Landskapsregeringens meddelande nr x/200X-200X

Landskapsregeringens kulturpolitiska program har beretts av Ålands kulturdelegation med startpunkt i två seminarier för kulturintresserade åren 2004 och 2005. Det nya kulturpolitiska programmet för landskapet har namnet "Växtkraft" och fokuserar på övergripande frågeställningar och prioriteringar för utvecklingen av kulturlivet på Åland.

Programmet är riktgivande för landskapets kulturpolitiska strävanden och fördelningsprioriteringar åren 2007-2011. Det placerar även in kulturen i en samhällskontext och visar på kulturlivets relevans i förhållande till andra samhällsområden som demokratiutveckling, näringslivsfrågor, integration, utbildnings- och regionalpolitik.

Landskapsregeringen överlämnar härmed ovan nämnda meddelande till lagtinget och avser, beaktande lagtingets synpunkter och beslut, långsiktigt vidta de åtgärder som nämns i meddelandet.

Mariehamn den 7 september 2006

L a n t r å d

Roger Nordlund

Landskapsregeringsledamot

Camilla Gunell

1. Inledning

Mångfald, delaktighet och förnyelse är ledorden i Ålands landskapsregerings framtida kulturpolitik. Kulturen inklusive det svenska språket och de lokala sedvänjorna utgör grunden för Ålands självstyrelse. Genom självstyrelselagen (77:1991) har landskapet behörighet på kulturområdet. Landskapsregeringens strävan är därför att ge kulturen de bästa möjliga förutsättningar att utvecklas som en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhällsutvecklingen.

I november 2004 gav landskapsregeringen Ålands kulturdelegation i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett nytt kulturpolitiskt program som skulle ersätta det program som gällt sedan 1999. Delegationen tillsatte en arbetsgrupp som sammankallade kulturutövare på Åland till diskussioner och seminarier för att utgående från den dialogen utforma ett kulturpolitiskt program. Delegationen överlämnade sitt underlag till landskapsregeringen i september 2005 och på basis av det har föreliggande program framtagits. Vid sidan av detta program, men med många relevanta beröringspunkter, föreligger ett särskilt program för kulturarvet samt ett språkpolitiskt program.

”Kultur” betyder ”odling”. Kulturpolitikens uppgift är att sköta denna odling väl för att sedan kunna skörda och förädla dess frukter. För ett gott resultat behövs bland annat en god jordmån, sådd och bevattning samt aktuell kunskap om förnyade odlingsmetoder. Med kulturen som växtkraft formas människor både som individer, i grupp och som samhällsvarelser. Målsättningen med detta program är att placera in kulturen och konsten i den generella samhällsutvecklingen och visa på dess potential att öka kreativitet och tillväxt inom många samhällssektorer.

”Växtkraft” är ett övergripande idéprogram som anger riktningen för landskapets långsiktiga kulturpolitik. Programmet är riktgivande för landskapsregeringens årligen angivna handlingsprogram för kultur samt föreslås vara rådgivande för kommunerna. I landskapsregeringens årliga handlingsplaner anges de konkreta åtgärder som föreslås inom enskilda konstområden för att uppfylla målen i detta program. Förslag till handlingsplan för kultur utformas av Ålands kulturdelegation i dialog med aktiva kulturarbetare, konstnärer och deras organisationer.

2. Kultursyn: En stor artrikedom

Kultur är ett begrepp som inte är lätt att kortfattat beskriva och definiera. Unesco har definierat ordet kultur på följande sätt:

”Kultur kan anses omfatta hela det komplex av andliga, materiella, intellektuella och känslomässiga egenskaper som kännetecknar ett samhälle eller en grupp i samhället. Kultur omfattar inte endast konst och litteratur, utan också livsstilar, de mänskliga rättigheterna, etik, traditioner och trosuppfattningar.”

(Unescos världskonferens ”The Power of Culture”, Stockholm 1998)

Den åländska kulturpolitikens innehåll fokuserar på konstarterna, kulturarvet samt de fria bildningssträvandena. Det sistnämnda innefattar bland annat demokratiutvecklingen, det vill säga rätten att delta i det offentliga samtalet, att uttrycka sin åsikt och att debattera ur ett humanistiskt perspektiv. Kulturpolitiken definieras som ett sätt att stimulera medborgarnas möjligheter att ta del av konst och kultur samt främja konstnärligt skapande.

Kultur ger människor möjlighet till mognad och personlig utveckling, känslomässig utlevelse och identifikation, upplevelser av glädje och skönhet, provokation och samhällskritik, gemenskap och ökad förståelse för andra och sig själv. Kulturen kan också hjälpa individen att strukturera en allt mer komplex verklighet och forma sig en världsbild genom att ifrågasätta invanda synsätt och öppna nya perspektiv.

Inom allt entreprenörskap är kreativiteten av stor betydelse. Den kreativitet och innovationsrikedom som finns i kulturlivet kan komma till nytta inom flera samhällsområden. Kulturen kan med andra ord ge verkningar som sträcker sig bortom det estetiska området och bidrar till att skapa välfärd och socialt kapital.

Kulturen ska vara en självklar del av samhällsutvecklingen, till exempel inom fysisk planering, folkhälsoarbete och utbildning. En levande folkbildning och ett ideellt kulturengagemang bidrar till samhällets förnyelse och den sociala utvecklingen.

Kultur är en grundläggande rättighet för alla människor (Förenta Nationerna, Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 27, p 1)¹. För enskilda innebär kulturen en möjlighet att berika sitt eget och andras liv. Kultur handlar också om intellektuell, social och kulturell jämlikhet som ger alla möjlighet att skapa, uttrycka sig, uppleva och röra sig i kulturlivet.

Konstutövning och kulturupplevelser är en kontinuerlig utvecklingsprocess där individen går vidare från en avsats till en annan. Därför är en av kulturpolitikens centrala uppgifter att främja individens möjlighet till utveckling inom kulturens område, också inom mer experimentell, smal konst som i motsats till populärkulturen inte enbart kan existera på marknadsmässiga villkor.

[1]
3. Möjligheter: En god jordmån

3.1 Djupa kulturlager

Den viktigaste tillgången för kulturens Åland är de kunskaper och talanger som finns hos de skapande konstnärerna, föreningarna och fria grupperna samt inom kulturinstitutionerna. Att tillvarata och utveckla de mänskliga resurserna och låta dem komma till fullt uttryck på alla kultur- och samhällslivets områden är en viktig uppgift, liksom att tillgodose behovet av kulturella mötesplatser.

Omkring 60 kulturföreningar och organisationer är verksamma på Åland. Dessa föreningar och organisationer täcker in de flesta konstområden såsom teater, dans, musik, bildkonst och litteratur. Ett flertal föreningar har en verksamhet som är knuten till upprätthållande av traditioner och kulturarv. Ett flertal föreningar har en verksamhet som riktas till barn och unga.

Trots den idealism som präglar många av kulturföreningarna har det sedan 1980-talet märkts en stigande kunskaps- och ambitionsnivå och medvetenhet om kvalitet. Många föreningar arbetar regelbundet med professionella lokala och gästande konstnärer.

Nya samverkansstrukturer som generellt sett har vuxit i betydelse är fria grupper och nätverk, med en mer flexibel organisation än förenings- och förbundsmodellen. Där de registrerade föreningarnas syfte är att stå för verksamhetsmässig kontinuitet har de nyare samarbetsformerna sin styrka i att tillföra kulturlivet nya idéer och experiment. På så sätt kompletterar den traditionella föreningsformen och fria grupper/nätverk varandra, och verksamhet inom båda former bör ges möjlighet till utveckling.

Kulturinstitutionerna är få till antalet men de har en stor betydelse för kulturlivets kontinuitet och långsiktiga utveckling på respektive område. Med institutioner avses offentliga eller privata instanser med regelbunden verksamhet som handhas av anställd personal i permanenta administrativa utrymmen. De som lyder under denna definition är Ålands musikinstitut, som förutom att förmedla undervisning till ungefär 300 elever inom sång, instrumentalmusik och dans även är en betydelsefull konsertarrangör. Nordens institut på Åland (NIPÅ) som efter 20 års verksamhet har en nyckelroll i Ålands kulturutbyte med Norden. Ålands folkhögskola, Medborgarinstitutet i Mariehamn och studieförbunden är viktiga institutioner för grundläggande demokratiarbete, livslångt lärande och integration. Ålands konstmuseum ska enligt landskapets nya reglemente utvecklas till en institution med ansvar för befrämjande och utveckling av åländsk konst i en bredare mening än tidigare. Ålands ungdomsförbund hör till de äldsta kulturinstitutionerna och är en takorganisation för åländska ungdomsföreningar. De allmänna biblioteken är viktiga kommunala institutioner för information, media och litteratur. De museala institutionerna nämns särskilt i landskapets kulturarvspolitiska program.

Stommen i Ålands kulturliv utgörs alltså fortfarande av ideella krafter. Allt flera unga väljer dock en konstnärlig yrkesutbildning och den ökade inflyttningen av professionella kulturarbetare utgör en bra grund för kulturlivets vidare professionalisering och kvalitetsutveckling.

Landskapsregeringen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för kultur enligt LL om kulturell verksamhet 1983:39. De skall genom samarbete främja det ideella kulturlivet, de lokala biblioteken och museerna, kulturmiljöer och lokala traditioner.

3.2 Utblickar och influenser

Åland upprätthåller och utvecklar kontinuerligt de kulturella samarbetskontakterna främst inom Norden, EU och Östersjöområdet. En betydelsefull plattform är det nordiska kultursamarbetet som administreras av Nordiska ministerrådet. Nordens Institut på Åland har under många år försett den åländska kulturmarknaden med betydelsefulla kontakter, gästspel, expertis och kulturella upplevelser. NIPÅ har även gett många åländska kulturarbetare och konstnärer möjlighet till samarbete och synlighet på den nordiska arenan. Det är landskapets mål att tillse att NIPÅ även fortsättningsvis kan behålla och utveckla sin roll som förmedlande länk mellan Åland och Norden.

Samarbetet med Stockholms och Sydvästra Finlands skärgårdsregioner inom INTERREG är till vissa delar också av betydelse för kulturen, liksom samarbetet inom B7-öarna i Östersjön och de baltiska länderna.

Inom EU-programmen för konstnärlig verksamhet finns det ännu för Ålands del mycket att hämta. Hittills har de åländska organisationerna varit för små och medverkan ställt stora krav på administration och nationell finansiering. Landskapsregeringen avser under programperioden hitta alternativa sätt att utveckla det kulturella samarbetet med grannregionerna inom EU.

Gäststipendieverksamheten, Artists in Residence, hör till de nyare formerna av kulturutbyte. Landskapet erbjuder idag två stipendieboenden: Gästbostaden i Eckerö post- och tullhus och Källskär, Kökar. Verksamhetens idé är att vistelsen ger kulturstipendiaten tid för skapande, naturupplevelser och kännedom om åländskt kulturliv samtidigt som stipendiatens verksamhet ger nya influenser till det åländska kulturlivet.

I övrigt är Åland med sitt geografiska läge mitt i Östersjön en utmärkt plats för kulturmöten av olika slag. Åland som kulturarena och de nordiska, europeiska och östersjöländernas mötespunkt har stor potential att utvecklas ytterligare med synergier för hela samhället och ekonomin.

4. Övergripande mål: Tillväxt och mognad

4.1 Delaktighet – kultur för alla

Människor med olika funktionshinder har inte samma möjligheter att ta del av kultur. Det är ett angeläget allmänpolitiskt mål att öka tillgängligheten till kulturevenemang och eget skapande för människor med olika funktionsnedsättningar för att kunna tillgodose allas rätt till kultur.

Att samhället inte är jämställt avspeglas också i kulturlivet. I de beslut som fattas om medel och prioriteringar bör även en analys av jämställdheten göras så att både män och kvinnors intressen som kulturkonsumenter och producenter tillgodoses på lika villkor.

Åland upplever en ökande inflyttning från olika delar av världen. Att vara delaktig i föreningslivet fungerar som en viktig inkörsport till den nya hemorten. De nya ålänningarnas delaktighet och möjligheter att påverka det befintliga kulturlivet ska främjas och uppmuntras likaväl som initiativ att skapa egna etniska föreningar och nätverk.

Genom kulturellt kontaktskapande kan man överbrygga klyftor mellan människor och grupper. Mångfald och nya mångkulturella sammanhang betraktas som en positiv utveckling för samhället och kulturen har en viktig roll som brobyggare och integrationsfrämjande kraft.

I en livaktig lokal demokrati förutsätts att innevånarna kan och vill upprätthålla ett offentligt samtal. Massmedia spelar i detta sammanhang en viktig roll för opinionsbildningen och ett öppet debattklimat. Åländska public service-medier skall sträva till att hålla en egen profil och engagera lokala kulturarbetare.

För att bättre kunna förverkliga ovan nämnda målsättningar ska landskapet föra en kontinuerlig dialog med olika intressegrupper för att öka kunskapen om deras särskilda behov och önskemål. Även utredningar och könsbaserad statistik ska kontinuerligt tas fram så att kulturmedlens fördelning även ska gynna dessa mål.

Landskapsregeringens mål är att tillse en rättvis fördelning mellan olika grupper i samhället och med statistik följa upp fördelningen så den gynnar jämställdhet, integration och allas delaktighet i kulturlivet.

4.2 Bredd: Den ideella styrkan

Utan den ideella insats som många människor gör inom föreningslivet skulle Åland förmodligen stanna. Den insats som görs år efter år och där drivkraften grundar sig i glädje att medverka, av känslan för hembygden eller det särskilda temat är ur samhällets synvinkel ovärderlig.

Den verksamhet som många ideella föreningar byggt upp i form av marknader, skådespel, gyckel och festivaler är oerhört betydelsefull också för Åland som sommarparadis och turistort. Dessa verksamheter bör från samhällets sida ges utvecklingsmöjligheter och man bör lätta på arbetsbördan genom att erbjuda tjänster i fråga om marknadsföring framförallt utanför Åland.

Den evenemangsfond som landskapet för några år sedan inrättat för nya evenemang ser inte ut att helt och hållet funnit sin målgrupp. En tolkning kan vara att redan befintliga arrangemang är tillräckliga. I stället avser landskapsregeringen anslå dessa medel att ansöka för befintliga verksamheter som har stor betydelse för kulturturismens utveckling.

Landskapets nuvarande evenemangsfond omformuleras till att stöda utveckling och marknadsföring av befintliga evenemang av särskilt kulturturistiskt intresse.

4. 3 Fördjupning: Kvalitet och förnyelse

En viktig uppgift är att ständigt tillföra och producera ny kunskap som grund för kulturlivets förnyelse och vidareutveckling. Detta kan bland annat ske genom seminarier, workshops eller kurser på aktuella kulturella och kulturpolitiska teman som kan tillföra nya metoder, tankestrukturer, samverkansmodeller, experiment och idéer.

Många föreningar och grupper strävar idag inom sin verksamhet till ökad kvalitet och professionalisering av sina kulturprodukter. Det är önskvärt att de som har en hög ambitionsnivå också i stödsystemen möts med förståelse för den kostnad det innebär att anlita professionella krafter.

För enskilda yrkesverksamma konstnärer har landskapsregeringen på senare år fördelat fler arbetsstipendier eftersom det är ett sätt att stöda professionaliseringen av kulturlivet. Ytterligare bör de yrkesverksammas verksamhetsförutsättningar utredas för att kartlägga arbetsvillkor och på basen av det ge förlag på hur de professionella utövarnas situation kan förbättras.

Landskapsregeringen stöder i huvudsak kulturen genom den årliga fördelningen av penningautomatmedel. Stöden gäller verksamhetsbidrag till föreningar, bidrag till projekt av engångskaraktär och stipendier och kulturpris till enskilda kulturarbetare. Projekt och verksamhet som förväntas bidra till det åländska kulturlivets förnyelse och utveckling skall beaktas i högre grad än tidigare. De samhällsfinansierade institutionerna har ett stort ansvar för såväl kontinuiteten som fördjupningen och nyskapandet. Landskapsregeringen vill även uppmuntra till nya samarbetsformer där ideella, privata och offentliga organisationer samverkar.

Ålands landskapsregering främjar fördjupning, utveckling och förnyelse av kulturlivet genom att tillföra ny kunskap, utreda de yrkesverksamma kulturarbetarnas verksamhetsvillkor och stöda kulturlivets ambition till ökad professionalisering.

4.3 Estetik: Det offentliga rummet

Åland saknar funktionella utrymmen för bland annat teater- och musikframföranden. Ändamålsenliga utrymmen för kultur är av stor betydelse och att tillgodose sådana är en angelägen uppgift för landskapsregeringen. De många kulturaktiviteter och händelser som ordnas på Åland kräver ett flexibelt förhållningssätt till de utrymmen som finns att tillgå. Aktiviteter som visar nya möjligheter att utnyttja offentliga utrymmen som gator och torg exempelvis för gatufester och offentlig utsmyckning är viktiga eftersom de attraherar nya målgrupper.

Konstnärlig utsmyckning som en del av den offentliga miljön innebär fler kulturpolitiska åtgärder. Det primära är att den offentliga miljön känns stimulerande på invånarna och samtidigt skapas arbetstillfällen för konstnärer. Landskapsregeringen avser bibehålla den så kallade 1 %-principen, vilken innebär att 1 % av de offentliga byggnadskostnaderna används till offentlig utsmyckning.

Landskapets mål är att upprätthålla och utveckla en hållbar, genomtänkt och attraktiv fysisk miljö där konsten utgör en naturlig del av det offentliga rummet.

5. Prioriterade områden: Kultur är växtkraft

5.1. Kultur för unga och äldre

Barns och ungas rätt till kultur och kulturupplevelser är fastslagen i FNs barnkonvention. Barn ska ha tillgång till kultur och kulturarv samt handledning och uppmuntran till eget skapande. Barns fantasi, energi och lust att pröva på olika kulturformer ska tas tillvara och uppmuntras på olika sätt både i institutioner och i andra kreativa sammanhang. Barn ska vid sidan av daghem och skola ges möjlighet till skolning och fördjupning inom olika konstområden. Åländskt kulturliv kan idag erbjuda detta inom t.ex. bildkonst, teater, musik men det finns behov av ytterligare skolningsområden.

Ungdomarna är samhällets främsta framtidsresurs och deras kreativitet, engagemang och kritiska tänkande skall tas tillvara inom kulturpolitiken likaväl som inom andra politikområden. Den unga kulturen har mycket att tillföra och unga kulturuttryck skall ha en självklar plats i kulturlivet, bland annat genom att utrymmen och attraktiva mötesplatser för unga artister understöds. Framför allt skall ungdomarnas förmåga att av egen kraft skapa kultur och konst uppmuntras. Landskapet har idag en form av ekonomiskt stöd till ung kultur som kan ges med kortare framförhållning än andra stöd, så att man tillvaratar ungdomarnas rastlösa vilja att komma igång så att lågan och intresset inte slocknar medan deras ansökan mal i den byråkratiska kvarnen.

Ungdomars kulturutryck handlar också om en vilja att uttrycka en åsikt. Även den demokratiska dimensionen av ungas uttryckssätt ska tillvaratas och betraktas som en resurs.

Den demografiska utvecklingen visar att den äldre befolkningsgruppen ökar. De äldres kulturintressen bör tillgodoses mot bakgrund av att kultur stimulerar till vitalitet och god hälsa och bryter social isolering samtidigt som det ger tankestimulans och njutbar fritidsysselsättning.

De äldre medborgarna är lika lite som någon annan medborgargrupp homogen och därför bör särskild vikt läggas vid ett varierat kulturutbud och aktiviteter. Initiativ som gynnar den äldre befolkningen och som sker på tider som lämpar sig bäst för denna grupp skall uppmuntras.

Produktionen av kultur för barn, unga och äldre bör ha samma krav på mångsidighet, kvalitet och lättillgänglighet som övrig kulturverksamhet. Möjligheterna att, i människors närmiljö såsom barn- och äldreomsorg, skola och biblioteket, ordna kulturell verksamhet för barn, unga och äldre bör också målmedvetet stödas av kommunerna. Även de frivilligorganisationer som arbetar för dessa målgrupper är en god resurs i sammanhanget och samarbete kan utvecklas på många olika plan. Vad gäller samordningen av ungdoms- och kulturpolitiken förs en kontinuerlig dialog mellan Ålands ungdomsråd, kulturdelegationen och olika ungdoms- och kulturaktörer.

Ålands landskapsregering uppmuntrar initiativ som ökar tillgången och främjar kvaliteten på kultur för barn, unga och äldre i landskapet Åland. Finansieringen av ungdomsprojekt skall utvecklas för ta tillvara ungas egna initiativ.

5.2 Samverkan kultur och näringsliv

Ett kvalitativt och varierat kulturliv och kulturarv ökar Ålands attraktionskraft som boningsort. Bilden av Åland ska vara positiv och den livaktiga kulturen en bidragande faktor till att man finner Åland som ett lockande samhälle att besöka och flytta till.

I ett kunskapssamhälle utgör dessutom kultur, utbildning och innovation viktiga delar av den kreativa basen och begåvningskapitalet. Kulturen bör därför vara en del av de samlade utvecklingsstrategierna med inriktning på tillväxt, synlighet och konkurrenskraft.

Den åländska besöksnäringen blir mer beroende av kulturella inslag, vilket påtalas i landskapets turismstrategi 2003-2010. Ur samhällsekonomisk synvinkel kan en profilering av kulturen tjäna som ett argument för besökare att komma till Åland. Genom att producera och erbjuda högklassiga evenemang riktade till olika målgrupper kan Åland marknadsföras som ett händelserikt, intressant och samtidigt familjärt resmål. Ålands unika kulturmiljöer och kulturarv kan synliggöras ytterligare för att öka attraktionskraften i marknadsföringen av Åland som turistmål.

På Åland finns några få etablerade kulturföretag inom formgivning, hantverk, design och musikproduktion. Det är viktigt framförallt ur turistnäringens synvinkel att det finns högklassiga åländska kulturprodukter på marknaden och att omvärldens intresse för åländsk konst och kultur ökar. En viktig målsättning skall därför vara att underlätta och stärka företagsverksamhet på kulturområdet.

Av ovan nämnda verksamheter i företagsform är design av särskilt intresse eftersom design är tämligen oetablerat på Åland. Design är ett brett begrepp och det finns goda möjligheter för enskilda skickliga konstnärer/entreprenörer att hitta en egen nisch. Dessutom finns klara kopplingar till näringslivet genom företagens behov av god design i marknadsföring, förpackning och formgivning.

En förutsättning för en framgångsrik utveckling på design och hantverksområdet är en modern utbildning av hög kvalitet. Landskapsregeringen avser därför stöda en fortsatt lokal hantverks- och designutbildning.

En annan viktig målsättning är att uppmuntra företag och småindustri att använda sig av den kreativa kompetensens möjligheter för att öka attraktionkraften på produkterna i form av design, förpackning och marknadsföring. Det är därför angeläget att ur näringslivssynpunkt uppmuntra entreprenörskap också inom kultursektorn.

Ålands landskapsregering avser främja en ökad samverkan mellan kultur, turism och näringsliv, stöda ny företagsamhet inom kultur- och konstsektorn samt genom olika projekt synliggöra och öka efterfrågan på kulturföretagens tjänster.

5.3 Kultur i regionerna

Alla har samma rätt till kultur, men en realitet är att de perifera kommunernas invånare har inte samma praktiska möjligheter att delta i samma utsträckning. För att stärka och utveckla kulturlivet i landsbygds- och skärgårdskommunerna krävs särskilda ansträngningar.

Eftersom det i skärgården är en större utmaning att upprätthålla ett livaktigt socialt och kulturellt liv har landskapsregeringen initierat ett särskilt projekt. Projektet för skärgårdskommunernas kulturella främjande föreslås pågå under åren 2007-09 för att långsiktigt stärka kulturutbudet, det egna skapandet och kulturarbetarnas ställning i regionen. Projektets ledningsgrupp utgörs av kulturarbetare från de sex berörda kommunerna.

Särskilda budgetmedel reserveras också för att stimulera kulturarrangörer att förlägga kulturevenemang till skärgård och landsbygd. En särskilt angelägen prioritering är konst- och musikundervisning för barn och unga.

I alla kommuner finns bibliotek och ungdomslokaler. Det är angeläget att dessa används så mycket som möjligt och fungerar som lokala mötesplatser. Studiecirklar är genom sin flexibla form ett lämpligt sätt att öka möjligheterna till bildning och samtal i mindre samhällen och ett utmärkt komplement till annat fritt bildningsarbete som kräver mera planering, administration och personal. Lagstiftningen på det fria bildningsområdet skall moderniseras på ett sätt som beaktar landskapets småskalighet.

Biblioteken skall i övrigt tryggas långsiktigt och deras förutsättningar att tillhandahålla ett mångsidigt litterärt utbud säkras. Utbudet av digitala tjänster blir allt viktigare för informations- och kunskapsinhämtandet och bidrar till att göra små bibliotek till lokala tankesmedjor med världsomspännande kontaktytor. Biblioteken skall även främjas i sin roll som demokratistärkande mötesplats för diskussion och debatt.

Åland kommer att ta del av Leaderprogram under den kommande programperioden 2007-2013. Leader+ är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och ska främja utveckling på landsbygden. Utgående från lokala förutsättningar och lokala initiativ ska Leader+ stöda nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Kulturen och kulturarven har i många fall stått i fokus för olika utvecklingsprojekt som finansierats med hjälp av Leader+, bland annat i Sverige. Landskapsregeringen avser också ta kulturen i beaktande när det åländska Leaderprogrammet genomförs med början från år 2007.

En av den åländska kulturpolitikens centrala målsättningar är att varje ålänning skall ges möjlighet att ta del av ett mångsidigt kulturutbud och att själva ha möjlighet att utveckla sin egen kreativitet, oberoende var man bor. Under programperioden skall landskapsregeringen särskilt fokusera på insatser för dem som bor perifert och på grund av avstånd inte kan tillgodogöra sig kulturutbudet på centralorten.

6. Strategier: Så, vattna och förädla!

6.1 Ledning och förvaltning

Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret för att de kulturpolitiska målen förverkligas. Till sin hjälp har den politiska ledningen en kulturförvaltning, kulturbyrån. Ålands kulturdelegation är en under landskapsregeringen lydande myndighet som skall bistå landskapsregeringen i det kulturpolitiska arbetet och förverkliga de kulturpolitiska målen i samverkan med landskapsregeringen. Kulturdelegationen är också kontaktlänken mellan landskapsregeringen och förenings- och kulturlivet. Kulturdelegationen ska vara sammansatt av representanter med en bred kompetens på kulturområdet.

Kulturdelegationen fördelar verksamhets- och projektmedel till kulturaktörerna utgående från landskapsregeringens kulturpolitiska mål och strategier. Delegationens arbete kräver en kontinuerlig dialog med kulturinstitutioner och kulturfältet genom återkommande informationstillfällen. Ett öppet debattklimat med större insyn i beslutsgång samt större medborgarinflytande genom ökad dialog mellan myndighet och kulturlivet men också näringsliv och övriga områden, ökar möjligheterna att bättre förutse och tillmötesgå behov och önskemål på kulturfältet. Kulturdelegationen ska också ta initiativ till förnyelsearbete, aktualisera för kulturlivet angelägna frågor, initiera fortbildning och seminarier samt ta fram utredningar och fördelningsstatistik.

Armlängdsprincipen är en central princip i all nordisk kulturpolitik. Principen innebär att myndigheterna skapar förutsättningar och riktlinjer för kulturlivet, medan kulturlivet fritt skapar innehållet utifrån till budsstående medel. Denna princip är viktig att respektera.

Utvärderingsverksamheten är outvecklad inom det konst- och kulturpolitiska verksamhetsområdet. Landskapets kulturverksamhet ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. Härigenom skapas utrymme för att frigöra resurser, ompröva och argumentera för nödvändiga omprioriteringar och förändringar. Ett ändamålsenligt uppföljnings- och utvärderingssystem är en grundläggande förutsättning för strategiskt beslutsfattande och välfungerande förvaltning.

Samhällets satsningar på kultur kan granskas bl.a. utgående från följande aspekter:

· antalet (professionella) kulturutövare och synligheten för deras arbete

· antalet konst- och kulturevenemang och deras kvalitet

· hur mycket och på vilket sätt förutsättningarna för kulturell verksamhet stöds

· konst- och kultursektorns strukturer och övrig infrastruktur

Landskapet ska i sin fördelningspolitik respektera armlängdsprincipen, utvärdera resultatet av medlens fördelning samt föra en kontinuerlig dialog med kulturfältet.

6.2 Finansiering och utveckling

Landskapets totala kulturbudget omfattar fritt bildningsarbete, biblioteksverksamhet, allmän ungdoms, idrotts- och kulturverksamhet, kulturarvet samt Ålands landskapsarkiv. Finansieringen av det fria kulturlivet består till stor del av penningautomatmedel. Beviljandet av medlen är bundna till riktlinjer som möjliggör verksamhetsunderstöd till föreningar, bidrag till projekt av engångskaraktär och bidrag till enskilda kulturarbetare i form av kulturstipendier och arbetsstipendier. Landskapsregeringen har ytterligare inrättat en evenemangsfond (administreras av näringsavdelningen) ur vilken kulturföretagare kan söka landskapsmedel.

Vid sidan av fördelningen av penningautomatmedel och de kulturverksamheter som har egna budgetmoment finns i landskapets budget upptagna medel för landskapsandelar för kultur som beviljas kommunerna (LL om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamhet 19.10.1993/72). Dessa medel överförs i sin helhet till kommunerna. Under programperioden skall en översyn göras av bland annat landskapsandelarna för kultur.

Kulturlivets förändrade behov kräver en modernisering av användandet av peningautomatmedlen genom en översyn och reglering av förordningen om Ålands Penningautomatförenings avkastning (LF om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet 28.9.1993/56, kap. 3). Ett nytt användningsområde beträffande penningautomatmedlen blir sannolikt också den lokala, åländska finansieringen av Leader-programmet från år 2007.

I likhet med övriga investerings- och startmedel som beviljas företag för nya idéer ska kulturmedel beviljas som investering i goda idéer som på sikt genererar nya satsningar inom kulturen men som också ger övriga samhällsmässiga ringeffekter.

Genom att anta ett positivt förhållningssätt som stimulerar till samarbetsprojekt kan starkare band till redan befintliga kulturfonder, framför allt nordiska fonder men även EU-fonder, etableras. Kvalitativa satsningar ger större andelar av dessa fonder, där brobygget blir en uttalad önskan och en bestående synergieffekt av ett projekts genomförande.

7. Avslutning

Landskapsregeringen har i detta kulturpolitiska program formulerat ett kulturbegrepp, angett övergripande principer och prioriterande områden. Inom kulturförvaltningen skall det finnas enkla och tydliga regler för ansvarsfördelning, ledning, finansiering och utvärdering. Förnyelsearbetet i kulturlivet skall främjas och större utrymme ges för experiment och utveckling.

Den politiska styrningen av kulturen ska riktas mot visioner, infrastruktur, strategier och finansieringsformer samt formulering av uppdrag och utformning av system för uppföljning och utvärdering.

Kulturpolitikens uppgift är att ge förutsättningar för och stimulera ett levande och vitalt samhälle - ett samhälle där kulturens egenvärde lyfts fram för individens och samhällets välbefinnande.

Kulturens roll som samlande social och identitetsgivande faktor för den enskilda människan är betydande i en tid då världen genomgår allt snabbare förändringar.

Kultur skapar också regional och nationell samhörighet i en allt mera internationaliserad och globaliserad värld. Inflyttningsrörelser och ökade internationella kontakter påverkar även kulturen på Åland som tillförs nya kulturella influenser och en ökad mångfald.

Åland kan med det strategiska läget spela en viktig roll som brobyggare och mötesplats för människor och regioner i Östersjöområdet. Ett utvecklat kulturellt utbyte och samarbete gynnar såväl kulturlivet som hela regionen eftersom det ökar möjligheterna att i internationella sammanhang lyfta fram det unika för Åland såsom självstyrelsen, demilitariseringen och de egna traditionerna.

Kulturen har en unik chans att bidra med växtkraft, både för enskilda individers växande, för olika gruppers delaktighet i samhället och därmed till den sociala och ekonomiska förnyelsen och tillväxten på Åland.

[1] Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner.


	Ålands landskapsregering	MEDDELANDE nr 5/2005-2006
		Datum
		2006-09-27



	Till Ålands lagting