|
|
|||
|
Ålands landskapsregering |
MEDDELANDE nr 2/2005-2006 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2006-01-05 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till Ålands lagting |
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005
I meddelandet redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2006 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna.
Landskapsregeringen redogör även för verksamheten med EU-ärenden under år 2005.
Landskapsregeringen överlämnar härmed ovannämnda meddelande till lagtinget i enlighet med 51 § lagtingsordning för landskapet Åland.
|
Mariehamn den 5 januari 2006 |
|
|
Lantråd |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Britt Lundberg |
INNEHÅLL
1.Landskapsregeringens övergripande målsättning
3. EU:s konstitutionella fördrag
4. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2006
4.1. Högt prioriterade områden för landskapsregeringens EU-arbete 2006
4.1.2. Skatteundantaget och skattegränsen
4.1.3. Lissabonstrategin - tillväxt för fler och bättre jobb
4.1.4. Jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen och EU:s sammanhållningspolitik
4.1.5. EU:s grönbok om havspolitiken
4.2. Landskapsregeringens EU-arbete år 2006 inom övriga områden
4.2.2. Hälso- och sjukvårdsfrågor
4.2.5. Kultur och kulturarv, idrott och ungdom
4.2.7. Livsmedels- och produktsäkerhet
5. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2005
5.1. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna
5.2. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
5.2.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
5.2.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ.
Tabell 2. Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting.
Tabell 3. Landskapsregeringens i-ärenden till Ålands lagting.
Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av
diarieförda kommissionsinitiativ.
Tabell 5. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv.
Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar
där landskapet har lagstiftningsbehörighet .
Tabell 8. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland.
Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2005.
1.Landskapsregeringens övergripande målsättning
Enligt landskapsregeringens handlingsprogram daterat den 3 januari 2005 är målsättningen
”[… ] att trygga Ålands status som ett svenskspråkigt, självstyrt, demilitariserat och neutraliserat område inom den Europeiska [u]nionen. Ålandsprotokollets status skall fortbestå. Vi kommer att fortsätta kräva en plats i Europaparlamentet och eftersträva talerätt inför EU:s institutioner. Beslutsfattandet bör bibehållas på lokal nivå så långt som möjligt och lösningar som passar in i och fungerar i det småskaliga åländska samhället eftersträvas.”
Förutom de prioriteringar som framgår av handlingsprogrammet och som inriktas på att säkerställa Ålands inflytande i EU-frågor är följande mål ständigt prioriterade i landskapets arbete med EU-ärenden:
· En så smidig skattegränshantering mellan Åland och EU:s skatte-område som möjligt.
· Klara och tydliga regelverk gällande strukturfonder och statligt stöd som är anpassade till landskapets förvaltning och vårt småskaliga ö-samhälle.
· Stärkt rätt för autonomierna att bedriva egen skattepolitik.
· Deltagande i förverkligandet av EU:s målsättning gällande ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling genom nya affärskoncept, teknologisk utveckling, utbildning och miljö.
· Verka för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i Östersjöområdet.
Dessa högt prioriterade frågor kommer att redogöras för nedan under avsnitt 4.1. Bland landskapsregeringens högt prioriterade områden för arbetet med EU-ärenden 2006 ingår även EU:s grönbok om havspolitiken, energifrågor, utbildningsfrågor och likabehandling. I avsnitt 4.2. framkommer de områden som landskapsregeringen kommer att prioritera mindre högt i sitt EU-arbete år 2006.
För att sätta agendan för arbetet och möjliggöra för institutionerna att effektivt planera sitt arbete utarbetas inom EU både årliga och mer långsiktiga handlingsplaner. För perioden 2005-2009 har kommissionen utarbetat strategiska mål[1] med välstånd, solidaritet och säkerhet som utgångspunkter. Baserat på dessa strategiska femåriga mål läggs årligen fram två typer av styrdokument för att sätta dagordningen för det inkommande året. Kommissionen utkommer med ett meddelande om ett lagstiftnings- och arbetsprogram medan de medlemsländer som innehar ordförandeskapet i rådet utarbetar arbetsprogram för hur rådet ska leda arbetet i EU:s ministerråd och Europeiska rådet.[2]
Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram bygger på kommissionens meddelande om strategiska riktlinjer som utkommer årligen under det första kvartalet.[3] Dessa innehåller politiska och strategiska riktlinjer för det inkommande årets budget- och lagstiftningsarbete samt ligger till grund för en interinstitutionell dialog gällande prioriteringarna för det kommande året. Genom dialogen kan Europaparlamentet och rådet lägga fram förslag innan kommissionen slår fast det slutliga arbets- och lagstiftningsprogrammet. Efter att ha beaktat regionkommitténs och europeiska och sociala kommitténs synpunkter nådde de tre institutionerna bred enighet om de viktigaste politikområdena och åtgärderna för att uppnå dessa år 2006 och fastslog dessa i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2006.[4]
Kommissionen inleder sitt arbetsprogram med att konstatera att unionen står inför tydliga och brådskande utmaningar men även möjligheter. Förnyelse krävs för att skapa jobb och bibehålla EU:s höga välstånd, miljöskydd och sociala sammanhållning. Häftiga debatter om det konstitutionella fördraget och budgetplanen får enligt kommissionen inte avleda från det akuta behovet av åtgärder på europeisk nivå. Kommissionen konstaterar att det är osannolikt att det konstitutionella fördraget under nuvarande omständigheter kommer att ratificeras inom överskådlig framtid. En aktiv debatt om EU:s framtid ger emellertid en stark grund att bygga vidare på och kommissionen kommer genom sin ”plan D” för demokrati, dialog och debatt att delta i och understöda de nationella debatterna. En överenskommelse om budgetplanen 2007-2013 nåddes slutligen i slutet av december,[5] vilken påverkar kommissionens fortsatta arbete för ett utvidgat EU och förberedelserna för stödprogrammen, som har januari 2007 som startpunkt.
Baserat på kommissionens femåriga strategiska mål för kommissionen i sitt arbetsprogram för 2006 fram fyra övergripande prioriteringar:
· Välstånd
· Solidaritet
· Säkerhet
· Yttre prioriteringar
År 2006 kommer enligt kommissionen att vara ett avgörande år för omsättandet av Lissabonstrategin, dvs. EU:s handlingsplan för ökad tillväxt och sysselsättning, i praktiken. En ny generation program gällande strukturfonder, landsbygdsutveckling, innovation, forskning och utbildning kommer att förberedas. För att uppnå gynnsamma förhållanden för välstånd krävs stabila regelverk, en lämplig ekonomisk politik, tillhandahållande av ekonomiska möjligheter och investeringar och välutbildad befolkning med företagsanda. Kommissionen ser en bättre lagstiftning på EU-nivå och främjandet av kunskap och innovation med hjälp av infrastruktur som centrala mål för att uppnå gynnsamma förhållanden för välstånd. Inom ramen för initiativet i2010 kommer en handlingsplan för e-förvaltning att inriktas på att förbättra kontakten mellan offentliga myndigheter, medborgare och näringsliv. Arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet kommer att förbättras genom förtydligandet av överförandet och erkännandet av kvalifikationer inom EU.
För att göra EU mer attraktivt för investerare och arbetskraft är EU beroende av att den inre marknaden fungerar. Detta innebär fortsatta åtgärder på områden som statligt stöd, företagande och förstärkning av små och medelstora företags tillväxtförmåga. Skattereglerna i gränsöverskridande ärenden bör förenklas och nya tull- och skatteprogram kommer att genomföras för att samordna de nationella systemen. Konkurrenskraft i nyckelsektorer som exempelvis elektroniska kommunikationsnät och tjänster kommer att uppmärksammas och nya initiativ kommer att tas för att förbereda de transeuropeiska nätverken och för främjandet av användningen av järnvägsfrakt i hela EU samt för att slutföra den inre marknaden för energi. Ett stabilt makroekonomiskt klimat är en förutsättning för tillväxt, och en ny fas kommer att inledas i samband med förberedelserna inför den framtida utvidgningen av eurozonen.
Kommissionen ser solidaritet och social rättvisa som en av unionsmedborgarskapets hörnstenar. En effektiv sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingspolitik ligger i linje med Lissabonstrategin. År 2006 kommer att bli ett avgörande år eftersom program för att inrikta utgifterna under de kommande sju åren då tas i bruk. EU måste ta itu med långsiktiga problem som den åldrande befolkningens konsekvenser för EU:s välstånd och levnadsstandard, den illegala invandringen och klimatförändringar.
År 2006 kommer att bli ett viktigt år för multilaterala klimatförhandlingar då åtaganden i enlighet med Kyotoprotokollet för perioden efter 2012 ska fastställas. EU bör vidta åtgärder för att uppnå sina mål genom nationella fördelningsplaner och åtgärder som exempelvis införlivandet av luftfartssektorn i systemet med handel med utsläppsrättigheter. Den hållbara förvaltningen av naturresurserna är ett sätt att skydda långsiktiga sociala och ekonomiska intressen och miljöintressen. De stigande oljepriserna har visat på vikten av att EU har tillgång till säkra, konkurrenskraftiga och hållbara energileveranser. Alla potentiella aspekter av utvecklingen av biobränslen undersöks och ansträngningar görs för att öka energieffektiviteten och för främjandet av förnybara energikällor.
Nya åtgärder behövs för att hejda förlusten av europeisk och global biologisk mångfald och för att minska luftföroreningar och riskerna med bekämpningsmedel. I den nya sjöfartsstrategin tillämpas för första gången ett integrerat förhållningssätt för att på ett miljömässigt hållbart sätt utveckla en blomstrande sjöfartsekonomi stödd av högkvalitativ marin forskning och teknik. Sammanhållning innebär att EU ansvarar för att tillhandahålla gemensamma normer som följer på öppnandet av gränser. Arbetsrätten bör granskas de kommande åren, strategierna för hälsa och jämställdhet förstärkas och samarbetet gällande hälsa och långtidsvård inledas.
Begreppet säkerhet hänförs till många områden av EU-medborgarnas liv. För att skydda européerna mot brott behövs enligt kommissionen bättre samordning mellan medlemsstaterna för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet. I ett EU utan gränser är, enligt kommissionen, säkerheten vid de yttre gränserna central både beträffande personer och varor. För att bättre skydda européerna i deras vardag krävs initiativ gällande livsmedelssäkerhet och konsumentpolitik på EU-nivå. Sjö-, trafik- och flygsäkerhet är andra områden kommissionen önskar uppmärksamma, liksom säkerhet med avseende på kommunikationsnät och informationssystem. Kommissionen kommer också att förstärka EU:s kapacitet vad gäller räddningstjänst och snabba insatser, vilka tas i bruk vid större kriser.
I områdena närmast EU:s gränser skall utvidgningsförhandlingarna och stabiliserings- och associeringsprocesserna fortsätta för kandidatländer och länder som kan komma att bli medlemsländer. Under våren 2006 kommer uppmärksamhet att riktas mot Bulgarien och Rumäniens slutliga anslut-ningsfas och anslutningsförhandlingarna kommer att fortsätta med Turkiet och Kroatien. Makedonien beviljades i mitten av december 2005 status som kandidatland, men datum för inledandet av medlemskapsförhandlingar har fortfarande inte beslutats. Förhandlingarna om ett stabiliserings- och associe-ringsavtal med Serbien och Montenegro samt Bosnien och Hercegovina kommer att fortsätta med avsikt att ha dem avslutade inom 2006.
Grannpolitiken är en central prioritering för EU:s yttre förbindelser och kommer att förstärkas och kompletteras med ett antal nya handlingsplaner för länder runt Kaspiska havet och Medelhavet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att utveckla integrerade energimarknader med grannländerna. Kommissionen kommer att bereda vägen för en förnyad institutionell överenskommelse med Ryssland och Ukraina samt eftersträva ett frihandelsavtal med Ukraina.
Gällande EU:s globala ansvar för utvecklingsländerna måste EU genast och med utgångspunkt i den nya förklaringen om utvecklingspolitiken, som kommissionen lade fram i juli 2005, inleda arbetet med att öka det ekonomiska biståndet med 20 miljarder euro per år senast 2010 samt förbättra samarbetet och verkan av biståndet från EU-länderna som grupp. Det främsta målet för åtgärderna är Afrika och stödet till återuppbyggnad och politisk övergång i Irak, Gaza och Västbanken och Afghanistan samt till insatser till följd av tsunamin. EU kommer även att fortsätta att tillhandahålla humanitärt bistånd till kriser runt om i världen.
Under 2005 intensifierade kommissionen sitt arbete avseende bättre lagstiftning. Syftet är att genom bättre lagstiftning påverka tillväxt och sysselsättning i positiv riktning samtidigt som hänsyn även fortsättningsvis tas till sociala och miljömässiga mål samt en god offentlig förvaltning.
Konsekvensanalyser för prioriteringar i arbetsprogram är numera standard och man har enats om nya riktlinjer. Kommissionen har noggrant gått igenom de förslag som redan lämnats till parlamentet och rådet i syfte att undersöka om de var i överensstämmelse med principerna för bättre lagstiftning. Till följd av denna genomgång återkallades 68 förslag. Kommissionen har därmed vidtagit åtgärder avseende en tredjedel av alla sina förslag från före 2004 som var under behandling. Dessa åtgärder följs nu upp av en kraftig satsning på att förenkla befintliga bestämmelser.
Kommissionens arbete kommer att kontrolleras mot kraven på subsidiaritet och proportionalitet. EU skall bara agera när det är nödvändigt och inte i större utsträckning än vad som behövs för att uppnå målen. Samråd ska utnyttjas i större utsträckning. Kommissionen kommer att fortsätta att i största möjliga utsträckning tillämpa befintliga tillvägagångssätt för att involvera medborgarna i beslutsprocessen och kommer att uppmuntra nya samrådsformer, såsom medborgarpaneler. Konsekvensanalyser innebär att det under processen för utformningen av politikområden görs en öppen analys av befintliga alternativ där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer beaktas, inbegripet effekterna på konkurrenskraften. Konsekvensanalyser skall klargöra på ett enkelt sätt för allmänheten varför ett förslag läggs fram på EU-nivå och kan i vissa fall leda till att man beslutar att försöka uppnå målen på ett annat sätt eller att förslaget återkallas.
EU:s lagar och förfaranden får inte vara onödigt komplicerade, eftersom detta innebär faktiska kostnader för medborgare och näringsliv. Nya lagstiftningsförslag kommer noggrant att kontrolleras och den gällande lagstiftningen bör också gås igenom på nytt. I oktober 2005 inledde kommissionen en ny fas i arbetet med att förenkla lagstiftningen och lade fram etttreårigt rullande program för att undersöka lagstiftning som kan vara orimligt besvärlig för EU:s medborgare och näringsliv. Kommissionen har även inlett en översyn av sina interna förfaranden med syfte att förenkla det interna arbetet. Under 2006 kommer vi att se de första resultaten av detta förenklingsinitiativ, i synnerhet när det gäller administration, finansiell förvaltning, anbudsförfaranden och offentlig upphandling.
3. EU:s konstitutionella fördrag
EU:s konstitutionella fördrag undertecknades den 29 oktober 2004. Vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna har befolkningen inte givit sitt stöd till fördraget. Under nuvarande omständigheter är det inte troligt att fördraget kommer att ratificeras under överskådlig framtid. Europeiska rådet godkände därför i juni 2005 en förklaring där man konstaterade att ratificeringsprocessen för fördraget bör skjutas upp för att ge utrymme för en omfattande medborgardiskussion i medlemsländerna. Kommissionen kom-mer genom sin ”plan D” för demokrati, dialog och debatt att delta i och understöda de nationella debatterna
Varje medlemsstat får själv besluta om den fortsatta ratificeringen. I Finland förberedde statsrådet sig på att avlåta en proposition om godkännande av det konstitutionella fördraget till riksdagen hösten 2005. Efter Europeiska rådets förklaring i juni ansåg dock statsrådet att det inte finns skäl för riksdagen att godkänna fördraget omedelbart. Statsrådet ville ändå ge riksdagen en möjlighet att behandla det konstitutionella fördraget så att statsrådet får kännedom om riksdagens ståndpunkt innan Europeiska rådet återkommer till fördraget under Österrikes ordförandeskap. Statsrådet avlät därför en redogörelse till riksdagen om det konstitutionella fördraget.[6]
I samband med Amsterdam- och Nicefördraget har landskapsregeringen lämnat meddelanden till lagtinget där landskapsregeringen har gett sin syn på hur fördragsändringarna skulle påverka landskapet. Detta har skett i samband med att lagtinget har givit sitt bifall till att ändringar inom landskapets behörighet skall träda i kraft även i landskapet enligt 59 § självstyrelselagen för Åland. Eftersom det i dagens läge inte är klart vilka eventuella omförhandlingar som folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna ger upphov till och när de i så fall slutförs är det inte ändamålsenligt att i sin helhet redogöra för det konstitutionella fördragets konsekvenser för Åland. Vid eventuella nya fördragsförhandlingar kommer landskapsregeringen att stå fast vid landskapets tidigare ställningstaganden om det konstitutionella fördraget.
Ett framtida ikraftträdande av det konstitutionella fördraget förutsätter tillägg till självstyrelselagen för Åland och en arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet tog ställning till hur det icke ratificerade konstitutionella fördraget förhåller sig till självstyrelselagen.[7] Efter eventuella nya förhandlingar om det konstitutionella fördraget bör landskapsregeringen utvärdera om det uppstår nyabehov av att komplettera eller ändra självstyrelselagen.
4. Landskapsregeringens prioriteringar för arbetet med EU-ärenden år 2006
I föregående avsnitt gavs en övergripande beskrivning av kommissionens prioriterade områden för år 2006. Kommissionen anger i en bilaga till arbetsprogrammet för 2006 vilka mer specifika lagstiftningsåtgärder som planeras. Eftersom beslut inom de olika områdena skall tillämpas även på Åland påverkar kommissionens planerade lagstiftningsåtgärder även landskapsförvaltningens agenda för år 2006. För landskapet intressanta lagstiftningsåtgärder anges nedan under olika sakområden. Under enskilda sakområden framgår hur landskapets målsättning och arbete med EU-frågor kommer att se ut under år 2006.
För att i största möjliga utsträckning utnyttja landskapets små resurser i arbetet med EU-frågor har landskapsregeringen definierat nio olika sakområden som kommer att särskilt prioriteras i landskapets EU-arbete under år 2006. Förutom de stående prioriterade sakområdena[8] kommer landskapsregeringen år 2006 att fokusera på EU:s grönbok om havspolitiken, energifrågor, utbildningsområdet samt likabehandlingsfrågor (se nedan under avsnitt 4.1). Det sociala området, hälso- och sjukvårdsfrågor, god förvaltning, trafikområdet, kultur, ungdom och idrott, kemikalieområdet samt livsmedels- och produktsäkerhet (se nedan under avsnitt 4.2) kommer inte att prioriteras på en lika hög nivå som områdena uppräknade under avsnitt 4.1. Landskapsregeringen följer utvecklingen på dessa områden och uppmärksammar frågor av intresse för landskapet.
4.1. Högt prioriterade områden för landskapsregeringens EU-arbete 2006
Den övergripande målsättningen med landskapsregeringens EU-arbete är att bevara självstyrelsen i ett allt mer integrerat EU, som för tillfället består av 25 medlemsstater och ungefär 450 miljoner invånare. EU:s uppbyggnad är inte anpassad till att tillvarata lagstiftande regioners intressen. Även dessa regioner har, i likhet med centralmakten, överlåtit en del av sin lagstiftningskompetens till EU. Trots detta har lagstiftande regioner ofta varken kompenserats med representation inom EU:s beslutsfattande organ eller talerätt vid EG-domstolen. Lagstiftande regioners ställning inom EU har till stor del förblivit en nationell fråga som skall lösas på det nationella planet.
Ålands inflytande direkt på EU-nivå är relativt litet. Landskapet har en representant i Regionkommittén, som har ett förhållandevis begränsat inflytande i beslutsprocessen på EU-nivå. Landskapsregeringen kommer på nationell nivå fortsättningsvis att hävda sin rätt till en av rikets platser i Europaparlamentet.
Landskapets bästa påverkningsmöjligheter gällande EU-frågor finns i första hand på nationell nivå. Landskapet är hänvisad till att i många fall påverka riket då rikets ställningstaganden formuleras och framförs på EU-nivå. Landskapsregeringens ståndpunkt beträffande förslag till ny EU-lagstiftning måste formuleras i ett tidigt skede och ärendet måste kontinuerligt följas upp under beslutsprocessens gång. I föregående meddelande konstaterades att rutinerna kring landskapsregeringens EU-arbete måste tydliggöras och att den interna beredningen och landskapets deltagande i rikets beredning av EU-ärenden måste förbättras. Vidare framfördes att landskapets erfarenhet och kunskap gällande arbetet i institutioner på nationell och europeisk nivå bör tillvaratas och de informella kanalerna förbättras.
En arbetsgrupp vars huvudsakliga uppdrag var att se över vilka åtgärder landskapet och riket bör vidta med anledning av det konstitutionella fördraget tillsattes den 9 december 2004 av justitieministeriet. Arbetsgruppen hade enligt mandatet även till uppgift att fästa särskild uppmärksamhet vid landskapets möjligheter att delta i beredningen av Finlands ståndpunkter i EU och språkproblem i samband med detta samt att föreslå eventuella ändringar av självstyrelselagen. Arbetsgruppsbetänkandet (nr 9/2005) framlades den 31 maj 2005. Till arbetsgruppens betänkande har fogats en reservation undertecknad av de tjänstemän som utsågs av landskapsregeringen.
I arbetsgruppens betänkande finns riktlinjer för översättning och tolkning till svenska för att i högre grad möjliggöra för landskapsregeringens representanter i beredningssektionerna att delta i den nationella beredningen av EU-ärenden.[9] I faktapromemoriorna, som fungerar som underlag för statsrådets ställningstagande i EU-frågor, skall framgå huruvida ärendet faller inom området för landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapets ståndpunkter skall antecknas i promemorian om sådana har framförts.
Vidare föreslog arbetsgruppen att självstyrelselagen skall kompletteras med en bestämmelse om att lagtinget skall ges tillfälle att meddela riksdagen sin uppfattning om huruvida ett förslag till reglering på EU-nivå är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Beträffande landskapets talerätt vid EG-domstolen föreslås att självstyrelselagen kompletteras med en bestämmelse om att landskapet ska kunna göra en framställning om att Finland skall använda sin talerätt vid EG-domstolen. Utrikesministeriet och landskaps-regeringen kommer att utarbeta riktlinjer under 2006 för det förfarande som tillämpas i olika processuella situationer vid EG-domstolen.
För att uppmuntra samarbetet mellan landskapet och riket i EU-frågor anordnade landskapsregeringen i slutet av november 2005, tillsammans med justitieministeriet, ett gemensamt möte där landskapets representanter i beredningssektionerna träffade ministeriernas Ålandsansvariga samt representanter från beredningssektionerna. Detta arbete kommer kontinuerligt att fortgå och vidareutvecklas under det inkommande året.
För att förbättra och tydliggöra rutinerna kring landskapsregeringens EU-arbete har det inom landskapsregeringen under år 2005 utarbetats nya mallar för att underlätta tjänstemännens beredning av förslag till reglering på EU-nivå och samråd med lagtinget. Det har även hållits informationstillfällen för berörda tjänstemän i grundläggande kunskap om EU och handläggning av EU-ärenden vid landskapsregeringen.
Landskapsregeringen har under 2005 på olika sätt arbetat på europeisk nivå för att lyfta fram Ålands särställning inom unionen. Landskapsregeringen har deltagit i utformandet av Finlands ordförandeskapsprogram för inkommande höst och i förberedelserna inför det Coreper I -möte som delvis kommer att förläggas till Åland i juli 2006. Medlemmarna i Coreper I har stort inflytande på beslutsprocessen inom EU och Åland kommer i och med Coreper I -mötet ha möjlighet att indirekt påverka beslutsfattarna och lyfta fram de problem och möjligheter Åland har inom EU. I samarbetet med andra regioner har landskapsregeringen främst prioriterat kontakterna till Regleg (the Conference of Presidents of Regions with Legislative Powers). Detta samarbete kommer fortsättningsvis att vara prioriterat. Regleg framför i en deklaration av den 22 november2005 att det inom Regionkommittén bör bildas en mellanregional grupp, en s.k. intergroup[10], mellan Regionkommitténs lagstiftande regioner. Åland kommer under 2006, i nära samarbete med RegLeg:s walesiska ordförandeskap, att delta i det praktiska arbetet med bildandet av denna mellanregionala grupp.
Under inkommande år kommer Åland att inneha ordförandeskapet för Östersjösamarbetet B7.[11] Landskapsregeringens mål är att B7 -samarbetet skall fungera som en effektiv lobbyingplattform gentemot EU. Ålands ordförandeprogram har rubriken ”Hållbar utveckling på öarna i Östersjön”. Under juni 2006 kommer en större konferens att anordnas på Åland om miljö, med tyngdpunkt på energi, och i september anordnas ett seminarium på Åland om olika former av Östersjösamarbete. Vid den årliga konferensen i slutet av november 2006, som även den kommer att hållas på Åland, är temat ”maritima strategier och hållbar utveckling”. Temat anknyter till EU:s kommande grönbok om de maritima näringarna, såsom sjöfart, fiske och turism samt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling (se nedan under avsnitt 4.1.5).
För att informationsgången i praktiken skall fungera snabbt och effektivt har landskapet en egen specialrådgivare vid Finlands ständiga representation i Bryssel. Specialrådgivaren, som lyder under representationens organisation och de regler som gäller specialtjänstemän utsända av ministerier, har till uppgift att förmedla information till landskapet om arbetet vid EU:s institutioner.[12] Mot bakgrund av den digra arbetsmängden kommer specialrådgivarens arbete att koncentreras kring de av landskapsregeringen, i detta meddelande, prioriterade sakfrågorna. Specialrådgivaren kommer även att fortsätta att upprätthålla och utvidga kontakterna till både EU:s institutioner och andra lagstiftande regioner. För att försöka förbättra tillgången på svensk information kommer speciellt kontakterna till Sveriges ständiga representation i Bryssel att intensifieras.
4.1.2. Skatteundantaget och skattegränsen
Landskapsregeringens övergripande målsättning är att verka för att skattegränshanteringen så långt som möjligt görs lätthanterlig och därmed minimera förekommande handelshinder samt öka det åländska näringslivets konkurrenskraft. Landskapsregeringen bevakar och driver på de ärenden som påverkar skattegränshanteringen. Eftersom behörigheten i fråga om den indirekta beskattningen ankommer på riket är det dock i första hand rikets uppgift att tillse att skattegränshanteringen blir så smidig som möjligt samt att identifiera och åtgärda problem som uppkommer i samband med skapande av ny EG-rätt.
Beträffande skattegränsen i handeln mellan landskapet och riket har en hel del förenklingar kunnat åstadkommas. Vidare har vissa åtgärder kunnat vidtas för att förenkla handeln mellan Åland och det övriga EU inklusive Sverige. Beträffande handeln med Sverige har en särskild utredning gjorts av Inge Lindunger. Enligt utredningen skulle det vara möjligt att vidta en rad åtgärder för att underlätta skattegränshanteringen. Tullmyndigheterna har i uppdrag att utgående från utredningen se över lämpliga åtgärder. I den s.k. Alasalmi-Lindbäckutredningen gjordes en bedömning av möjligheterna att vidta ytterligare förenklingsåtgärder. Av utredningen framgår att det förutom de åtgärder som angavs i Lindungerrapporten är svårt att vidta några större förenklingsåtgärder med beaktande av gällande EG-rätt.
Av denna anledning har landskapsregeringen under år 2005 tillsammans med finansministeriet framfört ett förslag till EU-kommissionen gällande en formulering av en ny artikel som föreslås infogas i gemenskapens tullkodex i samband med dess förnyande. Kommissionen har dock i detta skede inte ställt sig positiv till förslaget. Kommissionen lade fram sitt förslag till förnyelse av tullkodex den 30 november 2005.[13] Under år 2006 kommer beredningen av förslagen till tullkodex att påbörjas inom rådet. Landskapsregeringen hyser förhoppningar om att Finland skulle få med förslaget till ovan nämnd artikel i samband med beredningen inom rådet, trots kommissionens negativa inställning. Landskapsregeringen kommer att delta i den nationella behandlingen och verka för att förslaget utvecklas på ett för Åland positivt sätt.
Beskattning
Tolkningen av EU:s statsstödsregler i ett för Åland viktigt avseende är ännu inte fastslagen av EG-domstolen, nämligen om en generell skatteåtgärd som enbart omfattar Åland och inte Finland i sin helhet skall betraktas som en generell åtgärd eller inte i ljuset av statsstödsreglerna. Om en åtgärd vidtagen på Åland betraktas som generell kan man på Åland utforma egna regler om bland annat beskattning, under förutsättning att samtliga företag på Åland behandlas lika.
Generella skatteåtgärder bedöms inte utgöra statligt stöd. Selektiva åtgärder måste däremot anmälas till och godkännas av EU-kommissionen för att kunna införas. Vid kommissionens behandling av det åländska s.k. captiveärendet fanns antydan om att kommissionen lutar åt den senare tolkningen, dvs. att en åländsk generell skatteåtgärd utgör ett statligt stöd som skall anmälas till kommissionen. I kommissionens slutliga beslut i ärendet var den mening som antydde detta borttagen. Kommissionen har därefter i två fall gällande Azorerna och Gibraltar behandlat frågan om skatteautonomiers möjlighet till avvikande skattereglering.
Frågan kommer sannolikt inom en snar framtid att klarläggas av EG-domstolen i målet C-88/03 Portugal mot kommissionen, som rör avvikande beskattning i den autonoma regionen Azorerna. Generaladvokatens yttrande i ärendet har antagits. Enligt generaladvokaten betraktas inte en generell sänkning av företagsskatten inom ett autonomt område som "selektiv" vid tillämpningen av artikel 87.1 i EG-fördraget i det fall autonomin är att betrakta som institutionellt autonom, förfarandemässigt autonom samt ekonomiskt autonom. Med ekonomiskt autonom avses närmast att autonomin själv bär de ekonomiska konsekvenserna av en nedsättning. I ett sådant fall bortfaller enligt generaladvokaten grunden för kommissionens inställning, det vill säga den "grundläggande" roll som medlemsstaternas centralregeringar har när det gäller att "definiera företagens politiska och ekonomiska miljö". Generaladvokaten gjorde således till synes en helt annan bedömning än kommissionen i ärendet och erkänner vissa mer utvecklade autonomiers rätt att bedriva en egen skattepolitik. För att slutligt få klarhet i frågan måste EG-domstolens dom i ärendet inväntas. Ärendet kommer sannolikt att bli prejudicerande även för det s.k. Gibraltarärendet samt för Ålands framtida möjligheter att bedriva en egen skattepolitik.[14]
Landskapsregeringen följer utvecklingen av gemenskapsrätten i fråga om den direkta beskattningen och autonomiernas rätt att bedriva en egen skattepolitik inom EU med samma begränsningar som en medlemsstat.
4.1.3. Lissabonstrategin - tillväxt för fler och bättre jobb
En av de viktigaste utgångspunkterna för kommissionens långsiktiga strategi är att Europeiska rådet vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 kom överens om målet att Europeiska unionen fram till 2010 skulle bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Vid behandlingen av halvtidsöversynen av Lissabonprocessen i mars 2005 beslutade Europeiska rådet om en nystart för Lissabonstrategin. I fokus står åtgärder på tre huvudområden:
· Att göra Europa mer attraktivt för investeringar och arbetskraft
· Att skapa tillväxt genom kunskap och innovation
· Att skapa fler och bättre arbetstillfällen
Detta gör att den förnyade Lissabonstrategin blir mer målinriktad och dess prioriteringar tydligare. På så sätt bemöts kritiken att Lissabonagendan innehöll för många prioriteringar och var för komplicerad för att allmänheten skulle kunna tillgodogöra sig den.
I föregående EU-meddelande konstaterade landskapsregeringen att strategierna och prioriteringarna i EU sammanfaller med en tyngdpunktsförskjutning i näringspolitiken på Åland mot nya affärskoncept, teknologiutveckling, utbildning och miljö. Målsättningen är ekonomisk tillväxt, stabilitet och hållbar utveckling inom ramen för den allmänna strategin för en konkurrenskraftig och dynamisk, kunskapsbaserad ekonomi. I meddelandet betonades också betydelsen av den europeiska modellen för territoriell sammanhållning.
Under inkommande år fortsätter kommissionen att koncentrera sig på att återställa en dynamisk och hållbar tillväxt i Europa och skapa fler och bättre arbetstillfällen för medborgarna. I lagstiftnings- och arbetsprogrammet betonas också en förenklingsstrategi i lagstiftningen med inriktning på kvalitet, förenkling, modernisering, samråd och noggrann utvärdering av effekter. Landskapsregeringens prioriteringar, som i stort sett sammanfaller med kommissionens strategiska fokus i Lissabonprocessen,[15] också under år 2005 och framöver, kan sammanfattas i följande områden.
· Kunskapssamhället: utvecklingssamverkan i nätverk och kluster, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi, e-för-valtning, ömsesidigt erkänna kvalifikationer
· Affärs- och företagsklimat: förbättra attityderna till och förutsättningarna för företag, företagare och personal, förenklade regler och gränsformaliteter
· Sjöfart: säkerhet, utbildning, miljö och gemensamma regelverk, särskilt på skatteområdet
· Handel: stimulera handel, avskaffa hinder i handeln mellan Åland och övriga EU, utnyttja globaliseringen och underlätta investeringar på Åland
· Arbetsmarknad: inriktning på näringslivet med livslångt lärande, aktivt åldrande och fokuserad utveckling av bl.a. teknologikompetens
· Regional balans: utvecklad infrastruktur med goda kommunikationer, bibehållen spridd bosättning och sysselsättning
· Hållbar utveckling: ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart och näringsliv
Landskapsregeringen kommer under 2006 fortsättningsvis att följa utvecklingen beträffande det s.k. tjänstedirektivet.[16]
4.1.4. Jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen och EU:s sammanhållningspolitik
År 2006 kommer att vara ett viktigt förberedande år för EU-politiken bland annat avseende jordbruks-, landsbygds- och fiskepolitiken och den så kallade sammanhållnings- eller regionalpolitiken.
Strukturfonderna
EU-kommissionen har under år 2005 beslutat bevilja Åland 1 miljon euro (50 %) i stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) för att utveckla Ålands kultur- och konferensturism bland annat genom att utnyttja kommunikationsteknologi och informationssystem. I projektet ingår också att stärka Ålands roll i Östersjöns sjöfartskluster och nätverk som i sig genererar kommunikation, möten och konferenser. Inom ramen för projektet kommer olika upplevelse-, kultur- och underhållningsprogram liksom olika produkter och tjänster att utvecklas. I det sammanhanget kommer stor vikt att läggas vid utvecklandet av design.
Beredningen av nya regelverk för de finansieringsinstrument som idag tillämpas inom Ålands Mål 2- och Mål 3-program samt Interreg III A Skärgården har pågått under år 2005. Landskapsregeringen har ett flertal gånger utarbetat positioner i förhållande till förslagen till nya EU-förordningar. Efter att EU:s budget för 2007-2013 har slagits fast väntas rådet slutligt godkänna förordningarna. Därefter kommer rådet att presentera strategiska riktlinjer för den framtida sammanhållningspolitiken inom EU. Utgående från riktlinjerna skall medlemsländerna formulera strategiska prioriteringar som skall styra de nya strukturfondsprogrammen. Landskapsregeringen kommer under året att utarbeta strategier för Åland och programramar för strukturfondsfinansiering 2007-2013.
Ändring av riktlinjerna för regionalstöd 2007-2013
Kommissionen har initierat en översyn av reglerna för regionalstöd som skall gälla perioden 2007-2013. Regionalstöd motsvaras på Åland av investeringsstöd till företag på landsbygden och i skärgården. Kommissionen förväntas besluta om reglerna i slutet av 2005. Landskapsregeringen har under beredningen av ärendet hållit samråd med lagtinget. När kommissionen publicerar riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål kommer landskapsregeringen under år 2006 att notifiera stödformer i enlighet med riktlinjerna för perioden 2007-2013.
Översyn av statligt stöd
Före utgången av år 2006 avser kommissionen att granska en lång rad riktlinjer för statligt stöd, bl.a. innovationer, forskning och utveckling, riskkapital, försumbart stöd (”de minimis”) samt stöd till små och medelstora företag. Målsättningen är att minska användningen av statligt stöd samt att öka målinriktningen. Landskapsregeringen kommer att analysera de nya förslagen för att se vilka stödformer som är ändamålsenliga för Åland.
Landsbygdsutveckling
Under år 2005 inleddes arbetet med att ta fram en strategisk plan samt ett förslag till landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Landskapsregeringen skall ta fram en strategisk plan med en redogörelse för landskapets övergripande målsättningar, prioriteringar samt de specifika målsättningarna. Detta arbete kommer att prioriteras under 2006. Landskapets strategiska plan bifogas rikets nationella strategiska plan som sänds till Europeiska kommissionen för bedömning under våren 2006.
Programmet kommer att innehålla tre olika prioriteringsområden; ökad konkurrenskraft inom jordbruket, förbättrande av miljön och landsbygden och förhöjd livskvalitet och diversifiering av ekonomin på landsbygden. Målsättningarna i den strategiska planen och landsbygdsutvecklingsprogrammet kommer att överensstämma med de målsättningar som formulerats i landskapsregeringens strategi för det åländska lantbruket från år 2005. Bland målsättningarna kan nämnas hållbar utveckling, höjd konkurrenskraft generellt inom lantbruket, breddade inkomstmöjligheter på landsbygden och bibehållande av det öppna landskapet. Landskapsregeringen kommer också att genomföra en del av åtgärderna i programmet genom LEADER -metoden (lokalt nätverkssamarbete) vilken inte tillämpats tidigare på Åland.
Av stor betydelse för genomförande av landsbygdsutvecklingsprogrammet är den EU-budgetram för åren 2007-2013 som överenskommits under det engelska ordförandeskapets ledning. Den definitiva fördelningen utgående från budgetramen till medlemsländerna kommer att bli klar tidigast i mars. Bedömningen för Finlands del är dock att budgetbeslutet innebär en sänkning av EU:s finansieringsandel med ca 30 %. EU:s finansieringsandel är 21,3 miljoner euro under perioden 2000-2006. Landskapsregeringen har för avsikt att följa med utvecklingen gällande finansieringssituationen i de omkringliggande regionerna med målsättning att kunna presentera ett finansiellt konkurrenskraftigt landsbygdsutvecklingsprogram för Ålands del. Landskapsregeringen har som målsättning att inom landsbygdsutvecklingsprogrammet prioritera det andra prioritetsområdet innehållande åtgärder för förbättrande av miljön och landsbygden. Beroende på hur stor den slutliga EU-finansieringsandelen blir är det också möjligt att kompensera bortfallet av EU-medel med nationell finansiering inom programmet så länge EU:s finansieringsandel överstiger 20 % av de offentliga stödberättigade utgifterna.
Sockerreformen
I slutet av november 2005 fattade EU:s jordbruksråd beslut om en reform av sockerpolitiken inom EU. Reformen innebär att referenspriset för socker kommer att sänkas med 36 % över fyra år och en ersättning kommer att utgå till jordbrukarna som motsvarar 64 % av sänkningen. Detta stöd kommer att bli ca 400 euro/ha och kommer att införlivas med gårdsstödet och blir frikopplat. För Finlands del ingår i uppgörelsen också en möjlighet att betala ut ett nationellt stöd på högst 350 euro/ha samt att ett av två sockerbruk i Finland skall läggas ned och att den finländska produktionen skall minska från ca 146 000 ton till ca 91 000 ton. Konsekvenserna för den åländska odlingen är ännu svåra att bedöma eftersom flera delar ännu är oklara inklusive EU:s förordningar som blir klara i början av 2006 efter det att Europaparlamentet givit sitt utlåtande om reformen. Landskapsregeringen har dock för avsikt att följa med utvecklingen samt vid behov agera inom landskapets behörighetsområde. En avgörande fråga i sammanhanget för hur stora konsekvenserna blir är vilket av de två sockerbruk som kommer att läggas ned eftersom detta är avgörande för transportkostnaderna för den åländska produktionen.
Fiskerinäringen
Kommissionen har under år 2005 godkänt nya regler för fisket i Östersjön samt regler för styrning och reglering av fisket år 2006. Avsikten har varit att förenkla och förenhetliga regelverket. Den praktiska tillämpningen av regelverket och implementeringen av ny lagstiftning kommer att ägnas speciell uppmärksamhet under år 2006 med målsättningen att så långt som möjligt kunna beakta lokala särdrag och intressen. Enligt gällande EU-bestämmelser skall medlemsstaterna avge årliga rapporter om implementeringen och övervakningen av lagstiftningen och andra bestämmelser för fisket och EU:s gemensamma fiskeripolitik. Riksmyndigheterna utformar i samarbete med landskapsregeringen kommentarer, bemötanden och förkla-ringar samt redogör vid behov för planerade förbättringar eller förändringar. Fiskeövervakningen har ett flertal gånger kritiserats av kommissionen och bedömts vara otillräcklig. Frågan om hur omfattande den åländska fiskeövervakningen skall vara och på vilket sätt den skall skötas utreds under år 2006.
Arbetet med EU:s nya strukturprogram för perioden 2007 - 2013 innefattar uppföljning och bevakning av den fortsatta beredningen av rådets förordning om Europeiska fiskerifonden, kommissionens tillämpningsförordning samt beredningen av nationella programdokument. Strukturförordningen förväntas bli godkänd av rådet i slutet av våren 2006. Landskapsregeringen skall dels uppgöra en nationell strategiplan och dels ett operativt program. Arbetet, som kommer att beredas i sektorsvisa arbetsgrupper, samordnas av landskapsförvaltningen och en politisk referensgrupp. Den åländska strategin och det operativa programmet ingår som en del av den finländska strategin, vilka skall godkännas av statsrådet. Strategin skall diskuteras med kommissionen men kräver inte kommissionens formella godkännande medan det operativa programmet kräver slutligt godkännande av kommissionen. Överenskommelse bör uppnås mellan riksmyndigheterna och landskapsregeringen om fördelningen nationellt mellan Åland och resten av landet av den andel av fondmedlen som Finland tilldelas för perioden 2007-2013.
För vattenbrukets del inriktas verksamheten på att förverkliga en ny utvecklingsstrategi som följer miljöhandlingsprogrammet för att därigenom på sikt åstadkomma en hållbar fiskodling. Detta görs genom att medverka i olika forsknings-, utrednings- och utvecklingsprojekt samt vid behov förbättring av den lagstiftning som ligger till grund för fiskodlingsverksamheten. Arbetet görs i samarbete med miljöbyrån och näringen såväl regionalt inom landskapet som i samarbete med övriga delar av landet samt övriga Norden. Beträffande strukturfondsprogram för fiskerinäringen prioriteras för vattenbrukets del förutom produktkvalitet, arbetssäkerhet och rationalisering eller effektivering, speciellt åtgärder som främjar utökad miljöhänsyn genom omstrukturering till ny teknik och nya arter. Vägledande till denna del är landskapsregeringens miljöhandlingsprogram 2005 – 2008.
Skogsbruk
Under året skall Europeiska rådet följa upp EU:s skogsbruksstrategi från år 1998 och utarbeta en handlingsplan för ett hållbart skogsbruk. Skogsforskningen förväntas få stor betydelse i det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Även om Åland inte har egen forskningsverksamhet kan forskningsresultaten på sikt ge nya marknader för skogsprodukter, till exempel bioenergi. Det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet 2007-2013 kommer att möjliggöra en bättre integrering av skogsbruksfrågorna jämfört med tidigare program.
Domstolsprocessen mellan EU-kommissionen och Finland om överträdelse av fågeldirektivet resulterade den 15 december 2005 i en fällande dom mot Finland. Domen berörde inte vårjakt på alfågel. Landskapsregeringen kom-mer under början av 2006 att överväga vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av domen. Landskapsregeringen avser initiera nya vetenskapliga studier om förekomsten av vissa fågelarter på hösten. Dessa studier skulle utgöra ny bevisning för att höstjakten inte utgör en ”annan lämplig lösning” till den åländska vårjakten. Därtill avser landskapsregeringen ta ett initiativ, i samverkan med riket, för att ändra fågeldirektivet.
4.1.5. EU:s grönbok om havspolitiken
Bland andra USA, Kanada och Australien har fastslagit övergripande strategier för sina havsområden. För EU:s del gjordes den första skrivningen om behovet av en övergripande havsstrategi i kommissionens målsättningsprogram för åren 2005-2009. Processen inleddes i maj 2005. Sju av de 25 kommissionärerna bildar en styrgrupp som leder arbetet. En speciell enhet bildades vid kommissionen, Maritime Policy Task Force, som har ansvaret för att utarbeta en grönbok om havspolitiken. Trots att fiskefrågorna endast behandlas marginellt i havsstrategin så fungerar generaldirektoratet för fiske som koordinerande instans för arbetet inom kommissionen.
Haven spelar en nyckelroll för EU:s ekonomiska, sociala och kulturella liv. Haven utgör en viktig del av välfärden med stor utvecklingspotential. Målsättningen för kommissionens arbete är ett hållbart utnyttjande av den maritima miljön. Fiske, fiskodling, jordbruk, turism, energi (offshore olje- och gasutvinning samt förnybar energi), sjöfart och hamnar är viktiga hörnstenar i den maritima miljön. Havsmiljön är också viktig ur rekreationssynpunkt. Ca 80 % av oceanernas nedsmutsning härstammar från landbaserade mänskliga aktiviteter och havsmiljön kan därför inte ses som isolerad från landbaserad verksamhet. Öar och kustområden drabbas också av andra hot såsom terrorism, drog- och människosmuggling, sjöröveri, överfiske och miljöbrott. Balansen mellan ett effektivt utnyttjande av havsresurserna och skyddet av havsmiljön är delikat.
Alla EU-länder förutom fem stycken (Luxemburg, Österrike, Ungern, Tjeckien och Slovakien) har havskust. I de 20 kustländerna har nationella beredningsgrupper bildats för att bistå kommissionen i dess arbete. Den nationella beredningsgruppen i Finland leds av statsrådets EU-sekretariat och består av representanter för berörda ministerier samt Ålands landskapsregering. Av EU:s tjugo kustländer gränsar åtta mot Östersjön, nämligen Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Polen och de tre baltiska staterna. I likhet med de andra Östersjöländerna betonar Finland att Östersjön är unikt och helt avviker från EU:s övriga havsområden. Olika typer av havsområden kräver olika typer av åtgärder. Östersjön, som omges av en befolkning på ca 100 miljoner människor, är EU:s enda innanhav och det enda havet med bräckt vatten. Östersjön är grund (medeldjupet är 52 m mot Medelhavets 1.450 m) och på vintern mestadels istäckt. Finska viken är EU:s mest miljöförstörda havsavsnitt. Finland för fram behovet av övergripande åtgärder för att skydda och förbättra Östersjöns miljö, samt behovet av samverkan mellan EU och Norge, Island och nordvästra Ryssland inom ramen för den nordliga dimensionen. Finland understryker att arktiska havsområden, arktisk sjöfart och arktisk marinteknologi alla måste innefattas i EU:s maritima strategi.
Åland har egen lagstiftningsbehörighet i många frågor som berör havsstrategin och landskapsregeringen har avgivit ett yttrande beträffande EU:s havsstrategi som ingår som en bilaga till Finlands position som tillställts kommissionen. Den åländska skärgårdens unika samhällsform och sjöfartens historiska och ekonomiska betydelse för Åland samt det lokala sjöfartsklustrets betydelse framhölls. Landskapsregeringen påpekade att EU:s havsområden bör delas in i olika regioner på olika nivåer. På grund av Rysslands centrala roll som gränsland till EU och utvidgningen med bland andra Rumänien och Bulgarien anser landskapsregeringen att Barents hav och Svarta havet bör omfattas av EU:s havsstrategi. Det finns behov av tillräckliga finansiella resurser för att utarbeta regelsystem och för att övervaka av tillämpningen av dessa och skärgårdssamhällenas kulturella, sociala och ekologiska karaktär samt den lokala och regionala dimensionen bör beaktas vid tillämpningen av havsstrategin. Landskapsregeringen föreslår att arbetet med den marina[17] respektive maritima miljön samordnas och att regelverken utformas med hänsyn till subsidiaritetsprincipen.
Grönboken beräknas bli färdig sommaren 2006. Därefter inleds omfattande konsultation som beräknas pågå under ett till två års tid. Havspolitiken kommer därför inte att hinna behandlas under Finlands EU-ordförande-skap hösten 2006.
Landskapsregeringens allmänna målsättning på miljöområdet är att aktivt arbeta för en hållbar utveckling och ren miljö i Östersjöområdet samt att koncentrera miljöarbetet till sakfrågor av hög landskapspolitisk prioritet där möjligheterna till påverkan bedöms vara stor.
Under 2005 implementerade landskapsregeringen direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område samt direktiv 2000/53/EG om uttjänta fordon i åländsk lagstiftning. I oktober 2005 presenterades ”Thematic Strategy on the Protection and Conservation of the Marine Environment” (EU:s marina strategi). Strategin åtföljdes av ett förslag till direktiv om en marin strategi. Landskapsregeringen har i enlighet med detta arbetat intensivt för att Östersjöländerna skall hitta gemensamma och ur ett åländskt perspektiv fördelaktiga former för förverkligandet av målen med strategin. Under 2006 kommer landskapsregeringens miljöarbete att koncentreras till genomförandet av den marina strategin och den slutliga utformningen av direktivet som är kopplat till strategin. Ambitionen är att uppnå bindande överenskommelser som garanterar en hög skyddsnivå för Östersjön, att påskynda den förhållandevis långsamma tidsplan som finns i den marina strategin samt att säkerställa åländskt inflytande inom det organ, sannolikt Helcom, som kommer att ansvara för den regionala implementeringen.
Förutom den marina strategin kommer införandet och förverkligandet av system för producentansvar att vara prioriterat. Direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) samt direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter kommer at införlivas i åländsk lagstiftning under 2006. Allmänhetens inflytande över miljöfrågor kommer att förstärkas genom införlivandet av direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan i åländsk lagstiftning. Landskapsregeringen kommer även under inkommande år att följa kommissionens meddelande om förhindrandet av minskning av den biologiska mångfalden till år 2010, kommissionens grönbok om anpassning till klimatförändringar samt översynen av direktiv av nationella utsläppstak för vissa atmosfäriska luftföroreningar.
Landskapsregeringen allmänna målsättning med arbetet med energifrågor är att öka användningen av förnybar och lokalt producerad energi. Satsningarna på energibesparingsåtgärder har kommit i skymundan och insatserna på detta område bör intensifieras. Inom EU styrs utvecklingen mot ökad användning av förnybar energi bl.a. genom reglering av utsläppsrätter och krav på ökad användning av biobränsle för fordonstrafik. Landskapsregeringen avser intensifiera sina satsningar på förnybar energi, i budgeten för 2006 finns upptaget ett investeringsstöd för ett värmekraftverk med skogsråvara som energikälla. I full drift kommer verket att öka den andel av Mariehamns fjärrvärme som värms upp med biobränsle från nuvarande 35 % till 60 – 70 % på årsbasis.
Landskapsregeringen har tillsatt en informell arbetsgrupp för att utreda möjligheterna för produktion och användning av alternativ energi inom landskapet. För att stöda gruppens arbete avser landskapsregeringen projektanställa en energisamordnare vars uppgift blir att skapa underlag för att kunna identifiera de tyngdpunktsområden inom vilka landskapsregeringen avser satsa på. Landskapsregeringen avser också lämna in en ansökan till kommissionen om medel för delfinansiering av ett energikontor under en femårsperiod. Om medel beviljas får energistrategin en stabil bas och arbetet ges en nödvändig kontinuitet, samtidigt som landskapets energi- och teknikföretag ges utökad kontaktyta till den europeiska marknaden. Energisamordnarens uppgifter införlivas i så fall i energikontoret.Landskapsregeringen kommer i samband med detta att följa kommissionens grönbok om en säker, konkurrenskraftig och hållbar energipolicy för Europa och ett meddelande från kommissionen om framtidsutsikterna för biobränslen, vilka är av stort intresse för landskapets framtida satsningar på förnybar energi.
Landskapsregeringen kommer att under år 2006 fortsätta arbeta för att uppnå de övergripande målsättningarna för utbildningssystemen, kvalitet, tillgänglighet och öppenhet mot omvärlden. Dessa målsättningar har Europeiska rådet slagit fast i anslutning till sitt arbetsprogram ”Utbildning 2010”. Det åländska utbildningssystemet skall utvecklas mot ett perspektiv av livslångt lärande för att kunna möta de utmaningar som kunskapssamhället och den ökade mobiliteten innebär. Ökade möjligheter att tillgodogöra sig formella meriter inom utbildningssystemet samt en utveckling av ett system för bedömning av reell kompetens skall prioriteras under året. Inom vuxenutbildningen skall åtgärder som syftar till vuxnas möjligheter att avlägga yrkesexamen prioriteras.
Landskapsregeringen har initierat en diskussion och en beredning av ett nytt strukturfondsprogram i enlighet med målsättningarna för den kommande programperioden ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-13”. Avsikten är att uppnå ett fortsatt stöd till kompetensutveckling hos befintlig arbetskraft och därigenom stöda företagens konkurrenskraft. Arbetet kommer att fortgå under år 2006.
En halvtidsutvärdering av Ålands Mål 3-program, landskapsregeringens stödprogram för att främja det livslånga lärandet, genomfördes under år 2003. I utvärderingen framkom behovet av att genomföra en kartläggning av det åländska behovet av kompetenshöjning. Kartläggningen har inletts som ett eget Mål 3-finansierat projekt och kommer att avslutas under året. Målsättningen för projektet är att utveckla ett system för kontinuerlig kartläggning av utbildningsbehovet inom landskapet. Kartläggningen genomförs i samarbete med ÅSUB. I kartläggningen ingår en enkätundersökning, uppbyggnaden av ett prognosverktyg och en databas som kan fungera som verktyg i framtida kartläggning.
Landskapsregeringen fortsätter under året att stöda ett projekt vid Ålands handelsläroverk med målsättningen att utveckla ett system för flexibla kompetenshöjande studier för vuxna. Vidare stöds Ålands idrottsförbunds strävan att utveckla ett system för en sund hälsofostran i det åländska samhället genom projektet "Utökad idrott i gymnasialstadiet". Projektet syftar till att skapa ett utbildningssystem för kontinuerlig idrottsutbildning och –fortbildning för lärare i landskapet skolor.
Landskapsregeringen anser att examensgiltigheten för utexaminerade från åländska utbildningar är ett högt prioriterat område. Landskapsregeringen strävar därför efter att uppnå tydlighet beträffande de kvalifikationer som uppnås i det formella examenssystemet och därmed gynna den enskilda individens möjligheter till rörlighet över landets gränser. Landskapsregeringen följer aktivt med utvecklingen av ett europeiskt system för erkännande av yrkeskompetenser och överföring av meriter inom yrkesutbildningen (EQF, European Qualification Framework). Ett kompletterande utbildningsbevis på engelska kommer att införas i anslutning till införandet av nya läroplansgrunder för att ge åländska studerande ökade möjligheter att söka studieplats och arbete i Europa efter gymnasialstadiet. Ett tillägg till utbildningsbevisen utarbetas utgående ifrån en gemensamt fastställd europeisk modell och med hänvisning till det yrkesutbildningssystem som beviset tillhör. Inom de yrkesinriktade utbildningsprogrammen har en europeisk nivåklassificering på språkundervisningen införts i och med att den nya läroplanen i allmänna ämnen införts på försök från och med den 1 augusti 2005.
Landskapsregeringen avser under året att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda och förtydliga regelverken och giltigheten för utländska högskoleexamen i landskapet mot bakgrunden av de internationella avtal som Ålands lagting undertecknat. Arbetsgruppen skall även utarbeta ett system för hur ärenden i anslutning till lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (FFS 1597/1992) och lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (FFS 531/1986) skall hanteras och skötas i landskapet Åland.
Ålands lagting antog under år 2005 en lagförändring för att anpassa de beräkningsgrunder som anger omfattningen på studierna i Högskolan på Åland till det europeiska poängberäkningssystemet (ECTS) som utarbetats inom ramen för Bolognaprocessen. Högskolan på Åland strävar efter att öka rörligheten och de internationella kontakterna bland studerande genom olika partnerskapsavtal med högskolor utomlands. Högskolan deltar även i EU-stödda utvecklingsprojekt såsom i ett Leonardo da Vinci mobilitetsprojekt, i uppföljningen av Bolognaprocessen samt gällande kvalitetssäkring av verksamheten i ett EU-perspektiv.
Landskapsregeringens övergripande mål är att arbeta för ett jämlikt samhälle och mot alla former av diskriminering. I enlighet med denna målsättning har Ålands lagting under år 2005 antagit landskapslagar om förhindrande av diskriminering i landskapet Åland samt om inrättandet av tjänst som diskrimineringsombudsman. Denna tjänst kommer att tillsättas i början av år 2006.
Beträffande området likabehandling av kvinnor och män och motverkande av alla former av könsdiskriminering strävar landskapsregeringen efter att vidta adekvata åtgärder för främjandet av jämställdhet mellan könen bl.a. i frågor som rör arbetslivet, arbetslöshet, löner, beslutsfattande på olika nivåer samt frågor som rör olika aspekter av mäns våld mot kvinnor och "trafficking".
Vidare avser landskapsregeringen att ta del av de projekt och program som lanseras inom unionen för främjande av jämställdhet. Inför år 2006 har kommissionen planerat att lägga fram ett meddelande och en strategi på området jämställdhet mellan kvinnor och män som landskapsregeringen kommer att bevaka och följa upp. Landskapsregeringen fortsätter också arbetet med att integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv inom alla politiska områden i syfte att uppnå de övergripande Lissabonmålen, bl.a. dels genom att utarbeta en handlingsplan för 2006 med konkreta åtgärder och insatser. Vidare följer landskapsregeringen upp de riktlinjer och målsättningar som finns på EU-nivå i det s.k. ramprogrammet för jämställdhet år 2004-2007, som utarbetats av jämställdhetsdelegationen och godkänts av landskapsregeringen. Behov av lagstiftningsåtgärder med anledning av direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster kommer att ses över.
4.2. Landskapsregeringens EU-arbete år 2006 inom övriga områden
Landskapsregeringens huvudsakliga inställning till EU-samarbetet på socialvårdsområdet är att de nationella ersättningssystemen bör falla utanför unionens behörighet medan övriga frågor inom det sociala området lämpar sig för samarbete på EU-nivå .
Under år 2005 inleddes en debatt om olika problem som uppkommer som följd av befolkningens åldrande inom EU. Frågorna har stor betydelse för medlemsländernas välstånd, levnadsstandard och förhållandena mellan generationerna. Kommissionen avser att under år 2006 lägga fram förslag på hur unionen kan bidra till att lösa problemet med den åldrande befolkningen. Dessa förslag kommer sannolikt att komplettera landskapsregeringens påbörjade arbete om strukturer och innehåll i äldreomsorgen, men även ge viktiga verktyg för förändringar inom ramen för samhällets syn på åldrandet och äldre människors ställning. Landskapsregeringen kommer även att följa kommissionens strategi om hälsa och säkerhet inom arbetslivet som kommer att läggas fram av kommissionen under 2006.
Landskapsregeringen kommer att följa kommissionens meddelande om tillämpningen av FN:s barnkonvention, kommissionens meddelande om ett samordnat grepp för att bekämpa alkoholrelaterade skador samt grönbok om droger och det civila samhället i EU som kommer läggas fram inkommande år. Kommissionens arbete kan komma att utgöra utgångspunkter för landskapsregeringens information och opinionsbildning i samhället.
4.2.2. Hälso- och sjukvårdsfrågor
Målsättningen med landskapets EU-arbete på området hälso- och sjukvårdsfrågor är att bevaka åländska intressen även i frågor som inte direkt faller under åländsk lagstiftnings- eller förvaltningsbehörighet eftersom de ofta har en indirekt effekt på det åländska hälso- och sjukvårdssystemet. De hälso- och sjukvårdsfrågor som handläggs inom EU ligger i huvudsak utom landskapets lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet. Den främsta orsaken är att de områden som ligger under åländsk lagstiftningsbehörighet, d.v.s. hälso- och sjukvårdens servicesystem, inte faller under EU:s behörighet. Undantagethar under de senaste åren utgjorts av tobaksrelaterade ärenden. Ålands särställning utanför skatteunionen beaktades då EU:s ståndpunkt om WHO-ramavtalet mot tobaksrökning slogs fast. Det slutliga ramavtalet omfattar också denna ståndpunkt. Nu aktualiseras fortsatta åtgärder med stöd av avtalet. Europarådets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror (2003/33/EG) kräver inte några ändringar i den gällande tobakslagen.
Ärenden som indirekt berör Åland och som behandlats under året och fortfarande är aktuella under 2006 är bekämpandet av fågelinfluensan och en eventuell influensapandemi, det s.k. tjänstedirektivets inverkan på hälso- och sjukvårdens nationella servicesystem, patienternas rörlighet - speciellt hur köerna och kostnadsfördelningen skall hanteras, hälsovårdens värderingar och principer och patientsäkerhet. Under Finlands ordförandeskap kommer frågor om mentalvård att prioriteras. En grönbok i ärendet har publicerats.
Landskapsregeringen målsättning är att reformera förvaltningen och kontinuerligt utveckla handläggningen av ärenden mot bakgrund av rättsäkerhet, öppenhet och effektivitet. I samband med detta kommer landskapsregeringen under 2006 att följa utvecklingen på EU-nivå beträffande god förvaltning och kommissionens meddelande om e-förvaltning. Dessa kan komma att ge intressanta impulser för landskapsregeringens förvaltningsutvecklingsarbete. Landskapsregeringen kommer även att följa utvecklingen på området bättre lagstiftning, som kan komma att minska lagstiftningstrycket på EU-nivå samt förenkla befintlig lagstiftning. Ett förslag till direktiv som ändrar direktiven 89/665/EEG och 1992/13/EEG om offentlig upphandling kommer att följas upp och dess konsekvenser för landskapet kommer noggrant att utredas.
Genom rikets förordning (FFS 1307/99) har rådets direktiv nr 98/18 om säkerhetsbestämmelser för passagerarfärjor implementerats i Finland och eftersom behörigheten till denna del är rikets gäller denna förordning även i landskapet. Detta direktiv har verkat medföra att landskapets samtliga frigående färjor utom m/s Viggen skulle behöva ersättas med nytt tonnage under åren 2008 – 2010 vilket tungt skulle belasta landskapets budget. En arbetsgrupp, i vilken även Åland ingått, tillsattes. Målsättningen har varit att klassificera farlederna i skärgården enligt motsvarande modell som i Sverige och införa s.k. E-områden, områden med signifikanta våghöjder lägre än 0,5 m, inom vilka direktivet inte skulle behöva tillämpas. Landskapsregeringens målsättning är fortsättningsvis att, genom deltagande i arbetsgrupper, jobba för ett undantag för landskapet och att därmed belasta landskapets budget i minsta möjliga mån.
Landskapsregeringen har även undersökt möjligheterna till stöd för infrastrukturella satsningar inom trafiken i landskapet, speciellt skärgårdstrafiken. Landskapsregeringen har funnit att en tänkbar inriktning i ett framtida Mål 2-program kunde vara tillgänglighetsaspekten inom landskapet genom en geologisk undersökning av bottenförhållanden inför ett eventuellt tunnelbygge.
4.2.5. Kultur och kulturarv, idrott och ungdom
Landskapsregeringen ställer sig positiv till medverkan i internationella samarbetsprojekt på kulturens område. Åland har med sina små kulturorganisationer haft svårigheter att fungera som projektägare eftersom projekten förutsätts vara mycket omfattande för att komma ifråga för bidrag ur Kultur 2000-programmet. Det efterföljande programmet, Kultur 2007-2013, förväntas vara mera användbart för små regioner, och ny ställning till landskapets involverande i internationella projekt kan tas då den nya programperioden inleds. Internationaliseringen av samhällsutvecklingen leder till en ökad kulturell mångfald. Under 2006 kommer kulturarvsfrågorna att intensifieras mot ett mångfaldsperspektiv där alla medborgares rätt till identitet och kultur respekteras.
Omvärldsbevakning bidrar positivt till samverkan med andra EU länders kulturarvs verksamhet och det nordiska nätverkssamarbetet stärks. Bomarsundsområdet ägnas särskild uppmärksamhet och ska utvecklas som kulturturistiskt mål. Landskapsregeringen vill främja kunskapen om Bomarsund och demilitariseringen för en internationell publik. Inom ramen för utvecklingsarbetet i Bomarsund utreds under år 2006 möjligheterna till en EU-finansiering för investeringar och forskningsprojekt. Meningen är att skapa nya förutsättningar och stärka kopplingen mellan forskning och samhälle som ska stimulera den upplevelsebaserade ekonomi.
Det kulturarvspolitiska program samt det kulturpolitiska program som läggs fram kan medföra nya prioriteringar inom kulturarvssektorn.
Under år 2005 har Ålands idrottsförbund inlett ett projekt vars syfte är att utveckla ett system för kontinuerlig idrottsutbildning till lärare, framför allt inom gymnasialstadiet. Projektet skall pågå till år 2007 och har fått finansiering med medel ur Mål 3. Inom idrotts- och ungdomssektorerna planeras inga nya aktiviteter med direkt anknytning till EU under 2006. Åland står dock värd för Ö-spelen 2009, och en inledande diskussion har förts med den lokala arrangören angående möjligheten att söka EU-stöd för evenemanget. Kulturbyrån avser under 2006 utreda frågan tillsammans med arrangören IGA.
Beträffande ungdomssektorn inom EU har kulturbyrån strävat till att hålla sig informerad under år 2005. Genom anställandet av en ungdomskonsulent för Ålands ungdomsråd under år 2006 förbättras möjligheterna för förvaltningen att aktivera ungdomsrådet i frågor som gäller EU:s åtgärder på ungdomsområdet. Under 2006 skall rådet involveras i utarbetande av en ny ungdomsstrategi, och inom ramen för denna skall även EU beaktas.
På kemikalieområdet förekommer omfattande reglering på EU-nivå. Eftersom denna reglering främst är av teknisk natur brukar den genomföras i landskapet med stöd av s.k. blankettlagstiftning. EU:s kemikalielagstiftning är av stor betydelse på EU-nivå men främst p.g.a. att landskapet valt att tillämpa främst blankettlagstiftning anses detta område vara av mindre självstyrelsepolitiskt intresse. Arbetet med revideringen av lagstiftningen om explosionsfarliga ämnen och farliga kemikalier påbörjades under 2005 och kommer att fortsätta under inkommande år. Landskapsregeringen följer utvecklingen beträffande REACH - registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH - Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals).
4.2.7. Livsmedels- och produktsäkerhet
På områdena livsmedel- och produktsäkerhet förekommer omfattande reglering på EU-nivå. Eftersom denna reglering främst är av teknisk natur brukar den genomföras i landskapet med stöd av s.k. blankettlagstiftning. EU:s lagstiftning om livsmedels- och produktsäkerhet är av stor betydelse på EU-nivå men främst p.g.a. att landskapet valt att tillämpa främst blankettlagstiftning anses detta område vara av mindre självstyrelsepolitiskt intresse. Under 2005 implementerades en mängd direktiv på livsmedelshygienområdet och arbete påbörjades för att uppdatera den åländska produktsäkerhetslagen och införa en lag om kosmetiska produkter i landskapet. Under 2006 kommer landskapsregeringen att prioritera implementeringen av EG-reglering på livsmedelssäkerhetsområdet samt revideringen av förordning 1774/ 2002/EG om animaliska biprodukter.
Landskapsregeringen kommer även att följa förslaget till revidering av direktiv 88/378/EG om leksakers säkerhet och kommissionens vitbok om bättre utbildning för säkrare livsmedel, vars bestämmelser kan komma att påverka åländska företag. Från och med 2004 deltar landskapsregeringen i TRACES, (Trade control and expert system) som är ett internetbaserat system för att förmedla information,underlätta spårbarheten av djur och produkter, möjliggöra stickprovskontroller av djur- och djurprodukter och vara beslutsstödsystem vid veterinär gränskontroll.
5. Landskapets arbete med EU-ärenden år 2005
5.1. Deltagande i beredningen av sekundärrätt inom EU-institutionerna
EU-kommissionen har ensamrätt på att föreslå ny EU-lagstiftning inom unionens s.k. första pelare (även kallad EG). De s.k. kommissionsförslagen innefattar även annat än förslag till rättsakter. Det kan handla om olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker.
Kommissionsdokument som är av intresse för landskapet diarieförs och handläggs vid landskapsregeringen. Enheten för Europarätt och externa frågor sköter om koordineringen av EU-ärendena, men de enskilda tjänstemännen vid de olika avdelningarna handlägger och föredrar ärendena för den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör.
Tabellen nedanför innehåller en sammanställning av uppgifter gällande handläggningen i landskapet av förslag till EU-lagstiftning under tidsperioden 1.12.2004 – 30.11.2005. I den högra spalten återfinns de uppgifter som framkom i motsvarande meddelande för år 2004.
Tabell 1. Handläggning av kommissionsinitiativ.
|
|
Antal totalt 2005 |
2004 |
|
Inkomna kommissionsinitiativ |
842 st |
824 st |
|
Diarieförda kommissionsinitiativ |
26 st |
54 st |
|
Samråd enligt 42a § lagtingsordningen |
5 st |
1 st |
|
Informationsärende |
5 st |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Upprättade promemorior där förslaget bedömts inte lämpa sig för samråd/informationsärende (promemorian skickas för kännedom till lagtinget) |
10 |
Statistik fördes ej år 2004 |
Av de 842 inkomna kommissionsinitiativen utgjordes ungefär en tredjedel av ärenden som inte bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa registreras i en av EU-enheten upprätthållen databas, men sänds inte vidare. De resterande två tredjedelarna har sänts för kännedom till berörd tjänsteman/berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför förslag som är av uppenbart intresse för Åland, men bedömningen av om förslaget är av intresse för Åland har i allt större utsträckning övergått till de enheter och tjänstemän som är sakkunniga på området och som beslutar om ärendet skall diarieföras och beredas. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel som diarieförs och bereds, men antalet måste ses i förhållande till de resurser som landskapsförvaltningen har till sitt förfogande.
En mindre ökning har skett av de inkomna kommissionsinitiativen under 2005, men som nämndes ovan under avsnitt två om bättre lagstiftning har kommissionen under 2005 intensifierat sitt arbete för att uppnå en bättre lagstiftning vilket innebär att konsekvensanalyser görs beträffande varje lagstiftningsförslag, vilket lett till att kommissionen återkallat förslag som inte ansetts överensstämma med de framtagna riktlinjerna om bättre lagstiftning. Detta kan framöver leda till en nedgång i antalet förslag. Att antalet diarieförda kommissionsinitiativ minskat med ca hälften beror delvis på att beslut om ett förslag diarieförs eller inte fattas i allt större utsträckning av varje enskild tjänsteman och inte av EU-enheten. EU-enheten kommer under 2006 utgående från prioriteringarna som fastslås i detta meddelande att i större utsträckning diarieföra kommissionsinitiativ, förutsatt att kommissionen antar förslag som är av åländskt intresse.
Under tidsperioden 1.12.2004 – 30.11.2005 har sammanlagt tjugo stycken promemorior upprättats i EU-ärenden. Fem av dessa ärenden har förts för samråd med lagtinget och fem stycken ärenden översändes till lagtinget som informationsärende. Tio ärenden bedömdes inte vara av sådan karaktär att de lämpade sig som samråds- eller informationsärenden. Promemoriorna som upprättades i dessa ärenden skickades för kännedom till lagtinget.
Tabell 2. Landskapsregeringens samråd med Ålands lagting.
|
Utskott |
Antal samråd 2005 |
2004 |
|
Näringsutskottet |
3 st |
1 st |
|
Kulturutskottet |
- |
- |
|
Social- och miljöutskottet |
- |
- |
|
Självstyrelsepolitiska nämnden |
1 |
- |
|
Finansutskottet |
1 |
- |
|
Totalt |
5 st |
1 st |
Tabell 3. Landskapsregeringens i-ärenden till Ålands lagting.
|
Utskott |
Antal i-ärenden 2005 |
2004 |
|
Näringsutskottet |
- |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Kulturutskottet |
- |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Social- och miljöutskottet |
2 |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Självstyrelsepolitiska nämnden |
1 |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Finansutskottet |
1 |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Lagutskottet |
1 |
Statistik fördes ej år 2004 |
|
Totalt |
5 st |
|
De diarieförda kommissionsinitiativen fördelas på avdelningar och enheter inom landskapsregeringen på följande sätt:
Tabell 4. Fördelning inom landskapsregeringen av
diarieförda kommissionsinitiativ.
|
Enhet |
Antal 2005 |
2004 |
|
Finansavd., allmänna byrån (F10) |
8 st |
11 st |
|
Finansavd., avtals och pensionsbyrån (F30) |
- |
1 |
|
Kansliavd., allmänna byrån (K10) |
2 st |
1 st |
|
Kansliavd., administrativa enheten (K12) |
1 st |
- |
|
Kansliavd., adm.enheten (K14) |
1 st |
2 st |
|
Kansliavd., EU-enheten (K16) |
7 st |
6 st |
|
Kansliavd., byggnadsbyrån (K20) |
- |
1 |
|
Kansliavd., brand- och räddningsenheten (K24) |
- |
1 |
|
Kansliavd., el- och energienheten (K26) |
- |
1 st |
|
Näringsavd., allmänna byrån (N10) |
1 st |
3 st |
|
Näringsavd., allmänna byrån III (N15) |
1 st |
- |
|
Näringsavd., jordbruksbyrån (N20) |
1 st |
1 st |
|
Näringsavd., fiskeribyrån (N30) |
3 st |
1 |
|
Näringsavd., skogsbruksbyrån II (N42) |
- |
1 |
|
Social- och miljöavd., socialvårdsbyrån (S10) |
1 st |
1 |
|
Social- och miljöavd., hälso- och sjukvårdsbyrån (S20) |
- |
3 st |
|
Social- och miljöavd., miljömedicinska byrån (S30) |
- |
4 st |
|
Social- och miljöavd., Miljöbyrån |
- |
8 st |
|
Trafikavdelningen (T10) |
- |
4 st |
|
Utbildnings- och kulturavdelningen |
- |
4 st |
|
Totalt |
26 st |
54 st |
5.2. Genomförandet av gemenskapsrätten i landskapet
5.2.1. Genomförandet av EU-direktiv i landskapet
Inom EU antas bindande rättsakter som förordningar, direktiv och beslut. Förordning och beslut är direkt tillämpliga vilket innebär att de som sådana binder även landskapets myndigheter. Direktiv är däremot bindande med avseende på det resultat som skall uppnås. Direktiv innehåller vanligtvis en s.k. implementeringstid inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som genomför ett direktiv. Även landskapet meddelar (notifierar) kommissionen hur ett enskilt direktiv har genomförts i landskapet.
Under tidsperioden 1.12.2004 – 30.11.2005 har EU-institutionerna antagit 84 st direktiv. Tabellen nedanför redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under tidsperioden 1.12.2004 – 30.11.2005 och hur många av dessa direktiv som har fallit inom ramen eller för landskapets behörighet.
Tabell 5. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv.
|
|
Antal notifieringar 2005 |
2004 |
|
Rikets behörighet |
27 st |
43 st |
|
Landskapets behörighet |
111 st |
65 st |
|
Totalt |
138 st |
108 st |
De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelas på olika enheter inom landskapsregeringen enligt tabellen nedanför.
Tabell 6. Fördelning inom landskapsregeringen av notifieringar.
|
Enhet inom landskapsregeringen |
Antal notifieringar 2005 |
2004 |
|
Miljömedicinska byrån (S30) |
48 st |
25 st |
|
Kansliavd., adm.enheten (K14) |
8 st |
21 st |
|
Finansavdelningen, allmänna byrån (F10) |
3 st |
20 st |
|
Näringsavd., jordbruksbyrån (N20) |
10 st |
11 st |
|
Hälso- och sjukvårdsbyrån (S20) |
5 st |
6 st |
|
Kansliavd., adm.enheten (K12) |
2 st |
4 st |
|
Miljöbyrån (S40) |
6 st, 1 st rambeslut |
5 st |
|
Kansliavd., allmänna byrån (K10) |
1 st, 1 st rambeslut |
4 st |
|
Social och hälsovårdsbyrån (S10) |
- |
3 |
|
Kansliavdelningen (K16) |
1 st |
|
|
Kansliavd., personalsekr. (K18) |
- |
2 st |
|
Kansliavd., el- och energienheten (K26) |
- |
2 st |
|
Utbildningsbyrån II (U32) |
1 st |
- |
|
Finansavd., avtals- och pensionsbyrån (F30) |
2 st |
1 st |
|
Finansavd., avtals- och pensionsbyrån II (F32) |
- |
1 |
|
Näringsavd., allmänna byrån (N10) |
- |
1 st |
|
Kansliavd., räddningsinsp. (K24) |
6 st |
1 st |
|
Trafikavdelningen (T10) |
9 st |
1 st |
|
Jordbruksbyrån IV (N26) |
34 st |
- |
|
Fiskeribyrån (N30) |
- |
- |
|
Skogsbruksbyrån (N40) |
- |
- |
|
Totalt |
138 st |
108 st |
Direktiv som faller inom ramen för landskapets behörighet kan föranleda beredning och antagande av landskapslagstiftning. Vid genomförande av vissa typer av direktiv används i regel blankettlagstiftning, d.v.s. rikets bestämmelser görs gällande i landskapet. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning gällande t.ex. kemikalier och livsmedel. I tabellen nedanför redogörs för till vilka områden av landskapets lagstiftningsbehörighet som landskapsregeringen har meddelat att de under tidsperioden 1.12.2004 – 30.11.2005 notifierade direktiven anses höra.
Tabell 7. Fördelning områdesvis av notifieringar
där landskapet har lagstiftningsbehörighet .
|
Område |
Antal 2005 |
2004 |
|
Kemikalier |
4 st |
4 st |
|
Livsmedel |
34 st |
18 st |
|
Miljövård |
4 st |
1 st |
|
Jord- och skogsbruk |
5 st |
4 st |
|
Djurskydd |
1 st |
3 st |
|
Foder |
2 st |
4 st |
|
Vägtrafik |
8 st |
21 st |
|
Beskattning |
- |
6 st |
|
Kosmetiska produkter |
1 st |
2 st |
|
Järnvägar |
4 st |
1 st |
|
Likabeh. vid anställning |
- |
1 st |
|
Elektricitet |
|
- |
|
Transport av farliga ämnen |
2 |
- |
|
Postverksamhet |
- |
- |
|
Tobaksprodukter |
1 |
- |
|
Produktsäkerhet |
1 |
|
|
Offentlighet |
1 |
|
|
Arbetsrätt |
1 |
|
|
Näringsverksamhet |
1 |
|
|
Växtskydd |
41 |
|
|
Totalt |
111 st |
65 st |
5.2.2. Överträdelseförfarandet och EG-domstolsärenden
Överträdelseförfarandet och Åland
Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att uppfylla en skyldighet kan kommissionen påbörja ett s.k. överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget. Det administrativa förfarandet påbörjas genom att kommissionen sänder en officiell anmärkning till medlemsstaten. Därefter kan kommissionen sända ett motiverat yttrande. Ifall medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom utsatt tid, kan kommissionen föra ärendet till EG-domstolen. Om medlemsstaten inte rättar sig efter en fällande dom i EG-domstolen kan kommissionen påbörja ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget som gör det möjligt för EG-domstolen att döma ut standardbelopp eller vite.
I följande tabell framgår hur många officiella anmärkningar, motiverade yttranden och talan i EG-domstolen som kommissionen har påbörjat mot Finland under tidsperioden 1.12.2004 – 30.11.2005. I samma tabell framgår hur många av dessa som berör landskapet.
Tabell 8. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland.
|
|
Officiella anmärkningar |
Motiverade Yttranden |
Talan i EG-domstolen
|
Totalt
2005 |
Totalt
2004 |
|||
|
2005 |
2004 |
2005 |
2004 |
2005 |
2004 |
|||
|
Berör enbart riket |
12 st |
16 |
14 st |
11 |
4 st |
6 |
30 st |
33 |
|
Berör både landskapet och riket |
8 st |
7 |
2 st |
7 |
1 st |
- |
11 st |
14 |
|
Berör enbart landskapet |
1st |
- |
5 |
- |
3 st |
1 |
9 st |
1 |
|
Totalt |
21 st |
23 |
21 st |
18 |
8 st |
7 |
50 st |
48 |
Som anges i tabellen ovan ligger antalet överträdelseförfaranden på en konstant nivå i landskapet.Kommissionen ser kontinuerligt över sina arbetsrutiner för övervakningen av medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-rättsliga regler. Kommissionen anger i sitt arbetsprogram för inkommande år att vidare förbättringar skall vidtas men att dessa främst skall inriktas på förebyggande arbete och ett effektivt samarbete med medlemsstaterna, vilket även i viss utsträckning kommer att påverka landskapet.
Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för överträdelseförfarande. Särskilt de officiella anmärkningarna kan dölja ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom implementeringstiden. Kommissionen brukar till de officiella anmärkningarna foga förteckningar över direktiv som inte har genomförts i tid. De åtta officiella anmärkningarna som berör både landskapet och riket och den officiella anmärkning som enbart berör Åland gäller totalt 73 st direktiv varav 52 st direktiv inte hade genomförts på Åland inom den i direktivet utsatta tiden.
Under perioden 1.12.2004 – 30.11.2005 har kommissionen i tre fall påbörjat en talan gentemot Finland som berör landskapet. Två av målen rör försenade direktivimplementeringar i landskapet. Mål C-99/05 hänför sig till landskapets försenade implementering av direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling, och mål C-107/05 landskapets försenade implementering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen.
Den tredje talan som väckts gentemot Finland/Åland under 2005 hänför sig till genomförandet av förbudet i direktiv 2001/37/EG mot att släppa ut tobak för användning i munnen. I detta fall rör det sig inte om försenad direktivimplementering från landskapets sida utan om oenighet om tolkningen av gemenskapsrätten. Kommissionen skickade i april 2003 ett motiverat yttrande till Finland angående implementeringen av detta förbud i landskapet Åland. Det motiverade yttrandet ledde till väckande av talan, mål nummer C-343/05. Snusförbudets giltighet och förenlighet med EG-fördraget har behandlats vid EG-domstolen i de förenade målen C-210 Swedish Match AB m.fl. mot Secretary of State for Health samt C-434/02 Arnold André mot Landrat des Kreises Herford. I båda ärendena har Finland framfört skriftliga synpunkter i vilka förbud mot att släppa ut tobak för användning i munnen understötts. EG-domstolen meddelade sin dom den 14 december 2004. Domstolen konstaterade att det inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av snusförbudet i artikel 8 i direktiv 2001/37/EG. Landskapsregeringen har i en remiss till utrikesministeriet gett sina synpunkter i målet, vilka redogörs för i Finlands svaromål i ärendet.
Förutom talan i snusfallet berör samtliga överträdelseförfaranden från perioden 1.12.2004 – 30.11.2005 sådana ärenden som påbörjats p.g.a. att landskapsregeringen inte i tid har meddelat på vilket sätt ett direktiv har genomförts i landskapet. Orsakerna till att landskapsregeringen inte har inkommit med en notifiering i tid kan variera. Det kan t.ex. vara så att blankettlagstiftning tillämpas på området och att den rikslagstiftning som genomför direktivet i riket inte har antagits inom utsatt tid.
Vissa områden inom landskapsförvaltningen är föremål för antagandet av ett större antal EU-direktiv och belastas mera av implementeringen av dem. Landskapet är inom dessa områden därför föremål för flera överträdelseförfaranden än inom andra områden. Den 30 november 2005 var implementeringen i landskapet av 37st direktiv fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Dessa direktiv fördelas enligt enheter i landskapsregeringen enligt tabellen nedan.
Tabell 9. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 30 november 2005.
|
Enhet |
Antal 2005 |
2004 |
|
Miljömedicinska byrån, S30 |
8 st |
4 st |
|
Miljöbyrån, S40 |
8 st |
4 st |
|
Jordbruksbyrån I, N20 |
14 st |
4 st |
|
Socialvårdsbyrån, S10 |
- |
3 st |
|
Jordbruksbyrån IV, N26 |
3 st |
2 |
|
Hälso- och sjukvårdsbyrån, S20 |
1st |
2 st |
|
Enheten för jakt- och viltvårdsfrågor |
1 st |
1 st |
|
Trafikavdelningen, allmänna byrån T10 |
- |
1 st |
|
Kansliavdelningen, administrativa enheten, K14 (trafikfrågor) |
- |
- |
|
Kansliavdelningen, el- och energienheten, K26 |
2 st |
- |
|
Totalt |
37 st |
21 st |
Talan i EG-domstolen påbörjade före år 2005
Från tidigare år finns det därtill överträdelser som lett till talan vid EG-domstolen. År 2003 påbörjade kommissionen en domstolsprocess i mål C-292/03 Kommissionen mot Finland p.g.a. att varken landskapet eller riket hade implementerat det s.k. skrotbilsdirektivet i tid. Finland medgav detta i sitt svaromål och i sin dom av den 8 augusti 2004 konstaterar EG-domstolen att Finland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter i enlighet med direktivet i fråga. Landskapets försening beror på att rikets lagstiftning inväntats. Detta för att undvika att två separata avgiftssystem införs, vilket skulle ha medfört dubbelbeskattning av de på Åland bosatta. En lagframställning överlämnades till lagtinget av landskapsstyrelsen den 13 maj 2004. Lagtinget antog landskapslagarna i början av 2005.
Målet C-327/04 Kommissionen mot Finland rör landskapets försenade implementering av direktivet om principen om likabehandling. EG-domsto-len gav en fällande dom i ärendet den 24 februari 2005. Kommissionen tillställde Finland den 18 oktober 2005 en formell underrättelse angående verkställandet av den fällande domen. Direktiven implementerades i åländsk lagstiftning den 1 december 2005.
I mål C-344/03 Kommissionen mot Finland anser kommissionen att Finland inte tillämpat undantaget enligt artikel 9.1 i fågeldirektivet i enlighet med kriterierna i den artikeln då Finland inte visat att dessa undantagsvillkor uppfylls vid vårjakten på vissa sjöfåglar på finska fastlandet och i landskapet Åland, särskilt gällande tillämpningen av kriteriet ”om det inte finns någon annan lämplig lösning” och kriteriet ”i litet antal”. Muntlig förhandling i målet ägde rum den 22 september 2005. Fällande dom, förutom beträffande arten alfågel, avkunnades den 15 december 2005.
Strängare sanktioner om EG-domstolens domar inte följs
Kommissionen har i december 2005 publicerat nya riktlinjer för hur kommissionen yrkar på vite och standardbelopp vid EG-domstolen. Enligt kommissionens meddelande kommer kommissionen i framtiden att yrka på både vite och standardbelopp. Tidigare har kommissionen prioriterat yrkanden om vitesbelopp. De nya principerna baserar sig på EG-domstolens praxis och på behovet av att ytterligare stärka sanktionssystemet. I sitt nya meddelande anger kommissionen att den i framtiden alltid kommer att yrka på ett standardbelopp. Formeln för hur kommissionen beräknar standardbelopp motsvarar till stor del den formel som används i samband med vitesbelopp. Det minsta möjliga standardbeloppet för Finlands del uppgår till 1 620 000 EUR. Utgångspunkten i självstyrelselagen är att landskapet ansvarar för belopp som landskapet har orsakat.
Standardbeloppen kommer att beräknas utgående från tidpunkten för den första domen och kommissionen anger att den inte kommer att lägga ner ett förfarande enligt artikel 228 i EG-fördraget enbart för att en medlemsstat åtgärdar överträdelsen efter att ärendet har förts till EG-domstolen en andra gång. EG-domstolen kan därmed döma ut ett standardbelopp även om medlemsstaten har åtgärdat fördragsbrottet före en andra fällande dom, dvs. detta förfarandesätt har en mera bestraffande kvalitet än utdömandet av vite. Med detta eftersträvar kommissionen en effektivare efterlevnad av EG-domstolens domar. Kommissionens nya praxis gällande standardbelopp är förknippad med en övergångsperiod. Kommissionen kommer inte att yrka på standardbelopp i de fall då medlemsstaten har åtgärdat överträdelsen inom år 2006. I dessa fall kommer kommissionen att dra tillbaka ärendet från EG-domstolen före EG-domstolen hinner förelägga medlemsstaten att betala ett standardbelopp.
[1] Strategiska mål 2005-2009 EU 2010: Ett partnerskap för Europas förnyelse – välstånd, solidaritet och säkerhet. KOM (2005) 12.
[2] Österrikes och Finlands ordförandeskapsprogram har fastställts den 22 december 2005. Operational Programme of the Council for 2006 submitted by the incoming Austrian and Finnish Presidencies (16065/05).
[3] Årlig politisk strategi för 2006. KOM (2005) 73 slutlig.
[4] Kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2006. KOM (2005) 531.
[5] Uppgörelsen nåddes den 17 december 2005. EU:s samlade utgifter för regionalstöd, jordbrukspolitik och andra områden för hela perioden kommer att uppgå till 862,3 miljarder euro motsvarande 1,045 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst. Alla EU:s utgifter, inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken och alla poster på intäktssidan inklusive den brittiska rabatten ska dock ses över i budgetperiodens mitt.
[6] Statsrådets redogörelse 6/2005 till riksdagen om Europeiska unionens konstitutionella fördrag.
[7] Arbetsgruppsbetänkandet 9/2005 framlagt den 31 maj 2005 (se vidare nedan under 4.1.1.).
[8] Inflytande, skattegränshanteringen och bevakandet av autonomiers möjlighet att föra egen skattepolitik, genomförandet av Lissabonstrategin, jordbruks-, landsbygds- och fiskenäringen och EU:s sammanhållningspolitik samt miljömässigt hållbar utveckling.
[9] Utöver föredragningslistorna för kommittén för EU-ärenden och EU-ministerutskottet skall även föredragningslistorna till de beredningssektioner där landskapsregeringen utsett representanter alltid översättas till svenska.
[10] Enligt Regionkommitténs arbetsordning, artikel 10, kan Regionkommitténs ledamöter och suppleanter bilda mellanregionala grupper, vilket kommitténs ordförande skall informeras om.
[11]B7 är en samarbetsorganisation för de sju största öarna i Östersjön: Bornholm, Dagö, Gotland, Rügen, Åland, Öland och Ösel.
[12] RP 307/1994.
[13] KOM(2005) 608, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex), COM (2005) 609 Implementing the Community Lisbon programme Proposal for a decision of the European Parliament and of the Council on a paperless environment for customs and trade.
[14] Landskapsstyrelsen inkom den 31 december 2002 med synpunkter i ett av kommissionen påbörjat statsstödsförfarande. Ärendet gällde en bolagsskattereform på Gibraltar genom vilken t.ex. beskattningen på bolagsvinster skulle avskaffas. Landskapsstyrelsen argumenterade i sitt brev bl.a. för att autonomin Gibraltar bör betraktas som en separat jurisdiktion på de områden där lagstiftningsbehörigheten exklusivt tillkommer autonomins lagstiftande organ. Kommissionen fattade sitt slutliga beslut den 30 mars 2004. Kommissionen anser att skattereformen utgör otillåtet statsstöd. Gibraltar och Förenade kungariket motsätter sig kommissionens beslut, med hänvisning till bl.a. felaktig tolkning av principen om regional selektivitet. Parterna har fört ärendet till förstainstansrätten (mål T-211/04 Gibraltars regering mot kommissionen samt T-215/04 Förenade kungariket mot kommissionen). Landskapsregeringen följer målens fortsatta utveckling.
[15] Se t.ex. ”Facing the Challenge. The Lisbon strategy for growth and employment”, European Communities, November 2004.
[16] Förslag till Europaparlementets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden, KOM (2004) 2.
[17] Se nedan under avsnitt 4.6..
