|
|
|
||
|
|
FRAMSTÄLLNING nr 6/2005-2006 |
||
|
|
Datum |
|
|
|
|
2005-12-15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
Ändring av viss trafiklagstiftning i landskapet Åland
Landskapsregeringen föreslår att vissa trafiksäkerhetshöjande ändringar görs i vägtrafiklagen för landskapet Åland. De viktigaste förslagen är att stopplikt föreslås bakom och framför skolskjutsfordon som har stannat på vägbanan för att ta upp eller släppa av barn. En inskränkning i förarens rätt att tala i mobiltelefon under färd föreslås. Ett krav på användande av reflex när man rör sig i trafiken efter mörkrets inbrott, strängare krav på bilbältesanvändning för barn i fordon samt hjälmtvång vid färd med tre- och fyrhjulingar utan karosseri och vid färd med snöskoter. Slutligen föreslås en ändring av lagtexten i vissa paragrafer i trafikbrottslagen så att det klart skall framgå i vilka fall man kan göra sig skyldig till trafikförseelser av oaktsamhet.
INNEHÅLL
2. Stopplikt framför och bakom skolskjutsfordon
4. Ändrade krav på bilbältesanvändning
7. Ändring av vissa paragrafer i trafikbrottslagen
1. Ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland.
2. Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland.
L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland
L A N D S K A P S L A G om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
Vägtrafiklagen för landskapet Åland trädde i kraft den 1 september 1983. Trots att lagen är över 20 år gammal så fungerar den fortfarande bra. Däremot har nya rön inom trafiksäkerhetsforskningen gjort att vissa nya bestämmelser bör tas in i lagen.
2. Stopplikt framför och bakom skolskjutsfordon
Under den senaste tiden har det inträffat tre dödsolyckor i Sverige i samband med på- och avstigningar från skolbussar. På Åland stannar skolbussar och taxibilar varje skoldag på vägar där det inte finns några busshållplatser för att ta upp och släppa av skolbarn. När framförallt en buss har stannat utgör den ett effektivt sikthinder och ett barn som rusar ut och rundar bussen för att ta sig över till andra sidan är omöjligt att se för en bilist. Om fordonen som skall passera skolskjutsen tvingas stanna tills skolskjutsfordonet har satt sig i rörelse igen minskar riskerna betydligt att någon skall bli överkörd. I USA har ett förbud att passera en skolbuss som har stannat och tänt röda blinkande lampor samt fällt ut en stoppskylt funnits i många år.
Landskapsregeringen föreslår att ett skolskjutsfordon som har stannat på vägbanan och tänt röda varningslampor ovanför varningsskylt med vägmärke V17 "barn" inte skall få passeras. Förbudet gäller för trafik från båda håll men bara på väg där skolskjutsfordonet måste stanna ute på vägbanan och inte har någon utbyggd hållplats att köra in på.
Det finns dock en nackdel med förslaget. Det kan finnas barn som invaggas i en falsk trygghet. Barnen och övriga passagerare kan ta för givet att de har företräde samtidigt som det kan finnas bilförare, framförallt mötande, som inte i tid observerat situationen. Landskapsregeringen anser dock att fördelarna med en säker skolväg överväger nackdelarna och föreslår att stopplikt införs från båda håll när ett skolskjutsfordon stannat på vägen och tänt varningslamporna ovanför skylten med barn.
Det kan vara farligt att tala i mobiltelefon när man för ett fordon. Finska studier och en studie i North Carolina indikerar att 1,5 procent av alla bilolyckor orsakas av mobiltelefon. Alla länder inom EU utom Sverige har därför infört mer eller mindre stränga restriktioner avseende mobiltelefonanvändande under körning. I Slovakien har man totalförbjudit allt tal i mobiltelefon under körning.
Lagtinget har under hösten 2005 behandlat Republikens Presidents framställning av den 3 juni 2005 angående bifall till lagarna om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i ändringarna av konventionen om vägtrafik, konventionen om vägmärken och signaler och den europeiska överenskommelsen som utgör tillägg till konventionen om vägtrafik samt till förordningarna om ikraftträdande av ändringarna i konventionerna, den europeiska överenskommelsen och en europeisk överenskommelse som utgör tillägg till konventionen om vägmärken och signaler samt dess tilläggsprotokoll, i det avseende 59 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland av den 16 augusti 1991 föreskriver.
Lagtinget har i beslut den 23 september 2005 till Republikens President vördsamt meddelat att lagtinget ger sitt bifall till att lagarna och förordningarna träder i kraft i landskapet Åland till de delar de i framställningen berörda konventionerna och europeiska överenskommelserna faller inom landskapets behörighet.
Konventionen om vägtrafik (FördrS 30/1986) och konventionen om vägmärken och signaler (FördrS 31/1986) ingicks i Wien den 8 november 1968. Konventionen om vägtrafik kompletteras av en europeisk överenskommelse som ingåtts i Genève (FördrS 32/1986). Också konventionen om vägmärken och signaler kompletteras av en europeisk överenskommelse (FördrS 33/1986) som ingåtts i Genève och innefattar ett tilläggsprotokoll om vägmarkeringar (FördrS 34/1986). Samtliga konventioner och överenskommelser samt protokoll trädde i kraft i Finland den 1 april 1986.
I artikel 8 punkt 6 i den föreslagna ändringen av 1968 års konvention om vägtrafik står det: Fordonsföraren skall alltid minimera all annan aktivitet än själva körandet. Den nationella lagstiftningen skall innehålla bestämmelser om fordonsförarnas möjligheter att använda telefon. Lagstiftningen skall under alla omständigheter förbjuda förare av motorfordon eller moped att medan fordonet är i rörelse använda telefon som hålls i handen.
Av denna anledning föreslår landskapsregeringen att ett krav på handsfree i enlighet med konventionstexten skall införas i åländsk lagstiftning. Däremot kommer man inte ifrån att det fortfarande kan vara farligt att tala i mobiltelefon eftersom man inte har totalt fokus på bilkörningen.
4. Ändrade krav på bilbältesanvändning
De föreslagna reglerna är en anpassning till direktiv 2003/20/EG om ändring av rådets direktiv 91/671/EEG och syftar till att öka trafiksäkerheten för barn i fordon. Direktiv 91/671/EEG innehåller bestämmelser om obligatorisk användning av fasthållningsanordningar för barn som färdas på ett bältesförsett säte i fordonet. I det direktivet specificeras inte vilken typ av fasthållningsanordning för barn som skulle vara lämplig, och det tillåts dessutom att barn färdas i fordonet utan att vara fastspända i en lämplig fasthållningsanordning, om en sådan anordning saknas. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/20/EG av den 8 april 2003 om ändring av rådets direktiv 91/671/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om obligatorisk användning av bilbälten i fordon som väger mindre än 3,5 ton införs strängare regler för användningen av sådana anordningar och följaktligen med ett striktare iakttagande av principen om obligatorisk användning enligt artikel 2 andra stycket i ovannämnda direktiv.
Även om det antal barn som förolyckas vid bilolyckor är relativt litet i jämförelse med det antal barn som förolyckas som gångtrafikanter eller cyklister, bör bestämmelserna om skyddet av barn stärkas.
Eftersom det blir allt vanligare att fordon i kategorierna M2 och M3 är utrustade med bilbälten i enlighet med kommissionens direktiv 96/36/EG, 96/37/EG och 96/38/EG, kan det anses logiskt att kräva att sittplatspassagerare använder dem. Passagerare i fordon i dessa kategorier bör upplysas om kravet på att använda bilbälte när fordonet är i rörelse. Däremot har landskapsregeringen inte infört några krav på att barn under tre år skall vara fastspända i dessa typer av fordon. Inte heller inom EU finns idag några sådana krav.
I dag är det enligt huvudregeln tillåtet att föra moped på cykelbana. Vill man inte ha mopeder på cykelbanan får man sätta upp en tilläggsskylt med texten "ej moped". När dessa regler kom till fanns det bara en typ av moped vars största konstruktiva hastighet var högst 40 km/h. Nu har vi två olika typer av mopeder. Moped i kategori L1e, ofta kallad EU-moped, har en motor med en slagvolym om högst 50 cm3, om det är fråga om en förbränningsmotor, eller en största nettoeffekt om högst 4 kW, om det är fråga om en elmotor. En sådan moped har en största konstruktiv hastighet av högst 45 km/h. Till denna kategori räknas även den gamla typen av moped.
Moped med låg effekt är en tvåhjulig moped försedd med pedaler, vars största konstruktiva hastighet är högst 25 km/h och vars motor har en största nettoeffekt om högst 1 kW.
Det är alltså en stor skillnad i fartresurser mellan dessa olika typer av mopeder där den ena typen närmar sig den hastighet som är tillåten på vägarna inne i tätorten och den andra typen inte går mycket fortare än en cykel. Av denna anledning föreslår landskapsregeringen en ändring av regeln för mopedtrafik på cykelbana så att det blir tillåtet att föra moped med låg effekt på cykelbana men inte någon annan typ av moped.
40 procent av alla trafikolyckor där gående är inblandade inträffar när det är mörkt. Att använda reflexer är ett enkelt och billigt sätt att synas i mörkret, och att minska risken för att råka ut för en olycka.
Idag finns en rekommendation i lagen som säger att man i allmänhet skall bära reflex. Landskapsregeringen föreslår att det i lagen införs ett krav på reflex när man går på en väg efter mörkrets inbrott. Det har ingen betydelse om man går på en mörk landsväg eller på en gata med gatubelysning. De flesta olyckor med gående sker i tättbebyggda områden med gatubelysning. Med en reflex syns man på ungefär 125 meters håll, om man möter en bil med halvljuset på. Utan reflexer syns man inte förrän bilen är 20-30 meter bort. På vintern och vid vått väglag är bilens bromssträcka ofta 2-4 gånger längre.
7. Ändring av vissa paragrafer i trafikbrottslagen
I syfte att förtydliga vissa bestämmelser i trafikbrottslagen och för att göra paragraferna i trafikbrottslagen enhetliga föreslår landskapsregeringen att det i lagtexten klart skall framgår i vilka fall man kan göra sig skyldig till trafikförseelser av oaktsamhet. Detta överensstämmer även med legalitetsprincipen i strafflagen (FFS 515/2003).
8. Förslagets verkningar
Den utökade användningen av reflex kommer i många fall att leda till mindre allvarliga personskador och färre kostsamma vårddygn.
Kravet på handsfree har enligt gjorda utredningar ingen effekt på trafiksäkerheten i jämförelse med handhållet mobiltelefontalande men genom att införa kravet kommer antalet mobiltelefonpratande bilister att sjunka vilket i sig kan ha en positiv effekt på trafiksäkerheten.
Kravet på bälteskudde har sänkts från att tidigare ha gällt barn upp till 12 års ålder och en längd under 150 cm till att nu gälla alla barn upp till 135 cm. Detta borde leda till att fler barn kan transporteras utan bälteskudde och att körningarna därför kan bli färre och billigare utgående från nuvarande lagstiftning.
Stopplikt vid skolskjutsfordon kommer att leda till en tryggare trafikmiljö för barn.
Förslaget har inte några andra betydande organisatoriska eller ekonomiska verkningar. Inte heller några kända konsekvenser för miljön eller effekten på jämställdheten mellan kvinnor och män.
Den dåvarande landskapsstyrelsen beslutade i december 2002 att en sakkunnig arbetsgrupp med uppdrag att revidera vägtrafiklagstiftningen för landskapet Åland skulle tillsättas. Arbetsgruppen, som startade sitt arbete i september 2003, bestod av följande personer: Stig Janson och Lena King, trafikavdelningen, Stefan Karlsson, Ålands ömsesidiga försäkringsbolag, Bengt Karlsson, motorfordonsbyrån, Björn Andersson, Ålands polismyndighet och Patrik Lönngren, lagberedningen.
1. Ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland.
2 §. Definitioner punkt 1): Ordet väg har fått en klarare definition. Numera framgår det även tydligt att även trafik på cykelbana omfattas av lagens bestämmelser liksom trafik på gångbana och ridväg som löper intill en väg. Ett område som har stängts av för allmän trafik med någon typ av hinder omfattas däremot inte av reglerna i lagen.
Punkt 6): Av definitionen framgår att huvudregeln är att cykelbanan är till för cyklar samt mopeder med låg effekt.
Punkt 13): Ändringen är språklig.
Punkt 15): Definitionen av gående har utökats med rullskridskoåkare.
2a § Definitioner på fordon. punkt 2): Definitionen på motordrivet fordon har EU-anpassats.
Punkt 4): En mer heltäckande definition som motsvarar rikslag.
5 §. Allmänna skyldigheter. En mindre språklig ändring.
6 §. Anvisningar för trafiken. Paragrafen har disponerats om så att huvudregeln att en vägtrafikant skall följa anvisning för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering eller ett trafikljus kommer först och de mer sällan förekommande undantagen därefter.
7 §. Fri väg för utryckningsfordon och procession. På begäran från polisen har ett stycke infogats i 1 mom. som förtydligar gällande regler. En kortege som leds av ett polisfordon som avger ljud- och ljussignaler skall lämnas fri väg. Motsvarande regel togs in i rikets vägtrafiklag 2001.
8 §. Åligganden för den som varit delaktig i trafikolycka. 3 mom. Regeln när ett fordon som varit delaktig i en trafikolycka skall flyttas har ändrats. Ett fordon skall flyttas om det är till fara eller hinder för den övriga trafiken, inte i första hand på grund av att det råder parkeringsförbud på platsen.
12 §. Uppsättande av märken, skyltar och andra anordningar. Ny bättre förklarande paragrafrubrik. Ny modernare lydelse.
14 §. Användning av vägens olika delar. Huvudregeln är att fordon som kan föras i den hastighet som vägen är avsedd för skall färdas på körbanan medan den som färdas med ett långsamtgående fordon eller leder eller driver kreatur skall använda vägrenen.
16 §. Avståndet mellan fordon. Alla fordon skall föras med ett tillräckligt långt säkerhetsavstånd sinsemellan. Detta gäller både i staden och på landsväg.
20 §. Väjningsskyldighet. När en cyklist eller mopedförare kommer ut på en väg från en cykelbana har han eller hon väjningsplikt mot all annan trafik på vägen på samma sätt som ett fordon som kommer ut från en utfartsväg eller liknande. Som tidigare gäller att ett fordon som svänger till höger i en korsning och korsar en cykelbana som går parallellt med den väg som fordonet just lämnade skall lämna företräde åt cyklister och andra som färdas på cykelbanan.
24 §. Omkörningsförbud samt överskridande av spärrlinje. Ett förtydligande av dagens regler.
26 § Framförande av cyklar och mopeder i bredd. Huvudregeln är att cyklande skall färdas efter varandra. När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken får de dock färdas i bredd.
29a §. Stopplikt bakom skolskjutsfordon. Ett skolskjutsfordon som har stannat på vägbanan för att ta upp eller släppa av skolbarn får inte passeras av några andra fordon. Har fordonet däremot kört in på en busshållplats är det tillåtet att passera den med iakttagande av stor försiktighet.
31 § Förbud mot körning som hindrar eller medför olägenhet. Paragrafen är i stort sett likadan som tidigare. En förare kan säkert hindra eller störa trafiken på andra sätt än genom att köra med omotiverat låg hastighet eller plötsligt bromsa. Detta har tagits med i paragrafen. Dessutom skall störande körning undvikas även utanför tätort.
32 §. Hastighetsbegränsningar. Vägmärket "tätort" förklaras i paragrafen. Märket betyder att fordon inte får föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen inom märkets verkningsområde. Däremot kan väghållaren bestämma att det inom ett tättbebyggt område eller del av ett sådant område skall vara t.ex. 30 kilometer i timmen.
Vidare har den så kallade bashastigheten lagstadgats. En undantagsbestämmelsen om utryckningsfordon har flyttats till 50 §.
32a §. Förarens användning av mobiltelefon under färd. Av trafiksäkerhetsskäl bör man inte tala i mobiltelefon under körning. För att i någon mån komma till rätta med farorna kring mobiltelefonpratande i trafiken införs ett krav på ett handsfreesystem till mobiltelefonen. Det kan t.ex. vara ett integrerat system eller en telefon utrustad med öronsnäcka och mikrofon. Dessa typer av mobiltelefoner kan man sköta utan att behöva ta ögonen från vägen och fokus från bilkörningen.
33 §. Stannande och parkering.3 mom. Tidigare gällde bestämmelsen mjölktransporter, nu gäller den postutdelning. På många håll i landskapet delas posten ut med vanliga privatbilar, taxibilar eller andra fordon som inte är konstruerade för postutdelning. För att postutdelningen skall gå smidigt måste föraren då köra över på vägens vänstra sida. För att göra andra bilister uppmärksamma på att det står ett fordon på fel sida vägen föreslås att de fordon som används vid postutdelning skall ha försetts med en gul roterande lampa på taket.
34 §. Förbud mot stannande och parkering.2 mom. 4) Förbud att stanna eller parkera skall även gälla på bro. En bestämmelse om att fordon får parkera på cykel- och gångbana har tagits bort eftersom Mariehamns stad upplever regeln som ett problem. Det finns alltid alternativa platser i närheten där t.ex. budbilar och varuleveranser kan stanna eller parkera.
35 §. Stannande vid busshållplats. Paragrafen har moderniserats.
36 §. Särskilda parkeringsförbud. punkt 4), ett stadgande om parkeringsförbud vid mjölkbord har plockats bort.
39 § Särskilda förpliktelser mot gående och förare av vissa fordon. Fordonsförare skall iaktta särskild försiktighet också när han eller hon närmar sig en plats där en skolpolis står. Där det finns skolpoliser finns det också barn på väg till eller från skolan och extra försiktighet är påkallad.
40 §. Väjningsplikt mot gående. Regeln att en fordonsförare har väjningsplikt mot gående när fordonet kommer in på den gåendes område har förtydligats moderniserats och utökats.
42 § Trafik på gågata och gårdsgata. Regler om trafik på gågata har införts i lagen. Liksom i 40 § framkommer i paragrafen att gående skall lämnas företräde på en gågata eller en gårdsgata. De fordon som får föras på en gågata har angetts. Begränsningar i denna rätt kan dock göras genom tilläggstavlor under vägmärke utvisande gågata.
48 §. Förbud mot oriktig användning av ljus. 2 mom. har ändrats så att det tydligt framgår att det bara är tillåtet att visa vitt eller gult ljus framåt och att det, om det inte rör sig om arbete, endast vid backning är tillåtet att visa vitt ljus bakåt.
50 §. Undantagsbestämmelser. 1 mom.: Undantagsregeln om utryckningsfordons hastighet har flyttats hit från 32 §.
5 mom.: Termen rörelsehämmad har bytts ut mot termen rörelsehindrad.
51 §. Gångtrafik. En bestämmelse om att den som t.ex. bär på en skrymmande börda helst skall förpassas ut på körbanan har tagits bort av trafiksäkerhetsskäl. Regeln om cyklande barn på trottoar har flyttats hit från 14 §.
53 §. Användning av reflex. Av trafiksäkerhetsskäl skall man använda reflex när man rör sig i trafiken efter mörkrets inbrott. Tidigare fanns endast en rekommendation.
54 §. Grupp av gående och procession. Bestämmelsen är uppmjukad. Det skall vara upp till ledaren för processionen att bestämma på vilken sida av vägen det är lämpligast att färdas. Om t.ex. en grupp med barn via en landsväg skall ta sig från en plats till en annan på samma sida av vägen kan det vara bättre att gå på vänster sida i stället för att tvingas korsa vägen två gånger.
55 §. Korsande av körbana och cykelbana. Paragrafen har fått ett modernare språk utan att ha ändrats i sak.
56 §. Trafik med vissa invalidfordon. Termen rörelsehindrad har införts i stället för rörelsehämmad.
61 §. Användning av bilbälte. Genom ändringen i paragrafen införs strängare krav på bilbältesanvändning för barn under tre år i fordon. Ändringen är en anpassning till direktiv 2003/20/EU.
Barn som är kortare än 135 centimeter och som färdas i person-, paket- eller lastbil skall använda bilbarnstol, bälteskudde eller någon annan integrerad eller icke-integrerad fasthållningsanordning som passar till barnets längd och vikt. Endast om barnet färdas tillfälligt i ett fordon i vilket någon särskild fasthållningsanordning inte medförs får barnet använda endast bilbältet. Då skall barnet dock sitta på ett annat säte än framsätet. Barn under tre år får överhuvudtaget inte färdas i en person-, paket- eller lastbil som saknar säkerhetsanordningar.
Skyldigheten att använda säkerhetsbälten i bussar gäller, där sådana är installerade, för vuxna och minst tre år gamla barn.
62 §. Användning av skyddshjälm. Hjälmtvånget har utökats till att även gälla föraren och passagerare på tre- och fyrhjulingar som inte är försedda med karosseri och på snöskotrar. Kravet på att hjälmen skall vara godkänd av landskapsregeringen har däremot strukits.
2. Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland.
11, 14, 16, 18 och 20 §§.: Av lagtexten framgår det nu att man gör sig skyldig till trafikbrott och förseelser både om man gör dem medvetet och om man gör dem av oaktsamhet.
I 18 § 2 mom. har även ett tillägg gjorts med anledning av en ändring i vägtrafiklagen. Även den som färdas på en snöskoter skall bära hjälm under färd.
23 § Förseelser vid gångtrafik: Som gående kan man bryta mot några bestämmelser i vägtrafiklagen. För att förtydliga lagen och för att visa vilka bestämmelser som lagstiftaren velat straffbelägga har ändringen gjorts i paragrafen.
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1
L A N D
S K A P S L A G
om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 34 § 5 mom. och 36 § 4 punkten,
ändras 2 § 1, 6 och 13 punkten, 2a § 2 och 4 punkten, 5 § 2 mom., 6 §, 7 § 1 mom., 8 § 3 mom., 12 §, 14 §, 16 §, 20 § 3 mom., 24 § 2 mom., 31 §, 32 §, 33 § 3 mom., 34 § 2 mom. 4 punkten, 3 och 4 mom. 35 §, 39 § 2 mom., 40 §, 42 §, 48 § 2 mom., 50 § 1 och 5 mom., 51 §, 53 - 56§§, 61 § och 62 § vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland, av dessa lagrum 2 och 2a §§ sådana de lyder i landskapslagen 1993/100, 31 § sådan den lyder i landskapslagen 1993/20, 48 § sådan den lyder i landskapslagen 1988/23 och 61 § sådan den lyder i landskapslagen 1995/35,
fogas till lagen ett nytt 2 mom. till 2a §, nya 29a och 32a §§, samt
ersätts i lagen ordet "landskapsstyrelsen" med ordet "landskapsregeringen" som följer[1]:
2 §
Definitioner
I denna lag avses med:
1) väg, allmän och enskild väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik och som inte stängts av för allmän trafik samt en led som är ämnad för cykeltrafik, och en gång- eller ridväg invid en väg;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6) cykelbana, en särskilt utmärkt väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped med låg effekt;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
13) hållplats, del av väg som angivits med vägmärke för upphämtande eller avlämnande av passagerare;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15) gående, den som rör sig till fots samt den som åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor, rullbräda eller liknande, den som för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon, den som leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol. Om den som själv för rullstol eller annat invalidfordon finns bestämmelser i 56 §.
2a §
Definitioner på fordon
I denna lag avses med:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) motordrivet fordon, ett fordon som drivs med motor; motordrivna fordon är bilar, motorcyklar och mopeder samt andra fordon i kategori L och traktorer, motorredskap och terrängfordon;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) utryckningsfordon, ett motordrivet fordon som är utrustat med ljud- och ljussignalanordningar; utryckningsfordon är ambulanser, räddningsbilar, polisfordon och fordon som gränsbevakningen eller tullen använder i tjänsten.
Övriga beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i landskapsförordningen om fordonsdefinitioner (2004:46).
5 §
Allmänna skyldigheter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vägtrafikant skall visa hänsyn mot andra vägtrafikanter och de som bor eller uppehåller sig vid vägen.
6 §
Anvisningar för trafiken
En vägtrafikant skall följa anvisning för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering eller ett trafikljus. Om en anvisning innebär en avvikelse från en trafikregel, skall anvisningen följas.
En anvisning genom fast sken i ett trafikljus gäller framför en anvisning som meddelas genom vägmärke eller vägmarkering.
En vägtrafikant skall följa en polismans tecken eller anvisningar för trafiken. En polismans tecken eller anvisningar gäller framför trafikregler och anvisningar som meddelas genom vägmärke, vägmarkering eller trafikljus. Detsamma gäller tecken eller anvisningar av någon annan behörig person som övervakar trafiken.
7 §
Fri väg för utryckningsfordon och procession
Ett utryckningsfordon som avger föreskrivna ljud- och ljussignaler och en kortege som leds av ett polisfordon som avger nämnda signaler skall lämnas fri väg oberoende av anvisningar som meddelas genom trafikanordningar. Fri väg skall lämnas i god tid och förare av annat fordon skall stanna om det är nödvändigt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
8 §
Åligganden för den som varit delaktig i trafikolycka
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ett fordon efter en trafikolycka blivit kvar på plats där det kan vara till fara eller hinder för trafiken skall trafikanten se till att fordonet snarast möjligt flyttas till lämplig plats. Om någon har dött eller skadats svårt får dock fordonet flyttas endast om det utgör en fara för annan trafik. I sådana fall får trafikanten i övrigt inte utplåna spår som kan vara av betydelse för utredningen av olyckan eller på annat sätt ändra förhållandena på olycksplatsen.
12 §
Uppsättande av märken, skyltar och andra anordningar
Märken, skyltar och andra anordningar får inte sättas upp på en väg eller på en vägs sidoskydds- eller frisiktsområde utan tillstånd.
Polisen eller väghållaren får omedelbart avlägsna anordning som satts upp utan tillstånd.
14 §
Användning av vägens olika delar
Fordon skall föras på körbana.
Vägrenen skall användas vid färd med cykel eller moped med låg effekt när cykelbana saknas och vid färd med moped. Vägrenen skall om möjligt även användas vid färd med ett fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 45 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 45 kilometer i timmen, och av den som för ett fordon förspänt med dragdjur, rider, leder eller driver kreatur.
För att underlätta framkomligheten för annan trafik får vägrenen användas tillfälligt även vid färd med andra fordon.
16 §
Avståndet mellan fordon
Avståndet till ett framförvarande fordon skall anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det saktar in eller stannar.
Avståndet skall också anpassas så att andra trafikanters omkörning underlättas.
20 §
Väjningsskyldighet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
När ett fordon körs ut på en väg från en gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller annat liknande område, från stig, ägoväg eller annan liknande utfartsväg eller från gårdsgata skall föraren väja för all trafik. Detsamma gäller cyklister och mopedister som, i andra fall än i 2 mom., kommer ut på körbanan från en cykelbana.
24 §
Omkörningsförbud samt överskridande av spärrlinje
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utan hinder av vad i 1 mom. 6 punkten är föreskrivet får omkörning ske i korsning i vilken den korsande vägen är en utfarts- eller annan liknande väg. På landsväg gäller omkörningsförbudet i korsning som utmärkts med vägmärke LV1 eller LV2 mellan vägmärket och själva korsningen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
26 §
Framförande av cyklar och mopeder i bredd
Cyklande skall färdas efter varandra. När det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken får de dock färdas i bredd.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
29a §
Stopplikt vid skolskjutsfordon
Skolskjutsfordon som har stannat på väg där det saknas utbyggd busshållplats och som har tänt blinkande rödfärgade varningslampor ovanför en varningsskylt med vägmärke V17 "barn" får inte passeras.
31 §
Förbud mot körning som hindrar eller medför olägenhet
Förare får inte utan giltigt skäl köra med omotiverat låg hastighet, plötsligt bromsa eller på något annat sätt hindra trafiken.
Fordons färdväg, hastighet och körsätt skall anpassas så att onödig och störande körning undviks.
32 §
Hastighetsbegränsningar
Inom tättbebyggt område, angett med vägmärke A1 "tätort", får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Om det är motiverat av trafiksäkerhetsskäl, av hänsyn till framkomligheten eller miljön får väghållaren besluta att den högsta hastigheten inom hela eller del av ett området som angetts med vägmärke A1 "tätort" skall vara lägre än 50 kilometer i timmen.
Utanför tätbebyggt område får fordon inte föras med högre hastighet än 70 kilometer i timmen (bashastighet) om inte annat har bestämts av väghållaren och utmärkts med vägmärke med iakttagande av bestämmelserna i 65 §.
Hastighetsbegränsningarna gäller inte vid tävlingar som med landskapsregeringens eller polisen tillåtelse hålls på särskilda banor eller på väg som stängts av för allmän trafik.
Om fordonsbestämda hastigheter finns bestämmelser i landskapsförordning (1993:104) om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning.
32a §
Förarens användning av mobiltelefon under färd
Föraren av ett motordrivet fordon får inte använda mobiltelefon under körningen såvida telefonen inte är kopplad till ett handsfree-system.
33 §
Stannande och parkering
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Fordon som används vid utdelning av post och som på taket har försetts med en gul roterande lampa får på dubbelriktad väg stannas på vägens vänstra sida. Härvid skall särskild försiktighet iakttas.
34 §
Förbud mot stannande och parkering
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Fordon får inte stannas eller parkeras:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) i vägport, tunnel eller på bro;
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
På avgiftsbelagd parkeringsplats får fordon stanna för att ta upp eller släppa av passagerare utan att avgift behöver erläggas. På parkeringsplats som är avsedd för fordon som används av rörelsehindrade får fordon inte stannas eller parkeras, om inte föraren innehar i 50 § 5 mom. avsett parkeringstillstånd.
Har fordon på grund av olyckshändelse, motorfel eller liknande orsak blivit stående på plats, där fordon inte får stannas eller parkeras, skall föraren se till att detta snarast flyttas till lämplig plats, om inte annat följer av bestämmelserna i 8 § 3 mom.
35 §
Stannande vid busshållplats
På en markerad busshållplats får andra fordon inte parkeras eller stannas annat än för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning som kan ske utan att busstrafiken hindras. Saknas markering vid en hållplats får fordon inte stannas eller parkeras inom tolv meter på vardera sidan om märket.
39 §
Särskilda förpliktelser mot gående och förare av vissa fordon
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förare av fordon skall iaktta särskild försiktighet när han närmar sig skolskjutsbil eller buss som stannat samt barn, skolpolis, åldringar, rörelsehindrade eller andra som har uppenbara svårigheter att reda sig tryggt i trafiken.
40 §
Väjningsplikt mot gående
På gångbanor, vägar som är avsedda för gående och i terrängen har förare väjningsplikt mot gående. Förare har också väjningsplikt mot gående när fordon förs in på en körbana eller en vägren från en fastighetsutfart vid vägen.
42 §
Trafik på gågata och gårdsgata
På en gågata och en gårdsgata får fordon inte föras med högre hastighet än gångfart. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser och fordonsförare har väjningsplikt mot gående.
På en gågata får motordrivna fordon inte föras annat än för att korsa den. Motordrivna fordon får dock föras på gågator om det behövs för varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan, för transporter av gods, boende eller gäster till eller från adress vid gågatan samt för transport av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan.
48 §
Förbud mot oriktig användning av ljus
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
På ett fordon får inte visas annat än vitt eller gult ljus framåt och inte visas vitt ljus bakåt annat än vid backning eller vid arbete som kräver vitt ljus. På fordon som används i polisens tjänsteuppdrag får dock, för stoppande av fordon som förs framför, samtidigt med blått blinkande ljus användas ljusanordning som framåt kastar rött blinkande sken.
50 §
Undantagsbestämmelser
Förare av utryckningsfordon i brådskande uppdrag får avvika från de trafikregler och hastighetsbegränsningar som inte särskilt gäller honom eller henne, om nödvändig försiktighet iakttas och särskilt föreskrivna ljud- och ljussignaler avges. Föraren skall dock följa tecken och anvisningar av en polisman.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rörelsehindrade som har särskilt parkeringstillstånd får parkera fordon på avgiftsbelagd parkeringsplats utan att betala avgift och på plats där parkering förbjudits med vägmärke, i enlighet med vad i landskapsförordning närmare föreskrivs. Medför sådan parkering uppenbar olägenhet, skall fordonet på polisens uppmaning flyttas till lämplig plats som polisen anvisar. Ansökan om parkeringstillstånd prövas av polismyndigheten.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
51 §
Gångtrafik
Gående skall använda gångbanan eller vägrenen. Om det inte finns någon gångbana eller vägren skall gående använda cykelbanan eller körbanan. Barn under tolv år får cykla även på gångbana, om därav inte uppstår oskälig olägenhet för gående.
Gående som använder körbana skall gå längst till vänster i färdriktningen. Den som åker rullskridskor eller liknande och färdas med en högre hastighet än gångfart skall dock om det är möjligt färdas längst till höger.
53 §
Användning av reflex
Gående som rör sig på väg efter mörkrets inbrott skall använda reflex.
54 §
Grupp av gående och procession
Gående i grupp under ledares uppsikt, procession och annat ordnat följe skall om det är lämpligt använda vägrenen eller körbanans högra sida i färdriktningen. Består gruppen av barn som går högst två i bredd skall om möjligt gångbana, vägren eller cykelbana användas.
När en grupp som avses i 1 mom. använder vägrenen, körbanan eller cykelbanan under annan tid än då det är dagsljus med klar sikt skall den som går längst fram mot vägens mitt ha en lykta som visar vitt eller gult ljus framåt och den som går längst bak mot vägens mitt en lykta som visar rött ljus bakåt.
55 §
Korsande av körbana och cykelbana
Gående skall korsa en kör- eller cykelbana på ett övergångsställe, om sådant finns i närheten. I annat fall skall gående korsa kör- eller cykelbanan tvärs över denna och helst vid en vägkorsning.
Gående som skall gå ut på ett övergångsställe skall ta hänsyn till avståndet och hastigheten hos de fordon som närmar sig övergångsstället. Finns det inget övergångsställe får vägen korsas endast om det kan ske utan fara eller olägenhet för trafiken. Kör- eller cykelbanan skall korsas utan onödigt dröjsmål.
56 §
Trafik med vissa invalidfordon
Bestämmelserna som gäller gående tillämpas på rörelsehindrad som själv i gångfart framför rullstol. Detsamma gäller rörelsehindrad som i gångfart framför handdrivet invalidfordon eller motordrivet invalidfordon vars konstruktion medger en hastighet av högst 15 kilometer i timmen. I övrigt tillämpas de bestämmelser som gäller för cykeltrafik.
Rörelsehindrad som framför motordrivet invalidfordon som är jämförbart med moped skall följa de bestämmelser som gäller mopedtrafik.
61 §
Användning av bilbälte
Den som färdas i en personbil, en paketbil, en lastbil eller ett tre- eller fyrhjuligt fordon i kategori L med karosseri skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om sådan plats är tillgänglig och använda bältet. Den som färdas i en buss på en sittplats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet.
Barn som är kortare än 135 centimeter och som färdas i person-, paket- eller lastbil skall använda bilbarnstol, bälteskudde eller någon annan integrerad eller icke-integrerad fasthållningsanordning som passar till barnets längd och vikt. Fasthållningsanordningen skall vara godkänd i enlighet med Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrift 44/03 eller direktiv 77/541/EEG eller någon senare anpassning av nämnda föreskrift eller direktiv. Om barnet färdas tillfälligt i ett fordon i vilket någon särskild fasthållningsanordning inte medförs skall barnet i stället använda bilbältet när det är möjligt och sitta på ett annat säte än framsätet.
Barn under tre år får inte färdas i person-, paket- eller lastbil som saknar säkerhetsanordningar.
Föraren skall se till att barn under 15 år använder bilbälte eller fasthållningsanordning. Om barnets vårdnadshavare färdas tillsammans med barnet, svarar dock denne för att bilbältet eller fasthållningsanordningen används.
Bilbältet behöver inte användas
1) vid backning
2) vid färd på isvägar, inom parkeringsplatser, bensinstationsområden, verkstadsområden eller liknande områden,
3) när det finns medicinska hinder enligt läkarintyg som utfärdats före färden,
4) av den som färdas i fordon vilket används i polisens tjänsteuppdrag, om användningen av bilbälte kan orsaka fara eller avsevärd olägenhet, eller
5) av den som delar ut post, tidningar eller andra varor som skall distribueras till flera platser, då den oavbrutna körsträckan är högst 250 meter och användningen av bilbälte orsakar avsevärd olägenhet vid utdelningen.
62 §
Användning av skyddshjälm
Föraren och passagerare på motorcykel, i tre- och fyrhjuligt fordon i kategori L som inte är försett med karosseri, på moped och på snöskoter skall under körning använda skyddshjälm av godkänd typ.
Skyddshjälm behöver inte användas inom parkeringsplats, stations-, verkstads- eller liknande område eller när det finns medicinska hinder enligt läkarintyg som har utfärdats före färden.
Föraren skall se till att barn under 15 år använder skyddshjälm.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2006 med undantag av § 61 som träder i kraft den 1 juli 2006.
Genom denna lag upphävs landskapsförordningen (1995:36) om undantag från skyldigheten att använda bilbälte.
2.
L A N D
S K A P S L A G
om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
ändras 11 § 1 mom., 14 § 1 mom., 16 § 1 mom., 18, 20 och 23 §§ i trafikbrottslagen (2004/28) för landskapet Åland som följer:
11 §
Trafikförseelse
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vägtrafiklagen eller med stöd av vägtrafiklagen utfärdade bestämmelser på annat sätt än vad som sägs i 1 kap. skall för trafikförseelse dömas till böter.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
14 §
Andra förseelser vid trafik med motordrivet fordon
En förare av ett motordrivet fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 1, 2 eller 3 kap. vägtrafiklagen eller mot påbud, förbud, begränsning eller bestämmelser som framgår av trafikmärken eller vägmarkeringar kan föreläggas en ordningsbot på 50 euro.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
16 §
Förseelser som gäller ett motordrivet fordons konstruktion, utrustning eller skick
Förare, ägare eller varaktiga innehavare av ett fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i vägtrafiklagen eller med stöd av den utfärdade bestämmelser om motordrivna fordons eller släpfordons konstruktion, utrustning eller skick kan föreläggas en ordningsbot på 35 euro.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
18 §
Försummelse att använda skyddsutrustning
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 61 § vägtrafiklagen om skyldighet att använda bilbälte eller att se till att barn under 15 år använder bilbälte eller färdas i skyddsanordning kan föreläggas en ordningsbot på 35 euro.
Föraren av och passageraren på en motorcykel, moped eller snöskoter som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om användning av skyddshjälm i 62 § vägtrafiklagen kan föreläggas en ordningsbot på 35 euro.
20 §
Störande eller onödig körning
En ordningsbot på 35 euro kan föreläggas den som bryter mot bestämmelserna i 30 § 2 mom. vägtrafiklagen om störande eller onödig körning eller uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 31a § samma lag om förbud mot onödig tomgångskörning.
23 §
Förseelser vid gångtrafik
En gående som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 51 § 1 mom. eller 55 § vägtrafiklagen kan föreläggas en ordningsbot på 10 euro.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.
|
Mariehamn den 15 december 2005 |
|
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Runar Karlsson |
· Parallelltexter till landskapsregeringens framställning nr 6/2005-2006
