besluta om de anpassningar av bestämmel-
serna i denna akt om den gemensamma jord-
brukspolitiken som ändringar i gemen-
skapslagstiftningen kan motivera.
DEL FYRA
TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER
AVDELNING I
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Artikel 23
De åtgärder som förtecknas i bilagorna VI
och VII till denna akt skall tillämpas på Bul-
garien och Rumänien enligt de villkor som
anges i de bilagorna.
AVDELNING II
INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER
Artikel 24
1. Med avvikelse från det högsta antal le-
damöter i Europaparlamentet som fastställs i
artikel 189 andra stycket i EG fördraget och i
artikel 107 andra stycket i Euratomfördraget,
skall antalet ledamöter i Europaparlamentet
ökas, för att beakta Bulgariens och Rumäni-
ens anslutning, med följande antal ledamöter
från dessa länder för tiden från och med an-
slutningen fram till början av Europaparla-
mentets mandatperiod 2009-2014:
Bulgarien 18
Rumänien 35.
2. Före den 31 december 2007 skall Bulga-
rien och Rumänien, i enlighet med bestäm-
melserna i akten om allmänna direkta val av
ledamöter i Europaparlamentet, för sina folk
hålla allmänna direkta val av det antal leda-
möter som anges i punkt 11.
---
1 EGT L 278, 8.10.1976, s. 5. Akten senast ändrad
genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom (EGT
L 283, 21.10.2002, s. 1).
3. Om valen hålls efter dagen för anslut-
ningen skall, med avvikelse från artikel 190.1
i EG fördraget och artikel 108.1 i Euratom-
fördraget, de ledamöter i Europaparlamentet
som företräder folken i Bulgarien och Rumä-
nien under perioden från och med anslut-
ningen fram till vart och ett av de val som
avses i punkt 2 utses inom parlamenten i des-
sa stater på det sätt som var och en av dessa
stater själv bestämmer.
AVDELNING III
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
Artikel 25
1. Från dagen för anslutningen skall Bulga-
rien och Rumänien betala in följande belopp,
som motsvarar deras andel av det inbetalade
kapitalet för det tecknade kapitalet enligt ar-
tikel 4 i Europeiska investeringsbankens
stadga1.
Bulgarien 14 800 000 EUR
Rumänien 42 300 000 EUR
Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora
delbetalningar, som förfaller till betalning
den 31 maj 2007, 31 maj 2008, 31 maj 2009,
30 november 2009, 31 maj 2010, 30 novem-
ber 2010, 31 maj 2011 och 30 november
2011.
2. Bulgarien och Rumänien skall, i åtta lika
stora delbetalningar, som förfaller till betal-
ning på de dagar som avses i punkt 1, bidra
till reserver och avsättningar som har karak-
tär av reserver samt till de överföringar till
reserver och avsättningar som skall göras och
som motsvarar saldot på resultaträkningen i
slutet av månaden före anslutningen, enligt
uppgifterna i bankens balansräkning, med be-
---
1 De angivna sifferuppgifterna är preliminära och
grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentlig-
gjorts av Eurostat.
lopp motsvarande följande procentandelar av
reserverna och avsättningarna1:
Bulgarien 0,181 %
Rumänien 0,517 %
3. Det kapital och de inbetalningar som fö-
reskrivs i punkterna 1 och 2 skall inbetalas
kontant i euro av Bulgarien och Rumänien,
om inte bankens råd enhälligt beslutar om ett
undantag.
Artikel 26
1. Bulgarien och Rumänien skall betala föl-
jande belopp till den kol och stålforsknings-
fond som avses i beslut 2002/234/EKSG av
företrädarna för medlemsstaternas regeringar,
församlade i rådet, av den 27 februari 2002
om de ekonomiska följderna av att EKSG
fördraget upphör att gälla och om Kol och
stålforskningsfonden2:
(miljoner EUR, löpande priser)
Bulgarien 11,95
Rumänien 29,88
2. Bidragen till Kol och stålforskningsfon-
den skall betalas i fyra delar, med början
2009, alltid den första arbetsdagen i årets för-
sta månad, enligt följande:
2009: 15 %
2010: 20 %
2011: 30 %
2012: 35 %.
---
1 De angivna sifferuppgifterna är preliminära och
grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentlig-
gjorts av Eurostat.
2 EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.
Artikel 27
1. Från och med dagen för anslutningen
skall upphandling, tecknande av kontrakt och
utbetalningar av föranslutningsstöd enligt
Phareprogrammet1, Phares program för
gränsöverskridande samarbete2 och stöd en-
ligt den övergångsmekanism som avses i ar-
tikel 31 förvaltas av genomförandeorgan i
Bulgarien och Rumänien.
Kommissionen skall genom ett beslut avstå
från sin förhandskontroll av upphandling och
tecknande av kontrakt efter ett ackredite-
ringsförfarande som genomförts av kommis-
sionen och en positiv bedömning enligt sy-
stemet för utvidgat decentraliserat genomfö-
rande (EDIS), i enlighet med de kriterier och
villkor som fastställs i bilagan till rådets för-
ordning (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni
1999 om samordning av stödet till kandidat-
länderna inom ramen för föranslutningsstra-
tegin och om ändring av förordning (EEG) nr
3906/893 samt i artikel 164 i budgetförord-
ningen för Europeiska gemenskapernas all-
männa budget4.
Om detta kommissionsbeslut om att avstå
från förhandskontroll inte har fattats före an-
slutningen skall inga kontrakt som under-
tecknas mellan dagen för anslutningen och
den dag då kommissionen fattar sitt beslut
berättiga till föranslutningsstöd.
---
1 Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 de-
cember 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i
centrala och östra Europa (EGT L 375, 23.12.1989,
s. 11). Förordningen senast ändrad genom förord-
ning (EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s.
1).
2 Kommissionens förordning (EG) nr 2760/98 av den
18 december 1998 om genomförande av ett pro-
gram för gränsöverskridande samarbete inom ra-
men för Phareprogrammet (EGT L 345,
19.12.1998, s. 49). Förordningen senast ändrad ge-
nom förordning (EG) nr 1822/2003 (EUT L 267,
17.10.2003, s. 9).
3 EGT L 161, 26.6.1999, s. 68.
4 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av
den 25 juni 2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).
I välgrundade undantagsfall får kommis-
sionen dock, om kommissionens beslut om
att avstå från förhandskontroll försenas till
efter dagen för anslutningen av skäl som inte
kan tillskrivas myndigheterna i Bulgarien el-
ler Rumänien, anse att villkoren för förans-
lutningsstöd är uppfyllda när det gäller kon-
trakt som undertecknas mellan dagen för an-
slutningen och dagen för kommissionens be-
slut, och tillåta fortsatt genomförande av fö-
ranslutningsstödet under en begränsad peri-
od, med förbehåll för kommissionens för-
handskontroll av upphandling och tecknande
av kontrakt.
2. Finansiella åtaganden som ingåtts före
anslutningen enligt de finansiella förans-
lutningsinstrument som avses i punkt 1
samt de som ingåtts enligt den övergångs-
mekanism som avses i artikel 31 efter an-
slutningen, inklusive ingående och registre-
ring av därpå följande enskilda rättsliga
åtaganden och utbetalningar efter anslut-
ningen, skall även fortsättningsvis styras av
reglerna och föreskrifterna i de finansiella
föranslutningsinstrumenten och belasta
motsvarande budgetkapitel tills de berörda
programmen och projekten har avslutas.
Trots detta skall offentlig upphandling som
inleds efter anslutningen genomföras i en-
lighet med de relevanta gemenskapsdirek-
tiven.
3. Programplanering för det föranslut-
ningsstöd som avses i punkt 1 skall genomfö-
ras för sista gången under det sista året före
anslutningen. Kontrakt för åtgärder enligt
dessa program måste tecknas inom de följan-
de två åren. Inga förlängningar av perioden
för tecknande av kontrakt skall beviljas. I
välgrundade undantagsfall kan begränsad
förlängning av varaktigheten beviljas i fråga
om fullgörande av kontrakt.
Utan hinder av detta får föranslutningsfon-
der tas i anspråk under de två första åren ef-
ter anslutningen för att täcka administrativa
kostnader enligt punkt 4. För kostnader som
gäller revision och utvärdering får föranslut-
ningsfonder tas i anspråk upp till fem år efter
anslutningen.
4. För att garantera den erforderliga utfas-
ningen av de finansiella föranslutningsinstru-
ment som avses i punkt 1 och ISPA program-
met1 får kommissionen vidta alla lämpliga åt-
gärder för att säkerställa att den nödvändiga
stadgeenliga personalstyrkan bibehålls i Bul-
garien och Rumänien under högst 19 månader
efter anslutningen. Under denna period skall
tjänstemän, tillfälligt anställda och kontrakts-
anställda som utplacerats på tjänster i Bulgari-
en och Rumänien före anslutningen och som
måste vara kvar i tjänst i dessa stater efter da-
gen för anslutningen, som ett undantag åtnjuta
samma finansiella och materiella villkor som
de som tillämpades av kommissionen före an-
slutningen, i enlighet med de tjänsteföreskrif-
ter för tjänstemännen i Europeiska gemenska-
perna och anställningsvillkor för övriga an-
ställda i dessa gemenskaper som fastställs i
rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr
259/682. De administrativa utgifterna, inklusi-
ve löner för annan erforderlig personal, skall
finansieras genom rubriken "Utfasning av fö-
ranslutningsstöd för nya medlemsstater" eller
motsvarande under lämpligt politikområde i
Europeiska gemenskapernas allmänna budget
som avser utvidgningen.
Artikel 28
1. Åtgärder som vid tidpunkten för anslut-
ningen har omfattats av beslut om stöd enligt
förordning (EG) nr 1267/1999 om upprättan-
de av ett strukturpolitiskt föranslutningsin-
strument och vars genomförande inte har
slutförts vid detta datum skall anses ha god-
känts av kommissionen enligt rådets förord-
ning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994
om inrättandet av en sammanhållningsfond3.
---
1 Rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21
juni 1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt
föranslutningsinstrument (EUT L 161, 26.6.1999, s.
73). Förordningen senast ändrad genom förordning
(EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 1).
2 EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Förordningen senast änd-
rad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004
(EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).
3 EGT L 130, 25.5.1994. Förordningen senast ändrad
genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236,
23.9.2003, s. 33).
Belopp som ännu inte har anslagits för ge-
nomförandet av sådana åtgärder skall anslås
enligt den förordning om sammanhållnings-
fonden som är i kraft vid anslutningen och
skall hänföras till det kapitel som motsvarar
den förordningen enligt Europeiska gemen-
skapernas allmänna budget. Om inte annat
sägs i punkterna 2-5 skall bestämmelserna
för genomförandet av åtgärder som godkänts
enligt den senare förordningen tillämpas på
de åtgärderna.
2. Varje anbudsförfarande i samband med
en åtgärd som avses i punkt 1 för vilket det
vid anslutningen redan har offentliggjorts en
anbudsinfordran i Europeiska unionens offi-
ciella tidning skall genomföras i enlighet
med de regler som fastställs i denna anbuds-
infordran. Bestämmelserna i artikel 165 i
budgetförordningen för Europeiska gemen-
skapernas allmänna budget skall dock inte
tillämpas. Varje upphandlingsförfarande som
gäller en åtgärd som avses i punkt 1 och för
vilket ingen anbudsinfordran ännu har offent-
liggjorts i Europeiska unionens officiella tid-
ning skall överensstämma med bestämmel-
serna i fördragen, med de instrument som har
antagits enligt dessa och med gemenskapens
politik, bland annat med politiken för miljö-
skydd, transport, transeuropeiska nät, kon-
kurrens och offentlig upphandling.
3. Utbetalningar som görs av kommissionen
enligt en åtgärd som avses i punkt 1 skall
överföras till det tidigaste öppna åtagandet, i
första hand enligt förordning (EG) nr
1267/1999 och därefter enligt den förordning
om sammanhållningsfonden som då är i kraft.
4. För de åtgärder som avses i punkt 1 skall
reglerna för fördelning av stöd enligt förord-
ning (EG) nr 1267/1999 fortsätta att gälla,
utom i välgrundade fall som kommissionen
skall besluta om på begäran av den berörda
medlemsstaten.
5. Kommissionen får i välgrundade undan-
tagsfall besluta att tillåta särskilda undantag
från de regler som gäller enligt den förord-
ning om sammanhållningsfonden som är i
kraft vid anslutningen, för de åtgärder som
avses i punkt 1.
Artikel 29
Om betalningsperioden för fleråriga åta-
ganden enligt programmet Sapard1, för be-
skogning av jordbruksmark, stöd till upp-
rättande av producentgrupper eller miljöåt-
gärder inom jordbruket, går utöver det tillåt-
na slutdatumet för utbetalningar enligt Sa-
pard skall utestående åtaganden täckas av
programmet för landsbygdsutveckling 2007-
2013. Om det behövs särskilda övergångsåt-
gärder i detta hänseende skall dessa antas i
enlighet med förfarandet i artikel 50.2 i rå-
dets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21
juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna2.
Artikel 30
1. Bulgarien, som - i linje med sina åta-
ganden - före 2003 definitivt stängde enhe-
terna 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj i
syfte att därefter lägga ned dem, förpliktar
sig att år 2006 definitivt stänga enheterna 3
och 4 vid detta kärnkraftverk och att senare
lägga ned dessa enheter.
2. Under perioden 2007-2009 skall gemen-
skapen ge Bulgarien ekonomiskt stöd för att
främja landets insatser för nedläggning samt
för att hantera konsekvenserna av stängning-
en och nedläggningen av enheterna 1-4 vid
kärnkraftverket Kozloduj.
Stödet skall bland annat täcka åtgärder för
att främja nedläggningen av enheterna 1-4 i
kärnkraftverket Kozloduj, åtgärder för miljö-
uppgradering i linje med regelverket, åtgär-
der för modernisering av de konventionella
---
1 Rådets förordning (EG) nr 1268/1999 av den 21
juni 1999 om gemenskapsstöd för föranslutningsåt-
gärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i
kandidatländerna i Central och Östeuropa under fö-
ranslutningsperioden (EGT L 161, 26.6.1999, s.
87). Förordningen senast ändrad genom förordning
(EG) nr 2008/2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 12).
2 EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast
ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236,
23.9.2003, s. 33).
energiproduktions , energiöverförings och
energidistributionssektorerna i Bulgarien, åt-
gärder för att förbättra energieffektiviteten,
öka användningen av förnybara energikällor
samt förbättra energiförsörjningstryggheten.
Under perioden 2007-2009 skall stödet
uppgå till 210 miljoner EUR (i 2004 års pri-
ser) i åtagandebemyndiganden, som skall
fördelas på lika stora årliga åtaganden om 70
miljoner EUR (i 2004 års priser).
Stödet kan helt eller delvis lämnas som ett
gemenskapsbidrag till den internationella
stödfonden för nedläggningen av Kozloduj,
som förvaltas av Europeiska banken för åter-
uppbyggnad och utveckling.
3. Kommissionen kan anta genomföran-
debestämmelser för det stöd som avses i
punkt 2. Bestämmelserna skall antas i enlig-
het med rådets beslut 1999/468/EG av den
28 juni 1999 om de förfaranden som skall
tillämpas vid utövandet av kommissionens
genomförandebefogenheter1. För detta än-
damål skall kommissionen biträdas av en
kommitté. Artiklarna 4 och 7 i beslut
1999/468/EG skall tillämpas. Den tid som
avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG
skall vara sex veckor. Kommittén skall själv
anta sin arbetsordning.
Artikel 31
1. Under det första året efter anslutningen
skall unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd,
nedan kallat "övergångsmekanismen", till
Bulgarien och Rumänien så att de kan ut-
veckla och stärka sin administrativa och
rättsliga förmåga att genomföra gemen-
skapslagstiftningen och kontrollera att den
efterlevs samt främja inbördes utbyte av goda
rutiner. Detta stöd skall användas för att fi-
nansiera institutionsuppbyggande projekt och
begränsade småskaliga investeringar i sam-
band med dessa.
---
1 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
2. Stödet skall inriktas på det fortsatta be-
hovet av att förstärka den institutionella ka-
paciteten på vissa områden genom åtgärder
som inte kan finansieras genom strukturfon-
derna eller landsbygdsutvecklingsfonderna.
3. När det gäller projekt för partnersamver-
kan mellan offentliga förvaltningar som syf-
tar till institutionsuppbyggnad skall förfaran-
det med inbjudan att lämna förslag genom
det nätverk av kontaktpunkter som finns i
medlemsstaterna tillämpas även i fortsätt-
ningen i enlighet med ramavtalen med med-
lemsstaterna om föranslutningsstöd.
Åtagandebemyndigandena för övergångs-
mekanismen, i 2004 års priser, för Bulgarien
och Rumänien skall vara 82 miljoner EUR
under det första året efter anslutningen, för att
tillgodose nationella och övergripande priori-
teringar. Anslagen skall beviljas av budget-
myndigheten inom ramen för budgetplanen.
4. Beslut om att bevilja stöd genom över-
gångsmekanismen skall fattas och genomfö-
ras i enlighet med rådets förordning (EEG) nr
3906/89 om ekonomiskt stöd till vissa länder
i centrala och östra Europa.
Artikel 32
1. Härmed inrättas en likviditets och
Schengenfacilitet som ett tillfälligt instru-
ment för att mellan dagen för anslutningen
och utgången av 2009 bistå Bulgarien och
Rumänien med att finansiera åtgärder vid
unionens nya yttre gränser för genomförande
av Schengenregelverket och kontroll vid de
yttre gränserna samt bidra till att förbättra
likviditetsflödet i den nationella budgeten.
2. För perioden 2007-2009 skall följande
belopp (i 2004 års priser) göras tillgängliga
för Bulgarien och Rumänien i form av scha-
blonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga lik-
viditets och Schengenfaciliteten.
2007 2008 2009
(miljoner EUR, i 2004 års priser)
Bulgarien 121,8 59,1 58,6
Rumänien 297,2 131,8 130,8
3. Minst 50 % av anslaget till vardera lan-
det enligt den tillfälliga likviditets och
Schengenfaciliteten skall användas för att bi-
stå Bulgarien och Rumänien när det gäller
ländernas skyldighet att finansiera åtgärder
vid unionens nya yttre gränser för genomfö-
randet av Schengenregelverket och kontroll
vid de yttre gränserna.
4. En tolftedel av varje årligt belopp skall
utbetalas till Bulgarien och Rumänien den
första vardagen i varje månad motsvarande
år. Schablonbeloppsbetalningarna skall ut-
nyttjas inom tre år efter den första utbetal-
ningen. Bulgarien och Rumänien skall senast
sex månader efter utgången av denna treårs-
period lägga fram en utförlig rapport om det
slutliga genomförandet av schablonbelopps-
betalningarna enligt Schengendelen av den
tillfälliga likviditets och Schengenfaciliteten,
med en motivering av utgifterna. Alla medel
som inte utnyttjats eller som använts till än-
damål som inte kan motiveras skall återkrä-
vas av kommissionen.
5. Kommissionen får anta sådana tekniska
föreskrifter som är nödvändiga för den tillfäl-
liga likviditets och Schengenfacilitetens
funktion.
Artikel 33
1. Utan att det föregriper framtida politiska
beslut skall de totala åtagandebemyndigan-
den för strukturåtgärder som görs tillgängliga
för Bulgarien och Rumänien under treårspe-
rioden 2007-2009 uppgå till följande:
2007 2008 2009
(miljoner EUR, i 2004 års priser)
Bulgarien 539 759 1 002
Rumänien 1 399 1 972 2 603
2. Under de tre åren 2007-2009 skall om-
fattningen och arten av åtgärder inom ramen
för dessa fasta landsanslag fastställas på
grundval av de då tillämpliga bestämmelser-
na om utgifter för strukturåtgärder.
Artikel 34
1. Utöver de förordningar om landsbygds-
utveckling som gäller vid anslutningen skall
bestämmelserna i avsnitten I-III i bilaga VIII
tillämpas på Bulgarien och Rumänien för pe-
rioden 2007-2009 och de särskilda finansiel-
la bestämmelserna i avsnitt IV i bilaga VIII
tillämpas på Bulgarien och Rumänien under
hela programperioden 2007-2013.
2. Utan att det föregriper framtida politiska
beslut skall åtagandebemyndigandena för
landsbygdsutveckling från garantisektionen
vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien un-
der treårsperioden 2007-2009 uppgå till 3
041 miljoner EUR (i 2004 års priser).
3. Tillämpningsföreskrifter för bestämmel-
serna i bilaga VIII skall vid behov antas i en-
lighet med förfarandet i artikel 50.2 i förord-
ning (EG) nr 1260/1999.
4. Rådet skall genom beslut med kvalifice-
rad majoritet på förslag från kommissionen
och efter att ha hört Europaparlamentet vid
behov företa nödvändiga anpassningar av be-
stämmelserna i bilaga VIII för att säkerställa
överensstämmelse med förordningarna om
landsbygdsutveckling.
Artikel 35
De belopp som anges i artiklarna 30, 31,
32, 33 och 34 skall justeras av kommissionen
varje år i enlighet med prisutvecklingen som
en del av den årliga tekniska justeringen av
budgetplanen.
AVDELNING IV
ANDRA BESTÄMMELSER
Artikel 36
1. Om det inom tre år efter anslutningen
skulle uppstå svårigheter som är allvarliga
och kan bli bestående inom någon ekonomisk
sektor eller som kan allvarligt försämra eko-
nomin inom ett visst område, får Bulgarien
och Rumänien ansöka om bemyndigande att
vidta skyddsåtgärder för att rätta till situatio-
nen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin
på den inre marknaden.
Under samma förutsättningar får var och en
av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om
bemyndigande att vidta skyddsåtgärder som
kan avse Bulgarien eller Rumänien eller båda
dessa stater.
2. Efter begäran av den berörda staten skall
kommissionen snabbehandla frågan, besluta
om de skyddsåtgärder som den finner nöd-
vändiga och ange under vilka förutsättningar
och hur de skall genomföras.
Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och
på uttrycklig begäran av den berörda med-
lemsstaten skall kommissionen fatta sitt be-
slut inom fem arbetsdagar från det att den
fick begäran tillsammans med relevanta upp-
gifter om bakgrunden. De åtgärder som på
detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar
verkan, skall ta hänsyn till alla berörda par-
ters intressen och skall inte innefatta några
gränskontroller.
3. Åtgärder enligt punkt 2 kan innebära av-
vikelser från bestämmelserna i EG fördraget
och denna akt, i den mån och så länge det är
strikt nödvändigt för att uppnå de mål som
avses i punkt 1. I första hand skall sådana åt-
gärder väljas som stör den inre marknadens
funktion så litet som möjligt.
Artikel 37
Om Bulgarien eller Rumänien inte har
lyckats genomföra åtaganden som gjorts
inom ramen för anslutningsförhandlingarna
och därigenom orsakar en allvarlig störning i
den inre marknadens funktion, inbegripet
åtaganden inom all sektorspolitik som avser
ekonomisk verksamhet med gränsöverskri-
dande verkan, eller om det föreligger en
överhängande risk för en sådan störning, kan
kommissionen, inom tre år efter anslutning-
en, på grundval av en motiverad begäran från
en medlemsstat eller på eget initiativ vidta
lämpliga åtgärder.
Åtgärderna skall vara proportionella och i
första hand väljas så att de stör den inre
marknadens funktion så litet som möjligt, i
förekommande fall med tillämpning av be-
fintliga sektoriella skyddsmekanismer. Såda-
na skyddsåtgärder får inte åberopas som ett
medel för godtycklig diskriminering eller
dolda restriktioner av handeln mellan med-
lemsstater. Skyddsklausulen kan åberopas
redan före anslutningen på grundval av över-
vakningens resultat och de åtgärder som an-
tas skall träda i kraft från och med dagen för
anslutningen om inte något senare datum fö-
reskrivs. Åtgärderna skall inte kvarstå längre
än vad som är absolut nödvändigt och skall i
vart fall upphävas när det relevanta åtagandet
har genomförts. De får dock tillämpas utöver
den period som anges i första stycket så län-
ge som de relevanta åtagandena inte har upp-
fyllts. Med hänsyn till den berörda nya med-
lemsstatens framsteg med att uppfylla sina
åtaganden kan kommissionen anpassa åtgär-
derna på lämpligt sätt. Kommissionen skall i
god tid underrätta rådet innan den återkallar
skyddsåtgärder och skall vederbörligen beak-
ta alla synpunkter från rådet i detta avseende.
Artikel 38
Om det i Bulgarien eller Rumänien finns
allvarliga brister eller överhängande risk för
sådana brister i införlivandet, genomförandet
eller tillämpningen av rambeslut eller andra
relevanta åtaganden, samarbetsinstrument
och beslut som avser ömsesidigt erkännande
på det straffrättsliga området enligt avdelning
VI i EU fördraget eller av direktiv och för-
ordningar som avser ömsesidigt erkännande
på det civilrättsliga området enligt avdelning
IV i EG fördraget, får kommissionen, inom
tre år efter anslutningen, på grundval av en
motiverad begäran från en medlemsstat eller
på eget initiativ och efter samråd med med-
lemsstaterna, vidta lämpliga åtgärder och an-
ge under vilka förutsättningar och hur dessa
åtgärder skall genomföras.
Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upp-
hävande av tillämpningen av relevanta be-
stämmelser och beslut i förbindelserna mel-
lan Bulgarien eller Rumänien och en eller
flera andra medlemsstater, utan att det påver-
kar ett fortsatt nära rättsligt samarbete.
Skyddsklausulen kan åberopas redan före an-
slutningen på grundval av övervakningens
resultat och de åtgärder som antas skall träda
i kraft från och med dagen för anslutningen
om inte något senare datum föreskrivs. Åt-
gärderna skall inte kvarstå längre än vad som
är absolut nödvändigt och skall i vart fall
upphävas när bristerna har avhjälpts. De får
dock tillämpas utöver den period som anges i
första stycket så länge dessa brister kvarstår.
Med hänsyn till den berörda nya medlemssta-
tens framsteg med att avhjälpa de brister som
fastställts kan kommissionen anpassa åtgär-
derna på lämpligt sätt efter samråd med med-
lemsstaterna. Kommissionen skall i god tid
underrätta rådet innan den återkallar skydds-
åtgärder och skall vederbörligen beakta alla
synpunkter från rådet i detta avseende.
Artikel 39
1. Om det på grundval av kommissionens
kontinuerliga övervakning av Bulgariens och
Rumäniens åtaganden i samband med anslut-
ningsförhandlingarna och i synnerhet kom-
missionens övervakningsrapporter finns klara
bevis för att läget i förberedelserna för anta-
gande och genomförande av regelverket i
Bulgarien eller Rumänien är sådant att det
finns en allvarlig risk för att någon av dessa
stater är uppenbarligen oförberedd att uppfyl-
la kraven för medlemskap vid tidpunkten för
anslutning den 1 januari 2007 på ett antal
viktiga områden, får rådet, på grundval av en
rekommendation från kommissionen, enhäl-
ligt besluta att den planerade tidpunkten för
den statens anslutning senareläggs med ett år
till den 1 januari 2008.
2. Trots vad som föreskrivs i punkt 1 får
rådet med kvalificerad majoritet på grundval
av en rekommendation från kommissionen
fatta beslut enligt punkt 1 med avseende på
Rumänien, om allvarliga brister har konstate-
rats när det gäller Rumäniens uppfyllande av
något eller några av de åtaganden och krav
som är förtecknade i avsnitt I i bilaga IX.
3. Trots vad som föreskrivs i punkt 1 och
utan att det påverkar tillämpningen av artikel
37 får rådet med kvalificerad majoritet på
grundval av en rekommendation från kom-
missionen och efter en utförlig bedömning
hösten 2005 av de framsteg som Rumänien
har gjort på området konkurrenspolitik fatta
beslut enligt punkt 1 med avseende på Ru-
mänien om allvarliga brister har konstaterats
när det gäller Rumäniens uppfyllande av sina
åtaganden enligt Europaavtalet1 eller av nå-
got eller några av de åtaganden och krav som
är förtecknade i avsnitt II i bilaga IX.
4. Om ett beslut fattas enligt punkt 1, 2 el-
ler 3 skall rådet med kvalificerad majoritet
besluta om att omedelbart göra sådana an-
passningar av denna akt, med bilagor och til-
lägg, som är nödvändiga på grund av beslutet
om senareläggandet.
Artikel 40
För att den inre marknaden skall fungera
obehindrat får tillämpningen av Bulgariens
och Rumäniens nationella regler under de
övergångsperioder som anges i bilagorna VI
och VII inte leda till gränskontroller mellan
medlemsstater.
Artikel 41
Om det krävs övergångsbestämmelser för
att underlätta övergången från den nuvarande
ordningen i Bulgarien och Rumänien till den
som följer av tillämpningen av den gemen-
samma jordbrukspolitiken enligt villkoren i
denna akt, skall sådana bestämmelser antas
av kommissionen i enlighet med förfarandet i
artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr
1784/2003 av den 29 september 2003 om den
gemensamma organisationen av marknaden
för spannmål2 eller, i förekommande fall, i
motsvarande artiklar i de andra förordningar-
na om den gemensamma organisationen av
jordbruksmarknader eller det relevanta förfa-
rande som fastställs i den tillämpliga lagstift-
---
1 Europaavtalet om upprättandet av en associering
mellan Europeiska ekonomiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å
andra sidan (EGT L 357, 31.12.1994, s. 2).
2 EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.
ningen. De övergångsbestämmelser som av-
ses i denna artikel får antas inom tre år efter
anslutningen, och tillämpningen skall be-
gränsas till denna period. Rådet får dock för-
länga perioden genom enhälligt beslut på för-
slag av kommissionen och efter att ha hört
Europaparlamentet.
Övergångsbestämmelser som avser till-
lämpningen av sådana rättsakter avseende
den gemensamma jordbrukspolitiken som
inte anges i denna akt, och som krävs på
grund av anslutningen, skall före anslutning-
en antas av rådet med kvalificerad majoritet
på förslag av kommissionen eller, om de av-
ser rättsakter som ursprungligen antagits av
kommissionen, av kommissionen i enlighet
med det förfarande som krävs för antagande
av rättsakterna i fråga.
Artikel 42
Om det krävs övergångsbestämmelser för
att underlätta övergången från den nuvarande
ordningen i Bulgarien och Rumänien till den
som följer av tillämpningen av gemenska-
pens veterinära och fytosanitära bestämmel-
ser och bestämmelser om livsmedelssäkerhet,
skall sådana bestämmelser antas av kommis-
sionen i enlighet med det relevanta förfaran-
de som fastställs i den tillämpliga lagstift-
ningen. Dessa bestämmelser skall antas inom
tre år efter anslutningen, och tillämpningen
skall begränsas till denna period.
DEL FEM
GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER
FÖR DENNA AKT
AVDELNING I
UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONER
OCH ORGAN
Artikel 43
Europaparlamentet skall besluta om de
ändringar i sin arbetsordning som behövs på
grund av anslutningen.
Artikel 44
Rådet skall besluta om de ändringar i sin
arbetsordning som behövs på grund av an-
slutningen.
Artikel 45
En medborgare från varje ny medlemsstat
skall utses till kommissionen från och med
dagen för anslutningen. De nya ledamöterna i
kommissionen skall utses av rådet med kvali-
ficerad majoritet och i samförstånd med
kommissionens ordförande, efter det att Eu-
ropaparlamentet har hörts.
Mandattiden för de kommissionsledamöter
som utses på detta sätt skall gå ut vid samma
tidpunkt som mandattiden för de ledamöter
som kommissionen har vid anslutningen.
Artikel 46
1. Två domare i domstolen och två domare
i förstainstansrätten skall utses.
2. Ämbetstiden för en av de domare i dom-
stolen som utses enligt punkt 1 skall gå ut
den 6 oktober 2009. Vilken domare som det-
ta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbets-
tiden för den andre domaren skall gå ut den 6
oktober 2012.
Ämbetstiden för en av de domare i första-
instansrätten som utses enligt punkt 1 skall
gå ut den 31 augusti 2007. Vilken domare
som detta skall gälla avgörs genom lottning.
Ämbetstiden för den andre domaren skall gå
ut den 31 augusti 2010.
3. Domstolen skall besluta de ändringar i
sina rättegångsregler som behövs på grund av
anslutningen.
Förstainstansrätten skall i samförstånd med
domstolen besluta de ändringar i sina rätte-
gångsregler som behövs på grund av anslut-
ningen.
De ändrade rättegångsreglerna skall god-
kännas av rådet med kvalificerad majoritet.
4. Om någon av domstolarna eller någon av
deras avdelningar har inlett ett muntligt för-
farande i ett mål men inte avgjort målet före
dagen för anslutningen, skall domstolen eller
avdelningen i fråga avgöra målet i den sam-
mansättning som den hade före anslutningen
och tillämpa de rättegångsregler som gällde
dagen före anslutningen.
Artikel 47
Revisionsrätten skall utvidgas med ytterli-
gare två ledamöter som skall utses för sex år.
Artikel 48
Ekonomiska och sociala kommittén skall
utvidgas genom att 27 ledamöter utses som
företräder de olika ekonomiska och sociala
grupperingarna i det organiserade civila
samhället i Bulgarien och Rumänien. Deras
mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt
som mandattiden för de ledamöter som
kommittén har vid anslutningen.
Artikel 49
Regionkommittén skall utvidgas genom att
27 ledamöter utses som företräder regionala
och lokala organ i Bulgarien och Rumänien
och som valts till ett regionalt eller lokalt or-
gan eller som är politiskt ansvariga inför en
vald församling. Deras mandattid skall gå ut
vid samma tidpunkt som mandattiden för de
ledamöter som kommittén har vid anslut-
ningen.
Artikel 50
De anpassningar av de grundläggande för-
dragens regler för kommittéer och av arbets-
ordningar för kommittéer som behövs på
grund av anslutningen skall göras så snart
som möjligt efter anslutningen.
Artikel 51
1. Nya ledamöter i de genom fördragen el-
ler genom en av institutionernas rättsakter in-
rättade kommittéerna, arbetsgrupperna eller
andra organen skall utses enligt de villkor
och förfaranden som fastställts för utseende
av ledamöter i dessa kommittéer, arbetsgrup-
per eller andra organ. Mandattiden för de nya
ledamöterna skall gå ut vid samma tidpunkt
som mandattiden för de ledamöter som orga-
net har vid anslutningen.
2. I de genom fördragen eller genom en av
institutionernas rättsakter inrättade kommit-
téer eller arbetsgrupper där antalet ledamöter
har fastställts oberoende av antalet medlems-
stater skall alla platser nybesättas vid anslut-
ningen, om inte mandattiden för de nuvaran-
de ledamöterna går ut inom ett år efter an-
slutningen.
AVDELNING II
TILLÄMPNING AV INSTITUTIONER-
NAS RÄTTSAKTER
Artikel 52
Efter anslutningen skall direktiv och beslut
enligt artikel 249 i EG fördraget och artikel
161 i Euratomfördraget anses vara riktade till
Bulgarien och Rumänien, om dessa direktiv
och beslut är riktade till alla de nuvarande
medlemsstaterna. Med undantag för sådana
direktiv och beslut som träder i kraft på det
sätt som anges i artikel 254.1 och 254.2 i EG
fördraget skall direktiven och besluten anses
ha anmälts till Bulgarien och Rumänien vid
anslutningen.
Artikel 53
1. Bulgarien och Rumänien skall vidta de
åtgärder som är nödvändiga för att från och
med dagen för anslutningen följa bestämmel-
ser i direktiv och beslut enligt artikel 249 i
EG fördraget och artikel 161 i Euratomförd-
raget, om inte någon annan tidpunkt anges i
denna akt. De skall underrätta kommissionen
om dessa åtgärder senast vid anslutningen el-
ler, i förekommande fall, senast vid den tid-
punkt som anges i denna akt.
2. Om de ändringar av direktiv enligt arti-
kel 249 i EG fördraget och artikel 161 i Eura-
tomfördraget som införs genom denna akt
nödvändiggör en ändring av lagar och andra
författningar i de nuvarande medlemsstater-
na, skall de nuvarande medlemsstaterna vidta
de åtgärder som är nödvändiga för att från
och med dagen för anslutningen följa de änd-
rade direktiven, om inte någon annan tid-
punkt anges i denna akt. De skall underrätta
kommissionen om dessa åtgärder senast vid
anslutningen eller senast vid den senare tid-
punkt som anges i denna akt.
Artikel 54
Inom tre månader från anslutningen skall
Bulgarien och Rumänien i enlighet med arti-
kel 33 i Euratomfördraget underrätta kom-
missionen om de bestämmelser i lagar och
andra författningar som inom deras territorier
skall skydda arbetstagare och allmänheten
mot fara som orsakas av joniserande strål-
ning.
Artikel 55
Efter en väl underbyggd begäran från Bul-
garien eller Rumänien till kommissionen se-
nast dagen för anslutningen får rådet på för-
slag från kommissionen eller, om den ur-
sprungliga rättsakten antagits av kommissio-
nen, kommissionen vidta åtgärder som inne-
bär tidsbegränsade undantag från rättsakter
som institutionerna antagit mellan den 1 ok-
tober 2004 och dagen för anslutningen. Åt-
gärderna skall antas enligt de omröstnings-
regler som gäller för antagandet av den rätts-
akt från vilken ett tidsbegränsat undantag be-
gärs. Om sådana undantag antas efter anslut-
ningen får de vara tillämpliga från och med
dagen för anslutningen.
Artikel 56
Om det med anledning av anslutningen
krävs anpassningar av institutionernas rätts-
akter antagna före anslutningen och dessa
anpassningar inte finns med i denna akt eller
dess bilagor skall rådet med kvalificerad ma-
joritet på förslag av kommissionen, eller
kommissionen, om den ursprungliga rättsak-
ten antogs av kommissionen, anta de nöd-
vändiga rättsakterna i detta syfte. Om dessa
anpassningar antas efter anslutningen får de
vara tillämpliga från och med dagen för an-
slutningen.
Artikel 57
Om inte något annat fastställs skall rådet
med kvalificerad majoritet på förslag av
kommissionen anta de åtgärder som behövs
för att genomföra bestämmelserna i denna
akt.
Artikel 58
Texterna som upprättats av rådet, kommis-
sionen eller Europeiska centralbanken på
bulgariska och rumänska till de rättsakter
som institutionerna och Europeiska central-
banken har antagit före anslutningen skall
vara giltiga från och med dagen för anslut-
ningen på samma villkor som texterna på de
nuvarande officiella språken. De skall offent-
liggöras i Europeiska unionens officiella tid-
ning, om texterna på de nuvarande språken
har offentliggjorts där.
AVDELNING III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 59
Bilagorna I-IX och tilläggen till dessa skall
utgöra en integrerad del av denna akt.
Artikel 60
Italiens regering skall till Bulgariens och
Rumäniens regeringar överlämna en bestyrkt
kopia på danska, engelska, estniska, finska,
franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska,
litauiska, maltesiska, nederländska, polska,
portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska,
svenska, tjeckiska, tyska och ungerska av
fördraget om Europeiska unionen, fördraget
om upprättandet av Europeiska gemenskapen
och fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen, tillsammans med
de fördrag som ändrar eller kompletterar des-
sa, inklusive Fördraget om Konungariket
Danmarks, Irlands och Förenade konungari-
ket Storbritannien och Nordirlands anslut-
ning, Fördraget om Republiken Greklands
anslutning, Fördraget om Konungariket Spa-
niens och Republiken Portugals anslutning,
Fördraget om Republiken Österrikes, Repu-
bliken Finlands och Konungariket Sveriges
anslutning samt Fördraget om Republiken
Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken
Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken
Litauens, Republiken Ungerns, Republiken
Maltas, Republiken Polens, Republiken Slo-
veniens och Republiken Slovakiens anslut-
ning.
Texterna till dessa fördrag på bulgariska
och rumänska skall bifogas denna akt. Dessa
texter skall vara giltiga på samma villkor
som de fördragstexter på de nuvarande språ-
ken som anges i första stycket.
Artikel 61
En bestyrkt kopia av de internationella av-
tal som generalsekretariatet vid Europeiska
unionens råd förvarar i sitt arkiv skall av ge-
neralsekreteraren överlämnas till Bulgariens
och Rumäniens regeringar.
SLUTAKT
I. SLUTAKTENS TEXT
1. De befullmäktigade ombuden för
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
REPUBLIKEN BULGARIEN,
REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,
IRLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,
MALTAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,
REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,
RUMÄNIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,
KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STOR-
BRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
församlade i Luxemburg den tjugofemte april tjugohundrafem för undertecknande av fördra-
get mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsre-
publiken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Repu-
bliken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Repu-
bliken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Ko-
nungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal,
Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater)
och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslut-
ning till Europeiska unionen,
har konstaterat att följande texter har utarbetats och antagits i konferensen mellan Europeiska
unionens medlemsstater och Republiken Bulgarien och Rumänien om Republiken Bulgariens
och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen:
I. Fördrag mellan Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark,
Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konunga-
riket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern,
Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken
Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Re-
publiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien,
Republiken Finland, Konungariket Sverige, Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Bulgarien och Ru-
mänien om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen
(nedan kallat "anslutningsfördraget").
II. Texterna på bulgariska och rumänska till fördraget om upprättande av en konstitution
för Europa.
III. Protokoll om villkoren och bestämmelserna för Republiken Bulgariens och Rumäni-
ens anslutning till Europeiska unionen (nedan kallat "anslutningsprotokollet").
IV. De texter som anges nedan och som fogas till anslutningsprotokollet:
A. Bilaga I: Förteckning över konventioner och protokoll som Bulgarien och Ru-
mänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i protokollet)
Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det inför-
livats inom Europeiska unionens ramar, och i de rättsakter som grun-
das på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med
detta, vilka skall vara bindande och tillämpliga i de nya medlemssta-
terna från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i protokollet)
Bilaga III: Förteckning enligt artikel 16 i protokollet: anpassningar av institutio-
nernas rättsakter
Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 17 i protokollet: ytterligare anpassningar av
institutionernas rättsakter
Bilaga V: Förteckning enligt artikel 18 i protokollet: andra permanenta bestäm-
melser
Bilaga VI: Förteckning enligt artikel 20 i protokollet: övergångsbestämmelser
för Bulgarien
Bilaga VII: Förteckning enligt artikel 20 i protokollet: övergångsbestämmelser
för Rumänien
Bilaga VIII: Landsbygdsutveckling (enligt artikel 34 i protokollet)
Bilaga IX: Särskilda åtaganden som gjorts och krav som godtagits av Rumänien
vid avslutandet av anslutningsförhandlingarna den 14 december 2004
(enligt artikel 39 i protokollet)
B. Texterna på rumänska och bulgariska till fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar
detta.
V. Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om an-
passning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (nedan kallad
"anslutningsakten").
VI. De texter som anges nedan och som fogas till anslutningsakten:
A. Bilaga I: Förteckning över konventioner och protokoll som Bulgarien och Ru-
mänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i anslutningsak-
ten)
Bilaga II: Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det inför-
livats inom Europeiska unionens ramar, och i de rättsakter som grun-
das på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med
detta, vilka skall vara bindande och tillämpliga i de nya medlemssta-
terna från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i anslutningsakten)
Bilaga III: Förteckning enligt artikel 19 i anslutningsakten: anpassningar av in-
stitutionernas rättsakter
Bilaga IV: Förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten: ytterligare anpass-
ningar av institutionernas rättsakter
Bilaga V: Förteckning enligt artikel 21 i anslutningsakten: andra permanenta
bestämmelser
Bilaga VI: Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten: övergångsbestäm-
melser för Bulgarien
Bilaga VII: Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten: övergångsbestäm-
melser för Rumänien
Bilaga VIII: Landsbygdsutveckling (enligt artikel 34 i anslutningsakten)
Bilaga IX: Särskilda åtaganden som gjorts och krav som godtagits av Rumänien
vid avslutandet av anslutningsförhandlingarna den 14 december 2004
(enligt artikel 39 i anslutningsakten)
B. Texterna på bulgariska och rumänska till fördraget om Europeiska unionen, fördraget
om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Euro-
peiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kom-
pletterar dessa, inklusive fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade
konungarikets Storbritannien och Nordirland anslutning, fördraget om Republiken
Greklands anslutning, fördraget om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals
anslutning, fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungari-
ket Sveriges anslutning samt fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Est-
lands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken
Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Repu-
bliken Slovakiens anslutning.
2. De höga fördragsslutande parterna har nått en politisk överenskommelse om en serie
anpassningar av institutionernas rättsakter som krävs på grund av anslutningen och
uppmanar rådet och kommissionen att anta dessa anpassningar före anslutningen i en-
lighet med artikel 56 i anslutningsprotokollet eller artikel 56 i anslutningsakten, enligt
artikel 4.3 i anslutningsfördraget, vid behov kompletterade och aktualiserade så att
hänsyn tas till unionsrättens utveckling.
3. De höga fördragsslutande parterna åtar sig att till kommissionen och till varandra
lämna all information som behövs för tillämpningen av anslutningsprotokollet eller
anslutningsakten. Denna information skall ges i så god tid före anslutningsdagen att
anslutningsprotokollet eller anslutningsakten kan tillämpas fullt ut från och med an-
slutningsdagen, särskilt när det gäller den inre marknadens funktion. Anmälan i god
tid enligt artikel 53 i anslutningsprotokollet eller artikel 53 i anslutningsakten om de
åtgärder som antagits av Bulgarien och Rumänien är härvidlag av största vikt. Kom-
missionen får informera Republiken Bulgarien och Rumänien om när den anser det
lämpligt att ta emot eller översända särskild information. De fördragsslutande parterna
har hittills, fram till dagen för undertecknandet, mottagit en förteckning över informa-
tionsskyldigheterna på veterinärområdet.
4. De befullmäktigade ombuden har noterat följande förklaringar som fogas till denna
slutakt:
A. Gemensamma förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna
1. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Bulgarien
2. Gemensam förklaring om trindsädesslag: Bulgarien
3. Gemensam förklaring om fri rörlighet för arbetstagare: Rumänien
4. Gemensam förklaring om landsbygdsutveckling: Bulgarien och Rumänien
B. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och kommissionen
5. Gemensam förklaring om Bulgariens and Rumäniens förberedelser inför
anslutningen
C. Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater
6. Gemensam förklaring av Tyskland och Österrike om fri rörlighet för arbets-
tagare: Bulgarien och Rumänien
D. Förklaring av Bulgarien
7. Förklaring av Bulgarien om användning av det kyrilliska alfabetet i Europe-
iska unionen
5. De befullmäktigade ombuden har noterat skriftväxlingen mellan Europeiska unionen
och Bulgarien och Rumänien om ett informations- och samrådsförfarande angående
antagandet av vissa beslut och andra åtgärder som skall antas under tiden fram till an-
slutningen, vilken skriftväxling bifogas denna slutakt.
II. FÖRKLARINGAR
A. Gemensamma förklaringar av de nuvarande medlemsstaterna
1. GEMENSAM FÖRKLARING
OM FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE: BULGARIEN
Europeiska unionen betonar de starka in-
slagen av differentiering och flexibilitet i ar-
rangemanget för arbetstagares fria rörlighet.
Medlemsstaterna skall sträva efter att ge bul-
gariska medborgare ökat tillträde till arbets-
marknaden enligt sin nationella lagstiftning,
så att tillnärmningen till regelverket påskyn-
das. Som följd av detta bör bulgariska med-
borgares anställningsmöjligheter inom Euro-
peiska unionen förbättras avsevärt vid Bulga-
riens anslutning. Dessutom kommer EU:s
medlemsstater att på bästa sätt utnyttja det
föreslagna arrangemanget för att så snart som
möjligt nå fram till full tillämpning av regel-
verket på området fri rörlighet för arbetstaga-
re.
2. GEMENSAM FÖRKLARING
OM TRINDSÄDESSLAG: BULGARIEN
Med avseende på trindsädesslag har en are-
al på 18 047 ha använts för beräkningen av
Bulgariens nationella tak i bilaga VIIIa till
förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 sep-
tember 2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1).
3. GEMENSAM FÖRKLARING
OM FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE: RUMÄNIEN
Europeiska unionen betonar de starka in-
slagen av differentiering och flexibilitet i ar-
rangemanget för arbetstagares fria rörlighet.
Medlemsstaterna skall sträva efter att ge ru-
mänska medborgare ökat tillträde till arbets-
marknaden enligt sin nationella lagstiftning,
så att tillnärmningen till regelverket påskyn-
das. Som följd av detta bör rumänska med-
borgares anställningsmöjligheter inom Euro-
peiska unionen förbättras avsevärt vid Ru-
mäniens anslutning. Dessutom kommer EU:s
medlemsstater att på bästa sätt utnyttja det
föreslagna arrangemanget för att så snart som
möjligt nå fram till full tillämpning av regel-
verket på området fri rörlighet för arbetstaga-
re.
4. GEMENSAM FÖRKLARING
OM LANDSBYGDSUTVECKLING: BULGARIEN OCH RUMÄNIEN
När det gäller åtagandebemyndigandena
för landsbygdsutveckling från garantisektio-
nen vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien
under treårsperioden 2007-2009 enligt arti-
kel 34.2 i anslutningsprotokollet och artikel
34.2 i anslutningsakten, noterar unionen att
följande anslag kan förväntas:
(miljoner EUR, 2004 års priser)
2007 2008 2009 2007-2009
Bulgarien 183 244 306 733
Rumänien 577 770 961 2 308
Totalt 760 1 014 1 267 3 041
Bulgariens och Rumäniens anslag för
landsbygdsutveckling efter treårsperioden
2007-2009 kommer att grundas på befintliga
bestämmelser eller bestämmelser till följd av
eventuella reformer av politiken under denna
tid.
B. Gemensam förklaring av de nuvarande medlemsstaterna och kommissionen
5. GEMENSAM FÖRKLARING
OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS FÖRBEREDELSER INFÖR
ANSLUTNINGEN
Europeiska unionen kommer att fortsätta
att noga övervaka Bulgariens och Rumäniens
förberedelser och framsteg, bland annat det
faktiska genomförandet av åtaganden på re-
gelverkets alla områden.
Europeiska unionen erinrar om ordföran-
deskapets slutsatser från Europeiska rådet
den 16-17 december 2004, särskilt under
punkterna 8 och 12, där det betonas att i frå-
ga om Rumänien kommer särskild uppmärk-
samhet att ägnas åt förberedelserna på områ-
dena rättsliga och inrikes frågor, konkurrens
och miljö, och i fråga om Bulgarien kommer
särskild uppmärksamhet att ägnas åt området
rättsliga och inrikes frågor. Kommissionen
kommer även fortsättningsvis att lägga fram
årliga rapporter om Bulgariens och Rumäni-
ens framsteg på vägen mot anslutning till-
sammans med rekommendationer om så är
lämpligt. Europeiska unionen erinrar om att
åtgärder för att bemöta allvarliga problem
som kan uppstå antingen före anslutningen
eller under de tre första åren efter anslutning-
en föreskrivs i skyddsklausuler.
C. Gemensam förklaring av olika nuvarande medlemsstater
6. GEMENSAM FÖRKLARING
AV TYSKLAND OCH ÖSTERRIKE OM FRI RÖRLIGHET FÖR ARBETSTAGARE:
BULGARIEN OCH RUMÄNIEN
Tyskland och Österrike tolkar, i samför-
stånd med kommissionen, lydelsen i punkt
13 i övergångsbestämmelserna om fri rörlig-
het för arbetstagare enligt direktiv 96/71/EG i
bilagorna VI och VII till både anslutnings-
protokollet och anslutningsakten som att
"vissa regioner" i förekommande fall även
kan omfatta hela det nationella territoriet.
D. Förklaring av bulgarien
7. FÖRKLARING AV BULGARIEN
OM ANVÄNDNING AV DET KYRILLISKA ALFABETET I EUROPEISKA
UNIONEN
Genom att bulgariska erkänns som ett gil-
tigt språk i fördragen samt ett officiellt språk
och ett arbetsspråk i Europeiska unionens in-
stitutioner, kommer det kyrilliska alfabetet
att bli ett av de tre alfabet som officiellt an-
vänds i Europeiska unionen. Denna väsentli-
ga del av Europas kulturarv innebär ett sär-
skilt bulgariskt bidrag till unionens språkliga
och kulturella mångfald.
III. SKRIFTVÄXLING
Skriftväxling
mellan Europeiska unionen
och Bulgarien och Rumänien
om ett informations- och samrådsförfarande
angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder
som skall antas under tiden fram till anslutningen
Skrivelse nr 1
Jag återkommer till en fråga som togs upp i
samband med anslutningsförhandlingarna,
nämligen frågan om ett informations och
samrådsförfarande angående antagandet av
vissa beslut och andra åtgärder som skall an-
tas under tiden fram till Ert lands anslutning
till Europeiska unionen.
Jag bekräftar härmed att Europeiska unio-
nen kan godta ett sådant förfarande på de
villkor som anges i bilagan till denna skrivel-
se. Detta förfarande kan tillämpas från och
med den 1 oktober 2004.
Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräf-
ta att Er regering godtar innehållet i denna
skrivelse.
Högaktningsfullt
Skrivelse nr 2
Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse
med följande lydelse:
"Jag återkommer till en fråga som togs upp
i samband med anslutningsförhandlingarna,
nämligen frågan om ett informations och
samrådsförfarande angående antagandet av
vissa beslut och andra åtgärder som skall an-
tas under tiden fram till Ert lands anslutning
till Europeiska unionen.
Jag bekräftar härmed att Europeiska unio-
nen kan godta ett sådant förfarande på de
villkor som anges i bilagan till denna skrivel-
se. Detta förfarande kan tillämpas från och
med den 1 oktober 2004.
Jag skulle vara tacksam om Ni ville bekräf-
ta att Er regering godtar innehållet i denna
skrivelse."
Jag bekräftar härmed att min regering god-
tar innehållet i denna skrivelse.
Högaktningsfullt
Bilaga
Informations- och samrådsförfarande
angående antagandet av vissa beslut och andra åtgärder
som skall antas under tiden fram till anslutningen
I.
1. För att säkerställa att Bulgarien och Ru-
mänien, nedan kallade "de anslutande stater-
na", i tillräcklig utsträckning hålls informera-
de, skall de underrättas om varje förslag,
meddelande, rekommendation eller initiativ
som kan leda till beslut av Europeiska unio-
nens institutioner eller organ, efter det att
förslaget, meddelandet, rekommendationen
eller initiativet har överlämnats till rådet.
2. Samråd skall hållas efter en motiverad
begäran från en anslutande stat, i vilken den-
na stat tydligt skall ange sina intressen som
framtida medlem av unionen samt sina syn-
punkter.
3. Administrativa beslut skall i princip inte
ge upphov till samråd.
4. Samråd skall hållas inom en interims-
kommitté bestående av företrädare för unio-
nen och för de anslutande staterna. Samrådet
kan även ske genom utväxling av meddelan-
den på elektronisk väg, särskilt när det gäller
den gemensamma utrikes- och säkerhetspoli-
tiken, om inte en anslutande stat lämnar en
motiverad invändning mot detta.
5. Unionens ledamöter i interimskommittén
skall vara ledamöterna i Ständiga represen-
tanternas kommitté eller personer som utsetts
av dem för detta ändamål. När så är lämpligt
får ledamöterna vara ledamöterna i Kommit-
tén för utrikes- och säkerhetspolitik. Kom-
missionen skall uppmanas att vara företrädd
vid dessa överläggningar.
6. Interimskommittén skall biträdas av för-
handlingskonferensens sekretariat, som skall
fortsätta sin verksamhet för detta ändamål.
7. Samråd skall normalt hållas så snart det
under den beredning som sker på unionsnivå
för rådets antagande av beslut eller gemen-
samma ståndpunkter har utarbetats gemen-
samma inställningar som möjliggör ett me-
ningsfullt samråd.
8. Om allvarliga svårigheter kvarstår efter
samrådet kan frågan på begäran från en an-
slutande stat tas upp på ministernivå.
9. Ovanstående bestämmelser skall i till-
lämpliga delar också gälla för beslut som fat-
tas av Europeiska investeringsbankens råd.
10. Det förfarande som fastställs i ovanstå-
ende punkter skall också gälla för alla beslut
som de anslutande staterna fattar och som
kan komma att påverka de förpliktelser som
följer av deras ställning som framtida med-
lemmar av unionen.
II.
11. Unionen och Bulgarien och Rumänien
skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till
att deras anslutning till de avtal och konven-
tioner som avses i artiklarna 3.3, 6.2 och 6.6 i
protokollet om villkoren och bestämmelserna
för Republiken Bulgariens och Rumäniens
anslutning till Europeiska unionen och i ar-
tiklarna 3.3, 6.2 och 6.6 i akten om villkoren
för Republiken Bulgariens och Rumäniens
anslutning så nära som möjligt, och på de
villkor som anges i det protokollet, samman-
faller med anslutningsfördragets ikraftträ-
dande.
12. Om avtalen eller konventionerna mel-
lan medlemsstaterna endast existerar i form
av utkast och troligen inte kan undertecknas
under tiden fram till anslutningen, kommer
de anslutande staterna att uppmanas att, efter
undertecknandet av anslutningsfördraget och
i enlighet med lämpliga förfaranden och i po-
sitiv anda, delta vid utarbetandet av dessa ut-
kast på ett sådant sätt att ingåendet underlät-
tas.
13. Vid förhandlingar med motparter om de
protokoll som avses i artikel 6.2 andra stycket
i protokollet om villkoren och bestämmelserna
för Republiken Bulgariens och Rumäniens an-
slutning till Europeiska unionen och i artikel
6.2 andra stycket i akten och villkoren för Re-
publiken Bulgariens och Rumäniens anslut-
ning, skall företrädare för de anslutande sta-
terna delta i överläggningarna som observatö-
rer, tillsammans med företrädarna för de nuva-
rande medlemsstaterna.
14. Vissa icke preferensavtal som ingåtts
av gemenskapen och som förblir i kraft efter
dagen för anslutningen kan komma att anpas-
sas eller justeras så att hänsyn tas till unio-
nens utvidgning. Förhandlingarna om dessa
anpassningar eller justeringar kommer att
skötas av gemenskapen i samverkan med fö-
reträdare för de anslutande staterna, i enlig-
het med förfarandet i föregående punkt.
III.
15. Institutionerna skall i vederbörlig ord-
ning upprätta de texter som avses i artiklarna
58 och 60 i protokollet om villkoren och be-
stämmelserna för Republiken Bulgariens och
Rumäniens anslutning till Europeiska unio-
nen och i artiklarna 58 och 60 i akten om
villkoren för Republiken Bulgariens och
Rumäniens anslutning. I detta syfte skall
Bulgariens och Rumäniens regeringar i god
tid förelägga institutionerna översättningar av
dessa texter.
1
2
1....1..1. 1
1....1..2.
292824
1
165
1....1..3. 1
1....1..4.
1
185
1....1..5. 1
1....1..6.
1
196
1....1..7. 1
1....1..8.
|
faktayllapito@eduskunta.fi